Programredogörelse avseende

Transkript

1 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunfullmäktige 1(20) Programredogörelse avseende program inför förslag till Tillägg till Översiktplan, ÖP07, Tema vindkraft Örkelljunga kommun Bilagor Remisslista Program Programtiden pågick till enligt Plan- och bygglagen (PBL) 5 kap Kungörelse har gjorts i HD/NST Handlingarna rörande TEMA VINDKRAFT har skickats ut i enlighet med remisslistan. Programmets handlingar har varit utställda på samtliga bibliotek i kommunen, kommunhuset och på kommunens hemsida. Även har två informationsmöten hållits, 4/3 i Skånes Fagerhult, Bokelundaskolan samt 11/3 i Örkelljunga, utbildningscentrum. Där har allmänheten haft tillfälle att fylla i en enkät om vi i kommunen skall ha vindkraftverk samt hur de vill att kommunen i så fall skall placera eventuella vindkraften. Även en enkät för företagare fanns tillgänglig. De som inte var med på mötena kunde ta del av enkäterna på kommunens hemsida. Enkätsvaren finns sammanställda på kommunens hemsida. I nästa planskede, samrådet, ställs ett planförslag med ställningstaganden utifrån inkomna yttranden, enkätsvar och övrigt underlagsmaterial ut för ny möjlighet att lämna synpunkter. Sammanställning av inkomna yttranden med kommentarer Yttrandena finns i sin helhet att tillgå på kommun kansli, Örkelljunga kommun Länsstyrelsen i Skåne Län ( ) Allmänt Länsstyrelsen finner att tematillägget för vindkraft till översiktsplanen för Örkelljunga kommun i huvudsak är täckande och utgör ett utmärkt underlag för det fortsatta planarbetet i kommunen. Programhandlingen redovisar en tydlig övergripande vision. Vindkraft Det framgår inte vilken typ av etableringar som det har kommit in ansökningar om. Det framgår inte av figur 4 om det finns ett respektavstånd på 500 m invid tätorterna och dess planerade utvidgning. Riksintressen Det bör framgå på ett tydligt sätt av planhandlingarna var föreslagna vindkraftsanläggningar sammanfaller med områden av riksintresse och Natura Som ett komplement till kartan

2 2(20) på sidan 11 kan det för att förenkla bedömningen av respektive intresse vara lämpligt att också redovisa varje riksintresse för sig. Totalförsvaret Samråd med Försvarsmakten ska ske så att man kan utröna vilken geografiska områden som kan komma i konflikt med en framtida vindkraftsexploatering. Hälsa och säkerhet Man bör i planhandlingarna lägga till information om skyddsavstånd beträffande närhet till vägar och järnvägar. Mellankommunala frågor Vindkraftsetableringar är en fråga av mellankommunal art som länsstyrelsen anser angelägen att beakta i den fortsatta planeringen. Det ska av samrådshandlingarna framgå hur samordning och samverkan över kommungränser genomförts. Miljöbedömning Bestämmelserna om miljöbedömningar av planer och program gäller sedan och omfattar bland annat översiktplaner. Översiktsplaner behandlar lokaliserings- och exploateringsfrågor och anger tillåten eller önskvärd mark- och vattenanvändning. De ger därigenom förutsättningar eller vägledning för kommande tillstånd och planer. Översiktsplaner ska därför alltid miljöbedömas. Kommunen gör bedömningen att en miljökonsekvensbeskrivning troligtvis kommer att behöva upprättas. En avgränsning av MKB:n görs i samråd med Länsstyrelsen, lämpligen i samband med plansamrådet. Det fortsatta arbetet med konsekvensbeskrivning kan med fördel ske utifrån landskapets förutsättningar och konsekvenser för motstående intressen. En miljöaspekt som behöver utvecklas är därför hur det allmänna intresset av stora opåverkade områden påverkas, men även hur landskapsbild och kulturmiljövärden påverkas av att grupper av vindkraftsverk placeras i vidsträckta skogar. Vindkraftsetableringar i skogsmiljö är en relativt ny företeelse vars konsekvenser för kulturmiljö är svåra att överblicka. Då påverkansområdet är stort och svårbedömt kan det vara aktuellt att göra en utredning där man försöker hitta metoder för att bedöma vindkraftsverkens påverkansområden. Vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. Kommunen bör förtydliga vilka miljöaspekter som kommer att utredas närmare i samband med detaljplan, tillståndsprövning och bygglov. De miljöaspekter som är av övergripande karaktär bör beskrivas på översiktsplanenivå. Länsstyrelsen menar att det är lämpligt att genomföra visualiseringar i det fortsatta arbetet med aktuellt planförslag och att låta dessa bilda underlag för miljöbedömningen av Tillägg till Översiktsplan för Örkelljunga kommun, ÖP07, Tema Vindkraft. Det gäller inte minst synbarheten på längre avstånd, eftersom vindkraftsetableringar på höjder i skogsområden kan komma att vara skymda av skog på nära håll men bli synliga på långt håll. Övrigt Kulturvärden

3 3(20) Programmet utgör ett bra underlag för kommunens fortsatta planering och ställningstagande inför eventuell vindkraftsetablering. I programmet redovisas information och relevanta frågor rörande kulturmiljö och vindkraft som kommunen måste förhålla sig till i det fortsatta arbetet. Under förutsättning att kommunen beaktar natur- och kulturmiljön i den utsträckning som programmet framställer och arbetar vidare med detta i den fortsatta planprocessen bedömer Länsstyrelsen att etablering av vindkraft i området kan vara möjlig. Fornlämningar och arkeologi I planhandlingarna bör det framgå att det kan komma krävas särskilt tillstånd enligt kulturminneslagens 2 kap, om fornlämningar berörs av planerade vindkraftsetableringar. Till varje fornlämning hör också ett, i vissa fall, större fornlämnings område som har samma lagskydd som fornlämningen. Naturvärden De områden som är utredningsområden enligt ÖP förefaller rimliga även i det här tidiga skedet. Områdena markerade som möjliga för vindkraft är många och översiktliga och det går inte att ge exakta yttrande för varje område i det här skedet. Utgångspunkterna är dock bra och programmet är ett bra dokument att utgå ifrån. I det fortsatta arbetet tar kommunen förslagsvis fram ett kartmaterial som visar var potentiella vindkraftsområden överlappar med natur- och friluftslivsområden. De bör t ex beakta: Riksintressen, Natura 2000, områden av värde för friluftsliv, tysta områden, fågel och fladdermusstråk, områden som är utpekade enligt länets naturvårdsprogram samt områden utpekade för tätortsnära natur. Materialet bör även visa påverkan på landskapsbilden och huruvida man gör intrång i gällande strandskydd. Förtydligande görs av vilka sorters verk som ansökningarna gäller. Ett respektavstånd införs invid tätorterna och dess planerade utvidgning enligt ÖP07. I det fortsatta arbetet med vindkraftstillägget kommer tydligt att redogöras för huruvida eventuella föreslagna områden för vindkraftetableringar i kommunen sammanfaller med riksintressena, natura områdena, områden av värde för friluftslivet, fågel och fladdermusstråk samt områden utpekade i länets naturvårdsprogram. Försvarsmakten är med på remisslistan och har yttrat sig se nedan. Kommunen kommer att beakta skyddsavstånd till statliga vägar och järnvägar. Kommunen har redan haft god samverkan med flera av grannkommunerna förutom obligatorisk programsamrådsremiss vilket vi ämnar fortsätta och ta med i tillägget. Kommunen är medveten om att det krävs en miljöbedömning och gör bedömningen att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att behöva upprättas och önskar samråd med länsstyrelsen angående MKB:ns avgränsning under samrådstiden. Kommunen kommer i det fortsatta arbetet att översiktligt geografiskt definiera kommunens stora opåverkade områden, kultur- och naturmiljöernas och landskapets förutsättningar och konsekvenser för motstående intressen. Kommunen har fått bidrag från Boverket för att kunna genomföra visualiseringar för hur verken påverkar landskapsbilden, skogsmiljön och upplevelsen på närmare och längre avstånd, för utredning om vindbruksområden i förhållande till fornlämningar och strandskydd mm. Texten i länsstyrelsens yttrande angående kulturminneslagen införs i tillägget. Länsstyrelsen i Kronoberg ( ) Länsstyrelsen i Kronoberg ser positivt på Örkelljunga kommuns ambition att ta fram ett tillägg till översiktsplanen som behandlar kommunens vindkraftsutbyggnad. Enligt vår

