Njurfunk. Sol och transplantation. En gåva som ger liv Läs om Adrienne - sid sid 16. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2013 Årgång 40

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk. Sol och transplantation. En gåva som ger liv Läs om Adrienne - sid 28. - sid 16. Tidning för Njurförbundet. Nummer 2, 2013 Årgång 40"

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Sol och transplantation - sid 16 En gåva som ger liv Läs om Adrienne - sid 28 Nummer 2, 2013 Årgång 40

2 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma RR2013_016SE Baxter Medical AB Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2. Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005

3 INNEHÅLL Donationskedjor för att öka antalet organdonationer- Gör de verkligen det? - Håkan Gäbel, Transplantationskirurg 8 Att få kontroll på fosfat - Per-Ola Attman, Prof. e.m./ola Samuelsson Doc. 12 Polycystisk njursjukdom - en ärftlig sjukdom med hopp om behandling - Anders Fernström, Överl. 16 Sol och transplantation - Helena Gonzalez, Med.dr. 19 Inspirationsseminarium och förbundsstämma - Rapport 22 Utredning om donations- och transplantationsfrågor - Håkan Gäbel, Transplantationskirurg 23 Internationell överenskommelse mot organhandel följs inte av Iran - Nils Grefberg Med.dr. 26 Livet som Gåva - en viktig organisation med stor samlad kunskap - Rapport från årsmöte 28 En gåva som ger liv - Teresa 30 Få gästdialyserande sommaren Enkätrapport - Emma Moreau Ordf. Håkan Hedman Anders Billström Erik Herland Sven-Erik Hammarlund Reine Johansson Rolf Mattisson Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson adj. Kassör Bertil Joneken Barn- & Föräldragruppens Anna Holsteinson Kristina Andersson- Holgersson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Ungdomsgruppens Anna Cagner Frej Jacobsson Anders Larsson Njurfunks Harriet Hjelmqvist Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Lars Nordstedt Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Ansvarig utgivare: Håkan Hedman Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus resp. tillhörande foton/illustrationer i Word-format resp. jpeg-format, skickas till: CD med manus /illustrationer skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca 4900 ex. Prenumerationspris 4 nr (1år): 240 kr. Lösnummerpris: 60 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? NjurFunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Lisbeth Dingvall Anna-Lisa Lampinen Emma Moreau Anders Wikner Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Rekreationsfonden och Amelie Ersmarkers fond. NjurFunk nr Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Pg , Bg Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Tryckeri: Edita Västra Aros AB Njurfonden (forskning) För ej beställt material ansvaras ej.

4 Ledare Jämlik njurvård uppnås med nationella riktlinjer Håkan Hedman Den svenska sjukvården bedrivs med hög kvalitet och undersökningar visar, att patienterna oftast är nöjda med den vård, som de får. Trots det är den svenska sjukvården inte jämlik. Detta framkommer bland annat i de olika kvalitetsregistren med öppna jämförelser. Geografiska faktorer, skillnader i kompetens, är några bidragande orsaker till att alla inte kan erbjudas en vård med likvärdig kvalitet. Sådan är verkligheten, men så får det inte vara. Även inom en och samma region i tätbefolkade områden råder det skillnader i kvalitet mellan klinikerna. Västra Götalandsregionen, med 1,6 miljoner invånare, är ett exempel, där man inom dialysvården kan se signifikanta skillnader mellan klinikerna beträffande olika kvalitetsparametrar. Dialysdos i förhållande till njurarnas restfunktion är ett exempel, där det råder skillnader både i behandlingsregim och i uppfattningar inom professionen. Här är det slutligen den enskilde patienten som drabbas, eftersom det inte går att utläsa från laboratorievärden, hur en patient egentligen mår och hur mycket dialys som behövs. Det finns även andra skillnader mellan klinikerna, som framkommer i de öppna jämförelserna; bland annat andelen patienter som har en fungerande AV-fistel, självdialys eller PD. Vidare går det att utläsa i registren hur många patienter som har fosfatvärden och HB-värden som uppfyller behandlingsmålen. Västra Götalandsregionen är inte unikt beträffande ojämlik vård, utan det finns motsvarande exempel även hos andra sjukvårdshuvudmän. Den optimala lösningen för att kunna uppnå en jämlik njurvård i landet är att Socialstyrelsen utarbetar nationella riktlinjer för njursjukdom liknande dem, som finns för bland annat diabetes, hjärtsjukdom och rörelseorganens sjukdomar. I samband med förbundsstämman den 28 april antogs en verksamhetsplan som omfattar en punkt som gav förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för, att det införs nationella riktlinjer för njursjukdom. Förbundet hoppas på ett brett stöd i den här frågan från den medicinska professionen. Antalet njursjuka som är i aktiv vård, dialyserande och njurtransplanterade, har fördubblats under de senaste 20 åren. Nära 9000 har idag dialys eller är njurtransplanterade. Drygt personer i landet har en njurfunktion som ligger under 30 procent. Det finns således ett mycket stort behov av nationella riktlinjer som tydliggör hur sjukvården inom olika nivåer ska omhänderta dialyserande, njurtransplanterade och njursviktiga. Njursjuka, som har dialys eller är transplanterade, kan med tiden komma att drabbas av komplikationer eller andra sjukdomar och ha behov av specialister inom andra områden. Den stora frågan är vem i vårdkedjan, som tar ansvaret och är den sammanhållande länken mellan patienten och de vårdgivare, som är involverade i patientens vård? Den nya föreslagna patientlagen (SOU 2013:2) är mycket tydlig och föreskriver att varje patient ska ha rätt till en fast vårdkontakt, som bland annat tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet och samordning. Tyvärr räcker inte resurserna till inom njurvården idag, för att leva upp till den föreslagna patientlagen. Det finns patienter idag, som känner sig vilsna i vården, eftersom njurvården numera saknar de resurser, som krävs för att kunna ta ett helhetsansvar för patientens vård. Det är inte acceptabelt att dialyserande och njurtransplanterade, som redan har en fast vårdkontakt inom njurvården, själva ska tvingas söka ytterligare vårdgivare, exempelvis vid vårdcentralen, eller bollas runt mellan olika kliniker inom samma sjukhus, utan att någon har ett sammanhållande ansvar. Frågan om ansvarsfördelningen för vården av njursjuka, som drabbas av multisjukdom, är ett överhängande problem i takt med att antalet patienter hela tiden ökar. Detta är ett problem, som kräver en snar lösning. Lagstiftning är ett bra stöd, men det krävs även resurser. Nationella riktlinjer för njurvården är en väg för att kunna uppnå en jämlik vård och undanröja att olika uppfattningar styr hur vården ska bedrivas. De kan också bli ett tvingande regelverk hur ansvaret för vården ska fördelas, då njursjuka är i behov av annan vård. H å k a n H e dm a n För bu n d sor dför a n de i Nj u r för bu n det 4 NjurFunk nr

5 Donationskedjor för att öka antalet organdonationer - Gör de verkligen det? I Statens medicinsketiska råds kommentarer på deras hemsida och i en artikel i Läkartidningen, som nämns i faktarutan, redogörs för den ekonomiska matchningsteori, som amerikanarna Loyd Shapley och Alvin Roth erhållit Nobelpris för 2012, och som kan användas vid fördelning av organ för transplantation. Håkan Gäbel sammanfattar informationen för Njurfunk. Enligt artikeln i Läkartidningen har allokeringsmekanismer från nationalekonomisk teori förbättrat transplantationsverksamheten i bl.a. USA. Det är ett framsteg som 2012 belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Nobelpriset i ekonomi). Nobelpris 2012 till Shapley och Roth 2012 års Nobelpris i ekonomi till Alfred Nobels minne gick till amerikanarna Lloyd Shapley (89 år) och Alvin Roth. (60 år). De fick priset för teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken. Det låter kryptiskt och har även kallats marknadsdesign (market design). När priset offentliggjordes kom diskussionen i media i första hand att handla om donationskedjor för njurar. Donationskedjor (dominotransplantationer) Det finns skäl att överväga om dessa mekanismer skulle vara till fördel även för njurtransplantationerna i Sverige. Kan man förbättra matchningen mellan patient och donator så, att man på en och samma gång kan tillgodose inte bara en människas utan många svårt sjukas behov? Det skulle man kunna göra, genom att skapa en kedja av donatorer och mottagare. Utgångspunkten är en situation, där det finns en villig och lämplig donator, som av medicinska orsaker inte kan donera till sin njursjuke närstående, men väl till annan njursjuk patient i samma belägenhet, vars tilltänkta donator skulle kunna donera till den förstnämnda tilltänkte mottagaren. Man skulle också kunna starta en kedja med en donator, som är villig att donera en njure utan att ha någon relation till någon mottagare. Man talar då om Detta dokument baseras på (Statens Medicinsketiska råd-smers kommentarer till donationskedjor och på samtal med några företrädare för njurtransplantationsverksamheten utan krav på fullständighet. Citaten är ur Smers kommentarer som finns att läsa på Läkartidnigen har också tagit upp frågan i följande artikel: Andersson T, Lyttkens CH. Sveriges Riksdags pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år Ekonomisk matchningsteori till hjälp vid njurtransplantation Läkartidningen 2012; 109: Det kan noteras att ingen av författarna är läkare och resonemanget är rent teoretiskt. Håkan Gäbel NjurFunk nr

6 altruistisk donation, anonym donation eller non- directed donation. Teorin har testats i USA med början 2004 genom New England Program for Kidney Exchange och resultaten publicerades En kedja med 10 njurtransplantationer beskrevs. I sin Nobelföreläsning berättade Roth, att det finns kedjor med upp till 60 transplantationer. Rent teoretiskt skulle kedjan kunna vara i funktion under flera år och det skulle kunna bli till en kedja utan slut. Smer konstaterar att donationskedjor ännu inte har förekommit i Sverige, men att förutsättningar finns. En kedja skulle t.ex. kunna starta med en anonym donation, vilket förekommer i viss utsträckning i Sverige. Etiska synpunkter Smer menar dock att donationskedjor inte är oproblematiska ur etisk synpunkt. Som alltid skulle den närstående donatorn uppleva ett visst tvång att donera till en närstående och vederbörande skulle kanske ha svårt att acceptera att donera till en okänd mottagare. Det emotionella värdet kan upplevas som större med donation till en närstående. Den levande donatorn måste tillerkännas rätten att ångra sig och inte donera. Men är det över huvud taget möjligt om den tilltänkte donatorn är en länk i en kedja? Smer menar också att det kan upplevas som en orättvisa, om bara patienter med en villig levande donator kan delta i en donationskedja. Om man väljer anonyma donatorer som utgångspunkt i en kedja, skulle det kunna uppstå ett etiskt dilemma. Skall njuren användas för att starta en donationskedja, eller borde den doneras till den mottagare, som har det största medicinska behovet? Som en sammanfattning av diskussionen om etiska synpunkter skriver Smer: Eventuella nackdelar med donationskedjor, vare sig de är initierade av närstående till svårt njursjuka eller av anonyma donatorer, ska vägas mot att de kan bidra till att öka välbefinnandet och minska risken för död hos svårt sjuka personer. Med följande preliminära bedömning lämnar Smer frågan till professionen: Vid en samlad etisk bedömning förefaller fördelarna med donationskedjor väga klart tyngre än nackdelarna. Denna bedömning måste betraktas som preliminär. Behovet av donationskedjor i Sverige är inte kartlagt. Skulle det bli aktuellt att i Sverige mer systematiskt införa donationskedjor av amerikansk modell, behöver de etiska aspekterna analyseras mer djupgående. Frågan är om donationskedjor kommer att behandlas av utredningen om Donations- och transplantationsfrågor? Se annan artikel i detta nummer av Njurfunk. Utbyte i enstaka fall i Sverige I enstaka fall har man transplanterat en njure från en levande donator, som av medicinska skäl inte kunde ge till sin närstående, till en annan mottagare i utbyte mot ett transplantat från ett annat par i motsvarande situation. Några längre donationskedjor har inte förekommit, då man inte upplevt ett behov. I Sverige transplanteras nämligen ibland AB0- inkompatibla njurar och transplantationer sker även under vissa förhållanden med goda resultat mot ett positivt korstest. Dessa transplantationer kräver förbehandling av mottagaren och speciell imunosuppression. Oklart hur det skulle fungera Samtal med företrädare för transplantationsverksamheten visade att alla inte kände till donationskedjor. De som inte gjorde det fick en länk till Smers hemsida med information. SMER Statens medicinsketiska råd är ett av regeringen tillsatt organ, som har till uppgift att belysa medicinsketiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. I rådet ingår ordförande, sju företrädare för de politiska partierna och tio sakkunniga. Bakgrund: Regeringen beslutade 1985 att inrätta ett medicinsketiskt råd. Rådets uppgift är att ge vägledning till regering och riksdag. Rådet skall mot bakgrund av den snabba utvecklingen bedöma konsekvenserna för människovärdet och den mänskliga integriteten i samband med medicinsk forskning, diagnostik och behandling. Beslutet hade föregåtts av ett antal motioner i riksdagen. SMER har på senare tid uttalat sig om: Assisterad befruktning etiska aspekter, rapport 2013:1 och Juridiska frågor kring barn som tillkommit genom surrogatmoderskap i utlandet Besök gärna 6 NjurFunk nr

7 Några kände inte stort behov av donationskedjor och menade, att det skulle vara svårt att genomföra sådana och att det skulle kräva utvidgat samarbete med de nordiska grannländerna. Lars Wennberg, Stockholm, kommenterar - Det fungerar uppenbarligen i flera olika former, t.ex. direkta byten och njure från levande givare till pool i utbyte mot prioritering på väntelistan. Det har diskuterats i Sverige för AB0-transplantationer vid ett möte för ca 10 år sedan, men man beslöt att fortsätta på spåret med förbehandlingar. Det kräver tillgång till relativt stor donatorspool och det kan vara svårt att göra det effektivt i en liten region som t.ex. Stockholm. Borde göras på nationell och skandinavisk basis. Det pågår diskussioner i Sverige och Skandinavien. Det är viktigt att inget får gå fel t.ex. transporter, kirurgi. I Skandinavien har det utförts ca 300 AB0 inkompatibla transplantationer enligt det protokoll som utarbetats i Stockholm. Resultaten är åtminstone på kort sikt desamma och likvärdiga de med AB0-kompatibla. Dessa proto- koll kräver förbehandling, vilket innebär att enbart levande donatorer kan bli aktuella. Anti-HLA/immuniserade patienter har mycket svårare barriär än AB0. Det finns idag ingen uppenbart effektiv metod att tillgå. STAMP - scandinavian acceptable mismatch programme inom Scandiatransplant - inkluderar svårt immuniserade patienter, som stått länge på väntelistan. Då man vet exakt vilka antikroppar mottagaren har, kan man teoretiskt definiera vilka HLA-antigen (dvs vilken njure) patienten tål d.v.s. kan acceptera. När en sådan njure blir tillgänglig inom Scandiatransplant, så skickas den som en HLAidentisk. Detta program har mycket goda resultat men volymerna är små, då Scandiatransplant är en i sammanhanget relativt liten donatorspool. I Stockholm har vi transplanterat ca 10 patenter inom detta program med goda resultat. Te x t sa m m a n fat ta d av: H å k a n Gä be l Tr a nspl a n tat ionsk i ru rg M e dic i nskt sa k k u n n ig i r e da kt ion e n för Nj u r f u n k Foto: P r i vat Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN NY BOK Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN TRA P ER ÅkE Z I l lén Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN är en bok för alla njurpatienter som önskar sig en ny njure och för dem som vill behålla sin transplanterade njure länge och väl. Att vara bra förberedd både i själen och i kroppen plus att veta mer om njurdonation stärker förutsättningarna för att bli transplanterad och för en säker egenvård för bästa resultat på kort och lång sikt. Vårdpersonal och patienter kan erhålla boken kostnadsfritt genom att mejla eller faxa Välkomna. NjurFunk nr Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB Astellas Pharma AB Box 21046, Malmö. Tel , Fax

8 Att få kontroll på fosfat Höga fosfatkoncentrationer i blodet (hyperfosfatemi) är en komplikation vid njursvikt, som kan leda till såväl ökad benägenhet för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och för tidig död som svåra skelettförändringar och frakturer. Den gängse behandlingen av hyperfosfatemi är både dyrbar och ger olägenheter och biverkningar. Dessutom når den inte alltid målet. Därför borde vi i mycket större utsträckning använda en enkel och billig egenvårdsmetod för att minska fosfatnivåerna genom att minska fosfatmängden i födan. Kostförändringarna kan sedan behöva kompletteras med läkemedel och en ökad dialysdos. Fosfor är ett livsviktigt grundämne som finns i alla kroppens celler som en komponent i olika kemiska föreningar. De benämnes -fosfat beroende av vilka andra ämnen som ingår i föreningen som t.ex. kalciumfosfat. Dessa kemiska föreningar ingår i t.ex. skelettet, i vissa blodfetter och i äggviteämnen och spelar nyckelroller i kroppens energiomsättning. Vår kropp innehåller totalt g fosfor. Av allt fosfor är det bara en mycket liten del, mindre än en procent, som finns i blodet. Det är sålunda bara denna lilla andel, som vi mäter, när vi tar ett blodprov på serumfosfat. Fosforintag i föda Det är via födan som vi får i oss fosfor. Vårt intag varierar mycket mellan individer, mellan olika länder och i olika matkulturer. I en vanlig västerländsk måltidsordning äter vi ca 1-1,5 g fosfor. Intaget av fosfor går ofta hand i hand med proteinintaget. I tarmen tar kroppen upp 60-70% av det fosfor vi äter. Hos den friske personen gör sig kroppen också av med lika mycket fosfor. Vi säger att kroppen har en normal fosforbalans. Då utsöndras två tredjedelar via njurarna och en tredjedel i avföringen. Fosfat vid njursvikt I njurarna filtreras först fosfat i glomeruli ut i den s.k. primärurinen. Sedan återtar njurtubuli en del och då i varierande omfattning beroende på kroppens behov. Återupp- Per-Ola Attman Ola Samuelsson 8 NjurFunk nr

9 taget regleras bl.a av parathyroideahormonet (PTH), som produceras i bisköldkörtlarna. När filtreringsfunktionen avtar vid njursjukdom, minskar också filtrationen av fosfat. Fosfathalten stiger då i blodet. Det är en signal, som ökar mängden PTH, som då utsöndras från bisköldkörtlarna. Detta leder då till att återupptaget minskar i tubuli och fosfatutsöndringen i urinen ökar. Den normala fosfathalten i blodet återställs. I takt med sjunkande njurfunktion fortsätter detta till dess, att njurfunktionen minskat ned till ca 20-30% av den normala. Då kan upptaget från urinen tillbaka till blodet via tubuli inte minska ytterligare, trots att PTH har stigit till höga nivåer. Detta leder till att fosfatnivåerna i blodet stiger och stannar kvar på en högre nivå än den normala. Förhöjda fosfatnivåer leder på lång sikt till en kvarstående överfunktion av bisköldkörtlarna. Detta leder i sin tur till påverkan på skelettet med ett tilltagande skört skelett och att s.k. metastatiska förkalkningar bildas i kroppens olika vävnader liksom i blodkärlen. Det sistnämnda påminner om andra former av åderförkalkning. Hyperfosfatemi är en betydelsefull riskfaktor för tidig utveckling av hjärt-kärlsjukdom och förkortad livslängd. Mot bakgrund av fosfatets negativa effekter är det viktigt, att motverka och behandla högt fosfat (hyperfosfatemi) hos patienter med kronisk njursjukdom och njursvikt. Problemet är särskilt påtagligt hos patienter i dialys, som saknar njurfunktion och som är helt beroende av dialysen för att bli av med den fosfor, som kommer med födan. Hur motverka högt fosfat vid njursvikt? Det finns i princip tre vägar att gå, för att motverka högt fosfat hos patienter med gravt nedsatt eller ingen njurfunktion: Minska upptaget av fosfat i tarmen Öka utsöndringen genom dialys Minska intaget av fosfat i födan Minska upptaget av fosfat i tarmen I Sverige och flera andra länder används framförallt fosfatbindande medicin, som patienter sväljer ned i samband med måltid. Dessa mediciner bildar komplex med fosfat från födan i tarmen, förhindrar därigenom en transport av fosfat in till blodet och därmed ökas utskiljningen av fosfat i avföringen. Tidigare användes aluminiumsalter. De var mycket effektiva och i särklass de billigaste fosfatbindarna. De kom dessvärre, delvis oförtjänt, i vanrykte genom att de ansågs bidra till det aluminiumrelaterade demenstillstånd, som beskrevs i dialysens ungdom en farhåga som fortfarande lever kvar. Därefter introducerades olika kalciumsalter (Kalcipos, Kalcidon m fl), som bildar kalciumfosfat i tarmen med god effekt på fosfatupptaget. Deras användning begränsas, då man vill undvika en alltför stor kalciumbelastning med risk för höga kalciumnivåer i blodet (hyperkalcemi). Därmed också utveckling av s.k. metastatiska förkalkningar i mjukdelar och blodkärl. d.v.s. samma komplikationer, som man vill undvika till följd av högt fosfat. Under senare år har s.k. resiner, som sevelamer (Renvela) och lanthanumkarbonat (Fosrenol), kommit att dominera bland fosfatbindarna. Dessa läkemedel har ungefär samma fosfatbindande förmåga som kalciumsalterna, men leder inte till ett ökat kalciumupptag och högt kalk i blodet (hypercalcemi). De är emellertid avsevärt dyrare och har en del andra biverkningar, framför allt från mag-tarmkanalen, som ingalunda alltid uppskattas av patienterna. Användningen av de nyare fosfatbindarna ökar kontinuerligt i Sverige och under 2012 förskrevs dessa för ca 50 miljoner kronor eller ungefär 10 gånger så hög kostnad som för kalciumföreningarna. För att motverka själva ökningen av PTH-nivåerna, finns sedan några år en receptorblockerare, cinacalcet (Mimpara). Den har relativt snabbt kommit att användas i stor omfattning. Under 2012 förskrevs cinacalcet för en kostnad av mer än 45 miljoner kronor i Sverige. Sammantaget var kostnaderna under 2012 för de läkemedel, vars huvudsakliga användning orsakas av förhöjt fosfat vid kronisk njursvikt, ca 120 miljoner kronor. Ökning under året var 8 %. Det är värt att påpeka, att dessa nyare och dyrare fosfatbindare endast har en måttlig effekt jämfört med de, som användes tidigare. Om vi får in ca 1000 mg fosfor i födan, tas mg upp från tarmen till blodbanan. En vanlig dygsndos av aluminium- eller kalciumhaltiga preparat binder och utskiljer med avföringen ca 200 mg fosfor. En dygnsdos sevelamer binder ca 70 mg och en dygnsdos lanthanumförening binder ca 130 mg. Eftersom målet med behandlingen är att sänka fosfatnivån i blodet, är ett sätt att bedöma nyttan av behandlingen, att mäta hur stor andel av patienterna i dialys, som når ned till de mål för fosfatnivåer i blodet, som anses önskvärda ( mmol/l). Under de senaste åren är denna andel ca 70 %. Detta visar på ett behov av ytterligare åtgärder. Öka utsöndringen genom dialys Patienter med avancerad njursvikt kan inte öka sin utsöndring av fosfat i urinen. En ökad elimination av fosfat från blodet måste därför ske med hjälp av dialys. Fosfat dialyseras dessvärre bort ur kroppen med en mycket lägre hastighet än andra små molkeyler. Detta beror bland annat på att fosfat transporteras långsamt mellan det så kallade interstitiella vätskerummet utanför blodbanan och mellan kroppens celler och ut i blodet. Det är viktigt att komma ihåg, att det är endast en hundradel av hela kroppens fosfatinnehåll, som finns i blodbanan och som sålunda kan dialyseras bort. Transporten av fosfat från blodbanan över dialysmembranet till dialysvätskan styrs av fosfatkoncentrationen i blodet. Den är högst vid dialysens början och sjunker sedan snabbt under dialysen. Efter dialysens slut stiger fosfatkoncentrationen i blodet snabbt beroende på inflöde av fosfat från celler och vävnader till blodbanan. Det spelar mycket liten roll, vilken typ av dialys som används (hemodialys, hemofiltration eller hemodiafiltration). För att öka eliminationen av fosfat, behövs antingen dialys 5-7 gånger i veckan (vilka då kan vara kortare än de vanliga 4 timmarna) eller mycket långa dialyser med låga blodflöden. Patienter, som dialyseras fyra timmar tre gånger i veckan och som äter normalkost, samlar på sig fosfat i storleksordningen 1-2 g/vecka. De är i så kallad NjurFunk nr

10 positiv fosfatbalans. Den kan till viss del påverkas åt normalt håll med ett adekvat intag av fosfatbindare (se ovan). Samma gäller för de patienter med peritonealdialys, som inte har kvar någon egen njurfunktion. Patienter som har daglig hemodialys 2-3 timmar når normal fosfatbalans medan patienter, som har långsam nattdialys under 6-8 timmar alla nätter i veckan, hamnar i en negativ fosfatbalans. De behöver därför till och med ha fosfat tillsatt i dialysvätskan. Om man inte har någon egen njurfunktion kvar och äter normalt, är det sålunda nödvändigt att antingen öka dialysfrekvensen eller förlänga dialystiderna av-sevärt, för att utan fosfatbindare uppnå en normal fosfatbalans. Med tanke på de betydande kostnaderna både för mera dialys och för fosfatbindare och de biverkningar och obehag som dessa åtgärder kan medföra, borde vi i mycket större utsträckning använda en billig, biverkningsfri och väldokumenterad metod att minska fosfatbelastningen för patienter med avancerad njursvikt. Metoden är kostomläggning. Minska intaget av fosfat i födan Fosfat finns i ett stort antal olika livsmedel. Det är särskilt vanligt i mejerivaror. Mjölk och ost står för nära 40 % av allt fosfat vi får i oss från maten. Ytterligare 25 % kommer från kött, fågel, ägg och bröd. Alla dessa livsmedel innehåller också protein och man kan säga att fosfat och protein reser tillsammans. Fosfat finns vidare i stor mängd i beredda och förädlade livsmedel, samt i läsk, öl och juice. Vissa livsmedel är berikade med fosfat och flertalet av de så kallade kosttillskotten innehåller varierande mängder av fosfat. Kostanpassning vid njursvikt Genom att minska mängden protein i kosten minskas också samtidigt fosfatmängden. Det är en därför ett bra skäl att använda en proteinanpassad kost vid njursvikt, då såväl uremi-symtom som högt fosfat motverkas. En minskning av proteinmängden i maten ned till ca 0,6-0,7 g/kg kroppsvikt och dygn innebär även en minskning av fosfatinnehållet till mg per dygn. I många fall nås då en normal fosfatbalans med normala koncentrationer av fosfat i blodet, utan att fosfatbindande läkemedel behövs. En noggrant genomförd och kontrollerad användning av en anpassad kost med mindre protein och fosfat kan skjuta på tidpunkten, då en patient behöver starta dialys. Tyvärr är det idag en alltför sällan använd egenbehandling. Ett skäl till detta kan vara, att det funnits farhågor för, att en sådan åtgärd skulle försätta patienterna i ett tillstånd av undernäring med risk för framtida komplikationer. Dessa farhågor har mycket klart visat sig vara helt obefogade. En kostanpassning är en bra behandlingsform. Den kräver emellertid tid och goda kunskaper i näringsfrågor hos såväl patient som dietist och läkare med tydliga behandlingsrutiner och strukturerad uppföljning. Den ger då ett mycket gott behandlingsresultat och vinster både för patienterna och för vården. Kostanpassning vid dialys En frisk individ behöver ca 1 g protein per kg kroppsvikt och dygn. Det har varit allmänt vedertaget, att dialyspatienter skall ha ett proteinintag, som åtminstone är lika stort som hos friska individer. En viktig fråga är då, hur dialyspatienter skall minska sitt fosfatintag? Svaret är att den vedertagna uppfattningen är fel. Det är numera väl känt, att dialyspatienter kan an-passa sin ämnesomsättning till ett lägre proteinintag och ändå vara i proteinbalans. Förutsättning att det ska ske är, att de får tillräckligt med energi i födan i form av fett och kolhydrater. Det är därför helt adekvat att anpassa proteinintaget till en lägre nivå och att då undvika särskilt fosfatrika livsmedel som till exempel mejerivaror. Mjölk innehåller 27 mg fosfat per gram protein och ost 19 mg fosfat per gram protein. Fisk, fläskkött och kyckling innehåller däremot endast 9-11 mg fosfat per gram protein. Idag använder vi i stor utsträckning livsmedel, som har genomgått olika former av beredning, konservering och förädling, så kallat processed food. Livsmedlen blir då aptitligare och hållbarare och de innebär inget problem för de flesta av oss, som har friska njurar, men är ett stort och växande problem för patienter med njursvikt. Under dessa processer tillsätts ofta fosfat och salt, för att förbättra utseende, hållbarhet och konsistens. Fosfatinnehållet i födan kan öka med 100 % eller mer. Fosfatinnehållet i dessa livsmedel anges ofta inte och livsmedelstabeller tenderar att underskatta den sanna mängden fosfat. Kostens sammansättning påverkar också upptaget i tarmen av fosfat. I vegetabilier finns fosfat i form av fytat. Det tas upp betydligt sämre än oorganiskt fosfat från animalier och berikade livsmedel. Många individer dricker stora mängder av läskedrycker och väljer ofta kalorifria alternativ. De är då oftast omedvetna om, att de i stället dricker stora mängder fosfat. Som exempel innehåller en 33 cl Zero burk 36 g fosfat. Det är den mängd som 1200 mg sevelamer binder till en kostnad av ca 15 kr. För många år sedan gjordes en intressant studie i USA. Friska individer fick äta dels mat från naturliga livsmedel, dels samma mat men processed. De hade båda samma höga proteininnehåll (95g/24 h), men fosfatinnehållet var 10 NjurFunk nr

11 mer än dubbelt så högt (2100 mg mot 1000 mg), om de åt processed food, och upptaget av fosfat från tarmen in i kroppen ökade med mer än 100 %. Gör det själv hur gör jag? Hur minskar man då fosfatbördan, utan att äventyra proteinbehovet? Ät mycket grönsaker då ökas mängden vegetabiliskt protein Använd mindre mängd mejerivaror då minskas mängden mjölkprotein Välj livsmedel med en låg fosfat/protein kvot Välj naturliga livsmedel som inte är förädlade, berikade eller av typen fast food Koka livsmedlen då urlakas de på en del fosfat Se upp med läsk, öl och vitaminpreparat Vad kan man uppnå med kostanpassning under dialys? Hemodialys eliminerar ca 3000 mg fosfat i veckan = 450 mg/dag Via tarmen utskiljes ca mg/dag Om en patient kan begränsa sitt dagliga fosfatintag till mg fosfat behöver patienten inga fosfatbindare för att vara i fosfatbalans Auktoriteten R.A Sherman skrev 2007, att Hela den ökade fosfatbelastningen vid njursvikt kan behärskas med lämpliga kostval (fritt översatt). Mindre kosnader och färre biverkningar Det finns sålunda mer att göra för att åstadkomma en nödvändig bättre kontroll av fosfatomsättningen vid njursvikt. Kostanpassning är troligen den mest kostnadseffektiva åtgärden. Den är fri från biverkningar och den ger patienten makt över sin behandling. Man kan anställa rätt många dietister för, vad de fosfatreglerande läkemedlen kostar. Varför är enkelt så svårt? Te x t:p er- O l a At t m a n P rof e ssor e.m. i n e f rol o gi v i d Sa h l gr e nsk a A k a de m i n Ti diga r e v e r k sa m h etsch e f för nj u r m e dic i n på Sa h l gr e nsk a Un i v e r si t etssj u k h uset Nu m e r a öv e r l ä k a r e i sta bstjä nst O l a Sa m u elsson D o c e n t Vå r de n h etsöv e r l ä k a r e v i d di a lysav deln i nge n v i d Nj u r m e dic i n Sa h l gr e nsk a u n i v e r si t etssj u k h uset G öt e borg Foto: P r i vat Hemodialys hemma blir lätt med AK 96 Enkelt. Hemdialysmaskinen AK 96 tar liten plats, väger lite och är enkel att hantera. Full kontroll. Användarpanelen och dess knappar är logiskt uppbyggd med intuitiva, tydliga symboler. Det hjälper dig att ha full kontroll på din behandling och minskar tiden för att lära dig maskinen. Hög kvalitet. Maskinen har en inbyggd funktion för att säkerställa rätt dialysdos. Diascan mäter dialysdosen i realtid, vilket säkerställer hög behandlingskvalitet. Effektiv vattenrening. AK 96 kan utrustas med Gambros senaste kraftfulla vattenreningsenhet WRO300 H, som säkerställer effektiv försörjning av rent vatten. NjurFunk nr

12 Polycystisk njursjukdom en ärftlig sjukdom med hopp om behandling Polycystisk njursjukdom är den vanligaste ärftliga njursjukdomen. Forskningen har kartlagt hur genetiska förändringar leder till att cystorna bildas och tillväxer i njurarna. Nu finns det även läkemedel, som minskar tillväxten av cystor, dock ofta till priset av biverkningar. Docent Anders Fernström vid Njurmedicinska kliniken i Linköping sammanfattar det aktuella kunskapsläget. Polycystisk njursjukdom (ADPKD, Autosomal Dominant Polycystic Kidney Disease) är den vanligaste ärftliga (livshotande) sjukdomen. Sjukdomen förekommer hos cirka 1/400 1/2000, vilket innebär att det i världen finns cirka 12,5 miljoner människor med ADPKD. I sin tur innebär detta att ADPKD är den fjärde vanligaste orsaken till terminal njursvikt, d.v.s. njursvikt i slutstadiet, i världen. I Sverige har cirka 13 % av alla patienter i aktiv uremivård (dialys eller njurtransplantation) ADPKD. Anders Fernström Ärftlig sjukdom ADPKD är en ärftlig sjukdom och nedärvs autosomalt dominant, vilket innebär att i medeltal hälften av alla barn (oavsett kön) får sjukdomen, om en förälder har ADPKD. Frekvensen kan emellertid variera avsevärt mellan olika familjer, vilket även gäller för sjukdomens svårighetsgrad. Av dem som får diagnosen ADPKD är det dock 5-10 %, som inte har en förälder med sjukdomen, d v s har en de novo mutation (en ny bestående och ärftlig förändring i cellers arvsmassa) som orsak till polycystisk njursjukdom. Många med ADPKD upptäcks dessutom inte under sin livstid, d.v.s förblir odiagnostiserade. De, som saknar sjukdomsgenen, kan inte föra sjukdomen vidare till sina barn. Flera sjukdomsvarianter ADPKD finns i två eller möjligen tre varianter, där typ 1 är både den vanligaste (c:a 80 %) och den med ogynnsammast prognos. Förändringar i arvsmassan (mutationer) hittas då i en gen (på kromosom 16) som kodar för ett protein som benämns polycystin 1. Hos det stora flertalet av övriga med ADPKD finns förändringar i en gen som kodar för ett annat protein, polycystin 2. Den genen finns på kromosom 4. Man har identifierat fler än 500 mutationer vid ADPKD typ 1 och 2. I dag är den allmänna uppfattningen att det krävs fler ogynnsamma faktorer än denna förändring i arvsmassan, för att sjukdomen skall ge sig tillkänna och med vilken svårighetsgrad. En av dessa faktorer anser man vara ytterligare en förändring i arvsmassan i den motsatta delen av enstaka cellers kromosompar ( second hit ). Detta anses åtminstone delvis förklara, varför det utvecklas cystor - utspritt och lite sporadiskt på olika ställen längs de smala urinrören inuti njurarna. Även andra genetiska och miljömässiga faktorer är sannolikt viktiga. 12 NjurFunk nr

13 Polycystin 1 och 2 Sammanfattningsvis så har polycystin 1 och 2 som en uppgift att vidmakthålla rätt diameter i njurarnas smala urinrör (tubuli). Det är, när denna funktion störs (genom defekt eller för lite polycystin 1 eller 2) som delar av tubuli genomgår en utvidgning. Det i sin tur leder till avknoppning av vätskefyllda cystor, redan när cystorna har uppnått en diameter på c:a 2 mm. Både polycystin 1 och 2 finns bl.a. lokaliserade på de cilier ( flimmerhår ), som hittas på de epitelceller som bekläder insidan av njurarnas smala urinrör. Den rådande hypotesen gör gällande, att dessa strukturer tillsammans känner av flödet i de smala urinrören och signalerar vidare in till cellkärnan om flödet är lagom. Om denna signalering inte fungerar som den ska, t.ex. genom defekt polycystin, så kan det innebära att tubuli börjar utvidga sig på ett överdrivet sätt. Eftersom polycystin 1 och 2 även är viktiga i andra cellfunktioner såsom epitelcellers vidhäftning, celldelning och utmognad, så underlättas bildningen av cystor vid ADPKD ytterligare. Slutresultatet blir då att njurarna successivt genomsätts av olikstora, vätskefyllda hålrum, där återstående njurvävnad till slut inte längre kan åstadkomma tillräcklig njurfunktion. Njurarna blir vanligen till slut kraftigt förstorade, oftast vägande några kilo vardera, och ibland ännu mer. Cystbildning även i andra organ Cystor påvisas ofta även i andra organ, fr.a. levern, där det emellertid är ovanligt att funktionen påverkas i någon nämnvärd utsträckning. Kvinnor utvecklar lättare levercystor. Cystor kan även utvecklas i bukspottkörteln och aneurysmbildningar, dvs pulsåderbråck i olika kärl, är mer eller mindre vanligt förekommande, t.ex. i hjärnan. I hjärtat är klaffel relativt vanligt förekommande och även olika former av bråck (t.ex. ljumskbråck) är mer vanligt vid ADPKD, liksom även tarmdivertiklar (fickbildning på tarmarna). NxStage Hem-HD Dialysbehandling i hemmet och vid resa Flera tusen dialyspatienter runt om i världen använder NxStage Hem-HD inklusive många patienter i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Hem-HD Ger ökad livskvalitet och frihet. Inga tider att passa, du kan genom föra behandlingen när du vill på dygnet. Ger ökat välbefinnande genom att behandlingen genomförs fler gånger i veckan. NxStage är mycket enkel att lära sig. Fler patienter kan behandlas hemma. NxStage tar liten plats och kräver inga ombyggnationer i hemmet. Nordic Medcom är ett svenskt företag som levererar NxStage Hem-HD och CRRT-system, dialy sprodukter för kronisk och akut dialys samt kärlkatetrar till sjukhus i Norden och Baltikum. Vi har en väl utbyggd orga nisation för produktutveckling, marknadsföring, kundsupport, teknisk service och snabba direktleveranser till våra kunder. NxStage är den första dialysmaskinen Mycket låg vatten- och speciellt utvecklad för Hem-HD elför brukning. som dessutom kan användas helt mobilt vid resor. Man kan genomföra Hem-HD och att NxStage används med en sin dialysbehandling i princip överallt resa med NxStage vatten reningsdel som ansluts till vanlig vattenkran i hemmet eller där det finns 220 V. Det ger helt nya NxStage är mobil kan tas med med färdigblandad dialysatvätska NjurFunk möjligheter nr 2 att 2013 kunna välja resmål på resan, arbetet och till sommarstugan. 13 utan behov av gästdialysplats. i påsar t ex vid resa. Nordic Medcom AB, Box 491, Borås. Tel: Fax: Vilka symptom ger cystnjurar? Cystorna börjar tillväxa tidigt i livet men uppträder synligt först i 20- till 40-årsåldern. Man kan då känna hur det spänner/smärtar i buken eller ryggen, när njurarna växer i storlek. Den ökande njurstorleken leder till ett tilltagande bukomfång och tillväxten av både cystor och total njurvolym är dessutom exponentiell, d.v.s. tillväxttakten ökar med tiden. Ibland kan man notera blod i urinen. Även äggviteläckage kan uppträda, men sällan i några större mängder. Blödningar i njurcystor är inte ovanligt och ger då vanligen upphov till akuta smärtor, vilket även kan orsakas av infektion eller njursten. Högt blodtryck, d.v.s. hypertoni, förekommer hos många patienter med ADPKD fr.a. med stigande ålder. Hypertoni anses även vara en riskfaktor för utveckling av njursvikt, vilket bl.a. även manligt kön, njurstorlek, tillväxthastighet hos cystorna, äggvita i urinen och episoder av synligt blod i urinen anses vara. Den vanligaste formen (ADPKD1) leder ofta till terminal njursvikt vid års ålder. Övriga former leder vanwww.bana1.se / MED-0411

14 ligen till betydligt långsammare försämring av njurfunktionen samt mindre tillväxt av cystor och njurstorlek. Hur ställs diagnosen? Njurcystor påvisas vanligen med ultraljud av njurarna, varvid njurarna ofta är genomsatta av cystor. Ibland är bilden helt klar, men ibland upptäcks bara några enstaka cystor i ena eller båda njurarna, vilket kan vara en normalvariant. Man måste då göra en individuell bedömning med hänsyn till faktorer som ålder, om sjukdomen finns i släkten (eller om det är en de novo mutation) och hur många cystor det finns i respektive njure. Olika kriterier för diagnos har föreslagits. Generellt kan sägas, att det krävs fler cystor ju äldre man är för att relativt säkert ställa diagnosen ADPKD. Har man ingen förälder med sjukdomen, krävs det ytterligare fler cystor, för att diagnosen kan kännas tillräckligt säker. Ibland ställs diagnosen istället med hjälp av datortomografi eller magnetkameraundersökning. Genetisk analys i enstaka fall Genetisk analys förekommer i enstaka fall och kan vara av värde i följande situationer: 1. Oklar bild vid ultraljudsundersökning eller annan undersökning. 2. När man vill ha ett säkert besked om sjukdomen är nedärvd, t.ex. i samband med ställningstagande till njurdonation från en yngre släkting till en patient med ADPKD. 3. När ingen av föräldrarna har ADPKD ( de novo mutation). I enstaka fall förekommer även genetisk analys prenatalt (fosterdiagnostik) eller innan implantation i samband med IVF (provrörsbefruktning). Genetisk diagnostik är dock fortfarande ganska dyrt och vid fosterdiagnostik är det även av yttersta vikt att familjen i förväg noga har diskuterat igenom, hur de skall hantera utfallet av den genetiska analysen, d.v.s. om det visar sig att det blivande barnet bär på anlaget för ADPKD. Vad bör ingå i fortsatt utredning vid ADPKD? Ultraljud av buken med frågeställning; cystor eller andra förändringar i t.ex. lever, bukspottkörtel, mjälte, kroppspulsådern? Sedvanliga njurblodprover, inkl. egfr och blodfetter. Efterhand görs ofta komplettering med fler prover/ analyser: Urinanalys. Magnetkameraundersökning eller datortomografi av njurar och övriga bukorgan med frågeställning (Njurvolym? Storlek och belägenhet av njurcystor? Några tecken på tumör? (ovanligt)). Hos de allra flesta bör även ultraljud av hjärtat genomföras (ekokardiografi), för att utesluta klaffel och andra förändringar, som kan vara orsakade av exempelvis högt blodtryck. 24-timmars blodtrycksmätning eller registrering av hem-blodtryck är ofta av värde för att förbättra blodtrycksbehandlingen. Eftersom artärbråck (aneurysm) i hjärnans blodkärl relativt ofta utvecklas hos patienter med ADPKD, finns det ibland anledning att screena, dvs undersöka patienter utan symtom, för dessa förändringar. Vissa hävdar att alla patienter bör genomgå magnetkameraundersökning eller datortomografi av hjärnans kärl med repetition av dessa kontroller vartannat till var tionde år, beroende på vilka övriga riskfaktorer som föreligger (t.ex. förekomst av aneurysm i familjen, tidigare hjärnblödning, neurologiska symptom) eller om patienten har ett riskyrke (t.ex. pilot). Andra förespråkar en mer restriktiv inställning till screening p.g.a. att de ev. åtgärder, som fynd av aneurysm kan föranleda inte i sig är utan risk. Uppföljning och behandling Blodtrycksbehandling behövs således ofta. Det är viktigt att påbörja denna behandling tidigt, för att till viss del bromsa utvecklingen av njursvikt, men naturligtvis även för att minska risken för hjärt-kärl komplikationer. Målet är att blodtrycket är lägre än 130/80 och vanligen används s.k. ACE-hämmare eller A2-blockerare. Även livsstilsråd och rekommendation om minskat saltintag bör ingå i behandlingsrekommendationerna och många behöver dessutom blodfettssänkande behandling. Det är ofta även klokt att undvika kontaktsporter, då risken för rupturerad (brusten) njurcysta med åtföljande blödning är ökad. Vid infektioner är det viktigt att välja rätt antibiotika, med tillräckligt hög genomtränglighet till cystorna men även med hänsyn till infektionens utbredning och aktuell njurfunktion. Man bör även tänka på att urinodlingar ofta inte påvisar bakterier, särskilt om den infekterade cystan inte står i förbindelse med de smala urinrören i njurarna (tubuli), vilket i sin tur ytterligare försvårar valet av antibiotika. Kraftigt förstorade/smärtande cystor kan ibland punkteras och tömmas på cystvätska. Detta ger dock enbart tillfällig lindring, eftersom njurcystorna oftast fyller på sig igen. På vissa håll i världen tar man därför istället bort enstaka cystor via titthålskirurgi och ibland måste hela den cystomvandlade njuren avlägsnas. Gemensamt för alla åtgärder och behandlingar är att ingen av dessa med säkerhet har kunnat påvisa någon varaktig effekt med avseende på minskad tillväxt av njurcystor eller positiv påverkan på njurfunktionen. Hoppingivande för framtiden I samband med det amerikanska njurmötet hösten 2012 presenterades dock en studie, som inger lite hopp inför framtiden, den s.k. TEMPO-studien (Tolvaptan Efficacy and safety in Management of autosomal dominant Polycystic kidney disease and its Outcomes). I denna studie deltog 1445 ADPKD-patienter under 50 års ålder med total njurvolym > över 750 ml samt njurfunktion (egfr) > över 14 NjurFunk nr

15 60 ml/min/1,73m2. Patienterna lottades så att var tredje patient fick placebo och övriga fick tolvaptan (Samsca ), en s.k. vasopressinantagonist, som för närvarande används vid behandling av vissa patienter med låg koncentration av natrium i blodet. Tolvaptan blockerar effekten av vasopressin (ADH, AntiDiuretiskt Hormon), vilket kan leda till minskad cysttillväxt genom både minskad celldelning och hämmad transport av vätska in i cystorna. Behandlingen medförde i denna studie bl.a. en mindre ökning av njurcystvolymen och även en mindre försämring av njurfunktionen, jämfört med placebo. Ett problem med studien är, att relativt många patienter avbröt behandlingen och en del besvärande biverkningar, både förväntade och inte förväntade. Ett annat problem är de mycket höga kostnader, som med dagens prissättning är förknippade med tolvaptanbehandling. Det är även oklart huruvida behandlingen är livslång och hur effekten av denna behandling är vid mer nedsatt njurfunktion. Den amerikanska motsvarigheten till läkemedelsverket har dessutom, p.g.a. leverbiverkningar, alldeles nyligen utfärdat en begränsning av användningen av tolvaptan till maximalt 30 dagar och att undvika behandling av patienter med tecken på leverskada. Det har även diskuterats huruvida man med ökat vätskeintag och/eller minskat intag av kaffe (koffein) skulle kunna uppnå liknande resultat, via ungefär samma mekanismer som vid tolvaptanbehandling. Detta är emellertid inte bevisat i kontrollerade studier och risken för biverkningar av ett överdrivet högt vattenintag är uppenbar. Te x t: A n de r s Fe r nst röm Ve r k sa m h etsch e f öv e r l ä k a r e d o c e n t Nj u r m e dic i nsk a k l i n i k e n o c h En d ok r i n m e dic i nsk a e n h et e n Un i v e r si t etssj u k h uset i Li n köpi ng Foto: P r i vat Referenser/fördjupad läsning: Polycystic Kidney Disease, Wilson P. D., NEJM 2004;350: Polycystic kidney disease: genes, proteins, animal models, disease Mechanisms and therapeutic opportunities, Torres V. E. & Harris P. C., Journal Int Med 2007;261:17-31 Autosomal dominant polycystic kidney disease: recent advances in pathogenesis and potential therapies, Mochizuki T. et al., Clin Exp Nephrol 2012 Tolvaptan in Patients with Autosomal Dominant Polycystic Kidney Disease, Torres V.E. et al., NEJM 2013 Mar 28;368(13):1259 Seldin and Giebisch s The Kidney. Physiology and Pathophysiology (fifth edition). Edited by Alpern R.J. et al. Elsevier/Academic Press, 2013 Nästan en miljon svenskar har nedsatt njurfunktion! Det behövs mycket forskning om njursjukdomar, dialys och transplantation. Stöd Njurfonden Plusgiro: Bankgiro: NjurFunk nr urfo rbundet_annons_bidrag.ind

16 Sol och transplantation Nu är den efterlängtade sommaren snart här efter en lång vinter och kall vår. Med klimatet i Sverige är det lätt att förstå att vi är ett solälskande land. Vi gillar att vara aktiva och rör oss gärna utomhus. Många sysslar med segling, golf eller andra utomhusaktiviteter. Trädgårdsintresset är stort och finns det något härligare än att vara ute och påta i trädgården? Flera timmar kan passera, eftersom man är upptagen med att plantera, rensa rabatter eller prata med grannen tvärs över staketet. Senare på kvällen, när familjen är bänkad framför Trädgårdsonsdag på TV, börjar det strama och kanske ömma lite i huden i ansiktet och på armarna. Efter en titt i spegeln konstateras att huden har antagit en röd färg och ett ljus går upp. Nej, jag har bränt mig igen Risken att bränna sig Det är inte många som aktivt lägger sig i solen med målet att bli så röd som möjligt. Tidigare kunde det vara en sport att på solsemestern börja med att bränna sig rejält. Det hörde till. De flesta vet nuförtiden att man inte blir snyggast brun på detta sätt och att det dessutom är skadligt för huden. Om du skulle tänka efter, när du brände dig i solen senast? Vid vilket tillfälle var det? Även en hudläkare kan misslyckas ibland. Senaste tillfället, då jag brände mig rejält, var för några år sedan, när vi var och badade med familjen. Parasollet var med och vi hade en plats på stranden i skuggan under några träd. Så långt var allt bra. Efter en stund ville sonen simma ut till hopptornet. Modern hoppade några gånger och satt sedan och tittade på när sonen hoppade, och hoppade, och hoppade. Det blåste lite skönt och det var alldeles lagom varmt. På kvällen blev jag dock varse om att tiden ute vid hopptornet satt sina spår i skinnet. Jag var rejält röd och hade lärt mig min läxa. Hur gick det med sonen då? Honom var det ingen fara med. För det första hade han sina solkläder på, modell våtdräkt. För det andra hade hans mor smörjt in honom med solskyddskräm på övriga ställen. När jag hör patienter berätta om, när de brände sig senast, är det liknande historier: - Semester i Thailand. Familjen hade varje dag varit supernoggranna med solskyddet, men sista dagen var det ju inte meningen, att de skulle vara ute så länge - Det var regnigt på förmiddagen, men på eftermiddagen blev det soligt - Jag skulle bara rensa lite i rabatten, men sedan var det annat som skulle göras i trädgården - Det var inte meningen, att vi skulle vara ute, men sedan ändrades planerna och vi stack ut med båten Arvsmassan i hudcellerna skadas Vad spelar detta för roll då? Man dör väl inte av att bränna sig någon enstaka gång eller att vistas utomhus? Nej det gör man inte, men varje gång man bränner sig skadas arvsmassan i hudcellerna. Det är inte heller bara, när man bränner sig, som cellerna skadas. Den totala solmängden huden utsätts för spelar också roll. Hur stor solmängd huden klarar är högst individuellt. Mörkare hud tål mer sol än ljusare hud. Finurligt nog finns det reparationsverktyg, som kan klippa bort den skadade delen, producera ny arvsmassa och sedan klistra in det på rätt ställe. Problemet är, att ju mer huden utsätts för 16 NjurFunk nr

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36

Njurfunk. Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19. Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nationella Njurkonferensen -se bilaga sid 19 Sommarveckan i Tällberg för njursjuka barn och deras familjer - sid 36 Nummer 3, 2012 Årgång 39 Det är ditt liv, det är ditt

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40 Njurfunk Tidning för Njurförbundet God Jul och Gott Nytt År! Nummer 4, 2013 Årgång 40 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma 2013-02-15

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Njurfunk Tidning för Njurförbundet

Njurfunk Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nya Insamlingsstiftelsen Njurfonden för forskning - se annons sid 36 Salt och njursjukdom - sid 5 Donation och etik - sid 9 Nummer 1 2014 Årgång 41 Det är ditt liv, det

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll Inledning 3 Förbundets organisation 3 Information 4 Förbundets fonder 6 Intressepolitik 8 Ungdomsverksamheten 11 Barn- och föräldraverksamheten 11 Rehabilitering

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?...

Innehåll. Inledning...3. Vad är hemodialys?...4. Blodtillgång...8. Hur mycket dialys?...10. Under behandlingen...12. Var ska dialysen uföras?... Att leva med HD Innehåll Inledning...3 Vad är hemodialys?...4 Blodtillgång...8 Hur mycket dialys?...10 Under behandlingen...12 Var ska dialysen uföras?...14 Mat, dryck och mediciner...16 Att leva med hemodialys....18

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505 Proteinreduceradkost Då och nu Proteinreducerad kost Grundsyfte: Minska symtom av uremi, bättre välbefinnande Upprätthålla bra nutritionsstatus Livsuppehållande och den enda behandlingen innan Dialys och

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Njurfunk. Vad tittar alla på? -...på Åsa Fång som sjunger sånger av Edith Piaf vid middagen på Nationella Njurkonferensen i Göteborg

Njurfunk. Vad tittar alla på? -...på Åsa Fång som sjunger sånger av Edith Piaf vid middagen på Nationella Njurkonferensen i Göteborg Njurfunk Tidning för Njurförbundet Vad tittar alla på? -...på Åsa Fång som sjunger sånger av Edith Piaf vid middagen på Nationella Njurkonferensen i Göteborg Nummer 2, 2008 Årgång 35 Annons Fresenius 22

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Gambro 50 år Dialysbehandlingen utvecklades från 1964 - sid 10 Nummer 4, 2014 Årgång

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj

Njursjuk. RNj informerar. Riksförbundet för Njursjuka - RNj Njursjuk RNj informerar Riksförbundet för Njursjuka - RNj 2 Njursjuk Njursjuk RNj informerar Publikationer utgivna i samma serie: Njurtransplantation, RNj informerar, utgiven 1996 ISBN 91-86776-12-6 Att

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Sjätte Nationella Njurkonferensen

Sjätte Nationella Njurkonferensen Sjätte Nationella Njurkonferensen i Göteborg lördagen den 19 april 2008 Birgitta Månsson, ordförande i Njursjukas förening i Västsverige, höll ett inledande anförande på Nationella Njurkonferensen. Nationella

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer