Skarpt läge för nya lösningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skarpt läge för nya lösningar"

Transkript

1 Skarpt läge för nya lösningar En grönbok om befolkningens sammansättning och dess konsekvenser i Norrbotten LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Avdelningen för regional utveckling För mer information Norrbottens läns landsting LULEÅ

2 Grönbok och vitbok Grönböcker och vitböcker är en utvecklingsmetod som används inom EU för att brett och öppet diskutera och utveckla ett område. Norrbottens läns landsting har beslutat att prova använda metoden för att skapa breda samråd och diskussioner i viktiga frågor för länet. En grönbok innehåller kunskapsunderlag och inspirerande exempel. Den är en gemensam plattform att utgå från. Grönboken diskuteras brett i och utanför landstinget, genom exempelvis öppna samråd. En vitbok tar sedan fasta på underlaget från grönboksprocessen och bearbetar synpunkter från diskussionerna. I vitboken konkretiseras idéer om hur man kan gå vidare med frågan genom förslag på lösningar. Nästa steg blir beslut på politisk nivå och på verksamhetsnivå så att lösningarna integreras i styrdokument, handlingsplaner och rutiner. En strategi för utvecklad demokrati Utveckling av nya politiska arbetssätt; temafullmäktige, allmänpolitiska debatter, rapportörskap, grön- och vitböcker med mera. Landstingsplanen. (Strategi för landstingets mål Aktivt folkstyre ) Framsidan: En av många nedlagda skolor i Norrbotten som ett resultat av den demografiska utvecklingen. Foto: Magnus Wahman, Matton Collection. Övriga foton: Anders Alm. ISBN:

3 Innehåll 2 Grönbok och vitbok 4 Den demografiska utmaningen, en demon? 5 Landstingsrådens syn 6 Demografi vad är det? 14 Beskrivningar av verkligheten 14 Sveriges demografi 16 Norrbottens demografi 19 Tanketrådar att ta med sig i analys och diskussion 20 Exempel på andra sätt att tänka 22 Områden där befolkningens förändrade åldersstruktur är en särskilt stark drivkraft till nytänkande 23 Branscher med särskilda utmaningar 24 Civilsamhället 25 Begreppet ålder och livets olika faser 27 Ungas kraft 28 Inflyttning och välkomnande 31 Kommunikationer 32 Generationsväxling i företag 32 Mismatch på arbetsmarknaden 35 Avslutningsvis 37 Diskussionsfrågor 38 Referenser 3

4 Den demografiska utmaningen, en demon? Vad är det som gör att diskussionen om den demografiska utmaningen inte riktigt får fäste? Varför känns den teoretisk, eller som att den inte riktigt berör oss? Det är ju ett faktum att andelen äldre i befolkningen blir fler och andelen yngre blir färre, inte minst i Norrbotten. Ändå är det som att vi inte riktigt tror på siffrorna, eller bara tänker att det löser sig på något sätt. Ett dilemma är att den verklighet vi ser omkring oss inte tycks stämma med varningsropen. Ungdomsarbetslösheten är hög, och ändå sägs ett skriande rekryteringsbehov vänta och en allvarlig kompetensbrist sägs hota. Hur går det ihop? Ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ändå sägs det att de som är äldre behöver arbeta längre. Hur går det ihop? Det är väl bra att allt fler sjukdomar kan förebyggas och botas så att vi lever längre? Ändå framställs ofta det ökande antalet äldre som en belastning. Hur går det ihop? Ett dilemma är också att diskussioner om den demografiska utmaningen så lätt blir domedagsprofetior. Utvecklingen framstår som ett skenande tåg som vi inte kan stoppa och då ligger det nära till hands att blunda och hålla för öronen. Men när vi gör det så blundar vi också för de möjligheter som ligger i att vi lever allt längre, och blir gamla allt senare. Statistiken för Norrbotten ger tydliga besked. Idag går det 2,1 yrkesaktiva per pensionär kommer det att vara 1,4. 1 Norrbottens arbetsmarknad står inför en rad utmaningar, men utmanas gör också vår traditionella bild av livets faser; ungdom, arbetsliv, pensionstid. Båda dessa perspektiv och fler därtill behövs när vi funderar på lösningar. Att prognosen anger värden för 2030 betyder inte att vi kan luta oss tillbaka i dag. Redan nu finns det tydliga utmaningar att ta itu med. För att möta utmaningarna och kunna ta tillvara de posi tiva aspekterna behöver vi växla upp diskussionerna om lösningar och samhandling. Denna grönbok är ett försök att samla ihop fakta och tankar som blir en gemensam grund och inspirerar till fortsatt diskussion och idéskapande i samverkan. Utmaningar i Norrbotten Behov av ersättningsrekryteringar till de stora pensionsavgångarna. Fler ungdomar, människor med nedsatt arbetsförmåga och utrikes födda behöver få delta i arbetskraften. Ta vara på alla som kan och vill arbeta eller på annat sätt göra en insats, oavsett ålder. Klara det långsiktiga behovet av nyckelpersoner inom exempelvis hälso- och sjukvård, samhällsservice, byggverksamhet och tillverkningsindustri. Öka intresset för arbete inom vård och omsorg. Åtgärda bostadsbristen som försvårar rekrytering. 4 1 Arbetsmarknadsutsikterna i Norrbottens län för 2012 och SCB

5 Landstingsrådens syn Norrbotten har en demografisk utmaning. Medelåldern i länet är betydligt högre än riksgenomsnittet och fler går i pension de närmaste tio åren. Dessutom minskar antalet unga som ska träda in på arbets marknaden under samma period. Det är viktigt att alla aktörer i det norrbottniska samhällslivet hjälps åt landsting, företag, kommuner, länsstyrelse, arbetsgivare, universitet och civilsamhället. Unga måste få bra gymnasieutbildningar, nyföretagande och kompetensutveckling är viktigt även bland äldre, universitetet måste möta behoven på arbetsmarknaden, vuxna måste kunna ställa om sin karriär i mogen ålder och den äldre arbetskraftens stora kompetens måste användas när unga ska in på arbetsmarknaden. På så sätt tar vi tillvara allt kunnande hos människor i olika åldrar i Norrbotten och det kommer vi att behöva! Kent Ögren (s) Landstingsråd Agneta Granström (mp) Landstingsråd Tillväxtverket: Prognoser visar att en stor andel av befolkningen kommer att pensioneras de närmaste åren. På många håll saknas dessutom strategier, metoder och verktyg för att ta vara på kunskap en och erfaren heten hos befintlig arbets kraft. Det är oklart hur denna kompetens kan förmedlas och överföras till dem som ska ta över. Ytter ligare en fråga i sammanhanget handlar om hur kommuner, myndigheter, före tag, ut bildningsanordnare och andra aktörer kan samverka för en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. 2 2 Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete ett kunskapsunderlag för fortsatt arbete mot en stärkt kompetensförsörjning. Rapport 0120, Tillväxtverket 5

6 Demografi vad är det? Demografi handlar om befolkningens samman sättning. De beståndsdelar som visar ett områdes demografiska profil är ålder, kön, födelsetal, dödstal och migration. Men verkligheten är komplex och den demografiska profilen behöver kompletteras med fler aspekter för att analysen ska bli riktigt användbar. Den demografiska profilen är en stark drivkraft i många processer i ett samhälle, både negativt och positivt. Inte minst påverkas arbetsmarknad och samhällsservice. 6

7 7

8 8

9 Demografisk sårbarhet baserat på tio indikatorer Kartan över den demografiska sårbarheten visar det totala antalet demografiska indikatorer som överstiger tröskelvärdet för sårbarhet. Ett högt antal demografiska indikatorer över tröskelvärdet innebär inte nödvändigtvis låg demografisk återväxt. Det visar däremot hur komplex situationen är i kommunen. Demografiska indikatorer med tröskelvärden och status på nationell nivå Åldersgrupp 0-14 Åldersgrupp Åldersgrupp Åldersgrupp Åldersgrupp 65- Kvinnor/Män Kvinnor/MÄn Födelsetal Dödlighet Nettomigration Nationella genomsnitt Finland % sårbarheter Sverige % sårbarheter Färöarna % sårbarheter Norge % sårbarheter Danmark % sårbarheter Island % sårbarheter Grönland % sårbarheter Färgkod 0-4 % 5-14 % % % % % % % % % % 9

10 10

11 Demografisk struktur baserat på potentiell ersättningsgrad för arbetskraften och könsfördelning Kartan visar hur många människor som förväntas komma in på och lämna arbetsmarknaden under de kommande åren. Om ersättnings graden är lägre än 1.0 kommer arbetskraften i området att minska om det inte sker någon inflyttning av unga människor. Typer av könsfördelning och ersättningsgrad för arbetskraften > < 92 Arbetskraftens ersättningsgrad < > 1.0 Överskott av arbetskraft som kommer in på arbetsmarknaden & fler kvinnor än män. Balanserad ersättningsgrad & fler kvinnor än män. Överskott av arbetskraft som lämnar arbetsmarknaden & fler kvinnor än män. Överskott av arbetskraft som kommer in på arbetsmarknaden & jämn könsfördelning Balanserad ersättningsgrad & jämn könsfördelning. Överskott av arbetskraft som lämnar arbetsmarknaden & jämn könsfördelning Överskott av arbetskraft som kommer in på arbetsmarknaden & fler män än kvinnor. Balanserad ersättningsgrad & fler män än kvinnor Överskott av arbetskraft som lämnar arbetsmarknaden & fler män än kvinnor. 11

12 12

13 Demografiska förändringar baserat på fertilitet, mortalitet och migration Den totala befolkningsförändringen är en kombination av födelsetal, dödstal och migration till och från regionen. För de flesta kommuner och regioner är migration den huvudsakliga orsaken till befolkningsförändring. Befolkningsförändringens komponenter (naturlig förändring och nettomigration) Naturlig förändring Nettomigration Befolkningsökning + + Överskott av födslar och inflyttning + Överskott av födslar som kompenserar för utflyttning + Underskott av födslar som kompenseras av inflyttning Befolkningsminskning + + Underskott av födslar kombinerat med inflyttning + Överskott av födslar kombinerat med utflyttning + Underskott av födslar kombinerat med utflyttning 13

14 Beskrivningar av verkligheten Sveriges demografi År 2011 fanns det personer äldre än 80 år bosatta i Sverige. Om 20 år förväntas den gruppen ha ökat till nära , enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I flera andra europeiska länder kommer ökningen av antalen äldre att vara ännu snabbare än i Sverige. Sverige har en jämförelsevis hög fruktsamhet. År 2009 var antalet barn per kvinna bland de 27 EU-länderna 1,6 medan fruktsamheten i Sverige uppgick till 1,98. Fruktsamheten i Sverige väntas stabiliseras på en nivå något över 1,8. 3 Att Sverige har högre nativitet jämfört med andra EU-länder har troligen att göra med vårt system för barnomsorg och föräldraledighet. Men den prognostiserade befolkningsökningen i Sverige, 10 miljoner 2021, beror inte på barnafödande utan mer på ökad livslängd och på nettoinvandring. 4 Även om den demografiska situationen för Sverige som helhet inte ser så illa ut om man jämför med andra EUländer så finns det regionala och lokala skillnader som ger anledning till stor oro. Under de närmaste femton åren beräknas endast fem regioner Stockholms, Skåne, Västra Götalands, Hallands och Uppsala län få en utveckling där antalet personer i arbetskraften växer. I övriga 16 län kommer arbetskraften att minska. Inom dessa är samtidigt skillnaden markant mellan minskande glesbygdskommuner och växande regioncentra. 5 Åldrande befolkning börda eller resurs? En konsekvens av den åldrande befolkningen är att för sörjningsbördan ökar, de som arbetar ska försörja fler som inte arbetar, skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 6 Synen på åldrande befolkning som en börda är värd att titta närmare på. Det finns kritik mot synsättet eftersom det riskerar att begränsa oss i tanken när vi diskuterar lösningar. Forskaren och författaren Bodil Jönsson till exempel formulerar kritiken som att vi har råkat ut för ett kollektivt missförstånd vad gäller åldrande och ålderdom. Hon menar att många äldre alldeles i onödan försöker anpassa sig till att vara gamla, även om de inte känner sig så, och att samhällsprognoserna och samtalen går i samma riktning. Bodil Jönsson säger att vi har fastnat i ålderdomsbeskrivningar från 1970 och nu försöker hantera dessa utifrån framtidens demografi. Jag menar att vi kan bättre än så, både var för sig och tillsammans. För att bidra till att dra igång processen att skapa andra scenarier där äldre är en resurs att ta till vara har Bodil Jönsson formulerat ett antal tankesatser för en ny och mer flexibel syn på ålderdom, både som tankekonstruktion och som livsfas. 7 3 Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt 4 Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors.Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg Sveriges Nya Geografi ARENA för Tillväxt 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 7 Bodil Jönsson. När horisonten flyttar sig. Brombergs

15 Ett glapp mellan de som finns och hur många som behövs Hur man än ser på det så står vi inför en stor utmaning, och en stor paradox. Samtidigt som den offentliga debatten ofta kretsar kring problemet med arbetslöshet, och då inte minst ungdomsarbetslöshet, redovisas följande bild i en rapport från SCB: 8 Efterfrågan på arbetskraft kommer under perioden mellan 2009 och 2030 att öka med personer. Av dessa personer kommer att efterfrågas av den offentliga tjänstesektorn, främst äldreomsorgen. Befolkningen i yrkesaktiv ålder väntas öka med personer. Antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder bedöms minska med personer. Det finns alltså ett glapp på hela människor mellan det antal personer som förväntas behövas och det antal som finns tillgängliga i yrkesaktiv ålder. Om man enbart tar hänsyn till den del av arbetskraften som utgörs av inrikes födda, är glappet svindlade personer. I en jämförelse av arbetskraftsdeltagande i åldersspannet år ligger Sverige högst i EU. Det är kvinnorna som drar upp resultatet. De andra har där en större potential för ökning. Hos oss skulle en ökning innebära att personer som slagits ut från arbetsmarknaden behöver återrekryteras. 9 Skillnaderna växer mellan tillväxtregioner och övriga delar av Sverige. År 2025 väntas 64 procent av storstädernas befolkning vara mellan 18 och 64 år, jämfört med 51 procent i glesbygd och mindre orter. 10 I ett blogginlägg citerar Andreas Lind, vd på Norrbottens Handelskammare, professor Nils-Gustav Lundgren från Luleå tekniska universitet: Umeå säger att dom ska bli Kör man in till Luleå står det att vi ska bli fler lulebor. Det är otroligt att tro att dagens välutbildade, upplysta och arbetande mödrar spontant börjar föda 6-7 barn var, och vi kan inte vänta oss att bli invaderade av folk söderifrån. Nej, de kommer att vara invandrare, nästan allihop. Men det är tyvärr ingenting vi pratar om och därför inte är beredda på. Det kanske är dags att vi börjar med det Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt. Hänvisningen avser SCB:s rapport från januari 2012 Trender och prognoser 2011 befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

16 Norrbottens demografi Norrbottningarna blir allt färre. I december 2011 hade Norrbotten invånare vilket är en minskning med 64 invånare jämfört med samma månad Endast kommunerna Boden, Kiruna, Luleå och Piteå ökar sin befolkning. Trots befolkningsminskning visar norrbotten ett positivt flyttnetto med 312 personer, det vill säga fler flyttar till än från Norrbotten. Länet hade ett negativt födelseöverskott, det dör fler än det föds. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, uppvisade ett födelseöverskott. Lägre andel kvinnor än män i de familjebildande åldrarna är en av de faktorer som påverkar nativiteten. Alla kommuner i Norrbotten har ett underskott på kvinnor år. Vi tar Luleå som exempel: Andelen unga kvinnor i Luleå har minskat ända sedan 1980-talet. Nu har Luleå endast 83 kvinnor per 100 män, år. 12 Stora pensionsavgångar Det är dock åldersfördelningen i befolkningen, med allt fler äldre, som är den största utmaningen. De stora barnkullar som föddes under 1940-talet lämnar arbetsmarknaden nu. Nästa stora puckel med stora barnkullar syns på 1960-talet. Ett stort antal av dessa arbeten rationaliseras bort till följd av bransch- och teknikutveckling samt global konkurrens. Men kompetensbortfallet blir stort inom många yrkesgrupper och branscher. 13 I den offentliga sektorn och annan samhällsservice är arbetena oftast av den karaktären att de måste besättas, de kan inte flyttas eller rationaliseras bort. Jobbet måste göras om vi ska upprätthålla samhällsservicen. Bara under de närmaste två åren kan närmare personer inom offentlig verksamhet i Norrbotten komma att ersättningsrekryteras på grund av pensionsavgångar. Det stora antalet personer som ska ersättas finns inom vård- och omsorg samt inom pedagogisk verksamhet. Dessutom finns stora behov av att ersättningsrekrytera ingenjörer, tekniker och kvalificerade administratörer inom offentlig verksamhet. 14 Av Piteå kommuns anställda är över 600 personer 60 år eller äldre. Teknik- och gatukontoret är den förvaltning som har högst andel anställda som fyller 65 år under de kommande tio åren. 15 För få ungdomar I en del kommuner i Norrbotten är gymnasiekullarna så små att även om alla skulle bli anställda i den kommunala organisationen täcker det ändå inte det behov av arbetskraft som uppstår när de stora pensionsavgångarna sätter in. 16 I Pajala och Övertorneå bedöms bara 30 procent av den avgående arbetskraften kunna ersättas med ungdomar från den egna kommunen under perioden fram till Andelen människor i yrkesaktiv ålder minskar alltså snabbt i Norrbotten. Detta vet vi och det måste vi förhålla oss till. Av drygt yrkesverksamma i Norrbotten pensioneras nästan personer de kommande tio åren. Under samma period uppskattas antalet till trädande ungdomar vara drygt Under 2012 var det sammanlagt bara 17 elever som började gymnasieskolans vårdprogram i de fyra stora kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk. 18 Gruppen människor i arbetsför ålder minskar I en regional studie, från projektet Best Agers 19, av Norrbottens framtida arbetskraftstillgång ser man att mellan åren 2008 och 2025 kommer åldersgruppen att minska med -13 procent samtidigt som åldersgruppen ökar med motsvarande 13 procent. Gruppen människor i arbetsför ålder år utgjorde 65 procent av Norrbottens befolkning år År 2025 kommer de endast att utgöra 58 procent. År 2008 arbetade 78 procent av kvinnorna och 80 procent av männen i åldern i Norrbotten. Bland åringarna arbetade ungefär 60 procent av båda könen. Efter den officiella pensionsåldern sjunker förvärvsfrekvensen till 10 respektive 15 procent av kvinnorna På tal om kvinnor och män i Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten Uppgradering Länsstyrelsen Norrbotten. 14 Arbetsmarknadsutsikterna i Norrbottens län för 2012 och SCB Regional kompetensförsörjning och generationsväxling. Slutrapport; juni Barbro Skoglund, Age Management i Sverige AB 17 Sveriges Nya Geografi ARENA för Tillväxt 18 Källa: Per Wennebjörk på Lapplands Gymnasium 19

17 Kortfakta om Norrbotten 20 och männen, men endast ett fåtal procent fortsätter arbeta efter 70 år och då främst män. I rapporten från Best Agers ges räkneexempel på vad det skulle innebära om fler personer fortsatte i arbetslivet lite längre. Om alla norrbottningar arbetade upp till 67 års ålder år 2025, exempelvis, så skulle det innebära ett extra tillskott av personer i arbetskraften det året jämfört med om alla går i pension vid 65. Pajala är först in i framtiden Den demografiska utmaningen må kännas som en abstrakt framtidsfråga för en del, men i bland annat Pajala är den i allra högsta grad en aktuell verklighet. Pajala kommun har cirka invånare. Göran Nilsson som är marknadschef på Arbetsförmedlingen i Norrbotten berättar att det i skrivande stund bara finns 280 arbetslösa registrerade i Pajala medan arbetsgivarna behöver anställa ungefär personer. Bara inom vård och omsorg är det fler människor som lämnar arbetsmarknaden som pensionärer än det finns ungdomar som kommer in. Och ovanpå det finns stort rekryteringsbehov hos gruvindustrin och deras leverantörer. Pajala är visserligen unikt eftersom den stora gruvsatsningen snabbt har förändrat kommunens förutsättningar och arbetskraftsbehov. Pajala är också extremt i så måtto att kommunen har den högsta medelåldern i Sverige. Man kan säga att Pajala går i bräschen och blir först in den demografiska utmaning som nästan hela landet står inför. Hela Norrbotten har en stor utmaning att hantera. Redan 2007/2008 hade Norrbotten brytpunkten när fler människor pensionerades än tillträdde på arbetsmarknaden. I Västerbotten och Norrbotten finns sju av de tio svenska kommuner som har underskott av tillträdande. 38 % av länets företagare är 55+ (i Övertorneå och Överkalix är det 48 %). Idag går det 2,1 yrkesaktiva per pensionär kommer det att vara 1,4. Andelen 65+ har fördubblats i Norrbotten sedan Vid 64 arbetar bara var fjärde person. Även om de flesta vill gå i pension före 65 finns det många som fasas ut ofrivilligt. Äldre upplever ofta en negativ attityd bland arbetsgivare. Varken ökad nativitet eller invandring ger några stora effekter på försörjningskvoten. Det som har stor betydelse är om unga börjar jobba tidigare eller äldre lämnar senare. Om åldersgränsen höjs till 66 år 2015, till 67 år 2021 och till 68 år 2033 kan försörjningskvoten hållas stabil. 24 Försörjningskvot och försörjningsbörda Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av alla som är 0-19 år och äldre än 65, dividerat med alla som är 20-64, det vill säga som är i arbetsför ålder oavsett om de arbetar eller ej. Resultatet multipliceras med 100. När den demografiska försörjningskvoten ökar innebär det att den arbetsföra delen av befolkningen behöver försörja fler yngre och äldre. Enligt SCB har vi idag i Sverige försörjningskvoten 0,7, vilket betyder drygt 70 personer per 100 i yrkesaktiv ålder. Denna nivå antas öka till en nivå på över 90 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år Det kan förenklat uttryckas som att 100 personer skulle behöva försörja 90 unga och gamla. 21 För att bibehålla den demografiska försörjningskvoten på 0,7 krävs det både tidigare inträde på arbetsmarknaden och senare utträde. 22 Försörjningsbördan däremot relateras till hur många som faktiskt arbetar och räknas fram på samma sätt genom att ta totalbefolkningen men istället dela det antalet med antalet sysselsatta i åldrarna år. Om 20 år finns enligt SCB över 200 kommuner med en försörjningsbörda på 2,5 eller högre. Det vill säga varje person som arbetar ska försörja sig själv plus ytterligare 1,5 personer. I Norrbottens län minskade arbetskraften med totalt 10 procent, motsvarande personer, mellan åren 1995 och Under perioden 2010 till och med 2025 beräknas arbetskraften minska med 14,4 procent eller med knappt personer. 23 Vi har som ambition att öka nettoinvandringen för att öka antalet personer i arbetsför ålder och antalet som arbetar i Norrbotten, men vi ska också komma ihåg att hela Sverige och många länder i EU behöver öka invandringen. Det är alltså i hård konkurrens med Tyskland, Italien, Frankrike och andra som vi ska attrahera människor aspx Generationsväxlingen - Arbetskraftens förändring per län. Arbetsförmedlingen, Ura Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

18 18

19 Tanketrådar att ta med sig i analys och diskussion Förmår vi vända problem till möjlighet i Norrbotten? Statistiken kan tyckas nedslående. Den demografiska utvecklingen upplevs som ett framrusande tåg medan vi står vid sidan av. Kanske är det därför som det är svårt att få till stånd konstruktiva och kreativa diskussioner om lösningar? Insatser och strategier för att möta en demografisk utmaning kan vara inriktade på att: 1. Förändra den demografiska situationen, till exempel genom att främja inflyttning och medverka till bättre balans mellan antalet äldre och unga och mellan män och kvinnor. 2. Lösa demografiska problem eller utmaningar på olika policyområden. 25 Men ett tredje område som behöver diskuteras är vår egen inställning i form av tankar om ålder, arbete, mångfald och livskvalitet. Vart leder det om vi höjer blicken från siffrorna och ser långt liv och ökad mångfald i befolkningen som en möjlighet till nytänkande och utveckling? Är vi unika eller kan vi lära av historien? Gunnar Wetterberg, historiker och ansvarig för Sacos samhällspolitiska avdelning, skriver i sin bok Kurvans kraft att förra gången när det demografiska trycket riskerade att bli övermäktigt lyckades vi hitta på andra lösningar än tidigare. Vi tänkte nytt, både på policynivå och på individnivå. Under 1950-talet närmade sig de stora sekelskifteskullarna pensionsåldern. Istället för att göra som tidigare och förvänta sig att allt fler döttrar och svärdöttrar skulle stannade hemma och ta hand om åldringar gjorde vi något helt annat. Vi tänkte ut ett nytt system. Ålderdomshem byggdes och hemtjänst skapades som kommunal verksamhet. 26 Det vi kan lära av och 1960-talen är att gamla lösningar inte är tillräckliga, menar Gunnar Wetterberg. Men han pekar också på att stora systemförändringar är svårare att göra i dag eftersom nätet från politisk och policynivå ut till verksamheter och människors vardag har blivit mer komplicerat och finmaskigt. Ett beslut på systemnivå får därför väldigt många, och ofta oväntade, konsekvenser för individer. Dock, det behov av nya idéer och tankekonstruktioner som han pekar på är värt att beakta. Vi tror ofta att den tid vi själva lever i är helt unik, men i själva verket kan det finnas mycket att lära av historien. Den demografiska utvecklingen är den starkaste drivkraften i samhällsbygget nu och de närmaste årtiondena, men det är inte den enda kraften. Och det är inte demografin som sådan som är besvärlig, snarare det faktum att vi under 1900-talet har förlängt livets alla faser utom arbetsfasen. Det är befolkningens beteende som är viktig. Åldern i sig är bara en faktor. Varje år som arbetslivet förlängs motsvarar 2-3 procent av arbetskraften. 27 Författaren och forskaren Bodil Jönsson skriver om att bli gammal i en ny tid och vad det innebär att allt fler blir gamla allt senare i livet. Den förändrade demografiska situationen har alltså inte uppkommit främst genom en förlängning av ålderdomen utan genom att det egentliga åldrandet förefaller ha flyttats tio år framåt i tiden Att möta demografiska förändringar. En handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner Nordregio Report 2012:4 26 Kurvans kraft. En bok om befolkningsfrågan. Gunnar Wetterberg. Weyler förlag Kurvans kraft. En bok om befolkningsfrågan. Gunnar Wetterberg. Weyler förlag När horisonten flyttar sig. Bodil Jönsson. Brombergs

20 Arbeta fler år ett individuellt val Roland Kadefors, som är docent och forskare vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och svensk delprojektledare i projektet Best Agers, skriver i en rapport att om vi ska kunna behålla samma andel av befolkningen som nu i arbetskraften så behöver svenskarna genomsnittligt arbeta fler år. De viktigaste hindren för ett utsträckt arbetsliv är enligt Kadefors bristande hälsa, fel kompetens och negativa attityder till äldre. 29 Men att arbeta längre är inte det som de flesta norrbottningar drömmer om. Individuella behov och arbetets karaktär gör förutsättningarna mycket olika. Vi behöver dock ta med oss de resultat som intervjuer och enkäter visar: de som skulle vilja arbeta längre menar att det behövs bättre arbetsmiljö och förbättrade möjligheter till livslångt lärande. Vi behöver bli bättre på åldersmedvetet ledarskap, age management, för att göra om hotet inför generationsväxlingen till en möjlighet och en konkurrensfördel. Rekrytering ger möjlighet till nytänkande Stora rekryteringsbehov är förstås ett hot men det är också möjligheter till förändring. Istället för att anställa en likadan fast yngre person har man chans att ändra inriktning. Det finns utrymme för nytänkande i de förändringar som nu sker. Ett konkret exempel är förslaget om äldrevårdscentraler som väckts från olika håll. Gunnar Wetterberg utvecklar tanken i sin bok Kurvans kraft. Precis som barnavårdscentralen, BVC, skulle ÄVC kalla alla över en viss ålder till regelbundna träffar för enkla hälsoundersökningar men också för samtal om motion, mediciner, vardagssysslor och annat. Ju äldre man blir desto oftare sker mötena. Denna uppföljning kan leda till ökad livskvalitet och att många människor klarar sin vardag utan hjälp även vid hög ålder. Det är ett litet, men illustrativt exempel på nytänkande som både är bra för individen och för samhället. Exempel på andra sätt att tänka I Norge beslutades 2010 en omfattande reform om ålder och arbete som innebär att anställda i privat sektor kan fortsätta tjäna in pensionspoäng till 75 års ålder. I princip har lagstadgad pensionsålder tagits bort. Den offentliga sektorn väntas följa efter. Senter for Seniorpolitikk skapades som en nationell webbaserad plattform med anledning av reformen, för att koordinera och bidra till samarbete. Det är ett kompetenscenter för information, kommunikation och debatt inom området ålder och arbete. Den finansieras över statsbudgeten och engagerar forskare, politiker, arbetsgivare, fack, pensionärsorganisationer med flera. Satsningen förväntas bidra till nytänkande och otraditionella lösningar i samverkan mellan många aktörer. Globala företag söker talanger globalt Från näringslivet väljer vi ett exempel på hur flexibilitet med internationalisering och möjligheter lära nytt hela livet kan underlätta kompetensförsörjning och rekrytering. På ett Almedalsseminarium i Visby 2012 sa Geoff Glover, vice president på Volvo Cars, apropå utbildning och rekrytering: Lärande äger inte bara rum i klassrummen, det finns mängder av andra sätt som experimentellt lärande, informellt lärande och kurser via videouppkoppling. På Volvo Cars har vi börjar samverka med andra företag. Vi har startat en utbildningshub där Göteborgs Tekniska College (GTCC) agerar mäklare. Man har där satt en gemensam utbildningsagenda. Den traditionella bilden är att man utbildar för arbetsmarknaden som sedan ska tillgodose näringslivet. Det är fel sätt att angripa problemet. När studenten är ute på arbetsmarknaden har behovet redan försvunnit eller ändrats. Man måste inse att globala företag hittar talanger där de behöver det. Både företag men också länder börjar nu jaga talanger globalt. Man måste inse vikten av det livslånga lärandet. Teknik en idag möjliggör för oss att kombinera lärandet hos en tonåring med en arbetslös på samma gång, det enda som begränsar oss är hur vi tänker. Det gäller att bygga en hållbar infrastruktur för utbildning. Satsa på nyckelkompetenser, jobba i samverkan och virtuellt, det är vad man behöver lära sig i skolan. Sverige har ett bra förflutet till en ännu bättre framtid. 30 Sena karriärbyten Globaliseringsrådet som 2009 lämnade sitt slutbetänkande hör till dem som har slagit ett slag för en form av kompetenskonto som skulle underlätta livslångt lärande och sena karriärbyten. Ett lands omställningsförmåga beror till stor del på vilka möjligheter som finns för vuxna att skaffa sig kompletterande kunskaper, skriver Globaliseringsrådet och fortsätter med att konstatera att möjligheterna för personer som sedan ett antal år befinner sig i arbetslivet att skaffa sig en ny eller kompletterande utbildning är en av de svaga punkterna i det svenska utbildningssystemet Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg Västra Götalands Almedalsseminarium om regional kompetensplattform: Har Sverige det som krävs? Microsoft-Word-Dokumentation-almedalen-utan-citat.pdf 31 Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt

21 Arbetsgivare i skolorna Ett annat exempel på nytänkande och samverkan är Jobba i Västerås, en satsning på samarbete mellan Västerås stad och ett stort antal företag. Jobba i Västerås har tagit fram en kurs i arbetsmarknadskunskap som de erbjuder skolorna för att ge inspiration till olika ingångar till arbetslivet. Ett annat projekt, YOU, är inriktat på att få ner ungdomsarbetslösheten genom att arbetsgivare i olika branschpooler berättar vilka jobb som finns och vad som krävs för att få dem samt bidrar med individuell vägledning. Ett tredje projekt handlar om att genom egna kanaler till andra länder stimulera arbetskraftinvandring framför allt av tekniker och ingenjörer. 32 Individualiserad regionalpolitik På landsbygden skapas ofta kreativa lösningar. Individens betydelse i landsbygdsutveckling har till exempel betonats av Martti Laasasenaho, frilansforskare från Soini kommun i Finland. Han har skrivit en avhandling om en modell för individualiserad regionalpolitik en regionalpolitik som stödjer entreprenöriella individer i stället för projekt och program. Soini kommun har gjort ett försök att sluta överenskommelser mellan kommunen och ett antal individer som vill bidra till ortens utveckling. Modellen är än så länge bara prövad i liten skala, men utmanar tankekonstruktionerna kring de stödsystem som både Finland och Sverige byggt upp kring regional utveckling. 33 Vård, omsorg och skola Vård, omsorg och skola är områden där kompetensbehovet växer och det finns stort behov av nya och innovativa lösningar. Några exempel på förändringar som kan påverka rekryteringsmöjligheter och behov inom vård och omsorg ges av SKL i en skrift om välfärdssektorn: 34 Undervisning kan ske på distans i ämnen där det inte finns lärare i alla delar av landet. Kunskapsutveckling och ny teknik gör det möjligt att ge vård och omsorg på nya sätt. Utvecklingen går mot att patienters och anhörigas inflytande i vård och omsorg ökar. Till exempel kan njurpatienter själva utföra dialys på sjukhusen på tider som passar dem. Diabetespatienter kan sköta provtagning och få återkoppling utan att besöka sjukvården. I Stockholm erbjuds arbetslösa med försörjningsstöd arbete inom äldreomsorgen. Under 2013 får 50 personer praktisera och 30 av dem erbjuds ettårig anställning med utbildning parallellt med jobbet. Samma modell har använts för så kallade Stockholmsvärdar som städar och röjer i parker. 35 Vårt invanda sätt att skapa ålder Att utmana vårt invanda sätt att tänka kring och skapa ålder kan leda till intressanta diskussioner. Under en föreläsning i Luleå 2012 sa forskaren och författaren Bodil Jönsson att framtidens 35-åringar naturligtvis får en annan bild av vad det innebär att vara gammal. De kommer att inse att livet kan delas in i många fler perioder än de två gamla storheterna arbetsliv och pensionstid. Alla kanske inte behöver arbeta som mest medan barnen är små. De kanske istället vill ge järnet när de är 60. Samarbetet mellan generationer är ett område som behöver utvecklas och där kan den demografiska utmaningen vara en positiv drivkraft. I Ung framsyn. En idéskrift om attraktionskraft utvecklingsinsatser och åtgärdsförslag konstateras att det finns en allvarlig generationsklyfta som påverkar Norrbotten negativt. Problemet består främst i att potentialen i mötet mellan unga och gamla inte utnyttjas fullt ut. Detta problem märks tydligast i skolan där de äldres kunskap och erfarenhet inte tas om hand samt i närings livet där kompetensöverföringen mellan äldre och ny rekryterade inte genomförs på ett strategiskt sätt. 36 Forcera gränserna Det krävs två för att dansa tango. Öppenhet och samarbete mellan generationer och grupper bygger på öppenhet både från yngre och äldre, nya och gamla norrbottningar. Det behövs respekt och en bred syn på värdet av olika kompetenser. Detsamma gäller samsyn och samhandling mellan olika myndigheter, företag och andra organisationer. Inspirerande kortfilmer där människor berättar om sitt liv som aktiva seniorer mitt i livet. 32 Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt Här finns Sveriges viktigaste jobb. En rekryteringsprognos för välfärdssektorn. SKL Dagens Nyheter 17 november Ung framsyn. En idéskrift om attraktionskraft - utvecklingsinsatser och åtgärdsförslag. Luleå tekniska universitet

22 22 Några områden där befolkningens förändrade struktur är en stark drivkraft till nytänkande

23 Branscher med särskilda utmaningar Ungefär personer i Norrbotten arbetar inom offentliga verksamheter. Av dessa uppnår närmare pensionsåldern under 2012 och Bara inom Luleå- Boden-Piteå-Älvsbyn finns inom ett par år behov av cirka tusen personer inom vård och omsorg, pedagogiska verksamheter samt tekniska, administrativa och ekonomiska områden. I flera av Norrbottens mindre kommuner täcker det totala antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden inte ens pensionsavgångarna inom offentlig verksamhet. 37 Vård och omsorg Vård och omsorg kommer att höra till de sektorer i Sverige där rekryteringsbehoven ökar mest. En ökad konkurrens om arbetskraften från det privata närings livet i kombination med trenden av minskat intresse för arbete inom vård och omsorg skapar stora rekryteringsproblem. År 2030 beräknas utbildade saknas inom vården enligt SCB:s prognos. Generellt i landet kommer det att bli svårt att klara framtida behov av vård och omsorg, men det riktigt stora problemet kommer att finnas i kommuner utanför storstadsregioner och utbildningsorter. Där minskar inte bara den arbetsföra befolkningen mest utan där ökar också andelen gamla (och vårdbehövande) mest. 38 I vård och omsorg går det inte att flytta verksamheten utomlands, dra ner, rationalisera, avstå från utvidgning och liknande som man kan göra inom många andra sektorer. Vård och omsorg tillhör den samhällsservice som måste fungera och finnas till hands. Demografin förändrar inte bara personalrekrytering och antalet patienter utan även behovet och utbudet i vården. Inom vissa yrken i länet kommer nästan hälften av de yrkesverksamma att gå i ålderspension under perioden Andel yrkesavgångar i Norrbotten , i procent av yrkeskåren 41 Jord- och skogsbruk 46,5 % (1 207 personer) Industri 39,6 % (7 032 personer) Byggindustri 38,9 % (3 515 personer) Privata tjänster 36,2 % ( personer) Offentliga tjänster 47,8 % ( personer) En åldrande befolkning leder till förändrat behov av vård och omsorg. Med ökad ålder följer multisjukdomar, det vill säga flera sjukdomar samtidigt som kräver olika behandlingar och mer helhetssyn på hjälpbehovet. 39 Även inom barnomsorgen är och blir kompetensförsörjningen ett problem. Ett exempel är att barn och fritidsprogrammet vid Lapplands Gymnasium som samordnar de fyra kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk inte fick några sökande alls Den utbildningen ges alltså inte, samtidigt som kommunerna har stort behov av bland annat förskollärare. 40 Tjänstemän Det är inte bara inom vård och omsorg som pensionsavgångarna i Sverige är stora. Även bland tjänstemännen märks trenden. De närmaste tio åren kommer till exempel av de chefer som finns i landets kommuner och landsting att ha nått pensionsålder av dessa kommer att gå i pension under de närmaste fem åren. Den här beräkningen görs i SKL:s rapport Här finns Sveriges viktigaste jobb, som kom ut Norrbotten är inget undantag. Även här väntas stora pensionsavgångar bland landstingets och kommunernas chefer. 37 Arbetsmarknadsutsikterna i Norrbottens län för 2012 och SCB. 38 Sveriges Nya Geografi ARENA för Tillväxt 39 Att möta demografiska förändringar. En handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner. 2012, Nordregio 40 Källa: Per Wennebjörk på Lapplands Gymnasium

24 Industri och hantverkare Länsstyrelsen i Norrbotten beskriver situationen i länet i en skrivelse till Yrkeshögskolemyndigheten: Rekryteringsbehoven i Norrbotten kommer de närmaste åren att vara stora inom vård/omsorg och de flesta pedagogiska yrkena, till följd av generationsväxlingen. Fyra av tio arbetsställen uppger att de upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Bostadsbyggandet i länet har ökat under det senaste året och pågår i relativt stor omfattning i Luleå, Piteå, Gällivare och Pajala. Det stora intresset från hushållen för ROT avdraget ger en fortsatt ökad efterfrågan hos de mindre bygghantverkarna. Anläggningsinvesteringarna fortsätter på en hög nivå tack vare de miljardprojekt som pågår och planeras inom gruvoch stålindustrin. Öppnandet av nya gruvor i Malmfälten och Pajala kommer under prognosperioden att sysselsätta runt tusen personer i bygg- och anläggningsjobb. På allt fler orter planeras gruvbrytningar att starta, de som senast tillkommit är Jokkmokk och Älvsbyn. 42 Befolkningens åldersfördelning innebär alltså förändrade förutsättningar inom de flesta branscher, inte bara i fråga om rekryteringsbehov utan också i fråga om verksamhet och erbjudanden till kunder och medborgare. Civilsamhället Nationalencyklopedin förklarar begreppet civilsamhälle så här: det civila samhället handlar om hur människor lever tillsammans och tar hand om och hjälper varandra utan inblandning av myndigheter. När begreppet används i samhällsdebatten menar man ofta föreningar, studieförbund, folkhögskolor och alla andra aktörer som inte är myndigheter. Det finns anledning att tro att den demografiska utvecklingen kommer att bidra till förändringar i civilsamhället. Föreningarna i våra hjärtan Föreningsengagemang har sina historiska rötter i idrotts-, nykterhets-, frikyrko-, arbetar- och fackföreningsrörelserna. Studien Svenskarnas engagemang är större än någonsin som gjorts av SCB på uppdrag av Ersta Sköndal högskola visar att 48 procent av Sveriges befolkning utfört frivilligt arbete under Idrottsföreningarna dominerar, men många gör också insatser med social inriktning. Andra vanliga engagemang är föreningar för boende, religion och kultur. Totalt inom alla områden visade studien att något fler män än kvinnor är engagerade i frivilligarbete och att de flesta är heltidsarbetande. 43 Allt fler friska äldre är troligen en stark drivkraft i föreningar och andra organisationer där människor samlas kring intressen, värderingar och idéer. Det är en utveckling att välkomna eftersom människors idéburna engagemang är en stark och positiv kraft i ett samhälle. Civilsamhället en kraft att räkna med? I vården och omsorgen kommer trycket på förändringar att bli starkt på grund av de konsekvenser som befolkningens åldersfördelning medför. I debatten höjs röster både för och emot att civilsamhället och frivilligt arbete kan bli en del av lösningen för insatser som höjer livskvalitet och kompletterar myndigheternas åtaganden. Men ska välfärden bygga på att människor jobbar gratis? Frågan väcker känslor och ytterligheter i argumentationen både för och emot. Det är en viktig diskussion men snarare än att fastna i den debatten kan istället nya vägar utforskas inom den idéburna sektorn. Den ideella föreningen är den dominerande associationsformen i den svenska idéburna sektorn. Forum för frivilligt socialt arbete är en intresseorganisation för socialt inriktade ideella organisationer i Sverige. De har granskat samverkansformerna mellan offentliga organisationer och idéburna organisationer och menar att det saknas en samverkansmodell som kombinerar nödvändiga resurser och handlingskraft med föreningarnas rätt till oberoende. Vid sidan av föreningsbidrag och upphandlingar förespråkar de modellen Idéburet Offentligt partnerskap och vill stimulera idéburna organisationer att i samverkan med det offentliga prova ut de praktiska formerna i modellen. Partnerskapet ingås genom att parterna kommer överens om vilken verksamhet som ska bedrivas av den idéburna organisationen, med vilka mål och inom vilka ramar samt att kommunen lämnar ett ekonomiskt stöd till driften. Denna överenskommelse bör nedtecknas i ett kontrakt. 44 Inom Svenska kyrkan pågår en utredning om hur de ska kunna ta plats på välfärdsmarknaden. En stor fråga är i vilka juridiska former kyrkan ska arbeta med välfärdstjänster. Områden för engagemang är främst boenden för patientgrupper, för äldre och personer med funktionsnedsättningar. 45 Civilsamhället är en stark kraft inom många områden i samhället. Det är en resurs att samverka med och en sektor där den demografiska utvecklingen kommer att medföra tillväxt och förändring Svedberg, von Essen, Jegermalm Svenskarnas engagemang är större än någonsin. Insatser i och utanför föreningslivet Ersta Sköndal högskola arbetsrapportserie enheten för forskning om det civila samhället 44 Idéburet - offentligt partnerskap (IOP). För delaktighet och lokal utveckling. Samhället är större än staten och marknaden. Forum för frivilligt socialt arbete Kyrkan kan bli stor spelare i välfärden, artikel i Dagens Samhälle nr 32, 2012

25 Begreppet ålder och livets olika faser Medellivslängden för ett nyfött barn i Sverige har ökat med närmare 30 år sedan 1900-talets början. 46 Det finns anledning för oss att fundera kring faktisk och upplevd ålder, åldersgränser och uppfattningar om åldersstereotyper. Dagens 60-åringar har andra förutsättningar än den som var 60 år på 1950-talet, men våra inre föreställningar har inte riktigt hängt med i utvecklingen. Människors bäst efter- och bäst före-datum Trygghetsrådet gjorde en undersökning våren 2012 bland svenskar mellan 18 och 65 år. Så många som en tredjedel av dem som sökt jobb har upplevt att deras ålder är ett problem, framför allt i de yngsta och äldsta ålderskategorierna. 47 Den mest attraktiva åldersfasen tycks vara år när det gäller rekryteringar och ofta är den analysen mer slentrianmässig än underbyggd eftersom de flesta nog håller med om att kompetens är viktigare än ålder. Ändå verkar upplevelsen av åldersfixeringen på arbetsmarknaden och i samhället i stort öka. Unga människor får kämpa för att bli tagna på allvar och äldre människor känner sig passé. Många har en känsla av att de är i fel ålder, särskilt bland de som är arbetslösa. Snäva åldersintervall i rekryteringar begränsar för både individer och verksamheter. Risken ökar att man missar kompetenta personer. Och att blanda åldrar är också att blanda nyfikenhet och erfarenhet, entusiasm och struktur. Det ger dynamik i arbetsgruppen. Åldersblandning underlättar även generationsväxlingen på arbetsplatserna. Den långa ungdomen Både tidsperioden som pensionär och som ungdom blir längre och längre. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden har förskjutits allt längre upp i åldrarna. En ålderskull anses etablerad på arbetsmarknaden när 75 procent har fått fotfäste där. För 20 år sedan var 75 procent av 21 åringarna etablerade. I dag är en så stor andel av årskullen etablerad först vid 26 års ålder. Sverige har en hög genomsnittsålder för dem som avlägger högskole examen, 29 år. Endast ett fåtal länder inom OECD-området har en ännu högre. 48 Pigga pensionärer Det huvudsakliga målet med att diskutera vår syn på åldrande är inte att öka den genomsnittliga pensionsåldern med ett par år. Det huvudsakliga målet är snarare att skapa processer för samförstånd kring hur pensionssystem, åldrande och deltagande i arbetsliv bör utvecklas på lång sikt. Här är den norska erfarenheten med nationella plattformen Senter for Seniorpolitikk av stort intresse, den visar att det finns nya sätt att ta sig an området. 49 Än en gång lånar vi Bodil Jönssons ord: Tidpunkter för pensionering och pensionens storlek är förstås viktiga i sig, men långt viktigare är det att fundera över hela det förlängda människolivet och vilka nya möjligheter detta erbjuder för vad vi kan skapa tillsammans. Det handlar då inte bara om att ta hänsyn till att äldre människor kanske inte springer lika fort som yngre eller lyfter lika tungt det var länge sedan den fysiska styrkan var utslagsgivande. I stället handlar det om hur samtiden skall kunna dra nytta av all den betänkta erfarenhet som äldre människor har, all den prestigelöshet som många av oss får när vi varit med om tillräckligt mycket och all den tillit som en del äldre kan väcka hos omvärlden. Om igen: detta handlar i sin kärna inte om pengar eller omfördelning av resurser det handlar om behovet av förändrade tankesystem, helt enkelt om nya sätt att förhålla sig till ålder och åldrande. 50 Med ökad livslängd och levnadsstandard har vi fått allt längre tid som friska pensionärer, men vi har ändå till stor del behållit en gammal bild av stereotypen pensionär. Många människor känner sig inte redo att abrupt avsluta sitt yrkesliv bara för att almanackan säger att de uppnår en viss ålder. En opinionsundersökning visar att 90 procent av svenskarna är positiva till deltidspension vid 65 år ålder när de ställdes inför valet att antingen kombinera deltidspension och arbetsliv eller helt lämna arbetslivet. Trots det är sysselsättningsgraden bara 12 procent bland äldre. Det finns alltså en potential där och andelen ökar också mycket riktigt. I Stockholms län arbetar nästan var femte invånare i åldrarna år, det vill säga drygt 18 procent. I Norrbotten är andelen drygt 10 procent. 51 Generella faktorer som människor bedömer skulle göra det möjligt och önskvärt att arbeta längre är arbetsmiljö, arbetstakt och arbetstider Vem kan jobba till 75? (Rapport från AMF) 47 Har du fel ålder? Om åldersnojan på arbetsmarknaden. Trygghetsråder Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt 49 Towards national platforms for senior policy, WP3, Activity 3. Roland Kadefors, Best Agers 50 Bodil Jönsson. När horisonten flyttar sig. Brombergs Vem kan jobba till 75? (Rapport från AMF) 52 Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Kompetensförsörjning. Har Sverige det som krävs?

Kompetensförsörjning. Har Sverige det som krävs? Kompetensförsörjning Har Sverige det som krävs? Den 3 juli höll Västra Götalandsregionen ett seminarium under Almedalsveckan på Gotland. Temat för seminariet var kompetensförsörjning och det uppdrag om

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Hur länge ska du jobba egentligen?

Hur länge ska du jobba egentligen? Hur länge ska du jobba egentligen? Beställning av rapporten Tel 020-31 32 30, Fax 020-32 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer Pris: 1 ex 100 kr 5 ex 70 kr per st 10 ex 50 kr per st 20

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Falköping Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer