Skarpt läge för nya lösningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skarpt läge för nya lösningar"

Transkript

1 Skarpt läge för nya lösningar En grönbok om befolkningens sammansättning och dess konsekvenser i Norrbotten LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Avdelningen för regional utveckling För mer information Norrbottens läns landsting LULEÅ

2 Grönbok och vitbok Grönböcker och vitböcker är en utvecklingsmetod som används inom EU för att brett och öppet diskutera och utveckla ett område. Norrbottens läns landsting har beslutat att prova använda metoden för att skapa breda samråd och diskussioner i viktiga frågor för länet. En grönbok innehåller kunskapsunderlag och inspirerande exempel. Den är en gemensam plattform att utgå från. Grönboken diskuteras brett i och utanför landstinget, genom exempelvis öppna samråd. En vitbok tar sedan fasta på underlaget från grönboksprocessen och bearbetar synpunkter från diskussionerna. I vitboken konkretiseras idéer om hur man kan gå vidare med frågan genom förslag på lösningar. Nästa steg blir beslut på politisk nivå och på verksamhetsnivå så att lösningarna integreras i styrdokument, handlingsplaner och rutiner. En strategi för utvecklad demokrati Utveckling av nya politiska arbetssätt; temafullmäktige, allmänpolitiska debatter, rapportörskap, grön- och vitböcker med mera. Landstingsplanen. (Strategi för landstingets mål Aktivt folkstyre ) Framsidan: En av många nedlagda skolor i Norrbotten som ett resultat av den demografiska utvecklingen. Foto: Magnus Wahman, Matton Collection. Övriga foton: Anders Alm. ISBN:

3 Innehåll 2 Grönbok och vitbok 4 Den demografiska utmaningen, en demon? 5 Landstingsrådens syn 6 Demografi vad är det? 14 Beskrivningar av verkligheten 14 Sveriges demografi 16 Norrbottens demografi 19 Tanketrådar att ta med sig i analys och diskussion 20 Exempel på andra sätt att tänka 22 Områden där befolkningens förändrade åldersstruktur är en särskilt stark drivkraft till nytänkande 23 Branscher med särskilda utmaningar 24 Civilsamhället 25 Begreppet ålder och livets olika faser 27 Ungas kraft 28 Inflyttning och välkomnande 31 Kommunikationer 32 Generationsväxling i företag 32 Mismatch på arbetsmarknaden 35 Avslutningsvis 37 Diskussionsfrågor 38 Referenser 3

4 Den demografiska utmaningen, en demon? Vad är det som gör att diskussionen om den demografiska utmaningen inte riktigt får fäste? Varför känns den teoretisk, eller som att den inte riktigt berör oss? Det är ju ett faktum att andelen äldre i befolkningen blir fler och andelen yngre blir färre, inte minst i Norrbotten. Ändå är det som att vi inte riktigt tror på siffrorna, eller bara tänker att det löser sig på något sätt. Ett dilemma är att den verklighet vi ser omkring oss inte tycks stämma med varningsropen. Ungdomsarbetslösheten är hög, och ändå sägs ett skriande rekryteringsbehov vänta och en allvarlig kompetensbrist sägs hota. Hur går det ihop? Ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ändå sägs det att de som är äldre behöver arbeta längre. Hur går det ihop? Det är väl bra att allt fler sjukdomar kan förebyggas och botas så att vi lever längre? Ändå framställs ofta det ökande antalet äldre som en belastning. Hur går det ihop? Ett dilemma är också att diskussioner om den demografiska utmaningen så lätt blir domedagsprofetior. Utvecklingen framstår som ett skenande tåg som vi inte kan stoppa och då ligger det nära till hands att blunda och hålla för öronen. Men när vi gör det så blundar vi också för de möjligheter som ligger i att vi lever allt längre, och blir gamla allt senare. Statistiken för Norrbotten ger tydliga besked. Idag går det 2,1 yrkesaktiva per pensionär kommer det att vara 1,4. 1 Norrbottens arbetsmarknad står inför en rad utmaningar, men utmanas gör också vår traditionella bild av livets faser; ungdom, arbetsliv, pensionstid. Båda dessa perspektiv och fler därtill behövs när vi funderar på lösningar. Att prognosen anger värden för 2030 betyder inte att vi kan luta oss tillbaka i dag. Redan nu finns det tydliga utmaningar att ta itu med. För att möta utmaningarna och kunna ta tillvara de posi tiva aspekterna behöver vi växla upp diskussionerna om lösningar och samhandling. Denna grönbok är ett försök att samla ihop fakta och tankar som blir en gemensam grund och inspirerar till fortsatt diskussion och idéskapande i samverkan. Utmaningar i Norrbotten Behov av ersättningsrekryteringar till de stora pensionsavgångarna. Fler ungdomar, människor med nedsatt arbetsförmåga och utrikes födda behöver få delta i arbetskraften. Ta vara på alla som kan och vill arbeta eller på annat sätt göra en insats, oavsett ålder. Klara det långsiktiga behovet av nyckelpersoner inom exempelvis hälso- och sjukvård, samhällsservice, byggverksamhet och tillverkningsindustri. Öka intresset för arbete inom vård och omsorg. Åtgärda bostadsbristen som försvårar rekrytering. 4 1 Arbetsmarknadsutsikterna i Norrbottens län för 2012 och SCB

5 Landstingsrådens syn Norrbotten har en demografisk utmaning. Medelåldern i länet är betydligt högre än riksgenomsnittet och fler går i pension de närmaste tio åren. Dessutom minskar antalet unga som ska träda in på arbets marknaden under samma period. Det är viktigt att alla aktörer i det norrbottniska samhällslivet hjälps åt landsting, företag, kommuner, länsstyrelse, arbetsgivare, universitet och civilsamhället. Unga måste få bra gymnasieutbildningar, nyföretagande och kompetensutveckling är viktigt även bland äldre, universitetet måste möta behoven på arbetsmarknaden, vuxna måste kunna ställa om sin karriär i mogen ålder och den äldre arbetskraftens stora kompetens måste användas när unga ska in på arbetsmarknaden. På så sätt tar vi tillvara allt kunnande hos människor i olika åldrar i Norrbotten och det kommer vi att behöva! Kent Ögren (s) Landstingsråd Agneta Granström (mp) Landstingsråd Tillväxtverket: Prognoser visar att en stor andel av befolkningen kommer att pensioneras de närmaste åren. På många håll saknas dessutom strategier, metoder och verktyg för att ta vara på kunskap en och erfaren heten hos befintlig arbets kraft. Det är oklart hur denna kompetens kan förmedlas och överföras till dem som ska ta över. Ytter ligare en fråga i sammanhanget handlar om hur kommuner, myndigheter, före tag, ut bildningsanordnare och andra aktörer kan samverka för en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. 2 2 Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete ett kunskapsunderlag för fortsatt arbete mot en stärkt kompetensförsörjning. Rapport 0120, Tillväxtverket 5

