INLEDNING... 4 PATIENTNÄMNDENS UPPDRAG... 4 ÄRENDEHANTERING... 5 ÅTERRAPPORTERING... 6 STÖDPERSONSVERKSAMHET... 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING... 4 PATIENTNÄMNDENS UPPDRAG... 4 ÄRENDEHANTERING... 5 ÅTERRAPPORTERING... 6 STÖDPERSONSVERKSAMHET... 6"

Transkript

1

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 PATIENTNÄMNDENS UPPDRAG... 4 ÄRENDEHANTERING... 5 ÅTERRAPPORTERING... 6 STÖDPERSONSVERKSAMHET... 6 PATIENTNÄMNDENS LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE SAMVERKAN... 7 AKTIVITETER OCH UTVECKLING UNDER Stödpersonverksamhet... 8 ÄRENDEN UNDER Vård och behandling... 9 Behandling... 9 Diagnos... 9 Undersökning/Utredning Läkemedel Resultat Övriga delområden Omvårdnad Kommunikation Bemötande Ej lyssnad till Information till patient/närstående Patientjournal och sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Tillgänglighet Vårdgaranti Vårdansvar Administrativ hantering SLUTORD/DISKUSSION BILAGOR... 17

4 INLEDNING Patientnämndens registrerade, handlagda och avslutade ärenden uppgår under året till 681. Utöver dessa ärenden tillkommer många kontakter med patienter och närstående. Dessa har haft frågor runt sina rättigheter i vården och fått råd och stöd men inte registrerats som en synpunkt eller klagomål. Nämnden har utifrån landstingsplanens mål haft fortsatt fokus på ärenden som rör landstingets prioriterade förbättringsprocesser inom cancervård, vård av äldre, jämlik vård samt patientinflytand. Inom dessa processer har det skett stora förbättringar i vården men nämnden konstaterar utifrån anmälda ärenden att det fortfarande anmäls brister inom dessa områden. PATIENTNÄMNDENS UPPDRAG I varje landsting ska enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. finnas en patientnämnd som utifrån synpunkter och upplevda problem har att stödja och hjälpa enskilda patienter och deras närstående och därmed bidra till kvalitetsutvecklingen och patientsäkerhetsarbetet. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans med uppgift att dels stärka patienternas ställning i hälso- och sjukvården och tandvården, dels bidra till hög patientsäkerhet. Det senare genom att identifiera risker och trender och återkoppla dessa till vården. Vidare göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av deras tillsyn på en övergripande nivå. Organisatoriskt är Patientnämnden placerad under landstingsfullmäktige. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter och gör inga medicinska bedömningar. Nämnden ska ses som en rådgivande funktion till patienter och deras närstående och som en stödjande verksamhet i vårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Patientnämndens ledamöter och tjänstemän är bundna av sekretess enligt bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Patientnämnden ska enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet mm - hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i vården, - främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, - hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, - rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter, - informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet samt göra IVO uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Till Patientnämndens uppgifter hör också att rekrytera, utbilda och utse stödpersoner till patienter som vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt smittskyddslag (2004:168).

5 Länets tolv kommuner har slutit avtal med landstinget avseende patientnämndsverksamhet, vilket innebär att det finns en gemensam patientnämnd för all offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Kalmar län. ÄRENDEHANTERING Ett ärende hos Patientnämnden kan initieras av en patient eller av en närstående. Även vårdpersonal kan initiera ett ärende. Alla ärenden med synpunkter på vården inom Patientnämndens verksamhetsområde registreras i ett digitalt diariesystem, benämnt Vårdsynpunkter och Stödpersoner (VSP). Ett ärende kan anmälas anonymt eller behandlas konfidentiellt om anmälaren så önskar. Ett ärende kan röra enstaka händelser eller en kedja av händelser där flera kliniker kan vara involverade. De ärenden som anmäls till Patientnämnden är ofta sammansatta på så sätt att såväl bemötandefrågor som diagnos- och behandlingsfrågor och tillgänglighetsproblematik kan ingå i samma ärende. Det är därför inte alltid enkelt att identifiera vad anmälaren upplever vara det huvudsakliga problemet. Från och med den 1 januari 2014 har rubriksättningen av Patientnämndens ärenden ändrats utifrån nationellt utarbetade riktlinjer. Från att tidigare ha registrerat ärenden under fyra huvudrubriker har huvudrubrikerna utökats till att omfatta nio huvudproblem. När ett ärende registreras kategoriseras detta under följande huvudproblem: - Vård och behandling, - Omvårdnad, - Kommunikation, - Patientjournal och sekretess, - Ekonomi, - Organisation och tillgänglighet, - Vårdansvar, - Administrativ hantering - Övrigt Inom varje huvudproblem finns ett antal delproblem. Varje ärende registreras under det huvudproblem som anmälaren uppger vara det primära problemet eller den främsta anledningen till kontakten med Patientnämnden. De anmälare som beskriver synpunkter där flera kliniker är involverade registreras som ett ärende under respektive klinik, vilket innebär att en anmälare kan initiera fler än ett ärende vid samma kontakttillfälle. I Patientnämndens ärenden finns ett betydande inslag av rådgivning. Handläggarna ger ofta information och skickar material till patienter angående: - Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) - Läkemedelsförsäkringen (LFF) Det förekommer att IVO överlämnar ärenden till Patientnämnden för handläggning. Det är vanligt att Patientnämndens handläggare begär skriftligt eller muntligt yttrande från berörd verksamhetschef, vilket alltid sker i samråd med anmälaren. Kommunikationen mellan anmälare och vården sker då via Patientnämnden. Vårdens företrädare får därmed möjlighet att lämna en förklaring till det inträffade och anmälaren får återkoppling i sitt ärende. 5

6 Under handläggningen av ett ärende dokumenteras bl. a. en sammanfattning av bakgrund och vidtagna åtgärder. Inför nämndens sammanträden får ledamöterna en rapport innehållande avidentifierade sammanfattningar av samtliga ärenden där handläggningen har avslutats under perioden. Vid nämndens sammanträden behandlas utvalda ärenden av principiell karaktär. En för nämndens verksamhet viktig uppgift är att finna goda former för återföring av patienters och närståendes erfarenheter till vården. ÅTERRAPPORTERING Patientnämndens ärenden är en värdefull kvalitativ kunskapskälla att ta till vara i vårdens fortlöpande patientsäkerhetsarbete. Patientnämnden tar årligen emot ett stort antal direkta synpunkter på vårdverksamheterna, främst från dem som är mottagare av vården. Ofta har handläggaren av ett ärende kontakter med vårdens ansvariga, främst verksamhetschefer, men också med andra verksamhetsföreträdare, så som chefläkare och medicinskt ansvariga sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården m.fl. Återrapporteringen till de klinikers verksamhetschefer och de kommuners medicinskt ansvariga sjuksköterskor som är berörda av ärenden hos Patientnämnden har skett vid två tillfällen under Även chefläkare har fått återrapportering för sina respektive uppdragsområden. Genom återrapporteringen får vården en avidentifierad sammanfattande beskrivning i samtliga ärenden. Detta görs även i de fall där anmälaren inte önskat Patientnämndens aktiva medverkan i att kontakta vården utan endast önskat lämna sina synpunkter som bidrag till vårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. STÖDPERSONSVERKSAMHET Enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. har Patientnämnden skyldighet att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård eller som vårdas enligt smittskyddslagen. Det är chefsöverläkarens skyldighet att informera patienten om rättigheten att få en stödperson. Till stödpersonens uppgifter hör att bistå patienten i personliga frågor och att vara ett medmänskligt stöd, men stödpersonen ska inte i något avseende ersätta vårdpersonalens insatser. Stödpersonen närvarar även som personligt stöd vid förvaltningsrättens förhandlingar om patienten så önskar och ska hålla kontinuerlig kontakt med Patientnämndens kansli. Stödpersonen omfattas av tystnadsplikt och får därför inte röja uppgifter om vare sig personliga förhållanden eller hälsotillstånd. Patientnämnden noterar, i likhet med föregående år, att det är få patienter som ansökt om stödperson och ser flera sannolika orsaker till detta. Bl. a. kan det handla om korta tvångsvårdstider eller att informationen om möjligheten och rätten att få stödperson är otillräcklig. Vid årsskiftet pågick 15 stödpersonsuppdrag. PATIENTNÄMNDENS LEDAMÖTER OCH ERSÄTTARE 2014 Ledamöter Kristina Podolak-Andersson, ordförande (S), Kalmar Magnus Danlid, v ordförande (C), Vimmerby Olle Hjertqvist (S), Kalmar 6

7 Gert Järkelid (V), Kalmar Ursula Müller (MP), Mörlunda Agneta Cedergren (M), Vassmolösa Eric Dicksson (KD), Kalmar Ersättare Britt Karlsson (S), Ankarsrum Gerd Åstrand (C), Degerhamn Lis Erixson (S), Oskarshamn Thomas Stjernqvist (MP), Halltorp Mats Axelsson (FP), Borgholm Nämndens kansli För att utföra sitt uppdrag har Patientnämnden ett kansli med tre heltidsanställda handläggare. En av handläggarna slutade i november 2013 och en ny handläggare anställdes i februari som för närvarande arbetar 80 procent av en heltid. SAMVERKAN Patientnämnderna i landet har utvecklat ett nära samarbete när det gäller information och utbildning på såväl politiker- som tjänstemannanivå. Detta samarbete bedrivs nationellt och regionalt. I samarbetet på nationell nivå är Sveriges kommuner och landsting (SKL) en viktig aktör. Patientnämndens sammanträden utgör ett forum för informationsutbyte med exempelvis företrädare för olika verksamheter som t ex chefläkare, förvaltningsledning eller andra nyckelpersoner. En stor del av samverkan sker genom att Patientnämndens handläggare och/eller ledamöter möter vården i vardagen i samband med studiebesök, informationsträffar och liknande. Nämnden har haft fem sammanträden samt ett flertal presidiemöten under AKTIVITETER OCH UTVECKLING UNDER 2014 Under året har flera olika verksamhetsföreträdare och nyckelpersoner deltagit vid Patientnämndens sammanträden för dialog och samverkan runt kvalitet och patientsäkerhet. Bl. a har basenhetschefer vid Vuxenpsykiatri söder och Geriatriska kliniken vid Länssjukhuset samt chefläkare och sjukhuschef, Västerviks sjukhus deltagit. Dessutom har avdelningschef från Medicinkliniken, Länssjukhuset samt landstingets cancerprocessledare deltagit vid nämndens sammanträden under året. Patientnämnden har haft ett flertal informationsträffar för verksamhetsföreträdare i vården, patientföreningar och allmänhet. En fortsatt informationsspridning om Patientnämndens verksamhet till en utökad målgrupp planeras fortgå i enlighet med patientsäkerhetslagens intentioner. Patientnämndens arbete med att, utifrån landstingsplanens övergripande mål, formulera mätbara mål och handlingsplaner har fortgått under året. Ett samarbete har initierats av Länssjukhusets säkerhetsgrupp i syfte att använda Patientnämndens erfarenheter i sitt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. 7

8 Som underlag för Patientnämndens kvalitetssäkring av återrapporteringen till vården har en enkät med frågor sänts ut till samtliga basenhetschefer och chefläkare. Svarsfrekvensen var 86 procent och resultaten visade att flertalet av informanterna är nöjda med den återrapportering som sker i nuläget. Det framkom bl.a. att många använde sig av Patientnämndens återrapporterade sammanfattningar som diskussionsunderlag för förbättringar vid personalmöten m.m. Tillsammans med åtta andra landsting har det gemensamma utvecklingsarbetet med att ta fram underlag för att uppgradera Patientnämndens digitala diariesystem Vårdsynpunkter och Stödpersoner (VSP) fortgått. Stödpersonverksamhet Stödpersonsverksamheten utgör en viktig del av Patientnämndens uppdrag. En nationell handbok för gemensamma rutiner gällande stödpersonsverksamheten har tagits fram i Patientnämndernas nationella nätverk. Fortsatt samverkan med patientnämnderna i Östergötland, Kronoberg och Jönköping län har skett och en gemensam utbildningsdag 2015 planeras. Patientnämnden har anordnat tre stödpersonsträffar under året. Vid två av dessa träffar medverkade avdelningschefer från psykiatrin som presenterade sina verksamheter och sina utvecklingsarbeten. ÄRENDEN UNDER 2014 Den totala mängden avslutade ärenden 2014 uppgår till 681. I ett flertal ärenden noterar nämnden att patienter har saknat stöd och hjälp i sina kontakter med vården. Särskilt tydligt märks detta i ärenden som rör patienter med komplicerade symtom och diagnoser, t ex hos cancerpatienter eller multisjuka äldre patienter där flera kliniker, vårdnivåer eller huvudmän är involverade. Utifrån de ärenden som handlagts under 2014 ser Patientnämnden, i likhet med föregående år, trenden att allt fler patienter och närstående efterfrågar större delaktighet i vård och behandling, liksom att allt fler patienter önskar mer information och kommunikation beträffande vård och behandling. Dessa iakttagelser tror nämnden speglar många patienters och närståendes insikt i hur betydelsefull deras roll som medskapare i vården är för att skapa en patientsäker vård. Patientnämndens ärenden visar att brister i kommunikationen utgör en betydande patientsäkerhetsrisk. En god och säker vård förutsätter en fungerande kommunikation med patienter och närstående. En god kommunikation handlar inte endast om att vårdpersonal informerar på ett för patienten eller närstående begripligt sätt. Viktigt är också att patienten eller den närstående ges tillräcklig tid att berätta och ställa frågor så att vårdpersonalen kan försäkra sig om att patienten tagit till sig och förstått informationen. Väsentligt är att både patienten och vårdpersonalen förstår och är överens om vad som sägs i mötet för att skapa en säker dialog. Andelen personer som kontaktat nämnden för att endast efterfråga sina rättigheter som patient utan att framföra några synpunkter på vården har varit många. Denna typ av ärenden registreras som ett administrativt ärende och inkluderas därmed inte i den ovan redovisade siffran för antal ärenden år Nämnden tror att kansliets service till medborgarna i dessa frågor är ett viktigt bidrag i att stärka patienters ställning och öka deras medverkan i hälso- 8

9 och sjukvården. Vanliga frågor har bl.a. rört sekretess, utlandsvård, avgifter, patientförsäkringsfrågor, valfrihet m.m. Förfrågningar om regler och rättigheter har även inkommit från vårdpersonal och andra myndigheter. De tandvårdsärenden som anmälts har i stor utsträckning rört ekonomiska frågor, där patienter som inte varit nöjda med behandlingen önskat få sin kostnad reducerad eller helt borttagen. Endast ett fåtal ärenden som rör den kommunala hälso- och sjukvården har, i likhet med tidigare år, anmälts till Patientnämnden. Vård och behandling Under huvudproblemet Vård och behandling återfinns drygt hälften av ärendena (390 ärenden eller 57 procent) hos Patientnämnden. Under huvudproblemet kategoriseras ärendena i delproblem enligt nedan. Behandling Till delproblemet Behandling (134 ärenden) hänförs ärenden som berör rena behandlingsfrågor, såsom utebliven, försenad eller felaktig behandling, biverkan av behandling, synpunkter på beslutsunderlag för tvångsvård och remissproblematik. Några ärenden rör klagomål på upplevda brister i behandling inom psykiatrin där anmälare beskriver att den erbjudna behandlingen endast består av medicinering utan komplettering med t.ex. samtalsterapi. En del ärenden handlar om felaktig diagnos, vilket lett till fel behandling och förvärrad livssituation, men också avsaknad av helhetssyn, även såsom brister i bedömning och behandling inom psykiatrin. Nedan följer ett exempel. Diagnos Kvinna som planerades för en gastric bypass-operation befann sig på avdelning för att förberedas för operation när operatören kom till henne och ifrågasatte om hon verkligen skulle opereras. Läkaren, som kvinnan inte träffat tidigare, hänvisade till hennes tidigare magproblem samt att hon inte nått den rekommenderade vikten och avbokade därefter operationen. Detta trots att hennes tidigare läkare hade godkänt henne för operation. Efter utskrivningen har kvinnan tagit del av journalanteckningar där det står att hon är omotiverad till operation vilket hon menar är felaktigt. I yttrandet som Patientnämnden begärt från berörd basenhetschef återges de telefonkontakter som hållits med patienten. Patienten erbjöds att kontakta basenhetschefen om oklarheter kvarstår. Patientnämnden har under ärendets gång haft flera kontakter med både anmälare och vården. Kvinnan har nu genomfört operationen. Delproblemet Diagnos tar upp ärenden om utebliven, försenad eller felaktig diagnos och omfattar 58 ärenden (8,5 procent). De flesta ärendena under Diagnos berör synpunkter på att vården inte har gjort tillräckliga eller adekvata undersökningar när patienter har sökt för sina besvär och på grund av detta missat att diagnostisera sjukdomar och skador eller ställt felaktiga diagnoser. Fördröjningen av en korrekt diagnos har lett till att adekvat vård av patienten försenats vilket i sin tur bidragit till att patienten fått mer komplikationer, längre sjukskrivningar och ökat lidande. 9

10 Det har även anmälts ärenden där patienter fått en diagnos först efter långvariga besvär med ett flertal läkarbesök och felaktiga diagnoser eller där patienter genomgått många undersökningar utan att vården funnit någon orsak till patienternas besvär. Hos denna patientgrupp - och ibland hos deras närstående - är rädslan över att den fördröjda diagnosen ska har förorsakat försämrad möjlighet till överlevnad stor. Anmälare som redan för fyra år sedan sökte sin hälsocentral p.g.a. ett sår på låret. Ingen åtgärd eller uppföljning vidtogs. Såret förvärrades och anmälaren sökte hälsocentralen vid upprepade tillfällen och bad slutligen om att få remiss till specialistsjukvården som konstaterade att hon har hudcancer och kommer att opereras inom kort. Anmälaren är mycket ledsen och besviken på vården som inte tagit henne på allvar. Enligt Patientnämndens begärda yttrande framgår att ärendet har anmälts enligt Lex Maria. Aktuell basenhetschef har haft möte med patienten och gått igenom händelsen. Undersökning/Utredning Under delproblemet återfinns 11 procent av ärendena som framför synpunkter på felaktig-, fördröjd-, utebliven-, eller nekad utredning/ undersökning (76 ärenden). Flera ärenden handlar om patienter som sökt akutsjukvård och av vården blivit hänvisade till primärvården eller inte upplevt sig få någon undersökning eller hänvisning alls. Det har också förekommit synpunkter på att vården ställt diagnoser utan att någon adekvat utredning skett. Nedan följer ett exempel. Läkemedel Gravid kvinna kontaktade mottagningen akut p.g.a. en blödning. Sjuksköterskan gav henne diagnosen missfall per telefon. Kvinnan bad om en undersökning för att få missfallet bekräftat men sjuksköterskan svarade att kroppen tar hand om det själv och att hon kunde höra av sig om hon blev sämre. Om hon ville bli undersökt kunde hon vända sig till en privatmottagning. När kvinnan senare på kvällen mådde sämre kontaktade hon avdelningen och fick komma in på en akut undersökning. Det visade sig att allt var bra och att kvinnan har en fullt frisk och levande graviditet. Dagen därpå kontaktade kvinnan mottagningen för att informera om detta och ifrågasätta handläggningen. Hon fick inga svar utan hänvisades istället till Patientnämnden. I det inkomna yttrandet beskriver basenhetschefen att hon haft ett samtal med den aktuella sjuksköterskan som inte kunnat dra sig till minnes det enskilda fallet men djupt beklagar och ber om ursäkt för anmälarens upplevelser i kontakten med henne. Sjuksköterskan brukar berätta för patienter att det ibland, i tidigt skede av graviditeten kan vara svårt att se om det finns ett levande foster och att man inte aktivt kan förhindra att ett missfall sker. Sjuksköterskan är väl medveten om att diagnosen missfall inte kan ställas per telefon utan att det krävs undersökning med ultraljud. Enligt basenhetschefen borde kvinnan ha erbjudits en tid inom några dagar för undersökning och beklagar anmälarens traumatiska kontakter med vården och framför ett tack för att anmälaren har uppmärksammat kliniken på det som skett. Aktuellt fall har diskuterats i personalgruppen. Till detta delproblem registreras ärenden så som utebliven eller felaktig läkemedelsbehandling, biverkningar i samband med läkemedelsbehandling samt brister i 10

11 uppföljning av läkemedelsbehandling. Bland de 41 ärenden (6 procent) som registrerats under rubriken är en vanlig förkommande synpunkt att det saknas en helhetssyn av patientens samlade sjukdomar och läkemedel när nya läkemedel ska förskrivas eller justeras. Resultat Under Resultat (54 ärenden eller 8 procent) registreras ärenden som framför synpunkter på att resultatet inte motsvarat förväntningarna samt olika typer av komplikationer som uppstått i samband med vård och behandling. I likhet med föregående år återfinns ett antal ärenden som handlar om olika typer av komplikationer i samband med operativa ingrepp, det kan vara en fråga om felaktigt ingrepp, vanprydande ärr, postoperativa infektioner. Men även ingrepp som inte har motsvarat patientens förväntade resultat utan i värsta fall kan ha förvärrat patientens livssituation har inkommit. Äldre, dement kvinna som utreddes för eventuell cancer ramlade i hemmet. Några dagar efter fallet fick kvinnan ont. En röntgen gjordes som inte visade någon skada. Läkaren informerade de anhöriga att en ny röntgen skulle göras om besvären inte gav med sig. Smärtan släppte inte varför kvinnan fick tid för en ny röntgen. Innan undersökningen hade besked kommit att kvinnan lider av cancer. Kvinnan och hennes anhöriga besökte en distriktsläkare som inte ansåg att någon röntgen behövde göras på höften då han relaterade hennes besvär till cancern. Läkaren ska ha uttryckt att de måste de väl förstå att det var därför kvinnan hade så ont och att det var kört för henne. Läkaren skrev ut morfin och lugnande mediciner. Några dagar senare besökte kvinnan sjukhuset tillsammans med de anhöriga och informerades om att hennes cancer inte hade spridit sig och därmed inte var orsak till höftsmärtorna. Sjukhusläkaren ifrågasatte varför kvinnan inte hade fått någon röntgen och de anhöriga är upprörda över att distriktsläkaren felaktigt sa att cancern spridit sig utan att ha tagit del av undersökningssvar. I det yttrande som Patientnämnden begärt framkommer att basenhetschefen haft ett konstruktivt samtal med anhöriga och han tackar för att de tagit sig tid till att beskriva händelseförloppet då det kan användas för att förbättra bemötandet i sin verksamhet. Övriga delområden Ett fåtal ärenden har anmält under delproblemen Remiss/Vårdbegäran (11 ärenden) och Second opinion (6 ärenden). Tilläggas kan att ett flertal personer vänt sig till nämnden för att efterfråga sina rättigheter i dessa avseenden och har registrerats som administrativa ärenden. Dessutom har några ärenden rört delområdena Intyg (4 ärenden) och Medicinteknisk utrustning, hjälpmedel (5 ärenden). Omvårdnad Under huvudproblemet Omvårdnad registreras synpunkter på bristfällig, felaktig, fördröjd eller utebliven personlig omvårdnad, kost/nutrition, logi/sängplats eller hygien/miljö. Totalt registrerades elva ärenden under Omvårdnad. Bland dessa framkommer synpunkter på hårdhänt förfarande vid omläggning av sår, bristande tillsyn som resulterat i fallskador samt bristande tillsyn som skapat otrygghet i kommunal vård. 11

12 Kommunikation Under huvudproblemet Kommunikation registrerades 127 ärenden (20 procent) som berör synpunkter på bemötande, empati, ej lyssnad till, övergrepp, dialog/delaktighet med patienten/närstående, information till patienten/närstående samt kulturella språkliga hinder och tolkfrågor. Dessa ärenden uppstår ofta på grund av att kommunikationen inte har fungerat mellan patient och vårdpersonal. Noteras kan att problemområdet kommunikation även återfinns i många av Patientnämndens ärenden som registrerats under andra problemområden. Den största delen av synpunkterna registreras under följande tre delområden. Bemötande De flesta ärendena under kommunikation (76 ärenden, 11 procent) gäller bemötande. Ärendena handlar bl.a. om hur anhöriga till cancersjuka fått läsa i försäkringsintyg att behandlingen inte ska fortsätta eller att patienten vårdas palliativt. Det finns ärenden som handlar om svårigheter att kommunicera med läkare med utländsk brytning. Några ärenden beskriver att vårdpersonal saknar kunskap i hur man bemöter barn vid besök. Föräldrar har upplevt att vårdpersonalen inte haft det bemötande som sig bör i kommunikationen med barnet, vilket har orsakat oro hos både barn och vuxna vilket även kan påverka barnets förtroende och vilja att samarbeta med vården i framtida möten. Ej lyssnad till Ung flicka sökte för smärta och svullnad i en fot efter intensiv träning. Distriktsläkaren som tog emot hälsade bristfälligt, tog en kort anamnes och klämde lite på foten, ställde därefter diagnosen överansträngning och ordinerade vila. Efter detta skulle flickan få foten lindad av en sjuksköterska men läkaren hittade ingen sjuksköterska utan skrev en lapp som flickan fick lämna i receptionen. Väl där hade sjuksköterskan ingen information om hur eller varför foten skulle lindas. En vecka senare sökte flickan vården på nytt då foten inte hade blivit bättre. Hon fick träffa en annan läkare som bemötte henne professionellt och gjorde en noggrann undersökning av hennes fot. Hon remitterades för en röntgen och via akuten lämnades besked om att det rörde sig om en stressfraktur. Hon lämnades tydliga instruktioner om att inte vila men undvika att hoppa och springa. I Patientnämndens begärda yttrande svarar basenhetschefen att händelsen har gåtts igenom med den berörda läkaren, som tillsammans med sin handledare ska följa upp och arbeta med bra patientbemötande. Händelsen ska även diskuteras i läkargruppen. Hela personalgruppen kommer att arbeta vidare med bemötandefrågor, särskilt vid besök av barn och föräldrar. Gällande den medicinska bedömningen är den första bedömningen av läkaren rimlig då patienten inte uppvisade några tydliga statusfynd. De 18 ärenden (3 procent) som registrerats under delproblemet berör händelser där patienter upplevt att vården inte har lyssnat på dem när de har berättat om sina symtom och/eller medicinering. I en del ärenden har vården även utgått ifrån patientens psykiatriska diagnos och utifrån den diagnoserat de somatiska symtomen. Detta kan få till följd att diagnos eller behandling fördröjs och förorsakar ökat lidande för patienten. Att bli ifrågasatt och inte 12

13 lyssnad till vid smärttillstånd är också en återkommande synpunkt. Exemplet nedan beskriver en sådan upplevelse. Anmälaren vaknade upp efter en operation på uppvaket med svåra smärtor. Hon fick en lugnade spruta men den hjälpte inte. Hon bad om mer smärtlindrande flera gånger men blev informerad om att den ansvariga sjuksköterskan var på rast och sjuksköterskan som var i tjänst kunde inte ge henne smärtlindring eftersom anmälaren inte var hennes ansvar. Denna sjuksköterska menade också att anmälaren redan hade fått smärtlindring och därför inte kunde ha ont. Efter 40 minuter kom den ansvariga sjuksköterskan tillbaka och såg hur illa det var ställt med anmälaren och tillkallade narkosläkaren som ordinerade starkare smärtlindring. Händelsen förmedlades till basenhetschefen av Patientnämnden som i sin tur, efter att ha läst hennes brev, kontaktade patienten per telefon. Vid återkoppling med patienten framkommer att basenhetschefen noggrant gick igenom händelsen med journalanteckningarna som underlag. Basenhetschefen beklagar det inträffade. Anmälaren är glad och nöjd över att chefen lyssnade på henne och tog sig tid att gå igenom det som skett. Hon känner sig nu lugnare inför eventuella framtida operationer. Information till patient/närstående Ärenden som registreras under Information till patient/närstående, 18 ärenden (3 procent), handlar om synpunkter på otillräcklig information om medicinering, varför en undersökning ska göras och kostnader för behandling. Informationen har även saknats helt i ärenden som gäller medicinering och provsvar. Det handlar även om dåligt bemötande när information gavs, eller synpunkter på att information lämnats över telefon. Flera ärenden visar att patienter i dagens vårdkontext vill ha en större delaktighet i sin vård och att de därmed efterfrågar en djupare information än tidigare, såsom ärendet nedan visar. Anmälare som sökte hälsocentralen för att utreda sina symtom kontaktade Patientnämnden för att framföra synpunkter på bristande information. Vid mottagningsbesöket togs en del blodprover. Efter detta fick anmälaren ett brev som informerade om att de prover som togs var normala men det fanns ingen information om vilka prover som tagits och inte heller vilka värdena var. Brevet lämnade inte heller någon information om hur patienter ska gå tillväga för att få mer upplysningar. Anmälaren ifrågasätter om vårdgivare verkligen får lämna ut provsvar utan att tala om vilka prov det avser. Anmälaren avser att själv kontakta berörd basenhetschef i ärendet och nöjer sig med Patientnämndens återrapportering till vården. Patientjournal och sekretess Endast 12 av de avslutade ärendena (1,7 procent) återfinns under problemområdet Patientjournal och sekretess. Delproblem under området är Bruten sekretess/tystnadsplikt och Patientjournal/loggar där 11 av ärendena registrerats. I ärendena efterfrågas journalutskrift, ofta som en konsekvens av bristande kommunikation mellan läkare och patient, där patienten upplever att läkaren inte har lyssnat på dem och därför vill kontrollera vad som finns noterat i journalen. Att vilja ta del av sin journal kan också grundas i en oro över att gamla, inaktuella diagnoser finns kvar i den aktuella journalen. 13

14 Ekonomi Av de 17 ärenden (2 procent) som rör patientens ekonomi gäller 30 procent verksamheter där patienten själv får betala största delen av kostnaderna. I dessa ärenden kan det ha brustit i kommunikationen, p.g.a. otydlig information om vad som ingår i besöket och vad det kostar men också att patienter anser att specifikationen på fakturan inte stämmer med vad patienten fick utfört vid besökstillfället som den avser. Anmälaren besökte hos sin tandläkare för att få en bedömning av en tand där plomben hade lossnat. Tandläkarens undersökning av tanden tog högst två minuter. När han fick räkningen var kostnaden specificerad. Själva undersökningen kostade 375 kronor och röntgenundersökningen 55 kronor. Dessutom specificerades en post som sjukdomsbehandlande åtgärder a 400 kronor, vilken anmälaren inte förstod varför han skulle betala, då det inte utfördes någon behandling vid besöket. Efter Patientnämndens samtal med klinikchefen har denne gått igenom patientens kostnader och de kommer att kreditera de 400 kronorna från anmälarens räkning för sjukdomsbehandlande åtgärder. Tandläkaren borde ha varit tydligare i journalen om vilka åtgärder han gjort, alternativt att han valt en annan åtgärd. Anmälaren är nöjd med detta. Årligen återkommande ärenden handlar om patienter som kommer för operation/mottagningsbesök som av olika anledningar blivit inställda när patienten redan befunnit sig på plats, vilket inneburit ekonomiska konsekvenser för den enskilde patienten med sjukdag och resekostnader. Det har också förekommit att arbetsgivare ordnat med ersättare för planerad sjukfrånvaro i onödan. I ett av dessa ärenden hade en vikarie satts in för patienten inför den planerade frånvaron och patienten stod därför utan inkomst i 14 dagar. I detta fall fick anmälaren information om den ersättning, 500 kronor, som landstinget lämnar vid utebliven behandling. Organisation och tillgänglighet De 60 ärenden som finns registrerade under huvudområdet Organisation och tillgänglighet är indelade i delproblemen Tillgänglighet, Vårdgaranti, Lång väntan på besökstid, Lång väntan i väntrum, Valfrihet/fritt vårdsökande, Resursbrist/inställda åtgärder. Den största andelen ärenden återfinns under tillgänglighet och vårdgaranti som redovisas nedan. Tillgänglighet Ett flertal av dessa 26 ärenden (4 procent) handlar om synpunkter på tillgängligheten till öppenvårdsmottagningar där det har varit svårt att komma fram och att få tider. Ärenden beskriver också brist på tillgänglighet p.g.a. avsaknad av hjälpmedel i form av lift på mottagning, att patienten inte kunnat komma fram till hälsocentralen när det varit fel medicin i dospåsarna, väntetid på att få hjälp med akut smärtlindring och väntan på ambulans. Anhörig till patient som går på beroendecentrum framför synpunkter på bristande telefontillgänglighet till mottagningen. Telefontiden är mellan varje dag där man talar in namn och telefonnummer. Dock är det enligt anmälaren ingen som ringer upp. Det kan ta flera dagar. Det fungerar inte heller att gå via växeln som endast kopplar till samma nummer. Anmälaren menar att det är oerhört angeläget med en god tillgänglighet för de som är beroende. I detta fall ledde det till att 14

15 patienten fick åka in till mottagningen med egen bil flera mil. Vänder sig till Patientnämnden för att uppmärksamma bristande tillgänglighet. Anmälaren informerades om Patientnämndens återrapportering och möjligheten att kontakta basenhetschefen med sina synpunkter. Vårdgaranti De flesta av dessa 15 ärenden (2 procent) berör väntetid till en mottagning eller operation där anmälaren har frågor och synpunkter om vårdgarantin. Sex av ärendena beskriver en och samma mottagning som inte har kunnat hålla vårdgarantin. Ett av dessa beskrivs nedan. Anmälarens distriktsläkare skickade en remiss till en hörcentral för utprovning av hörapparat för ett antal månader sedan. Anmälaren kontaktade nyligen hörcentralen och blev informerad om att det är mer över 12 månaders väntetid. Han fick ingen information om att hans remiss kunde flyttas till en klinik med kortare väntetider. Anmälaren ifrågasätter den långa väntetiden eftersom utprovning av hörapparater ingår i vårdgarantin. Vid Patientnämndens kontakt med avdelningschefen bekräftades att väntetiden är 12 månader p.g.a. att de har en vakant tjänst som inte kunnat tillsättas och samtidigt en ökad efterfrågan att få hörhjälpmedel. Avdelningschefen kommer att ha genomgång med samtlig personal om att de ska informera patienterna om möjligheten att välja en annan klinik med kortare väntetid. Avdelningschefen kommer också att kontakta anmälaren om överflyttning av remiss till en annan klinik. Vid återkoppling med anmälaren framkommer att han är nöjd efter kontakten med avdelningschefen och att han snart kommer att få en tid. Vårdansvar Under huvudområdet Vårdansvar beskrivs synpunkter som rör Vårdflöde/processer, Informationsöverföring/samverkan mellan vårdenheter internt och externt samt ärenden med synpunkter på Vårdplanering/vårdplan. Under huvudproblemet registrerades 25 ärenden De flesta ärenden handlar om problem i vårdflöde/processer inom slutenvården. Ett par ärenden beskriver brister i vårdkedjan med regionsjukvården. Patientnämnden har tidigare uppmärksammat brister i att utse fast vårdkontakt åt patienter som önskar få det. Under 2014 registrerades endast ett ärende under delproblemet och kan kanske bero på att verksamheten har upprättat rutiner för detta ska fungera. I nio av de 25 ärenden som registrerats under huvudproblemet framförs synpunkter på bristande helhetsansvar i vården. I många fall upplever patienter att de får bära ett alltför stort egenansvar för sin vård och behandling och önskar ökad kontinuitet där personalen utgår från patientens hela behov istället för att vara enbart inriktad på sin egen kliniks ansvar. Administrativ hantering Administrativ hantering omfattar tolv ärenden. Bland dessa framförs t.ex. lång väntan på sjukintyg som medfört ekonomiska problem för patienten, klagomål på att läkare gjort anmälningar till Transportstyrelsen om körkortsindragning samt att remisser blivit glömda. 15

16

17 BILAGOR 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Enligt regleringsbrevet 2001 skall Socialstyrelsen utifrån patientnämndernas årliga verksamhetsredogörelse redovisa effekterna av de förändringar rörande

Läs mer

Patientnämnden Halland. Verksamhetsberättelse 2011

Patientnämnden Halland. Verksamhetsberättelse 2011 Patientnämnden Halland Verksamhetsberättelse 2011 Patientnämnden Halland 2011 Ledamöter Eva Ericsson (MP) ordförande Barbro Henriksson (M) Gudrun Pettersson (C) Britta Ramnemark (FP) Jan Palmgren (S) Ann-Louise

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Patientsäkerhetslagen (2010:659) Bakgrund och framtid Klagomålsinstanser Patientnämnden Socialstyrelsen (klagomål

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-01 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 18 maj 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323

Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323 Protokoll 1 (6) Patientnämnden Patientnämnden Inger Fritiofsson 2014-10-02 PN/140323 Plats Beslutande Ersättare I tjänsten Konferensrum E1, Landstingshuset, Karlstad Erik Eriksson (C), ordförande Agneta

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientnämndens Årsberättelse 2013

Patientnämndens Årsberättelse 2013 Patientnämndens Årsberättelse 2013 Layout Pia Aprea 2014 Patientnämnden i Skåne Årsberättelse 2013 Inledning Under 2013 registrerades 4 954 ärenden hos Patientnämnden i Skåne, vilket är en kraftig ökning

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN

En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i vården kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl.

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl. I II Landstinget DALARNA ~ILAGA ~6 ~ 33 BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammanträdesdatum 2013-03-25 Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Kultur- och bildningsnämnden

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Justerat 2014-04-29 2014-04-16 PAN 2/2014 Patientnämnden Tid Onsdagen den 16 april kl. 9 12.10 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, landstingets kansli,

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-10-05 Patientnämnden Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016

Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016 Handläggare: Louise Skantze PaN 2014-06-03 P 10 ANMÄLAN 2014-05-14 1 (1) Diarienummer PaN A1404-00113-43 Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016 Ärendet Ärendet innehåller mål och handlingsplan

Läs mer

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Kommunikation ett förbättringsområde Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

2014-09-29. Månadsbrev nr 8

2014-09-29. Månadsbrev nr 8 2014-09-29 Månadsbrev nr 8 Vad tycker vårdgivarna om patientnämnden? Höstens första sammanträde med patientnämnden, som ägde rum den 22 september, inleddes med en presentation av en enkät som sänts ut

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Årsrapport 2005 Patientnämnden i Stockholms län

Årsrapport 2005 Patientnämnden i Stockholms län Årsrapport 2005 Patientnämnden i Stockholms län Färre klagomål under sommaren sänkte ärendeantalet med 7 %. 4 780 ärenden inkom 2005, vilket ligger i nivå med budget. Kraftig ökning av efterfrågan på statistik

Läs mer

1 (8) PROTOKOLL. Patientnämnden 2013-06-13

1 (8) PROTOKOLL. Patientnämnden 2013-06-13 1 (8) Närvarande ledamöter: Elisabeth Hammar (S), ordförande, Ulf Rådesjö (S), vice ordförande, Gunn Carlsson (S), Gunnel Hedström (S), Ingegärd Öhlin (M), Margareta Carlsson (V) och Gunilla Högberg (FP).

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Årsrapport 2013. 5 442 ärenden - en ökning med två procent. Förbättringsåtgärder vidtogs i vart fjärde skriftligt ärende.

Årsrapport 2013. 5 442 ärenden - en ökning med två procent. Förbättringsåtgärder vidtogs i vart fjärde skriftligt ärende. Årsrapport 2013 5 442 ärenden - en ökning med två procent. Förbättringsåtgärder vidtogs i vart fjärde skriftligt ärende. Patienten en outnyttjad resurs i vårdens patientsäkerhetsarbete. Aktivt informationsarbete.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Begäran om komplettering av utredning i principärende

Begäran om komplettering av utredning i principärende Handläggare: Gunilla Larsdotter 1 (3) PaN 2015-09-17 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-01 PaN 1303-0128359 HSN 1407-0898 Begäran om komplettering av utredning i principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Ökning av antalet ärenden avseende Huddinge vårdcentral

Ökning av antalet ärenden avseende Huddinge vårdcentral Handläggare: Lillemor Humlekil PaN 2015-09-17 P 14 ANMÄLAN 2015-09-09 PaN A 1505-00159-43 Ökning av antalet ärenden avseende Huddinge vårdcentral Ärendet Förvaltningen har noterat en oroande ökning av

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Norr (Umeå) Mitt (Örebro) Mona Hansson, Utredare, Docent i Immunologi Sydväst (Göteborg) Sydöst (Jönköping) Öst (Stockholm) Nationell Samordning Tillsynsutveckling

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer