Försök att tillämpa System Quality and Performance Measure (SQPM) i Sollentuna under september/oktober 2014

Transkript

1 Maja Hagström Sida 1 av 15 Processledare Försök att tillämpa System Quality and Performance Measure under september/oktober 2014 Rapport Försök att tillämpa System Quality and Performance Measure (SQPM) i Sollentuna under september/oktober 2014 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sida 2 av 15 Sammanfattning Den här rapporten handlar om ett försök att tillämpa ett instrument som syftar till att mäta och utvärdera samverkan mellan förskola och socialtjänst i Sollentuna. Resultaten tyder på att instrumentet, eller valda delar av det, passar väl för att mäta och utvärdera samverkan i dessa verksamheter. Mätningen med hjälp av instrumentet ger en god inblick i vilka frågor som behöver fokuseras i utveckling av samverkan mellan förskola och socialtjänst. Inom förskolan pekas återkopplingen från socialtjänsten efter anmälan ut som ett viktigt utvecklingsområde. De som svarat inom socialtjänsten uppfattar att förskolan i högre utsträckning behöver anmäla oro vid misstanke om att barn far illa. Dessa svar är säkert inte förvånande för någon som arbetar inom socialtjänsten eller förskolan. Samma frågor har varit föremål för utvecklingsarbete under en längre tid och även om en del av svaren kan grunda sig på uppfattningar som dröjer sig kvar ger svaren ändå en fingervisning om att fortsatt arbete med dessa frågor behövs. Mätningen visar också skillnader i svar mellan två olika områden i kommunen som deltagit och som kommit olika långt i arbetet med att utveckla samverkan. Respondenter inom förskolan i område som arbetat under längst tid med att utveckla samverkan skattar exempelvis sin förmåga att upptäcka psykisk ohälsa högre än respondenter inom det andra kommunområdet. Mitt förslag är att resultaten används för att fortsätta utveckla samverkan i SAGA-teamen och att en ny mätning med valda delar av instrumentet görs under hösten Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har mellan åren drivit ett nationellt projekt med syfte att samhällets olika aktörer ska synkronisera sitt arbete för att barn och unga som har eller riskerar att få psykisk ohälsa ska få den hjälp de behöver, av rätt aktör och i rätt tid. Projektet kallas Psynk 1 och bygger på resultat från Sveriges Kommuner och Landstings tidigare arbete med modellområden 2. Sollentuna kommun har deltagit i både Modellområdesprojektet och senare i Psynkprojektet och har inom ramen för dessa projekt startat och utvecklat tvärprofessionella samverkansteam, så kallade SAGA-team, med syfte att barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa upptäcks i tid och får rätt hjälp. 1 ( 2 SKL, 2012

3 Sida 3 av 15 Under september-oktober 2014 genomfördes ett försök i Sollentuna med att tillämpa ett instrument som syftar till att mäta samverkan mellan olika verksamheter. Instrumentet bygger på en modell, System Quality and Performance Measure (SQPM), som utarbetats i Storbritannien och som kommer att beskrivas närmare i denna rapport. Rapporten i övrigt är en sammanställning av förberedelser inför genomförandet av försöket, själva genomförandet, resultat och en kort analys. Försöket har genomförts inom ramen för Psynkprojektet och har involverat verksamheter inom förskola och socialtjänst. Tanken är att detta försök kan bilda underlag för en fortsatt tillämpning inom ramen för SAGAteamens arbete. Denna rapport är sammanställd av mig, Maja Hagström, inom ramen för mitt uppdrag som processledare för utveckling av samverkan kring barn och unga i Sollentuna kommun. 2 Bakgrund System Quality Performace Measure, SQPM, avser mäta hur en grupp av aktörer som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa fungerar. Aktörerna kan exempelvis vara barnavårdscentral (BVC), förskola/skola, socialtjänst, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Resultaten kan ge underlag till diskussioner men också till utveckling av fortsatt samarbete för att i förlängningen kunna erbjuda barn och unga ett gott och effektivt stöd och behandling. Instrumentet SQPM arbetades fram av en brittisk forskargrupp för att kunna mäta samverkan i vårdsystem före och efter det att förändringar i systemet genomförts. Instrumentet mäter fyra dimensioner som alla har betydelse för att barn och unga ska få rätt hjälp. Dimensionerna är: förmåga att upptäcka barn i risk, kompetens att intervenera, remissvägar stöd från andra aktörer. De som besvarar enkäten ombeds ge en bild (skatta) av den egna kompetensen samt sin upplevelse av hur samverkan med en annan aktör fungerar. De fyra dimensionerna har genererats ur tidigare litteratur och genom samtal med personer som är verksamma inom fältet. I Sverige har instrumentet översatts, kulturanpassats och kvalitetsgranskats av Curt Hagquist och Stefan Persson vid Karlstad universitet. Erfarenheterna var positiva och en fortsatt utveckling av instrumentet önskades. Studien var en del av utvecklingsarbetet i modellområdesprojektet

4 Sida 4 av 15 och beskrivs närmare i rapporten The Systematic Quality of Performance Measure 3. Det lokala arbetet i Sollentuna, inom ramen för Psynkprojektet har fokuserat bland annat på att utveckla och implementera tvärprofessionella team, SAGA-team, med målet att tidigt upptäcka barn och unga som riskerar psykisk ohälsa. I de team som gäller de yngre barnen är förskolan en viktig aktör. En återkommande fråga har varit hur uppföljning av arbetet i teamen ska utformas på bästa sätt. En av utgångspunkterna med att pröva det här instrumentet är att söka svar på frågan om uppföljning. Som processledare för utveckling av samverkan kring barn och unga i Sollentuna kommun fick jag kännedom om instrumentet SQPM och att instrumentet skulle prövas i verksamheterna förskola och socialtjänst i Sundbybergs kommun. Eftersom SQPM lät som ett möjligt instrument att använda för uppföljning och utveckling av arbetet även i teamen i Sollentuna tog jag kontakt med temaledare i Sundbyberg för att undersöka möjligheten för att instrumentet skulle kunna prövas i Sollentuna. Försöket som presenteras i denna rapport har genomförts efter en anpassning av instrumentet. Denna anpassning har gjorts i samarbete mellan mig själv och processledare/teamledare från Sundbyberg och Östersunds kommuner som också medverkar i det nationella Psynkprojektet. 3 Försökets förberedelse 3.1 Syfte Undersökningens tre syften: Att använda valda resultat från enkäten som underlag för diskussion i t ex SAGA-teamen för att öka förutsättningarna för att barn och unga i målgruppen får tidigare och sammanhållet stöd och insatser. Att prova och anpassa enkätverktyget SQPM med syftet att det senare ska vara möjligt att använda enkäten för utvärdering och uppföljning av arbetet i SAGA-teamen Att ta fram en enkel handledning tillsammans med Östersund och Sundbyberg. Med hjälp av handledningen ska en kommun/aktör själv kunna genomföra undersökningen, sammanställa och analysera resultaten utifrån lokal kontext. 3.2 Tidigare erfarenheter Den svenska studien med undersökning av instrumentet, SQPM (Persson & Hagquist 2013) bygger på ett försök i ett antal pilotkommuner som ingick i 3 (Persson & Hagquist 2013)

5 Sida 5 av 15 Modellområdeprojekt. Syftet med undersökningen var att översätta och anpassa instrumentet till svenska förhållanden samt att genomföra en kvalitetsgranskning av modellen för tillämpas i Sverige. Forskarna styrde hela processen och återkopplade resultaten till kommunerna. Inom ramen för försöket, som presenteras i denna rapport, genomförde temaledare i Sundbyberg telefonintervjuer med nyckelpersoner som deltagit i den nationella studien. Erfarenheterna visade bland annat att tiden, som förflutit mellan utskick av enkäten och presentation av resultatet från undersökningen, uppfattades som för lång. I vissa fall hade flera nyckelpersoner i kommunerna bytts ut innan resultaten kunde presenteras. Vidare var uppfattningen att det fanns behov av att själv (inom den egna kommunen) styra och kontrollera hela processen från planering och genomförande till analyser och presentationer. Den egna kontrollen över processen bedömdes öka förutsättningarna för att resultaten skulle kunna utgöra underlag för det vidare arbetet med att utveckla samverkan kring barn med psykisk ohälsa och andra besvär. 3.3 Lokalanpassning och förankring av enkät För att anpassa enkäten till försöket i Sollentuna och Sundbybergs kommuner har vi haft följande arbetsgång: Vi har informerat verksamheter inom förskola och socialtjänst i de båda kommunerna om undersökningen. Verksamheterna har också haft tillfälle att lämna synpunkter på frågor i enkäten. Vi har haft återkommande avstämningar med nationell forskningsansvarig person i PSYNK-projektet. Representanter från förskola och socialtjänst i Sollentuna och Sundbyberg bjöds i maj 2014 in till en fokusgrupp. Syftet med fokusgruppen var att gå igenom frågorna i enkäten och få synpunkter på hur frågorna kan anpassas till förskolan respektive till socialtjänsten. Därefter fattade vi beslut om att, så långt som möjligt, behålla de fyra dimensionerna som ursprungsinstrumentet vilar på, men att i övrigt göra lokala anpassningar som innebär att frågorna har anpassats till respektive målgrupp. I ursprungsinstrumentet ska samma frågor ställas till samtliga svarande aktörer oavsett vilket uppdrag de har. Eftersom förskolans och socialtjänstens uppdrag skiljer sig åt har vi, i försöket i Sollentuna och Sundbyberg, utformat två enkäter en för förskolan och en för socialtjänsten som delvis skiljer sig åt. Vidare är det i den brittiska förlagan till SQPM endast möjligt att förskola får bedöma hur socialtjänsten fungerar men inte tvärtom. I vårt försök fick såväl förskola som socialtjänst bedöma varandras verksamheter. När det fanns ett mer slutgiltigt förslag till en lokal utformning av enkäten så förankrades den, för Sollentunas del, hos avdelningschef och enhetschef

6 Sida 6 av 15 på socialkontoret. I uppdraget låg att socialsekreterare som arbetar med barn i förskoleålder samt familjebehandlare i socialkontorets familj- och förskoleteam skulle pröva enkäten. Berörda målgrupper har därefter fått information om försöket. När det gällde förskolans deltagande så beslutade verksamhetschef för Stöd och Utveckling inom Barn- och Utbildningskontoret att enkäten skulle spridas till berörda verksamheten inom förskolan via det digitala veckobrev som Barn- och Utbildningskontorets skickar till sina verksamheter. Jag tog kontakt med förskolechefer för ett antal fristående och kommunala förskolor i Rotebro respektive Edsberg/Sjöberg/Vaxmora före och strax efter att enkäten gått ut i veckobrevet. Här nedanför redovisas hur många förskolor som deltagit i försöket. 3.4 Målgrupper för försöket Respondenterna valdes utifrån den kontakt som de har med aktuella barn eller har ansvar för barns pedagogiska utveckling. För förskolan del föll det sig naturligt att involvera de förskolor som på något sätt är särskilt berörda av det utvecklingsarbete för samverkan i SAGA-teamen och då specifikt förskolor i Rotebro och i Edsberg/Sjöberg/Vaxmora. Det totala antalet möjliga respondenter inom förskolan var 46 stycken (förskolechefer, bitr. förskolechefer och förskollärare). Antalet förskolor och respondenter som deltagit följer i sammanställningarna nedan. Totala antalet förskolor anges inom parentes. Rotebro Edsberg/Sjöberg/Vaxmora Fristående förskola 5 (9) 5 (10) Kommunal förskola 1 (2) 3 (5) Antal svar utifrån yrke i respektive kommundel Rotebro Edsberg Förskolechef/bitr förskolechef Förskollärare 8 4 I socialtjänsten fick de socialsekreterare och familjebehandlare som arbetar med barn i förskoleålder besvara enkäten. Det var socialsekreterare både inom mottagningsgruppen som tar emot anmälningar och ansökningar i nya ärenden gällande barn och unga 0-20 år och inom barnenheten som utreder och följer upp insatser för barn 0-12 år.

7 Sida 7 av Datainsamling och bearbetning av insamlat material Datainsamlingen skedde under perioden 25 september till den 17 oktober Enkätfrågorna lades in i Proofx 4 och besvarades digitalt för att underlätta bearbetningen. Länk till enkäten skickades ut via Barn- och utbildningskontorets veckobrev två veckor på rad, den 19 september och den 26 september Till de fristående förskolorna som meddelat sitt deltagande så skickades information och länk till enkäten via e-post till respektive förskolechef den 25 september Förskolechefen skickade sedan vidare till övriga målgrupper inom förskolan som kunde besvara enkäten. Till socialtjänsten skickades länk till var och en som kunde besvara enkäten via e-post den 25 september Inför denna studie har vi försökt få fram statistik över hur många förskollärare och specialpedagoger som, vid tiden för studien, fanns inom respektive förskola i berörda områden för att kunna räkna ut svarsfrekvensen. Det visade sig vara svårt att få fram denna uppgift. Statistiken i denna rapport bygger därför på uppgifter från respektive förskolechef om antal inom respektive målgrupp som fått chans att besvara enkäten på varje förskola. Resultaten av samtliga är sammanställda i tabeller 5 där frekvenser för respektive fråga presenteras. Med hjälp av enkätverktyget har jag undersökt om det finns skillnader i hur man svarat i Rotebro respektive Edsberg/Sjöberg/Vaxmora. I tabellerna har jag lagt in svaren från förskolan respektive socialtjänsten där det går att jämföra svaren på flera av frågorna. Att jämföra svaren mellan förskola och socialtjänst har dock inte varit det primära syftet med undersökningen och endast några jämförelser som jag tycker är särskilt intressanta presenteras. I resultatdelen redovisas ibland sammanslagningar av svaren. 4 Resultat sammanställning av svar Förmåga att upptäcka barn i risk samt kompetens att intervenera På frågan om kunskap och säkerhet att upptäcka om ett barn har problem med psykisk ohälsa skattar förskolan högre än socialtjänsten. Samtidigt är den 4 Verktyg som används i Sollentuna för att skapa och publicera undersökningar och anmälningsformulär direkt på nätet 5 Bilaga 1

8 Sida 8 av 15 självskattade förmågan att avgöra om ett barn behöver hjälp på grund av psykisk ohälsa högre inom socialtjänsten än inom förskolan. Ca 31 % inom förskolan svarar att de alltid eller oftast brukar tipsa barn och deras familjer om socialtjänstens utbud av hjälp och stöd när de ser ett behov. Inom socialtjänsten svarar ca 9 % att förskolan brukar hänvisa barn och deras familjer till socialtjänsten för råd och stöd/ansökan om bistånd när de ser ett behov. Ca 55 % inom socialtjänsten svarar att förskolan sällan tipsar om socialtjänsten. På vissa frågor går det också att se vissa skillnader mellan Rotebro och Edsberg/Sjöberg/Vaxmora. Det gäller bland annat i självskattningen av förmågan att upptäcka psykisk ohälsa hos barn och i skattningen av egen kunskap och säkerhet för att avgöra när och var barn ska hänvisas vidare vid problem med psykisk ohälsa. Medarbetare i Rotebro skattar den förmågan något högre jämfört med medarbetare i Edsberg/Sjöberg/Vaxmora. Denna skillnad går inte att härleda till att andelen förskolechefer/biträdande förskolechefer som besvarat enkäten varit högre i Rotebro, tvärtom var andelen något lägre i det området. I övriga frågor är svaren mer lika i de båda områdena. Remissvägar I förskolan svarar totalt ca 75 % att de alltid eller oftast brukar anmäla oro vid misstanke om att ett barn far illa (6,9 % anger att frågan inte är aktuell för dem). Inom socialtjänsten svarar 36,4 % att förskolan oftast anmäler oro vid misstanke om att ett barn far illa (9,1 % anger att frågan inte är aktuell) och lika många svarar att anmälningar från skolan oftast kommer i rätt tid. En större andel inom förskolan uppger att det alltid eller oftast lätt att komma i kontakt med socialtjänsten, ca 65 % (20,7% uppger att frågan inte är aktuell för dem). När det gäller frågan om väntetiden är acceptabel vid anmälningar om oro svarar ungefär lika många att den alltid eller oftast är det (ca 17 %) som att den sällan eller aldrig är det (ca 17 %). 31 % svarar att den ibland är det och övriga anger att frågan inte är aktuell för dem. Ca 38 % är nöjda med den initiala informationen de får från socialtjänsten kring de barn de anmält oro för och ca 14 % svarar att de inte har fått någon information (ca 28 % anger att frågan inte är aktuell för dem). Inom socialtjänsten upplevs förskolan oftast som lätt att komma i kontakt med (90,1%). Förskolan uppfattas också i stor utsträckning uppfylla behoven hos de barn man träffar inom socialtjänsten. De som arbetar inom förskolan i Rotebro svarar i högre utsträckning jämfört med Edsberg/Sjöberg/Vaxmora, att de anmäler oro vid misstanke om att ett barn far illa. De upplever också oftare väntetiden som acceptabel när de

9 Sida 9 av 15 anmält oro för ett barn och att informationen från barn och ungdomsenheten är tillfredsställande. Stöd från och samarbetet med den andra aktören Hela 34,5 % inom förskolan svarar att de inte har fått någon återkoppling från socialtjänsten gällande de barn de anmält oro för (27,6% svarar att frågan inte är aktuell). Av de som fått återkoppling tycker ca 14 % att återkopplingen alltid eller oftast varit användbar. Ca 48 % inom förskolan svarar att de brukar konsultera personal inom socialtjänsten när de är osäkra på huruvida de ska göra en anmälan eller inte (10,3 % svarar att frågan inte är aktuell för dem). Socialtjänsten upplever inte att förskolan, särskilt ofta, konsulterar personal inom socialtjänsten när det finns osäkerhet i om förskolan ska göra en anmälan eller inte. 27,3 % uppger att de oftast gör det och 54,5% svarar att de ibland gör det. De som svarat inom förskolan är oftast nöjda med stödet de får från Familjoch förskoleteamet och är mer nöjda med detta stöd än med det de får från Barn- och ungdomsenheten. Nästan hälften har svarat på båda dessa frågor att frågan inte är aktuell för dem. Inom socialtjänsten uppger 45,5% att de sällan får fortsatt information från förskolan om läget för ett barn förändras efter att anmälan gjorts. Ca 36 % inom socialtjänsten svarar att förskolan oftast bidrar till att öka kunskapen om enskilda barns psykiska hälsa. Även inom det här området går det att se skillnader i svaren från förskolorna i Rotebro och i Edsberg. De som svarat från Rotebro tenderar i högre utsträckning vara nöjda med stödet från socialtjänsten. Däremot svarar personalen i Edsberg att de oftare brukar konsultera personal inom socialtjänsten när de är osäkra på huruvida de ska göra en anmälan enligt den anmälningsplikt som finns. När det gäller stödet från Familj- och förskoleteamet är det ingen större skillnad mellan Rotebro och Edsberg, de är ungefär lika ofta nöjda med det stöd de får. Svar på öppna frågor 1. Exempel på sådant som fungerar mindre bra med socialtjänsten enligt förskolan: Återkoppling kring om socialtjänsten vidtagit åtgärder, hur lång tid det tar innan en utredning är klar och vilket stöd barnet/familjen får (sju av 16 svar handlar om återkoppling). Långa handläggningstider (två svar). Barnens problem kommer i andra hand, föräldrarna kommer först (ett svar). Socialtjänsten borde komma ut mer i förebyggande syfte med information (två svar).

10 Sida 10 av 15 Det behövs tydligare riktlinjer för samarbetet med förskolan när anmälan avseende barnet kommer att hanteras inom Barnahus (ett svar). Besvärligt med tystnadsplikt som gör att barnet kommer i kläm, ex. när föräldrar väljer att byta förskola efter en anmälan till socialtjänsten (ett svar). Tre svar handlar om att man inte haft kontakt med socialtjänsten och inte har fått någon information om socialtjänstens arbete. 2. Exempel på sådant som fungerar bra med socialtjänsten enligt förskolan Att de tar tag i ärenden som anmäls (två av 14 svar). Att vi jobbar tillsammans med föräldrarna, t.ex. att ha möten tillsammans. Att det finns en öppenhet för att arbeta tillsammans för barnets och familjens bästa (ett svar). Kontakt/snabba svar (tre svar). Samarbetet i SAGA-teamet (ett svar). Erfarenhet av att det fungerar kring vuxna/föräldrar som behöver socialtjänstens stöd med att barnen och hur de påverkas av att leva i en familj med psykisk ohälsa glöms bort (ett svar). Råd och stöd (två svar). Två svarar att de har haft lite eller ingen kontakt alls med socialtjänsten. 3. Exempel på sådant som fungerar mindre bra med förskolan enligt socialtjänsten Ingen organisation kring hur sådana frågor ska tas upp. Ingen elevhälsa. Upp till var och en som arbetar inom förskolan = såbart (ett av fem svar). Konsultera när och hur man behöver göra en anmälan, återkoppling huruvida barnet har förändrat beteende/mående, gör inte anmälan p.g.a. oro för föräldrarnas ilska eller att de flyttar barnet till annan förskola, personal ska inte behöva vara rädda att kontakta socialtjänsten, de brukar nästan aldrig hänvisa föräldrarna till att ansöka om hjälp (ett svar). Det bästa är att en arbetsledare, chef, är med vid anmälningar, utredningssamtal. Det sker inte alltid (ett svar). Tydliga anmälningar med fullständiga kontaktuppgifter (ett svar). Gemensamt arbete med familjen (ett svar). 4. Exempel på sådant som fungerar bra med förskolan enligt socialtjänsten Socialtjänsten möter ofta förskolepersonal som inte får stöd från handledning eller från ledningen och har därför stort behov av att prata om själva familjen, oftast fungerar ju samverkan bra och socialtjänsten får värdefull hjälp och information om barnet (ett av sex svar). Barnperspektivet som finns inom förskolan (ett svar).

11 Sida 11 av 15 Samarbetet (tre svar) engagerad personal (ett svar) det mesta (ett svar) förskolan har god kännedom om barnets situation (ett svar). Övrigt kommentarer/synpunkter Kommentarer om frågeformuläret från förskolan "Inte aktuellt" är ett märkligt alternativ i svarsraden. Jag saknar alternativet "vet ej". På frågorna 1-14 skulle jag ta bort alternativet "Ibland" för att tvinga en att välja oftast/sällan och ersätta "ibland" med en motiveringsruta. Samma sak under frågorna 15-28, ta bort ibland och inte aktuellt och ersätt med motiveringsruta. Jag tror ni får reda på mer information fastän själva avkodningen av enkäten kanske tar längre tid. Svårt att få med föräldrarna till de barn som förskolan ser behöver mer stöd av utomstående, saknar fråga om kommunen beviljar tilläggsbelopp för de barn som behöver det! Oftast får förskolan inget ekonomiskt stöd även om barnet har uttalade svårigheter och även om det finns dokumenterat. Fråga saknas om Kommunen anordnar fortbildning inom dessa områden. Förskolorna skulle behöva stöd av kommunen att ta fram material och annat för att stödja barnet; ett startkitt så förskolan kommer igång med rätt insats, nu får alla förskolor starta från början och skapa t.ex. rutinkort, annat material. Lätta att svara på men kanske borde det finnas kommentarsfält vid alla frågor. Känns bra att utveckla svaret i vissa fall. Svårt att utvärdera eftersom vi inte gjort någon anmälan på länge. Frågorna liknade varandra. Kommentarer om frågeformuläret från socialtjänsten Svårt att svara på många av frågorna om psykisk ohälsa. Vet inte om jag upptäcker eller missar. Flera frågor avser samma sak men formuleras på två olika sätt, knepigt. Fanns inga lämpliga svarsalternativ mellan oftast och ibland. För mig är ibland ungefär samma som sällan. Tjatig. 5 Reflektioner utifrån resultatet 5.1 Att upptäcka barn med psykisk ohälsa Det är intressant, men kanske inte förvånande med tanke på de olika yrkesrollerna, att socialtjänsten oftare upplever sig veta när och var ett barn ska hänvisas vidare på grund av psykisk ohälsa samtidigt som förskolan oftare upplever att de kan upptäcka psykisk ohälsa. Dessa förhållanden talar för att det finns förutsättningar för förskolan och socialtjänsten att

12 Sida 12 av 15 komplettera varandra i samverkan och kunna bidra med olika delar i ett ömsesidigt lärande i dessa frågor. Förskolan svarar i högre utsträckning att de tipsar föräldrar om socialtjänstens utbud av råd och stöd än vad socialtjänsten uppfattar att det sker. Här är det viktigt att ha i åtanke att socialtjänsten svarar för alla förskolor i Sollentuna medan endast två av fem områden får representera förskolan i denna undersökning. Det kan dessutom vara så att de förskolor som valt att delta i testet av enkäten är förskolor som från början har ett mer välfungerande samarbete med socialtjänsten. 5.2 Att erbjuda/ge stöd till barnet och dess familj Kunskapen och säkerheten när det gäller att själv hjälpa och stödja barn med psykisk ohälsa (och deras familjer när det gäller socialtjänsten) och att hänvisa vidare när den egna kompetensen inte räcker, finns i hög utsträckning inom både socialtjänst och förskola. Socialtjänsten skattar sig ha högre kunskap och säkerhet i när och var man ska hänvisa barn vidare jämfört med förskolan. Detta är inte så konstigt med tanke på att del delen i uppdraget ingår i socialtjänstens arbetsuppgifter. Flera av de som svarat på enkäten inom förskolan är förskollärare och, beroende på vilka rutiner som finns på den aktuella förskolan, är det inte alls säkert att den kompetensen krävs inom den yrkesgruppen. 5.3 Att göra en anmälan eller inte Förskolan svarar att de anmäler oro vid misstanke om att ett barn far illa i betydligt högre utsträckning än vad socialtjänsten uppfattar att det sker. Återigen svarar socialtjänsten här utifrån en samlad uppfattning om alla förskolor i Sollentuna medan de som svarat utgör en liten del. Det kan vara en förklaring. En annan förklaring kan vara att det finns olika definitioner inom förskola/socialtjänst av vad som menas med att ett barn far illa och olika uppfattningar om hur säker man behöver vara på att barnet far illa för att göra en anmälan till socialtjänsten. Målet måste vara att de som arbetar inom förskolan svarar att förskolan alltid anmäler oro vid misstanke om att ett barn far illa. Utifrån det skulle det vara intressant att ta reda på mer om vilka orsaker som finns bakom att förskolan uppger att det inte alltid göra detta. 5.4 Stöd från och samarbetet med den andra aktören Svaren som handlar om huruvida man upplever stöd från den andra aktören i arbetet med (enskilda) barns psykiska ohälsa indikerar att det finns en förbättringspotential inom detta område. De olika perspektiv och kunskaper som finns hos verksamheterna kan komplettera varandra och skapa en större förståelse för barnet och barnets bästa. Samverkan när det gäller enskilda barns psykiska hälsa är dock till viss del beroende av samtycke från

13 Sida 13 av 15 vårdnadshavare. När det gäller förskolans möjligheter/skyldigheter att informera socialtjänsten om ett barns psykiska ohälsa är dessa större. Det framgår tydligt i de öppna svaren att förskolan önskar mer återkoppling från socialtjänsten i ärenden där de anmält oro. Socialtjänsten får enligt lag återkoppla till den som anmält oro om en utredning inleds eller inte. All återkoppling utöver det kräver samtycke från vårdnadshavarna. Cirka en tredjedel av de svarande inom förskolan saknar helt återkoppling från socialtjänsten. Det i sig talar för att socialtjänsten behöver bli bättre på att ge återkoppling. Frågan är om förskolans önskan om mer återkoppling också handlar om kvaliteten på den återkoppling som sker. Det finns svar i enkäten som antyder det. Troligtvis skulle socialtjänsten oftare än idag kunna be föräldrar om samtycke att informera förskolan. Samtidigt skulle förskolan kanske behöva mer information om vad de kan förvänta sig när det gäller återkoppling och vad de kan fråga efter. Utifrån resultaten i enkäten är det önskvärt att förskolan i större utsträckning än vad som tycks ske idag konsulterar socialtjänsten när de är osäkra på huruvida de ska göra en anmälan eller inte. 5.5 Skillnader mellan Rotebro och Edsberg/Sjöberg/Vaxmora Det går också att se vissa skillnader mellan Rotebro och Edsberg/Sjöberg/Vaxmora vilket är intressant med tanke på att det under ca tre år har pågått ett utvecklingsarbete i Rotebro och att samma utvecklingsarbete startat nyligen i Edsberg/Sjöberg/Vaxmora. Det kan således visa sig att det krävs tid för att lära känna varandra och för att gemensamt skapa struktur och trygga samarbetsförhållanden. Uthålligheten i ett samverkansarbete ska således inte underskattas! 5.6 Undersökningens genomförande om bortfall Enkäten till socialtjänsten gick ut till 16 personer, 14 socialsekreterare inom mottagning och barnenhet samt två familjebehandlare inom socialtjänstens Familj- och förskoleteam. Totalt besvarades enkäten av 11 personer, d.v.s. 68,8 %. Svarsfrekvensen hade kanske blivit högre om enkäten hade tagit kortare tid att besvara eftersom tiden är en ständig bristvara inom socialtjänsten. Eftersom syftet med enkäten i första hand var att testa frågorna och då medverkan inte självklart innebär att man skulle få något tillbaka kan det också ha påverkat beredskapen att besvara enkäten. Det gäller båda grupperna. Inom förskolan är svarsfrekvensen 63 %. Den är dock inte helt säker utan kan vara något lägre eftersom deltagandet har varit mer frivilligt och svarsfrekvensen förutsätter att respektive förskola som deltagit meddelat

14 Sida 14 av 15 detta till mig som hållit samman undersökningen. Vid en eventuell ny mätning behöver också den som ska genomföra mätningen ha resurser i form av avsatt tid för att ringa runt till samtliga förskolor innan enkäten går ut för att veta säkert angående deltagande och antal. 5.7 Om frågeformuläret En del frågor som liknar varandra mycket skulle kunna plockas bort. Jag har svårt att se syftet med att t ex ha med frågor om både kunskap och säkerhet. Det framgår att vissa uppfattar enkäten som tjatig och att många frågor liknar varandra. Svarsalternativen skulle också kunna ses över. Några kommentarer om detta har kommit, de är dock inte entydiga. Någon vill ha färre svarsalternativ och någon vill ha fler alternativ. Svarsalternativet inte aktuellt är inte heller helt lätt att hantera. På vissa frågor till förskolan som handlar om kontakten med socialtjänsten har en stor andel av de som svarat fyllt i detta alternativ. Kanske skulle det gå att ha en fråga innan denna fråga som sorterar bort de personer som frågan inte är aktuell för. 6 Slutsatser Min uppfattning är att det instrument som testats passar bra att använda för att utvärdera/utveckla samverkan med stöd av SAGA-teamen. Ett av syftet med försöket var att se om det går att se skillnader i svar mellan Rotebro och Edsberg/Sjöberg/Vaxmora och svaren antyder att det finns vissa skillnader. Detta talar för att flera av frågorna lämpar sig väl för att utvärdera vilken utveckling som sker inom området samverkan. Mitt förslag är därför att en uppföljning med hjälp av utvalda delar av enkäten görs under hösten Instrumentet ger en god inblick i vilka frågor som är viktiga att fokusera på i samverkan mellan förskola och socialtjänst. Inom förskolan pekas återkopplingen från socialtjänsten efter anmälan ut som ett viktigt utvecklingsområde. De som svarat inom socialtjänsten uppfattar att förskolan i högre utsträckning behöver anmäla oro vid misstanke om att barn far illa. Dessa svar är säkert inte förvånande för någon som arbetar inom socialtjänsten eller förskolan. Samma frågor har varit föremål för utvecklingsarbete under en längre tid och även om en del av svaren kan grunda sig på uppfattningar som dröjer sig kvar ger svaren ändå en fingervisning om att fortsatt arbete med dessa frågor behövs. En del av det arbetet kan göras inom ramen för SAGA-teamen. Mitt förslag är att SAGAteamen kan användas för att diskutera t ex kring anmälningsplikten, när den träder i kraft, vad som kan hindra förskolan från att göra anmälningar trots anmälningsplikten och information om hur de kan använda de resurser som finns inom socialtjänsten.

15 Sida 15 av 15 Det finns uppfattningar inom både förskolan och socialtjänsten (och då främst myndigheten) om den andra aktören som inte gynnar samarbetet. Ett effektivt sätt att överbrygga misstro och skapa mer tillit är att träffas och prata om frågor som är angelägna för båda parter. I SAGA-teamen finns socialsekreterare inte representerade. SAGA-teamen är dock en möjlig mötesplats och forum för diskussion mellan yrkesgrupperna då socialsekreterare kan bjudas in vid behov. Resultat från denna mätning kan användas som en utgångspunkt om fler mätningar ska göras. Då kan det också vara en bra idé att på förhand bestämma i BUS vilka frågor som är viktigast att fokusera på och vilka resultat som ska uppnås om syftet är till exempel att utvärdera SAGAteamen. Om mätningen ska göras på nytt behöver förankringen och utskick av enkäten i förskolan gå till på ett annat sätt. Förslagsvis kontaktas varje förskola (både fristående och kommunala) i god tid före mätningen efter förankring inom Barn- och utbildningskontoret. Detta kräver dock att det finns ordentligt med tid avsatt. Ett annat förslag till förändring vid en eventuell ny mätning är att datum för återgivning av resultatet bestäms redan innan enkäten skickas ut, dels för att detta moment inte ska dra ut på tiden och dels för att öka benägenheten att svara på enkäten. Även detta kräver att det finns tid avsatt. Bilaga 1