4 4(20) uppfattning är det viktigt att det för den framtida vindkraftsetableringen finns vägledande politiskt förankrade dokument som redovisar motstående intresse, och som anger riktlinjer för hur landskapsbild, buller och andra störningar ska hanteras. I kommunens program finns områden utpekade i anslutning till länsgränsen som anges ha potential för vindkraftsutbyggnad. Då storskaliga vindkraftsanläggningar i regel har stor påverkan på sin omgivning, även på längre avstånd, vill vi betona vikten av att dialog förs med angränsande kommuner i arbetet med att peka ut potentiella vindkraftsområden. Enligt den fördjupade vindkartering över Kronobergs län som Uppsala Universitet har tagit fram på uppdrag av Länsstyrelsen finns goda vindförutsättningar i delar av området utmed gränsen mellan Örkelljunga och Markaryd kommuner. Det är alltså sannolikt att en utbyggnad av vindkraftsanläggningar kan bli aktuellt även på Markaryds kommuns sida av länsgränsen. Även detta pekar på att hantering och slutlig bedömning av var vindkraftsverk kan etableras i områden som ligger i anslutning till länsgränden måste ske i nära mellankommunal samverkan mellan Örkelljunga och Markaryds kommuner. Alla Örkelljunga kommuns grannkommuner kommer att ges möjlighet att yttra sig även i de resterande planskedena under arbetet med att ta fram tillägget till ÖP07 tema vindkraft dessutom tas underhandskontakt för att dela ställningstaganden, erfarenheter od. Försvarsmakten ( ) På bifogad karta är tre områden inringade där en vindkraftsetablering kan komma i konflikt med totalförsvarets intressen. I dessa områden krävs analys på exakta positioner och höjder. I ett av områdena finns pågående vindkraftsärenden. Försvarsmakten kan konstatera att detta ärende ej har remitterats till Försvarsmakten. En text om riksintressen för totalförsvaret bör föras in i nästa version av planen förslagsvis; Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktplanen, i andra fall inte. dels finns områden i form av övningsoch skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inta kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Örkelljunga kommun finns inga öppet redovisade områden som utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. I kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftsverk. De kan utgöra flyghinder eller störa olika typer av kommunikationssystem. Därför bör försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovsärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 50 meter inom tätort. Försvarsmaktens förslag på text angående riksintresset för totalförsvaret införs i nästa version av planen. Hänsyn tas, i det fortsatta arbetet, till de tre områden där vindkraftetablering kan komma i konflikt med totalförsvarets intressen.

5 5(20) Vägverket ( ) I programmet redovisas platser för var vindkraftsärenden kommit in till kommunen. Även redovisas tre utredningsområden för vindkraft. De flesta vindkraftsärenden ligger nära väg E4 och alla utredningsområden ligger kloss intill vägen. Tyngdpunkten ligger i kommunens norra del. Endast det allra nordligaste och tillika största utredningsområdet ligger inom området som har högsta vindpotential. Det kan synas rationellt och lovvärt att samla bullrande verksamhet, som i detta fall väg E4, höghastighetsbanan och vindkraften till kommunens ryggrad och därmed skydda eventuella ostörda tysta områden, men detta bör inte ske utan eftertanke. Väg E4 är en väg med hög status och har riksintresse. Utblickar över omgivande terräng spelar stor roll bl a för trafiksäkerheten. Motorvägen E4 bör ingå bland de värdefulla områden som bör skyddas för alltför närgången etablering av verksamheter, t ex vindkraft. Kommunen beskriver väg E4 som ryggraden och andra vägar som upplevelsestråk. Man bör emellertid inte negligera ryggradens betydelse som upplevelsestråk. Det är många resenärer på väg av denna dignitet, som i alla fall om de är pendlare, dagligen färdas på vägen och därmed nästan kan jämföras med boende. Och för boende har kommunen satt som mål att hålla vindkraftverk på ett respektfullt avstånd från bostäder. Vägverket har krav på betryggande avstånd bl a med hänsyn till eventuella vrakdelar från vindkraftsverken. Vindkraftsverk påverkar landskapsbilden starkt. Därför är det bättre att vindkraftsparkerna samlas i större grupper istället för enstaka verk utspridda lite var stans och att de placeras vid knutpunkter/noder utmed väg E4 där handel och andra verksamheter samlas än utspridda längs hela vägen så att det känns som om man färdas genom ett långsträckt industrilandskap. Positivt att värna de relativt få öppna ytorna i landskapet och istället koncentrera utbyggnaden till skogsområden eller i skogsridåer. Från trafiksäkerhetssynpunkt har också den inbördes uppställningen av verk betydelse. Om kraftverken kommer att ligga i fel vinkel i förhållande till körriktningen, kan det leda till att uppmärksamheten brister hos föraren. En annan fråga är hur man ska nå anläggningsplatsen såväl under utbyggnaden som under den senare driften. Vägverket konstaterar att det allmänna vägnätet öster om väg E4 är glest. Vindkraftsverk bör inte byggas där de inte får bästa effekt t e x söder om Örkelljunga tätort. Vägverket ifrågasätter de i programmet markerade inkomna vindkraftsärendena här. Etableringen bör prövas genom planläggning inkluderande illustrationskarta över verkens placering, utan efterföljande bygglov, vilket givetvis förutsätter att verken placeras i större grupper. Vid planprövningen bör också ställas villkor över hur verken ska avvecklas efter att de tjänat ut. Kommunen noterar vägverkets synpunkter om att motorvägen E4 bör ingå bland de värdefulla områden som bör skyddas för alltför närgången etablering av verksamheter, t ex vindkraft. Kommunen ser positivt på att förlägga vindkraftsverk i den redan bullriga miljön längs med väg E4 men det kommer inte att ske utan reflektion. Väg E4 är samtidigt kommunens huvudentré och ansikte utåt mot omvärlden. Vyerna från väg E4 in över kommunen och genom kommunen är därför viktiga. Kommunen kommer att beakta generellt skyddsavstånd till väg E4 och upplysa om att skyddsavståndet vid senare detaljstudier är tornhöjd plus vinghöjd. Närmare utredningar

6 6(20) kring fel vinkel får också lämnas till framtida detaljerade etableringsprojekt. Generellt kan kommunen dock ta med information redan nu om att vindkraftverk inte får placeras i fel vinkel t ex i sådan linje att vägtrafikanterna får uppfattningen att linjen anger vägens riktning. Kommunen önskar i det fortsatta planarbetet vägverkets mer detaljerade synpunkter på de då föreslagna områdena med avseende på nåbarhet under utbyggnad och drift. Kommunen utgår i det fortsatta arbetet från av Energimyndigheten beställd och av Uppsala universitets senast reviderade vindkartering. Kommunen noterar att de områdena med bäst vindenergi, ur denna synvinkel, bör gå före de områdena med lite sämre vindenergi. Kommunen tackar i övrigt för intressanta synpunkter gällande t ex landskapsbilden och prövningsförfarandet vilka vi tar med oss som underlag i det fortsatta arbetet. Regionmuseet Kristianstad, landsantikvarien i Skåne ( ) Vindkraftsetablering är ett relativt nytt fenomen i skogsbygden och kommunens initiativ att utreda möjligheterna för detta närmare är mycket positivt. Den fördjupade analysen bör redogöra för kommunens mål rörande den egna vindkraftsproduktionen. Energiproduktionen i förhållande till antalet vindkraftverk kan med fördel visualiseras genom bildmontage. En djupare studie av på vilket sätt kommunens natur- och kulturmiljöer påverkas av vindkraftsetableringar är nödvändig. Vindkraftslokaliseringar sammanfaller ofta med fornlämningsområden i höjdlägen som dessutom riskerar att påverkas vid anläggning av nya tillfartsvägar. Det är lämpligt att i ett tidigt skede identifiera dessa särskilt känsliga områden. Det är mycket angeläget att analysera vilka växter- och djurarter som riskerar att påverkas negativt av vindkraft och inom vilka områden dessa arter förekommer. Vilka områden upplevs idag som tysta och opåverkade? Dessa områden bör i största möjliga mån hållas fria från vindkraftsverk. De diffusa värdena, mörker och tystnad, kommer med stor sannolikhet att bli eftertraktad bristvara i framtiden. En bedömning bör göras i vilken utsträckning kommunens attraktionskraft påverkas av utbyggd vindkraft. Finns det delar av kommunen där vindkraft av denna anledning bör undvikas? Kommunen domineras av en småskalig karaktär där relativt små och avgränsande landskapsrum oftast är överblickbara. Dagens höga vindkraftsverk har en helt annan storsaklighet som påverkar ett stort, omgivande landskapsavsnitt. En kommunövergripande landskapsanalys är därför nödvändig där bl a särskilt värdefulla siktlinjer och vyer bör identifieras. Kommunen tackar för intressanta synpunkter och ska beakta dessa i det fortsatta planarbetet. Enheten för regional utveckling, Region Skåne ( ) Region Skåne ser positivt på energilösningar som bidrar till långsiktighet och minskade koldioxidutsläpp. Region Skåne välkomnar att kommunen möter de nya förutsättningarna för vindkraftsetablering med ett strategiskt dokument. Genom att ha ett väl genomarbetat och förankrat material tillhanda underlättas kommunens hantering av vindkraftsärenden samtidigt som det demokratiska inflytandet kan säkras. Region Skåne påminner om dokumentet Styrkor och svagheter i planerings- och etableringsprocessen för vindkraft i Skåne. Region Skåne uppskattar att kommunen tar ett

7 7(20) helhetsgrepp om vindkraftsfrågan och belyser de motstående intressen som finns samt att det är viktigt med en levande dialog med grannkommunerna. Kommunen kommer att fortsätta helhetsgreppet genom att ytterligare belysa de motstående intressena och genom att fortsätta den levande dialogen med våra grannkommuner. Kommunen tackar för dokumenttipset. Skånetrafiken ( ) Skånetrafiken vill gärna att en höghastighetsjärnväg mellan Skåne och Stockholm kommer till stånd. En sådan är möjlig i flera olika sträckningar, och det är i dagsläget osäkert vilken sträckning som ger bäst nytta. Tills vidare är det emellertid önskvärt att kommunerna upprätthåller spårreservat, så att inget av alternativen försvåras eller omöjliggörs i onödan. Skånetrafiken anser därför att Örkelljunga bör prioritera ett spårreservat för Europabanan. Om uppehåll i Örkelljunga överhuvudtaget ska bli intressant måste järnvägen dock gå betydligt närmare samhället än den i översiktsplanen redovisade korridoren. Enligt vår egen mer detaljerade undersökning för var spåret rent tekniskt/ekonomiskt bör gå är det svårt att böja in det till väg E4 vid Skåneporten. I det föreslagna läget ligger stationen på cykelavstånd (ca 4,5 km) från både Örkelljunga och Åsljunga centrum. Kommunen är mycket intresserad av att höghastighetsspåret går längs med väg E4 under förutsättning att det också går att använda för regionaltåg med station i Örkelljunga tätort. NÅRAB ( ) Ingen erinran. Myndighet för samhällsskydd och beredskap (MSB) ( ) I det kommande arbetet förutsätts att en utredning görs av de risker som kan finnas i samband med etablering av vindkraftsanläggningar. Exempel på detta är risken för isbildning, brand, blixtnedslag, nedfallande delar och totalhaverier. I vindkraftverk kan det även finnas miljöfarliga ämnen (till bl a växellådor, hydraulsystem och isolermedium) och risken för utsläpp bör också beaktas. Det är även viktigt att ta hänsyn till räddningstjänstens resurser och möjligheter till insatser vid olyckor. MSB vill även upplysa om 2 kap 2 i lagen mot olyckor (2003:778) att det är ägaren eller nyttjanderättsinnehavare som i skälig omfattning ska hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka. För att minska sårbarheten i samhället och för att undvika eventuella bortfall av el är det viktigt att vindkraftsverken, ledningar och ledningsgator är dimensionerade och utformade så att hänsyn tas till risken för extremhändelser och kontinuerliga klimatförändringar. Kommunen kommer i det fortsatta planarbetet att beakta de risker som, enligt MSB ovan, kan finnas i samband med etablering av vindkraftanläggningar och i planbeskrivningen upplysa om lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Kommunen upplyser det kommande planförslaget även om risken för extremhändelser, kontinuerliga klimatförändringar och behovet av att exploatörerna gör detaljutredningar i projektskedet. Laholms kommun ( )

8 8(20) Örkelljunga kommun delar många av de bedömningar som legat till grund för Laholms kommuns vindkraftsplanering. Kommunen har därför inget att erinra mot principerna i programmet. Dock vill Laholms kommun betona att i programmet finns vissa områden, som bedöms som potentiella områden för vindkraft, belägna invid kommungränsen mot Laholm. Dessa områden är belägna där Laholms kommun på andra sidan gränden bedömt att det ej är lämpligt med vindkraftsutbyggnad. Laholms kommun önskar därför att i den händelse vindkraftsområden planeras intill kommungränsen ett respektavstånd föreskrives från kommungränsen till närmaste verk. Örkelljunga kommun ser positivt på fortsatt samarbete och dialog med Laholms kommun och kommer att ta med Laholms bedömning om var det inte är lämpligt med vindkraftsutbyggnad och behovet av respektavstånd i det fortsatta planarbetet. Markaryds kommun ( ) Det är av yttersta vikt att mellankommunal samverkan sker mellan Örkelljungas och Markaryds kommuner, så att en framtida vindkraftsutbyggnad i Örkelljunga kommun ej medför restrektioner för andra etableringar i Markaryd kommun samt att en gemensam planering sker mellan kommunerna vad gäller konkreta vindkraftsförfrågningar. När det gäller konkreta vindkraftsförfrågningar så kan det enligt den nya lagen komma att bli endast en miljöbalks- och länsstyrelsefråga, kommunen förutsätter då att länsstyrelsen sköter de mellankommunala frågorna väl. Örkelljunga kommun ser mycket positivt på fortsatt samarbete och dialog med Markaryds kommun gällande tilläggsplanen för vindkraft vilket blir ett viktigt underlag även för länsstyrelsernas handläggning av vindkraftsärenden. Hässleholms kommun ( ) Ingen erinran då det inte finns några intressekonflikter gentemot det tematiska tillägg för vindkraft som Hässleholms kommun haft på utställning. Hässleholm ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i projekt invid och över kommungränsen. Örkelljunga kommun ser mycket positivt på fortsatt samarbete och dialog med Hässleholms kommun. När det gäller konkreta vindkraftsförfrågningar så kan det enligt den nya lagen komma att bli endast en miljöbalks- och länsstyrelsehandläggning, kommunen förutsätter då att de sköter de mellankommunala frågorna väl. Ängelholms kommun ( ) Programmet ger en god bild av det kommande planeringsarbetet och vilka ställningstagande Örkelljunga kommun kommer att behöva göra. Avseende kartan (figur 4, sid 7) med bebyggelsefria områden anser Ängelholm att även bebyggelse utanför kommungränsen bör redovisas för att ge en heltäckande bild av vad som faktiskt är bebyggelsefria områden. Vad beträffar den i ÖP07 utpekande korridor för Europabanan, anser Ängelholms kommun att spårsträckningen ska fredas från exploatering. Höghastighetståg med en sträckning genom nordvästra Skåne är en stor möjlighet för regionen och bör inte begränsas eftersom en begränsning skulle innebära en fördel för alternativa sträckningar som inte kommer

9 9(20) nordvästra Skåne till godo. Ängelholm samarbetar med Höganäs och Helsingborgs stad med tema vindkraft och önskar någon form av samarbete. Örkelljunga kommun ser mycket positivt på fortsatt samarbete och dialog med Ängelholms kommun och det är en bra idé att även ta med bebyggelsen runt om vår kommun i det fortsatta arbetet. Örkelljunga kommun är mycket intresserad av att höghastighetsspåret går längs med väg E4 under förutsättning att det också används för regionaltåg med station i Örkelljunga tätort vilket vi har redovisat i översiktsplanen, ÖP07 och vilket kommer att visas tydligt även i vindkraftstillägget. Clas Engström, Kristdemokraterna ( ) Örkelljunga skall bland annat göras känt för sin goda livsmiljö och dess särprägel skall bevaras enligt utdrag ur vår Vision Vi vill att hela landsbygden skall leva och vi ser gärna att bostadshus uppförs även ute i de mindre byarna. För att detta skall locka vill vi bevara så mycket som möjligt av de fina kulturmiljöerna som vi har utan störande inslag och höga torn som sticker högt över trädtopparna. Kommunen bör bidra med miljövänlig energiproduktion i form av vindkraft. Därför vill vi att de stora vindkraftverken hänvisas till att uppföras där det redan finns störande inslag i naturen t ex längs med E4:an. Vindkraftverken bör placeras i grupper för att hålla nere intrånget i naturen och möjligheten till annan användning av mark. Mindre verk på upp till 30 meters höjd och som då i första hand avses för fastighetsägarens eget energibehov kan även få uppföras på andra platser i kommunen. En avvägning kommer i planarbetet att göras mellan kommunens fina kulturmiljöer och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. Carina Zachau, Moderaterna ( ) Kommunen skall ha vindkraftsverk men utbyggnaden skall gå långsamt för det kommer mycket nytt t e x vertikala verk. Det bör byggas ca verk och i grupper om 2-3 i varje. Absolut lämpligaste platsen är längs E4 men vad ger det för intryck till besökare/turister? Kommun bör vara vaksam för de skyddsavstånd som anges gentemot bostäder. Vissa naturområden och kulturlandskap bör vara helt undantagna för vindkraftsverk. En stor del av kommunens energi bör komma från vindkraft. En avvägning kommer i planarbetet att göras mellan kommunens natur- och kulturmiljöer och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. I arbetet kommer allas önskemål om antal verk, gruppers storlek och placering och skyddsavstånd att tas med i avvägningar och bedömningar. Planen ska så långt som möjligt fungera för både nutida och eventuellt framtida verk. Ingemar Johansson, Centerpartiet ( ) Det är stora ekonomiska aspekter för markägare att beakta. För många markägare kan detta vara avgörande för egendomens avkastning och fortsatta verksamhet som bevarar det öppna landskapet. Val av plats för vindkraftsverk måste överordnas de gröna områden som redovisas i Översiktsplanen. Restriktioner mot etablering måste vara väl förankrad i människors uppfattning. Det finns vindkraftverk som t o m uppförts i ett Natura 2000 område.

10 10(20) Störning Att människor störs eller inte störs av en fysiks anläggning beror oftast på om man gillar verksamheten eller inte. Detsamma gäller för vindkraft. De flesta är positiva till ren energi som vindkraftsel men ogillar att grannen sätter upp ett vindkraftsverk och blir då störda. Delaktighet Den som avser uppföra vindkraftsverk bör engagera grannar och närboende genom t ex del i intäkten från vindkaftsbolaget. Detaljplan, bygglov Vi ansluter oss till att en ansökan om att uppföra vindkraftsverk kan prövas genom detaljplaneförfarande. En s k frimärksplan. Med en detaljplan prövas även kraven enligt miljöbalken samt tillförsäkras den sökande en långsiktig varaktighet för projektet. Kringläggningar Vid uppförande av vindkraftsverk ska man beakta behovet av en bred tillfartsväg med små variationer i höjdled samt erforderlig ledningsdragning för avledning av ström. Ägande Med hänsyn till omfattande förberedelse och prövning bör ägandet ligga hos exploatören/vindkraftsbolaget, som ersätter för intrång och nyttjande av mark. Det finns olika typer av partnerskap man kan gå med i om man införskaffat adekvat kunskap. Remissinstanser, litteratur Vi anser att synpunkter från LRF och Örkelljunga Natur inhämtas innan en vindkraftspolicy antas. Energimyndigheten har givit ut ett lättläst och informativt häfte Vindkrafttillståndsprocessen och kunskapsläget. Vindkraftspolicy Kommunen bör upprätta en vindkraftspolicy som beaktar ovanstående synpunkter. I det fortsatta arbetet med framtagande av vindkraftstillägget beräknas en undersökning göras av hur värdena i de gröna områden som redovisas i ÖP07 och i naturvårdsprogrammet är förenliga med vindbruk eller inte, t ex med avseende på den nya infrastruktur som vindbruket kräver. Störningsproblematiken kommer att behandlas i det fortsatta arbetet med tillägget. Kommunen ser positivt på ekonomiska samarbeten, partnerskap osv gällande vindkraftsetableringar men detta är ingen fråga för kommunen att hantera eftersom kommunen inte själv ämnar ägna sig åt vindbruk. Vindkraft gör ofta intrång på grannfastigheter t ex genom att bostadshus inte kan uppföras i bullerzonen respektive i skuggade områden vidare påverkar de ett stort omland t ex visuellt. Många blir därför berörda och bör få möjlighet att yttra sig. Både LRF och Örkelljungabygdens natur har fått vindkraftsprogrammet för yttrande dock har bara Örkelljungabygdens natur svarat se nedan. Tack för litteraturtipset. Kommunen har tagit beslut om att gå vidare i planeringsarbetet genom att ta fram ett tillägg till ÖP07 med tema vindkraft. Tekniska utskottet ( ) Ingen erinran Örkelljungabygdens Natur, Janne Johansson ( )

11 11(20) Vi tycker det är behjärtansvärt att kommunen kommer att arbeta fram ett genomtänkt förhållningssätt visavi möjlig vindkraftslokalisering i kommunen. Beslut och ställningstaganden kommer att behöva fattas vilka i vissa fall kanske påverkar den fysiska verkligheten mindre allvarligt men i andra fall på ett klart negativt eller diskutabelt sätt. I programskriften framhålls idén att framtida vindkraftsverk lämpligen kan lokaliseras längs befintlig, utbyggd infrastruktur. Detta syns i princip som en vettig ståndpunkt. Redovisningen av värdefulla miljöer i kommunen görs på sid 9 i programskriften. Den karta som finns medtagen är lite svårläsbar bland annat pga sin småskalighet. Någon hänsyn till det arbete, som regionmuseet håller på att slutföra kring kulturlandskapet i kommunen, har till synes inte kunnat göras. Det måste vara av stor vikt att bevara och framhålla de stora, orörda områden som utmärker sig på flera håll. Hela kommunens nordvästra del med Bjälkabygget, Boalt, Långalt, Smedhult och de strax gränsande byarna Porkenahult, Tockarp, Vemmentorp, Lönsjöholm, Krångelbygget m fl kan sägas ingå i detta. Även kring Lärkesholm, Värsjön och Stensmyr finns klart bevaransvärda områden. Om man ska kunna nyttja den energisympatiska vindkraften får man också på köpet en klar inverkan på landskapsbilden. Så betydelsen av hur verk tillåts växa upp är väsentlig för lång tid framöver! Under rubriken potentiella områden för vindkraftsverk finns en karta där vita fält markerar möjliga etableringsområden. Utan att ha studerat den närmare finner man att flertalet av de potentiella områdena hamnar i intressanta myrmarker där kommunens sista kvarvarande skogshönsstam och tjäderspelslokaler finns. Genom närvaro på flera seminarier under det sista halvåret behandlande vindkraftsfrågor har vi förstått att kunskapen om hur vindkraftsetablering i skogs- och myrmiljö påverkar framförallt djurlivet är mycket bristfällig. Nuvarande kunskaper har mestadels inhämtats från studier kring vindkraftsverk som varit belägna till havs, vid kusten eller kanske på slätten. Hur vindkraften påverkar arter som orre, tjäder, glada, kungsörn, nattskärra, lommar m fl är föga eller inte alls utredda. Fågelforskare talar om skyddszoner. Osäkerheten är nästan än större gällande fladdermöss. Rimligen bör försiktighetsprincipen leda till att man gemensamt i landet tar fram trovärdiga kunskaper om vindkraftens biologiska inverkan i skilda skogsmiljöer och att detta sker innan man låter en större satsning ske på nyetableringsfronten. För vår del som en ideell förening känns det svårt att riktigt till fyllest sätta oss in i vad en kommande vindkraftsutbyggnad kan leda till positivt som negativt. Som framgått av ovanstående yttrande efterlyser vi mer forskning kring verkens påverkan på djurlivet i skogen. Människans upplevelse av de mycket höga, roterande verken varierar säkert en hel del. Att avsätta flera större områden i kommunen som förhållandevis orörd, vindkraftsfria områden är möjligen en klart god tanke. Vi konstaterar dock med tillfredställelse att kommunen bestämt sig för att hela den stora vindkraftsfrågan ska utredas och fördjupas under det kommande året, varvid en intresserad allmänhet får lov att komma till tals. Kommunen har för avsikt att ta med både antikvariskt, biologiskt och landskapsarkitektoniskt kunniga personer i det fortsatta arbetet med vindkraftsplanen. Kommunen tackar för ÖbNs synpunkter på var de stora orörda områdena i kommunen kan sägas finnas. Kommunen ser positivt på ett fortsatt gott samarbete. En avvägning kommer i planarbetet att göras mellan kommunens fina kulturmiljöer och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. Hans Jannesson, Ö. Spång 635 ( ) Självklart att det skall satsas på vindkraft i kommunen då potentialen visat sig vara mycket stor enl vindkartering. Enligt mig är de lämpligaste platserna för placering av kraftverken

12 12(20) först och främst norr om centralorten mot Perstorp, Hässleholm och Markaryds kommuner med gamla E4:an som skiljelinje. Även mot Ängelholms kommun kan det vara lämpligt och då norr om RV 114. I tillägget till översiktsplanen bör målet för energiproduktion inom kommunen vara minst självförsörjning. Kommunen tackar för synpunkterna kring var vindkraftsetableringar bör placeras och kommer utifrån de inlämnade yttrandena och övrigt underlagsmaterial att göra en avvägning mellan kommunens fina natur- och kulturmiljöer, boendeintresset, besöksnäringen m fl intressen och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. Bertil Magnusson och Rauni Andersin, Värsjöby 6325 ( ) Att beakta: Den svenska flodkräftans skyddsområde runt Värsjön Infrastrukturen kring vindkraftsverken Hänsyn till boende vid placeringen Hänsyn till Natura 2000 Kommunen tackar för synpunkterna och kommer utifrån de inlämnade yttrandena och övrigt underlagsmaterial att göra en avvägning mellan kommunens naturmiljöer, inklusive Natura 2000-områdena, boende mm och önskemålen om vindkraftsetableringar med den infrastruktur som därmed krävs. Finns det kunskaper och/eller tankar kring på vilket sätt vindbruk påverkar flodkräftans skyddsområde på ett positivt eller negativt sätt så tar kommunen gärna del av det. Johan Gustavsson, Smedhult 8455 ( ) Ska ni tvunget ha vindkraftsverk i kommunen så placera dem utmed E4:an. Där ljudmiljön redan är förstörd. Kommunen ser positivt på att förlägga vindkraftsverk i den redan bullriga miljön längs med väg E4 men det kommer inte att ske utan reflektion. Väg E4 är samtidigt kommunens huvudentré och ansikte utåt mot omvärlden. Vyerna från väg E4 in över kommunen och genom kommunen är därför viktiga. Ingrid och Bent Larsen, Smedhult 8230 ( ) Som vinden blåser.. Det är helt klart, att elförbrukningen är konstant, men det är inte vinden. Vad gör vi när vindkraftsverken står stilla? Chansen till för hög produktion av vindkraftsverken kan bli problem. Vad gör vi med överskottsproduktionen från vindkraftsverken när den inte kan lagras? Skall vi förbrukare betala vindkraftsfesten, när CO2-fri ström exporteras till övriga Europa? Ju mer elförbrukningen baseras på vindkraft, ju mer ostabil blir den. Är det ett mål för framtiden som vi kan acceptera? Små som stora fåglar syns i stora mängder i hela kommunen. Skall de mista livet när de flyger in i de mäktiga giganterna? För att inte tala om de fridlysta fladdermössen som finns i området vid Smedhults Mosse? Tack för era synpunkter på vindkraft som energikälla. Kommunen planerar att ta med både biologisk och vindkraftsexpertis i det fortsatta arbetet med vindkraftplanen.

13 13(20) Tage Jönsson, Kungsvägen 5A ( ) Om det är bestämt att vi måste ha vindkraft här i Örkelljunga, så är mitt förslag att det sker så att det inte sprids ut enstaka vindkraftsverk lite här och var i skogarna. De bör samlas till grupper på ett fåtal platser som kan anses vara lämpliga. Verken borde i första hand placeras där som det redan är bullerpåverkan t ex någonstans längs motorvägen. hänsyn måste tas till naturvården, bebyggelse, vägar till objekten, anslutning till befintligt kraftnät mm. Kommunen bör underlätta för en ev. framtida järnväg (Europabanan) genom att inte tillåta vindkraftsverk i denna zon. Vi får väl antaga om och när järnvägen blir aktuell att detta är ett riksintresse. När det gäller ersättning till markägare, så vore det väl rimligt att om verken sätts upp på en viss fastighet, då borde kanske även närliggande fastigheter få en viss ersättning om de upplever sig störda av verksamheten. Även försvarets och luftfartens intressen bör beaktas. Tack för dina synpunkter. I det fortsatta planarbetet kommer en avvägning att göras mellan kommunens naturmiljöer, bebyggelse etc och önskemålet om miljövänlig energiproduktion med vad det innebär i fråga om tillfartsvägar, anslutningar till kraftnät osv. Kommunen är mycket intresserad av att höghastighetsspåret går längs med väg E4 under förutsättning att det också går att använda för regionaltåg med station i Örkelljunga tätort. Kommunen har tagit upp frågan, med länsstyrelsen och banverket, om en riksintresseförklaring av sträckning som överrensstämmer med vår nyantagna översiktsplan, ÖP07. Kommunen hoppas på att så snart som möjligt få ett positivt riksintressebeslut gällande denna sträckning. Försvarsmakten och luftfartsverket får möjlighet att yttra sig i alla planskedena. Paul Abrahamsson, St Mattarp 1518 ( ) Det tycks som om Örkelljunga skall ta ett beslut om kommunen skall fortsätta med att värna om den lokala miljön eller om man skall bli ett industrilandskap för en industriell satsning med vindkraftsparker i skogslandskap. Hittills har man värnat om friluftslivet och naturen i ett allt mer tätbefolkat Skåne. Och varför skall man bygga vindkraftsverk i skogsbyggd där det uppenbarligen blåser mindre? Det framgår av beräkningarna, från Uppsala universitet, att det finns områden i Sverige där det blåser betydligt mer. Ofta påstår man att de stör mindre i skogsbygd, vilket är tveksamt med tanke på att man normalt bygger högre vindkraftverk i skogslandskap. En annan sak att beakta är att energin från vindkraft är förhållandevis dyr. Det är stora komplexa maskiner som behöver mycket underhåll. T ex behöver växellådan renoveras/bytas ut vart femte år mm vilket innebär att det behövs en hel del infrastrukturinvesteringar och ingrepp i landskapet. Med tanke på den senaste plötsliga vändning av regeringens inställning till kärnkraft kan man ställa sig frågan till vem som kommer att köpa el till ett väsentligt högre pris från vind kontra billigare el från kärnkraft? Om man nu skall uppfylla ett mål med att reducera förnybar energi borde man väl producera den där det är som mest effektivt, dvs där det blåser mest och stör minst den befintliga bebyggelsen. Sverige har ett väl utbyggt distributionsnät för el. Varför inte utnyttja den för att placera vindkraftsverk där de blir mest effektiva med hänseende till vindförhållanden och i glesbygd inte i Skåne. Det finns förnyelsebara energikällor t ex småskaliga vattenkraftverk vilket det fanns en hel del av i Örkelljunga en gång i tiden.

14 14(20) Frågan är om Örkelljunga skall gå från att vara inriktad på att skapa en levande landsbygd och locka med ett rikt friluftsliv i en vacker relativt ostörd natur eller för att slå sig in på en industriell satsning. Den industriella satsningen lönar sig bara om man bygger stora vindkraftverk pga att det blåser relativt lite i skogslandskapen samt att det är relativt billigt att bygga i området. Det lär inte ge någon direkt inkomst till kommunen. Överskottet från stora vindkraftverk gynnar inte den lokala ekonomin, el priset går inte ner, elen kan istället exporteras med god förtjänst utomlands. En långsiktig satsning i linje med den nuvarande skulle å andra sidan förmodligen locka fler att bosätta sig i Örkelljunga kommun i ett allt mer tätbefolkat Skåne, vilket skulle ge ökade skatteintäkter. Citat från Örkelljunga kommuns hemsida: Vi befinner oss i ett naturskönt nordvästra Skåne där slätten möter skogsbygden och där kulturlandskapet böljar harmoniskt mellan vackra insjöar och orörd natur. Det blir svårt att leva upp till det när vindkraftsverken reser sig över horisonten! I det fortsatta arbetet med att ta fram vindkraftstillägget kommen det att undersökas hur friluftslivets och naturens värden är förenliga eller inte med vindbruk och den infrastruktur som vindbruket kräver. Kommunen utgår i det fortsatta arbetet från av Energimyndigheten beställd och av Uppsala universitets senast reviderade vindkartering. Kommunen noterar att de områdena med bäst vindenergi, ur denna synvinkel, bör gå före de områdena med lite sämre vindenergi. Ställningstaganden kommer i det fortsatta arbetet med vindkraftstillägget att göras för hur mycket vindbruk som bör tillåtas i kommunen. Ett resonemang för hur olika sorters verk och olika storlekar på vindkraftverk ska behandlas kommer att finnas med i tillägget. Planeringsuppdraget är att behandla vindkraft inte t ex vattenkraft eller geoenegiutvinning. Bertil och Lillebil Nilsson, Bosjöholm 505 ( ) Det är viktigt att kommunen är positiv till utbyggnaden av vindkraft, samtidigt som hänsyn måste tas till de boende. I dagens läge är Örkelljunga kommun tillsammans med Åstorp och Svalöv de kommuner i Skåne som är mest negativa till vindkraftsutbyggnad. Policyn måste vara att underlätta istället för att motarbeta de kommuninvånare som vill satsa. De skyddsavstånd som Laholms kommun har, verkar vettiga även om det inte bör vara någon skillnad i skyddsavstånd mellan enstaka bebyggelse och samlade bebyggelse. Det vore även rimligt om skyddsavståndet varierade med höjden på vindkraftsverket. Med den nya vertikala vindkraftsmodellen kan kanske skyddsavståendet reduceras. Örkelljunga kommun har flera mil som genomskärs av E4:an. Om vindkraften lokaliseras längs motorvägen där miljön redan är bullrig blir färre boende utsatta för störande ljud. Samtidigt som kommunen får positiv PR för sitt miljömedvetande. (Jämför t ex med Falkenbergs kommun och E6:an). En viktig sak i sammanhanget är att grannsamverkan och delaktighet måste till för vindkraftsverk som etableras närmare än 500 meter från fastighetsgränsen. Det är ju inte bara utbyggnaden av fler vindkraftsverk som stoppas utan även möjligheterna till fastgihtetsbildning (tomt avstyckning) inom 500 meter. I det fortsatta arbetet kring vindkraften kommer kommunen att ta ställning till vilka skyddsavstånd som bör gälla och till hur vindkraftsärendena kommer att handläggas.

15 15(20) Kommunen kommer att stäva efter att vindkraftstillägget ska hålla för alla olika sorters verk även framtida inte nu kända verksorter. I det fortsatta arbetet kommer kommunen att undersöka möjligheten att lokalisera vindkraften i redan bullriga områden t ex längs med väg E4. Dock kan vindkraft komma i konflikt med vägverkets syn på t ex trafiksäkerhet se vidare under vägverkets yttrande. Kommunen är positiv till samverkan och delaktighet mellan fastighetsägare, men det är ingen fråga som kommunen handhar. Björn Ringesten, Såne-Bengts väg 2 ( ) Kommunen har en värdefull natur och miljö att värna om. Naturen är attraktiv för turistnäringen i framtiden och är med bra kommunikationer en tilldragande boendemiljö för inflyttning. Men förr eller senare blir vi tvingade att ge vårt bidrag till vindkraftsenergin. Och låt oss förekomma med ett erbjudande på kommunens villkor - tillrättalagt för att uppfattas så intressant att villkoren följs. Ett vindkraftsverk av vanlig modell med 150 meters höjd syns över hela kommunen och är ett fult blickfång i en vacker kommun. Ett villkor för naturområden måste vara att endast vindkraftsverk med horisontellt rörlig rotor, höjd på 70 meter och i grupp blir de enda tillåtna. Kraftverken är billiga, säkra, tystare och lägre. Av ovanstående följer att placeringen av vindkraftsverk i stora grupper i icke attraktiva, redan irreversibelt förstörda lägen är enda möjligheten. I det fortsatta arbetet med att ta fram vindkraftstillägget kommer att undersökas hur friluftslivets och naturens värden är förenliga med vindbruk. Kommunen kommer att stäva efter att vindkraftstillägget ska hålla för alla olika sorters verk även framtida inte nu kända verksorter. Ställningstaganden gällande verkens höjd, placering, storlek på grupper osv kommer att göras. I det fortsatta arbetet kommer kommunen att undersöka möjligheten att lokalisera vindkraften i redan bullriga områden t ex längs med väg E4. Dock kan vindkraft komma i konflikt med vägverkets syn på t ex trafiksäkerhet se vidare under vägverkets yttrande. Börje Snygg, Sonnarp 1:9 ( ) Örkelljunga kommun har presenterat ett väl genomarbetat förslag med relevanta frågeställningar. Det är också positivt att alla parter bereds tillfälle att göra sin röst hörd eftersom detta borgar för en framgångsrik etablering av vindkraft i kommunen. Ur effektivitetssynpunkt kan det vara befogat att peka ut områden i kommunen som är lämpliga för vindkraftsetablering. Detta för att kunna koncentrera utbyggnaden till de ur vindkraftsynpunkt lämpligaste områdena vilka har potential att rymma en eller flera grupper verk eller vindkraftsparker med betydande produktion. Antalet utpekade områden bör inte vara för få. Vid val av områden bör man beakta olika förekommande tekniska lösningar eftersom egenskaperna skiljer sig markant från varandra. Områdena som pekas ut i översiktsplanen som lämpliga skall inte avgränsas med någon geografisk exakthet. Den exakta avgränsningen bör istället ske i den fortsatta lämplighetsprövningen med en avvägning mot de andra motstående och enskildas intressen.

16 16(20) Ett område som med traditionella verk inte, på grund av motstående intressen, rymmer något eller endast få verk kan med annan teknik, t ex vertikala vindkraftverk, visa sig vara lämpligt och rymma fler verk med möjlighet till omfattande el-produktion. Man bör även vara beredd att pröva andra geografiska områden än de som pekas ut om någon exploatör kan visa på hög vindenergi, god genomförbarhet och som på ett positivt sätt kan förenas med andra motstående intressen och ställningstaganden i översiktsplanen. Vid prövning av förfrågningar om vindkraftsetableringar kan eventuellt nya lämpliga områden komma att lokaliseras. För utnyttjande av tillgängliga markresurser på bästa sätt anser jag grupper av vindkraftsverk ca 3 6 stycken. Men med rätt placering är även parker acceptabla men det finns en risk att landbaserade parker kan ge ett väldigt massivt intryck. Örkelljunga kommun erbjuder emellertid goda möjligheter att gömma enstaka verk som placeras i skog. På grund härav anser jag att dörren för enstaka verk inte bör stängas om de i övrigt uppfyller de krav som kan ställas på grund av motstående intresse. Eftersom nu planerad policy kommer att gälla under lång tid förordar jag att den framtidssäkras dvs att hänsyn tas till den tekniska utvecklingen vad gäller verk. Som det konstateras i programmet erbjuder detaljplanläggning fördelar för såväl kommunen som exploatör och fastighetsägare. Kommunen får en möjlighet att planmässigt styra etableringarna samtidigt som detaljplanen är juridiskt bindande vilket ger trygghet för exploatören och fastighetsägare som lider planskada har möjlighet att söka ersättning. Eftersom det är möjligt att ge bygglovbefrielse i en detaljplan kan utbyggnaden också ske fortare. En nackdel med förfarandet är emellertid att jakt kan försvåras. Om detta problem går att åtgärda genom utnyttjande av mindre frimärksplaner kombinerat med områdesbestämmelser är det en lösning. Det är av vikt att vindkraftsetableringar sker med ett respektavstånd till bebyggelse. Hur stort detta avstånd skall vara är emellertid i högsta grad beroende av vilken teknik vindkraftsverket baseras på. Man bör inte ange dessa respektavstånd som visst antal meter i översiktsplanen utan i stället anger vilken gräns som gäller för ljudnivån samt skuggning. När det gäller skuggning är det en avsevärd skillnad om verken är placerade söder eller norr om bostadsbebyggelsen. Dessa frågor kan då regleras mer utförligt i detaljplanen eller kanske ännu hellre då ett specifikt verk prövas mot detaljplanen. Kommunen kommer att stäva efter att vindkraftstillägget ska hålla för alla olika sorters verk även framtida inte nu kända verksorter. Ställningstaganden kring geografiska områden, gruppernas storlek, enstaka verk, placeringar etc kommer att tas i det fortsatta arbetet med bland annat inkomna yttranden som underlag. Även vindkraftsärendenas handläggningsrutiner kommer att beskrivas i det fortsatta arbetet. Respektavstånd till bostäder beror på skuggning, buller men också på säkerhetsavstånd och visuell påverkan vilket kommer att behandlas i tillägget. Anne-Marie Klitgaard och Niels Gervig, Bjärabygget 1:28 samt Michael Thrane och Nanna Aaby Thrane, Smedhult 8460 ( ) Obs! Vi har bara tagit med dem som vi kan härleda till fastighet i kommunen Vi är mycket förvånade att man planerar att uppföra vindkraftsverk på land i stället för till havs. På kartan sidan 3, fig. 1 i programskriften visas det tydligt att det finns bättre vindförhållanden längs den sydsvenska kusten. Varför placera stora gigantiska vindkraftsverk i det

17 17(20) tätbefolkade Sydsverige när det är mer glest befolkat i norr delen av Sverige? Vi vill påpeka att om det måste byggas vindkraftsverk i kommunen bör man tänka på den rika och varierande naturen och den oersättliga och historiskt värdefulla kulturlandskapet. Fig. 4 är en karta som visar områden med ett respektavstånd på 500 meter till bebyggelse. I texten på sidan 6 läser man att man har valt detta avstånd då detta är normalt sett vad man kräver för att klara Naturvårdsverkets rekommendationer för ljudnivån vid vindkraftsverk. Men vad är normalt sett? På sidan 13 skriver man att respektavståendet bör vara upp till meter för t ex ljud och skuggor. Och vad är rimlig ljudnivå och skuggstörning? Och vad menas med dominera i meningen. inte heller visuellt dominera utsikten.? Sid 13 under Ljudstörning och skuggeffekter hänvisas till undersökningar med vindkraftsverk på kW. I Vindkraftsärenden ( ) är det ansökt om verk på 2-3 MW i kommunen! Störningsljudet från ett vindkraftsverk med en höjd på 50 meter är ca 98 db och för ett verk med en höjd av 150 meter ca 110 db. Då skalan för mätning av ljud är logaritmisk, medför det att respektavståndet för ljud stiger ju större verken är. Ett avstånd på 500 meter blir således för litet. (se bilagan från Aalborg University) Ett vindkraftsverk frambringar även lågfrekventa ljudstörningar. Har man tänkt på detta? Är gränsen den samma för det hörbara ljud och det lågfrekventa ljud från verken? Sedan längre ner på sidan 13 står det. ljudet från vindkraftsverk i skogsbygden blir sannolikt något annorlunda än i slättlandskapet Bli respektavståendet lika långt i skogen som på öppna marker? Skogen kan fällas eller blåsa ner så att både ljud- och skuggbilden förvärras. Vi saknar i programmet en utredning angående värdeminskningen på fastigheterna som kommer att hamna i närheten av ett verk. Enligt en svensk mäklare kan fastighetspriset sjunka med % och det kan bli mycket svårt att sälja, om ett vindkraftsverk uppförs inom ett område på 1000 meter från fastigheten. Vem står för detta? Och hur ersätts man? Stora verk avger mer ljud än mindre verk och har en roterande propeller som täcker en areal stor som en fotbollsplan med stor påverkan på landskapet medan el-försörjningsförmågan är liten. Om det skall byggas vindkraftsverk i Örkelljunga kommun bör dessa, i ett mindre antal, placeras längs med E4:an, i de områden som är rödmarkerade i fig. 2. Denna placering påverkar minst. En avvägning kommer i planarbetet att göras mellan kommunens fina natur- och kulturmiljöer och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. Kommunen har i programmet ännu inte tagit ställning till hur långt respektavstånd som bör tillämpas till bostäder med avseende på verkens utseende, ljud, skuggor, säkerhetsaspekter och landskapsbild. Detta kommer kommunen att ta ställning till utifrån bl a inkomna synpunkter och nationella riktlinjer. Kommunen har för avsikt att ta med både antikvariskt, biologiskt och landskapsarkitektoniskt kunniga personer i det fortsatta arbetet med vindkraftsplanen. Hänsyn kommer att tas till alla berörda både helårsboende och delårsboende i kommunen. Kommunen ser positivt på att försöka lokalisera vindkraftverken till redan bullriga miljöer t ex väg E4 dock kan verk här komma i konflikt med t ex trafiksäkerhetsaspekter se vidare under vägverkets yttrande. Yttrande från Danske-Torpare ( ) Föreningen Danske Torpare, är en intresseorganisation för ca danskar med fast egendom, huvudsakligen fritidshus, i Sverige. Enligt SKAT Danmark (danska skatteverket) var ca , år 2007, ägare av svenska egendomar. Sveriges utbyggnad av vindkraft fram till 2020 kan bli ett allvarligt ekonomiskt problem för många danskar med fritidshus i landets

18 18(20) sydliga skogslandskap. Uppförandet av stora vindkraftsverk i närområdet kan medföra kraftig nedsättning av egendomsvärden och i vissa situationer göra det omöjligt för ägarna att sälja sin egendom. Föreningens medlemmar ser med stigande oro på utvecklingen med betydande storlek, ljudpåverkan, skuggor, blinkljus om natten, ödeläggelse av utsikt och ekonomisk förlust. Vindkraftverk placerade närmare än 2000m från aktuell egendom, kan göra det mycket svårt eller omöjligt att sälja till fritidsändamål. Det är naturupplevelsen, utsikten och stillheten som sedan 1960-talet har lockat stadigt fler danskar till Sverige, som vid iordningställande och underhåll av sina hus och gårdar medverkat till att bevara det svenska kulturarvet. Det är inte föreningen Danske-Torpares uppgift att ta ställning för eller emot vindkraft. Föreningen önskar endast att göra uppmärksam på att där är konkreta problem för dess medlemmar och att de är bekymrade för att man ödelägger den sköna svenska naturen. Danske Torpare förutser, att många vill känna sig tvungna till att anmäla rättssak vid svensk domstol om ersättning om sänkt fastighetsvärde. Föreningen önskar dialog kring ämnet. Kommunen har för avsikt att ta med både landskapsarkitekt, turistchefen och kultur- och fritidschefen i det fortsatta arbetet med vindkraftsplanen. En avvägning kommer i planarbetet att göras mellan kommunens fina natur- och kulturmiljöer och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. Hänsyn kommer i det fortsatta arbetet att tas till både helårsboende och delårsboende. Yttrande från fastighetsägare i Laholms kommun Svenn Börgesen, Floalt 208 ( ) Sätt inte vindkraftsverken där det stör människor och djur. Tänk på den unika naturen som finns här. En avvägning kommer i planarbetet att göras mellan kommunens fina natur- och kulturmiljöer och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. Kommunen har i programmet ännu inte tagit ställning till hur långt respektavstånd som bör tillämpas till bostäder med avseende på verkens utseende, ljud, skuggor, säkerhetsaspekter och landskapsbild. Detta kommer kommunen att ta ställning till utifrån bl a inkomna synpunkter och nationella riktlinjer. Kommunen har för avsikt att ta med både antikvariskt, biologiskt och landskapsarkitektoniskt kunniga personer i det fortsatta arbetet med vindkraftsplanen. Pia Nielsen, Killhult ( ) Jag är för vindkraftsverk eftersom det är ren energi. Det jag har emot vindkraftsverk är placeringen. Verken bör inte placeras i närheten av bebyggelse och naturområden. Vindkraftsverken som kommer för nära bebyggelse stör med ljud och solreflexer de boende. Även tänker jag på fastighetsvärdet som kommer att sjunka. Jag hoppas att ni kommer på en bra lösning för uppförandet av vindkraftsverk. En avvägning kommer i planarbetet att göras mellan kommunens fina natur- och kulturmiljöer och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. Kommunen har i programmet ännu inte tagit ställning till hur långt respektavstånd som bör tillämpas till bostäder med avseende på verkens utseende, ljud, skuggor, säkerhetsaspekter och landskapsbild. Detta kommer kommunen att ta ställning till utifrån bl a inkomna synpunkter och nationella

19 19(20) riktlinjer. Kommunen har för avsikt att ta med både antikvariskt, biologiskt och landskapsarkitektoniskt kunniga personer i det fortsatta arbetet med vindkraftsplanen. Hänsyn kommer att tas till alla berörda både helårsboende och delårsboende. Christian Henrichsen, Killhult ( ) Jag är principiellt för vindkraftsverk. Mitt motstånd är placeringen av dessa verk. De bör absolut inte placeras i närheten av bebyggelse, skog- och naturområden. Jag tänker då på placeringen av verk i Floalt/Boalt området. Detta är ett naturområde där vindkraftsverken kommer att störa med ljud och solreflexer. Fastigheterna kommer drastiskt att sjunka i värde om det uppförs vindkraftsverk i området. En avvägning kommer i planarbetet att göras mellan kommunens fina natur- och kulturmiljöer och önskemålet om miljövänlig energiproduktion. Kommunen har i programmet ännu inte tagit ställning till hur långt respektavstånd som bör tillämpas till bostäder med avseende på verkens utseende, ljud, skuggor, säkerhetsaspekter och landskapsbild. Detta kommer kommunen att ta ställning till utifrån bl a inkomna synpunkter och nationella riktlinjer. Kommunen har för avsikt att ta med både antikvariskt, biologiskt och landskapsarkitektoniskt kunniga personer i det fortsatta arbetet med vindkraftsplanen. Hänsyn kommer att tas till alla berörda både helårsboende och delårsboende. Gunborg och John Witlock, Floalt 1:9 ( ) Obs1 kopia på yttrandet till bygg- och miljö Vi bor mitt i området Floalt/Boalt där det är tänkt att det skall byggas ett antal större vindkraftsverk. Vi är berörda då vi gränsar och äger mark som berörs. Ingen ansvarig för projektet har informerat eller frågat oss angående etableringen av verken vilket vi tycker att så borde ha gjorts. Då vi på informationsmötet den 11 mars på Utbildningscentrum, Örkelljunga, tog upp det aktuella ärendet ville inte de ansvariga kännas vid att någon bygglovsanmälan till kommit in till Örkelljunga kommun!? Frågor: 1. Varför har inte ansvariga för bygglov i Örkelljunga kommuns bygg- och miljönämnd kontaktat oss för att ta reda på hur vi ställer oss till detta vindkraftsprojekt och hur det kan påverka oss och vår fastighet? 2. Hur många vindkraftsverk ingår i byggprojektet Floalt/Boalt? 3. Hur och var har man tänkt sig att ta sig fram till respektive vindkraftsverk i Floalt och Boalt? 4. Hur mycket mark behövs för att beredda och bygga vägarna? 5. Skog som behöver huggas ner, hur ska den ersättas? 6. Gärdsgårdarna som är kulturminnesmärkta, hur löser man det? 7. Vi har en vattentäckt som används till dricksvatten som ligger på gräsmattan mellan boningshuset och skogsvägen, direkt intill skogsvägen, hur löses det? 8. Hur ersätter man värdeminskningen av vår fastighet? 9. Vilken ersättning är man beredd at ge för olägenheter som ökad trafik genom trädgården? Flertalet av vindkraftsverken kommer troligtvis att gå genom vår fastighet. 10. Vilken ersättning är man beredd att ge för olägenheter som brus och blinkande sken från vindkraftsverken? 11. Kommer det att innebära några restrektioner för vår del vad gäller tillträdet till skogsvägarna för skötseln av vår skog under byggtiden? 12. Vilken tidsplanering har Ni?

20 20(20) Vi tillbringar mycket av vår fritid på vår fastighet. Nu när vi blivit pensionärer planerar vi för att flytta hit. Här kan man idag njuta av lugnet i skogen. Går man längs skogsvägarna som är kantade av kulturminnesmärkta gärdsgårdar ser man varierande växtlighet t ex ädellövskog och många sällsynta kulturväxter, hör fågelsång och ser många olika djur. Vi anser att det är att förstöra en fantastisk natur- och kulturresurs om man drar fram vägar och bygger vindkraftsverk här. På mötet den 11 mars på Utbildningscentrum i Örkelljunga presenterade bl a kommunen en kartbild, daterad , på vilken alla inkomna ärenden var med inklusive fyra verk i Boalt. Kommunen var också tydlig med att dessa ärenden ännu inte har handlagts eftersom kommunen ännu inte anser sig ha ett tillräckligt bra beslutsunderlag. Det fortsatta arbetet med att ta fram ett tillägg till översiktsplanen med tema vindkraft är tänkt att bli detta underlag för beslut. Detta kommande tillägg till översiktsplanen kommer att bli ett underlag för all handläggning och alla beslut gällande vindkraftsetableringar i kommunen. Ni kommer att få möjlighet att yttra er över förslaget till tillägget till översiktsplanen i planprocessens samråd och utställning. Tillägget beräknas därefter bli klart och antaget våren Hänsyn kommer att tas till alla berörda både helårsboende och delårsboende.