6 Demografi vad är det? Demografi handlar om befolkningens samman sättning. De beståndsdelar som visar ett områdes demografiska profil är ålder, kön, födelsetal, dödstal och migration. Men verkligheten är komplex och den demografiska profilen behöver kompletteras med fler aspekter för att analysen ska bli riktigt användbar. Den demografiska profilen är en stark drivkraft i många processer i ett samhälle, både negativt och positivt. Inte minst påverkas arbetsmarknad och samhällsservice. 6

7 7

8 8

9 Demografisk sårbarhet baserat på tio indikatorer Kartan över den demografiska sårbarheten visar det totala antalet demografiska indikatorer som överstiger tröskelvärdet för sårbarhet. Ett högt antal demografiska indikatorer över tröskelvärdet innebär inte nödvändigtvis låg demografisk återväxt. Det visar däremot hur komplex situationen är i kommunen. Demografiska indikatorer med tröskelvärden och status på nationell nivå Åldersgrupp 0-14 Åldersgrupp Åldersgrupp Åldersgrupp Åldersgrupp 65- Kvinnor/Män Kvinnor/MÄn Födelsetal Dödlighet Nettomigration Nationella genomsnitt Finland % sårbarheter Sverige % sårbarheter Färöarna % sårbarheter Norge % sårbarheter Danmark % sårbarheter Island % sårbarheter Grönland % sårbarheter Färgkod 0-4 % 5-14 % % % % % % % % % % 9

10 10

11 Demografisk struktur baserat på potentiell ersättningsgrad för arbetskraften och könsfördelning Kartan visar hur många människor som förväntas komma in på och lämna arbetsmarknaden under de kommande åren. Om ersättnings graden är lägre än 1.0 kommer arbetskraften i området att minska om det inte sker någon inflyttning av unga människor. Typer av könsfördelning och ersättningsgrad för arbetskraften > < 92 Arbetskraftens ersättningsgrad < > 1.0 Överskott av arbetskraft som kommer in på arbetsmarknaden & fler kvinnor än män. Balanserad ersättningsgrad & fler kvinnor än män. Överskott av arbetskraft som lämnar arbetsmarknaden & fler kvinnor än män. Överskott av arbetskraft som kommer in på arbetsmarknaden & jämn könsfördelning Balanserad ersättningsgrad & jämn könsfördelning. Överskott av arbetskraft som lämnar arbetsmarknaden & jämn könsfördelning Överskott av arbetskraft som kommer in på arbetsmarknaden & fler män än kvinnor. Balanserad ersättningsgrad & fler män än kvinnor Överskott av arbetskraft som lämnar arbetsmarknaden & fler män än kvinnor. 11

12 12

13 Demografiska förändringar baserat på fertilitet, mortalitet och migration Den totala befolkningsförändringen är en kombination av födelsetal, dödstal och migration till och från regionen. För de flesta kommuner och regioner är migration den huvudsakliga orsaken till befolkningsförändring. Befolkningsförändringens komponenter (naturlig förändring och nettomigration) Naturlig förändring Nettomigration Befolkningsökning + + Överskott av födslar och inflyttning + Överskott av födslar som kompenserar för utflyttning + Underskott av födslar som kompenseras av inflyttning Befolkningsminskning + + Underskott av födslar kombinerat med inflyttning + Överskott av födslar kombinerat med utflyttning + Underskott av födslar kombinerat med utflyttning 13

14 Beskrivningar av verkligheten Sveriges demografi År 2011 fanns det personer äldre än 80 år bosatta i Sverige. Om 20 år förväntas den gruppen ha ökat till nära , enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I flera andra europeiska länder kommer ökningen av antalen äldre att vara ännu snabbare än i Sverige. Sverige har en jämförelsevis hög fruktsamhet. År 2009 var antalet barn per kvinna bland de 27 EU-länderna 1,6 medan fruktsamheten i Sverige uppgick till 1,98. Fruktsamheten i Sverige väntas stabiliseras på en nivå något över 1,8. 3 Att Sverige har högre nativitet jämfört med andra EU-länder har troligen att göra med vårt system för barnomsorg och föräldraledighet. Men den prognostiserade befolkningsökningen i Sverige, 10 miljoner 2021, beror inte på barnafödande utan mer på ökad livslängd och på nettoinvandring. 4 Även om den demografiska situationen för Sverige som helhet inte ser så illa ut om man jämför med andra EUländer så finns det regionala och lokala skillnader som ger anledning till stor oro. Under de närmaste femton åren beräknas endast fem regioner Stockholms, Skåne, Västra Götalands, Hallands och Uppsala län få en utveckling där antalet personer i arbetskraften växer. I övriga 16 län kommer arbetskraften att minska. Inom dessa är samtidigt skillnaden markant mellan minskande glesbygdskommuner och växande regioncentra. 5 Åldrande befolkning börda eller resurs? En konsekvens av den åldrande befolkningen är att för sörjningsbördan ökar, de som arbetar ska försörja fler som inte arbetar, skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 6 Synen på åldrande befolkning som en börda är värd att titta närmare på. Det finns kritik mot synsättet eftersom det riskerar att begränsa oss i tanken när vi diskuterar lösningar. Forskaren och författaren Bodil Jönsson till exempel formulerar kritiken som att vi har råkat ut för ett kollektivt missförstånd vad gäller åldrande och ålderdom. Hon menar att många äldre alldeles i onödan försöker anpassa sig till att vara gamla, även om de inte känner sig så, och att samhällsprognoserna och samtalen går i samma riktning. Bodil Jönsson säger att vi har fastnat i ålderdomsbeskrivningar från 1970 och nu försöker hantera dessa utifrån framtidens demografi. Jag menar att vi kan bättre än så, både var för sig och tillsammans. För att bidra till att dra igång processen att skapa andra scenarier där äldre är en resurs att ta till vara har Bodil Jönsson formulerat ett antal tankesatser för en ny och mer flexibel syn på ålderdom, både som tankekonstruktion och som livsfas. 7 3 Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt 4 Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors.Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg Sveriges Nya Geografi ARENA för Tillväxt 6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 7 Bodil Jönsson. När horisonten flyttar sig. Brombergs

15 Ett glapp mellan de som finns och hur många som behövs Hur man än ser på det så står vi inför en stor utmaning, och en stor paradox. Samtidigt som den offentliga debatten ofta kretsar kring problemet med arbetslöshet, och då inte minst ungdomsarbetslöshet, redovisas följande bild i en rapport från SCB: 8 Efterfrågan på arbetskraft kommer under perioden mellan 2009 och 2030 att öka med personer. Av dessa personer kommer att efterfrågas av den offentliga tjänstesektorn, främst äldreomsorgen. Befolkningen i yrkesaktiv ålder väntas öka med personer. Antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder bedöms minska med personer. Det finns alltså ett glapp på hela människor mellan det antal personer som förväntas behövas och det antal som finns tillgängliga i yrkesaktiv ålder. Om man enbart tar hänsyn till den del av arbetskraften som utgörs av inrikes födda, är glappet svindlade personer. I en jämförelse av arbetskraftsdeltagande i åldersspannet år ligger Sverige högst i EU. Det är kvinnorna som drar upp resultatet. De andra har där en större potential för ökning. Hos oss skulle en ökning innebära att personer som slagits ut från arbetsmarknaden behöver återrekryteras. 9 Skillnaderna växer mellan tillväxtregioner och övriga delar av Sverige. År 2025 väntas 64 procent av storstädernas befolkning vara mellan 18 och 64 år, jämfört med 51 procent i glesbygd och mindre orter. 10 I ett blogginlägg citerar Andreas Lind, vd på Norrbottens Handelskammare, professor Nils-Gustav Lundgren från Luleå tekniska universitet: Umeå säger att dom ska bli Kör man in till Luleå står det att vi ska bli fler lulebor. Det är otroligt att tro att dagens välutbildade, upplysta och arbetande mödrar spontant börjar föda 6-7 barn var, och vi kan inte vänta oss att bli invaderade av folk söderifrån. Nej, de kommer att vara invandrare, nästan allihop. Men det är tyvärr ingenting vi pratar om och därför inte är beredda på. Det kanske är dags att vi börjar med det Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt. Hänvisningen avser SCB:s rapport från januari 2012 Trender och prognoser 2011 befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

16 Norrbottens demografi Norrbottningarna blir allt färre. I december 2011 hade Norrbotten invånare vilket är en minskning med 64 invånare jämfört med samma månad Endast kommunerna Boden, Kiruna, Luleå och Piteå ökar sin befolkning. Trots befolkningsminskning visar norrbotten ett positivt flyttnetto med 312 personer, det vill säga fler flyttar till än från Norrbotten. Länet hade ett negativt födelseöverskott, det dör fler än det föds. Endast två kommuner, Kiruna och Luleå, uppvisade ett födelseöverskott. Lägre andel kvinnor än män i de familjebildande åldrarna är en av de faktorer som påverkar nativiteten. Alla kommuner i Norrbotten har ett underskott på kvinnor år. Vi tar Luleå som exempel: Andelen unga kvinnor i Luleå har minskat ända sedan 1980-talet. Nu har Luleå endast 83 kvinnor per 100 män, år. 12 Stora pensionsavgångar Det är dock åldersfördelningen i befolkningen, med allt fler äldre, som är den största utmaningen. De stora barnkullar som föddes under 1940-talet lämnar arbetsmarknaden nu. Nästa stora puckel med stora barnkullar syns på 1960-talet. Ett stort antal av dessa arbeten rationaliseras bort till följd av bransch- och teknikutveckling samt global konkurrens. Men kompetensbortfallet blir stort inom många yrkesgrupper och branscher. 13 I den offentliga sektorn och annan samhällsservice är arbetena oftast av den karaktären att de måste besättas, de kan inte flyttas eller rationaliseras bort. Jobbet måste göras om vi ska upprätthålla samhällsservicen. Bara under de närmaste två åren kan närmare personer inom offentlig verksamhet i Norrbotten komma att ersättningsrekryteras på grund av pensionsavgångar. Det stora antalet personer som ska ersättas finns inom vård- och omsorg samt inom pedagogisk verksamhet. Dessutom finns stora behov av att ersättningsrekrytera ingenjörer, tekniker och kvalificerade administratörer inom offentlig verksamhet. 14 Av Piteå kommuns anställda är över 600 personer 60 år eller äldre. Teknik- och gatukontoret är den förvaltning som har högst andel anställda som fyller 65 år under de kommande tio åren. 15 För få ungdomar I en del kommuner i Norrbotten är gymnasiekullarna så små att även om alla skulle bli anställda i den kommunala organisationen täcker det ändå inte det behov av arbetskraft som uppstår när de stora pensionsavgångarna sätter in. 16 I Pajala och Övertorneå bedöms bara 30 procent av den avgående arbetskraften kunna ersättas med ungdomar från den egna kommunen under perioden fram till Andelen människor i yrkesaktiv ålder minskar alltså snabbt i Norrbotten. Detta vet vi och det måste vi förhålla oss till. Av drygt yrkesverksamma i Norrbotten pensioneras nästan personer de kommande tio åren. Under samma period uppskattas antalet till trädande ungdomar vara drygt Under 2012 var det sammanlagt bara 17 elever som började gymnasieskolans vårdprogram i de fyra stora kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk. 18 Gruppen människor i arbetsför ålder minskar I en regional studie, från projektet Best Agers 19, av Norrbottens framtida arbetskraftstillgång ser man att mellan åren 2008 och 2025 kommer åldersgruppen att minska med -13 procent samtidigt som åldersgruppen ökar med motsvarande 13 procent. Gruppen människor i arbetsför ålder år utgjorde 65 procent av Norrbottens befolkning år År 2025 kommer de endast att utgöra 58 procent. År 2008 arbetade 78 procent av kvinnorna och 80 procent av männen i åldern i Norrbotten. Bland åringarna arbetade ungefär 60 procent av båda könen. Efter den officiella pensionsåldern sjunker förvärvsfrekvensen till 10 respektive 15 procent av kvinnorna På tal om kvinnor och män i Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten Uppgradering Länsstyrelsen Norrbotten. 14 Arbetsmarknadsutsikterna i Norrbottens län för 2012 och SCB Regional kompetensförsörjning och generationsväxling. Slutrapport; juni Barbro Skoglund, Age Management i Sverige AB 17 Sveriges Nya Geografi ARENA för Tillväxt 18 Källa: Per Wennebjörk på Lapplands Gymnasium 19

17 Kortfakta om Norrbotten 20 och männen, men endast ett fåtal procent fortsätter arbeta efter 70 år och då främst män. I rapporten från Best Agers ges räkneexempel på vad det skulle innebära om fler personer fortsatte i arbetslivet lite längre. Om alla norrbottningar arbetade upp till 67 års ålder år 2025, exempelvis, så skulle det innebära ett extra tillskott av personer i arbetskraften det året jämfört med om alla går i pension vid 65. Pajala är först in i framtiden Den demografiska utmaningen må kännas som en abstrakt framtidsfråga för en del, men i bland annat Pajala är den i allra högsta grad en aktuell verklighet. Pajala kommun har cirka invånare. Göran Nilsson som är marknadschef på Arbetsförmedlingen i Norrbotten berättar att det i skrivande stund bara finns 280 arbetslösa registrerade i Pajala medan arbetsgivarna behöver anställa ungefär personer. Bara inom vård och omsorg är det fler människor som lämnar arbetsmarknaden som pensionärer än det finns ungdomar som kommer in. Och ovanpå det finns stort rekryteringsbehov hos gruvindustrin och deras leverantörer. Pajala är visserligen unikt eftersom den stora gruvsatsningen snabbt har förändrat kommunens förutsättningar och arbetskraftsbehov. Pajala är också extremt i så måtto att kommunen har den högsta medelåldern i Sverige. Man kan säga att Pajala går i bräschen och blir först in den demografiska utmaning som nästan hela landet står inför. Hela Norrbotten har en stor utmaning att hantera. Redan 2007/2008 hade Norrbotten brytpunkten när fler människor pensionerades än tillträdde på arbetsmarknaden. I Västerbotten och Norrbotten finns sju av de tio svenska kommuner som har underskott av tillträdande. 38 % av länets företagare är 55+ (i Övertorneå och Överkalix är det 48 %). Idag går det 2,1 yrkesaktiva per pensionär kommer det att vara 1,4. Andelen 65+ har fördubblats i Norrbotten sedan Vid 64 arbetar bara var fjärde person. Även om de flesta vill gå i pension före 65 finns det många som fasas ut ofrivilligt. Äldre upplever ofta en negativ attityd bland arbetsgivare. Varken ökad nativitet eller invandring ger några stora effekter på försörjningskvoten. Det som har stor betydelse är om unga börjar jobba tidigare eller äldre lämnar senare. Om åldersgränsen höjs till 66 år 2015, till 67 år 2021 och till 68 år 2033 kan försörjningskvoten hållas stabil. 24 Försörjningskvot och försörjningsbörda Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av alla som är 0-19 år och äldre än 65, dividerat med alla som är 20-64, det vill säga som är i arbetsför ålder oavsett om de arbetar eller ej. Resultatet multipliceras med 100. När den demografiska försörjningskvoten ökar innebär det att den arbetsföra delen av befolkningen behöver försörja fler yngre och äldre. Enligt SCB har vi idag i Sverige försörjningskvoten 0,7, vilket betyder drygt 70 personer per 100 i yrkesaktiv ålder. Denna nivå antas öka till en nivå på över 90 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år Det kan förenklat uttryckas som att 100 personer skulle behöva försörja 90 unga och gamla. 21 För att bibehålla den demografiska försörjningskvoten på 0,7 krävs det både tidigare inträde på arbetsmarknaden och senare utträde. 22 Försörjningsbördan däremot relateras till hur många som faktiskt arbetar och räknas fram på samma sätt genom att ta totalbefolkningen men istället dela det antalet med antalet sysselsatta i åldrarna år. Om 20 år finns enligt SCB över 200 kommuner med en försörjningsbörda på 2,5 eller högre. Det vill säga varje person som arbetar ska försörja sig själv plus ytterligare 1,5 personer. I Norrbottens län minskade arbetskraften med totalt 10 procent, motsvarande personer, mellan åren 1995 och Under perioden 2010 till och med 2025 beräknas arbetskraften minska med 14,4 procent eller med knappt personer. 23 Vi har som ambition att öka nettoinvandringen för att öka antalet personer i arbetsför ålder och antalet som arbetar i Norrbotten, men vi ska också komma ihåg att hela Sverige och många länder i EU behöver öka invandringen. Det är alltså i hård konkurrens med Tyskland, Italien, Frankrike och andra som vi ska attrahera människor aspx Generationsväxlingen - Arbetskraftens förändring per län. Arbetsförmedlingen, Ura Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

18 18

19 Tanketrådar att ta med sig i analys och diskussion Förmår vi vända problem till möjlighet i Norrbotten? Statistiken kan tyckas nedslående. Den demografiska utvecklingen upplevs som ett framrusande tåg medan vi står vid sidan av. Kanske är det därför som det är svårt att få till stånd konstruktiva och kreativa diskussioner om lösningar? Insatser och strategier för att möta en demografisk utmaning kan vara inriktade på att: 1. Förändra den demografiska situationen, till exempel genom att främja inflyttning och medverka till bättre balans mellan antalet äldre och unga och mellan män och kvinnor. 2. Lösa demografiska problem eller utmaningar på olika policyområden. 25 Men ett tredje område som behöver diskuteras är vår egen inställning i form av tankar om ålder, arbete, mångfald och livskvalitet. Vart leder det om vi höjer blicken från siffrorna och ser långt liv och ökad mångfald i befolkningen som en möjlighet till nytänkande och utveckling? Är vi unika eller kan vi lära av historien? Gunnar Wetterberg, historiker och ansvarig för Sacos samhällspolitiska avdelning, skriver i sin bok Kurvans kraft att förra gången när det demografiska trycket riskerade att bli övermäktigt lyckades vi hitta på andra lösningar än tidigare. Vi tänkte nytt, både på policynivå och på individnivå. Under 1950-talet närmade sig de stora sekelskifteskullarna pensionsåldern. Istället för att göra som tidigare och förvänta sig att allt fler döttrar och svärdöttrar skulle stannade hemma och ta hand om åldringar gjorde vi något helt annat. Vi tänkte ut ett nytt system. Ålderdomshem byggdes och hemtjänst skapades som kommunal verksamhet. 26 Det vi kan lära av och 1960-talen är att gamla lösningar inte är tillräckliga, menar Gunnar Wetterberg. Men han pekar också på att stora systemförändringar är svårare att göra i dag eftersom nätet från politisk och policynivå ut till verksamheter och människors vardag har blivit mer komplicerat och finmaskigt. Ett beslut på systemnivå får därför väldigt många, och ofta oväntade, konsekvenser för individer. Dock, det behov av nya idéer och tankekonstruktioner som han pekar på är värt att beakta. Vi tror ofta att den tid vi själva lever i är helt unik, men i själva verket kan det finnas mycket att lära av historien. Den demografiska utvecklingen är den starkaste drivkraften i samhällsbygget nu och de närmaste årtiondena, men det är inte den enda kraften. Och det är inte demografin som sådan som är besvärlig, snarare det faktum att vi under 1900-talet har förlängt livets alla faser utom arbetsfasen. Det är befolkningens beteende som är viktig. Åldern i sig är bara en faktor. Varje år som arbetslivet förlängs motsvarar 2-3 procent av arbetskraften. 27 Författaren och forskaren Bodil Jönsson skriver om att bli gammal i en ny tid och vad det innebär att allt fler blir gamla allt senare i livet. Den förändrade demografiska situationen har alltså inte uppkommit främst genom en förlängning av ålderdomen utan genom att det egentliga åldrandet förefaller ha flyttats tio år framåt i tiden Att möta demografiska förändringar. En handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner Nordregio Report 2012:4 26 Kurvans kraft. En bok om befolkningsfrågan. Gunnar Wetterberg. Weyler förlag Kurvans kraft. En bok om befolkningsfrågan. Gunnar Wetterberg. Weyler förlag När horisonten flyttar sig. Bodil Jönsson. Brombergs

20 Arbeta fler år ett individuellt val Roland Kadefors, som är docent och forskare vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och svensk delprojektledare i projektet Best Agers, skriver i en rapport att om vi ska kunna behålla samma andel av befolkningen som nu i arbetskraften så behöver svenskarna genomsnittligt arbeta fler år. De viktigaste hindren för ett utsträckt arbetsliv är enligt Kadefors bristande hälsa, fel kompetens och negativa attityder till äldre. 29 Men att arbeta längre är inte det som de flesta norrbottningar drömmer om. Individuella behov och arbetets karaktär gör förutsättningarna mycket olika. Vi behöver dock ta med oss de resultat som intervjuer och enkäter visar: de som skulle vilja arbeta längre menar att det behövs bättre arbetsmiljö och förbättrade möjligheter till livslångt lärande. Vi behöver bli bättre på åldersmedvetet ledarskap, age management, för att göra om hotet inför generationsväxlingen till en möjlighet och en konkurrensfördel. Rekrytering ger möjlighet till nytänkande Stora rekryteringsbehov är förstås ett hot men det är också möjligheter till förändring. Istället för att anställa en likadan fast yngre person har man chans att ändra inriktning. Det finns utrymme för nytänkande i de förändringar som nu sker. Ett konkret exempel är förslaget om äldrevårdscentraler som väckts från olika håll. Gunnar Wetterberg utvecklar tanken i sin bok Kurvans kraft. Precis som barnavårdscentralen, BVC, skulle ÄVC kalla alla över en viss ålder till regelbundna träffar för enkla hälsoundersökningar men också för samtal om motion, mediciner, vardagssysslor och annat. Ju äldre man blir desto oftare sker mötena. Denna uppföljning kan leda till ökad livskvalitet och att många människor klarar sin vardag utan hjälp även vid hög ålder. Det är ett litet, men illustrativt exempel på nytänkande som både är bra för individen och för samhället. Exempel på andra sätt att tänka I Norge beslutades 2010 en omfattande reform om ålder och arbete som innebär att anställda i privat sektor kan fortsätta tjäna in pensionspoäng till 75 års ålder. I princip har lagstadgad pensionsålder tagits bort. Den offentliga sektorn väntas följa efter. Senter for Seniorpolitikk skapades som en nationell webbaserad plattform med anledning av reformen, för att koordinera och bidra till samarbete. Det är ett kompetenscenter för information, kommunikation och debatt inom området ålder och arbete. Den finansieras över statsbudgeten och engagerar forskare, politiker, arbetsgivare, fack, pensionärsorganisationer med flera. Satsningen förväntas bidra till nytänkande och otraditionella lösningar i samverkan mellan många aktörer. Globala företag söker talanger globalt Från näringslivet väljer vi ett exempel på hur flexibilitet med internationalisering och möjligheter lära nytt hela livet kan underlätta kompetensförsörjning och rekrytering. På ett Almedalsseminarium i Visby 2012 sa Geoff Glover, vice president på Volvo Cars, apropå utbildning och rekrytering: Lärande äger inte bara rum i klassrummen, det finns mängder av andra sätt som experimentellt lärande, informellt lärande och kurser via videouppkoppling. På Volvo Cars har vi börjar samverka med andra företag. Vi har startat en utbildningshub där Göteborgs Tekniska College (GTCC) agerar mäklare. Man har där satt en gemensam utbildningsagenda. Den traditionella bilden är att man utbildar för arbetsmarknaden som sedan ska tillgodose näringslivet. Det är fel sätt att angripa problemet. När studenten är ute på arbetsmarknaden har behovet redan försvunnit eller ändrats. Man måste inse att globala företag hittar talanger där de behöver det. Både företag men också länder börjar nu jaga talanger globalt. Man måste inse vikten av det livslånga lärandet. Teknik en idag möjliggör för oss att kombinera lärandet hos en tonåring med en arbetslös på samma gång, det enda som begränsar oss är hur vi tänker. Det gäller att bygga en hållbar infrastruktur för utbildning. Satsa på nyckelkompetenser, jobba i samverkan och virtuellt, det är vad man behöver lära sig i skolan. Sverige har ett bra förflutet till en ännu bättre framtid. 30 Sena karriärbyten Globaliseringsrådet som 2009 lämnade sitt slutbetänkande hör till dem som har slagit ett slag för en form av kompetenskonto som skulle underlätta livslångt lärande och sena karriärbyten. Ett lands omställningsförmåga beror till stor del på vilka möjligheter som finns för vuxna att skaffa sig kompletterande kunskaper, skriver Globaliseringsrådet och fortsätter med att konstatera att möjligheterna för personer som sedan ett antal år befinner sig i arbetslivet att skaffa sig en ny eller kompletterande utbildning är en av de svaga punkterna i det svenska utbildningssystemet Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg Västra Götalands Almedalsseminarium om regional kompetensplattform: Har Sverige det som krävs? Microsoft-Word-Dokumentation-almedalen-utan-citat.pdf 31 Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt

21 Arbetsgivare i skolorna Ett annat exempel på nytänkande och samverkan är Jobba i Västerås, en satsning på samarbete mellan Västerås stad och ett stort antal företag. Jobba i Västerås har tagit fram en kurs i arbetsmarknadskunskap som de erbjuder skolorna för att ge inspiration till olika ingångar till arbetslivet. Ett annat projekt, YOU, är inriktat på att få ner ungdomsarbetslösheten genom att arbetsgivare i olika branschpooler berättar vilka jobb som finns och vad som krävs för att få dem samt bidrar med individuell vägledning. Ett tredje projekt handlar om att genom egna kanaler till andra länder stimulera arbetskraftinvandring framför allt av tekniker och ingenjörer. 32 Individualiserad regionalpolitik På landsbygden skapas ofta kreativa lösningar. Individens betydelse i landsbygdsutveckling har till exempel betonats av Martti Laasasenaho, frilansforskare från Soini kommun i Finland. Han har skrivit en avhandling om en modell för individualiserad regionalpolitik en regionalpolitik som stödjer entreprenöriella individer i stället för projekt och program. Soini kommun har gjort ett försök att sluta överenskommelser mellan kommunen och ett antal individer som vill bidra till ortens utveckling. Modellen är än så länge bara prövad i liten skala, men utmanar tankekonstruktionerna kring de stödsystem som både Finland och Sverige byggt upp kring regional utveckling. 33 Vård, omsorg och skola Vård, omsorg och skola är områden där kompetensbehovet växer och det finns stort behov av nya och innovativa lösningar. Några exempel på förändringar som kan påverka rekryteringsmöjligheter och behov inom vård och omsorg ges av SKL i en skrift om välfärdssektorn: 34 Undervisning kan ske på distans i ämnen där det inte finns lärare i alla delar av landet. Kunskapsutveckling och ny teknik gör det möjligt att ge vård och omsorg på nya sätt. Utvecklingen går mot att patienters och anhörigas inflytande i vård och omsorg ökar. Till exempel kan njurpatienter själva utföra dialys på sjukhusen på tider som passar dem. Diabetespatienter kan sköta provtagning och få återkoppling utan att besöka sjukvården. I Stockholm erbjuds arbetslösa med försörjningsstöd arbete inom äldreomsorgen. Under 2013 får 50 personer praktisera och 30 av dem erbjuds ettårig anställning med utbildning parallellt med jobbet. Samma modell har använts för så kallade Stockholmsvärdar som städar och röjer i parker. 35 Vårt invanda sätt att skapa ålder Att utmana vårt invanda sätt att tänka kring och skapa ålder kan leda till intressanta diskussioner. Under en föreläsning i Luleå 2012 sa forskaren och författaren Bodil Jönsson att framtidens 35-åringar naturligtvis får en annan bild av vad det innebär att vara gammal. De kommer att inse att livet kan delas in i många fler perioder än de två gamla storheterna arbetsliv och pensionstid. Alla kanske inte behöver arbeta som mest medan barnen är små. De kanske istället vill ge järnet när de är 60. Samarbetet mellan generationer är ett område som behöver utvecklas och där kan den demografiska utmaningen vara en positiv drivkraft. I Ung framsyn. En idéskrift om attraktionskraft utvecklingsinsatser och åtgärdsförslag konstateras att det finns en allvarlig generationsklyfta som påverkar Norrbotten negativt. Problemet består främst i att potentialen i mötet mellan unga och gamla inte utnyttjas fullt ut. Detta problem märks tydligast i skolan där de äldres kunskap och erfarenhet inte tas om hand samt i närings livet där kompetensöverföringen mellan äldre och ny rekryterade inte genomförs på ett strategiskt sätt. 36 Forcera gränserna Det krävs två för att dansa tango. Öppenhet och samarbete mellan generationer och grupper bygger på öppenhet både från yngre och äldre, nya och gamla norrbottningar. Det behövs respekt och en bred syn på värdet av olika kompetenser. Detsamma gäller samsyn och samhandling mellan olika myndigheter, företag och andra organisationer. Inspirerande kortfilmer där människor berättar om sitt liv som aktiva seniorer mitt i livet Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt Här finns Sveriges viktigaste jobb. En rekryteringsprognos för välfärdssektorn. SKL Dagens Nyheter 17 november Ung framsyn. En idéskrift om attraktionskraft - utvecklingsinsatser och åtgärdsförslag. Luleå tekniska universitet

22 22 Några områden där befolkningens förändrade struktur är en stark drivkraft till nytänkande

23 Branscher med särskilda utmaningar Ungefär personer i Norrbotten arbetar inom offentliga verksamheter. Av dessa uppnår närmare pensionsåldern under 2012 och Bara inom Luleå- Boden-Piteå-Älvsbyn finns inom ett par år behov av cirka tusen personer inom vård och omsorg, pedagogiska verksamheter samt tekniska, administrativa och ekonomiska områden. I flera av Norrbottens mindre kommuner täcker det totala antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden inte ens pensionsavgångarna inom offentlig verksamhet. 37 Vård och omsorg Vård och omsorg kommer att höra till de sektorer i Sverige där rekryteringsbehoven ökar mest. En ökad konkurrens om arbetskraften från det privata närings livet i kombination med trenden av minskat intresse för arbete inom vård och omsorg skapar stora rekryteringsproblem. År 2030 beräknas utbildade saknas inom vården enligt SCB:s prognos. Generellt i landet kommer det att bli svårt att klara framtida behov av vård och omsorg, men det riktigt stora problemet kommer att finnas i kommuner utanför storstadsregioner och utbildningsorter. Där minskar inte bara den arbetsföra befolkningen mest utan där ökar också andelen gamla (och vårdbehövande) mest. 38 I vård och omsorg går det inte att flytta verksamheten utomlands, dra ner, rationalisera, avstå från utvidgning och liknande som man kan göra inom många andra sektorer. Vård och omsorg tillhör den samhällsservice som måste fungera och finnas till hands. Demografin förändrar inte bara personalrekrytering och antalet patienter utan även behovet och utbudet i vården. Inom vissa yrken i länet kommer nästan hälften av de yrkesverksamma att gå i ålderspension under perioden Andel yrkesavgångar i Norrbotten , i procent av yrkeskåren 41 Jord- och skogsbruk 46,5 % (1 207 personer) Industri 39,6 % (7 032 personer) Byggindustri 38,9 % (3 515 personer) Privata tjänster 36,2 % ( personer) Offentliga tjänster 47,8 % ( personer) En åldrande befolkning leder till förändrat behov av vård och omsorg. Med ökad ålder följer multisjukdomar, det vill säga flera sjukdomar samtidigt som kräver olika behandlingar och mer helhetssyn på hjälpbehovet. 39 Även inom barnomsorgen är och blir kompetensförsörjningen ett problem. Ett exempel är att barn och fritidsprogrammet vid Lapplands Gymnasium som samordnar de fyra kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk inte fick några sökande alls Den utbildningen ges alltså inte, samtidigt som kommunerna har stort behov av bland annat förskollärare. 40 Tjänstemän Det är inte bara inom vård och omsorg som pensionsavgångarna i Sverige är stora. Även bland tjänstemännen märks trenden. De närmaste tio åren kommer till exempel av de chefer som finns i landets kommuner och landsting att ha nått pensionsålder av dessa kommer att gå i pension under de närmaste fem åren. Den här beräkningen görs i SKL:s rapport Här finns Sveriges viktigaste jobb, som kom ut Norrbotten är inget undantag. Även här väntas stora pensionsavgångar bland landstingets och kommunernas chefer. 37 Arbetsmarknadsutsikterna i Norrbottens län för 2012 och SCB. 38 Sveriges Nya Geografi ARENA för Tillväxt 39 Att möta demografiska förändringar. En handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner. 2012, Nordregio 40 Källa: Per Wennebjörk på Lapplands Gymnasium

24 Industri och hantverkare Länsstyrelsen i Norrbotten beskriver situationen i länet i en skrivelse till Yrkeshögskolemyndigheten: Rekryteringsbehoven i Norrbotten kommer de närmaste åren att vara stora inom vård/omsorg och de flesta pedagogiska yrkena, till följd av generationsväxlingen. Fyra av tio arbetsställen uppger att de upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Bostadsbyggandet i länet har ökat under det senaste året och pågår i relativt stor omfattning i Luleå, Piteå, Gällivare och Pajala. Det stora intresset från hushållen för ROT avdraget ger en fortsatt ökad efterfrågan hos de mindre bygghantverkarna. Anläggningsinvesteringarna fortsätter på en hög nivå tack vare de miljardprojekt som pågår och planeras inom gruvoch stålindustrin. Öppnandet av nya gruvor i Malmfälten och Pajala kommer under prognosperioden att sysselsätta runt tusen personer i bygg- och anläggningsjobb. På allt fler orter planeras gruvbrytningar att starta, de som senast tillkommit är Jokkmokk och Älvsbyn. 42 Befolkningens åldersfördelning innebär alltså förändrade förutsättningar inom de flesta branscher, inte bara i fråga om rekryteringsbehov utan också i fråga om verksamhet och erbjudanden till kunder och medborgare. Civilsamhället Nationalencyklopedin förklarar begreppet civilsamhälle så här: det civila samhället handlar om hur människor lever tillsammans och tar hand om och hjälper varandra utan inblandning av myndigheter. När begreppet används i samhällsdebatten menar man ofta föreningar, studieförbund, folkhögskolor och alla andra aktörer som inte är myndigheter. Det finns anledning att tro att den demografiska utvecklingen kommer att bidra till förändringar i civilsamhället. Föreningarna i våra hjärtan Föreningsengagemang har sina historiska rötter i idrotts-, nykterhets-, frikyrko-, arbetar- och fackföreningsrörelserna. Studien Svenskarnas engagemang är större än någonsin som gjorts av SCB på uppdrag av Ersta Sköndal högskola visar att 48 procent av Sveriges befolkning utfört frivilligt arbete under Idrottsföreningarna dominerar, men många gör också insatser med social inriktning. Andra vanliga engagemang är föreningar för boende, religion och kultur. Totalt inom alla områden visade studien att något fler män än kvinnor är engagerade i frivilligarbete och att de flesta är heltidsarbetande. 43 Allt fler friska äldre är troligen en stark drivkraft i föreningar och andra organisationer där människor samlas kring intressen, värderingar och idéer. Det är en utveckling att välkomna eftersom människors idéburna engagemang är en stark och positiv kraft i ett samhälle. Civilsamhället en kraft att räkna med? I vården och omsorgen kommer trycket på förändringar att bli starkt på grund av de konsekvenser som befolkningens åldersfördelning medför. I debatten höjs röster både för och emot att civilsamhället och frivilligt arbete kan bli en del av lösningen för insatser som höjer livskvalitet och kompletterar myndigheternas åtaganden. Men ska välfärden bygga på att människor jobbar gratis? Frågan väcker känslor och ytterligheter i argumentationen både för och emot. Det är en viktig diskussion men snarare än att fastna i den debatten kan istället nya vägar utforskas inom den idéburna sektorn. Den ideella föreningen är den dominerande associationsformen i den svenska idéburna sektorn. Forum för frivilligt socialt arbete är en intresseorganisation för socialt inriktade ideella organisationer i Sverige. De har granskat samverkansformerna mellan offentliga organisationer och idéburna organisationer och menar att det saknas en samverkansmodell som kombinerar nödvändiga resurser och handlingskraft med föreningarnas rätt till oberoende. Vid sidan av föreningsbidrag och upphandlingar förespråkar de modellen Idéburet Offentligt partnerskap och vill stimulera idéburna organisationer att i samverkan med det offentliga prova ut de praktiska formerna i modellen. Partnerskapet ingås genom att parterna kommer överens om vilken verksamhet som ska bedrivas av den idéburna organisationen, med vilka mål och inom vilka ramar samt att kommunen lämnar ett ekonomiskt stöd till driften. Denna överenskommelse bör nedtecknas i ett kontrakt. 44 Inom Svenska kyrkan pågår en utredning om hur de ska kunna ta plats på välfärdsmarknaden. En stor fråga är i vilka juridiska former kyrkan ska arbeta med välfärdstjänster. Områden för engagemang är främst boenden för patientgrupper, för äldre och personer med funktionsnedsättningar. 45 Civilsamhället är en stark kraft inom många områden i samhället. Det är en resurs att samverka med och en sektor där den demografiska utvecklingen kommer att medföra tillväxt och förändring Svedberg, von Essen, Jegermalm Svenskarnas engagemang är större än någonsin. Insatser i och utanför föreningslivet Ersta Sköndal högskola arbetsrapportserie enheten för forskning om det civila samhället 44 Idéburet - offentligt partnerskap (IOP). För delaktighet och lokal utveckling. Samhället är större än staten och marknaden. Forum för frivilligt socialt arbete Kyrkan kan bli stor spelare i välfärden, artikel i Dagens Samhälle nr 32, 2012

25 Begreppet ålder och livets olika faser Medellivslängden för ett nyfött barn i Sverige har ökat med närmare 30 år sedan 1900-talets början. 46 Det finns anledning för oss att fundera kring faktisk och upplevd ålder, åldersgränser och uppfattningar om åldersstereotyper. Dagens 60-åringar har andra förutsättningar än den som var 60 år på 1950-talet, men våra inre föreställningar har inte riktigt hängt med i utvecklingen. Människors bäst efter- och bäst före-datum Trygghetsrådet gjorde en undersökning våren 2012 bland svenskar mellan 18 och 65 år. Så många som en tredjedel av dem som sökt jobb har upplevt att deras ålder är ett problem, framför allt i de yngsta och äldsta ålderskategorierna. 47 Den mest attraktiva åldersfasen tycks vara år när det gäller rekryteringar och ofta är den analysen mer slentrianmässig än underbyggd eftersom de flesta nog håller med om att kompetens är viktigare än ålder. Ändå verkar upplevelsen av åldersfixeringen på arbetsmarknaden och i samhället i stort öka. Unga människor får kämpa för att bli tagna på allvar och äldre människor känner sig passé. Många har en känsla av att de är i fel ålder, särskilt bland de som är arbetslösa. Snäva åldersintervall i rekryteringar begränsar för både individer och verksamheter. Risken ökar att man missar kompetenta personer. Och att blanda åldrar är också att blanda nyfikenhet och erfarenhet, entusiasm och struktur. Det ger dynamik i arbetsgruppen. Åldersblandning underlättar även generationsväxlingen på arbetsplatserna. Den långa ungdomen Både tidsperioden som pensionär och som ungdom blir längre och längre. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden har förskjutits allt längre upp i åldrarna. En ålderskull anses etablerad på arbetsmarknaden när 75 procent har fått fotfäste där. För 20 år sedan var 75 procent av 21 åringarna etablerade. I dag är en så stor andel av årskullen etablerad först vid 26 års ålder. Sverige har en hög genomsnittsålder för dem som avlägger högskole examen, 29 år. Endast ett fåtal länder inom OECD-området har en ännu högre. 48 Pigga pensionärer Det huvudsakliga målet med att diskutera vår syn på åldrande är inte att öka den genomsnittliga pensionsåldern med ett par år. Det huvudsakliga målet är snarare att skapa processer för samförstånd kring hur pensionssystem, åldrande och deltagande i arbetsliv bör utvecklas på lång sikt. Här är den norska erfarenheten med nationella plattformen Senter for Seniorpolitikk av stort intresse, den visar att det finns nya sätt att ta sig an området. 49 Än en gång lånar vi Bodil Jönssons ord: Tidpunkter för pensionering och pensionens storlek är förstås viktiga i sig, men långt viktigare är det att fundera över hela det förlängda människolivet och vilka nya möjligheter detta erbjuder för vad vi kan skapa tillsammans. Det handlar då inte bara om att ta hänsyn till att äldre människor kanske inte springer lika fort som yngre eller lyfter lika tungt det var länge sedan den fysiska styrkan var utslagsgivande. I stället handlar det om hur samtiden skall kunna dra nytta av all den betänkta erfarenhet som äldre människor har, all den prestigelöshet som många av oss får när vi varit med om tillräckligt mycket och all den tillit som en del äldre kan väcka hos omvärlden. Om igen: detta handlar i sin kärna inte om pengar eller omfördelning av resurser det handlar om behovet av förändrade tankesystem, helt enkelt om nya sätt att förhålla sig till ålder och åldrande. 50 Med ökad livslängd och levnadsstandard har vi fått allt längre tid som friska pensionärer, men vi har ändå till stor del behållit en gammal bild av stereotypen pensionär. Många människor känner sig inte redo att abrupt avsluta sitt yrkesliv bara för att almanackan säger att de uppnår en viss ålder. En opinionsundersökning visar att 90 procent av svenskarna är positiva till deltidspension vid 65 år ålder när de ställdes inför valet att antingen kombinera deltidspension och arbetsliv eller helt lämna arbetslivet. Trots det är sysselsättningsgraden bara 12 procent bland äldre. Det finns alltså en potential där och andelen ökar också mycket riktigt. I Stockholms län arbetar nästan var femte invånare i åldrarna år, det vill säga drygt 18 procent. I Norrbotten är andelen drygt 10 procent. 51 Generella faktorer som människor bedömer skulle göra det möjligt och önskvärt att arbeta längre är arbetsmiljö, arbetstakt och arbetstider Vem kan jobba till 75? (Rapport från AMF) 47 Har du fel ålder? Om åldersnojan på arbetsmarknaden. Trygghetsråder Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera! ARENA för Tillväxt 49 Towards national platforms for senior policy, WP3, Activity 3. Roland Kadefors, Best Agers 50 Bodil Jönsson. När horisonten flyttar sig. Brombergs Vem kan jobba till 75? (Rapport från AMF) 52 Jobba till 75? Om ålder, arbete och pensionering. Roland Kadefors. Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer

Länsanalys befolkningsprognos

Länsanalys befolkningsprognos Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen

Läs mer

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist

Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Befolkningsprognos för Uppsala län år 1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson, Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten 2018 Sandra Offesson och Sarah Nilsson, 2018-12-12 Arbetsmarknadsprognoser för 21 län och riket finns på www.arbetsformedlingen.se/prognoser Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter

Arbetsmarknadsutsikter Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län, våren 2018 2018-06-13 Jan Sundqvist öjdpunkterna i vårens prognos ögkonjunkturen biter sig fast o men allt fler tecken på avmattning. Stark global handel gynnar tillväxten

Läs mer

Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3

Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3 Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014 2020 i Stockholm - Inriktning för 2018 Reviderat avsnitt i kapitel 3 BESLUTAD AV STRUKTURFONDSPARTNERSKAPET I STOCKHOLMS LÄN 16 JUNI 2017 Det övergripande

Läs mer

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Rätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar

Rätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar Rätt till heltid Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Fakta... 4 Var finns flest deltider?... 4 Delade turer... 5 Framgångsfaktorer

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Budget 2017 S-MP-V 1

Budget 2017 S-MP-V 1 Budget 2017 S-MP-V 1 Ansvar och utveckling Grunden för vår gemensamma välfärd är utveckling och tillväxt på Gotland. Fortsatt utveckling ställer krav på ett Gotland som är attraktivt att bo, leva och verka

Läs mer

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning

Läs mer

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012 2012-05-11 1 Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012 Fler lediga platser Under april 2012 nyanmäldes 1 621 nya platser till arbetsförmedlingarna i länet, vilket var 229 fler

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030

Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030 Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare Dialogmöten 2018-02 26 till 2018-03-01 Innehåll Vad är en regional utvecklingsstrategi Processen för framtagning När

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bilaga 1 2016-09-28 Vårt ärendenr: 4 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad (UA) Björn Andersson Avdelningen för arbetsgivarpolitik (AG) Anders Barane Ulrika Wallén Åtgärdsförslag

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg, Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2019 Olle Ahlberg, 2018-12-12 Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 2 gånger per år (1 riksprognos och 21 länsprognoser) Arbetsförmedlarna intervjuar arbetsgivare

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN.

EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN. EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN Av Jon Landström UTREDNING Mitt syfte var att kartlägga och problematisera företags

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Blekinges befolkningsutveckling 2017

Blekinges befolkningsutveckling 2017 Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden 2019-2033 Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 190517 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, våren Fredrik Mörtberg,

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, våren Fredrik Mörtberg, Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, våren 2019 Fredrik Mörtberg, 2019-06-12 Arbetsförmedlingens prognosarbete Gjort prognoser sedan 1960-talet Intervjuer med 12 600 arbetsgivare i hela landet,

Läs mer

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Nationell, regional och lokal ungdomspolitik Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Vem är ung idag? Hur är det att vara ung idag? 15% av Sveriges unga

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer