Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen"

Transkript

1 Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen och databasen TUVA Hur används TUVA och hur stort är behovet av ominventering? Information till allmänheten Beskrivning Uppföljning av miljömålen Information till Lantbrukare TUVA Uppföljning och utvärdering av Landsbygds programmet Forskning Underlag för internationell rapportering Underlag fysisk planering Underlag för miljöåtaganden Skala 1:2045 Statens Jordbruksverk Majoriteten av länsstyrelserna och andra användare anser att TUVA behövs och en stor del anser att den är avgörande för att de ska kunna utföra sitt arbete. Fortsatt inventering av ängs- och betesmarker behövs för att TUVA ska fortsätta att fylla en viktig funktion. Databasen behöver uppdateras eftersom en stor del av markerna inte längre används på samma sätt som när grundinventeringen gjordes. Rapport 2013:32

2

3 Utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen och databasen TUVA Hur används TUVA och hur stort är behovet av ominventering? Sedan 2002 har Jordbruksverket genomfört ängs- och betesmarksinventeringen, en kvalitativ inventering av natur och kulturvärden i betesmarker. Inventeringen är tänkt att omfatta Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker och syftet med inventeringen är att databasen som innehåller resultaten ska fungera som underlag för myndigheters arbete, forskning och allmänintresse. I denna rapport presenteras en utvärdering av ängs- och betesmarksinventeringen. Utvärderingen ska utgöra underlag för det fortsatta arbetet med ängs- och betesmarksinventeringen. Analysenheten Författare Anna Nordberg

4

5 Evaluation on the National survey of semi-natural pastures and meadows and the database TUVA How TUVA is utilized and how big the need of a resurvey is? Since 2002 the Swedish board of agriculture has conducted the National survey of semi-natural pastures and meadows, a qualitative survey of nature- and cultural heritage values in semi-natural pastures. The survey aspires to include all of the high value pastures and meadows in Sweden and the purpose of the survey is that the resulting database should function as an informational basis for governmental agencies, research and public interest. In this report an evaluation of the Survey of semi-natural pastures and meadows is presented. The evaluation should function as a basis for the continued work with the Survey of semi-natural pastures and meadows. Analysenheten Anna Nordberg

6

7 Sammanfattning Syftet med denna utvärdering är främst att ge underlag för det fortsatta arbetet med ängs- och betesmarsinventeringen inför kommande landsbygdsprogram. Utvärderingen omfattar en utvärdering av hur databasen TUVA används grundad på enkätundersökningar bland olika typer av användare och en utvärdering av naturvärdesförändringar i ängs- och betesmarkerna genomförd som en om - inventering av ett urval av marker. Ängs- och betesmarksinventeringen är en omfattande inventering av natur- och kulturvärden i värdefulla ängs- och betesmarker. Inventeringen fokuserar på att ge en representativ bild av de biologiska och kulturmiljövärden som kopplar till jordbrukshävd och tar inte hänsyn till eventuella avvikelser från gällande stödregler. Resultaten från ängs- och betesmarksinventeringen samlas i databasen TUVA. TUVA innehåller därmed information om både natur- och kulturvärden i marken men även eventuell negativ påverkan på dessa värden av exempelvis produktionshöjande åtgärder. Ominventeringen av knappt 300 slumpvis utvalda marker visar att naturvärdena har förändrats väsentligt i tre av fem marker i ängs- och betesmarksinventeringen. Då nästan 90 % av markerna inte har besökts sedan den första inventeringsomgången, , innebär detta att behovet av ominventering är stort. Ungefär en sjättedel av de återbesökta markerna är inte längre värdefull betesmark utan klassas antingen som restaurerbar mark, det vill säga mark som går att restaurera till betesmark med en rimlig insats, eller som annat markslag. Detta innebär att kvalitén på databasen minskar allteftersom tiden går, så länge ingen ominventering sker. Resultaten av undersökningarna visar att majoriteten av de utpekade användarna anser att informationen som samlas in genom ängs- och betesmarksinventeringen skulle behöva samlas in på annat sätt om inventeringen inte fanns. Nästan hälften anser även att informationen är nödvändig för att de ska kunna genomföra sitt arbete. Generellt sett upplevs databasen som tillförlitlig men en tredjedel av användarna anser att aktualiteten är bristfällig. Majoriteten av tillfrågade lantbrukare känner till ängs- och betesmarksinventeringen och databasen TUVA och var fjärde lantbrukare har använt TUVA. Kännedomen är större hos djurhållare än hos lantbrukare utan djur. Slutsatsen av utvärderingen är att ängs- och betesmarksinventeringen fyller sitt syfte och att den insamlade informationen är nödvändig för myndigheters handläggning och för forskning om ängs- och betesmarker. Majoriteten av markerna har dock förändrats de senaste tio åren och en större inriktning på ominventering av markerna är därför nödvändig för att ängs- och betesmarksinventeringen ska kunna fortsätta att uppfylla sina syften i framtiden.

8

9 Summary The purpose of this evaluation is foremost to provide a basis for the continued development of the Survey of semi-natural pastures and meadows in advance of the approaching period of the Rural development program. The evaluation comprises an evaluation of how the database TUVA is used by sending out questioners and an evaluation of the changes in the environment of the seminatural pastures by resurveying a selection of the pastures. The national survey of semi-natural pastures and meadows is an extensive survey of nature- and cultural heritage values in semi-natural pastures. The survey focuses on giving a representative image of the biological and cultural values connected with agricultural practices and does not account for deviations from current aid rules. The results of the survey are collected in the database TUVA. TUVA thereby contains information about both biological and cultural heritage values but also any negative influence on these values by for example measures to increase production. The results of the resurvey show that the environment and biodiversity have changed substantially in three of five of the areas in the survey. Since almost 90 per cent of the areas have not been visited since the first survey period, , the need for a resurvey is marked. About a sixth of the surveyed areas are no longer pasture land but are instead classed as restorable land, that is to say land that can be restored to pasture with a reasonable effort, or as a different type of land. This means that the quality of the database decreases with time as long as no resurvey is conducted. The results of the surveys show that the majority of the designated users consider that the collected information should have to be collected in some other way if the Survey of semi-natural pastures and meadows did not exist. A large portion of the users also consider the information to be essential for them to be able to fulfill their work. Generally the database is perceived to be reliable but a relatively large portion of the users consider the database to be insufficiently up to date. The majority of the farmers who answered the questionnaire were familiar with the National survey of semi-natural pastures and meadows and the database Tuva and 25 % had used Tuva. Farmers with animals were more familiar with the survey than farmers without animals. The conclusion of the evaluation is that the Survey of semi-natural pastures and meadows fulfills its purpose and that the collected information is necessary for the processing of government agencies and for research about semi-natural pastures and meadows. Although the majority of the areas have altered in the past ten years and revisits are therefor necessary if the survey is going to be able to continue to fulfill its purpose in the future.

10

11 Innehåll 1 Inledning Ängs- och betesmarksinventeringen Databasen TUVA Databasens användning Enkät till myndigheter Enkät till lantbrukare Förändring i markerna Andel av markerna som förändrats Andel av markerna som inte är värdefull ängs- och betesmark längre Förändring av naturvärdesindex Förändring av enskilda företeelser Hävdstatus och näringspåverkan Natura 2000 naturtyper Träd- och busktäckning Storleken på markerna Signalarter Värdefulla träd Kulturelement Bryn Vatten och fuktighet Diskussion Användningen av TUVA Behovet av ominventering Inventeringsmetodiken och IT-stöden Hur går vi vidare? Referenser Bilagor Bilaga 1. Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen Bilaga 2. Kännedom om ängs- och betesmarksinventeringen. Sveriges Lantbruk våren Bilaga 3. Dokumentation av statistiska test gjorda på materialet för de utvärderade markerna i TUVA...81

12

13 1 Inledning Under perioden har Jordbruksverket bedrivit ängs- och betesmarksinventeringen, en kvalitativ inventering av natur och kulturvärden i värdefulla ängs- och betesmarker. Syftet med inventeringen har varit att ge underlag för miljöövervakning, forskning, myndigheters handläggning, uppföljningsarbete och planarbete. Inventeringen ligger bland annat till grund för rapportering av landsbygdsprogrammets effektindikator High Nature Value farmland. Den här utvärderingen innehåller resultat från enkätundersökningar om hur inventeringens resultat används av olika målgrupper och uppföljning av vilka förändringar som skett i markerna sedan den första inventeringsomgången Det visar hur stort behovet av en ominventering är. En mindre omfattande utvärdering av inventeringsmetodiken och IT-stöden till inventerarna har också utförts. 1.1 Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen är en omfattande inventering av natur- och kulturvärden i värdefulla ängs- och betesmarker. Inventeringen fokuserar på att ge en representativ bild av de biologiska och kulturmiljövärden som kopplar till jordbrukshävd och tar inte hänsyn till eventuella avvikelser från gällande stödregler. Detta innebär att gränsdragningarna i inventeringarna ofta skiljer sig från blockgränserna på platsen. I inventeringen ingår att notera hävd, signalarter, träd och buskar, flora och fauna, kulturella värden, vatten, naturtyper enligt artoch habitatdirektivet, historisk markanvändning och negativ påverkan på marken (Jordbruksverket 2005a). De marker som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen är de marker som ingick i den tidigare Ängs- och hagmarksinventeringen genomförd och marker som sköts med miljöersättning för betesmarker med särskilda värden. Även andra ängs- och betesmarker med höga värden som länsstyrelserna fått kännedom om via andra källor ingås. Inventeringen syftar till att omfatta alla värdefulla ängs- och betesmarker i landet men det finns naturligtvis marker som inte kommit med. Marker som inventerats men där värdena inte nått upp till kraven för värdefulla ängs- och betesmarker klassas i inventeringen antingen som restaurerbara eller ej aktuella. Restaurerbara marker är marker som inte är betesmark eller slåtteräng idag men som har kvar sådana värden att de går att restaurera med en rimlig insats. Klassen ej aktuell är marker som inte längre är värdefull betesmark och som inte kan restaureras med en rimlig insats, d.v.s. restaureringen skulle ta längre än fem år. 1.2 Databasen TUVA Resultaten från ängs- och betesmarksinventeringen samlas i databasen TUVA. TUVA innehåller därmed information om både natur- och kulturvärden i marken men även eventuell negativ påverkan på dessa värden av exempelvis produktionshöjande åtgärder. TUVA finns tillgänglig för allmänheten via e-tjänsten TUVA på Jordbruksverkets hemsida. Här visas all information som samlats in under ängsoch betesmarksinventeringen utom vissa särskilt hotade arter. Kartskikten med de inventerade ytorna finns även tillgängliga för nedladdning. I databasen går det att 1

14 söka fram marker utifrån en rad olika kriterier både geografiska, biologiska och kulturella. Databasen ska fungera som underlag för miljöarbete på myndigheter och utvärdering av miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet men även för forskning, som underlag för lantbrukarnas stödansökan och privatpersoners intresse. 2

15 2 Databasens användning Databasens användning har utvärderats med tre olika enkätundersökningar. Jordbruksverket har genomfört en enkätundersökning riktad till statliga myndigheter, kommuner och universitet. Vi har också ställt frågor om kännedom om och användning av ängs- och betesmarksinventeringen till lantbrukare. Det har även legat en webbenkät ute på TUVA:s startsida som alla som besökt sidan fått möjlighet att svara på. Hur nödvändiga upplevs inventer 2.1 Enkät till myndigheter Undersökningen utfördes av undersökningsföretaget CMA, den fullständiga resultatrapporten bifogas i bilaga 1. Enkäten skickades ut till de målgrupper som definierats i syftet med ängs- och betesmarksinventeringen. Målgrupperna var samordnare ängs- och betesmarksinventeringen på länsstyrelserna, miljömålsansvariga på länsstyrelserna, länsstyrelsernas kontaktpersoner för kompetens- Tre av fyra användare tror att om Tuva inte fanns så utveck ling skulle inom resultaten målområdet behöva Ett rikt odlingslandskap, samlas in på kommunekologer något annat eller motsvarande sätt. på kommunernas plan- och byggkontor, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet Bland frekventa användare bedömer nära nio av tio (88 (Jordbruksverket 2005b). För de största grupperna, miljömålsansvariga på procent) att informationen skulle behöva samlas in på något länsstyrelserna och kommunekologer gjordes ett urval om cirka hälften av annat sätt om Tuva inte fanns (bland sporadiska användare är användarna, till övriga grupper skickades enkäter till samtliga utpekade motsvarande andel 68 procent). användare. Majoriteten av an att resultaten sku sätt i det fall Tuv Användarna har äv informationen skull svar. Om Om Tuva Tuva inte inte fanns, fanns, tror tror du att du informationeen att informationen då skulle då skulle behövas behövas samlas samlas in på något in på annat sätt? något annat sätt? 6% 18% Ja Nej Osäker Jordbruksverke Samordnar SL NVV / RA 76% Kontaktpersoner kompetensutvecklin Miljöansvarig Kommune Bas: 144 respondenter som använder inventeringsresultaten. Tre Bas: av 144 fyra respondenter användare tror som att använder om TUVA inventeringsresultaten. inte fanns så skulle resultaten behöva samlas in på något annat sätt. Bland frekventa användare bedömer nära nio av tio att Jordbruksverket, informationen Uppföljning skulle av behöva ängs- och samlas betesmarksinventeringen in på något annat 2013, sätt sid om 25 TUVA inte fanns. Bland sporadiska användare är motsvarande andel 68 %. Frekventa användare använder tjänsten varje månad eller oftare medan sporadiska använder tjänsten vid enstaka tillfällen. 3

16 använt resultaten minst en gång per år. 37 procent använder resultaten minst varje månad (frekventa användare). klassades som icke-användare och fick därför inte besvara resterande frågor i enkäten. Hur ofta använder du resultaten från ängs- och och betesmarksinventeringen? Dagligen 1% Varje vecka 12% Frekventa användare Varje månad 24% Årligen 23% Sporadiska användare Enstaka tillfällen sedan start 17% Har aldrig använt inventeringsresultaten 20% Användningsfrekvens i organisationen Vet ej 3% Bas: Samtliga 181 respondenter. Jordbruksverket, Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen 2013, sid 12 0% 20% 40% 60% 80% 100% En tredjedel av de sporadiska användarna (har använt resultaten vid enstaka tillfällen eller någon gång per år) bedömer att inventeringsresultaten ändå används relativt frekvent (minst en gång i månaden) av någon i organisationen. Tre av fem användare bedömer att inventeringsresultaten används minst en gång i Majoriteten av de som besvarat enkäten har använt inventeringsresultaten minst en månaden inom organisationen. gång per år. 37 % av de som besvarat enkäten är frekventa användare och 40 % är sporadiska användare. Cirka 20 % har aldrig använt TUVA. Hur Hur ofta bedömer du att resultaten från från ängs- ängs- och och betesmarksinventeringen används används i i din organisation? din organisation? Dagligen Varje vecka Varje månad Årligen Enstaka tillfällen sedan start Vet ej/kan ej bedöma 12% 24% 24% 13% 15% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tre av fem användare bedömer att inventeringsresultaten används minst en gång i månaden Kvalitet inom organisationen. i inventeringsresultaten En tredjedel av de sporadiska användarna bedömer att inventeringsresultaten ändå används relativt frekvent (minst en gång i månaden) av någon i organisationen. Bas: 144 respondenter som använder inventeringsresultaten. Jordbruksverket, Uppföljning av Kvaliteten ängs- och betesmarksinventeringen i inventeringsresultaten 2013, bedöms sid 14 som relativt bra när det gäller tillförlitlighet. Däremot tycker en tredjedel att aktualiteten inte är bra. Notera att en relativt hög andel av användarna inte har tagit ställning i påståendena. Hur ofta bedömer du kvaliteten i inventeringsresultaten när det gäller följande? Hur bedömmer du kvaliteten i inventeringsresultaten när det gäller följande? Medel Vet ej Tillförlitlighet (till exempel bedömningar, mätfel) ,7 22% Omfattning ,4 20% Detaljeringsgrad ,3 18% Aktualitet (ålder på data) ,9 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bra (4-5) (3) Inte bra (1-2) De flesta av de som har svarat på enkäten är nöjda med tillförlitligheten i inventeringen. Hälften av de som har svarat bedömer att omfattningen är god. Aktualiteten uppfattas som problematisk av en tredjedel och endast en femtedel Bas: 144 respondenter som använder inventeringsresultaten. anser att aktualiteten är bra. Detta är förståeligt med tanke på att nästan 90 % av Jordbruksverket, Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen 2013, sid 18 markerna i databasen inventerades under den första inventeringsomgången En stor del av informationen är därmed tio år eller äldre. 4

17 Nyttan med inventeringsresultaten Drygt hälften anser att de har stor nytta av resultaten från inventeringen i sitt arbete när det gäller fysisk planering och ärendehantering. En nästan lika hög andel anser även att de har stor nytta av resultaten från inventeringen i sitt arbete när det gäller utvärdering och uppföljning av natur- och kulturmiljöaktiviteter i ängs och betesmarker. Nästan hälften av användarna anser att resultaten från inventeringen är nödvändiga för dem i deras arbete. Notera att en hög andel svarat Använder ej i de två första påståendena. En tänkbar förklaring till detta är att dessa områden inte ingår i alla personers arbetsuppgifter. Jag har stor nytt av resultaten från inventeringen i mitt arbete när det gäller... Jag har stor nytta av resultatet från inventeringen i mitt arbete när det gäller Medel Använder ej fysisk planering och ärendehantering ,5 38% utvärdering och uppföljning av natur- och kulturmiljökvaliteter i ängsoch betesmarker ,5 29% Resultatet från inventeringen är nödvändigt för mig i mitt arbete ,3 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Syftet med inventeringen Bas: 144 respondenter som använder inventeringsresultaten. Stämmer väl (4-5) (3) Stämmer inte (1-2) Jordbruksverket, Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen 2013, sid 23 Ungefär hälften av enkätsvaren anger att inventeringsresultaten från ängs- och En hög andel av användarna kan ej göra en betesmarksinventeringen är till stor nytta vid arbete med utvärdering, fysisk bedömning av påståendena nedan, vilket tyder på att planering syftet med och inventeringen ärendehantering. oklart för många 44 % anser att av natur- resultaten och kulturmiljöaktiviteter är nödvändiga inom ängs- i deras och användare. arbete. Inventeringen är ett lättillgängligt underlag för... En majoritet instämmer dock i att inventeringen är ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning betesmarker, för landsbygdsprogrammets mål för miljöersättningar i ängs- och betesmarker samt för fysisk planering och ärendehantering. En relativt låg andel anser att inventeringen är ett lättillgängligt underlag för utvärdering av måluppfyllelsen för miljömålen. Inventeringen är ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning av natur- och kulturmiljökvaliteter i ängsoch betesmarker landsbygdsprogrammets mål för miljöersättningar i ängs- och betesmarker Medel Kan ej bedöma 3,5 25% 3,5 51%... fysisk planering och ärendehantering ,5 31% utvärdering av måluppfyllelsen för miljömålen ,2 31% % 20% 40% 60% 80% 100% Bas: 144 respondenter som använder inventeringsresultaten. Stämmer väl (4-5) (3) Stämmer inte (1-2) Jordbruksverket, Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen 2013, sid 20 Drygt hälften anser att inventeringen är ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning av natur- och kulturmiljöaktiviteter inom ängs- och betesmarker samt för fysisk planering och ärendehantering. En relativt låg andel anser att inventeringen är ett lättillgängligt underlag för utvärdering av måluppfyllelsen för miljömålen. 5

18 2.2 Enkät till lantbrukare Landja enkäten Sveriges lantbruk är en postal enkät som gått ut till 1000 lantbrukare varje vår och höst sedan Undersökningen går till personer som driver lantbruksfastigheter med mer än tio hektar åker. Den fullständiga resultatrapporten och enkätfrågorna bifogas i bilaga 2. Var tredje lantbrukare har inte hört talas om ängs- och betesmarksinventeringen. 17 % känner till inventeringen väl. Kännedomen är högst bland större djurägare och minst bland de som saknar djur. Var fjärde lantbrukare har använt TUVA, de flesta med andra syften än att undersöka om deras marker berättigar till miljöersättning. Svarsfrekvensen i undersökningen var 64 % vilket innebär att resultaten kan betraktas som tillförlitliga. Det kan dock diskuteras om det är möjligt att en del av de lantbrukare som svarat att de känner till ängs- och betesmarksinventeringen menar att de känner till betesmarksinventeringar generellt och inte specifikt den efterfrågade inventeringen. 6

19 3 Förändring i markerna Förändringen i markerna har undersökts genom att ett stickprov på 300 marker som inventerades mellan 2002 och 2004 har besökts igen. Endast fullständigt inventerade marker ingick i urvalet. Länsstyrelsernas ängs- och betesmarksinventerare genomförde återbesöken i de län som hade möjlighet att delta i undersökningen. Undersökningen omfattar inte Norrbottens län, Västerbottens län, Dalarnas län, Stockholms län, Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län. Detta innebär att de 15 % av markerna i TUVA som ligger i dessa län har inte påverkat resultatet av undersökningen. Spridningen av markerna i stickprovet anses ändå vara så pass god att resultatet kan ses som representativt för landet som helhet. Förändringen från fullständigt inventerad till restaurerbar eller ej aktuell och förändringen i naturvärdesindex är statistiskt säkerställd. Förändringen av enskilda variabler har inte testats statistiskt och bör därmed tolkas med försiktighet då skillnader i bedömningar mellan olika inventerare kan ha stor inverkan på resultatet. 3.1 Andel av markerna som förändrats För att förändringstakten i betesmarkerna i TUVA ska kunna bedömas återinventerades 298 marker som ingick i grundinventeringen mellan Återinventeringen syftar till att dels visa hur stort behovet av uppdatering av TUVA är för att databasen ska fylla sina syften och dels för att få en bild av hur miljötillståndet i betesmarkerna har förändrats. Tre av fem marker har förändrats avseende naturvärden, antingen genom att de gått från betesmark till restaurerbar alternativt ej aktuell, eller genom att markens naturvärdesindex förändrats. Naturvärdena kan därmed sägas vara oförändrade i 40 % av markerna Andel av markerna som inte är värdefull ängs- och betesmark längre Ungefär en sjättedel av de återinventerade markerna har gått från värdefull ängsoch betesmark till antingen restaurerbar mark eller ej aktuell mark. Detta innebär att det med 95 % sannolikhet går att säga att 18 % ± 4 % av markerna i TUVA har gått över till klasserna ej aktuell eller restaurerbar. De restaurerbara markerna ska innehålla sådana värden att de går att restaurera till ängs- eller betesmark med en rimlig insats. 6 % av markerna har gått från betesmark till restaurerbar mark och 12 % av markerna har gått över till klassen ej aktuell vilket innebär att de inte längre är värdefull betesmark och inte går att restaurera med en rimlig insats. 7

20 3.1.2 Förändring av naturvärdesindex Ett naturvärdesindex med en tiogradig skala har tagits fram som ett samlat mått på naturvärden i betesmarker och slåtterängar. Indexet bygger på värderingar av olika naturvärdesvariabler som är gjord av experter på naturvård (Jordbruksverkets rapport 2008:26). Indexet är uppbyggt av följande variabler. markens storlek, hävdform, antalet positiva signalarter, antalet värdefulla träd, andel öppen, hävdberoende naturtyp, påverkan av produktionshöjande åtgärder träd- och buskindex. 43 % av markerna har förändrats så markant att klassningen, antingen positivt eller negativt, enligt naturvärdesindexet har ändrats, d.v.s. förändringen i indexeringen är större än ett. Resultatet av statistisk analys av förändringen i naturvärden blev då att man utifrån detta material med 95 % sannolikhet kan säga att 61 % ± 6 % av markerna i TUVA har förändrat sina naturvärden jämfört med vid grundinventeringen. I denna beräkning är inkluderat de marker som inte längre är värdefull ängs- och betesmark. Förändringen i naturvärdesindex har generellt sett varit positiv (figur 5) eftersom 33 % av markerna har förbättrat sitt naturvärdesindex medan 10 % försämrat sitt naturvärdesindex. Naturvärdesindex på ett innebär mycket höga naturvärden medan ett index på tio innebär låga naturvärden. Det är säkerhetsställt med 95 % sannolikhet att naturvärdesindexets medelvärde har sjunkit i intervallet 0,54-1,30 enheter mellan mätningarna för dessa marker. Det innebär att naturvärdena har förbättrats. Sammantaget för förändring av naturvärdesindex och övergång till restaurebar eller ej aktuell har en försämring av naturvärdena skett i 28 % av markerna. Detta innebär att naturvärdena förbättrats i något fler marker än de har försämrats i men försämringen innebär ofta en större förändring än vad förbättringarna gör. Nästan två tredjedelar av de försämrade markerna är inte längre värdefull betesmark och en förändring av markslag måste ses som större än variationer i naturvärdesindex. Metodbeskrivning av de statistiska beräkningarna bifogas i bilaga Andel marker Naturvärdesindex Figur 1. Förändring av naturvärdesindex. 1 = höga naturvärden 10 = låga naturvärden. 8

21 Andel oförändrad Andel förbättrad Andel försämrad Andel restaurerbar Andel Ej aktuell Figur 2. Fördelning av andelen marker som har förändrats. Andel förbättrad är marker som förbättrat sitt naturvärdesindex. Markerna som har försämrats särredovisas i andel försämrad som innehåller markerna där naturvärdesindexet försämrats, andel som gått över till restaurerbar mark och andel som gått över till ej aktuell mark. 3.2 Förändring av enskilda företeelser Förändringar av enskilda företeelser är svårare att tolka då skillnader i bedömning mellan olika inventerare får större genomslag i analyserna av enskilda variabler än i naturvärdesindexet. För många av de enskilda företeelserna är det troligt att de uppvisade förändringarna beror mer på bedömningsskillnader mellan de två inventeringstillfällena än på faktiska förändringar i markerna. Förändringar av enskilda företeelser kan enbart bedömas i de marker som fortfarande är betesmark. De förändringar som redovisas nedan baseras därför på de 244 marker som bedömdes som betesmark i årets inventering Hävdstatus och näringspåverkan Hävdstatusen har försämrats i fler marker än vad den har förbättrats. Andelen av marken som är välhävdad har minskat och andelen svag hävd har ökat. Detta kan ses som en indikation på att betestrycket har minskat i markerna men det kan också bero på att återbesöken skett i början på betessäsongen och ett sent betessläpp kan då tolkas som försämrad hävdstatus. Påverkan av produktions höjande åtgärder har minskat i knappt 200 marker och ökat i drygt 100 marker. Det beror troligtvis på skillnader i bedömning eftersom det verkar osannolikt att effekterna av näringspåverkan och dylikt skulle försvinna på tio års tid. Förändring Förändring hävd hävd och påverkan och påverkan av av produktionshöjande åtgärder åtgärder Ingen hävd Svag hävd Välhävdad Ingen näringspåverkan Svag näringspåverkan Tydlig näringspåverkan Antal minskade Antal ökade Antal oförändrade Figur 3. Förändring av hävdstatus och näringspåverkan. 9

22 3.2.2 Natura 2000 naturtyper Generellt sett har arealen naturtypsklassad mark minskat till fördel för annan naturtyp och kultiverad fodermark. Naturtypsklassad mark är mark där det finns hävdgynnade naturtyper, annan naturtyp är mark med naturtyper som inte är hävdgynnade och kultiverad fodermark är mark som är påverkad av odling. Arealen hävdgynnade naturtyper har minskat i drygt 100 marker och ökat i drygt 60. Annan naturtyp och kultiverad fodermark har inte minskat i någon mark men ökat i knappt 60 marker. Det är framförallt de vanliga naturtyperna som har förändrats vilket är naturligt med tanke på den låga förekomsten av de ovanligare naturtyperna i urvalet. Silikatgräsmarker är den naturtyp som förändrats i flest marker, arealen har ökat i ungefär 50 marker och minskat i drygt 60 marker. Detta är den vanligaste naturtypen i Tuva. Naturtypsbedömningarna är osäkra och förändringarna kan till stor del bero på skillnader i bedömning mellan inventerare. Förändring i arealen Naturtyp Förändring i arealen Naturtyp 120 Antal marker > 0,1 ha < -0,1 ha 0 Kultiverad fodermark Annan naturtyp Area naturtyp Trädklädda betesmarker Hällmarkstorräng Rikkärr Mossar Slåtterängar Fuktängar Alvar Silikatgräsmarker Staggräsmarker Kalkgräsmarker Basiska berghällar Enbuskmarker Torra hedar Fukthedar Grå dyner Strandängar vid Östersjön Salta strandängar Figur 4. Antalet marker där arealen naturtyp har förändrats med mer än 0,1 hektar. I övriga hävdgynnade naturtyper har ingen förändring skett. De blå staplarna visar antalet marker där en ökning har skett och de röda antalet marker där en minskning av arealen har skett Träd- och busktäckning Antal marker Träd öppet Träd halvöppet Träd slutet Buskar öppet Buskar halvöppet Buskar slutet > 10% < -10% Figur 5. Förändring i kronprojektion för buskar och träd. De blå staplarna är antalet marker där projektionen ökat med mer än 10 % och de röda staplarna är antalet marker där projektionen minskat med mer än 10 %. 10

23 Den tydligaste förändringen i träd och busktäckningen är att andelen av markerna som har ett halvöppet trädskikt har minskat väsentligt. Andelen halvöppen mark avseende träd har minskat i drygt 100 marker. Halvöppen mark avseende buskar har minskat i cirka 70 marker. Andelen öppen mark avseende buskar har dock minskat i fler marker, drygt 80 men där är ökningen också större än för halvöppet. Generellt sett har öppna och halvöppna marker förändrats mest, med en tendens till att andelen halvöppna marker minskat till fördel för öppna och slutna marker Storleken på markerna Den totala arealen av de inventerade markerna har minskat med knappt 50 hektar vilket motsvarar drygt fyra procent. Arealen per objekt har ökat i 88 av markerna och minskat i 119 marker Signalarter I ängs- och betesmarksinventeringen noteras täckningsgrad och förekomst av ett antal signalarter. De flesta av signalarterna är indikatorer på god och kontinuerlig hävd men det finns även ett litet antal negativa signalarter som indikerar ohävd och näringspåverkan. Både antalet och täckningsgraden av signalarterna har ökat i fler marker än vad de har minskat i. Detta är troligtvis en av de bidragande orsakerna till det förbättrade naturvärdesindexet för många marker då antalet positiva signal arter har stor påverkan på indexet. Det är troligt att åtminstone en del av ökningen av funna signalarter beror på att inventerarna var mer erfarna under årets inventering än under grundinventeringen. Mängden artfynd är en faktor som påverkas mycket av inventerarens erfarenhet. Inventeringstidpunkten har också stor inverkan på mängden artfynd. Årets inventering genomfördes under juni och början på juli då det är optimala förhållanden för att hitta signalarterna och det kan därmed förklara en del av ökningen. Hundkäx som är en negativ signalart, nattviol och svinrot som är positiva signalarter har ökat i markant fler marker än vad de minskat i, hundkäx har inte minskat i någon mark men har ökat i 143 marker. De positiva signalarter knägräs, bockrot och gulmåra har däremot minskat. Förändring positiva signalarter Förändring positiva signalarter Antal marker Ökade Minskade 0 Förändring Täckningsgrad Förändring Antal Figur 6 Antalet signalarter har ökat i fler marker än det har minskat. Täckningsgraden för signalarter har också ökat i fler marker än vad den minskat i men skillnaden är mindre än för antalet arter. 11

24 3.2.6 Värdefulla träd Antalet värdefulla träd har generellt sett ökat i fler marker än de har minskat i. Det totala antalet värdefulla träd har ökat med knappt fyra procent. Antalet hagmarksträd har ökat i flest marker men även grova och hamlade träd har ökat i fler marker än de har minskat i. Det är svårt att se hur antalet värdefulla träd skulle kunna öka så pass mycket på tio år. Troligtvis rör det sig om en förändring i vad som anses vara ett värdefullt träd eller att större fokus läggs på trädsiktet idag. Förändring värdefulla träd Förändring värdefulla träd Ökat antal Minskat antal 20 0 Antal Hamling Antal Grova träd Antal Hagmarksträd Antal värdefulla träd Figur 7. Antalet marker där antalet värdefulla träd förändrats Kulturelement Förekomst av hägnader och byggnader har förändrats i 173 av de 298 inventerade markerna. Odlingsrösen är de vanligast förekommande odlingslämningarna och de har också förändrats i flest marker. Det är naturligt att de vanligaste elementen har förändrats i flest marker men det är svårt att avgöra hur stor del av dessa förändringar som utgörs av verkliga förändringar och hur stor del som utgörs av skillnader i bedömningar. Bedömningarna av odlingslämningar görs i kategorier som lätt kan bedömas olika av olika inventerare, till exempel bedöms längden av hägnader i kategorierna < 50 m, m, > 200 m. Dessa kategorier avser den totala längden av hägnadstypen i hela marken vilket innebär att valet av längdklass är en subjektiv bedömning av längden. Förändring kulturelement Förändring kulturelement Odlingsrösen Stentippar enkelmur längd enkelmur status enkelmur används skalmur längd skalmur status skalmur används halvmur längd halvmur status halvmur används trägärdesgård längd trägärdesgård status trägärdesgård används gropavall längd gropavall status gropavall används byggnader Antal marker Figur 8. Antalet marker där förekomsten av kulturelement har förändrats. 12

25 3.2.8 Bryn Under inventeringen noterades bryn i 18 marker. Det hade ökat till 20 marker 2013 men endast en av dessa var samma mark som tidigare. Brynen har förvunnit från 17 marker och tillkommit i 19 marker. Det har dock kommenterats i enkäten till samordnarna av ängs- och betesmarksinventeringen att bedömningen av förekomsten av bryn är svår. Den kan därför skilja sig åt mellan inventerare och det är därför svårt att dra några slutsatser av detta resultat. Antal bryn Antal bryn Förändrade Försvunna Nya Antal bryn Figur 9. Antalet marker där förekomsten av bryn förändrats Vatten och fuktighet Det går inte att se några tydliga trender i förändringar av vatten. Förändringarna är sannolikt förändringar i bedömningar mellan inventerare i de flesta fall eftersom det inte är troligt att vattenförhållandena förändras i någon större utsträckning på tio år. Möjligtvis kan ökningen av kärr tyda på en ökad försumpning av markerna. Förändring vatten bäck strand marin strand limnisk vät kalkbleke småvatten damm fuktdråg mosse källpåverkad kärr översilad häll Ökning Minskning Figur 10. Antalet marker där förekomsten av vatten har förändrats fördelat på vattentyp. Andelen frisk och torr mark har minskat medan fuktig mark har ökat något. 13

26 Förändring vegetation 120 Förändring vegetation Antal > 10% Antal < -10% 0 frisk fuktig torr våt Figur 11. Antalet marker där vegetationstypen har förändrats, fördelat på vegetationstyper. De mörkgröna staplarna visar antalet marker där vegetationstypen ökat med mer än 10 % och de ljusgröna staplarna visar antalet marker där vegetationstypen minskat med mer än 10 %. 14

27 4 Diskussion 4.1 Användningen av TUVA TUVA används i stor utsträckning av statliga myndigheter, kommuner, forskare och lantbrukare. Ängs- och betesmarksmarksinventeringen fungerar också som underlag för utvärderingar av Landsbygdsprogrammet och miljöersättningarna. Majoriteten av den huvudsakliga målgruppen anser att informationen i TUVA skulle behöva samlas in på annat sätt om ängs- och betesmarksinventeringen inte genomfördes. En stor andel av användarna anser även att informationen i TUVA är nödvändig för att de ska kunna utföra sitt arbete. En förhållandevis stor andel av användarna anser dock att databasens aktualitet är bristfällig och försämrar möjligheten att använda informationen i TUVA till att uppfylla syftena med ängsoch betesmarksinventeringen. Resultaten av enkätundersökningarna visar tydligt att TUVA fyller en viktig funktion som underlag för myndigheters arbete och som en informationskälla för lantbrukare. Det är därför viktigt att antingen TUVA finns kvar och hålls tillgänglig och uppdaterad i framtiden eller att informationen tillhandahålls på något annat sätt. Idag finns det en rad problem med sättet som informationen i TUVA tillhandahålls till allmänheten. Databasen är gammal och det är problematiskt att få den att fungera bra med moderna IT-lösningar. Det finns även problem med formatet som data från databasen leverars i vid nedladdning. I dagsläget går det inte att analysera nedladdat data utan omfattande handpåläggning vilket innebär att uttag av data för analyser måste gå via Jordbruksverkets IT-avdelning. Detta ger ibland väntetider för att få ut data från TUVA i ett analyserbart format. 4.2 Behovet av ominventering Både enkätundersökningarna och analyserna av förändringar i markerna visar att behovet av uppdatering av datamaterialet är stort. Det resultatet var i och för sig väntat med tanke på att det har gått lika lång tid sedan grundinventeringen som det gick mellan ängs- och hagmarksinventeringen och ängs- och betesmarksinventeringen. Förändringarna mellan de två inventeringarna var stora men det var knappast väntat att så mycket som 61 % av de ominventerade markerna skulle ha tydligt förändrade naturvärden. Att så mycket som en sjättedel av markerna inte längre är värdefull ängs- eller betesmark är oroväckande dels för utvecklingen av miljötillståndet i markerna och dels för databasens användbarhet. Bedömningen av hur mycket kulturelementen har förändrats är svårare att göra då det inte finns något motsvarande index för kulturmiljövärden som naturvärdesindexet. Detta gör att det är mycket svårt att få en samlad bild av hur mycket kulturvärdena har förändrats i en mark och om den förändringen ska anses vara verklig eller beroende av bedömningar. Problemet med att avgöra vad som är en faktisk förändring och vad som är skillnader i bedömning finns även för naturvärdes variablerna men minskas av möjligheten att jämföra naturvärdesindexeringen för markerna i stället för enskilda variabler. Eftersom naturvärdesindexet tar hänsyn till flera variabler samtidigt och de variabler som är viktigast för det totala naturvärdet i marken får störst genomslag minskar betydelsen av skillnader i bedömningar för enskilda naturvärdesvariabler. 15

28 Resultatet av ominventeringen visar att behovet av ominventering av markerna i TUVA är stort om databasen ska kunna uppfylla sitt syfte även i framtiden. Åldern på stora delar av inventeringen har visat sig vara problematisk då inventeringen används som underlag för myndigheters beslut. Beslut har gått att överklaga med hänvisning till att informationen som beslutet grundats på inte varit aktuell (ATL 2013). 4.3 Inventeringsmetodiken och IT-stöden Det har kommit in många olika synpunkter på inventeringsmetodiken från samordnarna av ängs- och betesmarksinventeringen. Det är dock svårt att se en tydlig inriktning på svaren. I fritextsvaren kan man se att många av inventerarna tycker att naturtypsklassningen är svår men de anser samtidigt att den är för viktig för att tas bort. Det finns även synpunkter på att omfattningen på de olika kategorierna gör bedömningarna osäkrare. Vida definitioner för t.ex. välhävdat eller öppet innebär stor risk för skillnader i bedömning mellan inventerare. Flera av inventerarna har haft problem med Multikuben och TUVA In. Systemen upplevs som svåranvända och opedagogiska. Flera inventerare har dock kommenterat att supporten fungerar bra. Det skulle vara fördelaktigt att satsa på att förbättra användar vänligheten när datasystemen uppdateras. Det skulle minska redigerings tiden och supportbehovet och därmed minska anatalet arbetstimmar på kontoret. Det skulle även innebära att en större del av utbildningen av nya inventerare skulle kunna fokusera på inventeringsmetodiken istället för datasystemen vilket förhoppningsvis skulle leda till mindre osäkerhet i fältbedömningarna. 4.4 Hur går vi vidare? Att naturvärdena i en stor andel av databasen har förändrats innebär att ominventering är nödvändig för att TUVA ska kunna fortsätta att fungera som ett tillförlitligt underlag i myndigheters handläggning, naturvårdsarbete och forskning. Det är dock möjligt att det i ominventeringen går att fokusera på att följa upp de variabler som förändrats mest istället för att återinventera alla variabler inom av ängs- och betesmarksinventeringen. En annan möjlighet är att fokusera på ominventering av de variabler där man anser att behovet av aktuella data är störst. TUVA används i stor utsträckning som ett kvalitetsmärke för markers naturvärden i olika utvärderingar och uppföljningar. Det skulle därför vara fördelaktigt att fokusera ominventeringen på att se till att databasen även fortsättningsvis uppfyller detta behov. Frågan är hur mycket tid och resurser det går att spara på att banta inventeringsmetodiken. Ett bättre sätt att effektivisera ominventeringen skulle kunna vara genom urvalet av marker för ominventering. Till exempel kan det gå att effektivisera genom att inventera ett geografiskt område åt gången eftersom körtiden är en stor del av den totala inventeringstiden i dagsläget. Det kan också vara effektivt att satsa på att återbesöka marker där det är troligt att en förändring skett i första hand, till exempel marker som lämnat miljöersättningarna för betesmarker eller gått från en ersättningsform till en annan. Samordning med annan fältverksamhet som ajourhållning av blockdatabasen eller arbete med åtagandeplaner inom miljöersättningen för betesmarker och slåtter- 16

29 ängar, kan vara en möjlighet till effektivisering. Möjligheten till samordning med pågående miljöövervakning bör också utredas. För att det ska gå att få ut maximal nytta av ängs- och betesmarksinventeringen är det väsentligt att insamlade data tillgängliggörs på ett användarvänligt och lättillgängligt sätt. Det är därför viktigt att satsa på utveckling och förbättring av funktionaliteten i TUVA. Flera grundläggande problem behöver lösas för att TUVA ska fungera bra i framtiden. Det behöver säkerställas att e-tjänsten är kompatibel med alla större moderna webläsare på marknaden och att sökfunktionerna i e-tjänsten är lätta att förstå och navigera. Det behöver vara lätt för användaren att förstå hur den framsökta informationen kan laddas hem. Det bör finnas beskrivningar av de olika nedladdningsformaten och det bör finnas möjlighet att ladda ned data i ett analyserbart format direkt i e-tjänsten. Det skulle även vara önskvärt med en hjälp eller guidefunktion i e-tjänsten som dels kunde underlätta sökningar och dels beskriva definitionerna för de olika variablerna i databasen. 17

30 5 Referenser Jordbruksverket 2005a. Ängs- och betesmarksinventeringen inventeringsmetod. Rapport 2005:2. Jordbruksverket 2005b. Ängs- och betesmarksinventeringen Rapport 2005:1. ATL Torbjörn Esping, ATL,

31 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1. Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen 19

32 Jordbruksverket Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen Genomförd av CMA Research AB Maj 2013

33 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 7 Intresse för nya tjänster 31 Metod för ominventering 32 Bilagor Användande av inventeringsresultaten 8 Kännedom om inventeringsresultaten 9 Syfte med användande av resultaten 10 Användningsfrekvens 12 Användningsfrekvens i organisationen 14 Funktioner som använder resultaten 16 Inventeringsresultatens kvalitet och nytta 17 Kvalitet i inventeringsresultaten 18 Kvalitet i inventeringsresultaten 19 Syftet med inventeringen 20 Nyttan med inventeringsresultaten 22 Hur nödvändiga upplevs inventeringsresultaten? 24 Andra användningsområden 25 Utvecklingsområden 27 Metodstöd för Ängs- och betessamordnare 28 IT-stöd 29 Hemsidan angbete.se 30 Jordbruksverket, Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen 2013, sid 1

34 Sammanfattning av resultaten Kännedom och användarfrekvens skiljer sig åt Inför utvärderingen identifierades sju målgrupper som användare av inventeringsresultaten. Det finns vissa skillnader mellan dessa grupper gällande kännedom om och användande av inventeringsresultaten och Tuva. Inom målgrupperna Ängs- och betessamordnare, Jordbruksverket och Kontaktpersoner kompetensutveckling vid länsstyrelserna är kännedomen om inventeringsresultaten hög, och andelen frekventa användare (använder inventeringsresultaten minst en gång i månaden) är även hög i dessa grupper. Brett användningsområde Det finns en relativt stor spridning i vad inventeringsresultaten används till i organisationen, vanligt är som underlag för ärendehantering, uppföljning av miljömål, för fysisk planering och för rådgivning. 44 procent kan identifiera andra användningsområden för resultaten, utöver det uttryckta syftet med inventeringen. Som förslag nämns bland annat arbete med hotade arter, information för allmänheten (till exempel boende och turister). Var femte kontaktad använder inte resultaten Ungefär 20 procent av de som kontaktats säger sig inte känna till resultaten av ängs- och betesmarksinventeringen och ungefär lika många säger sig aldrig ha använt resultaten. Andelen ickeanvändare är särskilt hög i målgruppen miljömålsansvariga vid länsstyrelserna. Hög grad av tillförlitlighet men inte fullt ut aktuella Användarna instämmer i stor utsträckning i att inventeringsresultaten håller hög kvalitet när det gäller tillförlitlighet. Särskilt positiva är användare i grupperna Ängs- och betessamordnare samt Kontaktpersoner kompetensutveckling. Däremot råder det delade meningar om aktualiteten. Var tredje användare håller inte med om att aktualiteten är god, frekventa användare är något mindre positiva än sporadiska användare. De flesta markerna inventerades och efter det har mycket hänt med t.ex. blockinventeringen som har ändrat mycket. Uppgifterna börjar bli lite till åren vilket gör det knepigt att tolka resultat i analyser. Jordbruksverket, Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen 2013, sid 2

35 Sammanfattning av resultaten Frekventa användare har stor nytta av resultaten Frekventa användare anser sig i högre grad än sporadiska användare ha stor nytta av inventeringsresultaten i sitt arbete. 58 procent av de frekventa användarna instämmer i att resultaten är nödvändiga i deras arbete (38 procent bland sporadiska användare). Stort behov av informationen En klar majoritet av användarna inom samtliga målgrupper tror att om Tuva inte fanns skulle informationen behöva samlas in på något annat sätt. Andelen som instämmer i detta är särskilt hög bland frekventa användare, och bland sporadiska användare bedömer två av tre att informationen annars skulle behöva samlas in på något annat sätt. Användarna har också fått ange hur informationen i så fall skulle samlas in: Det behövs en nationell databas med uppgifterna. Lämpligast är väl genom inventeringar men även genom frivilliga insatser som tex artportalen. ÄoB och Tuva behövs, absolut. Tuva är också en bra databas/webbtjänst. Betydligt förtätad nationell uppföljning av landskapet. Vilket skulle bli väldigt resurskrävande. Handdatorn bra stöd delade meningar om Multikuben Flera frågor ställdes särskilt till Ängs- och betessamordnarna vid länsstyrelserna för att följa upp hur metodrapporten fungerar som metodstöd för denna målgrupp. En majoritet är nöjda med IT-stödet när det gäller handdatorn. En fjärdedel tycker dock inte att stödet för Multikuben fungerar bra. Hälften av Ängs- och betessamordnarna instämmer i att hemsidan angbete.se fungerar bra som stöd. Stort intresse för nya tjänster En majoritet av Ängs- och betessamordnarna tycker att det hade varit intressant med en prenumerationsfunktion för nyheter, och att fler presentationer från kurser läggs upp. Drygt hälften är även intresserade av ett diskussionsforum. Stödet vid ominventering Endast fem av samordnarna vid länsstyrelserna har gjort en ominventering. Bland dessa råder delade meningar om huruvida metoden fungerar bra som stöd eller är tydlig vid ominventering. Jordbruksverket, Uppföljning av ängs- och betesmarksinventeringen 2013, sid 3

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?

Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen

Referens Jordbruksverket Lisa Karlsson, växt- och miljöavdelningen Förstudie Utvärdering av miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer Är det möjligt att använda data från miljöövervakningen (NILS) för att utvärdera miljöersättningen? Vilka effekter av miljöersättningen

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Miljöstödet och ängsoch hagmarkerna

Miljöstödet och ängsoch hagmarkerna Miljöstödet och ängsoch hagmarkerna En GIS-baserad analys av ängsoch hagmarksinventeringen och miljöersättningarna för skötsel av betesmarker och slåtterängar Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

Resurscentrum Kundundersökning 2011

Resurscentrum Kundundersökning 2011 Resurscentrum Kundundersökning 2011 September 2011 Genomförd av CMA Research AB Resurscentrum Kundundersökning 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Resultat kundnöjdhet

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

DOM 2016-01-20 Stockholm

DOM 2016-01-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Ängs- och betesmarkinventeringen TUVA en multivariat analys av miljöfaktorer och växtsamhällen

Ängs- och betesmarkinventeringen TUVA en multivariat analys av miljöfaktorer och växtsamhällen Ängs- och betesmarkinventeringen TUVA en multivariat analys av miljöfaktorer och växtsamhällen Sonja Stendera & Ulf Grandin Institutionen för miljöanalys SLU Box 7050, 750 07 Uppsala 2007 Rapport 2007:25

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås 2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Utveckling av ängs- och betesmarker

Utveckling av ängs- och betesmarker Utveckling av ängs- och betesmarker igår, idag och imorgon Igår Variationen i skötsel av ängs- och betesmarker har varit och bör vara stor. Detta ställer krav på hur stödregler och rådgivning utformas.

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen

Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja Naturtypskartering av Svenska fjällen 1(5) ArtDatabanken Wenche Eide YTTRANDE 2013-04-30 Metria AB Att: Camilla Jönsson Box 24154, 104 51 Stockholm SLU.dha.2013.5.5 59 Yttrande over Att införliva nya forskningsresultat i en befintlig produktionskedja

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www PROMEMORIA/PM 1(7) Kontaktperson Miljöavdelningen Niccola Eklund 010-2241607 niccola.eklund@lansstyrelsen.se Deponiprojekt 2014 Sammanfattning Under 2014 avsattes tio arbetsdagar till ett mindre projekt

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning www.pwc.se/eforvaltning Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning Den tredje generationens e- förvaltning Genom att till stor del betrakta offentlig information och e-tjänster som gemensamma

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Naturvärdeskarta 2014-02-05

Naturvärdeskarta 2014-02-05 Naturvärdeskarta 2014-02-05 Arbeta smart inom planering & byggande Susanne Appelquist Projektledare GIS-ingenjör och Biolog Jimmy Holpers Kommunekolog Mattias Andersson Student, Biolog Naturvärdeskarta

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Bakgrund och syfte MARKÖR

Bakgrund och syfte MARKÖR Bakgrund och syfte Tunnelbygget vid Hallandsås har pågått sedan 1992. E fter byggstoppet i tunneln 1997 riktades mycket kri tik mot Trafikverket (tidigare Banverket), inte minst från de boende som bland

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Ängs- och betesmarksinventeringen

Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen 2002 2004 Rapport 2005:1 Ängs- och betesmarksinventeringen 2002 2004 34 546 ha 6661ha 228 919 ha äng betesmark restaurerbar Miljöenheten 2005-01-27 Referens: Kill Persson

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

Rapport brukarenkät 2009

Rapport brukarenkät 2009 1 (6) Socialkontoret 2009-10-13 Dnr 2006.0130 Carolin Meijer Larsson Socialnämnden Rapport brukarenkät 2009 FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden föreslås besluta att anteckna informationen till dagens protokoll

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Självbetjäningssupport 2009

Självbetjäningssupport 2009 Branschrapport Självbetjäningssupport 2009 Med fokus på webbaserad självbetjäning 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 4 Demografi Sid 4 Vad kallas supportfunktionerna? Sid 5 Kännedom

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. April 2010 IPv6 MarkCheck April 2010 1 Innehållsförteckning Länkarna nedan tar dig snabbt och enkelt till presentationens olika avsnitt! Sammanfattning Syfte och metod Inferens - vilka slutsatser kan man dra utifrån

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Åsikter om företagens miljöuttalanden

Åsikter om företagens miljöuttalanden Åsikter om företagens miljöuttalanden Resultat från en undersökning i Sverige 2012 Yttra Rapport 2012:1 Åsikter om företagens miljöuttalanden Resultat från en undersökning i Sverige 2012 Yttra Rapport

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer