Ett komplement till studiematerialet Aktivitet och självständighet - för personal på särskilt boende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett komplement till studiematerialet Aktivitet och självständighet - för personal på särskilt boende"

Transkript

1 Ett komplement till studiematerialet Aktivitet och självständighet - för personal på särskilt boende Ni som arbetar med vårdtagarna har svaren, det gäller bara att hjälpas åt för att få fram dem. Förord Detta material är framtaget som ett tillägg till det befintliga studiematerialet - Aktivitet och självständighet - för cirklar om vardagsrehabilitering. Detta nya material riktar sig till omsorgspersonal, vårdbiträden och undersköterskor, eventuellt blandat med rehabiliteringspersonal, som arbetar på särskilda boenden av olika slag. Kapitel 1, 2 och avslutningen i det ursprungliga materialet (Aktivitet och självständighet) kan användas i sin helhet. För de övriga fem kapitlen finns i detta kompletteringshäfte: nya fallbeskrivningar, faktarutor, praktiska övningar och diskussionsfrågor. Faktarutorna och diskussionsfrågorna är ett tillägg till dem som redan finns i Aktivitet och självständighet. Läs gärna guiden till hur studiematerialet kan användas, på sidan 4 i Aktivitet och självständighet, innan cirkeln startar. Lycka till med cirkeln! Göteborg Rebecka Arman FoU i Väst/GR Detta material, tillsammans med studiematerialet Aktivitet och självständighet, finns att ladda ner från: 1

2 Hälsobegreppet och hälsans orsaker Med rehabilitering - både i vardagen och vid specifika tillfällen - vill vi underförstått hjälpa personer till största möjliga hälsa. Därför handlar detta kapitel om hälsobegreppet. Vad ligger i ordet hälsa, och vad har det för betydelse att känna sig frisk? Fallbeskrivning Elsa är 97 år. Hon säger ofta att hon har tråkigt. Personalen tycker att hon verkar trött och att hon ingenting vill. Elsas ena dotter Signe 69 år, tycker att mamma är lat och otacksam och Signe vill att Elsa blir peppad så att hon gör någonting. Elsas andra dotter dog för sju år sedan. Elsa har bott på äldreboendet i fyra år nu. Hon flyttade dit när hon blev alltför ostadig på benen och föll gång efter annan i hemmet. Hennes syn försämrades drastiskt i samma veva och situationen i hemmet blev ohållbar. Elsa har tidigare varit mycket intresserad av såväl opera och teater. Under 30 års tid gick hon på många, många föreställningar som hon alltid njöt mycket av. Hon var också aktiv i Röda Korset under hela sitt vuxna liv och till dess att maken gick i pension när Elsa var 60 år. När Elsa fyllde 73 år dog maken och hon flyttade från huset in i en lägenhet på andra våningen. Då saknade hon trädgården oändligt mycket, särskilt på våren. Elsa erbjuds alltid att delta i äldreboendets aktiviteter. Gudtjänsten tackar hon alltid nej till; hon har aldrig varit särskilt kyrklig av sig. Speldags är hon inte intresserad av. Hon tycker att det är för fjuttigt jämfört med vad hon har lyssnat på tidigare i sitt liv. Bingo roar henne inte heller. Utflykter orkar hon inte alls med. Hon orkar inte sitta uppe ens i sin rullstol längre än en halv timme åt gången och dessutom har hon redan besökt de flesta utflyktsmål ett stort antal gånger. Hon behöver inte åka dit en gång till, säger Elsa. Hon tycker numera att det är jobbigt att umgås med andra. Hon hör inte vad de andra säger och känner sig utanför. Hon säger att hon inget har gemensamt med de andra som bor där. Av Eva Silow, leg. arbetsterapeut, SDF Linnéstaden i Göteborgs Stad 2

3 Kopplingen mellan hälsa, aktivitet och kulturella roller Vi vet om att det är viktigt att röra på sig för att må bra, på alla sätt. Det påverkar både humöret och hjärnans kapacitet. Vistelse ute verkar särskilt effektiv. Däremot är det viktigt att komma ihåg att personer med demens inte alltid mår bra av miljöombyte. På ett boende kan det därför röra sig om små aktiviteter som att besöka trädgården utanför huset. Vi har alla olika föreställningar om ålderdomen. Vissa personer går mer in i rollen som de tycker det innebär att vara gammal. Hur man föreställer sig själv i förhållande till sin ålder skiljer sig mellan individer men även mellan kulturer. I många utomeuropeiska kulturer uppnår inte människor så hög ålder och man anses, och kanske anser sig själv, som gammal redan när man är 60 år. Vi tror ibland att vårdtagarna borde göra mer än vad de själva vill. Ibland är personen inte alls inställd på att göra det som vi tycker är bäst för dem. Vi kan berätta om fördelarna med att röra på sig för att påminna en person som kanske har ställt in sig på att inte göra så mycket mer här i livet. Men vi kan aldrig ta över någon annan persons upplevelse av vad som är meningsfullt. På särskilda boenden idag kan vårdtagarna ha väldigt olika hälsostatus. Det finns personal som arbetar både med de som är på korttidsboende för rehabilitering och är på väg hem eller andra som i princip får palliativ vård och omsorg. Då kan det vara en extra stor utmaning att arbeta så att omsorgen alltid är individuell och att man tar sig tid att ställa om och anpassa sig efter personen som man träffar. Många gamla, vare sig de bor i sin egen bostad eller har flyttat till ett så kallat äldreboende, uttrycker allt som oftast att de har tråkigt. Omvårdnadspersonal eller kultur- och fritidspersonal erbjuder en rad olika aktiviteter, men för några tycks ingenting passa. Gerotranscendens av Eva Silow Kan vi finna de äldres behov och intressen någon annanstans än där vi hittills har letar? Vad är det som de gamla själv vill ha och söker efter i sin tristess? Detta är frågor som jag har ställt mig när jag i mitt arbete träffat dessa ofta mycket gamla och ibland kroppsligt svaga eller sjuka personer. Vad kan och bör vi göra för dem? Gerotranscendens förklaras kortfattat med att den åldrande människan får en ny syn på sig själv, på sitt sammanhang och på livet. Jag-transcendens får äldre att leva mer osjälviskt och generöst. Åldrandet innebär härmed ytterligare ett steg i människans utveckling. Det är en annan utgångspunkt än den som hittills har präglat synen på ålderdomen inom kommunal äldreomsorg eller inom gerontologin i stort. 3

4 Gerotranscendens, fortsättning Här följer en sammanfattning av detta existentiella förhållningssätt: Personen får en allt större känsla av samhörighet med världsalltet och en känsla av samhörighet såväl med tidigare som kommande generationer. Man känner sig som en del av allt levande och ser sitt eget steg i historien, i kulturen och i biologin. Ibland känner man sig som om man lever samtidigt i dåtid och nutid. Det betyder inte att man är förvirrad eller inte är orienterad i tid och rum, utan att man upplever sig snarare fri från tiden. Man tar mindre hänsyn till vad andra tycker och tänker om en. Man blir mindre rädd för döden och inser och godtar på ett djupare plan att döden följer; ett genuint accepterande av den egna döden. Man vill använda mer av sin kvarvarande tid till meditation och stilla stunder. Genomgången gerotranscendens tycks innebära hög grad av självvalda aktiviteter. 1 De aktiviteter som vi erbjuder äldre människor inom kommunal äldreomsorg bygger alltför ofta på andra ideal. Dessa bygger på vad vi som medelålders eller till och med som unga har för uppfattning om livet och vad som gör livet värdefullt, inte på de gamlas värderingar av sin livssituation. Kulturaktiviteter och liknande (grupp-) aktiviteter eller hushållsgöromål (som bakning, matlagning) står nära till hands att erbjuda de äldre som säger att de har tråkigt. Många är de äldre har sagt till mig det där har jag gjort tillräckligt mycket i yngre dagar, vare sig det har handlat om att träna, läsa eller att baka kakor. Gerotranscendens kan ses som en av livets utvecklingsfaser dit man kan nå under vissa omständigheter. På samma sätt som att en del personer kan bli visa under rätt förhållanden. Icke-engagemang från omgivningen är inte samma som att ge möjlighet till gerotranscendens. Engagemanget har vid gerotranscendens istället bytt uttrycksform. Gerotranscendens förutsätter engagemang, specifikt i den enskilda individens utveckling. Hur kan man använda teorin om gerotranscendens och sin nya förståelse, i det dagliga arbetet? Efter en utbildningsdag i gerotranscendens undvek personalen att tvinga på vårdtagarna sin egen uppfattning om aktiviteter. Det krävde nyfikenhet och inlevelseförmåga av personal runt pensionären. Kanske är det viktigaste lyssnandet och samtalet; att någon lyssnar med respekt och på allvar på någons tankar och vågar följa med i den andres tankebanor. Att som personal vara med när vårdtagaren reflekterar över sitt liv och existentiella frågor och reflektera tillsammans. Är det meningsfull aktivitet på ålderns höst? Kanske är det en aktivitet som ofta undervärderas? Läs även faktarutan om hälsobegreppet och hälsans orsaker som handlar om KASAM-modellen, sidorna ) Tornstam, L. (2007) Åldrandets socialpsykologi: Gerotranscendens presenteras som ett kompletterande paradigm inom gerontologi eller för synen på den åldrande människans utvecklingsfas, sid

5 Praktisk övning: KASAM-modellen upplevs ibland som krånglig. För att göra den teoretiska modellen mer begriplig handlar denna praktiska övning frågorna som ligger till grund för modellen. Använd frågorna i KASAM-frågeformuläret och tänk efter hur ni själva skulle besvara dem. Frågorna finns längst bak i boken Hälsans mysterium av Aron Antonovsky, utgiven 1991, eller på hemsidan Formuläret består av 29 frågor. Ni kan välja ut några av frågorna som ni tycker är intressanta och relevanta för ert arbete, för att spara tid. Besvara frågorna själva eller tänk er in i en vårdtagares möjliga svar. Här följer två av frågorna: 8. Hittills har ditt liv... Helt saknat mål och mening Genomgående haft mål och mening Är dina dagliga sysslor en källa till... Nöje och djup tillfredställelse Smärta och leda Läs diskussionsfrågorna på sidan 17 i häftet. Den näst sista frågan kan handla om fallbeskrivningen ovan, om Elsa. Här följer ytterligare diskussionsfrågor 1 : Hur kan du hjälpa Elsa så att hon får mindre tråkigt? Kan du använda samtal? Hur? Vad kan andra prata med mig om? Vilka samtalsämnen tål jag som personal? Hur kan jag visa för vårdtagaren att jag tål olika samtalsämnen? Finns det något annat sätt än genom samtal att bejaka vårdtagarens (eventuella) strävan mot gerotranscendens? Har någon i samtalsgruppen träffat någon person ni kommer att tänka på när vi samtalar om de gamlas specifika sätt att se på livet i allmänhet och på sitt eget liv? Kan vi låta bli att motverka strävan mot transcendens? Vad saknar man mest som äldreäldre? Vad vill man göra? Vad ber man oftast om? Ge förslag till hur du kan bidra till att Elsa får stimulans genom: Musik Tavlor, färg Lukt Hudkontakt, massage Mat och smak Rörelse Litteratur Natur Vardagliga aktiviteter Annat? 1 Författade av Ewa Silow 5

6 Målet med vardagsrehabilitering att stödja eller hjälpa? Fallbeskrivning Den senaste tiden har vi haft ont om personal här på vårt särskilda boende. Några är långtidssjukskrivna och det är svårt att hitta vikarier. Alla platser är fulla och flera vårdtagare är dåliga och behöver mycket hjälp. Personalen är helt enkelt tvungna att arbeta så effektivt som möjligt för att hinna med allt som behöver göras. Alice är snart 90 år och har bott här i några månader. Hennes barnbarn och yngsta dotter kommer ofta och hälsar på. När de är där vill de ofta prata med personalen och framföra sina synpunkter på omsorgen som Alice får. De ser alltid bekymrade ut och uttrycker ofta besvikelse. Det kan vara småsaker som vilka kläder Alice har på sig. De vill att Alice ska få vila sig mycket och hjälper henne med allt när de är där. Alice själv säger inte mycket och är lite svår att få kontakt med. Hon är tacksam och snäll men uttrycker sällan sin egen vilja. På morgonen kommer undersköterskan in för att hämta Alice till frukosten. Hon har inte klätt på sig, vilket hon annars brukar göra själv när de har lagt fram kläderna. Undersköterskan hinner knappt tänka efter utan hjälper den tysta Alice på med kjolen, strumporna och blusen. Sedan knäpper hon knapparna åt henne och försöker att inte stressa henne bort till den framdukade frukosten. Senare på förmiddagen var det bestämt att Alice skulle duscha. Undersköterskan följde med Alice in i hennes badrum och lade handduken nära henne. Alice vred på duschkranen och sköljde av sig. Undersköterskan sa sedan till henne att hon måste tvätta håret och räckte henne schampoflaskan. Alice pustade och bad om hjälp att tvätta fötterna. Det kan du själv, om du sitter på pallen blev svaret. Alice höll i sig och sträckte sig pustande för att komma åt hela sin kropp medan undersköterskan gick ut och städade hennes sängbord. 6

7 Anhöriga, integriteten och självbestämmandet Ibland är anhöriga väldigt angelägna om att vårdtagaren ska rehabiliteras medan det ibland är precis tvärt om. En del i problematiken kan vara när anhöriga har svårt att se hur påverkad en vårdtagare är av demens. Oavsett om anhöriga vill för mycket eller för lite kan det bli besvärligt för omsorgspersonalen. I de fall där anhöriga inte är nöjda med omsorgen kan enhetschefen eller rehabiliteringspersonalen vara personer som omsorgspersonalen kan vända sig till för att få hjälp med kommunikationen med anhöriga. Kanske behöver de anhöriga information. Det kan ibland räcka att de får ställa frågor. För att underlätta detta kan en samordnad vårdplanering och ett möte med alla parter skapas. Det avdramatiserar förhoppningsvis situationen. Blandar vi in anhöriga för mycket? Kan det innebära ett kränkande av vårdtagarens integritet? Anhöriga har inte rätt att veta allt om sin gamla anhöriga. Det är en balansgång mellan att samarbeta för att kunna få en så bra omsorg som möjligt och ett omyndigförklarande. Konflikter och svårigheter med anhöriga upplevs som vanliga inom omsorgen. Vem bestämmer hur omsorgen ska genomföras? Vem bestämmer hur ofta vårdtagaren ska duscha? Vilka situationer har ni varit med om som ni tror kan upplevas kränkande för vårdtagaren? Diskutera hur det känns att få för mycket respektive för lite hjälp. Pröva den praktiska övningen nedan för att öka förståelsen och göra diskussionen mera levande. Praktisk övning: För mycket eller för lite hjälp Tänk på dina egna erfarenheter av att ha varit sjuk eller skadad. Blunda om du behöver för att kunna tänka dig tillbaka till hur det kändes. När du kommit in i känslan, så gott det går, tänk ut en liten aktivitet som du vill eller måste göra. Tänk sedan på hur det skulle kännas att bli över- respektive underhjälpt i den situationen. När du är färdig med dessa båda situationer, berätta hur det kändes. Föredrog du det ena eller det andra? Var båda lika jobbiga? Kände du igen dig i den ena eller andra strategin? Diskutera med varandra hur det kan kännas för era vårdtagare att bli över- eller underhjälpta. Läs diskussionsfrågorna på sidan 19 och ersätt den första med: Vilka förväntningar tror du att de anhöriga i berättelsen har på Alice? 7

8 Motivation och relationens betydelse Fallbeskrivning Detta fall handlar om Cecilia som nyligen kommit till ett särskilt boende. Hon kom dit från en rehabiliteringsavdelning där hon vårdats för en mindre stroke. Det konstaterades även att hon har en begynnande demens. Hon klarade sig inte hemma längre och det beslutades därför hon skulle flytta. Personalen på boendet förstår ganska snart att Cecilia har utsatts för ett starkt tryck av sina anhöriga att flytta. Hon har inte själv fått eller kunnat delta i försäljningen av sitt gamla hus. Hennes barn har valt vilka möbler och saker hemifrån som hon ska ha kvar. Cecilia är ledsen och arg. Det väcker mycket frustration. Hon saknar sin älsklingstavla och andra saker som nu är borta. Hon vill inte göra någonting, även när personalen föreslår utflykter och aktiviteter. En gång övertalar de henne att följa med på en bussutflykt till ett historiskt slott som finns i närheten. Cecilia är motvillig och verkar inte alls road. Hon vill helst stanna på sitt rum och plocka med de tillhörigheter som hon har fått med sig hemifrån. Ett problem är att föremålen som Cecilia har fått hemifrån bland annat består av flera mattor. Personalen är orolig att hon ska snubbla på mattkanterna och vill därför att hon ska ta bort dem. Om jag ramlar så landar jag mjukt på mina mattor svarar hon och vägrar att låta personalen ändra inredningen. Att hitta vad som motiverar Den kan ibland vara en stor utmaning att hitta vårdtagarnas egen motivation. Det handlar inte om att övertala utan om att hitta aktiviteter som passar den individuella smaken och situationen. Det kan ta tid. Vissa vårdtagare kanske hellre åka till skoaffären än till en sevärdhet så som ett fint slott, som de redan har sett många gånger förut. Det kan också handla om att erbjuda ett samtal på tu man hand, istället för underhållning i grupp. Vissa personer tycker att allting är tråkigt, det spelar ingen roll vad personalen gör. De saknar kanske hemmet och sina anhöriga eller sörjer någon nära som har gått bort. Detta går inte att ersätta. Andra beklagar sig alltid, det är deras sätt att hantera sin situation. Frågan: Vad vill du göra för att det ska bli roligare? kanske skulle besvaras med att personen bara vill prata. Det behöver inte vara en kurator utan vanliga människor kan räcka. Vad tror du: kan man motivera en person utan att först ha skapat någon form av relation? Läs faktarutorna på sidan 21 i häftet, om meningsfulla intressen och bemötande och tillit. 8

9 Praktisk övning: Pröva att umgås med varandra i gruppen som om ni hade syn-, hörsel- och kommunikationsnedsättningar. Ta på er hörselkåpor eller öronproppar, simglasögon som är förtejpade så att synfältet begränsas och låtsas att ni har afasi. Kanske vill ni fika tillsammans och se hur samtalet utvecklas. Använd diskussionsfrågorna på sidan 22 i häftet. Den första frågan handlar om Cecilia istället för Elvi. En kompletterande fråga kan vara: Hur arbetar ni för att minska fallriskerna för era vårdtagare? Hur fungerar det på din arbetsplats när det gäller t.ex. mattor, möbler eller andra föremål som gör att boendet blir hemlikt? Tvingas vårdtagare att ändra sin inredning på sitt rum eller i sin lägenhet på grund av fallrisker eller för att göra det lättare att komma fram med hjälpmedel eller i omsorgsarbetet? Rehabiliteringsprocessen Fallbeskrivning Vera tänker: Ja, nu har jag kommit till slutstationen. Härifrån flyttar man inte, man bärs ut till den sista vilan. Jag har bara att vänta. Saknaden efter mitt gamla liv är mycket större än vad jag kunnat tänka mig att den skulle bli. Det känns som ett dovt malande i hela bröstet. Men det är klart att jag inte kunde vara kvar i mitt kära hem. Det var ju oundvikligt att det skulle sluta såhär. Om jag bara inte hade blivit så svag och dålig Jag har ju bott där i 40 år och trivdes varenda minut. Där finns så många minnen av min man och barnens uppväxt. Här går allting efter klockan. Det är väldigt likt från dag till dag. Personalen har alltid bråttom även om de är snälla och hjälpsamma. De har verkligen mycket att stå i! De andra som bor här är inte alls samma människotyper som mig. Om vi inte hade blivit ihopfösta här på grund av boendesituationen skulle jag aldrig velat umgås med dem. Det verkar inte finnas någon annan som har vänner här heller. Längre bort i huset finns det en grupp som alltid träter med varandra. Men det kan kvitta. Jag vill helst vara för mig själv för att fundera på mitt liv och vad jag har lärt mig. Just nu längtar jag inte efter någonting, förutom lugn och ro. Jag har ju varit med om så mycket i mitt långa liv Läs faktarutan på sidan 24 i studiematerialet. 9

10 Krisreaktioner och kommunikation Att flytta och byta boende kan ibland leda till en krisreaktion för vårdtagaren. Personen upplever många samtidiga förluster av att flytta, upplevelsen av funktionshinder, förluster av sociala relationer och så vidare. Kanske märker vi ibland inte att vårdtagarna är ledsna och i kris när rutinerna tar över. I värsta fall fungerar då det särskilda boendet som en förvaring av den gamle. Denna form av omsorgsbrist och den tillbakadragna depressionen som kan bli följden, kan var svår att skilja ifrån naturliga tillstånd. Kriser är naturliga reaktioner på svårigheter. Ett annat begrepp som börjar användas för äldres upplevelser i slutet av sitt liv kallas för gerotranscendens (se även den extra läsningen som tillhör detta kapitel). För att kunna förstå om vårdtagaren är i kris eller kanske upplever gerotranscendens krävs kommunikation. En öppen fråga är en bra inledning på ett samtal. Konsten att ställa frågor kan verka svår men frågorna som öppnar upp för ett samtal är enklare än man tror. Hur står det till? räcker ofta* om man samtidigt visar att man är intresserad av att lyssna på svaret. Ett annat sätt att kommunicera, som illustreras i fallbeskrivningen, är när folk grälar med varandra. Sociala relationer leder inte bara till vänskap och stöd utan ibland även till konflikter. Diskutera gärna detta i cirkeln. *Carlander och Carlander har skrivit en bok om kommunikation som är användbar och lättläst: Hur står det till? Konsten att ställa frågor i människovårdande yrken, utgiven 2004 av Gothia Förlag i Göteborg. Använd den praktiska övningen som finns i studiematerialet. Diskutera med hjälp av diskussionsfrågorna på sidorna

11 Rollen och yrket Fallbeskrivning n 80-årig kvinna flyttade in till ett särskilt boende, vi kan kalla henne för E Liljan. När Liljan flyttade tog hon med sig många böcker och inramade fotografier samt teckningar som hennes barnbarn ritat. Liljan behövde hjälp med alla förflyttningar och var väldigt ostadig på benen. Personalen upptäckte snart att hon tillbringade hela dagarna i sängen med sina böcker. Även när det kom besök, vilket det gjorde nästan varje dag, halvsatt hon kvar i sängen och pratade med sina besökare som satt bredvid henne. Rehabiliteringspersonalen kom och tränade Liljan på att vara upp och gå. De tyckte att hon gjorde framsteg. Omvårdnadspersonalen fick i uppdrag att se till att Liljan rörde på sig så mycket som möjligt. Men när hon skulle äta ville hon helst vara kvar i sängen eller skjutsas i rullstol till matsalen. Hon var en bestämd kvinna med pondus. Det spelade ingen roll hur mycket personalen än försökte övertala henne: Jag har gått så mycket i mina dagar, sa hon bara. Jag har aldrig ägt en bil i hela mitt liv, sedan fortsatte hon med en anekdot om sitt liv som ung. Hon hade varit framgångsrik i sitt arbete och träffat många människor som än idag var hennes vänner. De kom på besök och lyssnade på hennes historier och tankar om livet, som hon gärna delade med sig. Personalen tyckte om Liljan men blev mer och mer frustrerade över att hon inte försökte mer med träningen och inte ville lämna sin säng på dagarna Vid ett rehabmöte eller så kallad teamträff diskuteras Liljan. Innan mötet träffade kontaktpersonen Liljan och hennes anhöriga och de skapade tillsammans tydliga mål och ett underlag i form av en checklista. Här dokumenterades vad som ska göras, vem som ska göra det och när det kommer att följas upp. Liljan berättade för kontaktpersonen att hon nu förstått vad som menades med vardagsrehabilitering. Ursprungligen var hon skeptisk och sa att hon inte vill ha någon rehabilitering. Men hon vill kunna fortsätta att klara av de saker som hon orkar nu, så länge som möjligt. Vid rehabmötet närvarar en sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska och Liljan kontaktperson plus en till undersköterska från avdelningen där hon bor. De diskuterar tillsammans hur man ska kunna stödja Liljan med hennes vardagsrehabilitering. Frågan som alla gav sin syn på var: är detta tillfredställande eller kan vi förbättra våra insatser så att Liljan kan uppnå sina målsättningar? Hur går det med målsättningarna, är det något som måste ändras eller tas bort? En av undersköterskorna uttrycker sin besvikelse över att hon tycker att rehabiliteringspersonalen lägger över för mycket arbete på dem. De har ju redan väldigt många olika uppgifter när det gäller Liljan så att det är svårt att hålla 11

12 reda på allting. Är det inte rehab:s jobb att aktivera Liljan? Sjukgymnasten och arbetsterapeuten lyssnar men försvarar sitt och menar att det är personalen som träffar Liljan varje dag som bäst kan stödja och motivera henne. Alla måste dra åt samma håll och veta vad teamet har kommit överrens om. Kontaktpersonen håller med. Alla är lika viktiga för helheten, men Liljan delaktighet är viktigast. Efter en halvtimmes diskuterande kommer arbetsterapeuten fram till en ny idé om hur man kan pröva att möta Liljan. Hon kom på sin idé tack vare informationen som kontaktpersonen har om Liljan och hennes anhöriga. Alla går från mötet med en gemensam bild av vad som är problemet. Använd bilden av spindelnätet på sidan 26: Denna bild visar hur centralt samarbetet med vårdtagaren är. Vårdtagaren är ju i mitten av nätet. Alla parter som är inblandade finns runt om och alla trådar strålar in emot mitten. Samtidigt är alla delar viktiga för helheten. Personerna på de olika positionerna kan ha olika förväntningar. Alla sitter inne med sin kunskap om vårdtagaren men för att den ska komma till nytta behöver kunskapen föras ihop. Diskussionsfrågor: Hur fungerar det hos er med samarbetet med rehabiliteringspersonal? Har ni rehab-möten? Hur går mötena i så fall till? Fungerar mötena som ett forum för att diskutera svårigheter och att komma på nya idéer, som i fallbeskrivningen? Praktisk kommunikationsövning En påhittad vårdtagare rapporteras över, till exempel vid ankomst från sjukhus till ett boende. Låt den muntliga rapporten gå vidare till en person i taget. De andra kan gå ut ur rummet så att de inte hör rapporten. Vad får den sista personen för rapport? Om de andra har gått ut kan de komma tillbaka och lyssna på den sista överlämningen, utan att kommentera. Diskutera gemensamt efteråt. Läs faktarutan på sidan 29, den extra läsningen på sidan 30 och använd de diskussionsfrågor på sidan 30 som är relevanta för er. Gå sedan vidare till avslutningskapitlet på sidan

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Vi vill att människor ska leva hela livet

Vi vill att människor ska leva hela livet Vi vill att människor ska leva hela livet Daljunkaregårdens äldreboende drivs sedan maj 2008 av Temabo. Vårt mål är att skapa ett aktivare boende för äldre med inriktning musik. Vi inför en salutogen äldreomsorg

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BERGS

VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ BERGS Bergs tillhör Melleruds kommun och ligger ca 10 min gångväg från Melleruds centrum, bredvid järnvägsstationen. För närvarande finns 16 korttidsplatser på

Läs mer

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Välkommen till. Vikadamms särskilda boende

Välkommen till. Vikadamms särskilda boende Välkommen till Vikadamms särskilda boende Vikadamms särskilda boende Vikadamm är ett särskilt boende i Älvängen som sammanlagt har 26 lägenheter för personer med ett omfattande omvårdnadsbehov. Lägenheterna

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8

Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8 Tuvängen Innehållsförteckning Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8 2 Välkomna till Tuvängen Tuvängen är ett

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer

Solgården vårdbostad och hemvård

Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård i Gemla Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell

Läs mer

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn umgås vänner fritid barn pension ekonomiskt hälsan får resor frisk bra mer kunna bo god familjen liv Framtidsprogram för det goda åldrandet i Karlskrona oberoende friska barnbarnen hälsa resa göra arbete

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Välkommen till Aspen o Linden

Välkommen till Aspen o Linden TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen Vård och omsorg Box 83 545 22 Töreboda 0506-180 00 växel Välkommen till Aspen o Linden 2014-05-06 Välkommen som hyresgäst på Aspen o Linden Vi är glada att få dig som hyresgäst

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN

VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN 1 (8) Åsliden - juni 2009/bi VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN 090603\t:\soc\birgitta\båstad-ö.karup\välkomen till åsliden, 090602.doc\b 2 (8) VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN Vi som arbetar på Åsliden vill hälsa dig varmt

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Ett vackert och naturnära boende i historiska Vendelsö

Ett vackert och naturnära boende i historiska Vendelsö VÄLKOMMEN TILL HAGAGÅRDENS ÄLDREBOENDE Ett vackert och naturnära boende i historiska Vendelsö KONTAKTINFORMATION HAGAGÅRDENS ÄLDREBOENDE Enhetschef: Anna Sjösten Yderhag...08-606 89 82 anna.sjosten-yderhag@haninge.se

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk 2011-05-17 Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk Bakgrund: Öppnade november 2009 Kvinnor med missbruksproblematik på kartan Behov av skydd Tidigare bott tillsammans

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE. Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge

VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE. Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge KONTAKTINFORMATION JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE Enhetschef: Inger Norlin, A-sidan, 08-606 72 17, inger.norlin@haninge.se Anne

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Välkommen till Persgården särskilt boende

Välkommen till Persgården särskilt boende Välkommen till Persgården särskilt boende Rev sep -15 Persgården är ett särskilt boende med 32 lägenheter. På Persgården arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn, trygg och förtroendefull hemmiljö.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar

Läs mer

Vårt arbete med brukarna

Vårt arbete med brukarna Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer