Ku2009/241/KV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2009-09-18 Ku2009/241/KV"

Transkript

1 Promemoria Ku2009/241/KV Kulturdepartementet Enheten för kultur och kulturskapares villkor Remissammanställning: Kulturutredningens betänkande (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur 1. Ärendets beredning och remissförfarandet Sammanfattning av remissyttranden... 3 Kapitel 1-6 Grundanalys... 4 Kapitel 7 Vårt program för förnyelse Kapitel 8 Mål för kulturpolitiken Kapitel 9 Kulturpolitik, civilsamhälle och folkbildning Kapitel 10 Kulturpolitiken som aspektpolitik samspelet med andra samhällsområden Kultur i skolan Barn- och ungdomskultur Utveckling av arbetet med kultur i skolan Högre utbildning, forskning och eftergymnasial utbildning för kulturområdet Kulturföretagande och entreprenörskap Regional tillväxt Kultur och hälsa Kultur och miljö Kapitel 11 EU-samarbete och internationella frågor Kapitel 12 Ökat samspel mellan stat, landsting och kommun portföljmodellen Synpunkter på särskilda frågor kring portföljmodellen Kapitel 13 Centralt fördelade stöd, konstnärernas villkor och enskild finansiering av kulturverksamhet Stöd till alliansverksamhet och centrumbildningar Kultur i arbetslivet Litteraturstödet Fonogramstödet Stödet till de fria grupperna Orkesterutredningen Efter Framtidens kultur behov av en ny fristående aktör... 67

2 Konstnärernas villkor Vissa frågor om sponsring, donationer och villkoren för enskild finansiering av kulturområdet Kapitel 14 Arkitektur för en samlad kulturpolitik Kulturpolitiska sfärer - utrymme för ny kultursyn och samlade bedömningar Ansvar för nationell överblick Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheterna på kulturområdet Kapitel 15 En sfär för frågor om arkiv, bibliotek och språk Kapitel 16 En sfär för frågor om samtid, historia och livsmiljö Kapitel 17 En sfär för frågor om konstarterna Rikskonserter Kapitel 18 En ny roll för Kulturrådet Kapitel 19 Kulturinstitutionerna Kapitel 20 Genomförande och konsekvensanalys Bilaga 1 Vem har yttrat sig om vad?...fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 3 1. Ärendets beredning och remissförfarandet Den 28 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppdrag att se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer och att lämna förslag om de förändringar som följer av kommitténs överväganden. (dir. 2007:99). Kommittén överlämnade den 12 februari 2009 sitt slutbetänkande Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur (SOU 2009:16). Betänkandet sändes ut på remiss den 19 februari 2009 för att besvaras senast 19 maj Sammanfattning av remissyttranden I det följande presenteras de remissyttranden som inkommit rörande Kulturutredningens, i fortsättningen kallad utredningen, överväganden och förslag. Sammanställningen följer utredningens kapitelindelning. För varje kapitel redovisas inledningsvis utredningens förslag och sedan en sammanfattning av remissvaren. Kulturutredningens betänkande är uppdelat i tre volymer; del 1 Grundanalys (kapitel 1-6), del 2 Förnyelseprogram (kapitel 7-13), del 3 Kulturpolitikens arkitektur (kapitel 14-20, reservationer och särskilda yttranden samt bilagor). De inkomna remissvaren utgör ett mycket omfattande material. I och med att de fullständiga remissvaren finns tillgängliga i pdf-format på regeringens hemsida, (under Kulturdepartementet) har remissammanställningen hållits relativt koncentrerad.

4 4 Kapitel 1-6 Grundanalys Kulturutredningens sammanfattande beskrivning av innehållet i kapitlen 1 6: Den första delen av betänkandet innehåller, förutom en inledning i kapitel 1, en analys av kulturpolitiken och de villkor under vilka den bedrivs i dag. Analysen utgör underlaget för förslagen till förändringar. I kapitel 2 beskrivs samhällsförändringarna under de senaste decennierna och de kulturella förändringar som de har fört med sig. I centrum för beskrivningen står begrepp som tjänste- och informationssamhälle, de digitala teknologiska genombrotten och dess kulturella påverkan, globaliseringen och den mångfald som allt mer präglar samhällena. Utredningen tar också upp de nya mönster i människors värderingar som är en del av de förändrade samhällsformer som växer fram. Den fråga som utredningen försöker besvara gäller om kulturpolitiken svarar mot samtidens krav och behov eller om den har sin utformning bestämd av förhållanden som gällt tidigare. I kapitel 3 5 beskriver och analyserar vi framväxten av dagens kulturpolitik ställt i relation till samhällsförändringarna. I kapitel 3 relateras kulturpolitiken och dess innehåll till framväxten av de idéer och de sätt att se på kulturfrågor som etablerades med industrialiseringen i Sverige. I kapitel 4 analyseras 1974 års kulturpolitik. Viktigast av de vägval som då gjordes var att kulturpolitiken successivt fick en, jämfört med tidigare, ökad specialisering mot konstarternas villkor och institutionell kulturverksamhet. Politiken kom på så sätt att orienteras bort från frågor om vars och ens kulturella behov och önskemål. Kulturpolitiken fick också en organisation som styrde i den riktningen. I kapitel 5 diskuteras utvecklingen efter 1974 med särskild tonvikt på den kulturpolitiska översyn som gjordes vid mitten av 1990-talet. Sammanfattningsvis menar vi att den statliga kulturpolitiken mött krav på omställning och förnyelse genom att den i första hand försökt inkorporera samtidens förändringar i det etablerade sättet att driva politik och dess organisering, men i mindre grad genom att ändra politiken i något fundamentalt hänseende. Utredningsförslagen är uttryck för en annan hållning. Utredningen vill slå vakt om kulturpolitikens kontinuitet och det som hittills uppnåtts. Man menar samtidigt att kulturpolitiken behöver förnyas för att bättre svara mot en samtid som präglas av mångfald, globalisering, teknisk utveckling och en ökad betydelse för den civila sektorn i politiken. Den diskuterande analysen följs i kapitel 6 upp med ett antal fördjupade redovisningar av hur kulturpolitiken de facto fungerat.

5 Avsnitt 6.1 är en analys av kulturbudgetens utveckling sedan 1970-talet och de politiska omprioriteringar som har skett sedan dess. I avsnitt 6.2 går utredningen igenom hur kulturfrågor behandlas i kommuner och landsting. Den analysen bildar grund för förslagen om ett förnyat samspel mellan staten och den regionala nivån. Avsnitt 6.3 är en genomgång av olika undersökningar av s.k. kulturvanor. Vad säger dessa undersökningar och i vilken utsträckning kan politiken luta sig mot dem? Bedömningen är att kulturfrågor blir allt mer väsentliga som en följd av den utveckling som nu sker. Kulturpolitiken behöver kunna svara mot de behov som den utvecklingen föder. Remissinstanserna: Drygt 150 remissinstanser har på olika sätt kommenterat utredningens första del, grundanalysen. Av dessa är drygt 20 mycket eller i huvudsak uttalat positiva medan övriga lyfter fram perspektiv eller frågor som man anser att utredningen antingen missat att ta upp eller behandlat alltför lite. De flesta remissinstanserna har dock endast kommenterat de särskilda frågor man haft intresse för utifrån sin position eller roll. I huvudsak positiva kommentarer har framförts bl.a. av Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Umeå universitet, Kungl. konsthögskolan, Kungliga musikhögskolan, Riksteatern, Landsarkivet i Lund, Statens historiska museer, Livrustkammaren och Skokloster med stiftelsen Hallwylska museet, Statens Maritima museer, Tekniska museet, Östergötlands länsmuseum, Riksförbundet Sveriges museer, Länsmuseernas samarbetsråd, ABF, Medborgarskolan, Riksbankens Jubileumsfond, Sveriges hembygdsförbund, Kalmar läns museum och Linköpings kommun. Några av dessa kommenterar dock att kopplingen mellan grundanalysen och utredningens förslag som sedan redovisas i del 2 och 3 brister. Denna upplevda brist på koppling framförs även av en del andra remissinstanser. Nedan listas de vanligaste områden eller frågor som olika remissinstanser anser att utredningen inte belyst, belyst för lite eller belyst felaktigt. Kulturen i samhällsutvecklingen anser vissa remissinstanser borde ha beskrivits annorlunda. Göteborgs kommun saknar medborgarperspektivet i utredningen. Intercult menar att utredningen inte har hanterat den viktigaste frågan, d.v.s. vilken roll ska kulturen spela i utvecklingen av vårt samhälle. Utredningen har också undvikit det interkulturella och i hög grad det internationella. Mångkulturellt centrum håller inte med om att "plats" inte längre är viktigt eftersom kulturen i sig själv har stor potential att ge motstånd till de ofta stereotypa beskrivningar av människor och platser som förekommer i dagens samhälle. Västerbottenteatern AB är skeptisk till utredningens påstående att dagens kulturpolitik "tappat i kraft, relevans och betydelse", bl.a. eftersom svenskarna toppar EU-statistiken avseende kulturkonsumtion och eget 5

6 skapande. Man instämmer inte heller i utredningens beskrivning av kulturutövare som isolerade och fjärmade från resten av samhället. Eskilstuna kommun saknar en granskning och en debatt om gränslandet mellan arbetsmarknadspolitik och kulturpolitik. Länsteatern i Örebro AB pekar på att inget sägs i utredningen om vilken utveckling som faktiskt skett under senare år inom teaterområdet på regional nivå. I dag samarbetar man med såväl amatörer som fria grupper och eftersträvar att vara en resurs i lokalt utvecklingsarbete. Horisont skriver i sin allmänna kommentar att en statlig kulturpolitik kräver ett levande kvalitetsbegrepp. Se vidare under kapitel 8. Att barn- och ungdomsperspektivet inte är tillräckligt belyst i utredningen anser bl.a. Kulturrådet, Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen, Malmö Stadsteater, Västmanlandsmusiken, Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Dalarna, Bibliotek Gävleborg, Länsbibliotek Västerbotten, Mörbylånga kommun, Gotlands kommun, Kungsbacka kommun, Borås kommun, Kiruna kommun, Södermanlands läns landsting, Västra Götalandsregionen, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Region Gävleborg, Sveriges Radio, Svenska barnboksakademien, Amatörteaterns riksförbund, Barnkulturcentra i Sverige, Lärarnas riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting. Att handikapp- och tillgänglighetsfrågor är svagt belysta i utredningen påpekar flera remissinstanser. Södermanlands läns landsting saknar en analys av kulturpolitiken i förhållande till FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stiftelsen Moomsteatern anser att utredningen inte ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt integrerad konst baserad på kulturarbetare med funktionsnedsättning. Sveriges Dövas Riksförbund lyfter fram gruppens mycket begränsade möjligheter att ta del av kultur i olika sammanhang. Man pekar på att mera teckentolkning behövs och anser att Tyst Teater måste få mer resurser. Vidare saknar SDR resonemang om hur resultaten från 1995 års utredning hanterats i de nya förslagen vad gäller bl.a. kulturell identitet för döva. Punktskriftsnämnden konstaterar att utredningen nämner punktskriften endast som ett av de medier som Talboks- och punktskriftsbiblioteket erbjuder. Personer med grav synnedsättning bör tillerkännas en uttalad rätt till punktskrift och kulturpolitiken bör innehålla åtgärder som ökar tillgången till punktskrift. Förbundet Sveriges Dövblinda påtalar att utredningen minimalt berör situationen för personer med funktionsnedsättning och inte med ett enda ord nämner hur kultur ska göras tillgänglig för gruppen teckenspråkiga döva och hörselskadade eller personer med dövblindhet eller vem som har ansvar för att kulturarvet också kommer dessa grupper till del. Örebro stadsbibliotek och Resursbiblioteket för döva, Sveriges Dövas Riksförbund och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn pekar också på brister när det gäller frågor kring funktionshinder. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, framför att personer med permanent funktionsnedsättning i dag utgör en femtedel av landets 6

7 7 befolkning. Andelen äldre i den svenska befolkningen ökar, vilket innebär att allt fler kommer att ha en funktionsnedsättning. Kulturarbetet runt om i landet måste i mycket större utsträckning än i dag skapa möjligheter för allas delaktighet. I utredningen saknas ett resonemang och förslag på hur detta ska ske. Amatörkulturfrågor och frivillig verksamhet berörs av några remissinstanser. Amatörteaterns Riksförbund menar att det är förvånande att inte en större del av utredningen rör amatörkulturen och amatörteatern eller barnkulturfrågor och barnteaterfrågor. Sveriges orkesterförbund pekar på att man medverkade till att en särskild studie gjordes i utredningen SUFO 2 om sambandet mellan amatörer och studieförbunden. Man anser att kulturen inte tagits på riktigt allvar i studieförbundens verksamhet. Det egna utövandet tas upp av Mörbylånga kommun som menar att det i utredningen saknas analys av ungdomars kulturella villkor och hur deras eget skapande skulle kunna stimuleras. Ungdomsstyrelsens roll är därtill inte alls analyserad. Att konstens och konstnärernas villkor och utveckling skulle ha belysts utförligare tas på olika sätt upp i flera remissvar. Danshögskolan saknar analys och beskrivning av konst, konstnärer och konstnärlig verksamhet. Sveriges Författarfond är kritisk mot hur konstnären och konstnärspolitiken beskrivs i grundanalysen eftersom man anser att utredningen skapar en falsk motsättning mellan medborgarperspektivet och konstnärspolitiken. Kungl. Akademien för de fria konsterna anser att bildkonsten av utredningen behandlas alltför ytligt och trivialt. KLYS saknar en ordentlig genomlysning av hur dagens kulturanslag. Svenska fotografers förbund konstaterar att fotografi inte ens är nämnt som begrepp i kulturutredningen. Svenska hemslöjdföreningars riksförbund anser att utredningen ger en ofullständig bild av hemslöjden. Svenska musikfestivaler konstaterar att utredningen inte har behandlat musikfestivaler. Moderaterna i Värmland skriver att musikområdet är mycket dåligt och slarvigt behandlat, bl.a. när det gäller den moderna nya teknikens betydelse och påverkan för kulturområdet. Frågekomplexet kring digitalisering, Internet, nedladdning och upphovsrättsfrågor pekar en del remissinstanser på som otillräckligt behandlat av utredningen. KLYS menar t.ex. att det är en viktig kultur- och konstnärspolitisk fråga att värna upphovsmannens och den utövande konstnärens upphovsrätt, såväl på Internet som i den analoga världen, och att göra den mer ändamålsenlig. Man pekar på att kulturutredningen helt tycks ha förbisett den viktiga upphovsrättsutredning som pågår och som ska presentera sitt delbetänkande i slutet av KLYS ser den som avgörande, inte minst när det gäller frågan om att höja ersättningsnivåerna för konstnärligt arbete. Teaterförbundet menar också att upphovsrätten blir allt viktigare för de yrkesverksammas försörjning och pekar på

8 problematiken kring den illegala nedladdningen på Internet. Även Borås kommun, Göteborgs kommun, Kiruna kommun, ABF, Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, Scenkonstbolaget Västernorrland AB anser att problemen med fildelning och/eller upphovsrättsfrågor borde ha blivit belysta i utredningen. Svenska musikförläggareföreningen konstaterar att utredningen inte gör några kopplingar till upphovsrättsliga frågor trots att kulturlivet i stor utsträckning vilar på upphovsrättslig grund. Vara kommun och Piratpartiet anser att Internet borde ha behandlats i utredningen eftersom nätkulturen kommer att vara viktig för kulturen framöver. Hela Sverige ska leva efterlyser förslag om den virtuella arenan och Internets betydelse för kulturen och menar att satsningen på Digitala hus bör utvecklas att omfatta också de små samlingslokalerna på landsbygden. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek menar att det är svårbegripligt att utredningen inte fört något principresonemang om digitaliseringens möjligheter och problem för kultursektorn och inte för fram några konkreta förslag. Sveriges kommuner och landsting skriver att man saknar förslag om den virtuella arenan och Internets påverkan på kulturproduktion, kulturkonsumtion och deltagarkulturer. Även Stockholms stad betonar att utredningen inte tillräckligt djupt har analyserat de möjligheter som Internet tillsammans med övrig teknikutveckling ger för tillgängliggörande och aktivt deltagande i det kulturella skapandet. Sveriges Dramatikerförbund pekar på avsaknaden av framtidsperspektiv på det digitala området. Svenska Tecknare saknar den digitala vardagen i utredningen. Mediernas betydelse tas upp bl.a. av Sveriges Radio AB som i utredningen saknar en beskrivning av den roll public servicebolagen spelar när det gäller människors möjlighet att ta del av kultur. Minskade resurser för dessa innebär minskade möjligheter att tillgängliggöra kultur och kulturupplevelser på lika villkor. Barn och unga, människor med funktionshinder och nationella och språkliga minoriteter är kanske mer än andra beroende av den kultur i vid mening som public serviceföretagen tillhandahåller. Sveriges Television AB och TV-producenterna tar också upp detta men saknar därtill analys av radio- och TV-medierna som egna konstformer. Public servicebolagen har i sändningstillstånden ett uttalat folkbildande uppdrag. Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter beklagar att utredningen inte har sett att kulturtidskrifterna också är en del av mediepolitiken, inte bara kulturpolitiken. ABM-området berörs av några remissinstanser. Länsbibliotek Sydost konstaterar att det arbete som pågår i frågor om ABM-samverkan nationellt, regionalt och interregionalt tas inte upp i utredningen samt att Samrådsgruppen för regional ABM-utveckling och ABM Resurs Västernorrland anser att frågor om ABM-samverkan saknar tillräcklig belysning i utredningen. 8

9 Föreningen för Sveriges Tidskriftverkstäder konstaterar att tidskriftsverkstädernas verksamhet överhuvud taget inte omnämns i utredningen. Man förordar en särskild utredning och utvärdering av tidskrifternas del i kulturen, politiken och idédebatten. De är inte bara plantskolor för blivande författare utan också mediala forum för bevakning och förnyelse av en rad olika kultur- och samhällsformer. Inga skogsmuseer finns omnämnda i utredningen. I Norden är det bara Sverige som inte har ett nationellt skogsmuseum konstaterar Skogsmuseet i Lycksele AB. Folkbildningens avgörande roll för det livslånga lärandet framgår inte ordentligt i utredningen anser Folkbildningsförbundet som visserligen uppskattar att utredningen uppmärksammat folkbildningens viktiga roll för kulturen men anser att studieförbundens avgörande roll i det livslånga lärandet och för föreningslivet i stort inte framgår. Medborgarskolan anser att utredningens bild av studieförbunden ibland är gammalmodig, stereotyp och lite undervärderande. Folkhögskolornas Riksförbund pekar på att utredningen inte beskriver folkhögskolornas verksamhet på kulturområdet, bl.a. olika mångfaldsinsatser. Borås kommun tycker att det är en brist att det saknas en koppling till Filmutredningen vilket även Filmcentrum och Scenkonstbolaget Västernorrland AB anser. Nätverket Svensk Jazz och Svenska Jazzriksförbundet anser att utredningen enligt direktivet borde ha prövat "hur de nuvarande kulturpolitiska prioriteringarna och strukturerna förhåller sig till dagens samhälle". Man anser att regeringen i kommande proposition genom en skrivning bör öppna för dessa konstformer. Kulturens betydelse för äldres hälsa och välbefinnande behandlas i princip inte alls i betänkandet, vilket Helsingborgs kommun ser som en klar brist. Svenska kyrkan anser att utredningen haft en alltför statisk syn på förhållandet mellan kultur och kulturarv. Kyrkomusikernas Riksförbund noterar att ingenstans i utredningen berörs den oerhört omfattande kulturella verksamhet som kyrkor och samfund kontinuerligt bedriver och som inte minst engagerar barn, ungdomar och vuxna som sångare och musiker i körer och ensembler. De nationella minoriteterna tas upp från några av deras egna organisationer. Sametinget anser att utredningen inte har beaktat att samerna är ett urfolk enligt den konvention som Sverige ratificerat. Inga förslag läggs i utredningen. Man konstaterar att man har ett anslag som varit oförändrat sedan Även Svenska Samernas Riksförbund tar upp urfolksfrågan och pekar på att för samerna är även naturresurserna en del 9

10 av kulturen. Det behövs enligt deras mening en samlad utredning om den samiska kulturen. Svenska Tornedalingarnas Riksförbund anser också att det finns brister i hanteringen av de nationella minoriteterna och hänvisar till yttrandet från Kulturrådet. I det ger Kulturrådet en relativt utförlig bild av situationen och skriver bl.a. Statliga myndigheter och institutioner bör tilldelas ett förtydligat ansvar för de nationella minoriteterna genom instruktioner, men även genom att uttryckligen nämna de nationella minoriteterna i relevanta förordningar. För att långsiktigt främja de nationella minoriteternas behov måste ett sådant ansvar integreras i all verksamhet, inte endast beaktas inom ramen för eventuella särskilda öronmärkta medel. Att uttryckligen nämna nationella minoriteter i exempelvis bidragsförordningar leder enligt Kulturrådets erfarenhet till ökat fokus och därmed en högre prioritering av frågan. Studieförbundet Bilda saknar tydlighet om mångfaldens betydelse för kulturen och vill se mer av det i kommande kulturpolitik. Vill tydliggöra vilken betydelse mångfalden i Sverige har för kulturen. Bredden i länsstyrelsernas verksamhet framgår inte i utredningen anser Länsstyrelsen i Kalmar län som befarar att det kan ha fått konsekvenser för hur utredningen har lagt sina förslag. Länsstyrelsen i Hallands län anser att det finns brister i beskrivningen av kulturminnesvårdens integration i samhällsplaneringen sedan 1970-talet och i bredden av länsstyrelsernas uppdrag och verksamhet. De enskilda arkivens verksamhet beskrivs inte av utredningen, påpekar Hallands arkivförbund. Det finns i utredningen bara en helt felaktig text. Samspelet mellan Riksteatern och regionala och lokala teatrar analyseras inte, varken när det gäller produktion av scenkonst eller arrangörsfrågor, påpekar Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Den kulturella jämlikheten i Sverige analyseras aldrig av utredningen, påpekar Uppsala kommun, och det går därför inte att veta hur förslagna åtgärder påverkar möjligheten för alla att delta i kulturlivet. Nordiska museet delar inte utredningens grundsyn att institutionernas verksamhetsform är av underordnad betydelse och att stiftelser med statlig huvudfinansiering ska räknas som och helt jämställas med kategorin statliga institutioner. Beskrivningen av museernas budgetutveckling anser Riksförbundet Sveriges museer och Västarvet är missvisande. De befintliga museerna har haft reellt minskande resurser när nya museer kommit till. Därtill har medel för kyrkoantikvarisk ersättning och kulturmiljöbidrag räknats in, vilket är medel som fördelas till fastighetsägare och församlingar. Västarvet påpekar också att en allt större del av medlen utgörs av rörliga medel vilket hämmar den långsiktiga verksamheten. 10

11 11 Kapitel 7 Vårt program för förnyelse Utredningens program för kulturpolitikens förnyelse: 1. Nya mål för kulturpolitiken 2. En annan roll för staten 3. Ett breddat politikområde 4. Fokus på de offentliga arenorna 5. Samspel med civilsamhälle och folkbildning 6. Kulturpolitik som aspektpolitik 7. Portföljmodell för samspel mellan stat, kommuner och landsting 8. Ny strategi för stöd till kulturskapande 9. Arkitektur för en förnyad kulturpolitik 10. Ny syn på institutionerna Remissinstanserna: De inkomna synpunkterna på utredningens program till förnyelse faller nästan uteslutande under något av kapitlen Vissa frågor har dock en sådan karaktär att de med olika vinklingar kan dyka upp på flera ställen. Det gäller t.ex. de ekonomiska förutsättningarna för genomförandet av olika förslag från utredningen. På denna punkt handlar det dels om utredningens direktiv att hålla sig inom befintliga ramar vilket ifrågasätts på olika ställen av olika remissinstanser, dels den osäkerhet om de ekonomiska konsekvenserna som finns kring olika förslag eftersom utredningen inte har gjort några beräkningar. Avsaknaden av konsekvensanalyser har inneburit att många remissinstanser har sett sig föranledda att resonera kring olika frågor och peka på att man inte kan ta ställning eftersom man inte kan bedöma konsekvenserna av olika bedömningar och förslag. Vidare ska noteras att Regelrådet generellt har avstyrkt alla förslag som utredningen har formulerat. Detta avstyrkande nämns endast här även om det avser alla kapitel. Grunden för detta avstyrkande är Regelrådets uppdrag att bevaka att utredningar bedömer och beräknar konsekvenser för företag och att olika alternativa lösningar vägs mot varandra. En annan fråga av generell karaktär är vad som är statens övergripande ansvar gentemot alla övriga aktörer inom kulturområdet såväl generellt som specifikt i olika frågor. Den kommenteras i på olika sätt i anslutning till olika delar i utredningen och hänger nära samman med formuleringen av målen i kapitel 8. Några remissinstanser har kommenterat detta under innevarande kapitel. Således skriver Uppsala kommun att kultur inte kan administreras fram, bara uppmuntras och stödjas. Karlskrona kommun anser det vara positivt att statens roll förändras och att den måste vara tydlig, strategisk, drivande och samordnande med andra aktörer men att det samtidigt är viktigt att kommuner och regioner kan föra en självständig kulturpolitik. Folket Hus och Parker anser att staten har ett övergripande ansvar och ska agera proaktivt och länka samman hela kulturlivets olika aktörer. Sveriges hembygdsförbund betonar att staten även fortsättningsvis måste ha en normerande roll.

12 12 Kapitel 8 Mål för kulturpolitiken Utredningens förslag: Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan olika individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor. Statliga myndigheter och institutioner ska, utifrån arten av sina uppgifter och ansvarsområden, arbeta för att främja mångfald, kulturell pluralism och internationellt samspel, att stödja konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum, att kulturarvet bevaras, brukas och tolkas, att kulturell kompetens och kreativitet används för att bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling, att information och kunskaper görs tillgängliga och förmedlas. Målen bör vara vägledande för offentlig kulturpolitik även utanför det statliga området. Utredningen har prövat 1974 års mål och lämnat förslag till ett antal nya eller reviderade mål. Man har ansett att det är önskvärt att målen ska kunna läsas självständigt och uppfattas på ett likartat sätt av så många som möjligt. Man har i sitt förslag delat målen på dels en grundsats, dels på satser som avser att vara mer exekutivt orienterade. Man säger att inledningen ska fånga det utredningen anser bör vara kulturpolitikens grundläggande uppdrag i den politiska sfären och kan ha lång varaktighet. Vidare säger man i utredningen att grundidén bör uppfattas lika inom hela den offentliga sfären, men den ska också kunna vinna uppslutning inom samhället i vid mening. Därigenom vill utredningen markera kontinuitet gentemot de gällande målen från Vidare skriver man att det möjligen kan anses vara överflödigt att slå fast kulturpolitikens anknytning till demokrati och yttrandefrihet eftersom dessa företeelser ju är stadfästa i grundlagarna och på det sättet inte beroende av politiska mål. Dock skriver utredningen att kulturpolitiken, såsom ofta hävdats, är av betydelse för demokratins och yttrandefrihetens reella innehåll. Det är inte heller någon självklarhet att kulturella uttryck eller strävanden alltid är sådana att de ligger i linje med de värderingar som demokratin och yttrandefriheten bygger på. Därför är det viktigt att den nationella kulturpolitiken ska utgå från demokratin och yttrandefriheten som överordnade värden.

13 Remissinstanserna: Remissopinionen är delad i frågan. Många remissinstanser är i huvudsak negativa till de nya målen, bl.a. Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Sveriges författarfond, Sveriges författarförbund, Statens museer för världskultur, Stockholms stadsteater, Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Folkteatern i Göteborg, Västerbottensteatern, Norrbottensteatern, Länsteatrarna i Sverige, Uppsala kommun, Trollhättans kommun, Västerås kommun, Södermanlands läns landsting, Svenska Tornedalingarnas Riksförbund, TCO, Danscentrum, ABF, Konstnärernas Riksorganisation (KRO), KLYS och många av deras medlemsförbund. En hel del av dessa framför att de är negativa på grund av att de bedömer utredningens förslag till mål som alltför otydliga, alltför allmänt formulerade eller för att någon formulering man anser vara särskilt viktig inte finns med. Ett antal remissinstanser är dock odelat eller i huvudsak positiva till de förslagna målen, bl.a. Statens historiska museer, Statens musiksamlingar, Riksteatern, Riksbankens Jubileumsfond, Norrköpings symfoniorkester, Malmö Opera, Skånes Dansteater, Musik i Halland, Östergötlands länsmuseum, Riksförbundet Sveriges Museer, Sveriges Kommuner och Landsting, DIK-förbundet samt vissa kommuner och regionförbund. I stort sett samtliga remissinstanser menar dock att det är viktigt att kvalitetsbegreppet finns med bland målen. Malmö stadsteater pekar på att begreppet används inom de flesta områden, såsom forskning, utbildning etc. och måste kunna fungera även inom kulturområdet. En hel del remissinstanser betonar att målen ska vara nationella och bl.a. Regionförbundet Värmland, Norrköpings kommun, Åre kommun, Landsarkivet i Lund, har ytterligare understrukit att målen bör vara styrande även utanför det statliga ansvarsområdet. Medborgarskolan vill att det tydligt framgår att de kulturpolitiska målen ska omfatta alla offentliga organ. Vikten av att ha distinkta mål som grund för portföljförhandlingar betonas av en del remissinstanser och framförs även när portföljmodellen som sådan särskilt kommenteras i kapitel 12. Den motstående uppfattningen att de statliga målen inte ska vara styrande för övrig offentlig kulturpolitik framförs bl.a. från Uppsala läns landsting som dock säger att man ändå kan komma överens om vissa mål vid portföljförhandlingarna. Många remissinstanser som i huvudsak är positiva till de förslagna målen vill även se olika kompletteringar och inte minst förtydliganden. Regionförbundet Kalmar vill t.ex. att målen ska bli mer utmanande och tydliga eftersom de nu inte är mätbara eller möjliga att utvärdera. Mångkulturellt centrum och Sveriges hembygdsförbund reflekterar över att de nya målen innebär ett ökat behov av löpande utvärderingar som diskuterar bredd och analyserar mångfald. Stockholms kommun anser att det är medborgarnas utveckling, inte samhällets, som borde vara den övergripande målsättningen med politiken. Man måste i målen tydligt kunna hävda betydelsen av konstens oberoende menar Malmö stadsteater och föreslår omformulering av mål två till Att främja konstens oberoende 13

14 14 och stödja kvalitativt konstnärligt skapande och ge plats för konstens förmåga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum. Att barn och unga särskilt bör uppmärksammas i målen påpekar flera remissinstanser, t.ex. Barnombudsmannen, Kulturrådet, Stiftelsen Tekniska museet, Riksutställningar, Stockholms stad, Stockholms stadsteater, Cirkus Cirkör, Sörmlands Musik och Teater, Musik i Blekinge, Norrbottenteatern, Länsteatrarna i Sverige, Dalarnas läns landsting, KRO och Svensk Scenkonst. Bildningsmålet kan göras ännu tydligare menar bl.a. Stockholms kommun och bildningsförbunden. Medborgarskolan föreslår t.ex. formuleringen att främja folkbildning för individens och samhällets utveckling, samt erkänna bildningens egenvärde. Några remissinstanser lyfter fram behovet av att målen uttrycker kulturens roll som motkraft eller alternativ till det kommersiella utbudet bl.a. Folkbildningsrådet, Växjö universitet, Stiftelsen Arbetets museum, Riksskådebanan, Sörmlands Musik och Teater, Bibliotek Gävleborg, Eskilstuna kommun, Katrineholms kommun, Lärarförbundet och ABF. Att det behövs mål som sätter fokus på tillgänglighetsfrågorna framförs av bl.a. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stiftelsen Centrum för lättläst, Förbundet Rörelsehindrade och Synskadades Riksförbund. Jämlikhetsmål, d.v.s. allas rätt till kultur, efterfrågas av bl.a. Västerbottenteatern. Mångkulturellt centrum betonar att statlig kulturpolitik måste ha fokus på att säkerställa en offentlighet och en grundläggande infrastruktur långt ut i samhället. Utredningens förslag med uppdelning av målen i en portalparagraf respektive mera preciserade mål har specifikt kommenterats av en del remissinstanser av vilka de flesta är positiva. Invändningar mot en sådan uppdelning har framförts av RAÄ och Naturhistoriska riksmuseet varvid RAÄ skriver att de nya nationella målen för kulturpolitiken bör ses sammanhållet och att både den inledande grundsatsen och de mer exekutivt orienterade strecksatserna bör beslutas av riksdagen. De nationella målen för kulturpolitiken bör inte vara alltför kortsiktigt föränderliga utan snarare stå för en långsiktig kontinuitet i kultur- och kulturarvsarbetet. Vidare skriver man att regeringens behov av att göra kulturpolitiska prioriteringar istället bör tillgodoses genom styrning genom dialog och strategiska prioriteringar som stadfästs i inriktningsdokument. Skuggutredningen anser att idén med en portalparagraf är intressant men att det då behövs mål med skarpare formuleringar varvid kvalitetsbegreppet är centralt och att själva rådbråkandet med begreppet är begreppets mening.

15 15 Kapitel 9 Kulturpolitik, civilsamhälle och folkbildning Utredningens bedömning: Det civila samhället utgör en stor och vital del av Sveriges kulturliv. Det har en fundamental roll att spela i arbetet för ett samhälle som präglas av öppna gemenskaper som är tillgängliga för var och en, och där alla ges möjlighet att fritt utveckla sina skapande förmågor. Det ger ett viktigt bidrag till kulturell pluralism och tillgången till kulturarv. Kulturområdets civilsamhälle stöds inom ramarna för flera politikområden. Samverkan mellan dessa bör öka. Inte minst bör kulturpolitiken och utbildningspolitiken bedriva ett närmare samarbete rörande folkbildningsfrågorna samt finna former för ett bra samspel mellan båda politikområdenas insatser i förhållande till det civila samhället. På regional och lokal nivå är stöd- och mäklarinstanser av stor betydelse. Riksteatern bör fullfölja det utvecklingsarbete på arrangörssidan som syftar till att utveckla medborgarinflytande i den konstnärliga verksamheten och stärka samarbetet med regionala kulturinstitutioner. På sikt bör delar av de statliga resurserna till Riksteatern ingå i portföljmodellen. Utredningens förslag: Regeringen bör ta initiativ till en dialog med de civilsamhälleliga organisationerna på kulturens område och med Sveriges kommuner och landsting (SKL) i syfte att ingå en överenskommelse liknande den som under hösten 2008 slutits på det sociala området. En sådan dialog bör inkludera bl.a. amatör- och arrangörsorganisationer, organisationer bildade på etnisk grund, kulturinriktade ungdomsorganisationer, lokalhållande organisationer, studieförbund, hembygdsrörelsen, folkrörelsearkiv och de nationella minoriteternas organisationer. De statliga kulturinstitutionerna bör ges tydliga uppdrag att i högre grad inkludera det civila samhället i sina arbetsprocesser. De myndigheter som har ansvar för förslagna sfärer inom kulturområdet bör också ha ansvar för att samråda med det civila samhället och dess nationella organisationer inom sitt område. Ansvaret bör komma till uttryck i instruktionerna för myndigheterna. Samma myndigheter bör även administrera det statliga stödet till vissa delar av området. Statens företrädare i förhandlingarna inom ramen för portföljmodellen, det nya Kulturrådet, bör arbeta för att stärka samarbetet med det civila samhället i regionerna. Det civila samhällets organisationer bör beredas möjlighet att delta i dessa dialoger. En översyn bör göras av hur Riksteaterns framtida uppdrag från staten bör vara utformat. Lämpligen kan en sådan översyn göras av den myndighet som vi föreslår för konstarterna. Bidrag till arrangörer inom musik och dans, arrangerande konstföreningar och länsbildningsförbund bör ingå i portföljmodellen. Detsamma gäller resurserna till Riksteatern för teaterkonsulenter och barnteaterkonsulenter.

16 Ansvaret för en samlad utvärdering för att tillgängliggöra nya arbetsmetoder och goda exempel bör ges till det nya Kulturrådet. Samma myndighet bör också ges ansvar för att skapa samverkan i arbetet med att utveckla det offentligt ägda och finansierade kulturlivets kontaktytor mot kulturlivet i det civila samhället. Utredningen definierar civilsamhället som den del av det offentliga livet som inte utgörs av stat, kommun, landsting eller vinstdrivande företag. Man konstaterar att denna tredje sektor ser olika ut i olika länder och definieras på olika sätt i skilda teoretiska traditioner. En gemensam utgångspunkt är att det civila samhället baserar sig på människors frivilliga bidrag i form av arbete, pengar och engagemang, alltså varken på ekonomiska vinstintressen eller på offentliga påbud. Man konstaterar att civilsamhället också inrymmer mer informella nätverk, rörelser och sammanhang där människor samarbetar ideellt utan att det sker inom ramarna för en formell juridisk person. Enligt utredningen är det mycket som tyder på att sådana former ökar i betydelse i takt med Internets ökande betydelse som mötesplats. Det är därför inte möjligt - eller önskvärt - att uttömmande beskriva dem som verkar inom civilsamhället. Tvärtom är civilsamhällets frihet, flexibilitet och mångfald centrala värden. Remissinstanserna: En övervägande del av de remissinstanser som uttalat sig om förslaget välkomnar en förstärkt samverkan mellan staten, kommunerna och det civila samhället. Många remissinstanser påpekar dock att begreppet civilsamhälle inte är entydigt definierat och att de organisationer och verksamheter som brukar hänföras till civilsamhället utgör en mycket heterogen grupp. Några remissinstanser, bl.a. Svenska kyrkan, Kyrkomusikernas Riksförbund, Svenska Tornedalingarnas riksförbund, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, pekar på att deras organisationer eller områden i civilsamhället inte blivit omnämnda bland dem som ska beaktas men att de är angelägna att vara med. Några kommuner påpekar vidare att det är viktigt att på något sätt involvera även de som inte vill delta i det organiserade föreningslivet men som ändå vill bli sedda och hörda, t.ex. många ungdomar. Utredningens förslag om att en överenskommelse ska träffas mellan staten, kommunerna och representanter för det civila samhället på kulturområdet stöds av många remissinstanser, bl.a. Sameskolstyrelsen, Institutet för språk och folkminnen, Riksteatern, Teatercentrum, Folkets Hus och Parker, Sveriges Hembygdsförbund, Folkbildningsförbundet, Medborgarskolan, Studieförbundet Vuxenskolan, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Ideell kulturallians, Riksförbundet för Folkmusik och Dans, Sveriges Orkesterförbund, DIK-förbundet, Uppsala läns landsting, Örebro läns landsting, Västerbottens läns landsting, Katrineholms kommun, Simrishamns kommun, Karlstads kommun, Riksförbundet unga musikanter, SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer, Sveriges körförbund, Scenkonstbolaget Västernorrland AB, Föreningen Folkkulturcentrum, Hela Sverige ska leva, Bygdegårdarnas riksförbund och Ideell 16

17 kulturallians. Riksförbundet unga musikanter villkorar sitt stöd för en överenskommelse med att barn- och ungdomsorganisationer måste delta i överläggningarna. SIOS påpekar att det är viktigt att små och resursfattiga organisationer får stöd så att de kan delta i processen. Folkuniversitetet menar däremot att en specifik överenskommelse mellan folkbildningen, SKL och staten inte är förenlig med de grundläggande förutsättningarna för en fri och frivillig folkbildning. Folkbildningsrådet, Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, Naturhistoriska Riksmuseet, Folkhögskolornas riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation avstyrker att överenskommelse träffas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att det räcker med en övergripande överenskommelse mellan staten, SKL och civilsamhälleliga organisationer i form av ett allmänpolitiskt policydokument. Utredningens tanke om tydliga uppdrag till de statliga kulturinstitutionerna att inkludera det civila samhället i sina arbetsprocesser tillstyrks av bl.a. Statens museer för världskultur, Statens historiska museer, Statens musiksamlingar, Landsarkivet i Göteborg, DIK och Sveriges orkesterförbund. Naturhistoriska riksmuseet menar, liksom Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, däremot att det är bättre med ett nationellt mål än ett reglerat samarbete och ser hellre stimulans genom utvecklingsmedel för samarbetsprojekt. Malmö kommun menar också att samarbeten med institutioner bör ske frivilligt och lokalt. Regionförbundet Halland anser att studieförbundens och hembygdsrörelsens insatser på kulturområdet skulle kunna öka om de i större utsträckning inkluderas i kulturinstitutionernas planering och verksamhet. Västarvet anser att ökat samarbete med och ett ökat deltagande från den ideella sektorn är nödvändig för att kulturarvet bättre ska kunna bevaras och brukas. Man pekar på museerna och hemslöjdens roller som folkbildande organisationer samt det långa samarbete som finns med ideella organisationer, främst hembygdsrörelsen och slöjdföreningarna. Sveriges Dövas Riksförbund anser att krav bör ställas på statliga institutioner att inrätta brukarråd där även handikapporganisationer och språkliga minoriteter ingår. Strategi behövs för hur döva ska kunna tillgodogöra sig kultur. Vissa av remissinstanserna pekar också på att det finns pågående och väl utvecklade samarbeten. Exempelvis pekar Nämnden för hemslöjdsfrågor på att man framför allt har kontakt med civilsamhället genom hemslöjdskonsulenterna som arbetar mot såväl amatörer som professionella slöjdare och samarbetar brett med folkbildningen. Landsarkivet i Göteborg informerar om att landsarkiven har startat ett flerårigt landsomfattande projekt (LUST-projektet) för att stärka samarbetet med civilsamhället och folkbildningen varvid brukarna av kulturarvet sätts i centrum. Riksutställningar konstaterar att civilsamhället och kommuner i dag är viktiga samarbetspartners för myndigheten. Forum för levande historia 17

18 liksom Kungl. Musikaliska Akademien menar att de redan i hög utsträckning bedriver ett sådant samarbete som utredningen talar om. Norrlandsoperan instämmer i att kulturen än mer måste vara en del av samhället i stort. Ökat samspel har för Norrlandsoperans del inneburit ökad publik. Även Västerbottenteatern AB lyfter fram den omfattande samverkan som man har med civilsamhället och konstaterar att man för detta har behövt extra medel. Östergötlands länsmuseum, Kulturen i Lund och Kalmar läns museum ser museerna som viktiga arenor och resurser för det lokala och regionala samarbetet. Svensk biblioteksförening påpekar att biblioteken har lång erfarenhet av samverkan med civilsamhällets olika organisationer. Riksskådebanan anser att samverkan måste ske på de resurssvaga frivilligorganisationernas villkor. Enligt utredningen bör det nya Kulturrådet i förhandlingarna inom ramen för portföljmodellen arbeta för att stärka samarbetet med det civila samhället i regionerna. KRO anser att det finns en riska att den ideella verksamheten, som en stor del av kulturlivet baseras på, därmed får svårare att få del av de medel som finns tillgängliga om man centraliserar stödet till konstarterna i en stor myndighet och i styrda portföljer till regionerna. Riksföreningen Våra Gårdar anser att utredningen inte i tillräckligt hög grad fördjupat sig i de problem som kan förväntas då man på regional bas ska föra en dialog med civilsamhällets många företrädare. Sveriges Spelmäns Riksförbund önskar tydligare skrivning om ökat samarbete mellan Kulturrådet och civila samhällets organisationer. När det gäller utredningens förslag att en översyn ska göras av Riksteaterns framtida uppdrag från staten så är meningarna delade hos dem som kommenterat detta. Länsteatrarna i Sverige och Regionteatern Blekinge- Kronoberg instämmer i utredningens förslag. Länsteatern i Örebro AB betonar att deras samverkan med Riksteatern är viktig och i Örebro dessutom särskilt viktig med hänsyn till den döva gruppen som finns där. Kronobergs läns landsting hoppas att Riksteaterns positiva utvecklingsarbete med arrangörsledet kommer att kunna fortsätta och Riksteatern i Uppsala län anser att Riksteatern bör få fullfölja sitt utvecklingsarbete med teater- och barnteaterkonsulenter. Piteå kommun anser däremot att de medel som i dag fördelas till Riksteatern bör ingå i portföljmodellen och att Riksteaterns uppdrag tas över av de regionala institutionerna så att de kan turnera i hela landet. Några remissinstanser undrar även varför Riksteatern, med tanke på den får statligt anslag som en myndighet, av utredningen har behandlats i detta kapitel och inte i kapitel 19 tillsammans med övriga institutioner. Föreningen Folkkulturcentrum konstaterar att föreningar framför allt har problem med lokalkostnader, inte minst när allmännyttan säljer ut sitt fastighetsbestånd. Bygdegårdarnas Riksförbund pekar på att tillgång till lämpliga lokaler är särskilt viktigt för ungdomsverksamheten. Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn understryker att det är mycket viktigt att folkbildningen görs tillgänglig för personer 18

19 19 med funktionsnedsättning. Det krävs då hörselslingor, teckenspråkstolkar och anpassat språk. Att knyta kulturpolitiken och folkbildningspolitiken närmare varandra är en fråga som bl.a. många kommuner och regioner har kommenterat i positiva ordalag. I detta instämmer även t.ex. Hela Sverige ska leva. Det ansvar för samlad utvärdering för att tillgängliggöra nya arbetsmetoder och goda exempel som utredningen skriver bör ges till det nya Kulturrådet, liksom ansvaret för att skapa samverkan i arbetet med att utveckla det offentligt ägda och finansierade kulturlivets kontaktytor mot kulturlivet i det civila samhället, har kommenterats av Ideell kulturallians. Man anser att staten ska ta ett ansvar för en kontinuerlig dokumentation av den civila sektorns insatser inom kulturområdet. Scenkonstbolaget Västernorrland AB pekar på att det finns ett stort behov av kartläggning och samordning och utvecklingsincitament. Medlemmar i Ideell Kulturallians är för övrigt ax - Amatörkulturens samrådsgrupp (med 17 medlemsorganisationer), Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets hus och parker, Folkrörelsernas konstfrämjande, MAIS Musikarrangörer i samverkan (med 7 medlemsorganisationer), Riksskådebanan, Riksteatern, SIOS - etniska org. i Sverige (med 16 medlemsorganisationer), Sveriges Hembygdsförbund, Våra gårdar. Kapitel 10 Kulturpolitiken som aspektpolitik samspelet med andra samhällsområden I utredningens uppdrag har ingått att bedöma om vissa angivna frågor har uppmärksammats tillräckligt i kulturpolitiken och om det finns ett tillräckligt väl utvecklat samspel med de verksamheter inom vilka frågorna sorterar. Frågorna gäller bl.a. sambanden mellan kultur och skola, högre utbildning respektive forskning, kulturens betydelse för ett kreativt näringsliv, regional tillväxt, sambanden mellan kultur och hälsa samt den kulturella dimensionen inom miljöpolitiken. Utredningen har även haft i uppdrag att, med beaktande av de mål och prioriteringar som gäller inom respektive politikområde, lämna förslag till insatser för att utveckla kulturpolitikens samspel med andra politikområden och med det civila samhället och ideella insatser. I ett antal avsnitt diskuterar utredningen hur kulturpolitiken kan utvecklas i denna riktning. Generellt om aspektpolitik Utredningen har i sin grundläggande analys av kulturpolitiken bedömt att kulturpolitiken fortfarande i alltför hög grad är inriktad på politikområdets egna, inre angelägenheter, och att insatserna för samspel med andra politikområden inte har varit tillräckligt prioriterade. Man har därför i sitt förslag till förnyelseprogram för politiken pekat ut samspelet med andra politik- eller samhällsområden som en viktig strategisk fråga utifrån att man uppfattat kulturfrågorna som en aspekt som finns inom

20 alla politikområden. Kulturpolitiken bör därför enligt utredningen vara en aspektpolitik. Remissinstanserna: Så gott som alla remissinstanser som har kommenterat utredningens förslag instämmer i princip i att kulturpolitiken bör vara en aspektpolitik i den meningen att kulturpolitiken har en viktig roll att spela i samhällsutvecklingen. Många konstaterar också att detta inte är något nytt i sak. Dock omger de flesta sitt stöd i frågan med olika reservationer eller krav. Att samverkan med andra politikområden måste synliggöras och tydligt markeras lyfts fram av en del remissinstanser. Således skriver t.ex. Boverket, RAÄ, Konstnärsnämnden, Regionförbundet Värmland, Scenkonstbolaget Västernorrland AB samt Kleberg och Viirman att en förutsättning för aspektpolitik är bättre samordning och samverkan mellan departementen så att andra politikområden aktivt tar in kulturen. Kulturrådet betonar att det är viktigt att kulturens samspel med andra politikområden sker på lika villkor och att det därvid är viktigt att medel för samverkan avsätts inom de samverkande politikområdena. Även Nationalmuseum, Länsteatern i Örebro AB framför att det är viktigt att kulturen syns inom andra områden vilket innebär att andra politikområden måste lyfta in kulturen i sina mål för att aspektpolitiken ska få genomslag. Länsstyrelsen i Kalmar län understryker att det är viktigt att samtliga relevanta samhällsområden får tydliga uppdrag att samverka med kulturen och anser att länsstyrelsernas kompetens är en tillgång när den ska tillämpas. Även länsstyrelserna i Stockholms län, Hallands län, Västra Götaland, och Jämtlands län instämmer i att kulturpolitiken behöver samverkan med andra samhällsområden. Länsstyrelsen i Norrbottens län varnar för att engagemang för kulturen i alltför många sektorer kan leda till ytliga insatser. Scenkonstbolaget Västernorrland AB tror att för att det ska bli något substantiellt av aspektpolitiken krävs att staten i regleringar sammanför de olika politikområdena. Svenska kyrkan ser kulturen som ett mål för samhällets utveckling, till vilket andra samhälls- och politikområden utgör redskap. Musikcentrum Väst menar att det ur kulturens perspektiv ligger en fara i att kalla aspektpolitik för kulturpolitik utan snarare gäller att kulturen blir en aspekt inom andra politikområden. Många betonar också att för att en aspektpolitik ska vara önskvärd måste den drivas utifrån kulturens egenvärde, egenhet och professionalism Kultur i skolan Utredningens bedömning: Skolan har ett ansvar för att barn och unga får tillfälle till eget skapande, möjlighet till bildning samt tillgång till sitt eget och andras kulturarv. Detta ansvar bör även fortsatt uttryckas i läroplanerna. Estetisk verksamhet bör även fortsatt vara ett obligatoriskt inslag i grundskolan. En mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Ku2016/02380/KO

Ku2016/02380/KO Remiss 2016-11-11 Ku2016/02380/KO Kulturdepartementet Enheten för konstarterna Carin Khakee Tel 08-405 21 44 Betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Remissinstanser 1. Riksrevisionen

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Ku2010/293/KV

Ku2010/293/KV Remiss 2010-03-15 Ku2010/293/KV Kulturdepartementet Enheten för kultur och kulturskapares villkor Hans Enflo Telefon 08-405 23 95 Mobil 070-586 26 46 E-post hans.enflo@culture.ministry.se I samspel med

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Remissammanställning avseende de avsnitt som berör KB:s utvidgade uppdrag Inledning Avsikten med remissammanställningen

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande.

Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Regeringsbeslut 12 2009-11-26 Ku2009/2152/KT Kulturdepartementet Enligt bilaga 1 och 2 Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Remiss. Betänkandet Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72)

Remiss. Betänkandet Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72) Remiss REGERI NG SKANSLI ET 2012-11-12 U2012/S989/UC Utbildningsdepartementet Enheten för ungdomspolitik och det civila samhället Dep.sekr. Marie Ericsson Telefon: 08-4052727 Betänkandet Folkbildningens

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling.

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Vi samverkar regionalt, nationellt och internationellt. Våra 19 medlemsteatrar

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

1 (9) 1 3 Förordnande av. 1 ordförande och ledamöter i styrelsen samt revisorer och revisorssuppleanter för Carina Aris Minnesfond Ku2011//KV

1 (9) 1 3 Förordnande av. 1 ordförande och ledamöter i styrelsen samt revisorer och revisorssuppleanter för Carina Aris Minnesfond Ku2011//KV REGERINGEN Expeditions- och rättschefen Eka Ärendeförteckning regeringssammanträde 2011-12-15 Underprotokoll A Nr 40 1 (9) Föredragande: statsrådet Adelsohn Liljeroth Ärende: 1 3 Förordnande av 1 ordförande

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

2007/6261 Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Registrering och digitalisering av ljudband i Ájttes ljudarkiv NORRBOTTEN

2007/6261 Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Registrering och digitalisering av ljudband i Ájttes ljudarkiv NORRBOTTEN Sid 1 av 5 Beviljade ansökningar, belopp i kronor. Bidrag beviljas 30 000 kr (inkl. sociala avgifter) per månad och anställd. 2007/6484 ABM Resurs c/o smuseet Västernorrland 888000-3143 ABM-Y Access (KUR

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Spela samman - En ny modell for statens stöd till regional kulturverksamhet Sida 1 av 2 dh 1'1 ---::R-=E~G~E R~I-:-:N GS KA:--:-":N"=-S~LI"'::':ET=- 0204 Spela samman - En ny modell för statens stöd till

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Ny museipolitik (SOU 2015:89)

Ny museipolitik (SOU 2015:89) YTTRANDE Vårt dnr: 15/06257 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Louise Andersson Kulturdepartementet 13 33 Stockholm Ny museipolitik (SOU 2015:89) Sammanfattning SKL avstyrker förslaget

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 En strategisk plan med inriktning på att utöka användarnas tillgång till och användning av TPB:s taktila produkter och tjänster Innehåll 1. Uppdrag och

Läs mer

Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur. Betänkande av Kulturutredningen

Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur. Betänkande av Kulturutredningen Yttrande från Svensk Teaterunion Svenska ITI över betänkandet (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur. Betänkande av Kulturutredningen Svensk Teaterunion Svenska ITI

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande. PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q

Läs mer

Ku2016/01696/DISK

Ku2016/01696/DISK Remiss 2016-09-22 Ku2016/01696/DISK Kulturdepartementet Remiss av betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism Remissinstanser: 1. Justitieombudsmannen 2. Justitiekanslern 3. Åklagarmyndigheten

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

ax Amatörkulturens samrådsgrupp 1. (5)

ax Amatörkulturens samrådsgrupp 1. (5) ax Amatörkulturens samrådsgrupp 1. (5) Kulturdepartementet Ulrika Lindblad 103 33 Stockholm Amatörkulturens samrådsgrupp, ax, överlämnar härmed yttrande över Barnkulturutredningens slutbetänkande Tänka

Läs mer

GRUNDANALYS, FÖRNYELSEPROGRAM OCH KULTURPOLITIKENS ARKITEKTUR Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16)

GRUNDANALYS, FÖRNYELSEPROGRAM OCH KULTURPOLITIKENS ARKITEKTUR Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16) Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Referens: Staben/Anna Forsberg 2009-05-17 Direkttel: 08-782 92 08 E-post: anna.forsberg@tco.se Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM GRUNDANALYS, FÖRNYELSEPROGRAM OCH

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016 Sveriges Författarförbu - Sveriges Dramatikerförbu - Svenska Journalistförbuet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbu - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Remiss. Remiss av betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52)

Remiss. Remiss av betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) Remiss REGERINGSKANSLIET 2015-03-24 U2013/4160/SF Utbildni ngsdepartementet Enheten för studiefinansiering Marie Mäkk Telefon 08-405 32 21 Remiss av betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) Remissinstanser:

Läs mer

Civilsamhället i samhällsomvandling

Civilsamhället i samhällsomvandling Civilsamhället i samhällsomvandling Det offentligas karaktärsdrag: Lagar och regler Förordningar, föreskrifter Politisk påverkan Tydlig hierarki Byråkrati Rättssäkerhet Jämlikhet Rättvist för alla Förutsägbarhet

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland Kultur- och fritidsnämnden 2016-07-13 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:116 Lena Klintberg 016-710 13 71 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande - Handlingsplan 2017 regional

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och varierande scenkonst.

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

OMGÅNG II, ARKIVOMRÅDET

OMGÅNG II, ARKIVOMRÅDET OMGÅNG II, ARKIVOMRÅDET Beviljade ansökningar, belopp i kr. 30 000 kr (inkl. sociala avgifter) per månad och anställd. Folke Bernadotteakademin Digitalisering av arkiv om svenskt deltagande i internationella

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen )

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen ) VERKSAMHETSPLAN 2013 (Fastställd av styrelsen 2012-11-29) ORGANISATION Hallands bildningsförbund är folkbildningens samverkansorganisation i Hallands län. Verksamheten har till syfte att ge stärka folkbildningen

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Gävle Symfoniorkester

Gävle Symfoniorkester Uppdragsöverenskommelse 2016 Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävle borg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Grund för överenskommelsen

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

2015-07-15 S2015/04694/FST

2015-07-15 S2015/04694/FST , > BB Remiss < REGERINGSKANSLIET 2015-07-15 S2015/04694/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala Karin Hjelmer Telefon 08-405 44 81 tjänster Slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård.

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Kommittédirektiv Konstnärernas villkor Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Dir. 2016:93 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Ett kulturlyft för Västerås. En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland

Ett kulturlyft för Västerås. En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland Ett kulturlyft för Västerås En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland Innehållsförteckning Inledning... 3 Våra förslag... 4 1. Västerås ska vara en bred kulturkommun...

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer