Ett komplement till studiematerialet Aktivitet och självständighet - för personal på särskilt boende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett komplement till studiematerialet Aktivitet och självständighet - för personal på särskilt boende"

Transkript

1 Ett komplement till studiematerialet Aktivitet och självständighet - för personal på särskilt boende Ni som arbetar med vårdtagarna har svaren, det gäller bara att hjälpas åt för att få fram dem. Förord Detta material är framtaget som ett tillägg till det befintliga studiematerialet - Aktivitet och självständighet - för cirklar om vardagsrehabilitering. Detta nya material riktar sig till omsorgspersonal, vårdbiträden och undersköterskor, eventuellt blandat med rehabiliteringspersonal, som arbetar på särskilda boenden av olika slag. Kapitel 1, 2 och avslutningen i det ursprungliga materialet (Aktivitet och självständighet) kan användas i sin helhet. För de övriga fem kapitlen finns i detta kompletteringshäfte: nya fallbeskrivningar, faktarutor, praktiska övningar och diskussionsfrågor. Faktarutorna och diskussionsfrågorna är ett tillägg till dem som redan finns i Aktivitet och självständighet. Läs gärna guiden till hur studiematerialet kan användas, på sidan 4 i Aktivitet och självständighet, innan cirkeln startar. Lycka till med cirkeln! Göteborg Rebecka Arman FoU i Väst/GR Detta material, tillsammans med studiematerialet Aktivitet och självständighet, finns att ladda ner från: 1

2 Hälsobegreppet och hälsans orsaker Med rehabilitering - både i vardagen och vid specifika tillfällen - vill vi underförstått hjälpa personer till största möjliga hälsa. Därför handlar detta kapitel om hälsobegreppet. Vad ligger i ordet hälsa, och vad har det för betydelse att känna sig frisk? Fallbeskrivning Elsa är 97 år. Hon säger ofta att hon har tråkigt. Personalen tycker att hon verkar trött och att hon ingenting vill. Elsas ena dotter Signe 69 år, tycker att mamma är lat och otacksam och Signe vill att Elsa blir peppad så att hon gör någonting. Elsas andra dotter dog för sju år sedan. Elsa har bott på äldreboendet i fyra år nu. Hon flyttade dit när hon blev alltför ostadig på benen och föll gång efter annan i hemmet. Hennes syn försämrades drastiskt i samma veva och situationen i hemmet blev ohållbar. Elsa har tidigare varit mycket intresserad av såväl opera och teater. Under 30 års tid gick hon på många, många föreställningar som hon alltid njöt mycket av. Hon var också aktiv i Röda Korset under hela sitt vuxna liv och till dess att maken gick i pension när Elsa var 60 år. När Elsa fyllde 73 år dog maken och hon flyttade från huset in i en lägenhet på andra våningen. Då saknade hon trädgården oändligt mycket, särskilt på våren. Elsa erbjuds alltid att delta i äldreboendets aktiviteter. Gudtjänsten tackar hon alltid nej till; hon har aldrig varit särskilt kyrklig av sig. Speldags är hon inte intresserad av. Hon tycker att det är för fjuttigt jämfört med vad hon har lyssnat på tidigare i sitt liv. Bingo roar henne inte heller. Utflykter orkar hon inte alls med. Hon orkar inte sitta uppe ens i sin rullstol längre än en halv timme åt gången och dessutom har hon redan besökt de flesta utflyktsmål ett stort antal gånger. Hon behöver inte åka dit en gång till, säger Elsa. Hon tycker numera att det är jobbigt att umgås med andra. Hon hör inte vad de andra säger och känner sig utanför. Hon säger att hon inget har gemensamt med de andra som bor där. Av Eva Silow, leg. arbetsterapeut, SDF Linnéstaden i Göteborgs Stad 2

3 Kopplingen mellan hälsa, aktivitet och kulturella roller Vi vet om att det är viktigt att röra på sig för att må bra, på alla sätt. Det påverkar både humöret och hjärnans kapacitet. Vistelse ute verkar särskilt effektiv. Däremot är det viktigt att komma ihåg att personer med demens inte alltid mår bra av miljöombyte. På ett boende kan det därför röra sig om små aktiviteter som att besöka trädgården utanför huset. Vi har alla olika föreställningar om ålderdomen. Vissa personer går mer in i rollen som de tycker det innebär att vara gammal. Hur man föreställer sig själv i förhållande till sin ålder skiljer sig mellan individer men även mellan kulturer. I många utomeuropeiska kulturer uppnår inte människor så hög ålder och man anses, och kanske anser sig själv, som gammal redan när man är 60 år. Vi tror ibland att vårdtagarna borde göra mer än vad de själva vill. Ibland är personen inte alls inställd på att göra det som vi tycker är bäst för dem. Vi kan berätta om fördelarna med att röra på sig för att påminna en person som kanske har ställt in sig på att inte göra så mycket mer här i livet. Men vi kan aldrig ta över någon annan persons upplevelse av vad som är meningsfullt. På särskilda boenden idag kan vårdtagarna ha väldigt olika hälsostatus. Det finns personal som arbetar både med de som är på korttidsboende för rehabilitering och är på väg hem eller andra som i princip får palliativ vård och omsorg. Då kan det vara en extra stor utmaning att arbeta så att omsorgen alltid är individuell och att man tar sig tid att ställa om och anpassa sig efter personen som man träffar. Många gamla, vare sig de bor i sin egen bostad eller har flyttat till ett så kallat äldreboende, uttrycker allt som oftast att de har tråkigt. Omvårdnadspersonal eller kultur- och fritidspersonal erbjuder en rad olika aktiviteter, men för några tycks ingenting passa. Gerotranscendens av Eva Silow Kan vi finna de äldres behov och intressen någon annanstans än där vi hittills har letar? Vad är det som de gamla själv vill ha och söker efter i sin tristess? Detta är frågor som jag har ställt mig när jag i mitt arbete träffat dessa ofta mycket gamla och ibland kroppsligt svaga eller sjuka personer. Vad kan och bör vi göra för dem? Gerotranscendens förklaras kortfattat med att den åldrande människan får en ny syn på sig själv, på sitt sammanhang och på livet. Jag-transcendens får äldre att leva mer osjälviskt och generöst. Åldrandet innebär härmed ytterligare ett steg i människans utveckling. Det är en annan utgångspunkt än den som hittills har präglat synen på ålderdomen inom kommunal äldreomsorg eller inom gerontologin i stort. 3

4 Gerotranscendens, fortsättning Här följer en sammanfattning av detta existentiella förhållningssätt: Personen får en allt större känsla av samhörighet med världsalltet och en känsla av samhörighet såväl med tidigare som kommande generationer. Man känner sig som en del av allt levande och ser sitt eget steg i historien, i kulturen och i biologin. Ibland känner man sig som om man lever samtidigt i dåtid och nutid. Det betyder inte att man är förvirrad eller inte är orienterad i tid och rum, utan att man upplever sig snarare fri från tiden. Man tar mindre hänsyn till vad andra tycker och tänker om en. Man blir mindre rädd för döden och inser och godtar på ett djupare plan att döden följer; ett genuint accepterande av den egna döden. Man vill använda mer av sin kvarvarande tid till meditation och stilla stunder. Genomgången gerotranscendens tycks innebära hög grad av självvalda aktiviteter. 1 De aktiviteter som vi erbjuder äldre människor inom kommunal äldreomsorg bygger alltför ofta på andra ideal. Dessa bygger på vad vi som medelålders eller till och med som unga har för uppfattning om livet och vad som gör livet värdefullt, inte på de gamlas värderingar av sin livssituation. Kulturaktiviteter och liknande (grupp-) aktiviteter eller hushållsgöromål (som bakning, matlagning) står nära till hands att erbjuda de äldre som säger att de har tråkigt. Många är de äldre har sagt till mig det där har jag gjort tillräckligt mycket i yngre dagar, vare sig det har handlat om att träna, läsa eller att baka kakor. Gerotranscendens kan ses som en av livets utvecklingsfaser dit man kan nå under vissa omständigheter. På samma sätt som att en del personer kan bli visa under rätt förhållanden. Icke-engagemang från omgivningen är inte samma som att ge möjlighet till gerotranscendens. Engagemanget har vid gerotranscendens istället bytt uttrycksform. Gerotranscendens förutsätter engagemang, specifikt i den enskilda individens utveckling. Hur kan man använda teorin om gerotranscendens och sin nya förståelse, i det dagliga arbetet? Efter en utbildningsdag i gerotranscendens undvek personalen att tvinga på vårdtagarna sin egen uppfattning om aktiviteter. Det krävde nyfikenhet och inlevelseförmåga av personal runt pensionären. Kanske är det viktigaste lyssnandet och samtalet; att någon lyssnar med respekt och på allvar på någons tankar och vågar följa med i den andres tankebanor. Att som personal vara med när vårdtagaren reflekterar över sitt liv och existentiella frågor och reflektera tillsammans. Är det meningsfull aktivitet på ålderns höst? Kanske är det en aktivitet som ofta undervärderas? Läs även faktarutan om hälsobegreppet och hälsans orsaker som handlar om KASAM-modellen, sidorna ) Tornstam, L. (2007) Åldrandets socialpsykologi: Gerotranscendens presenteras som ett kompletterande paradigm inom gerontologi eller för synen på den åldrande människans utvecklingsfas, sid

5 Praktisk övning: KASAM-modellen upplevs ibland som krånglig. För att göra den teoretiska modellen mer begriplig handlar denna praktiska övning frågorna som ligger till grund för modellen. Använd frågorna i KASAM-frågeformuläret och tänk efter hur ni själva skulle besvara dem. Frågorna finns längst bak i boken Hälsans mysterium av Aron Antonovsky, utgiven 1991, eller på hemsidan Formuläret består av 29 frågor. Ni kan välja ut några av frågorna som ni tycker är intressanta och relevanta för ert arbete, för att spara tid. Besvara frågorna själva eller tänk er in i en vårdtagares möjliga svar. Här följer två av frågorna: 8. Hittills har ditt liv... Helt saknat mål och mening Genomgående haft mål och mening Är dina dagliga sysslor en källa till... Nöje och djup tillfredställelse Smärta och leda Läs diskussionsfrågorna på sidan 17 i häftet. Den näst sista frågan kan handla om fallbeskrivningen ovan, om Elsa. Här följer ytterligare diskussionsfrågor 1 : Hur kan du hjälpa Elsa så att hon får mindre tråkigt? Kan du använda samtal? Hur? Vad kan andra prata med mig om? Vilka samtalsämnen tål jag som personal? Hur kan jag visa för vårdtagaren att jag tål olika samtalsämnen? Finns det något annat sätt än genom samtal att bejaka vårdtagarens (eventuella) strävan mot gerotranscendens? Har någon i samtalsgruppen träffat någon person ni kommer att tänka på när vi samtalar om de gamlas specifika sätt att se på livet i allmänhet och på sitt eget liv? Kan vi låta bli att motverka strävan mot transcendens? Vad saknar man mest som äldreäldre? Vad vill man göra? Vad ber man oftast om? Ge förslag till hur du kan bidra till att Elsa får stimulans genom: Musik Tavlor, färg Lukt Hudkontakt, massage Mat och smak Rörelse Litteratur Natur Vardagliga aktiviteter Annat? 1 Författade av Ewa Silow 5

6 Målet med vardagsrehabilitering att stödja eller hjälpa? Fallbeskrivning Den senaste tiden har vi haft ont om personal här på vårt särskilda boende. Några är långtidssjukskrivna och det är svårt att hitta vikarier. Alla platser är fulla och flera vårdtagare är dåliga och behöver mycket hjälp. Personalen är helt enkelt tvungna att arbeta så effektivt som möjligt för att hinna med allt som behöver göras. Alice är snart 90 år och har bott här i några månader. Hennes barnbarn och yngsta dotter kommer ofta och hälsar på. När de är där vill de ofta prata med personalen och framföra sina synpunkter på omsorgen som Alice får. De ser alltid bekymrade ut och uttrycker ofta besvikelse. Det kan vara småsaker som vilka kläder Alice har på sig. De vill att Alice ska få vila sig mycket och hjälper henne med allt när de är där. Alice själv säger inte mycket och är lite svår att få kontakt med. Hon är tacksam och snäll men uttrycker sällan sin egen vilja. På morgonen kommer undersköterskan in för att hämta Alice till frukosten. Hon har inte klätt på sig, vilket hon annars brukar göra själv när de har lagt fram kläderna. Undersköterskan hinner knappt tänka efter utan hjälper den tysta Alice på med kjolen, strumporna och blusen. Sedan knäpper hon knapparna åt henne och försöker att inte stressa henne bort till den framdukade frukosten. Senare på förmiddagen var det bestämt att Alice skulle duscha. Undersköterskan följde med Alice in i hennes badrum och lade handduken nära henne. Alice vred på duschkranen och sköljde av sig. Undersköterskan sa sedan till henne att hon måste tvätta håret och räckte henne schampoflaskan. Alice pustade och bad om hjälp att tvätta fötterna. Det kan du själv, om du sitter på pallen blev svaret. Alice höll i sig och sträckte sig pustande för att komma åt hela sin kropp medan undersköterskan gick ut och städade hennes sängbord. 6

7 Anhöriga, integriteten och självbestämmandet Ibland är anhöriga väldigt angelägna om att vårdtagaren ska rehabiliteras medan det ibland är precis tvärt om. En del i problematiken kan vara när anhöriga har svårt att se hur påverkad en vårdtagare är av demens. Oavsett om anhöriga vill för mycket eller för lite kan det bli besvärligt för omsorgspersonalen. I de fall där anhöriga inte är nöjda med omsorgen kan enhetschefen eller rehabiliteringspersonalen vara personer som omsorgspersonalen kan vända sig till för att få hjälp med kommunikationen med anhöriga. Kanske behöver de anhöriga information. Det kan ibland räcka att de får ställa frågor. För att underlätta detta kan en samordnad vårdplanering och ett möte med alla parter skapas. Det avdramatiserar förhoppningsvis situationen. Blandar vi in anhöriga för mycket? Kan det innebära ett kränkande av vårdtagarens integritet? Anhöriga har inte rätt att veta allt om sin gamla anhöriga. Det är en balansgång mellan att samarbeta för att kunna få en så bra omsorg som möjligt och ett omyndigförklarande. Konflikter och svårigheter med anhöriga upplevs som vanliga inom omsorgen. Vem bestämmer hur omsorgen ska genomföras? Vem bestämmer hur ofta vårdtagaren ska duscha? Vilka situationer har ni varit med om som ni tror kan upplevas kränkande för vårdtagaren? Diskutera hur det känns att få för mycket respektive för lite hjälp. Pröva den praktiska övningen nedan för att öka förståelsen och göra diskussionen mera levande. Praktisk övning: För mycket eller för lite hjälp Tänk på dina egna erfarenheter av att ha varit sjuk eller skadad. Blunda om du behöver för att kunna tänka dig tillbaka till hur det kändes. När du kommit in i känslan, så gott det går, tänk ut en liten aktivitet som du vill eller måste göra. Tänk sedan på hur det skulle kännas att bli över- respektive underhjälpt i den situationen. När du är färdig med dessa båda situationer, berätta hur det kändes. Föredrog du det ena eller det andra? Var båda lika jobbiga? Kände du igen dig i den ena eller andra strategin? Diskutera med varandra hur det kan kännas för era vårdtagare att bli över- eller underhjälpta. Läs diskussionsfrågorna på sidan 19 och ersätt den första med: Vilka förväntningar tror du att de anhöriga i berättelsen har på Alice? 7

8 Motivation och relationens betydelse Fallbeskrivning Detta fall handlar om Cecilia som nyligen kommit till ett särskilt boende. Hon kom dit från en rehabiliteringsavdelning där hon vårdats för en mindre stroke. Det konstaterades även att hon har en begynnande demens. Hon klarade sig inte hemma längre och det beslutades därför hon skulle flytta. Personalen på boendet förstår ganska snart att Cecilia har utsatts för ett starkt tryck av sina anhöriga att flytta. Hon har inte själv fått eller kunnat delta i försäljningen av sitt gamla hus. Hennes barn har valt vilka möbler och saker hemifrån som hon ska ha kvar. Cecilia är ledsen och arg. Det väcker mycket frustration. Hon saknar sin älsklingstavla och andra saker som nu är borta. Hon vill inte göra någonting, även när personalen föreslår utflykter och aktiviteter. En gång övertalar de henne att följa med på en bussutflykt till ett historiskt slott som finns i närheten. Cecilia är motvillig och verkar inte alls road. Hon vill helst stanna på sitt rum och plocka med de tillhörigheter som hon har fått med sig hemifrån. Ett problem är att föremålen som Cecilia har fått hemifrån bland annat består av flera mattor. Personalen är orolig att hon ska snubbla på mattkanterna och vill därför att hon ska ta bort dem. Om jag ramlar så landar jag mjukt på mina mattor svarar hon och vägrar att låta personalen ändra inredningen. Att hitta vad som motiverar Den kan ibland vara en stor utmaning att hitta vårdtagarnas egen motivation. Det handlar inte om att övertala utan om att hitta aktiviteter som passar den individuella smaken och situationen. Det kan ta tid. Vissa vårdtagare kanske hellre åka till skoaffären än till en sevärdhet så som ett fint slott, som de redan har sett många gånger förut. Det kan också handla om att erbjuda ett samtal på tu man hand, istället för underhållning i grupp. Vissa personer tycker att allting är tråkigt, det spelar ingen roll vad personalen gör. De saknar kanske hemmet och sina anhöriga eller sörjer någon nära som har gått bort. Detta går inte att ersätta. Andra beklagar sig alltid, det är deras sätt att hantera sin situation. Frågan: Vad vill du göra för att det ska bli roligare? kanske skulle besvaras med att personen bara vill prata. Det behöver inte vara en kurator utan vanliga människor kan räcka. Vad tror du: kan man motivera en person utan att först ha skapat någon form av relation? Läs faktarutorna på sidan 21 i häftet, om meningsfulla intressen och bemötande och tillit. 8

9 Praktisk övning: Pröva att umgås med varandra i gruppen som om ni hade syn-, hörsel- och kommunikationsnedsättningar. Ta på er hörselkåpor eller öronproppar, simglasögon som är förtejpade så att synfältet begränsas och låtsas att ni har afasi. Kanske vill ni fika tillsammans och se hur samtalet utvecklas. Använd diskussionsfrågorna på sidan 22 i häftet. Den första frågan handlar om Cecilia istället för Elvi. En kompletterande fråga kan vara: Hur arbetar ni för att minska fallriskerna för era vårdtagare? Hur fungerar det på din arbetsplats när det gäller t.ex. mattor, möbler eller andra föremål som gör att boendet blir hemlikt? Tvingas vårdtagare att ändra sin inredning på sitt rum eller i sin lägenhet på grund av fallrisker eller för att göra det lättare att komma fram med hjälpmedel eller i omsorgsarbetet? Rehabiliteringsprocessen Fallbeskrivning Vera tänker: Ja, nu har jag kommit till slutstationen. Härifrån flyttar man inte, man bärs ut till den sista vilan. Jag har bara att vänta. Saknaden efter mitt gamla liv är mycket större än vad jag kunnat tänka mig att den skulle bli. Det känns som ett dovt malande i hela bröstet. Men det är klart att jag inte kunde vara kvar i mitt kära hem. Det var ju oundvikligt att det skulle sluta såhär. Om jag bara inte hade blivit så svag och dålig Jag har ju bott där i 40 år och trivdes varenda minut. Där finns så många minnen av min man och barnens uppväxt. Här går allting efter klockan. Det är väldigt likt från dag till dag. Personalen har alltid bråttom även om de är snälla och hjälpsamma. De har verkligen mycket att stå i! De andra som bor här är inte alls samma människotyper som mig. Om vi inte hade blivit ihopfösta här på grund av boendesituationen skulle jag aldrig velat umgås med dem. Det verkar inte finnas någon annan som har vänner här heller. Längre bort i huset finns det en grupp som alltid träter med varandra. Men det kan kvitta. Jag vill helst vara för mig själv för att fundera på mitt liv och vad jag har lärt mig. Just nu längtar jag inte efter någonting, förutom lugn och ro. Jag har ju varit med om så mycket i mitt långa liv Läs faktarutan på sidan 24 i studiematerialet. 9

10 Krisreaktioner och kommunikation Att flytta och byta boende kan ibland leda till en krisreaktion för vårdtagaren. Personen upplever många samtidiga förluster av att flytta, upplevelsen av funktionshinder, förluster av sociala relationer och så vidare. Kanske märker vi ibland inte att vårdtagarna är ledsna och i kris när rutinerna tar över. I värsta fall fungerar då det särskilda boendet som en förvaring av den gamle. Denna form av omsorgsbrist och den tillbakadragna depressionen som kan bli följden, kan var svår att skilja ifrån naturliga tillstånd. Kriser är naturliga reaktioner på svårigheter. Ett annat begrepp som börjar användas för äldres upplevelser i slutet av sitt liv kallas för gerotranscendens (se även den extra läsningen som tillhör detta kapitel). För att kunna förstå om vårdtagaren är i kris eller kanske upplever gerotranscendens krävs kommunikation. En öppen fråga är en bra inledning på ett samtal. Konsten att ställa frågor kan verka svår men frågorna som öppnar upp för ett samtal är enklare än man tror. Hur står det till? räcker ofta* om man samtidigt visar att man är intresserad av att lyssna på svaret. Ett annat sätt att kommunicera, som illustreras i fallbeskrivningen, är när folk grälar med varandra. Sociala relationer leder inte bara till vänskap och stöd utan ibland även till konflikter. Diskutera gärna detta i cirkeln. *Carlander och Carlander har skrivit en bok om kommunikation som är användbar och lättläst: Hur står det till? Konsten att ställa frågor i människovårdande yrken, utgiven 2004 av Gothia Förlag i Göteborg. Använd den praktiska övningen som finns i studiematerialet. Diskutera med hjälp av diskussionsfrågorna på sidorna

11 Rollen och yrket Fallbeskrivning n 80-årig kvinna flyttade in till ett särskilt boende, vi kan kalla henne för E Liljan. När Liljan flyttade tog hon med sig många böcker och inramade fotografier samt teckningar som hennes barnbarn ritat. Liljan behövde hjälp med alla förflyttningar och var väldigt ostadig på benen. Personalen upptäckte snart att hon tillbringade hela dagarna i sängen med sina böcker. Även när det kom besök, vilket det gjorde nästan varje dag, halvsatt hon kvar i sängen och pratade med sina besökare som satt bredvid henne. Rehabiliteringspersonalen kom och tränade Liljan på att vara upp och gå. De tyckte att hon gjorde framsteg. Omvårdnadspersonalen fick i uppdrag att se till att Liljan rörde på sig så mycket som möjligt. Men när hon skulle äta ville hon helst vara kvar i sängen eller skjutsas i rullstol till matsalen. Hon var en bestämd kvinna med pondus. Det spelade ingen roll hur mycket personalen än försökte övertala henne: Jag har gått så mycket i mina dagar, sa hon bara. Jag har aldrig ägt en bil i hela mitt liv, sedan fortsatte hon med en anekdot om sitt liv som ung. Hon hade varit framgångsrik i sitt arbete och träffat många människor som än idag var hennes vänner. De kom på besök och lyssnade på hennes historier och tankar om livet, som hon gärna delade med sig. Personalen tyckte om Liljan men blev mer och mer frustrerade över att hon inte försökte mer med träningen och inte ville lämna sin säng på dagarna Vid ett rehabmöte eller så kallad teamträff diskuteras Liljan. Innan mötet träffade kontaktpersonen Liljan och hennes anhöriga och de skapade tillsammans tydliga mål och ett underlag i form av en checklista. Här dokumenterades vad som ska göras, vem som ska göra det och när det kommer att följas upp. Liljan berättade för kontaktpersonen att hon nu förstått vad som menades med vardagsrehabilitering. Ursprungligen var hon skeptisk och sa att hon inte vill ha någon rehabilitering. Men hon vill kunna fortsätta att klara av de saker som hon orkar nu, så länge som möjligt. Vid rehabmötet närvarar en sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska och Liljan kontaktperson plus en till undersköterska från avdelningen där hon bor. De diskuterar tillsammans hur man ska kunna stödja Liljan med hennes vardagsrehabilitering. Frågan som alla gav sin syn på var: är detta tillfredställande eller kan vi förbättra våra insatser så att Liljan kan uppnå sina målsättningar? Hur går det med målsättningarna, är det något som måste ändras eller tas bort? En av undersköterskorna uttrycker sin besvikelse över att hon tycker att rehabiliteringspersonalen lägger över för mycket arbete på dem. De har ju redan väldigt många olika uppgifter när det gäller Liljan så att det är svårt att hålla 11

12 reda på allting. Är det inte rehab:s jobb att aktivera Liljan? Sjukgymnasten och arbetsterapeuten lyssnar men försvarar sitt och menar att det är personalen som träffar Liljan varje dag som bäst kan stödja och motivera henne. Alla måste dra åt samma håll och veta vad teamet har kommit överrens om. Kontaktpersonen håller med. Alla är lika viktiga för helheten, men Liljan delaktighet är viktigast. Efter en halvtimmes diskuterande kommer arbetsterapeuten fram till en ny idé om hur man kan pröva att möta Liljan. Hon kom på sin idé tack vare informationen som kontaktpersonen har om Liljan och hennes anhöriga. Alla går från mötet med en gemensam bild av vad som är problemet. Använd bilden av spindelnätet på sidan 26: Denna bild visar hur centralt samarbetet med vårdtagaren är. Vårdtagaren är ju i mitten av nätet. Alla parter som är inblandade finns runt om och alla trådar strålar in emot mitten. Samtidigt är alla delar viktiga för helheten. Personerna på de olika positionerna kan ha olika förväntningar. Alla sitter inne med sin kunskap om vårdtagaren men för att den ska komma till nytta behöver kunskapen föras ihop. Diskussionsfrågor: Hur fungerar det hos er med samarbetet med rehabiliteringspersonal? Har ni rehab-möten? Hur går mötena i så fall till? Fungerar mötena som ett forum för att diskutera svårigheter och att komma på nya idéer, som i fallbeskrivningen? Praktisk kommunikationsövning En påhittad vårdtagare rapporteras över, till exempel vid ankomst från sjukhus till ett boende. Låt den muntliga rapporten gå vidare till en person i taget. De andra kan gå ut ur rummet så att de inte hör rapporten. Vad får den sista personen för rapport? Om de andra har gått ut kan de komma tillbaka och lyssna på den sista överlämningen, utan att kommentera. Diskutera gemensamt efteråt. Läs faktarutan på sidan 29, den extra läsningen på sidan 30 och använd de diskussionsfrågor på sidan 30 som är relevanta för er. Gå sedan vidare till avslutningskapitlet på sidan

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor!

SKRIVÖVNINGAR NAMN... Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor! SKRIVÖVNINGAR Psst... du får gärna fylla i med lite färg inte bara här, utan på alla övningssidor! Du kan börja att skriva på din övningssida och sedan fortsätta på ett eget papper, så att du får plats

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Analys av utgångsläget

Analys av utgångsläget Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Vårt arbete med brukarna

Vårt arbete med brukarna Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Brev från kungen ORDLISTA ANNELIE DREWSEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Brev från kungen ORDLISTA ANNELIE DREWSEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ANNELIE DREWSEN ORDLISTA äldreboende (sida 5, rad 2) ett hem för gamla människor posthorn (sida 7, rad 7) postens symbol (en böjd, gul trumpet) prasslar (sida 9, rad 10) ljud

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Självbestämmandets villkor på äldreboendet

Självbestämmandets villkor på äldreboendet Självbestämmandets villkor på äldreboendet Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete den 6 mars 2013 Se Broström & Johansson (2012) Ställföreträdarskap i vård och omsorg, kap.3 Ställföreträdarskapets

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Granskningsrapport Brukarrevision Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Örgryte-Härlanda SDF 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BERGS

VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ BERGS Bergs tillhör Melleruds kommun och ligger ca 10 min gångväg från Melleruds centrum, bredvid järnvägsstationen. För närvarande finns 16 korttidsplatser på

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer