Trelleborgs kommun Ombud: advokaten B.H.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trelleborgs kommun Ombud: advokaten B.H."

Transkript

1 29 va-lagen Fastighetsägare, som till följd av en felaktig koppling mellan ren- och spillvattennäten fick förorenat vatten från den allmänna va-anläggningen, har bl.a. på grund av den berättigade oro de känt över vattenkvaliteten fått ersättning för minskat boendevärde en längre tid efter att vattnet från hygienisk synpunkt åter var godtagbart. STATENS VA-NÄMND Beslut: , BVa 10 Mål nr: Va /01 SÖKANDE MOTPART SAKEN 1. (Va 127/01) B.-O.T. 2. (Va 128/01) L.-O. och L.C. 3. (Va 129/01) B.H. Ombud för 1-3: advokaten M.T. Trelleborgs kommun Ombud: advokaten B.H. skadestånd VA-NÄMNDENS AVGÖRANDE Va-nämnden förpliktar Trelleborgs kommun att betala skadestånd till B.-O.T. med tiotusenfemhundra (10 500) kr L.-O.C. och L.C. med tiotusen (10 000) kr samt till B.H. med niotusenfemhundra (9 500) kr. På beloppen skall utgå ränta enligt 6 räntelagen från den 9 juli 2001 tills betalning sker. Yrkandet om ersättning för rättegångskostnaderna lämnas utan bifall. BAKGRUND, YRKANDEN M M B.-O.T. äger jordbruksfastigheten, L.-O.C. och L.C. ägde under i målet aktuell tid villafastigheten och B.H. ägde villafastigheten. Fastigheterna är belägna i områdena Hammarlöv och Vemmerlöv i Trelleborgs kommun och ingår i verksamhetsområdet för kommunens allmänna va-anläggning. Pingsthelgen 1999

2 2 förorenades dricksvattnet i kommunområdena Hammarlöv, Vemmerlöv och Gylle av avloppsvatten från den allmänna spillvattenanläggningen som via en ledning hade trängt in i dricksvattensystemet i Vemmerlövs vattenverk. Fastighetsägare i områdena drabbades i samband därmed av sjukdomsbesvär. B.-O.T. har yrkat förpliktande för kommunen att till honom betala kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från delgivning av stämningsansökan tills betalning sker. Av det yrkade beloppet utgör kr ersättning för nedsatt boendevärde från 24 maj 1999 till slutet av april 2000 (11 mån), kr ersättning för tidsåtgång och olägenheter i samband med vattenhämtning och kr ersättning för reskostnaderna för vattenhämtningen. L.-O. och L.C. har yrkat förpliktande för kommunen att till dem betala kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från delgivning av stämningsansökan tills betalning sker. Av det yrkade beloppet utgör kr ersättning för nedsatt boendevärde från 24 maj 1999 till slutet av april 2000 (11 mån) och kr tidsspillan för deltagande i olika möten med anledning av vattenföroreningen under sammanlagt 125 tim. B.H. har yrkat förpliktande för kommunen att till henne betala kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från delgivning av stämningsansökan tills betalning sker. Av det yrkade beloppet utgör kr ersättning för nedsatt boendevärde från 24 maj 1999 till slutet av april 2000 (11 mån), kr ersättning för sveda och värk, kr ersättning för resor till Malmö för att kunna duscha, kr ersättning för reningstillsats i dricksvattnet, 400 kr ersättning för kostnad för vattenprov, kr ersättning för smärtlindrande behandlingar och 100 kr ersättning för läkarbesök. Sökandena har vidare yrkat ersättning för rättegångskostnaderna med totalt kr 50 öre, varav kr utgör arvode. Kommunen har bestritt ersättningsskyldighet men vitsordat ränteberäkningen i och för sig. B.H.:s yrkade belopp för reningstillsats, vattenprov, smärtlindring och läkarbesök har vidare vitsordats som skäliga i och för sig. Kommunen har också bestritt skyldighet att svara för sökandenas rättegångskostnader. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Sökandena har anfört: Efter föroreningen av dricksvattnet i samband med pingsthelgen år 1999 drabbades de tillsammans med många andra fastighetsägare av bl.a. magbesvär, hudbesvär och klåda i ögonen. För att komma till rätta med problemen genomförde kommunen kraftiga kloreringar fram till den

3 3 23 augusti Viss klorering förekom även senare. Det förorenade dricksvattnet och den kraftiga kloreringen är orsak till de sjukdomsbesvär som i varierande grad och omfattning drabbat fastighetsägarna. Framåt sommaren 1999 stod det klart för dem att vattnet inte kunde användas eftersom kommunen inte hade genomfört några saneringar. Den förorenade dricksvattenbassängen sanerades först i december Ingenting har hindrat att detta skett redan under sommaren Dricksvatten skall vara en säker tillgång som kommunen levererar. Detta har inte iakttagits av kommunen. Man har dröjt med åtgärder och inte uppfyllt informationsplikten. De provtagningar som kommunen genomförde under sommaren och hösten 1999 gick till på så sätt att vatten spolades under tio minuter innan provet togs. Enligt deras uppfattning var proverna inte tillförlitliga eftersom provtagningen inte utfördes på ett sätt som motsvarar normal vattenanvändning. Fastighetsägarna ville därför ta egna prover. Kommunens provtagningar från sommaren 1999 och ett år framåt gav mycket varierande resultat beträffande vattnets bakteriehalt såväl mellan skilda fastigheter som inom en och samma fastighet. De varierande resultaten gav misstanke om att bakteriesamlingar kunde finnas kvar i och kanske spritts från de enskilda fastigheternas ledningsnät. Kommunen anlitade därför under hösten 1999 en utomstående konsult, K & M, för att komma till rätta med saneringsproblematiken. På grund av problemen med saneringen och de betydande skillnaderna mellan provresultaten för olika fastigheter och över tiden rådde en stor osäkerhet hos fastighetsägarna om vattnet gick att använda. Kommunen presenterade inte något underlag som visade att vattnet var ofarligt. Kommunen har ett strikt ansvar för att se till att rörförbindelse inte finns mellan dricksvatten- och avloppsvattensystemen. Genom att avloppsvatten kunnat tränga in i dricksvattensystemet har kommunen brustit i sitt ansvar och är därför skadeståndsskyldig enligt 29 va-lagen för all skada som uppkommit på grund därav. Det är den ursprungliga föroreningen som ligger till grund för ersättningskraven eftersom senare inträffade skador beror på att problem med dricksvattenkvaliteten kvarstått. Det har således även efter den 7 juni 1999 funnits bristande kvalitet på vattnet, utredningar och saneringar har pågått och vattentankar hölls utplacerade. Omständigheterna gjorde att sökandena kände oro och rädsla för att använda vattnet innan entydiga signaler avgivits om att föroreningsproblematiken helt åtgärdats. Åtgärder vidtogs för sent och informationen var otillräcklig. Sökandena har därför inte under angiven tid kunnat utnyttja sina bostäder normalt. Men även om kommunen efter den första akuta fasen i slutet av maj och början av juni 1999 inte skulle anses ha försummat något kvarstår således yrkandena oförändrade. För B.-O.T. har boendevärdet på fastigheten beräknats till ca kr per månad och reduceringen av detta värde under de första månaderna till 75 % och därefter till 50 %. I målet har dock endast yrkats ersättning för nedsatt boendevärde med kr under de första två månaderna och med kr under återstående nio månader. Från det sammanlagda beloppet har avdrag gjorts med 650 kr som kommunen lämnat i ersättning för besvär och obehag. - Daglig vattenhämtning i 330 dagar har inneburit en tidsåtgång av 165 timmar. Den yrkade ersättningen om kr avser all den tid som åtgått för vattenhämtningen under vilken T. förlorat betydligt högre inkomster i sitt lantbruk. Övriga

4 kr är reseersättning för vattenhämtningen. T. tvättade inte första tiden - de första veckorna, utan använde endast toaletten. De diskade inte heller de första veckorna, eftersköljning skedde i det hämtade vattnet. Vattnet började användas för duschning i augusti Vatten för förtäring hämtade de dock eftersom de blev dåliga av kranvattnet med bl.a. diarré och utslag då de till och från försökte att använda det. Problemet med vattnet medförde också psykiska besvär. För makarna C. har boendevärdet på fastigheten beräknats till ca kr per månad och reduceringen av detta värde efter samma procentsatser och tidsperioder som för T.:s fastighet. I målet har även yrkats samma ersättning för minskat boendevärde som för T. De blev illamående, fick diarré och huvudvärk av vattnet samt klåda i ögonen. Makarna C. tvättade inte i hemmet sommaren och förhösten 1999 på grund av kloreringen av vattnet, vilken medförde risk för missfärgning av textilier. Då de försökte dricka av kranvattnet tidigt hösten 1999 blev de åter sjuka och avstod sedan från att konsumera av vattnet. Det fanns perioder då hunden vägrade dricka kranvattnet. Vattnet var tidvis också missfärgat. Man började tvätta hemma senhösten Makarna diskade inte heller i hemmet. Man diskade för hand i vatten som burits dit. Avståndet till vattentank var ca 500 m. Diskmaskinen användes inte förrän vid årsskiftet 1999/2000. De åkte i stor utsträckning bort för att äta för att slippa för mycket disk. De började duscha hemma först till julen Vad avser ersättningsyrkandet för deltagande i möten med anledning av vattenföroreningen har L.- O.C. jämte ytterligare några personer fungerat som representanter för ett större antal fastighetsägare gentemot kommunen vid många möten och vid provtagningar av vattenkvaliteten. L.-O.C. har även deltagit i många möten med byalagen där även kommunen ibland var representerad samt haft möten med representanter för Kommunal Teknik, Länsstyrelsen m.fl. Byalagen skulle organiseras och delta i möten enligt en överenskommelse med kommunledningen. För B.H. har boendevärdet på fastigheten beräknats till ca kr per månad och reducering har beräknats på samma vis som för övriga sökande. I målet har dock yrkats ersättning med kr de två första månaderna och med kr under de nio återstående. - B.H. har fått akupunktur och örttebehandling våren Hon fick behandlingen för att få bort smärta i levern som uppkommit våren 2000 och örtte var för hennes magbesvär. Den 4 maj 2000 gjorde hon ett läkarbesök för vilket yrkas ersättning. Anledningen var att hon fått hudutslag. Det fick hon redan första gången i samband med att hon drack kommunens vatten den 11 augusti Då hade kommunen uppgivit att vattnet gick att dricka. Kloreringen pågick då fortfarande, enligt uppgift ända till den 23 augusti. Även därefter kan dock höga klorhalter ha funnits i vissa ledningar. Den höga klorhalten försvann inte förrän samtliga ledningar spolats igenom och när detta skedde har varit individuellt i de olika fastigheterna. B.H. har inte varit ensam om att få hudutslag vilket satts i samband med kloreringarna. B.H. slutade då att dricka av vattnet men hudutslagen försvann inte under hösten 1999 utan fortsatte även till och från under våren Hon provade vattnet ibland när man från kommunen uppgav att det var drickbart men varje gång återkom besvären. Under det akuta skedet i maj/juni 1999 hade hon även besvärligt med magen och drabbades även av synförsämring. Aquagen är ett preparat som tar bort bakterier och virus. Några droppar i ett glas erfordras. B.H. har köpt 15

5 5 flaskor efter vattenföroreningarna. Hon använde dropparna även i hämtat vatten då hon trodde att det säkert fanns föroreningar även i detta vatten. Hon hämtade vatten på alla möjliga håll hösten 1999 och våren Hon hade en dunk med sig i bilen, duschade inte hemma från det att hon fick reda på vattenföroreningen några dagar efter föroreningens insättande och fram t.o.m. våren Kommunen har anfört: Det är ostridigt i målen att störningen i dricksvattenkvaliteten innebär att va-anläggningen inte kan anses ha uppfyllt de krav som föreskrivs i 12 va-lagen och att kommunen därför är skadeståndsskyldig enligt 29 samma lag. Däremot är stridigt hur länge denna skadeståndsskyldighet sträcker sig i tiden. Kommunen gör gällande att dricksvattnet varit godtagbart för hushållsändamål efter den 7 juni 1999, eftersom det levererade dricksvattnet inte varit otjänligt efter denna tidpunkt. Kommunen anser därför också att den av fastighetsägarna anförda huvudsakliga grunden för ersättningsanspråken, dvs. rädslan för att använda vattnet, varit obefogad. - Orsaken till störningen i dricksvattenkvaliteten var en förbindelseledning mellan dricksvattenoch avloppsvattennätet som dittills varit okänd för kommunen. Den förekom inte på någon ritning. Med anledning av vattnets otjänlighet vidtog kommunen omedelbart en rad sådana åtgärder som föreskrivs och rekommenderas i Statens livsmedelsverks föreskrifter och allmänna råd om dricksvatten. Ledningarna chockklorerades och spolades kraftigt, i första hand fram till årsskiftet. Även de enskilda anläggningarna spolades. Kommunen utarbetade ett massivt provtagningsprogram för att finna föroreningskällan. Provtagningsprogrammet uppfyller kraven i Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten. Provtagningarna startade den 25 maj Under år 1999 togs sammanlagt mellan 700 och 800 vattenprover och under år 2000 närmare 200 prover. Till vattenverket är 167 fastigheter anslutna. Några dagar efter att de första proverna tagits sjönk antalet otjänliga prover kraftigt. Från den 28 maj kunde vattnet åter användas för dusch, disk och tvätt. Efter den 7 juni 1999 har dricksvattnet inte varit otjänligt och kunnat användas för hushållsändamål. Enstaka otjänliga prover har förekommit därefter bl.a. vid tillfälle när prov togs med sil. Det kan anmärkas att provtagning med sil och utan föregående spolning inte är i enlighet med svensk standard, den s.k. SIS-normen. Fastighetens egna installationer kan under sådana förhållanden påverka provresultatet. Kommunen har tillhandahållit klorfritt vatten i utplacerade tankar även under tid då dricksvattnet enligt Livsmedelsverkets gränsvärden inte varit otjänligt. Kommunen bestrider att klorhalten vid företagna kloreringar överstigit gällande gränsvärden. En massiv informationskampanj om det rådande vattenläget drogs igång av kommunen bl.a. genom skrivelser, informationsblad, radiomeddelanden, anslag och möten. Redan den 28 maj 1999 hölls det första mötet mellan företrädare för kommunen och ett av byalagen. Byalagen har inbjudits att delta i kommunens möten. Kommunen har även tillmötesgått krav om utseende av särskilda resurspersoner respektive anlitande av extern teknisk expertis. Det åtgärdsprogram som härvid framtagits har följts. Kommunen har med anledning av att dricksvattnet befunnits otjänligt befriat berörda abonnenter från såväl fast som rörlig va-kostnad under nästan ett helt år. Vidare har kommunen utgivit en schablonersättning om kr per hus-

6 6 håll, varav hälften för extra spolning och ökade kostnader för driften av varmvattenberedare och hälften för vattenhämtning, besvär och obehag under den tid vattnet var otjänligt. Därutöver har kommunen reglerat uppkomna personrespektive sakskador för 174 hushåll. De abonnenter som så önskat har härvid erhållit juridiskt biträde på kommunens bekostnad. I B.-O.T.:s fall har för dennes och hans hustrus skador m.m. utgivits kr. Kommunens ostridiga skadeståndsansvar för skador till följd av att vattnet var otjänligt tiden 26 maj 7 juni 1999 är rättsligt sett ett utomobligatoriskt ansvar eftersom förhållandet mellan kommunen och fastighetsägarna i detta hänseende regleras av va-lagen och kommunens taxa samt allmänna bestämmelser. Beträffande de krav som samtliga framställt om ersättning för minskat boendevärde bestrider kommunen att det skulle vara en följdskada till en sakskada (förgiftat vatten). Nedsatta boendevärden förutsätter att en eller flera av fastighetens funktioner är obrukbara dvs. det föreligger ett hinder att bruka fastigheten i ett eller flera avseenden. Kommunen vitsordar i detta fall att sådant hinder funnits tiden 26 maj till 7 juni Från och med den 8 juni har vattnet emellertid inte längre varit otjänligt och kommunens miljönämnd har som tillsynsmyndighet inte haft något att anmärka mot dricksvattenkvalitén från nämnda dag. Fastigheternas funktioner har därmed varit fullt ut användbara och boende/uthyrningsvärdet har inte varit nedsatt från Fastighetsägarnas grund för ersättningskraven är emellertid, som kommunen uppfattat den, inte att vattnet skulle ha varit otjänligt efter den 7 juni 1999 men att de inte vågat använda vattnet på fastigheterna från pingsthelgen 1999 till slutet av april Oavsett om denna oro varit befogad eller ej kan någon skada av ekonomisk natur då inte anses föreligga. Skadan är i stället av ideell natur och en sådan skada är inte ersättningsgill. Även om en ekonomisk skada skulle anses ha förelegat så förutsätter ren förmögenhetsskada brott vilket inte förelegat i dessa fall. Beträffande B.-O.T. yrkande om ersättning för kostnader för vattenhämtning, utöver redan utgiven sådan fram till 7 juni 1999, bestrids detta eftersom vattnet inte var otjänligt. L.-O.C.:s deltagande i många möten var frivilligt och utgör en ideell icke ersättningsgill kostnad. Kommunen har inte ställt krav på att särskilda personer skulle deltaga i mötena om vattenläget. Makarna C har erhållit schablonersättning med kr och därutöver 800 kr för vatteninköp och kr för sveda och värk. Beträffande B.H.:s ersättningsyrkanden bestrids dessa då någon medicinsk utredning inte finns som visar samband mellan vattenföroreningen och aktuella kostnader. Akupunkturbehandlingen och läkarbesöket har dessutom skett nästan ett år efter den inträffade föroreningen. Duschresorna och reningstillsatsen har inte varit nödvändiga. Eftersom B.H. redan gottgjorts genom att ha varit befriad från såväl fast som rörlig va-kostnad under nästan ett år, en kostnadsbesparing på kr, och genom att ha erhållit ett schablonbelopp om kr anser kommunen att hon redan gottgjorts i skälig omfattning för sveda och värk. Hon har inte heller haft anledning att ta egna prover på vattnet. Sökandena har genmält: Rätt till bruksvärdereduktion förutsätter inte uppmätning av 10 coliforma bakterier eller påvisad e-colibakterie. Såväl otjänligt vatten som vatten med anmärkning har emellertid förekommit även efter den 7

7 7 juni 1999, anmärkning vid ett större antal tillfällen. Frågeställningen i målen är dock inte om vattnet är otjänligt eller ej, utan om anmärkningar mot vattenkvaliteten kvarstått och av myndigheterna bedömts böra utredas närmare. Kommunens skadeståndsskyldighet är i och för sig kontraktsrättslig. Det är emellertid här fråga om ett avtalsförhållande mellan parterna som är reglerat i särskild lag utan begränsning till skadetyp. Det bestrids att förbindelsen mellan dricksvatten- och avloppsvattensystemen skulle ha varit okänd för kommunen. I fråga om rättegångskostnadsersättning har sökandena anfört: Det föreligger särskilda skäl för att kommunen skall ersätta fastighetsägarna för deras rättegångskostnader. Målen är s.k. pilotmål som omfattar 59 skadelidande fastighetsägare. Frågan om nedsättning av boendevärde är av principiell betydelse och har inte tidigare prövats i va-mål. Fastighetsägarna är den svagare parten i tvisten som dessutom utlösts av kommunens underlåtenhet att kontrollera om otillåtna ledningsförbindelser funnits mellan dricksvattennätet och avloppssystemet. UTREDNING I målet har på sökandenas begäran hållits partsförhör med B.H. (telefon), B.- O.T. och L.-O.C. samt vidare förhör med fastighetsmäklaren G.B. samt med J.L. Sökandena har i sina utsagor i allt väsentligt uppehållit sig vid vad som tidigare angivits i målet. G.B. har hänfört sig till sina i målet ingivna beräkningar av respektive fastighets minskade bruksvärde. J.L. har i sin utsaga uppgivit bl.a.: Han har i detta sammanhang varit med som representant för Vemmerlövs byalag och ingått i den särskilda arbetsgrupp som skulle ta tillvara bybornas intressen. Det förekom ojämnheter i kommunens provtagningar och byalagen beslutade att ta prover själva. Han var själv provtagare och analyserna lämnades till Scandiakonsult i Malmö. Vid ett tillfälle, den 14 juni 1999, kunde konstateras att vattnet till en fastighet var otjänligt. I övrigt fick många av proverna anmärkning. Det gick att se att vattnet inte var bra och folk blev också sjuka av det. Det är svårt att helt rensa så gamla rör som blivit förorenade. Därför tillgrep kommunen chockklorering. I detta fall stod emellertid dricksvattenreservoaren i vattenverket kvar osanerad under hela hösten Detta påverkade vattenkvaliteten. På kommunens begäran har va-chefen L.T. hörts. Han har därvid redovisat kommunens beslut och åtgärder sedan analyser visade på den inträffade vattenföroreningen och hänfört sig till vad som tidigare anförts i målet. Han har förnekat att kommunen skulle haft någon kännedom om att det fanns en ledning mellan vattenborran och avloppsvattensystemet. Sökandena har som skriftlig bevisning åberopat av dem ingivna analyser av provtagningar, information lämnad av kommunen och G.B.:s utredningar om bruksvärdereduktion för respektive fastighet, allt till styrkande av bruksvärde-

8 8 reduktionen. Därutöver har åberopats ingiven dokumentation från Statens livsmedelsverk och kommunen angående anmodan till Miljö- och hälsoskyddsnämnden att tillse att nödvändiga åtgärder snarast skulle vidtagas för att eliminera risker Dokumentationen åberopas till styrkande av att kommunen försummat att tillse att riskerna eliminerades. Slutligen har ingivits intyg, kvitton och kvittenser angående B.H.:s kostnader. Kommunen har åberopat Kontrollprogram - vatten 1999 (aktbil. 57 i Va 127/01), förteckning över vattenanalyser mellan den 19 januari 1999 och 11 december 2000, vattenanalyser avseende klorhalt och diagram med minnesanteckningar från 8 juni 1999 samt PM av VBB VIAK AB, allt till styrkande av att dricksvattnet från den allmänna va-anläggningen inte varit otjänligt efter den 7 juni 1999 och att klorhalten inte överstigit gällande gränsvärden. Minnesanteckningarna jämte ingivna almanacksanteckningar åberopas även till vederläggande av påståendet att oron över vattenkvaliteten varit befogad. Med samma bevistema har även åberopats Länsstyrelsens i Skåne län rapport Analys av störningar i dricksvattenförsörjningen kring Västra Vemmerlöv 1999, Rapport 99:37. Slutligen har kommunen även åberopat åklagarens beslut att ånyo nedlägga förundersökning om miljöbrott till styrkande av att föroreningen inte orsakats genom brottslig handling. I inlaga som sökandena ingivit efter huvudförhandlingen i målet har dessa för kännedom bifogat beslut av överåklagaren i Malmö åklagardistrikt att återupptaga förundersökningen. VA-NÄMNDENS SKÄL I 29 lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar regleras frågan om skadeståndsskyldighet för parterna i ett va-förhållande. I paragrafen åläggs en sådan anläggnings huvudman, som åsidosatt sin skyldighet i förhållande till en brukare av va-anläggningen, att ersätta uppkommen skada. Detta skadeståndsansvar gäller i princip oberoende av vållande. De skyldigheter som här åligger huvudmannen i förhållandet till brukarna följer av 12 i samma lag. Där föreskrivs att den allmänna anläggningen skall utföras och drivas så att den tillgodoser miljö- och hälsoskyddsintresset och att den skall vara försedd med de anordningar som krävs för att den skall fylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. Så länge anläggningen behövs skall huvudmannen underhålla den och i övrigt se till att den på tillfredsställande sätt fyller sitt ändamål. Det har när det gäller skadeståndsskyldighet enligt 29 valagen varken genom lagstiftningen eller rättstillämpningen gjorts någon avgränsning över huvud taget av ansvarigheten med avseende på arten av de skador som skall omfattas av det objektiva ansvaret. Detta torde innebära att ansvaret omfattar all slags ekonomisk skada, dvs. såväl person- eller sakskada som ren förmögenhetsskada. Det har inte ansetts möjligt att i lagtexten närmare ange den standard på anläggningen och dess tjänster som huvudmannen skall vara förpliktad att upprätthålla. Av förarbetena (prop. 1970:118 s 124) framgår dock att en allmän vaanläggnings ändamål i första hand är att tillgodose bostäders och hushållsförbrukares normala behov av vattenförsörjning och avlopp och att täckande av

9 9 behov därutöver kommer i andra hand. I fråga om kvaliteten på renvattnet från den allmänna vattenanläggningen har mot denna bakgrund i rättspraxis (se t.ex. Vattenöverdomstolens dom DT 9/75, beträffande vilken Högsta domstolen inte beviljade prövningstillstånd) fastslagits att, såvida huvudmannen inte åtagit sig att tillhandahålla vatten av särskild beskaffenhet, hans leveransskyldighet i detta sammanhang inte omfattar annat eller mera än ett för hushållsändamål tjänligt vatten. För bedömningen av om ett vatten kan anses godtagbart som hushållsvatten eller inte, får ledning i första hand hämtas ur föreskrifterna och allmänna råden i Statens livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten (Statens livsmedelsverks författningssamling 1993:35). Om vattnet uppfyller de krav som uppställs i kungörelsen får det normalt godtas som hushållsvatten även i sådant fall som nu är föremål för prövning. I nu aktuella fall har kommunen medgivit att det levererade vattnet till hushållen under tiden 26 maj 7 juni 1999 inte uppfyllde kraven på ett för hushållsändamål tjänligt vatten. Genom att avloppsvatten vid uppkommet stopp kunde tränga in i renvattennätet via en öppen förbindelseledning mellan spillvattensystemet och renvattenborran kom det utgående vattnet från vattenverket i Vemmerlöv att bl.a. innehålla såväl e-coli som koliforma bakterier och alltför höga halter av heterotrofa bakterier. Många av de vattenanalyser som gjordes under denna period har också i laboratorium klassificerats som otjänligt enligt livsmedelsverkets krav. Förhållandena ledde till sjukdomsutbrott bland brukarna men även till andra besvär och skador för dessa. Med anledning av det inträffade befriades berörda abonnenter från fast och rörlig va-avgift under närmare ett års tid och ett schablonbelopp om kr betalades ut per hushåll för ökade kostnader, besvär och obehag under tiden då vattnet var otjänligt. Härutöver har kommunen enligt uppgift särskilt reglerat uppkomna person- och sakskador för 174 hushåll, varibland bl.a. återfinns L.-O.T. och makarna C. De fortfarande oreglerade skador och kostnader som nu begärs ersättning för är enligt sökandena också följder av den bristande säkerheten i kommunens vattenverk men även av att kommunen som huvudman fram till och med april år 2000 inte företog tillräckliga åtgärder för att säkra vattenkvaliteten och brast i informationen till brukarna. Va-nämnden gör följande bedömning. Det vatten som levererats till sökandena i dessa mål har under en längre tid från försommaren 1999 visat sig ha brister i kvaliteten. Inledningsvis var vattnet otjänligt och således under den kvalitet som kommunen i egenskap av huvudman för allmän va-anläggning är skyldig att upprätthålla. Kommunen är skadeståndsskyldig för ekonomiska skador uppkomna till följd härav. Även efter den inledande akuta perioden har vattnets kvalitet emellertid varit mycket ojämn. Kommunens egna i målet redovisade analysresultat visar således att av de 22 prov på renvattnet som klassificerats som otjänligt 4 stycken är tagna efter den 7 juni 1999 då vattnet enligt kommunen åter skulle vara fullt användbart för hushållsändamål. Härtill kommer att vattnet efter detta datum i ett betydande antal fall bedömts som tjänligt med anmärkning trots att vattnet

10 10 samtidigt under långa perioder också klorerades. Anmärkningarna har efter den 7 juni främst gällt den höga halten av heterotrofa bakterier men i vissa fall även koliforma sådana. Kommunens utförda analyser visar givetvis ändå inte problemen vid varje tillfälle i alla delar av nätet eller i alla fastigheter. Inte heller finns alla datum redovisade. För juli månad 1999 redovisas t.ex. i den stora sammanställningen, aktbil. 56 (Va 127/01) endast resultat från de fyra första dagarna vilka pekar på tjänligt vatten. Sammanställt med analysresultat som givits in av sökandena, aktbil. 8, som redovisar ytterligare analyser bl.a. från juli månad, blir bilden en annan med många anmärkningar beträffande bakterieförekomst. Uppenbarligen har kvaliteten dessutom varierat inte endast över tiden utan också mellan abonnenterna. De kompletterande vattenprov som byalagen tagit och låtit analysera illustrerar det sagda då härvid ytterligare otjänligt prov och prov med anmärkning redovisats. Det får genom vad som sålunda framkommit och vad som uppgivits av sökandena anses visat att det förelegat bristfälligheter av såväl hälsomässig som estetisk/teknisk art i vattnet med tyngdpunkten på de inledande två veckorna, men som under lång tid därefter inneburit osäkerhet om riskerna med att fullt ut nyttja vattnet i hushållen. Som framgått innebär en va-huvudmans ansvar för vattenkvaliteten att brukarna skall förses med ett för hushållsändamål tjänligt vatten. Tiden efter den första akuta perioden har enligt företagna analyser vattnet visserligen i de helt överväldigande antalet analyser bedömts som tjänligt men som framgått har även enstaka prov visat på otjänligt vatten och i ett betydande antal fall har vattnenproven bedömts som tjänligt med anmärkning. Ett vatten som fått sistnämnda bedömning skall i och för sig enligt tillämpliga normer kunna godtas som hushållsvatten. De många anmärkningarna och inslagen av enstaka otjänliga prov under en längre tid tyder emellertid på förekomsten av bakteriella ansamlingar i delar av ledningsnätet och en pågående mikrobiell tillväxt i vattenverk eller ledningsnät som allt torde sammanhänga med den ursprungliga föroreningen av renvattnet i maj Orsaken till de fortsatta problemen med påvisade bakterieförekomster och uppgivna besvär för brukarna är alltså att finna i det förhållandet att vattenverket genom den öppna förbindelsen till avloppsnätet brustit i säkerhet. För eventuella skador och kostnader som drabbar brukarna till följd av sådan brist i säkerheten svarar kommunen även om vattenkvaliteten i sig inte längre skulle konstituera något skadeståndsansvar. Sökandena har också gjort gällande att kommunen som huvudman för vattenanläggningen även eftersatt sina skyldigheter att upprätthålla vattenkvaliteten efter den 7 juni Kommunen har redogjort för alla de åtgärder som sattes in så snart man fått klart för sig att dricksvattnet förorenats. Många av insatserna synes ha varit både snabba och adekvata. Sökandena har emellertid varit kritiska till hur informationen i vissa delar sköttes. De har vidare särskilt lagt kommunen till last att man inte omgående efter upptäckten av föroreningsorsaken också rengjorde och sanerade vattenverkets dricksvattenbassäng utan att åtgärden kom att vidtagas först sedan byalagen vänt sig till kommunstyrelsen och en utomstående konsult kopplats in. I de allmänna råd som Livsmedelsverket givit ut som kommentar till 22 i livsmedelskungörelsen anges de åtgärder som kan bli aktuella för huvudmannen att vidta då en allvarlig förorening konstaterats. Det betonas att det, då vattnet bedömts som otjänligt eller tjänligt med anmärkning

11 11 med avseende på mikrobiologisk förorening, krävs snabba åtgärder för att skydda konsumenterna. Bland de åtgärder som där anges återfinns också att tömma och rengöra reservoar och eventuella brunnar. Kommunen har i detta fall inte närmare kommenterat dröjsmålet med att vidta mekanisk rengöring av bassängen. Kommunen har bevisbördan för att tillräckliga åtgärder vidtagits och att nyssnämnda förhållande skulle sakna betydelse. Enligt Va-nämndens mening kan förhållandet ha medverkat till att problemen med vattenkvaliteten kvarstod så pass länge efter den inledande fasen. Bristerna i vattenkvaliteten torde därför kunna hänföras såväl till att vattenverket inte uppfyllt skälig säkerhet genom den öppna förbindelsen till avloppsnätet som till att erforderliga åtgärder inte i alla avseenden kom till utförande tillräckligt snabbt efter föroreningen. Vid nu gjord bedömning är kommunen skadeståndsskyldig för skador till följd av bristande vattenkvalitet även under tid då bristerna inte alls eller endast vid enstaka tillfällen medfört att vattnet bedömts som otjänligt. Det torde för att ersättning skall utgå för minskat boendevärde få förutsättas att det boende som de skadedrabbade betalar för inte fullt ut kunnat utnyttjas av dem eller inte gått att upplåta till annan mot normal ersättning. Orsakerna kan vara olika. I rättspraxis har försämrat boende bedömts som följdskada av ekonomisk art och t.ex. utgått på grund av att del av bostaden inte kunnat användas då den skadats av avloppsvatten, att bostaden utsatts för buller och damm men även som ren förmöghenhetsskada i avtalsförhållande på grund av att till bostaden levererats vatten som varit av ojämn och bristfällig kvalitet (Se Vattenöverdomstolens dom DTVa 20/94 som efter överklagande inte medgavs prövningstillstånd i Högsta domstolen). Sökandena har berättat hur de avstått från att konsumera vattnet, avstått från att duscha och även i andra avseenden under längre tid undvikit normal vattenanvändning på sina fastigheter. Vatten har hämtats från annat håll. Fastigheterna har därmed inte kunnat utnyttjas fullt ut. Med hänsyn till vad som kommit fram om vattnets varierande kvalitet över tiden och de besvär sökandena uppgivit vid förtäring och användning av vattnet kan deras oro inte anses obefogad och den skada som uppkommit saknar inte betydelse. Sökandenas försämrade boende skall därför ersättas av kommunen. Vid bedömningen av vilken ersättning som i nu berört hänseende skall utgå kan konstateras att ingen har gjort gällande direkta ekonomiska förluster på grund av att boendevärdet reducerats. Sökandena har låtit beräkna marknadsvärdet för respektive fastighet och mot bakgrund därav boendekostnad per månad avrundat till ett ungefärligt bruks/boendevärde. Utifrån G.B.:S erfarenheter som mäklare vad avser priset på fastigheter på landet med bristande vattenhygien har sedan bruksvärdet reducerats. De av sökandena yrkade ersättningarna har inte fullt ut motsvarat av G.B. beräknad reduktion. Kommunen har på sin sida bestritt att boendevärdet alls skulle vara reducerat och ifrågasatt beräkningarna. Kommunen har inte vitsordat något belopp som skäligt i detta sammanhang. Det finns i och för sig inte anledning att ifrågasätta de av G.B. uppgivna marknadsvärdena aktuella tider för fastigheterna och att boendekostnaderna överslagsmässigt kan stämma. När det gäller att avgöra hur mycket ett beräknat

12 12 bruksvärde reduceras på grund av bristande vattenkvalitet måste emellertid beaktas att när fråga är om en kommunal va-anläggning så föreligger en i lag stadgad skyldighet för kommunen att komma till rätta med vattenproblemen. Det finns således anledning för en presumtiv köpare av en fastighet ansluten till en allmän vattenanläggning men även för en hyresgäst att anta att kvalitetsproblem är av övergående natur. Hur stora problemen varit på respektive fastighet synes dessutom ha varierat med hänsyn till vad som uppgivits om när och hur vattnet åter började användas efter den inledande akuta perioden. Även en tänkbar hyresgäst på fastigheterna kan förväntas värdera problemen med vattnet och dettas användbarhet på sitt sätt och efter den oro denne skulle uppleva på grund av situationen. Med hänsyn härtill och även till att vattnet inte hela tiden varit av dålig kvalitet finner Va-nämnden att ersättningen får bestämmas efter en skälighetsbedömning. Härvid bör utgångspunkten vara att ersättning skall utgå för en väsentligt begränsad användning av respektive fastighets kranvatten med avseende på konsumtion och i stor utsträckning även beträffande hygien under tiden fram till att vattenreservoaren åtgärdats men att viss ersättning bör utgå även för tiden därefter under våren 2000 eftersom problem enligt företedda analyser kvarstod en tid efter arbetenas avslutande. Den av kommunen anlitade konsulten från K & M synes fram emot mitten av februari 2000, enligt av sökandena åberopade minnesanteckningar, ha varit av uppfattningen att dricksvattnet då när ytterligare provtagningar slutförts måste anses varit bra vid anslutningspunkterna. Va-nämnden finner vid en samlad bedömning skäligt att B.-O.T. och makarna C. erhåller kr vardera och B.H kr för minskat boendevärde som kan anses ha bestått till februari månad år B-O.T. har yrkat ersättning för vattenhämtning med sammanlagt kr. Behovet av vattenhämtning torde ha varierat under aktuell period men med hänsyn till de besvär T. uppgivit av användning av kommunens vatten uppenbarligen varit motiverad även efter den 7 juni Med beaktande av att vattnet dock även varit tjänligt under delar av perioden får T. anses skäligen gottgjorda med reseersättning om 500 kr. Då någon utredning som visar att T., mot kommunens bestridande, skulle ha rätt till ytterligare ersättning i denna del inte föreligger skall ersättning utöver reseersättningen inte utgå för vattenhämtning. Makarna C. har yrkat ersättning för L.-O.C.:s deltagande i olika möten och provtagningar med anledning av vattenföroreningen. Det förhållandet att kommunen i informationssyfte och för att uppfylla livsmedelskungörelsens och valagens krav redovisat åtgärder och aktuell vattensituation vid många möten där L.-O.C. frivilligt deltagit liksom att byalagen haft egna möten där C. deltagit kan inte medföra ersättningsskyldighet för kommunen gentemot C. Yrkandet härom skall således ogillas. Vad så gäller B.H. har hon uppgivit att hon avstått från att duscha hemma under 11 månader och yrkat ersättning med kr för resor till Malmö där hon duschat på en friskvårdsinrättning. B.H. har inte närmare redogjort för vilka problem hon fått genom att använda kranvattnet för personlig hygien. Problemen synes snarast ha sammanhängt med konsumtion av vattnet. Det är dock förståeligt om hon då också känt oro över och avstått från att använda vattnet även för sin hygien. Det kan enligt nämndens mening dock inte ha varit

13 13 nödvändigt för B.H. att resa ända till Malmö för att få duscha i ett godtagbart vatten då möjligheter att duscha måste ha funnits betydligt närmare i t.ex. Trelleborg. Vattnet i bostaden torde också periodvis ha kunnat användas för hygieniska ändamål. B.H. får därför i denna del anses skäligen gottgjord med en ersättning om kr. I fråga om ersättningsyrkandet för reningstillsatsen i dricksvatten, 15 flaskor Aquagen totalt kr, är effekten och behovet av tillsatsen inte styrkt. B.H. har uppgivit att hon avstått från att konsumera kranvattnet eftersom hon blev sjuk av det. Det saknas anledning till antagande att tillsatsen skulle behövts även i vattnet från de utställda vattentankarna. Yrkandet skall således ogillas. Beträffande ersättning för smärtlindrande akupunkturbehandling mot leversmärtor och örtte för magproblem saknas utredning om erforderligt samband med vattenförhållandena, särskilt som B.H. inte konsumerade av vattnet. Mot kommunens bestridande kan inte heller ersättning för läkarbesök i maj 2000 medges då sambandet med vattenföroreningen inte styrkts. Kostnaden för vattenprov i oktober 1999 får B.H. svara för själv då provet såvitt framkommit inte utförts på begäran av kommunen. B.H. har slutligen också yrkat ersättning för sveda och värk med kr avsett att kompensera fysiskt och psykiskt lidande under den aktuella tiden. Ersättning för sådant lidande kan emellertid inte utgå i detta sammanhang vid prövning enligt va-lagen. Även om i detta yrkande även skulle kunna ingå ytterligare någon form av ekonomisk skada har detta inte kommit till uttryck på sådant sätt att ersättning härför mot kommunens bestridande kan utdömas. Enligt det nu anförda skall kommunen förpliktas att till B.-O.T. betala skadestånd med kr, till makarna C. med kr och till B.H. med kr. På beloppen skall utgå ränta enligt yrkandena. Enligt 14 andra stycket lagen (1976:839) om Statens va-nämnd kan part på begäran tillerkännas ersättning av motparten för kostnad vid nämnden, om det finns särskilda skäl för det. Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1970:118 s. 162) framgår att undantaget från huvudregeln skall tillämpas t.ex. när kostnader har orsakats av försummelse från motpartens sida eller när den vinnande partens kostnader blivit oskäligt stora på grund av motpartens sätt att utföra sin talan. I praxis har dock området för särskilda skäl inte kommit att begränsas till nyssnämnda exempel som närmast tar sikte på processuell försummelse. När kostnadsersättning i andra fall har utdömts har det rört sig om s.k. pilotmål där utgången haft stort intresse för många andra huvudmän och abonnenter och fastighetsägaren lagt ned en synnerligen omfattande utredning för sin sak. Även om utgången i aktuella mål kan ha intresse för andra boende som drabbats av vattenföroreningen har rättsfrågan om ersättning för nedsatt boendevärde tidigare bedömts i mål enligt va-lagen. Inte heller kan den utredning som sökandena bidragit med anses som speciellt omfattande eller av avgörande betydelse för målets utgång. Med hänsyn härtill har inte visats att sådana särskilda skäl till kostnadsersättning föreligger att kommunen kan åläggas ersättningsskyldighet för sökandenas processkostnader. Yrkandena härom skall därför ogillas.

14 14 HUR MAN ÖVERKLAGAR Se bilaga SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Dom: Mål nr: M KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. L.-O.C. 2. L.C. 3. B.H. 4. B.-O.T. Ombud för 1-4: Advokaten M.T. KLAGANDE OCH MOTPART Trelleborgs kommun Ombud: advokaten B.H. SAKEN Skadestånd MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 1. Miljööverdomstolen ändrar Statens va-nämnds beslut endast på så sätt att Trelleborgs kommun förpliktas att betala ytterligare 500 kr till B.-O.T.. 2. Parterna skall stå sina egna kostnader i Miljööverdomstolen. B.-O.T., L.-O.C., L.C. och B.H. har yrkat att Miljööverdomstolen bifaller deras talan i målet samt förpliktar Trelleborgs kommun att ersätta deras rättegångskostnader vid Statens va-nämnd. Trelleborgs kommun (kommunen) har yrkat att Miljööverdomstolen ogillar motparternas talan. Parterna har bestritt varandras ändringsyrkanden. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. Kommunen har vid Miljööverdomstolen vitsordat B.-O.T.:s yrkanden beträffande resekostnader samt tidsåtgång och olägenheter i samband med vattenhämtning som skäliga i och för sig.

15 15 UTREDNINGEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN Parternar har fört sin talan huvudsakligen på samma sätt som i Statens vanämnd. Kommunen har därutöver som ny grund för bestridandet åberopat att B.-O.T. m.fl. inte gjort vad som ankommit på dem för att begränsa sina skador grundade på oro. Utredningen i Miljööverdomstolen är i huvudsak densamma som i Statens vanämnd. L.-O.C., B.-O.T. och B.H. har hörts under sanningsförsäkran. Vittnesförhör har hållits med J.L., G.B. och L.T. Parterna har åberopat omfattande skriftlig bevisning. MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Det är ostridigt i målet att kommunen, såsom huvudman för va-anläggningen, är skadeståndsskyldig gentemot fastighetsägarna för den skada som uppkommit när avloppsvattnet trängde in i dricksvattensystemet. Minskat boendevärde Med skada i 29 va-lagen avses även ren förmögenhetsskada. Inskränkningar i fastighetsägares boendemöjligheter är följdskador av ekonomisk natur som i och för sig är ersättningsgilla enligt va-lagen. Enligt Miljööverdomstolens mening bör ersättning för minskat boendevärde utgå under den period som fastighetsägarna, på objektiva grunder, haft skäl att inte använda det tillhandahållna vattnet. För tiden den 24 maj till den 7 juni 1999 är det ostridigt att fastighetsägarna har haft skäl att inte använda det tillhandahållna vattnet. Vad gäller tiden därefter inställer sig frågan om kommunen agerat på sådant sätt att fastighetsägarna ändå - trots att dricksvattnet inte var otjänligt - har haft en befogad anledning till oro och således haft godtagbara skäl att inte använda vattnet. Det kan först konstateras att föroreningen i vattnet varit av allvarlig art med en mängd sjukdomsfall till följd. Detta har fört med sig att fastighetsägarna haft berättigade krav på att få det klarlagt att någon förorening inte fanns kvar i ledningsnätet. Av utredningen framgår bl.a. att kommunen i den information som lämnades till fastighetsägarna efter den 7 juli 1999 framhållit att vattnet var tjänligt och drickbart. Emellertid har kommunen i samma informationsmaterial framhållit att spolning av ledningarna fortsatte och man har uppmanat fastighetsägarna att spola länge. Någon annan slutsats än att det fanns risk för att föroreningar fanns kvar i ledningarna kan rimligtvis inte ha dragits. Vidare har klorering av vattnet periodvis skett och sedan återupptagits. Även detta måste för fastighetsägarna ha framstått som om föroreningar fanns kvar i ledningarna, eftersom klorering av vattnet tidigare inte skett. Dessutom har kommunen haft vattentankar uppställda, något som ger sken av att det levererade vattnet inte höll fullgod kvalitet. Till detta kommer att kommunen under hösten anlitade K

16 16 & M för att utarbeta och föreslå ett åtgärdsprogram. Det ledde till att lågvattenreservoaren senare rengjordes mekaniskt. Även om kommunen framhållit att vattnet var tjänligt har kommunen samtidigt tagit fastighetsägarnas oro på allvar och vidtagit en mängd åtgärder. Fastighetsägarna har därigenom givits intrycket att deras oro för att dricka vattnet varit befogad. Sammanfattningsvis finner Miljööverdomstolen att kommunens agerande som ju syftat till att garantera ett drickbart vatten och undanröja fastighetsägarnas oro samtidigt orsakat den oro som fastighetsägarna känt för dricksvattenkvalitén och lett till attt de har haft skäl att inte använda det, i vart fall fram till dess vattentankarna togs bort och den anlitade konsulten kommit fram till att vattenkvalitén var godtagbar vid anslutningspunkterna. Att B.-O.T. m.fl. skulle varit passiva och inte begränsat skadan finns det inte stöd för i utredningen. Tvärtom framstår det som om de aktivt verkat för att få klara besked från kommunen. På grund härav finner Miljööverdomstolen att kommunen skall ersätta B.-O.T. m.fl. för minskat boendevärde för den tid som Statens va-nämnd funnit. Vad gäller ersättningens storlek finns inte underlag för annat än en skälighetsuppskattning. Miljööverdomstolen finner inte skäl att frångå Statens vanämnds bedömning, varvid Miljööverdomstolen beaktat den generella ersättning som kommunen redan utgett. Övriga ersättningsyrkanden Då B.-O.T., i enlighet med vad som framgått ovan, har haft godtagbara skäl att inte använda det vatten som levererats har han rätt till ersättning för reskostnader. Om beloppet råder numera inte tvist. Ersättning för tidsspillan och olägenheter i samband med resorna kan inte utgå. Beträffande övriga ersättningsposter för L.-O.C. och B.H. gör Miljööverdomstolen inte någon annan bedömning än den Statens va-nämnd gjort. Rättegångskostnader vid Statens va-nämnd Beträffande rättegångskostnaderna vid Statens va-nämnd gör Miljööverdomstolen inte någon annan bedömning än den nämnden gjort. Rättegångskostnader i Miljööverdomstolen Vid denna utgång bör parterna svara för sina egna rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:2

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:2 29:2 En kommun var jämte andra kommuner delägare i ett renvattenverk. Kommunen har ansetts ansvarig enligt 29 och 12 va-lagen mot sina abonnenter för skador av dåligt vatten på grund av brister i vattenverket.

Läs mer

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr.

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr. 31 En fastighetsägare har inte medgivits nedsättning av va-avgiften för att han själv pumpat ut inträngande avloppsvatten från sin källare så att detta inte kom att belasta kommunens avloppsreningsverk.

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:5

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:5 29:5 En fastighetsägare har orsakat driftstörningar på den allmänna va-anläggningen genom utsläpp av större mängder potatisskal i avloppet. Skadeståndet har jämkats eftersom huvudmannen ansetts medvållande

Läs mer

DOM 2011-02-28 Stockholm

DOM 2011-02-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0110 DOM Stockholm Mål nr T 3073-10 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2010-03-16 i mål nr T 1419-09, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm

Läs mer

Yrkanden: Kommunen yrkade förpliktande för GB att till kommunen betala 4 290 kr 75 öre.

Yrkanden: Kommunen yrkade förpliktande för GB att till kommunen betala 4 290 kr 75 öre. Ett av en kommun utfärdat s.k. avstängningsmeddelande har, eftersom det inneburit krav på abonnenten att utöver va-avgifter betala avfallshämtningsavgifter för att undgå vattenavstängning, ansetts inte

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Kommunen bestred yrkandet och yrkade för egen del förpliktande för bolaget att till kommunen utge sammanlagt 608 819 380 940 = 217 879 kr.

Kommunen bestred yrkandet och yrkade för egen del förpliktande för bolaget att till kommunen utge sammanlagt 608 819 380 940 = 217 879 kr. 26B: Fråga om avgiftsnedsättning vid mycket hög överförbrukning pga. läckage när huvudmannen vare sig kontrollerat mätaren eller utsänt självavläsningskort under längre tid trots kännedom om att läcka

Läs mer

8 va-lagen. I J bestred kommunens yrkande men vitsordat kapitalbeloppet och ränteberäkningen i och för sig.

8 va-lagen. I J bestred kommunens yrkande men vitsordat kapitalbeloppet och ränteberäkningen i och för sig. 8 va-lagen En fastighet för vilken erlagts anläggningsavgift år 1975 och som senare kommit att omfattas av verksamhetsområdet har ansetts förvärvat en brukningsrätt som hindrar kommunen från att uttaga

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060210 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr F 9297-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-23 i mål nr F 2100-13, se bilaga A KLAGANDE R L

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 T 1477-02 KLAGANDE Hotell du Nord Aktiebolag, 556251-9032, Box 62, 581 02 LINKÖPING Ställföreträdare: O. S. MOTPART Svenska

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 Sammanfattning Förhandling enligt 10 medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots vissa kontakter mellan den arbetstagarorganisation som begärt förhandling

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 9A:2

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 9A:2 9A:2 Fråga om bostadsfastighet med större fördel kunde försörjas med vatten från egen vattentäkt än genom anslutning till allmän renvattenanläggning. Familjen I. äger en stadsäga i Växjö kommun. Fastigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2004 T 471-04 KLAGANDE 1. SJ 2. AJ 3. NJ 4. LJ Ombud för samtliga: advokaten MB MOTPART BT Ombud: jur. lic. SA SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

Kommunen anförde: Kommunens skyldighet när det gäller leverans av

Kommunen anförde: Kommunens skyldighet när det gäller leverans av 29 va-lagen Skadestånd har inte tillerkänts fastighetsägare för bristfälligt vatten främst med förekomst av mikroorganismer när bristfälligheterna inte ansetts vara en följd av att huvudmannen eftersatt

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 25 maj 2004 Mål nr T 4509-02 KLAGANDE RW Ombud: förbundsjuristen JM MOTPART LS Ombud: advokaten ME SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2004 B 1412-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART H.E. Offentlig försvarare och ombud: advokaten J.L., SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 juni 2011 T 2966-09 KLAGANDE Aktiebolaget Svenska Bostäder, 556043-6429 Box 95 162 12 Vällingby Ombud: Jur.kand. SJ MOTPART ZS Ombud:

Läs mer

Miljööverdomstolen MÖD 2005:29

Miljööverdomstolen MÖD 2005:29 Miljööverdomstolen MÖD 2005:29 Målnummer: M3079-04 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2005-05-17 Rubrik: Föreläggande enligt miljöbalken att följa villkor i beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen-----ett

Läs mer

29:16. Bolaget yrkade förpliktande för kommunen att till bolaget utge 133 104 kr jämte ränta.

29:16. Bolaget yrkade förpliktande för kommunen att till bolaget utge 133 104 kr jämte ränta. 29:16 En huvudman har, trots återkommande stopp inom loppet av några dygn, inte ansetts skadeståndsskyldig eftersom stoppet i spillvattenledningen som orsakade skadan antogs berott på att ett ledningsfrämmande

Läs mer

Kommunen bestred yrkandet men vitsordade ett belopp om 24 681 kr samt bestred yrkandet om ersättning för rättegångskostnader.

Kommunen bestred yrkandet men vitsordade ett belopp om 24 681 kr samt bestred yrkandet om ersättning för rättegångskostnader. 45 Fråga om viss skada (bl.a. dubbla boendekostnader p.g.a. fördröjd fastighetsförsäljning) varit adekvat i förhållande till en översvämning på en fastighet. Även fråga om ersättning för uteblivna ränteintäkter

Läs mer

Förmögenhetsbrottsförsäkring

Förmögenhetsbrottsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren (den försäkrade). 2 När försäkringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 2882-02 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART IG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LB SAKEN Vållande till miljöstörning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

Nilug bestred betalningsskyldighet. Beloppet 43 622 kr liksom räntan vitsordades i och för sig.

Nilug bestred betalningsskyldighet. Beloppet 43 622 kr liksom räntan vitsordades i och för sig. 5 Fråga om kommun ingått avtal med annan än fastighetsägaren om användande av den allmänna va-anläggningen Nilug Förvaltnings Aktiebolag (Nilug) äger fastigheten Mölndal Tingshuset 5, som är belägen inom

Läs mer

29: Samtliga fastighetsägare yrkade ränta på respektive belopp

29: Samtliga fastighetsägare yrkade ränta på respektive belopp 29: Fastighetsägare har tillerkänts ersättning för minskat boendevärde sedan källare översvämmats av inträngande avloppsvatten. Fråga även om ersättning motsvarande åldersavdrag som gjorts i försäkringsersättningen.

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr M 2748-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr M 398-12, se bilaga

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

DOM 2012-07-04 Stockholm

DOM 2012-07-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060207 DOM 2012-07-04 Stockholm Mål nr M 3321-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-03-21 i mål nr M 3518-11, se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T 295-12 KLAGANDE MW Ombud: Advokat JJ MOTPART Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud:

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2006 T 2100-05 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Box 3327 103 66 Stockholm Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

DOM 2012-11-29 Meddelad i Östersund

DOM 2012-11-29 Meddelad i Östersund 1 Meddelad i Östersund Mål nr PARTER KÄRANDE Rolf PETER Johansson, 590406-8219 Blåhammarvägen 60 Lgh 8030 831 72 Östersund Ombud: Niclas Sundell c/o Hyresgästföreningen Region Norrland Götgatan 4 903 27

Läs mer

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 3 DOM 2010-03-16 Meddelad i Stockholm Mål nr T 1419-09 PARTER Kärande Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: Jur. kand. Marie Nordström Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

DOM 2014-10-06 Stockholm

DOM 2014-10-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060207 DOM 2014-10-06 Stockholm Mål nr F 5344-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-05-08 i mål nr F 5061-13, se bilaga

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4 26A:4 Fråga om beräkning av engångsavgift för avstyckning från fastighet för vilken anläggningsavgift bestämd bl.a. med hänsyn till arealen redan hade betalats. S.K. ägde tomten nr 16 i Älvsborg, Göteborgs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2009 T 2597-08 KLAGANDE OCH MOTPART Länsförsäkringar Norrbotten, 597000-3884 Box 937 971 28 Luleå Ombud: U.L. KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 24:2

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 24:2 24:2 Fråga om överuttag av va-avgifter kan återbetalas till brukarna genom s k kollektiv reglering i stället för en direkt utbetalning till var och en av dem. Från början av 1979 till 1986 ägde B.T. fastigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/10 Mål nr A XXX/07 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

DOM 2010-03-18 Stockholm

DOM 2010-03-18 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 1311 DOM 2010-03-18 Stockholm Mål nr Sid 1 (9) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2009-05-08 i mål nr M 2487-06 och M 2493-06 2511-06, se bilaga A KLAGANDE OCH

Läs mer

DOM 2012-11-06 Stockholm

DOM 2012-11-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0703 2012-11-06 Stockholm Mål nr T 10209-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART KS Omtanke AB, 556686-0283 Gjutarplan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 maj 2005 T 4000-02 KLAGANDE KF MOTPART Trafikförsäkringsföreningen, 802005-9286, 115 87 STOCKHOLM Ombud: försäkringsjuristen BE, samma

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 26A:14

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 26A:14 26A:14 Fråga om jämkning av engångsavgift för en fastighet på grund av att fastighetsägaren har åsamkats särskilda kostnader för anslutningen till följd av att förbindelsepunkt inte har upprättats i fastighetens

Läs mer

DOM 2014-10-06 Stockholm

DOM 2014-10-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060207 DOM 2014-10-06 Stockholm Mål nr F 5348-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-05-08 i mål nr F 5058-13, se bilaga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09

vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09 vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets interimistiska beslut den 25 november 2009 i ärende dnr 533/2009, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Ekfors

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö

DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2013-01-10 meddelad i Växjö Mål nr M 2065-12 KLAGANDE Bolagsstiftarna Förvaltning Sverige AB Box 12086 402 41 Göteborg Ombud: E.A. c/o MAQS Law Firm Advoktabyrå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2005 T 3807-03 KLAGANDE Björn Lundmark Aktiebolag, 556347-2157 Verkstadsgatan 6 341 47 Karlskrona Ombud: advokaten BA MOTPART GE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2013 Ö 2441-11 KLAGANDE MS-R MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Vittnesersättning (partssakkunnig) ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT 2009-10-12 Meddelad i Stockholm Mål nr T 13975-06 T 9595-06 PARTER KÄRANDE Sikander Khan, 490217-3451 c/o Skatteverket, Säkerhetsfunktionen 106 61 Stockholm Ombud: Advokat Anders

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

DOM 2014-06-12 Stockholm

DOM 2014-06-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 08 DOM 2014-06-12 Stockholm Mål nr M 8005-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Statens va-nämnds slutliga beslut 2013-08-09, BVa 51, i mål nr Va 519/12, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Täby kommun 183

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2014 T 2021-13 KLAGANDE Tele2 Sverige Aktiebolag, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista Ombud: Advokat MB Ombud: Advokat AE MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 T 2314-09 KLAGANDE Sölvesborg-Mjällby Sparbank, 536200-9457 Box 77 294 22 Sölvesborg Ombud: Advokat G W MOTPART Revisionsbyrån

Läs mer

gade läckaget, dvs. skruvade åt den koppling som läckte. Därefter har det inte läckt någonting.

gade läckaget, dvs. skruvade åt den koppling som läckte. Därefter har det inte läckt någonting. En kommun kunde inte anses ansvarig för att ersätta en översvämningsskada som uppstått i samband med ett mätarbyte eftersom den koppling som börjat läcka ingick i fastighetsägarens ansvar och då någon

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 maj 2008 B 5251-06 KLAGANDE HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 Sammanfattning Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 juni 2009 Ö 3573-07 KLAGANDE Bilstugan i Malmö Aktiebolag, 556510-0442 Box 20522 200 74 Malmö Ombud: Advokat JH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

Stockholm. SAKEN Skadestånd enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. a) förpliktas SSRS Plaza Aktiebolag att till var och en av

Stockholm. SAKEN Skadestånd enligt lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. a) förpliktas SSRS Plaza Aktiebolag att till var och en av 1 SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr T 836-08 Rotel 0111 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom den 11 december 2007 i mål T 18908-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

DOM 2014-06-11 Stockholm

DOM 2014-06-11 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2014-06-11 Stockholm Mål nr M 5165-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-05-05 i mål nr M 1850-14, se bilaga KLAGANDE Kristianstads

Läs mer

DOM 2010-07-07 Meddelad i Solna

DOM 2010-07-07 Meddelad i Solna 1 Meddelad i Solna Mål nr PARTER Kärande Yellow Register On Line AB, 556447-0119 Box 1272 501 12 Borås Ombud: Jur.kand. Jonas Öjelid Box 11104 404 23 Göteborg Svarande ANNELI Christina Sliwon, muf Professional

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm KÄRANDE Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Box 1105, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristen Bo Villner, LO-TCO Rättsskydd

Läs mer

DOM 2013-05-16 Stockholm

DOM 2013-05-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2013-05-16 Stockholm Mål nr M 9156-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Statens va-nämnds beslut 2012-09-25, BVa 58, i mål nr Va 226-10, se bilaga A KLAGANDE HUSÖHR Fastighetsaktiebolag MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 december 2003 Ö 2549-03 KLAGANDE EH Offentlig försvarare och ombud: advokaten JH MOTPART Riksåklagaren SAKEN Näringsförbud ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö

DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2015-09-24 meddelad i Växjö Mål nr M 2516-15 KLAGANDE Miljönämnden i Malmö Stad 205 80 Malmö MOTPART Căldăraru Gheorghe c/o Centrum för Sociala Rättigheter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juli 2015 Ö 3206-13 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Trudhem, 716401-3349 Ombud: Advokat BKR och advokat CM MOTPARTER 1. KI 2. AL SAKEN

Läs mer

DOM 2015-01-27 Stockholm

DOM 2015-01-27 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060208 DOM 2015-01-27 Stockholm Mål nr M 4696-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-04-29 i mål M 4168-11, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer