Nya Norra Skogsägarna stark som en björn i skogen...

Transkript

1 NR Nya Norra Skogsägarna stark som en björn i skogen... Bolagschefen som blev skogsägarfrälst Inspektorn röt värre än rasande björnhanne Norras Skogsskola: Så höjer du lönsamheten

2 Att skapa nytt är häftigt... Ledare Tomas Mörtsell, ordförande Norra Skogsägarna Det känns spännande att skapa nya saker! Tidningen som du nu håller i din hand är ett exempel på nyskapande. Norra Skogsmagasinet är ett tydligt tecken på utvecklingen i Norra Skogsägarna. Efter vår fusion med skogsägarna i Norrbotten är Norra Skogsägarna Sveriges till ytan största skogsägareförening. Det ställer krav på oss att bli ännu vassare än tidigare i vår kommunikation med dig som skogsägare och i vår service när det är dags för skogsvård, avverkning eller andra åtgärder som har koppling till familjeskogsbruket. Det finns alltid stora utmaningar i skogsbruket, allt från att ge den späda tallplantan som man planterar bästa möjliga förutsättningar till att kunna betala så höga priser som möjligt för det färdiga trädet när det avverkas och skickas till förädling. Här har Norra Skogsägarna en viktig roll! Ingen av våra konkurrenter har som affärsidé att kombinera en hög service med högsta möjliga virkespriser och dessutom vara en tydlig försvarare av rätten att äga och bruka sin skogsfastighet. Detta är en utmaning som Norra Skogsägarna hittills har hanterat på ett bra sätt. I och med fusionen passar vi också på att ändra vår fältorganisation för att kunna ge en ännu bättre service till skogsägarna. Det finns mer information om den nya organisationen i tidningen. Vår målsättning med fusionen, tidningen och den nya organisationen är att vi i ännu större utsträckning än tidigare ska stärka familjeskogsbrukets position i norra Sverige. Tillsammans ska vi bygga vidare på den laganda som är så stark bland familjeskogs- brukarna. Norra Skogsmagasinet är en viktig del i det arbetet. Samtidigt har vi fler utmaningar att hantera. Äganderätten och skogsbrukets villkor kommer alltid att ha fokus i samhällsdebatten. Under detta år kommer flera frågor upp på bordet. Jakt- och fiskerättsutredningen har nyligen presenterats och kommer att vara en viktig fråga att bevaka, just för att slå vakt om att inte äganderätten urholkas. Den utredning som föreslår kraftiga höjningar av kostnaderna för transporter på väg får inte förverkligas. Det skadar skogsbruket. Medlemskapet i Norra Skogsägarna är en viktig handling för att stärka den enskilde skogsägaren både vad gäller lönsamhet, inflytande på samhällsutveckling och framtiden för skogsbruket. Tillsammans skapar vi framtiden för det norrländska skogsbruket. Vi lyckas hålla uppe priserna Virkesmarknad Mats Boström, virkeschef Norra Skogsägarna Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna Box 4076, Umeå. info@norra.se Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör: Lars Pekka, tel Redaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Annonskonsulent: Anders Jakobsson, tel Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: B Kristiansson, NaturFotograferna Nästa nr utkommer vecka 21, 2006 Läget på virkesmarknaden känns stabilt just nu. Norra Skogsägarna lyckades hålla uppe priserna på massaveden trots två extraordinära händelser 2005 stormen Gudrun och en sju veckors strejk i den finska skogsindustrin. Båda dessa händelser ökade inflödet av massaved till industrierna i norr. Tillsammans med Norrskog har vi fortfarande de högsta priserna på barrmassaved. En förklaring till detta är att vi efter fusionen sitter på ännu större volymer än tidigare. Vi levererar idag en miljon kubikmeter cellulosafiber per år. Det motsvarar 15 procent av det svenska virket till industrierna från Väja i söder till de två massabruken i finska Kemi, som tillhör vårt marknadsområde. Från Norra Skogsägarna går idag massaved till samtliga tio massabruk med nio olika ägare inom vårt område och det råder en sund konkurrens. Nu finns också tydliga tecken på att Sveaskogs monopol på leveranser till de norrbottniska massabruken håller på att brytas upp. Där har Norra Skogsägarnas opinionsbildning säkert betytt en hel del. Norra Skogsägarna hade aldrig kunnat hålla dagens prisnivåer om samma överskottssituation hade inträffat för år sedan. Då samarbetade skogs bolagen via Nordsveriges Virkesköpare i en formaliserad kartell. Dagens kartellagstiftning skulle inte tillåta sådant, och det upphörde i början av 90-talet inte minst efter påtryckning från skogsägareföreningarna. Våra timmerpriser har varit stabila sedan 1999 förutom en höjning av grantimmerpriset på i genomsnitt kronor per kubikmeter toppmätt som vi genomförde i augusti Vi levererar idag timmer till ett 15-tal olika mottagningsplatser inom vårt område. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det är viktigt för familjeskogsbruket att vi har en stark skogsägareförening i norra Sverige. Historien visar att Norra Skogsägarna är den som går i spetsen för prishöjningar när sådana är möjliga. Vi har vid två tillfällen drivit genom prishöjningar på massaved med sammanlagt 40 kronor per kubikmeter under 2000-talet. Vi motarbetar också alla konkurrensbegränsningar. Och det är ju ganska självklart det finns ingen annan aktör på virkesmarknaden som har det uppdraget från sina ägare. Våra ägare är familjeskogsbrukarna. 2 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 3

3 Föreningsstämman 2006 Nu är vi ett lag! Det här var ett rejält avstamp mot framtiden. Nu är vi på allvar ett lag, som tillsammans ska jobba för familjeskogsbrukarna i norra Sverige. Jag känner mig stärkt och mycket optimistisk. Text: Lars Pekka Foto: Calle Bredberg Så sammanfattade ordföranden Tomas Mörtsell Norra Skogsägarnas första stämma efter fusionen med NLS. Stämman hölls i Örnsköldsvik i slutet av januari. Första stämman efter en fusion brukar vara spännande. Ofta bevakar de olika fusionerade parterna sina positioner. När norrbottniska NLS gick in i det betydligt större Norra Skogsägarna så ingick i överenskommelsen att NLS skulle få tre av tio styrelseledamöter. Överenskommelse följdes De 135 ombuden, varav ett 40-tal kom från Norrbotten, följde den överenskommelsen. I princip alla ombud stödde de norrbottniska kandidaterna i en sluten omröstning där tio ledamöter skulle väljas av tolv föreslagna. Vi kände oss verkligen välkomna i Norra Nu är vi ett starkt lag som ska jobba för framtiden för familjeskogsbruket, sade Tomas Mörtsell. Norra Skogsägarnas styrelse består nu av fr.v. Hans Eliasson, Ulf Hannu, Thomas Johansson, Sune Viklund, Gunilla Kjellsson, Bo T Holm, Tomas Mörtsell, Hillevi Wiss-Kullebjörk, Martin Lundgen, Östen Bjurman, Berndt Bregmo, Torgny Hardselius och Roger Larsson. Skogsägarna, sade Bror Noppa, Övertorneå, ett av ombuden från Norrbotten. Valda till styrelsen från Norrbotten blev Ulf Hannu, Övertorneå, Hillevi Wiss Kullebjörk, Junosuando samt Torgny Hardselius, Sjulsmark. Västerbottningarna fick sex ledamöter Tomas Mörtsell, Storuman, Bernt Bregmo, Umeå, Östen Bjurman, Boliden, Hans Eliasson, Vindeln, Thomas Johansson, Lövånger och Martin Lundgren, Robertsfors. Örnskölds viksområdets representant i styrelsen blev Gunilla Kjellsson från Sidensjö. Detta var också valberedningens förslag. Under stämman nominerades även Solveig Larsson, Bullmark och Torbjörn Nyberg, Nordmaling, som båda tidigare suttit i styrelsen och flera talare pläderade för dem. I den slutna omröstningen visade det sig att majoriteten av ombuden hade röstat på de namn som valberedningen hade föreslagit. Öppen för ägarskap Sex motioner hade inkommit till stämman. Bland annat ville Örnsköldsviks sbo (skogsbruksområde) i sin motion att Norra Skogsägarna skulle engagera sig i biobränsleutveckling genom ägarskap. Stämmans beslut blev att föreningen ska vara öppen för ägarskap när det dyker upp projekt som har de rätta ekonomiska förutsättningarna. En motion från Umeå Norra Sävar sbo gick ut på att man skulle skapa ett speciellt forum inom Norra för ägarinflytande efter Södras modell, där man har ett så kallat förvaltningsråd. Stämman tog inget beslut om att nu bilda ett förvaltningsråd. Frågan ska i stället behandlas i en tidigare tillsatt arbetsgrupp, som har till uppgift att stärka och utveckla sbo-verksamheten. Piteå älvdals sbo ville införa en kvalitetssäkring till uppdragsgivare. Ingen av motionerna avslogs, utan de ska beaktas i olika sammanhang där styrelsen menade att de hör hemma. Verkade nöjda Norra Skogsägarnas VD, Bo T Holm, redogjorde för det gångna verksamhetsåret och förutspådde en offensiv på alla fronter under innevarande verksamhetsår. Och stämmodeltagarna verkade vara nöjda. Vid stämman medverkade också kommunalrådet i Örnsköldsvik, Elvy Söderström, som med glimten i ögat övertygade stämmodeltagarna om att Örnsköldsvik har lika stora attraktioner som världens främsta turistmål. Dessutom berättade hon om olika projekt för att förädla skogsråvara till biobränslen i Örnsköldsvik och grannregionerna. Er skogsråvara kommer att bli guld värd i den stora energiomställning som vi står inför, sammanfattade hon. Föreningsstämman 2006 Ingen plastkortsrörelse... Stämmoordföranden Anders Kjellström sammanfattade träffsäkert i en bisats Norra Skogsägarnas årsmöte. Det var en folkrörelse som hade sin stämma, sade han när han lämnade ifrån sig klubban. Betraktelse: Lars Pekka Folkrörelserna är döda är en vanlig rubrik på tidningarnas kultur- och debattsidor. Och visst har medlemskapet i Konsum reducerats till ett plastkort för stormarknaden vilket i bästa fall ger en check på 50 kronor om man handlat flitigt. De lokala konsumbutikerna minns man knappt. Och visst befolkas de politiska partiernas stämmor och årsmöten av ombudsmän och heltidsarvoderade politiker finansierade av skattemedel och inte av medlemsavgifter. Nykterhetsrörelsens aktivitet verkar vara insändare i tidningarna. Den fackliga folkrörelsen samlar inte längre till de stormöten som skogs- och gruvarbetarna samlade på 1970-talet. Inga karriärmöjligheter Men det finns en levande folkrörelse skogsägarrörelsen. Stämman i Örnsköldsvik samlade 135 aktiva ombud från nästan halva Sverige. De hade rest långt, de debatterade friskt, några kritiserade styrelsen skarpt och det uppkom även kortare ord dueller mellan stämmodeltagare. Men när besluten hade fattats så återkom enigheten och känslan av att tillhöra en rörelse. Varken stämmodeltagarna eller de hundratals ledamöterna i sbo-styrelserna ser framför sig karriärer En levande folkrörelse där personligt engagemang och intresset för skog och natur och inte framtida karriär eller plastkort är drivkraften. eller hägrande heltidsarvoden. Inte ens ett uppdrag i Norra Skogsägarnas styrelse ger mer än kaffepengar. En gemensam idé De drivs i stället av en tydlig idé mot ett gemensamt mål att utveckla familjeskogsbruket till en stark näring med mångfald och fritt enskilt företagande som aldrig kan slukas av staten, stora bolag eller internationella koncerner. Deras drivmedel är personligt intresse och engagemang för skog och natur. Folkrörelserna är inte döda. Ett medlemskap i skogsägarrörelsen kommer aldrig att reduceras till ett plastkort. Lade ner NLS som farfar bildade För 73 år sedan var hans farfar med och bildade NLS, Norrbottens läns skogsägareförening. Nu satt Per Stenvall från Piteå i presidiet och lade ner samma förening vid NLS:s sista årsstämma i Boden i januari. Det kändes lite vemodigt, men det var ett riktigt beslut att fusionera med Norra Skogsägarna, sade Per Stenvall efter stämman. Även om detta var den sista stämman som hölls så talades hela tiden om framtiden i den nya föreningen. Alla var överens om att en fusion var det enda rätta. Nu är vi starka Nu är vi starka på virkesmarknaden. Det har redan inneburit att vi nu kan direktförhandla med exempelvis Billerud Karlsborg efter att tidigare ha varit hänvisade till att gå via Sveaskog, sade ordföranden Ulf Hannu. Men trots att en stor majoritet av skogsägarna är nöjda med fusionen så brukar inte fusioner vara helt gnisselfria. Några inspektorer har slutat. VD Bo T Holm förklarade omständigheterna och menade att det var bättre att inspektorer som inte trivdes i den nya föreningen sökte sig till andra jobb. Vi har totalt cirka 60 inspektorer inom Norra Skogsägarna och vi får räkna med att fyra till fem inspektorer slutar varje år, sade Bo T Holm. 4 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 5

4 Utvecklingspriset till El-Forest Det största som hänt sedan potatisen Ansvarige utgivaren Erik Jonsson, ansvarig utgivare och informationschef Norra Skogsägarna Vi står på din sida! Text & foto: Calle Bredberg Under föreningsstämman i Örnsköldsvik utdelades ett välförtjänt pris till innovatören Lennart Lundström, Sidensjö. Det handlar om Norra Skogsägarnas utvecklingspris för den eldrivna skotaren, som även rönt internationell uppmärksamhet. Det hör inte till vanligheterna att en medlem i Norra Skogsägarna lanserar en skogsteknisk världsnyhet. En delvis eldriven skotare som återvinner energi och som går under namnet El-Forest är det som Lundström utvecklat. Tillverkade prototyp Det var vid tiden för inträdet i föreningen, för ungefär femton år sedan, som Lennart Lundström inledde utvecklingsarbetet med den eldrivna skotaren. I samma veva som Lennart flyttade hem från Ludvika till föräldrahemmet i Drömme utanför Sidensjö i Västernorrland, byggdes ladugården om till verkstad. I verkstaden tillverkade han en prototyp i miniatyrformat och en enkel, men fullskalig och funktionell vagn, som användes praktiskt i den egna skogen. Så småningom fick Lennart patent på konstruktionen och inledde ett partnerskap med verkstadsföretaget Thordab i Örnsköldsvik. I maj förra året var det dags för den allra första demonstrationen på Norra Skogsägarnas skogsdag i Kubbe. Det var då som en av deltagarna klämde ur sig ett numera klassiskt uttryck: Hanne är det största som hänt Sverige ätt pären. Stor genomslagskraft Genomslagskraften på skogsdagen i Kubbe var minst sagt stor. Vid Elmia i Jönköping en månad senare var uppståndelsen stor även medialt kring uppfinningen. Intressenter från världens alla hörn hörde av sig. Tekniken är överförbar på många andra maskiner, inte minst inom jordbruket, upplyser Lennart. I dagsläget står Lennart och Thordab i startgroparna för att alliera sig med någon av de riktigt stora drakarna in branschen. Vi för diskussioner med flera stora maskintillverkare. Det här projektet är alltför stort för att ro i hamn på egen hand, berättar Lennart. När en serietillverkning kan bli aktuell är omöjligt att säga, men om allt rullar på friktionsfritt gissar Lennart att en produktion kan vara igång inom ett år i bästa fall. Fakta om El-Forest 6-hjulsstyrning och ingen hjul-radiering. Kraftöverföring via 6 elmotorer, en till varje hjul. Motorbromsning laddar batteriet. Stor hjuldiameter och hög markfrigång (65 cm). Låg egenvikt, ca 8 ton, med bibehållen lastförmåga. Sex meters vändradie (normalt ca 12 m). Fjädrad framaxel. I jämförelse med en konventionell skotare är El-Forest: miljövänligare, kraftfullare, bränslesnålare, mindre underhållskrävande och ger obetydligt markslitage. Lennart Lundström, Sidensjö, fick mycket välförtjänt ta emot Norra Skogsägarnas utvecklingspris. Utmärkelser vid stämman Förutom Lennart Lundström så fick också följande personer ta emot utmärkelser vid Norra Skogsägarnas årsstämma i Örnsköldsvik. Mottagare av guldnål Håkan Stenlund, Medle Skellefteå. Han är känd av många inom föreningsrörelsen i Skellefteå. Han driver ett skogsbruk på föredömligt sätt och har alltid varit redo att testa nya forskningsrön med härlig entusiasm. Staffan Nordin, Önskan Skorped. Han har varit medlem i föreningen sedan 1979 och har sedan 1986 varit en av förgrundsgestalterna inom Anundsjö sbo, bland annat som ordförande. Har också ingått i valberedningen för föreningsstyrelsen. Hedersgåva för 25 års anställning Hans Lundqvist, Norra Trä & Bygg Skellefteå, Åke Söderström, Kåge såg, Peter Renman, Lycksele såg samt Thure Andersson, Region Skellefteå. Mottagare av ungdomsstipendium Erik Jonsson, Sidensjö. En 27-åring som satsar på skogen både som ägare och entreprenör. Mottagare av utvecklingspris Lennart Lundström, Sidensjö Lennart belönas med Norra Skogsägarnas Utvecklingspris för idén och den praktiska förmågan att applicera avancerad elektrisk drivning med energiåtervinning på en skogsmaskin samt nytänkande vad gäller maskinens uppbyggnad och styrsystem. Det är vår uppfattning att denna teknik kommer att få stor betydelse för skogsbruket i en framtid med begränsade energiresurser. Du håller i din hand det första numret av Norra Skogs ma gasinet Norra Skogsägarnas nya tidning som distribueras till cirka privata skogsbrukare, entreprenörer och skogstjänstemän i ett område som sträcker sig från Örnsköldsvik till Karesuando. Den stora upplagan gör faktiskt Norra Skogsmagasinet till en av de största skogstidningarna i landet. Vi täcker nästan halva Skogssverige. Men vi är ingen rikstidning som skriver om bokskogsskötsel eller skogsfrågor i Mälardalen. Vi skriver om skogsbruket i den övre halvan av landet. Du kommer att läsa om människor och företeelser som ligger nära dig och som du ofta kommer i kontakt med. Dessutom ska vi föra ut Norra Skogsägarnas näringspolitiska budskap bland skogsägare, allmänhet och politiska beslutsfattare. En egen tidning som når de flesta privatskogsbrukarna skapar nämligen bättre förutsättningar att leda den regionala skogsdebatten. Det är den riktiga styrkan med en regional tidning. Den berör och påverkar. Varför ger vi då ut Norra Skogsmagasinet? Jo, tidningen är naturligtvis en viktig del i den satsning som Norra Skogsägarna gör på att förbättra kommunikationen mellan dig som privat skogsbrukare och din egen skogsägareföre ning. Tidningen ska vara ett stöd för våra inspektorer i deras arbete för privatskogsbruket samtidigt som den ska bidra till att intressera ännu fler skogsägare att bli medlemmar i Norra Skogsägarna. Ytterst ska tidningen stödja och stärka privatskogsbruket i norra Sverige. Norra Skogsägarna är inget skogsbolag utan skogsägarnas egen ekonomiska förening. Målet är att förbättra möjligheterna för dig som privat skogsägare att uppnå långsiktig lönsamhet i ditt skogsbruk. Detta kommer att märkas i tidningen. Vi för privatskogsbrukets talan! Men vi vill också göra en tidning som du som privat skogsbrukare har nytta av. Vi berättar nyheter som är bra för dig att veta. Du får tips och råd om hur du sköter din skog. Vi kommer ibland att testa viktiga prylar för skogsägare. Annonser ger också viktig produktinformation. Tills vidare planerar vi att utkomma med fyra nummer per år. Skulle det gå bra så är målet att komma ut oftare. Hör av dig till mig eller till redaktionen oavsett om du vill framföra kritik eller beröm. Kontaktuppgifter finner du på sidan tre. Jag hoppas att du ska trivas med Norra Skogsmagasinet. 6 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 7

5 Medlemsrabatter Rabattavtal för Norra Skogsägarnas medlemmar har tecknats med följande företag: Forsgrens bilservice i Blattnicksele lämnar 15% rabatt på reservdelar till skotrar och motorsågar, sågkedjor, tillbehör och kläder av märket Jonsered samt 5% rabatt på motor- och röjsågar. Rabatten kan ej kombineras med reapriser eller specialerbjudanden. SKOGMA är ett postorderföretag som erbjuder ett mycket brett sortiment för skogsbruk och friluftsliv. Rabatt: 10% på hela sortimentet. Rabatten kan ej kombineras med reapriser eller specialerbjudanden. Hemsida: Jobline Företagskläder AB i Umeå säljer kläder, skor och utrustning för före - tag och privatpersoner. I sortimentet åter finns bland annat produkter från Fristads, Ullfrotté, Jobman, Arbesko, Grizzly, Båstad, Taiga och Snickers. Ra batt: 15% på hela sortimentet, dock ej på reavaror. Mekonomen i Umeå AB som för ett komplett sortiment med reservdelar till bilar och släpvagnar av olika märken och ingår i Mekonomkedjan, Sveriges största bildelskedja med butiker och grossiströrelse i samma koncern. Rabatt: 10% på hela sortimentet, dock ej reavaror. Dialect-återförsäljare i Örnsköldsvik, Umeå, Lycksele, Luleå, Gällivare och Boden. Dialect är Sveriges största fackhandelskedja inom data, mobiltelefoni och kommunikation. Avtalet ger 10% rabatt på mobiltelefoner och 20% rabatt på tillbehör till mobiltelefoner. Laitis Bil & Industri i Umeå är grossist och leverantör av bildelar och verktyg till industrin. Avtalet omfattar hela sortimentet utom på reavaror och ger 15% rabatt vid kontantköp. Hörnells kläder i Överhörnäs ger medlemmar i Norra Skogsägarna 10 15% rabatt. AB Knut Sehlins Industrivaruhus i Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna upp till 35% rabatt på inköp av företagets produkter mot uppvisande av medlemskort. Flügger Färg i Örnsköldsvik är ett före tag som säljer färg både till yrkesmän och privatpersoner. Även kvalificerad rådgivning ges inom branschens område. Försäljning av viss skyddsutrustning och uthyrning av viss utrustning för slipning och fräsning av golv m.m. Medlemmar i Norra Skogsägarna får rabatt på inköp av företagets produkter. DäckService AB i Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna 50 kr avdrag per däck på ordinarie nettopriser. Bäcklunds Bygg Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna 20% rabatt på inköp av företagets produkter. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter utan avser ordinarie priser. Medlemmar erbjuds separat kundavtal med eget kundnummer och 30 dagars kredit. Rabatten gäller ej på Snickens sortiment separat pris, -10%. Däckia AB Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna 10 35% rabatt på inköp av företagets produkter. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter utan avser ordinarie priser. Sjödins sport radio-tv AB ger medlemmar i Norra Skogs ägarna 10% rabatt på inköp av skogsprodukter. Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redaktionsråd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av dem om du har tips eller synpunkter. Följande ingår i redaktionsrådet: Erik Jonsson, Umeå, tel Lars Pekka, Luleå, tel Anna Lundström, Skellefteå, Tomas Mörtsell, Storuman, Nils Broman, Umeå, Thomas Olsson, Råneå, Mats Lundberg, Skellefteå, Håkan Lageson, Örnsköldsvik, Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 9

6 Norraprofilen Norra Skogsmagasinet presenterar profiler inom skog och skogsindustri. Förre MoDo-chefen Tore Erkén berättar om livet som en av toppfigurerna inom den svenska skogsnäringen. Han är numera medlem i Norra Skogsägarna. Tore Erkén Skogsägarrörelsen skapar balans Ute vid stugan i Åvikefjärden har Tore Erkén ett eget litet paradis. MoDohalsduken är ett självklart plagg under vintermånaderna. För mig var det en självklarhet att gå med i Norra Skogsägarna. Jag har länge haft ett gott öga till skogsägareföreningarna. Det säger Tore Erkén, tidigare chef för MoDo Skog AB, skog.lic och en känd profil i hela Skogssverige. Text & foto: Calle Bredberg Tore Erkén, hemmahörande i Örnsköldsvik, tog beslutet att gå med i skogsägarrörelsen för ett par år sedan. Det var egentligen en självklarhet. En skogsfastighet i Tornedalen och ett gott öga till föreningen var fullt tillräckliga skäl. Under mina år som skogschef på MoDo var samarbetet med skogsägareföreningarna gott. Jag samarbetade med många hedersmän i föreningarna, skickliga och ärliga förhandlingspartners, såsom Ragnar Eriksson och Birger Sundström i Norrbotten samt Abel Olsson och Tore Helgesson i Västerbotten. Jag hade stor respekt för dem, fastslår Tore. Kronojägarson Tore Erkén arbetade som skogschef i MoDo-koncernen under perioden 1979 till och med Det var framför allt under den epoken som han cementerade sitt stora förtroendekapital och blev en av Skogssveriges främsta toppfigurer. Innan dess hade kronjägarens son från Kitkiöjoki i Tornedalen haft andra uppgifter inom MoDo och även hunnit med ett skogsprojekt i Brasilien. Åren var han skogsförvaltare i Åsele, hustrun Malins hembygd. Malin har fortfarande en skogsfastighet i Söråsele. Hon är alltså medlem i Norrskog. Krydda i tillvaron Efter pensioneringen 1998 valde Tore att behålla en del styrelseuppdrag. Bland uppdragen återfinns Norrlandsfonden, S-E Banken och tidningen Örnsköldsviks Allehanda. Styrelseuppdragen har varit en stor krydda i tillvaron, men på senare tid har jag börjat avsäga mig dem så smått, påpekar Tore. Det största uppdraget och utmaningen var dock när han tillsammans med fem andra privatpersoner köpte Domsjö Fabriker AB år Det var ett omvälvande steg i livet som pensionär. Medlemskapet i Norra Skogsägarna och förvärvet av Domsjö, som är en stor virkeskonsument, innebär även att han kan sägas sitta på två stolar. Men det är inget som besvärar Tore alls. Hans grundfilosofi är att marknaden mår bra när den är i balans. Skogsägarrörelsen har en viktig roll att skapa balans på virkesmarknaden. Jämbördiga parter genererar harmoni. Men det är inte bara att slå sig för bröstet och påstå att vi är Skogsägarna vill naturligtvis vara med och påverka sin situation, och det är där skogsägarrörelsens kanske allra största värde ligger. Skogsägareföreningen har en mycket viktig roll som talesman för det privata ägandet. Det är en hörnsten i demokratin. bäst på skog. Idag är konkurrensen knivskarp. Vi måste vässa oss maximalt för att hänga med. Vi bedriver skogsbruk och skogsindustri vid kanten av fjället. Många andra länder har betydligt bättre förutsättningar än vi har i Sverige, konstaterar Tore. Fusionen välbehövlig Fusionen mellan de två nordligaste föreningarna var välbehövlig, anser han. Om fusionen effektiviserar verksamheten är det ett naturligt steg. I en skogsägareförening får däremot aldrig den lokala kontaktytan gentemot skogsägarna försämras, varnar Tore. Han har inga planer på att själv engagera sig aktivt inom Norra Skogsägarna, men han har han en stark tro till det ideella arbetet och hoppas att föreningen ska finna nya dugliga eldsjälar i framtiden. Vid 69 års ålder, efter elva års ideellt arbete i MoDo Hockey, kan man nog påstå att han har gjort sin värnplikt. Över ett decennium av oavlönat arbete i hockeyklubben gav många vänner och stora lärdomar. I jämförelse med näringslivet krävs det en annan människokännedom och taktik. När man arbetar ideellt i en förening kan man inte beordra medarbetare på samma sätt som en chef i ett företag kan, analyserar Tore. I Örnsköldsvik är Tore Erkén ett välbekant ansikte och en omtyckt personlighet. Ofta är det hockeysnack som gäller. Så har det alltid varit. I Ö-vik är hockey betydligt intressantare än skog, avslutar Tore Erkén. 10 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

7 Välkommen till Familjeskogsbrukets Dag Konferens och skogsägargemenskap Norra Skogsägarna inbjuder till Familjeskogsbrukets Dag för hela skogsägarfamiljen. Det blir ett arrangemang i Norrbotten, ett i Västerbotten och ett i Örnsköldsvik. Text och foto: Lars Pekka Ska klara avsättningar Familjeskogsbrukarna ska klara av målet för frivilliga naturvårdsavsättningar till 2010, säger LRF Skogsägarnas ordförande Christer Segerstéen Detta med anledning av Skogs sty relsens rapport att enskilda skogsägare gör för lite frivilliga avsättningar. I norra Sverige har det alltid varit en lägre grad av frivilliga avsättningar på grund av de stora reservatsavsättningarna där, säger Christer Segerstéen. Han pekar också på att Skogsstyrelsen alltför starkt fixerar sig vid gränsen ett halvt hektar för frivilliga avsättningar. Man bör även räkna med mindre arealer. Vi vill dock lugna myndigheten med att vi ska ge vårt bidrag för att klara de uppsatta målen för frivillig mark avsättning, konstaterar Christer Segerstéen. Riksdagsmännen får redovisa sin syn på skogspolitiken inför valet. Tanken är att vi ska diskutera viktiga skogsfrågor, bland annat skogspolitik, men vi ska också umgås i en stor skogsägargemenskap och ha trevligt tillsammans, säger informationschefen vid Norra Skogsägarna, Erik Jonsson. I år kommer vi att möta våra respektive riksdagsledamöter. Vi ska överlägga om skogspolitiken och få dem att bekänna färg. Landshövdingen medverkar I Norrbotten går arrangemanget, liksom förra året, vid Pite Havsbad och datum är fastställt till 4 5 mars, lördag lunch till söndag lunch. I Västerbotten och Örnsköldsvik är datum och plats inte fastställda ännu. Där kommer arrangemangen något senare på vårvintern. Både medlemmar, icke medlemmar och deras familjer inbjuds. Att vi i Norrbotten väljer Pite Havsbad beror på att vi vill ge familjerna och framför allt barnen chans att ha kul ifall de inte deltar på konferensen, säger regionchefen i Norrbotten, Erland Johansson. Landshövding Per-Ola Eriksson medverkar, liksom förra året, i Norrbotten. Mer information om datum, tider, plats, program, kostnader (avdragsgill i skogsrörelsen) och sista anmälningsdag kommer i medlemsbrev och annonser. I Norrbotten hålls Familjeskogsbrukets Dag på Pite Havsbad. För Västerbotten och Örnsköldsvik meddelas tid och plats senare. Färska forskningsrön: Tillväxtökning med femtio procent Forskare på Skogforsk har hittat ett nytt sätt att öka skogsproduktionen. Om man kombinerar gödsling och skogsträdsförädling kan man öka tillväxten med över 50 procent! Efter tre års försök med intensivgödsling av förädlade granar, har man kunnat visa att i dessa träd finns en poten tial att svara på gödsling som inte tidigare utnyttjats. Tillsammans ger förädling och gödsling en tillväxtökning som är större än summan av de två metoderna var för sig. I försöken gav gödsling en ökad höjdtillväxt på 33 procent och förädlade plantor en ökning på 15 procent. Men när man använder de två metoderna tillsammans, blir tillväxtökningen hela 52 procent, berättar Johan Sonesson på Skogforsk. 12 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

8 Norra vässar sin skogsorganisation Vi ska vara bäst i skogen Nu vässar Norra Skogsägarna sin verksamhet genom en ny organisation. Tydlig inriktning mot service och ökad effektivitet ska ge de privata skogsägarna ännu bättre betalt för virket. Norra Skogsägarna är på detta sätt den starkaste samarbetspartern som ger familjeskogsägaren ökad lönsamhet. Text och foto: Lars Pekka Karta: Gunilla Guldbrand Norra Skogsägarna har efter fusionen och omorganisation en starkare skogsorganisation än någonsin. Målorganisationen omfattar 65 fälttjänstemän fördelade på 21 lokala kontor inom verksamhetsområdet från Sidensjö i syd till Övertorneå längst i norr. Organisationen skall genom en tydlig ansvarsfördelning utveckla såväl antalet skogsägarkontakter som produktionsprocessen. Men skogschefen Nils Broman menar att man aldrig får slå sig till ro. Vi måste bedriva ständiga förbättringar och den nya skogsorganisationen lägger grunden för detta, säger han. Bakom den nya organisationen ligger många timmar av funderingar, kunskapsinhämtning, samråd och samarbete mellan många. Så här ser den nya organisationen ut: Skogschef: Hela skogsverksamheten leds av en skogschef i Umeå med personalansvar för regioncheferna och för den skogliga staben i Umeå. Skogscontroller: Centralt på skogsavdelningen finns en skogscontroller med ansvar för analys och uppföljning, budget och bokslut samt stöd och utbildning i administration. Skogsassistent: På skogsavdelningen finns också en skogsassistent med operativt ansvar för planläggningsverksamheten samt ett antal utvecklingsfrågor inom skoglig planering. Kartassistent: Dessutom finns centralt i Umeå en kartassistent med ansvar för kvalitetskontroll, kartproduktion, leverans och fakturering av skogsbruksplaner. Utboservice: På skogsavdelningen, men med placering på ett utbokontor i Stockholm, erbjuder Norra Skogsägarna service genom att en skogsinspektor håller kontakt med s.k. utbor och samtidigt lokal kontakt med sina kollegor i norr där utborna fortfarande äger skogsfastigheter. Fyra regioner: Efter fusionen med NLS är den skogliga verksamheten indelad in i fyra regioner: Region Örnsköldsvik, Region Umeå, Region Skellefteå samt Region Luleå. (Se karta). Regionchef: I varje region finns en regionchef med ansvar för personal, resursupphandling, affärsledning och ekonomiskt resultat för sin region. Produktionsansvarig: Inom varje region finns också en produktionsansvarig som svarar för samordning, ledning och uppföljning av produktionsprocessen (avverkningar och transport från stubbe till industri) inom hela regionen. Skogsinspektorer: De allra flesta fälttjänstemän har blivit befattningen skogsinspektorer och är specialiserade på skogsägarkontakter, virkeskontraktering, rådgivning och försäljning av skogliga tjänster. De ska kunna ägna all sin tid åt medlemmar och andra leverantörer inom sina lokala områden. Produktionsinspektorer: Två produktionsinspektorer på varje region ansvarar för planering och utförande av avverkningsarbetet och transporter inom del av respektive region. Specialistfunktioner: Inom varje region finns dessutom specialistfunktioner skogsinspektorer som ska säkerställa samordning och specialkompetens inom skogsvård, virkesfrågor, skogsbruksplaner och miljöfrågor. Spetskompetens Den här organisationen ger vår personal möjlighet att skaffa sig spetskompetens inom sina respektive områden. Skogsbruket är genom den tekniska utvecklingen och krav på produktionsprocessen så komplex att ingen människa klarar spetskompetens inom alla områden, säger Nils Broman. I fokus för hela organisationen finns familjeskogsbrukarna. Huvuddelen av vår personalstyrka skogsinspektorerna ska arbeta med service och rådgivning åt familjeskogsbrukarna. De ska inte samtidigt behöva bekymra sig för maskiner eller plogning, säger Nils Broman. Men den nya organisationen ska inte bara ge professionell service åt skogsägarna. Högre leveransprecision Vi ska ännu bättre kunna tillgodose skogsindustrins krav och önskemål. Norra Skogsägarna ska vara en förstklassig leverantör av råvara, vilket skall ge ökade intäkter som ger den enskilde skogsägaren högre lönsamhet. Den nya organisationen ska också ge ett effektivare ledarskap och stödjande chefer. Det ska i sin tur ge motiverade medarbetare som får möjlighet att utvecklas i sina yrkesroller och må bra i sina jobb. Samverkan med skogsentreprenörer, åkerier och andra leverantörer ska också bli effektivare i den nya organisationen. I slutändan ska Norra Skogsägarna bli en organisation som skapar högre värden för den enskilde familjeskogsbrukaren, sammanfattar Nils Broman. Den nya organisationen lägger grunden för ständiga förbättringar, säger Nils Broman. 14 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

9 Här hittar du din skogsrådgivare nära dig Vill du veta mera? Gå in på eller ring Region Umeå Region Luleå Stefan Holmberg Regionchef, Umeå Tel Mobil Stefan Olofsson Produktionsansvarig/ vir kesspecialist, Umeå Mobil Lennart Nilsson Produktionsinspektor, Umeå Mobil Kjell-Anders Persson Produktionsinspektor, Agnäs Mobil Sara Karlsson Skogsinspektor/ plan specialist, Umeå Mobil Andreas Nordbrandt Skogsinspektor/skogsvårdsspecialist, Umeå Mobil Erland Johansson Regionchef, Luleå Tel Mobil Vakant Produ k tionsansvarig/ virkesspecialist, Luleå Leif Hannu Produktionsinspektor, Övertorneå Mobil Jim Degerman Produktionsinspektor/ miljöspecialist, Råneå Mobil Helena Gålnander Luleå Mobil Henrik Bucht Luleå Mobil Vakant Luleå Dick Sandström Umeå Mobil Jörgen Bergh Umeå Mobil Mauritz Öjbrandt Umeå Mobil Roger Larsson Vindeln Mobil Anders Lundstedt Skogsinspektor/miljöspecialist, Vindeln Mobil Tommy Israelsson Bjurholm Mobil Vakant Skogsinspektor/skogsvårdsspecialist, Kalix Vakant Kalix Göran Bergström Kalix Mobil Thomas Granberg Kalix Mobil Kurt Spiik Kalix Mobil Robert Hasselborg Råneå Mobil Thomas Olsson Råneå Mobil Tomas Nilsson Bjurholm Mobil Paul Dahlgren Lycksele Mobil Per Johansson Lycksele Mobil Tommy Gustavsson Storuman Mobil Olle Lindh Storuman Mobil Huvudkontoret Utboservice i Stockholm Jan-Erik Lindström Skogsinspektor/planspecialist, Övertorneå Mobil Lars Lundqvist Övertorneå Mobil Leif Wallerström Gällivare Mobil Region Örnsköldsvik Nils Broman Skogschef, Umeå Tel Jonas Eriksson Skogsassistent, Umeå Tel Erik Nilsson Stockholm Tel Mobil Lennart Nilsson, skogsinspektor i Råneå, mobil , går i pension under våren men kommer att arbeta fram till och med den 31 maj Region Skellefteå Håkan Lagesson Regionchef, Örnsköldsvik Tel , Mobil Göran Westman Produ k tionsansv/virkesspecialist, Örnsköldsvik Mobil Lars Eliasson Produktionsinspektor, Örnsköldsvik Mobil Ove Eriksson Produktionsinspektor, Örnsköldsvik Mobil Eilert Eriksson Gideå Mobil Karin Hägglund Gideå Mobil Mikael Frisk Regionchef, Skellefteå Tel , Mobil Vakant Produ k tionsansvarig/ virkesspecialist, Skellefteå Erik Kempainen Produktionsinspektor, Skellefteå Mobil Göran Karlsson Produktionsinspektor, Burträsk Mobil Mattias Lindmark Ånäset Mobil Gustav Öhman Skogsinspektor/miljöspecialist, Ånäset Mobil Mattias Hellgren Skellefteå Mobil Mats Lundberg Skellefteå Mobil Fredrik Lundkvist Skogsinspektor/planspecialist, Skellefteå Mobil Krister Söderkvist Skogsinspektor/ planspecialist, Gideå Mobil Tage Westin Gideå Mobil Rolf Edholm Bredbyn Mobil Stig Westman Bredbyn Mobil Stellan Bäckman Nordmaling Mobil Greger Lundström Skellefteå Mobil Stefan Andersson Norsjö Mobil Nils Berglund Norsjö Mobil Åke Eriksson Norsjö Mobil Madeleine Gustavsson Burträsk Mobil Kenneth Söderström Burträsk Mobil Caroline Pouchard Piteå Mobil Thomas Hansson Skogsinspektor/skogsvårdsspecialist, Piteå Mobil Eilert Jonsson Piteå Mobil Martin Sundström Nordmaling Mobil Olov Eriksson Skogsinspektor/miljöspecialist, Sidensjö Mobil Mikael Forsman Skogsinspektor/skogsvårdsspecialist, Sidensjö Mobil Marcus Strandberg Sidensjö Mobil Lennart Lindström Sidensjö Mobil Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

10 Ångestskriket skrämde den rasande björnhannen När jag kastade mig bakom granen med den rasande björnhannen i hälarna så skrek jag ett skrik av ångest med all den kraft jag kunde uppbåda. Och kanske var det mitt vrål som räddade mitt liv. Text: Lars Pekka Foto: Johan Westman Illustration: Gunilla Guldbrand Inspektorn Mikael Forsman i Sidensjö anfölls av en rasande björn när han dagen före julafton snitslade en rågång på ett skogsskifte cirka 2,5 mil nordväst om Örnsköldsvik. Det hade det kommit ca en decimeter snö och Mikael var sysselsatt med att snitsla en rågång för en gallring på en skogsfastighet där entreprenörer avverkade. Han är 27 år men redan en van skogsman och som arbetat flera år som inspektor och planläggare. nar går undan långt innan jag upptäckt dem. Den här gången kom han kanske för nära björnen innan den upptäckte honom. Nysnön dämpade ljuden och det var vindstilla. Eller kanske hade björnen lämnat sitt ide på grund av avverkningen. Anfallet kom oväntat Vrålet från björnhannen kom helt oväntat. Det var ett fruktansvärt rytande på nära håll. När Mikael tittade upp såg han björnen komma rakt mot honom i fyrfota språng. Björnar kan springa enormt fort på korta sträckor och avståndet var inte mer än kanske 6 7 meter. Jag såg tydligt hans tänder när han anföll. Jag vet att man inte ska springa när Var inte orolig I det här området hade man tidigare sett en björnhanne, men Mikael var inte orolig. Folk brukar fråga mig om jag inte är rädd för björnar när jag går ensam i skogen. Men jag har alltid sagt att eventuella björman kommer i kontakt med en björn. Men vad gör man när en rytande björn anfaller. Jag sprang för mitt liv. Först passerade jag två mindre granar och sedan kom jag fram till en större gran. Nu var den vrålande björnen alldeles bakom min rygg. Jag kastade mig bakom den större granen för att få stammen mellan mig och björnen. Det var då jag vrålade och jag tänkte, nu är min sista stund kommen. Jag var helt övertygad om att björnen skulle attackera mig vilket ögonblick som helst. Men till min förvåning så kom inget angrepp. När jag från min hopkrupna ställning tittade upp så såg jag bara baken på björnen när den fortsatte rakt fram i fyrfota språng. Björnen försvarade sitt revir Det troliga är att den här björnen tidigare hade blivit störd i sitt ide kanske av avverkningsmaskinerna och nu sökte den ett nytt ide. Då kan björnar vara aggressiva. De försvarar sitt revir innan de lägger sig att sova. Text: Lars Pekka Det säger Eskil Bylund, Trehörningsjö. Han är länsstyrelsens rovdjursinventerare i Örnsköldsviks kommun. Normalt borde björnhannen dagen före julafton ha varit i ide sedan en månad tillbaka, men kanske hade den blivit störd och nu förberedde den sig för att gå i ide igen. Inte så noga Björnhannar är inte så noga med platsen för idet. De kan välja att gå i ide under en risig gran eller intill någon stor sten. Däremot gräver dräktiga björnhonor ett grytliknande ide där de föder sina ungar redan i januari. Den här björnhannens avsikt var troligen att köra bort inkräktaren, som var Mikael Forsman. Men det är klart den tvekar inte att tillgripa våld om det är nödvändigt. Hade hunnit ikapp Hade björnen velat hinna ikapp Mikael så hade det dock inte varit några problem. En björn springer minst fyra gånger så snabbt som en människa. Det är t.ex. inget problem för en björn att springa ikapp en älg på korta sträckor. Hade det någon betydelse att Mikael vrålade av alla krafter? Det är svårt att säga. Egentligen har vi för lite kunskaper om björnens beteende. Men det är inte alls otroligt att en vrålande människa kan inge lite respekt hos en björn. Vinnare i röjningslotteriet Lycksele sbo Prisklass eget arbete: 1.a pris Röjsele, Sven-Olf Vallner, Falträsk 2:a pris Skyddsskor, Staffan Andersson, Husbondliden 3.e pris Hjälm, Arne och Kurt Mattsson, Söderfors 4:e pris Röjklinga, Henry Önnerlöv, Vindelgransele 5:e pris Röjklinga, Eugen Forsgren, Ruskträsk Prisklass Lejt arbete: 1: a pris Ryggsäck, Torsten Sjöström, Älgträsk 2:a pris Termos, Daniel Eddefalk, Husbondliden 3:e pris Reflexväst, Kjell Jakobsson, Trevnaden 4:e pris Sittdyna, Tage Nordenstam, Sandås 5:e pris T shirt, Alf Carlsson, Rusksele Bakom den här granen kastade sig Mikael Forsman och vrålade av alla krafter. Sprang mot bilen Mikael reste sig på skakiga ben och började springa i motsatt riktning mot bilen med ständiga blickar bakom sig. Björnen förföljde honom inte. Halvvägs till bilen efter kanske en kilo meter så började jag lugna ner mig och förstod att dramat var över och att jag skulle förbli oskadd. Idag har Mikael hämtat sig från sin traumatiska upplevelse. Han fortsätter sitt jobb som inspektor för Norra Skogsägarna. Men första tiden var lite jobbig. Jag ryckte till när upplega rasade från träden och jag sjöng och visslade när jag var ensam i skogen. Men några mardrömmar har jag tack och lov inte haft. Allt gick så fort. Och björnhannen den sover förmodligen i sitt ide. Kanske har den mardrömmar om en skogsinspektor som röt värre än han själv. 18 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

11 Plantösens vädjan Det är fredagsmorgon och jag svänger in på plantavlägget. Inom mig finns ett hopp om att få sluta tidigare denna varma och ljuvliga fredag. Till min besvikelse trasas mina förhoppningar sönder då plantbasen informerar om att vi ska på ett hygge och sätta storplant. Med tunga steg packar vi släpvagnen, för vi vet vad storplant innebär. För alla er som aldrig har planterat storplant ska jag försöka skapa en bild av problematiken. Att plantera storplant innebär att det tar längre tid att tömma en kassett och det går aldrig att hitta den perfekta punkten för en planta att växa i. Man har inga slag att gå efter och får därför ta ungefärliga riktmärken, vilket leder till att man inte alltid vet om det redan är planterat där man går. I mina ögon är storplant något som inte kan löna sig för er skogsägare. Plantorna mår och växer inte lika bra som på ett hygge med fina, väl markberedda slag som slingrar sig fram och tillbaka med jordiga ryggar. Ett sådant hygge kallar vi drömhygge, ett som kan växa och utvecklas till en drömskog. Så därför ber jag er alla skogsägare: Snälla, markbered era hyggen och se till att planterare får komma ut på det innan det växer igen. För vår, men framför allt för er egen skull! Linnea Nordin, 18 år, Önskan, Anundsjö SBO Kommentar till Linnea Jag känner till fallet som Linnea beskriver. Det var en stenig brant med mycket torrlågor. Markberedning skulle ha gett dåligt resultat och de flesta lågor hade körts sönder. Därför använde vi storplant, bl.a. av miljöhänsyn. Det säger skogsinspektor Rolf Edholm, Bredbyn. Storplant använder vi alltså bara i nödfall när vi av olika anledningar inte kan markbereda eller vid vissa hjälpplanteringar. Bättre en storplanta än ingen planta alls, säger Rolf Edholm. Erfaren tjej blev ordförande Vid årsskiftet tillträdde Carina Nygren Svensson som ordförande i Bjurholm/Fredrika sbo. Därmed blev hon den första kvinnliga sbo-ordföranden i den gamla föreningen. Det är en erfaren tjej som tar över klubban. Text & foto: Calle Bredberg Carina Nygren Svensson, 48, driver tillsammans med sin make ett jord- och skogsbruk i Nylunda, fem km väster om Bjurholm. Förutom mjölkkor och stutuppfödning finns det över 100 hektar produktiv skogsmark på gården. Carina har dessutom en tjänst på Systembolaget i Bjurholm. Carina Nygren Svensson har ingen lätt uppgift att axla ordförandeskapet efter den avgående, mycket kompetente och populäre, Bo Strandberg. Hon har dock en ödmjuk, men samtidigt målinriktad inställning till förtroendeuppdraget. Gnuggar händerna Det här uppdraget ser jag verkligen fram emot. Jag ska självklart göra mitt allra bästa. Det är bara att hoppas att det räcker. Som tur är har jag ett fantastiskt stöd från en härlig grupp, konstaterar Carina. Än så länge har den nya styrelsens arbete knappt kommit igång, men Carina gnuggar förväntansfullt händerna och hoppas på ett givande och spännande år. När allt omkring fusionen och omorganisationen har satt sig hoppas jag att någon från affärsledningen eller styrelsen kommer ut och träffar medlemmarna i Bjurholm/Fredrika sbo, påpekar Carina. Inte den enda Förutom engagemang i LRF och Säf- Qvinnorna har hon suttit som ledamot i sbo-styrelsen sedan Carina är inte heller den enda kvinnan i styrelsen. På det senaste årsmötet valdes även Carin Eriksson från Umeå, med skogsfastighet i Karlsbäck, in i styrelsen. I Bjurholm/Fredrika sbo är kvinnlig representation både en strävan och en självklarhet. Vi är övertygade om att det kommer att gå mycket bra för Carina. Med tanke på den stora andelen kvinnliga skogsägare är det också bra att få bryta den manliga trenden, säger Tommy Israelsson, inspektor i Bjurholm. Studerade alternativa intäkter En skogsgård kan faktiskt ge rejäla alternativa intäkter vid sidan av skogsbruket. Det var något som Skogsägarkvinnorna kunde konstatera vid en exkursion utanför Stockholm i höstas. Hela styrgruppen för Skogsägarkvinnorna samt fem förtroendevalda kvinnor från de fyra skogsägareföreningarna besökte Hammarby Gård, som ligger 20 minuter från Slussen i Stockholm. Där driver Rolf och Tina Norlin ett skogsbruk kombinerat med köttdjursuppfödning samt uppfödning av Basjkirhästar. Hästarna används för turridning för turister och andra besökare och ridturerna görs på familjens skogsfastighet. Även konflikter Men det kan också uppstå konflikter mellan de olika verksamheterna, säger Hillevi Wiss Kullebjörk, Junosuando, som var med Lunchen intogs utomhus under exkursionen på Hammarby Gård. Foto: Hillevi Wiss Kullebjörk. på exkursionen. Ridvägarna stämde inte alltid med skogsbrukets krav på skogsbilvägar. Familjen ville gärna bevara en trollskog som en attraktion för ryttarna och egentligen var det en skog som ur skogsskötselsynpunkt borde avverkas, säger Hillevi Wiss Kullebjörk. Skogsägarkvinnorna var förlagda på Långholmen och där höll man också ett seminarium där bland andra Ann-Mari Arvidsson, förtroendevald i Södra Skogsägarna, berättade om sina upplevelser av stormen Gudrun. Från Norra Skogsägarna deltog förutom Hillevi Wiss Kullebjörk även Riita Björk, Gunilla Kjellsson, Elisabeth Sandberg, Annetthe Norberg och Desereé Olofsson. 20 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

12 Silvernål till ambassadör Den 23 november höll Anundsjö sbo årsmöte i Bredbyns församlingsgård. Ulf Nyström och Gunilla Kjellsson från styrelsen redogjorde för förändringar inom före ningen samt om fusionen med NLS och årets bokslut. Text: Ove Eriksson Närvarande från föreningen var Patrik Jonsson, Håkan Lagesson, Krister Söderkvist samt områdets inspektorer (Ove Eriksson, Rolf Edholm, Stig Westman). Dessutom besöktes årsmötet av Ulf Linder f.d. regionchef för Region Syd, vilket var uppskattat. Rolf rapporterade om avverkade volymer, utförd skogsvård m.m. Patrik berättade om föreningens virkesflöden samt om biobränslen och eventuella framtida investeringar inom området. Att utse en mottagare av Silvernålen var som vanligt en svår men angenäm uppgift eftersom det finns så många som är värda en utmärkelse. Sbo-rådet enades om att utse Anders Olofsson. Anledningen är att han är en verklig ambassadör för föreningens verksamhet, men även för hans klanderfria skogsvård. Kryssvinnare och rätt lösning Vinnaren i NLS-tidningen Skogsägarna i Norrbotten nr 4, 2005 blev Bengt Tornberg, Arent Grapevägen 5, PAJALA. Grattis! Han får en ryggsäck med hemliga presenter från Norra Skogsägarna. Här publicerar vi rätta lösningen för krysset i NLS-tidningen nr 4, Silvernålar utdelade på årsmöten 2005 Anundsjö sbo: Anders Olofsson. Bjurholm/Fredrika sbo: Arne Fransson, Harald Persson. Bygdeå/Nysätra sbo: Kjell-Arne Säfström, Gösta Olofsson. Lövånger sbo: Lasse Andersson. Norsjö/Malå sbo: Gösta Lindgren. Skellefteå norra sbo: Erik Åkerström, Isabelle och Mattias Lundstedt, Roland Berglund och Sture Berglund. Skellefteå södra/burträsk sbo: Kjell Häggmark och Gunnar Hedman. Storuman/Sorsele sbo: Lars Stenvall, Åke Johansson. Umeå norra/sävar sbo: Göte Carlsson. Örnsköldsvik södra sbo: Alf Kallin. Skogsägarkrysset vinn ryggsäck med överraskningar Skicka din lösning senast 30 april 2006 till Skogsägarna/Bonitet Media, Bälingevägen 43, LULEÅ. Märk kuvertet Skogsägarkrysset. Korsordsmaster: Magister Åke Andersson, Kalix. Namn Adress Postnr/ort Telefon Rätta lösningen samt vinnaren publiceras i Norra Skogsmagasinet nr 2, Först öppnad rätt lösning vinner en ryggsäck med överraskningar. 22 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

13 24 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

14 Norras Skogsskola Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd vänd dig till din skogsinspektor! Skogsbruksplanen En affärsplan för lönsammare skogsbruk Skogsbruksplanen hjälper dig att sätta in rätt åtgärd vid rätt tidpunkt och därigenom höja avkastningen från skogen. Med andra ord ökad lönsamhet! Text: Lars Pekka, foto: Rolf Edström och Lars Pekka Norra Skogsägarna har kvalificerade skogsbruksplanläggare. Det säger Jonas Eriksson, Umeå, skogsassistent och ansvarig för skogsbruksplaner vid Norra Skogsägarna. Skogsbruksplanen är skogsägarens affärsplan och ger en överblick över skogen och vilka åtgärder som är bäst att göra vid olika tidpunkter, säger Jonas Eriksson. Särskilt värdefull är den för skogsägare som kanske bor långt från sin fastighet. Liksom i en affärsplan så är skogsägarens egna mål och behov viktiga ingredienser. Den sätter virkesproduktionen i fokus samtidigt som skyddsvärda marker beaktas. Förslag på åtgärder Planen innehåller kartmaterial där olika bestånd är tydligt avgränsade. Skogsägaren får information om bland annat: arealer, virkesförråd, ålder på bestånden, trädslagsblandning, tillväxt per år, åtgärdsförslag. Marknadsledare Norra Skogsägarna är klart marknadsledande i norra Sverige beträffande skogsbruksplaner. Alla skogsägare, oavsett om de är medlemmar eller inte, kan alltså beställa en skogsbruksplan via någon av skogsinspektorerna. Flygbilder tolkas Ett avtal tecknas mellan markägaren och Norra Skogsägarna. Därefter görs planen Fakta om skogsbruksplaner Jonas Eriksson är ansvarig för skogsbruksplaner inom Norra Skogsägarna. Norra Skogsägarna har planlagt hektar fördelat på brukningsenheter välutbildade planläggare arbetar under barmarksperioden. 2 3 specialister arbetar med kontrolltaxering (kvalitetsuppföljning). Närmare 900 skogsägare har tecknat avtal med Norra Skogsägarna om ajourhållning av sina skogsbruksplaner skogsägare har valt att miljöcertifiera sitt skogsbruk via Norra Skogsägarna enligt PEFC (totalt hektar). Där ingår skogsbruksplanen som en viktig del. Din skogsinspektor ger mer information om skogsbruksplan för din fastighet. Skogsägarens egna önskemål är viktiga när vi gör skogsbruksplaner, säger Jonas Eriksson. med avancerad flygbildstolkning samt kontroll, justeringar och komplettering av skogliga data i fält. Efter anpassning till ägarens egna önskemål och behov görs sedan ett förslag på skötselåtgärder, exempelvis slutavverkning, gallring, röjning etc. samt långsiktiga mål för respektive bestånd. Den som vill kan själv uppdatera skogsbruksplanen varje år utifrån avverkningar, utförd skogsvård, tillväxt, etc. Planen levereras alltid i pärm, och om skogsägaren så önskar, även på CD-skiva. Eller så kan Norra Skogsägarna erbjuda sig att hålla planen aktuell år för år. Det ger högre premier på virket genom ett skogsbruksavtal. Ekonomi & Juridik Anders Lennartson, chef LRF Konsult Skogsbyrån i Norra Norrland Rekordpriser på skog i Norrland Norrland tar ett rejält kliv framåt i LRF Konsults prisstatistik över svenska skogsfastigheter. Med prisökningar på hela 30 procent i Västerbotten och Jämtland närmar sig priserna dem i övriga landet, där snittökningen ligger på cirka 12 procent. Snittpriset i region 5 som omfattar Jämtlands län och Lapplands landskap har ökat från 128 kronor per kubikmeter skog år 2004 till 168 kronor för helåret I region 4 som omfattar Västernorrlands län samt Norrbottens och Västerbottens kustland har snittpriset ökat från 166 kronor till 184 kronor under samma period. Priserna är högre än någonsin tidigare. Det är särskilt glädjande att priserna här i Norrland närmar sig övriga landet. Ett genomgående kännetecken för försäljningarna i inlandet är köparnas uppskattning av andra värden än den direkta avkastningen av skogen. Känslan av att äga sin egen mark har blivit allt viktigare. Det är stor efterfrågan på skogsfastigheter och under slutet av 2005 märktes också ett ökat utbud. Prisläget gör att många skogsägare väljer att sälja. Låg ränta drar upp priserna Två kännetecken som genomsyrar skogsfastighetsmarknaden är det låga ränteläget tillsammans med ett allmänt gott investeringsklimat. Det är fortfarande relativt billigt att låna Prisutvecklingen i siffror pengar, vilket gör att många har tillgång till kapital. Skog är, och har alltid varit, en stabil investering som ger god avkastning. I ett längre perspektiv står den sig mycket bra även i konkurrens med värdepapper. Förväntningarna på god värdetillväxt i skogen i kombination med låg ränta gör att många är villiga att investera i skog. Fortsatt positiv utveckling Jag tror inte att något stigande räntor kommer att medföra sjunkande skogsfastighetspriser. Intresset är stort och många skogsägare i Norrlands kustland vill utöka sitt innehav. Här har antalet tillköp ökat markant. Dessutom ser jag ett stort inflöde av nya spekulanter i hela Norrland. En annan faktor som talar för fortsatt höga skogsfastighetspriser är att virkespriserna väntas stiga under de kommande åren. Ett stort ökat intresse för energisortimenten gör också att skogsråvarumarknaden blir hetare. Vi står inför en bristsituation i norra Sverige. Det överskott av virke som finns i det stormdrabbade södra Sverige transporteras inte särskilt långt. Område I: Västra Götalands län, Östergötlands län, Skånes län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Blekinges län, Hallands län Område II: Stockholms län, Uppsalas län, Sörmlands län, Örebro län, Västmanlands län Område III: Värmlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län Område IV: Västernorrlands län, Norrbottens och Västerbottens kustland Område V: Jämtlands län, Lapplands landskap Skogsfastigheter, kr/m 3 sk, genomsnittspriser Jan jun Jul dec Helår Jan jun Jul dec Helår Jan jun Jul dec Helår V 125* 129* IV III II I Hela landet Tabellen visar prisutveckling i nominella priser, regionalt och hela landet. Uppgifterna är hämtade från LRF Konsults prisstatistik, inhämtad från företagets mäklare runt om i landet. Besvikna markägare i Nordmaling När renbetesdomen i Nordmaling offentliggjordes i mitten av januari var förvåningen och besvikelsen stor bland markägarna. Nu har utfallet av den rättsliga prövningen sjunkit in, men känslorna kvarstår. Allt inleddes i början av 1990-talet, då markägarna i Nordmaling noterade ett ökande renbetestryck i kommunen. Så småningom gav Nordmalings sbo uppdraget till några markägare att gräva i problematiken och slutligen bestämde sig ett åttiotal markägare att pröva saken rättsligt. Rättsväsendets långsamma pro ce durer innebar att domen i ärendet alltså föll först i mitten av januari Ser mörkt ut Bland dem som har varit med under hela resans gång återfinns Thorbjörn Nyberg från Hummelholm. Idag, liksom den 20 januari, handlar det om besvikelse och förvåning. Det är förunderligt att en departementsskrivning från 1928 kan ligga till grund för domen. Nu ser jag framför mig ett fortsatt intensivbete i området. Tillsammans med jakt- och fiskeutredningen, som förmodligen får ett visst genomslag i vårt område, ser det i sin helhet riktigt mörkt ut, fastslår Thorbjörn. Vid tidpunkten för denna tidnings pressläggning var det fortfarande oklart om huruvida markägarna kommer att överklaga domen. Föreningens räntevillkor Virkeskonto: 0,25 % Medlemskonto: 1,00 % Utvecklingskonto: 1,60 % Betalningsplan: 1,00 % 26 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

15 Norra testar: Batteridrivna värmesulor, Hotronic Leverantör: Åre Agentur, Han var medlem i båda föreningarna Sköna fotvärmare Under några vintermånader har Norra Skogsmagasinet hårdtestat värmesulor av fabrikatet Hotronic. Sulorna levereras med uppladdningsbara batterier, som väger knappt 160 gram styck. Under testperioden användes batterier benämnda 2,7 plus, men det finns aningen starkare batterier i sortimentet. Sulorna klipps enkelt ner till önskad storlek och sedan är det bara att glädjas åt en ny dimension i friluftslivet. Text & foto: Calle Bredberg Sällan är det dock något gott som inte även medför lite strul. Med tiden är det lätt hänt att värmekabeln korvar sig och blir obekväm, speciellt när det handlar om rörligt friluftsliv. Över huvud taget är Hotronic mest lämpad för lugnare aktiviteter. Där gör den riktigt mycket nytta. För många kan värmesulorna faktiskt vara den avgörande skillnaden mellan att stanna inne eller kunna åka ut och fiska en vacker, men kall vinterdag. För mig var fusionen mellan Norra Skogsägarna och NLS perfekt. Jag var tidigare medlem i båda organisationerna. Fusionen ger oss familjeskogsbrukare betydligt större tyngd vid prisförhandlingar med industrin genom vår ökade virkesfångst. Text & foto: Lars Pekka Bo Andersson i Piteå äger skogsfastigheter både i Norrbotten och Västerbotten och var sedan tidigare medlem i båda föreningarna. Han äger själv 49 hektar produktiv skogsmark i Burträsk vilket utgör merparten av föräldragårdens skogsinnehav. I Piteå äger han tillsammans med hustrun Karin 157 hektar som utgör en del av svärfars tidigare skogsinnehav. Självverksam Bo Andersson är till vardags lärare vid Grans naturbruksgymnasium. Men han är också självverksam skogsägare. Svågern har ett Bo Andersson är glad över fusionen. Han föreslår nu att Norra Skogsägarna ska kvalitetscertifiera sina avverkningsuppdrag. avverkningsaggregat och själv investerar han nu i en modern skogsvagn. Med traktorn som ägs tillsammans med svågern utför han förutom skogliga arbeten även vägunderhåll som sladdning och plogning. Dessutom utför han mätningar och dokumentation av otydliga rågångar med teodolit och laser. Han är med andra ord en riktig entreprenörstyp, som hinner med mycket. Kvalitetssäkra uppdragen! Norra Skogsägarna bör stimulera självverksamhet i skogen, exempelvis genom att lämna premier på leveransvirke. Det är ju virke som bara är att hämta vid ett avlägg, säger Bo Andersson. Till årets stämma har han skrivit en motion om att Norra Skogsägarna ska utveckla kvalitetssäkring av sina avverkningsuppdrag. Det skulle ge en trygghet för den enskilde familjeskogsbrukaren. Kvaliteten vid avverkningarna och på det avverkade virket skulle kunna höjas ytterligare. Dessutom skulle Norra Skogsägarna få ännu ett starkt vapen i konkurrensen om virket. Norra bör nu öka påtryckningar för stärkande av äganderätten och bevakning av infrastrukturen i glesbygd. Mobiltelefoni med full geografisk täckning samt framkomliga vägar är frågor som Norra bör ta tag i. Sisådär kapacitet Batterikapaciteten är sisådär. På låg effekt, i lägena 1 eller 2, räcker batterierna oftast en heldag. I sträng kyla är det däremot risk för att strömmen tar slut efter halva dagen i effektlägena 3 och 4. Vi rekommenderar att man börjar på lägsta effekten och sedan ökar vid behov. Förlängningssladdar, som finns som tillbehör, ger möjligheten att fästa batterierna i värmen i byxlinningen eller i en ficka. Med hjälp av sladdarna håller alltså batterierna väsentligt längre. Inga fuktproblem Trots att det är en bra fjäder i clipsen kan batterierna lossna när de fästs på kanten av skon. Vi föreslår därför att man använder snölås/damasker, alternativt stroppar som säkrar batteriet över vaderna, annars finns alltid risken att man tappar batterierna. Kardborreband finns att köpa som tillbehör. För montering på slalompjäxor finns dessutom speciella monteringstillbehör. Under testperioden dök inga som helst fuktproblem upp, trots att batterierna tidvis var dränkta i snö. Över huvud taget lyckades vi inte hitta några större brister i konstruktionen och tre års garanti är definitivt ett stort plus. Hotronic värmesulor finns att köpa i de flesta välutrustade sportaffärer och friluftsbutiker. OMDÖMME PLUS: Bra värmefunktion, 3 års garanti. MINUS: Ibland otillräcklig batterikapacitet. Kabeln kan skava vid turskidåkning. PRIS: 1500 kr i standardutförande. Batterifästen (kardborre) 100 kr/par. Förlängningssladd 80 cm 250 kr, 120 cm 350 kr. Medlemmarna tycker till om fusionen Fusionen mellan Norra Skogsägarna och NLS skedde för ett halvår sedan. Och att den stora enigheten vid extrastämmorna sommaren 2005 har ett stöd bland medlemmar och förtroendevalda märks tydligt av den lilla minienkät som Norra Skogsmagasinet gjorde i januari. Vi ställde två huvudfrågor 1. Vad tycker du om fusionen? 2. Vilken är Norra Skogsägarnas viktigaste uppgift de närmsta åren? Christina Forsgren, valberedningen och aktiv i Säf-Qvinnorna 1. Fusionen var ju ett önskemål från medlemmarna. Den stora fördelen är ökad virkesfångst och att vi nu är starka på marknaden. Lite gnissel ska det vara i början, men framtiden ser bra ut för Norra. 2. Vi ska ha målet att vara marknadsledande på virkespriser och bäst på rådgivning, service och olika tjänster. Vi ska ge medlemmarna ett mervärde. Norra ska värna om demokrati och medlemsinflytande, vi ska ha närhet mellan förtroendevalda och medlemmar och vi ska öka antalet medlemmar. Vi ska anpassa våra tjänster till nya medlemmar, exempelvis IT-tjänster, ekonomilösningar, deklarationstjänster, förvaltning för utbor, osv. Vi ska fortsätta driva näringspolitiska frågor, synas tydligt i media och påverka regering och riksdag i våra frågor. Alf Kallin, Gottne, kontaktombud 1. Tillsammans blir vi starkare. När Örnsköldsvik och Västerbotten fusionerade var det samma positiva verkningar. Bättre kunnande och större resurser gör att vi kan hävda medlemmarnas intressen väl. 2. Den viktigaste uppgiften för föreningen är att nå ut med budskapet om varför vi har föreningen att vi håller ihop och stöttar varandra, att Norra är en partner att lita på och att alla medlemmar har lika värde. Jenny Karlsson, ordförande i Kalix sbo 1. Jag har hela tiden varit positiv till en fusion. Det gör oss till en aktör med mer muskler och förhoppningsvis ger det högre priser på virket. Det var ju också ohållbart i längden att ha två skogsägareföreningar i Norrbotten. 2. Förutom självklara saker som virkespriser och näringspolitisk så ska föreningen vara med och utveckla skogsenergisektorn, som är en viktig del av vår framtid. Norra ska söka samarbete med privata entreprenörer som skaffar sig flisaggregat och vara med i utveckling av teknik, logistik och marknad. Oskar Sjölund, Malå, ordförande i Norsjö/Malå sbo 1. Vi blir fler som strävar mot samma mål, med lönsamhet för familjeskogsbruket i fokus. Fusionen stärker oss på virkesmarknaden och inom näringspolitiken. 2. Medlemsdialogen är viktig när vi är verksamma över så stor yta. Vi behöver också en gemensam företags- och föreningskultur. Men vi måste också jobba med lönsamheten och bevaka frågor som utredningen Skatt på väg, som kan hota skogsbruket i inlandet. Pär Holmström, Umeå, ordförande i Vindeln sbo 1. Fusionen är en viktig plattform för att vi ska kunna bli en stark förening i norra Sverige. Nu kan vi bli prisledande inom alla virkessortiment. 2. Att skapa en skogsägaranda och att ta mer plats i ägarfrågor. Vi måste också öka informationen och kunskapen hos medlemmarna. Det är en utmaning att rekrytera många nya medlemmar de närmaste åren. 28 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

16 Ring för information om återförsäljare på din ort! Rationaliseringen har avstannat Skogsbrukets kostnader i Sverige ökade under förra året samtidigt som virkesintäkterna stod stilla. Rationaliseringarna i skogen har avstannat. Fram till 1997 minskade avverkningskostnaderna tack vare stark teknik- och metodutveckling. Sedan dess har kostnaderna i stort sett stått stilla. Under 2004 ökade till och med avverkningskostnaderna något jämfört med konsumentprisindex. Det framgår av Skogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma undersökning av skogsbrukets kostnader och intäkter. Men det finns möjligheter att fortsätta rationaliseringarna, bland annat genom större lass, högre hastighet vid terrängtransport och genom mekanisering av röjning och plantering, enligt Skogforsk. 30 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006 Norra Skogsmagasinet nr 1/

17 B Porto betalt Returer till: Norra Skogsägarna ek. för. Box 4076, UMEÅ 32 Norra Skogsmagasinet nr 1/2006