Höör. Handelsutredning Juli 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Höör. Handelsutredning Juli 2010"

Transkript

1 Höör Handelsutredning Juli 2010

2 NIRAS

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING Höör och dess detaljhandel idag Konkurrens till detaljhandeln i Höör Förändringar i infrastruktur i Höör Förutsättningar för centrumhandeln i Höör Förutsättningar för externhandel i Höör Förutsättningar för närservicen i Höör Slutsatser/frågeställningar om detaljhandeln i Höör Utveckling av befintlig handel och förnyelse Sammanfattande rekommendationer BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE Utredningens syfte Uppdrag Basdata MEDVERKANDE DEFINITIONER TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL Nationellt Dagsläge och tillbakablick på sydvästra Skåne Möjlig/tänkbar utveckling till år 2013 och år HÖÖR OCH DESS DETALJHANDEL IDAG En växande kommun Höör i sin region, detaljhandelns in- och utflöden Dagens detaljhandel i Höör KONKURRENS TILL DETALJHANDELN I HÖÖR En stark och växande konkurrens FÖRÄNDRINGAR I INFRASTRUKTUR I HÖÖR Förändring av väg 23/13, öster om Höör Väg 13/100 mot Helsingborg... 33

4 8.3 Trafikomläggning i centrum, Nya Torg E 22, motorväg Tågtrafiken CENTRUMHANDEL I HÖÖR, FÖRUTSÄTTNINGAR Utbud och omsättning Tillgänglighet och parkering Kolla läget Stadskärneförnyelse en betraktelse Slutsats för handel i centrum, kort och långsiktig utveckling EXTERN HANDEL I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR Externa handelsområden Norra verksamhetsområdet Utbud och storlek Tillgänglighet och parkering Frosta center och området väster om järnvägen Utbud och storlek Tillgänglighet och parkering Södra verksamhetsområdet Utbud och storlek Tillgänglighet och parkering NÄRSERVICEN I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR Närservice i bostadsområdena Närservice i de mindre orterna SLUTSATSER/ FRÅGESTÄLLNINGAR OM DETALJHANDELN I HÖÖR EXPANSIONSMÖJLIGHETER I HÖÖR Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR HANDELSOMRÅDEN I HÖÖR Norra Verksamhetsområdet Centrum - Nya Torg - Stationsområdet Verksamhetsområde Centrum, Frosta Center Södra Verksamhetsområdet NIRAS/NORDPLANS REKOMMENDATIONER NIRAS

5 Centrum Norra verksamhetsområdet Frosta center och väster järnvägen Södra verksamhetsområdet Lämplig nivå och storlek UTVECKLING AV BEFINTLIG HANDEL OCH FÖRNYELSE Arbetssätt Samarbetsformer Framtagande av handelspolicy SAMMANFATTANDE SLUTSATS OCH FÖRSLAG UPPDRAGSGRUPP BILAGOR NIRAS 5 (54)

6 1 SAMMANFATTNING 1.1 Höör och dess detaljhandel idag En växande kommun Med en befolkningsökning på ca 0,8 % årligen för Höörs kommun och en konsumtionsökning för dagligvaror också på ca +1 % årligen, beräknas dagligvaruefterfrågan öka från 430 Mkr 2008, med 50 mkr till ca 470 mkr år 2013 och sedan ytterligare med 30 mkr till 500 mkr fram till år Motsvarande efterfrågan för sällanköpsvaror i Höör var 445 Mkr år Fram till år 2013 beräknas efterfrågan öka med 65 Mkr till 510 Mkr. Fram till år 2018 väntas den öka med ytterligare 65 Mkr till 575 Mkr. Allt inkl. moms och i 2008 års priser. Inflöde/Utflöde År 2008 var inflödet av handel till Höörs kommun för dagligvaror 8 % motsvarande ca 30 Mkr (d v s som boende utanför Höörs kommun handlade i Höör). För sällanköpsvaror hade Höör däremot ett utflöde på 58 %, motsvarande ca 260 mkr. Höörs kommuns läge nära kommuner med stort detaljhandelsutbud och stora arbetsplatser, ger stor pendling. Det förklarar en del av storleken på utflödet av sällanköpsvaror. För sällanköpsvaror är utbudet begränsat både vad gäller shopping, i första hand centrumhandel, och för volymhandel. Men den starka strukturen på dagligvaruhandeln med både stora, mellanstora och mindre butiker i kommunen har också gett en bra dagligvaruhandel med inflöde från andra kommuner. Handelsområden Flera handelsområden finns i Höör. I norr vid väg 23 Bilemaområdet, Norra verksamhetsområdet. Ett externt handelsområde ca 2 km från centrum. Precis norr om centrum i Höör och längs Frostavallsvägen finns Frosta center. Väster om järnvägen en större byggmarknad. I centrum av Höör finns en dagligvarubutik, flera specialvarubranscher finns representerade med butik. Här finns även service och café/restauranger. Centrum med bigator är relativt stort och ligger väster om järnvägen vid Nya Torg som centralpunkt. I södra delen av Höör, öster om väg 23 finns Södra verksamhetsområdet. Ett mindre område med begränsat butiksutbud. Potential En målsättning att inom kommunen själv ta hand om den ökade efterfrågan, är rimlig. Att minska utflödet kräver att ett bättre utbud byggs upp, starkare än vad befintliga handelsplatser kan erbjuda. För att nå detta krävs ett varierat och intressant detaljhandelsutbud. Mer yta i lämpliga lägen behövs för att i första hand locka starka butikskoncept för volymhandel till kommunen. Det starka utbudet av dagligvaror kan vara till hjälp för att skapa attraktiva handelsplatser och locka nya butikskoncept både för volymhandel externt samt shopping i centrum. NIRAS 6 (54)

7 Risker för handeln i Höör Strukturen och utbudet av sällanköpshandeln är splittrade. Det finns flera utbudspunkter. Görs inte en koncentration finns risk att köptrohetstalet (försäljningsindex) ligger kvar på låg nivå. En koncentration av både centrumhandel och externhandel behövs. Får väg 23/13 en ny sträckning med genomfartstrafiken flyttad utanför Höör finns risker för att handeln också drabbas. Det är viktigt att handeln vid den kommande norra infart-/påfarten anpassas till de nya förutsättningarna och markerar Höörs läge och nya inkörsport. 1.2 Konkurrens till detaljhandeln i Höör En stark och växande konkurrens Höör läge mitt i Skåne gör att närheten till andra starka utbud påverkar möjligheterna till utveckling av detaljhandeln i Höör. I norr finns Hässleholms kommun med ett växande dagligvaruhandelsutbud, Kristianstad kommer också att få en starkare externhandel och centrum kommer att utvecklas. I grannkommunen Hörby kan ny sträckning av väg 13 och motorväg av E22 ge möjligheter till nya handelsplatser. Eslövs kommun planerar utveckla volymhandel i nordöstra delen av Eslöv. I sydvästra Skåne pågår och planeras flera större handelsprojekt bl. a Hyllie i Malmö och utökning av Mobilia/Nova i Lund Förändringar i infrastruktur i Höör Vägsträckningar I första hand koncentreras ny volymhandeln till Norra verksamhetsområdet. Utnyttja City Gross som magnet. I planeringen anpassa områdets utvecklingsmöjligheter till ny vägdragning av väg 23/13. Det ska inte behöva bli någon större påverkan. Shoppinghandeln är kvar i centrum och de två stora dagligvarubutikerna kan stå emot. Det är dock viktigt att arbetet med att utveckla centrum fortsätter med alla parter inblandade. Centrum och det nya handelsområdet måste utvecklas parallellt. Tågtrafik Fortsatt utveckling av den regionala tågtrafiken planeras. Höör kommer även fortsättningsvis vara en viktig hållplats med flera regionala avgångar i timman. Tjörnarp kommer från och med år 2015 att få pågatågstrafik. NIRAS 7 (54)

8 1.4 Förutsättningar för centrumhandeln i Höör Utbud Centrum i Höör finns till största delen runt Nya Torg, längs Mejeri- och Storgatan, mellan Nya Torg och Stationen samt ned mot Lilla Torg. Centrum är relativt stort och utbudspunkterna ligger inte koncentrerade utan det finns flera mellanrum. I första hand är det shopping och service som finns etablerat inom detta område, förutom boende. En stor dagligvarubutik, en mindre köttaffär och en mindre brödbutik finns i centrum. Inga kedjebutiker finns i centrum. Lokala klädesbutiker är det flest av. En bokhandel finns också vilket är ovanligt i orter av denna storlek. Banker dominerar flera stora fasadytor mot torget, vilket gör att det är svårt som besökande att få ett samlat intryck av hela utbudet av shopping. Ingen galleria finns. Ett par konditorier/brödbutiker och några restauranger finns runt Nya Torg och upp mot Stationen. Möjligheter till uteservering finns i bra solläge. Service i form av apotek, systembolag, banker etc. finns samlade i centrum. Detta utbud blir allt viktigare i samklang med shoppingutbudet för att locka till besök och ärende. Tillgänglighet och parkering I centrala Höör finns ca 500 bpl i form av markparkering eller gatuparkering. De största parkeringsplatserna är Nya Torg, söder om Stationen, parkeringen vid Coop Konsum och gatuparkering. Gatuparkeringen står för drygt 30 % av parkeringsutbudet. Med ett utspritt centrum åker besökande bil mellan de olika utbudspunkterna och parkerar helst utanför butiken. Från parkering på Nya Torg når man flest utbudspunkter. Parkeringsutbudet är inte något hinder för besök i centrum idag utan det bedöms räcka till. Strax väster om Stationen finns en större pendlarparkering som tar hand om pendlarnas bilar som annars kunnat störa tillgängligheten. Inga avgifter tas ut för parkering. Parkeringstiden begränsas med p-skiva. Vid en ombyggnad av Nya Torg bör inte dessa möjligheter till bra tillgänglighet försämras. 1.5 Förutsättningar för externhandel i Höör Externa handelsområden har antingen vuxit upp i områden tänkta att utveckla denna typ av handel eller vanligast är att industriområden har ändrat karaktär och fått allt mer innehåll av handel. Det senare beror oftast på att här har funnits tillgång till lokaler som gått att anpassa för rimliga kostnader till handelslokaler. De som etablerat sig här först har ofta haft lågt pris som en viktig konkurrensfaktor. Tillgång till stor och gratis parkering har också varit viktig. För att skydda centrumhandeln har flera kommuner inte aktivt arbetat för att utveckla den externa handeln. Man har inte i planeringen avsatt mark nära trafikleder för denna typ av handel. De har istället vuxit fram genom etablering först i liten skala, som varit framgångsrik, NIRAS 8 (54)

9 och sedan vuxit efterhand och då lockat till sig andra typer av handel. Ett nytt handelsområde har vuxit fram som sedan kommunens planering fått anpassa sig till. I första hand är det skrymmande varor som säljs, men ofta blandas utbuden upp med andra typer av sortiment. Norra verksamhetsområdet, City Gross/Bilema är exempel på ett externt handelsområde som ligger tillsammans med olika typer av lättare industriverksamhet. Det Södra verksamhetsområdet ligger inte lika externt. Innehållet här är också blandat. Frosta center och området väster om järnvägen är inte heller renodlade handelsområden utan har också annat innehåll. Detta område ligger väldigt nära centrum och innehållet påverkar klart möjligheterna till att utveckla Höörs centrum. Norra verksamhetsområdet Utbud Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross är den stora magneten till området. I första hand säljs dagligvaror men det finns också ett bra utbud av sällanköpsvaror. I området, finns insprängt annan handel ofta i f.d. industrilokaler. I de flesta fall är det volymhandelsbutiker. Fler vill etablera sig i området och området har möjlighet att växa. Området kommer att påverkas när väg 23/13 får en ny sträckning runt Höör. Tillgänglighet och parkering Genom området går väg 23 och en rondell fördelar trafiken in till de olika utbuden. Området ligger ca 2 km utanför centrum i Höör. Besökande till området kommer hit med bil, få besökande kommer hit med kollektiv trafik eller med cykel. Rondellen upplevs för många som svår med blandad lokal handelstrafik och tung genomfartstrafik med lastbil. City Gross har besökande från andra grannkommuner bl.a. Hässleholm, Hörby, Eslöv än Höör. Frosta Center och väster om järnvägen. Utbud En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här. I samma byggnad finns också flera mindre sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna byggnad utgör egentliga Frosta center. Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en större färgbutik. Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad. Intill finns också andra mindre butiker med närliggande sortiment. Ett mindre område med mycket blandat innehåll finns mittemot stationsområdet också väster om järnvägen. Här ligger också en NIRAS 9 (54)

10 större pendlarparkering. Netto finns etablerade strax norr om Frosta center vid Frostavallsvägen. Tillgänglighet och parkering Handelsområdet ligger strax norr om Höörs centrum. De flesta som besöker området kommer med bil, men det relativt korta avståndet till boendeområden gör att det går bra att cykla hit. Ett visst närboende med gångavstånd finns också. Parkering finns vid varje utbudspunkt. Parkering upplevs inte som något större hinder. Södra verksamhetsområdet Utbud Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. Tre bensinstationer finns här och Lidl, ca kvm, har etablerat en dagligvarubutik. I området finns det också volymhandel i form av byggvaror, djurmatsbutik och butik för trädgårdsmaskiner. Tillgänglighet och parkering Tillgängligheten till området är bra via genomfarten väg 23 och rondellen för bilburna. Området ligger inte i direkt anslutning till boendeområden. Parkering finns i anslutning till respektive utbud. 1.6 Förutsättningar för närservicen i Höör Närservice i bostadsområdena Ingen av dagligvarubutikerna kan sägas ligga i direkt anslutning till boendeområden. Det längsta avståndet från boendeområdena till närmsta dagligvarubutik är mellan 2 km i norra delen och 5 km i den södra. Det framförallt boende i södra delen av tätorten Höör som har långa avstånd. Netto och Lidl som ofta har rollen som närbutik har inte etablerat sig i de lägena i Höör. Närservice i de mindre orterna I Höörs kommun finns tätorterna Snogeröd, Norra Rörum och Tjörnarp. Endast i Norra Rörum finns en butik kvar. dagligvarubutik. För att för framtiden klara att driva en mindre dagligvarubutik krävs ett underlag på nästan invånare. Vilket gör att det blir svårt att driva dagligvarubutik då det idag inte finns mer än ca invånare i respektive ort. Ett mindre handelsutbud av mest lågpriskaraktär sällanköpsvaror finns också i Rolsberga vid på/avfarten från E 22 och väg 23. NIRAS 10 (54)

11 1.7 Slutsatser/frågeställningar om detaljhandeln i Höör En koncentration av detaljhandeln till centrum och ett större externt område kan ge bra förutsättning för fortsatt bra dagligvaruhandel och möjligheter till utveckling av både shoppinghandel i centrum och volymhandel externt. En förändring i strukturen tar lång tid, 5-10 år. Men en klar målinriktning ger oftast bäst möjligheter. Hyresnivåer och investeringsvilja är både pådrivande och hämmande för en förändring i strukturen. Låg hyresnivå i gamla lokaler kan göra det svårt att hitta hyresgäster till nybyggda lokaler. Förändringen av väg 13/23 ger möjligheter till att utveckla volymhandeln med att locka fler etableringar till Höör. Men det finns en risk, om det inte görs ett tydligt ansikte vid den nya korsningen som knyter an till Höörs tätort, kan handelsutvecklings möjligheterna gå kommunen förbi. Fler inblandade och engagerade parter i utveckling av centrum ger möjlighet till ett bättre resultat En gemensam syn på handelns utveckling av olika parter ger bättre förutsättningar för behövliga förändringar. 1.8 Utveckling av befintlig handel och förnyelse För att få engagemang och en bättre bredd på frågor som berör utveckling av handel/service och andra aktiviteter i centrum eller hela orten är partsammansatta grupper vanligt i de flesta kommuner. Att samverka och samarbeta ger nya möjligheter att stötta och dra nytta av grannars framgångar. Detta ger bättre möjlighet att bli konkurrenskraftigt mot andra starka konkurrerande utbud. Centrumföreningar eller andra samordningsorgan där näringsidkare, fastighetsägare och kommun samverkar är de vanligaste samarbetsformerna. En sådan förening kan hjälpa till med att marknadsföra, locka nya butiker, förbättra tillgänglighet, skapa trygghet och förstärka utbuden i orten eller centrum. Den kan också stödja framtida omflyttningar som kan vara till fördel för centrum då större lokaler med bra fasadytor kan bli lediga. Nya butikskoncept kan etableras, innebärande förnyelse och förstärkning av Höörs centrum. Det kräver dock satsning på centrum från alla parter; fastighetsägare, näringsidkare och kommun. Arbetet med dessa frågor ger resultat på sikt. För att tydligt kommunicera kommunens inriktning för handel och service bör en handelspolicy arbetas fram. Policyn görs dels för att befintliga aktörer ska veta vad som gäller för framtiden och dels för att beskriva för nya butikskoncept som är intresserade av att etablera. En beskrivning på hur kommunen ser på detaljhandelns roll i den framtida utvecklingen. NIRAS 11 (54)

12 När handelspolicyn arbetas fram bör olika parter, förutom kommunen, som näringsidkare inom handel/service, fastighetsägare och även andra intressenter för som påverkas av handels framtida utveckling, delta. Processen att arbeta fram en handelspolicy är viktig då ofta frågor som behöver diskuteras och kräver ställningstagande lyfts fram. Policyn bör inte göras för omfattande utan de viktigaste målsättningarna preciseras. Handelspolicyn ligger sedan som underlag då frågor inom kommunen med anknytning till handel diskuteras och beslutas. 1.9 Sammanfattande rekommendationer Detaljhandelns förutsättningar och utveckling i Höörs kommun. Det finns utrymme och möjligheter för både fortsatt utveckling av centrumhandel och externhandel i Höör. Den starka strukturen på dagligvaruhandeln används som draghjälp för att utveckla sällanköpshandeln. En koncentration av handel/service för att stärka de viktigaste utbudspunkterna med en tydlig profil är viktig. En ny vägsträckning utanför Höörs tätort av väg 13/23 förändrar förutsättningarna för handeln. Detta måste arbetas in i planeringen för handelns utvecklingsmöjligheter. Hitta arbetsformer där de olika parterna för näringsidkare, fastighetsägare och kommun bättre samverkar. Arbeta fram en handelspolicy för att tydliggöra hur kommunen vill att detaljhandeln ska utvecklas. I första hand arbeta för att utveckla handeln i; centrum söder/öster om järnvägen och Norra verksamhetsområdet för att skapa bättre konkurrenskraft mot andra närliggande utbud. NIRAS 12 (54)

13 2 BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE 2.1 Utredningens syfte Övergripande Utredningen redovisar nuvarande förhållanden avseende detaljhandeln i Höörs kommun och i regionen samt allmänna tendenser och trolig utveckling av handeln år 2013 och år Några detaljer Utredningen ger bl. a följande detaljinformation: Övergripande kartläggning av efterfrågan (KU) och konkurrens i grannkommunerna, och mer detaljerat i Höör, idag och i framtiden. Detaljhandelns utveckling, generellt. Möjligheter för detaljhandeln i Höör. Förutsättningar för utveckling av detaljhandeln i centrum. Förutsättningar för utveckling av detaljhandeln i externt. Konsekvenser av olika handlingsalternativ för aktuella ärenden. 2.2 Uppdrag I NIRAS (f d Nordplan) uppdrag ingår bl a; Dagsläge och förutsättningar för utveckling detaljhandeln i Höör. Konsekvenser av olika handlingsalternativ för aktuella ärenden. Arbetssätt för att få bästa möjliga förutsättningar för att utveckla handeln. Ge förslag som ska verka som underlag för framtagande av en handelspolicy för Höörs kommun. Utredningen skall ligga som underlag till diskussioner och beslut i handelsfrågor inom kommunen. Två workshops har genomförts där förutsättningar presenterats och olika frågeställningar diskuterats. NIRAS 13 (54)

14 2.3 Basdata Utredningen baseras på insamling och analys av data, studiebesök samt avstämningsmöten (workshops) med nyckelpersoner i kommunen. Avstämningsmöten den 24 mars och 27 maj 2010 med representanter från kommunledning, planenhet och näringslivschef. Workshop med tjänstemän från Tekniska-, Miljö- och bygg, Näringsliv- och Planenheten den 17 maj: Jan Sohlmér, Peter Wollin, Anna-Karin Olsson, Bo Johansson, Cecilia Johansson, Göran Ekblad, Jan Erik Schutt, Yvonne Hagström och Anneli Andersson. Workshop med KSAU, kommunstyrelsens arbetsutskott, den 8 juni 2010: Pehr-Ove Pehrson, Harriet Paulsson, Bo Hansson, Hans-Göran Larsson, Gunnel Hjälm, Annagreta Reinholdz, Jan Sohlmér, Karin Masthagen och Bo Johansson. NIRAS/Nordplans analys har dessutom baserats på statistisk och information från; SCB om befolkning och konsumtion. HUIs, Handelns Utredningsinstitut, publikationer Handeln i Sverige, 2009 om volymer och historisk utveckling. Befolkningsprognoser och demografi från KAAB via Höörs kommun. Delar av Översiktsplan för Höörs kommun. Vägverkets planer för kommunen. NIRAS/Nordplans tidigare utredning i handelsfrågor för kommuner i regionen och grannskapet. Tidigare utredning om handeln i Höörs centrum; HUR (Handelns utvecklingsråd) rapport Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Detaljhandeln i Skåne 2008, Svensk Handel. Prognos år för utförda beräkningar är åren 2013 och Alla omsättningsuppgifter är i 2008 års priser inkl moms om inte särskilt anges. NIRAS 14 (54)

15 3 MEDVERKANDE Från NIRAS/Nordplan, utredning och rapport. Jan Jonasson Thomas Hellström Charlotte Rudling Maria Burman Janne Sandahl (Projektledare) (Huvudansvarig) (Utredare) (utredare) (Back up) Från Höörs kommun har följande personer deltagit i förberedelser för workshops: Jan Sohlmér Bo Johansson Peter Wollin Kommundirektör Stadsarkitekt Näringslivschef På avstämningsmötena (workshops) har Jan Jonasson NIRAS/Nordplan varit föredragande. NIRAS 15 (54)

16 4 DEFINITIONER Detaljhandeln har i denna utredning indelats i två huvudkategorier: Dagligvaror (DV) som innefattar mat, blommor, kem-tekniska artiklar m.m. Av dagligvaror är ungefär 70 % livsmedel enligt livsmedelsstadgan Sällanköpsvaror (SV) är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som indelats i två huvudgrupper: Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) Dessutom diskuteras s.k. övrig service (restauranger, banker, hantverk mm), som dock ej omfattas av den detaljhandelspolicy som utredningen syftar till. Till egentlig detaljhandel räknas inte verksamheter som bilförsäljning, bensinstationer, system och apotek. Centrum handel: Handel som sker i ortens centrala delar i mindre butikslokaler oftast shopping. Extern handel: Handel som sker utanför, i utkanterna eller f.d. industriområde. Oftast volymhandel och där lågt pris är framträdande. Årsomsättning: Försäljning per år inkl moms i 2008 års priser. Butiksyta: Total uthyrbar yta i kvm. Efterfrågan (konsumtion): Den totala efterfrågan i en kommun beroende på befolkning och konsumtion per capita. Total detaljhandel eller indelat i dagligvaruhandel (DV) och sällanköpsvaruhandel (SV). Benämns också som konsumtionsunderlag (KU). Utflöde/inflöde: Anger hur stor andel i procent av kommunens invånare som handlar inom kommunen. Kommunens totala verkliga omsättning i förhållande till kommunens konsumtionsunderlag (antal invånare x konsumtion per capita). Försäljningsindex: Används för att ange utflöde/inflöde. Utgångspunkt 100 %. Då sker all handel inom kommun av kommuninvånarna. Bpl: bilparkeringsplatser. NIRAS 16 (54)

17 5 TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL 5.1 Nationellt En växande konsumtion Detaljhandelns försäljning (omsättning) motsvarar ca 1/6 av Sveriges totala BNP och utgör cirka 1/3 av den totala privata konsumtionen. Den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige uppgick till närmare 537 miljarder kronor år , varav 264 miljarder kronor dagligvaror och 273 miljarder kronor sällanköpsvaror. Under år 2008 ökade detaljhandelns omsättning med ca 4 %. Sällanköpsvaror svarade för den starkaste tillväxten, knappt 6 %. Dagligvarorna nådde också en årlig tillväxt på ca 2 %. Allt i löpande priser (värde). Efter 10 års kraftig försäljningsökning förändrades utvecklingen från hösten Prognoserna anger nu betydligt måttligare utveckling de kommande fem åren. Tillämpade tillväxttal för konsumtion per capita År 2008 ökade i volym (fasta priser) hela detaljhandeln med 1,1 %. Dagligvaruhandeln minskade med -0,7 % och sällanköpshandeln ökade med +2,5 %. NIRAS/Nordplan har för utredningsarbetet valt följande tillväxttal för konsumtionen per capita som årsgenomsnitt från och med år 2008 till och med år 2018, dvs. under totalt 10 år: dagligvaror + 1,0 % per år och sällanköpsvaror + 2,0 % per år i fasta priser 2. Jfr årsvis i följande tabell. Dagligvaror (DV) åren (genomsnitt) +1,0 % årligen Sällanköpsvaror (SV) åren (genomsnitt) +2,0 % årligen Olika typer av detaljhandelsplatser utvecklas olika Detaljhandeln i stadskärnor och små stadsdelscentra har under det senaste decenniet inte ökat lika snabbt som externhandeln. Detta beror vad gäller stadskärnorna främst på utrymmes- och tillgänglighetsbrist, som motverkar möjligheten till större nyetableringar, samt ibland ett splittrat fastighetsägande som gör det svårare att ta ett samlat grepp. Stadsdelscentra tappar mark helt enkelt för att de alltför ofta är för små, illa lokaliserade och omoderna. Under senare år har det genomförts ett stort antal renoveringar och omdaningar av citygallerior och stadsdelscentra. Många stora stadsdelscentra och externa köpcentra har förnyats med anmärkningsvärd framgång och med växande marknadsandelar som resultat. I dagens hårda konkurrens är det vanligt med en förnyelsefrekvens för köpcentrum på ner mot fem år. 1 Källa: HUI (Svensk Handel), Handeln i Sverige Basdata från SCB. 2 Alla konsumtions- och försäljningsuppgifter i denna rapport anges inkl moms i fasta priser om inte annat anges. NIRAS 17 (54)

18 Detaljhandelsutvecklingen kännetecknas alltmer av koncentration. Handeln samlas på stora handelsplatser i: stora stadskärnor stora köpcentra (ofta inbyggda) eller stora stadsdelscentra de starka regionerna och de stora städerna s.k. Retail parks med friliggande och ofta stora butiker med volymhandel och ibland dagligvaror Bild 1. Utvecklingsvägar detaljhandeln. Om vi räknar med att Sverige har 320 köpcentra (inkl stora stadsdelscentra) så svarar dessa för omkring en tredjedel av detaljhandelsomsättningen i landet. Dagligvaror etableras till stor del externt i stormarknader och köpcentra eller i stora stadsdelscentra. Olika typer av handelsplatser utvecklas generellt sett olika m.h.t. vilken produkt de erbjuder konsument avseende handelsplatsens eller centrets storlek och mångfald i utbud. Trenden i Sverige är f.n. att stora centrum ökar sin sällanköpsvaruförsäljning mer än den allmänna marknadstillväxten, medan små tappar. De flesta stora köpcentra, stadsdelscentra och stadskärnor innehåller även övrig kommersiell service (restauranger, systembolaget, banker, bibliotek, upplevelseverksamheter mm). Andelen yta för övrig kommersiell service i ett stort köp- eller stadsdelscentrum kan vara upp emot 20 %, i små centra ofta högre. Dessa utvecklingslinjer för detaljhandeln följer konsumentbeteendet som det faktiskt utvecklas eller som handeln bedömer att det kommer att utvecklas. NIRAS 18 (54)

19 Handeln följer också kundernas efterfrågan på andra sätt, och blir t ex alltmer mångkulturell med stark sortimentsbreddning och många högtider att fira. Ca 14 % av de boende i Sverige är utlandsfödda, i Höör ca 10 % och i Skåne län ca 17 %. Branschen söker ständigt nya utbudsprofiler, f.n. gärna baserade på studier av livsstilar och trender, särskilt i storstäderna. Miljödebatten, strävan mot det uthålliga samhället, höjda drivmedelspriser och oron för den globala uppvärmningen antas komma att påverka beteendena i riktning mot kortare resvägar. Dagens s.k. överkonsumtion kan komma att dämpas även om tendensen idag är den motsatta. Vi har rimligtvis att se fram emot olika livsstilsförändringar. Vi behandlar detta i utredningen genom en saklig analys av alternativa framtidsscenarier, till underlag för kommunens politiska ställningstaganden. Internethandeln har idag ungefär 4 % marknadsandel och är växande. Andelen varierar starkt mellan branscherna. Av hela SV är den ca 8 %. Dessa tendenser gäller Sverige, men i princip även utomlands. 5.2 Dagsläge och tillbakablick på sydvästra Skåne Allmänna trender Detaljhandeln i framför allt västra Skåne har utvecklats mycket starkt den senaste tioårsperioden. Inköpsbeteenden och etableringsinriktning har i stort sett följt de nationella trenderna. Flera nya detaljhandelsetableringar är på gång i regionen antingen under uppförande eller på projekteringsstadiet. En uppbromsning har skett sedan hösten Utvecklingen för handeln har följt den allmänna starka utvecklingen i regionen och länet. Befolkningstillväxten de senaste fem åren var drygt 4 % för länet (ca invånare) och i västra Skåne 5,5 % (ca invånare), vilket innebär ett tillskott motsvarande drygt dubbelt Höörs kommuns befolkning. Omsättning År 2008 var detaljhandelns årsomsättning i Skåne län ca 68 miljarder kronor inkl moms, uppdelat på 32 miljarder kronor dagligvaruhandel och drygt 36 miljarder kronor i sällanköpsvaruhandel. Motsvarande siffror för sydvästra Skånes dagligvaruhandel var drygt 18 miljarder kronor och sällanköpsvaruhandeln var drygt 24 miljarder kronor. Av denna handel stod Höörs kommun för 462 miljoner kronor dagligvaruhandel och 187 miljoner kronor sällanköpsvaruhandel. NIRAS 19 (54)

20 Försäljningsindex Befolkning och konsumtion. Utveckling av regionens detaljhandel sedan år 2004 Från år 2004 har detaljhandelns omsättning i Skåne län ökat med 27 %. Dagligvaror med 21 % och sällanköpsvaror med 33 %. Motsvarande siffror för Höörs kommun var totalt 12 %, för dagligvaror 30 % och sällanköpsvaror -12 %. Höörs kommun har haft en bra utveckling för dagligvaror men inte haft samma positiva utveckling med sällanköpsvaror utan där haft en klart negativ utveckling. Totalt har utvecklingen varit något sämre än regionens. Mellan åren 2004 och 2008 har Höörs kommun haft en befolkningsökning på 3,6 % och förra året (2009) en ökning med 1,5 %. Prognosen pekar på en ökning med ca 0,8 % årligen fram till år 2018, med något lägre tal i inledningen och högre i den senare delen. Talen ligger lägre än snittet för Skåne län, som är strax under 1,0 %, och är klart lägre än snittet för kommunerna i sydvästra Skåne. Med den genomsnittliga befolkningsökningen på ca 0,8 % och konsumtionsökningen kommer efterfrågan för Höörs kommun öka med i snitt ca 7 Mkr årligen för dagligvaror och 13 Mkr årligen för sällanköpsvaror, med lägre utveckling de närmsta åren Detaljhandelsindex Hööroch Skåne jmf riket Höör Skåne Figur 1: Indexutveckling, total detaljhandel, Höör och Skåne län Källa: Handeln i Sverige NIRAS 20 (54)

21 Försäljningsindex Utveckling av regionens dagligvaruhandel sedan 2003 Höörs kommun har sedan år 2005 haft en bättre utveckling av dagligvaruhandeln än Skåne län. Skåne har ett svagt utflöde bl. a beroende på närheten till utlandet. Inflöde/utflöde anger hur stor andel i procent av områdets invånare som handlar inom området. Området, ex. kommunens totala verkliga omsättning i förhållande till kommunens konsumtionsunderlag (antal invånare x konsumtion per capita). Nivån på dagligvaruindex år 2008 ligger över 100 vilket innebär ett inflöde av handel. Höörs kommun har en bra struktur och bra butiker vad gäller dagligvaruhandel Dagligvaruindex Höörs kommun och Skåne län jmf riket Skåne Höör Figur 2: Indexutveckling, dagligvaruhandel, Höör och Skåne län Källa: Handeln i Sverige NIRAS 21 (54)

22 Försäljningsindex Utveckling av regionens sällanköpsvaruhandel sedan år 2003 Höörs sällanköpsvaruindex ligger på en låg nivå. Utvecklingen i Höörs kommun har inte följt utvecklingen i Skåne län. Sällanköpsvaruhandeln har utvecklats starkt i riket under perioden men Höör har inte haft motsvarande utveckling. Butiksutbudet inom sällanköpsvaror är svagt och strukturen allt för spridd för att vara tillräckligt attraktiv Sällanköpsvaruindex Hööroch Skåne jmf riket Höör Skåne Figur 3: Indexutveckling, sällanköpsvaruhandel, Höör och Skåne län Källa: Handeln i Sverige Möjlig/tänkbar utveckling till år 2013 och år 2018 År 2008 ökade i volym (fasta priser) hela detaljhandeln med 1,1 % i riket. Dagligvaror minskade med - 0,7 % medan sällanköpsvaror ökade med +2,5 %. Nordplan har som nämnts för utredningsarbetet valt följande tillväxttal för konsumtionen per capita som årsgenomsnitt från och med år 2008 till och med år 2018, d v s under totalt 8 år: dagligvaror + 1,0 % per år och sällanköpsvaror i genomsnitt + 2,0 % per år i fasta priser. Befolkningstillväxten för Höörs förutses enligt ovan ligga på 0,8 % per år 3 under perioden fram till år Av den totala efterfrågetillväxten tar elektronisk handel (internethandel) och postorder 1 till 2 miljarder kr per år med stora branschvariationer. Denna tillväxt har hittills utgjort en liten del av de ovan angivna tillväxttalen. NIRAS/Nordplan bedömer att den elektroniska handeln kommer att växa som nischprodukt. På lång sikt kan nischen bli betydande. Möjligen ska vi räkna med att e-handeln i Mkr växer lite snabbare framöver, när tekniken mognat och konsumenten lärt sig skilja på bra och dåliga e-handelsföretag. Idag är årsomsättningen av detaljhandelsvaror över nätet ca 20 miljarder kr. 3 Källa: Höörs kommun. NIRAS 22 (54)

23 Utöver att internethandeln så sakta tar marknadsandelen erbjuder nätet också en rationaliseringsmöjlighet för inköpsplanering. NIRAS 23 (54)

24 6 HÖÖR OCH DESS DETALJHANDEL IDAG 6.1 En växande kommun Höör ligger i Mellanskåne, i kanten av den växande västra delen av Skåne och den inre/nordöstra delen av Skåne, som har en lugnare utveckling. Det är ca 45 minuter från Malmö eller minuter från Lund med bil eller tåg/buss. E22 passerar i sydöstra delen av kommunen, men Höörs tätort ligger ca 1,5 mil från den. Riksväg 23 och 13 från söder och norrut är den största pulsådern genom Höör. Stambanan går genom Höör med frekventa stopp av region/lokaltågen. X2000 och Intercitytågen stannar inte i Höör. Kommunens läge mitt i Skåne med bra förbindelser gör att det går mycket bra att bo i kommunen och pendla till arbetsplatser/utbud i andra kommuner. Boendekostnad/boendekvalité är generellt också till klar fördel för kommunen. Fritidsboendet är stort i kommunen, drygt fritidshus. Höör Figur 4: Befolkningsutveckling för Höörs kommun och södra Sverige Höör har invånare (dec 2009). Av kommunens befolkningstal står Höörs kommundel för ca 70 % eller drygt invånare. Snogeröd kommer därefter med invånare, Tjörnarp med invånare och Norra Rörum med 890 invånare är de största tätorterna. Kommunen är stor till ytan, 293 kvkm, vilket gör att för mindre orter och för invånare på landsbygden, är Höör inte alltid den närmsta större orten. Inkomstnivån i Höör ligger på 94 % i index jmf rikets nivå. Skåne ligger på 98 %. Kommunerna sydväst om Höör har en högre nivå och de i norr en något lägre. Höörs befolkning innehåller en högre andel barn än Skåne län och riket. 19,2 % är barn under 16 år. Motsvarande för Skåne län 17,9 % och för riket 18,0 %. NIRAS 24 (54)

25 Försäljningsindex 6.2 Höör i sin region, detaljhandelns in- och utflöden Utveckling av Höörs dagligvaru-, sällanköpsvaru- och totala detaljhandel i relation till riket Indexutveckling Höör jmf riket Sällanköpsvaror Total detaljhandel Dagligvaror Figur 5: Indexutveckling för Höörs detaljhandel reltivt riket Källa: Handeln i Sverige Höör har ett utflöde av handel till andra kommuner. Försäljningsindex var för år 2008, 74 % d v s ett utflöde på 26 % av hela detaljhandeln relativt för riket och 20 % relativt länet. Uppdelat är motsvarande siffror för dagligvaruhandeln 108 %, vilket innebär ett inflöde på 8 % relativt riket och 16 % relativt länet. För sällanköpsvaror är försäljningsindex 42 % vilket innebär ett utflöde på 58 % relativt riket och länet. Utflödet är relativt stort vad gäller sällanköpsvaruhandeln och beror på kommunens eget utbud och styrkan i konkurrerande utbud i kommuner intill. Höörs kommuns läge, nära flera starka utbud i andra kommuner förklarar en del av utflödet. För dagligvaror är bilden helt annorlunda. Med ett starkt butiksutbud lockas kunder från andra kommuner till Höör. Fritidsboende och besökande påverkar också. I absoluta tal har Höör ett inflöde av dagligvaruhandel på ca 35 Mkr/år. För sällanköpsvaror är utflödet ca 250 Mkr till grannkommunerna som Lund, Kävlinge, Burlöv och Malmö. NIRAS 25 (54)

26 6.3 Dagens detaljhandel i Höör I centrum ligger flera sällanköpsvarubutiker, till största delen shoppingbutiker. Klädbutiker, i första hand dam- och barnkläder, bokhandel och optik/ur/guld finns representerade. Serviceutbudet med exempelvis banker, mäklare, frisör, apotek, systembolag, turistinformation och kiosker är störst här. Bild 2. Centrum från västra Nya Torg. Coop Konsum med post, ligger vid Nya Torg och två speciallivsbutiker finns vid Storgatan. Ett par blomsteraffärer finns vid torget och på en sidogata. Konditorier, pizzerior och några mindre restauranger finns också i centrum. Dagligvaruhandeln har ca kvm i yta. Bild 3. Konsum i sydöstra delen Nya Torg. NIRAS 26 (54)

27 Norra verksamhetsområdet, Bilema Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross tog över verksamheten år 2007 och är den stora magneten till området. I första hand säljs dagligvaror men det finns också ett bra utbud av sällanköpsvaror. En butik för hushållsel och en klädbutik finns också i anslutning till City Gross. Ytan för City Gross och närliggande butiker är ca kvm. Bild 4. Bilemaområdet med City Gross, Höör. I Bilemaområdet, Norra verksamhetsområdet, finns insprängt annan handel ofta i f.d. industrilokaler. I de flesta fall är det volymhandelsbutiker. En större outlet för sport/kläder och skor- Lager 23, en stor musikinstrumentaffär- Elmelids Musik med stort upptagningsområde, möbelaffär med specialmöbler- Geromar, fiskbutik- Östersjö lax, trädgårdsmaskiner m.fl. Ytan för detta område är svårt att beräkna men omfattar ca kvm. Fler vill etablera sig i området och området har möjlighet att växa. Området kommer att påverkas när Rv23/13 får en ny sträckning runt Höör. NIRAS 27 (54)

28 Frosta Center En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här, Ica Supermarket, ca kvm. I samma byggnad som Ica butiken finns också flera mindre sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna byggnad utgör egentliga Frosta center. Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en större färgbutik, tillsammans med andra grövre serviceutbud. Ytan för sällanköpsvaror är ca kvm. Bild 5. Frosta Center med Ica Supermarket, Höör. Väster om järnvägen Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad XL. Intill finns också andra mindre butiker med närliggande sortiment. Ett mindre område med mycket blandat innehåll finns mittemot stationsområdet också väster om järnvägen. Här ligger också en större pendlarparkering. Handelsytan för detta område är ca kvm. Bild 6. Handelsområdet väster om järnvägen, Höör. NIRAS 28 (54)

29 Netto Finns etablerad strax norr om Frosta center vid Frostavallsvägen. Butiken öppnade år I närområdet finns mest lättare industriverksamhet. Bild 7. Netto, norr om Frostavallsvägen, Höör. Södra verksamhetsområdet Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. 3 bensinstationer finns etablerade här och Lidl har etablerat en dagligvarubutik, på ca kvm. I området finns det också volymhandel som byggvaror- Kvist o Knast, djurmatsbutik- Teba hund&katt och en butik för trädgårdsmaskiner. Ytan för volymhandel ca kvm Bild 8. Södra verksamhetsområdet med Lidl, Höör. Övrigt Det finns etablerad handel även på andra områden i Höör. Oftast enstaka butiker eller serviceutbud. NIRAS 29 (54)

30 Snogeröd, Tjörnarp och Norra Rörum. Endast Norra Rörum har kvar sin dagligvarubutik. Butiken är också ombud för post och apotek. Snogeröd och Tjörnarp har inte kvar någon butik. Bild 9. Lanthandeln i Norra Rörum. NIRAS 30 (54)

31 7 KONKURRENS TILL DETALJHANDELN I HÖÖR 7.1 En stark och växande konkurrens Med det läge som Höörs kommun har geografiskt med starka grannar, är det inte överraskande att det finns flera starka detaljhandelsutbud relativt nära med varierat innehåll och stark konkurrenskraft. Flödet mellan kommunerna är stort då avstånden är korta och pendlingsmöjligheterna är goda. Hörby Grannkommunen i öster har ett mer tydligt uppbyggt centrum med samlat utbud. Externt i Hörby vid väg 13 ligger Ica Kvantum och Netto. Ingen större sällanköpsvaruhandel har följt efter. Flyttas väg 23/13 utanför Höör kommer den stora korsningen med E 22 att ligga strax väster om Hörbys tätort, istället för vid Rolsberga som idag. Bedömningen är att konkurrerade handel kan få intresse att etablera i Hörby vid denna stora, vältrafikerade korsning. Eslöv Grannkommunen i söder brottas också med utflöde till kommunerna i sydväst. Ett centrum som har svårt att hitta sin form och attraktion. Det planeras för handel i nordöstra delarna av Eslöv, i första hand volymhandel. Möjlighet finns till ca kvm. Detta kan påverka handel genom att boende i södra delen av Höörs kommun än mer säker sig mot Eslöv. Center Syd, Kävlinge Ligger i Kävlinge kommun. Består både av en shoppingdel och av en volymhandelsdel. Tre dagligvarubutiker Ica Maxi, Willys och Lidl. Omsättning, 985 Mkr exkl. volymhandel. Yta, ca kvm. Planer: Centrat håller på att byggas om och byggas ut. En ny avfart från E6:an planeras. Nova/Pilsåker/Mobilia, Lund Ligger i västra Lund. Nova har till största delen shoppinghandel men byggdes till för något år sedan och fick då också tillskott med volymhandel. I området har också Pilsåkers handelsområde vuxit upp för volymhandel. Media Markt är där den största dragaren. I området intill finns Mobilia som är betydligt äldre än Nova/Pilsåker. Här dominerar dagligvaruhandeln med City Gross och Ica Kvantum. Mindre volymhandel finns också i Mobiliaområdet Novas omsättning var ca 870 Mkr (år 2007) exklusive Pilsåker och Mobilia som säljer nästan lika mycket. Handelsområdet omsätter totalt upp mot Mkr. Yta, för Nova ca kvm. Totalt för Nova/Pilsåker/Mobilia ca kvm. NIRAS 31 (54)

32 Mer handel planeras framförallt i Mobilia. En stormarknad etablerar hösten 2010, och det blir nya ytor för volymhandel. Med en planerad rondell får man områdena att mer fungera som en enhet för besökande. Gastelyckan, Lund Det planeras för ca kvm ny detaljhandel strax öster om motorvägen E22, vid den nya avfarten till Lund. Volymhandel och dagligvaruhandel är det tänkta innehållet i handelsområdet. Burlövs Center, Burlöv Det äldsta centrat som har byggts till i omgångar, senast år Centrat har små möjligheter att växa ytterligare. Innehåller stormarknad, shoppingbutiker och några volymhandelsbutiker. Omsättning 2007 nästan Mkr. Yta, ca kvm. Malmö, regionalt handelscentrum Malmö är den regionalt överordnade handelsorten för dem som bor i Höör. Ett attraktivt centrum med butiker som bara finns i Malmö. Service och kulturutbud som lockar till besök av olika karaktär. St.Bernstorp/ Toftanäs i nordöstra Malmö/Burlöv vid Yttre Ringvägen har möjligheter att växa ytterligare. Dagligvaror och volymhandel med Hornbach bygg/trädgård som den största dragaren. Svågertorp, volymhandelscentra i södra Malmö också vid Yttre Ringvägen. Ikea öppnade under år 2009 i området. Svågertorp kommer att bli ett mycket starkt regionalt volymhandelsområde. Ännu ingen dagligvaruhandel. Strax intill nya Citytunnelstationen i Hyllie växer Emporia fram med ca kvm för i första hand shopping men även dagligvaruhandel. Intill ligger Malmö Arena med upptagningsområde från stora delar av Skåne och även från danska sidan. Emporia öppnar tidigast år Malmö Entré som öppnat i mars 2009 fångar upp kunder norrifrån med både handel och upplevelser. Hässleholm - Kristianstad Hässleholm norr om Höörs kommun, är centralort i norra Skåne. Planer finns på etablering av en City Gross i Hässleholm. Detta kan bidra till en ökad etableringstakt i Hässleholms kommun. Kristianstad är den regionalt överordnade orten i nordost. Stark centrumhandel kommer att ytterligare förstärkas med utbyggnad av Östra Centrum. Det planeras också för handelsområden av mer volymhandelskaraktär både öster och väster om Kristianstad längs med E 22. NIRAS 32 (54)

33 8 FÖRÄNDRINGAR I INFRASTRUKTUR I HÖÖR Karta 1: Infrastrukturförändringar i Höör. 8.1 Förändring av väg 23/13, öster om Höör Vägplanen är att väg 23/13 dras öster om Höör mot Hörby. Ny korsning med anslutning till E 22 blir i Hörby kommun. Detta gör att väg 23 som idag går igenom Höörs tätort och vidare söderut genom kommunen kommer att få en annan roll med mindre genomfartstrafik. Väg 23 och väg 13 kommer att mötas nordost om Bilemaområdet, norra verksamhetsområdet. Vägplanerna ligger en bit fram i tiden, , och kan också komma att ändras. 8.2 Väg 13/100 mot Helsingborg På mycket lång sikt kan väg 13/100 får ny dragning avsnittet norr om Höör. 8.3 Trafikomläggning i centrum, Nya Torg I samband med ombyggnaden av Nya Torg kan det bli smärre förändringar i trafikföringen runt torget. NIRAS 33 (54)

34 8.4 E 22, motorväg Beslut är nu tagna för att påbörja arbetet med att bygga motorväg från Gårdstånga vidare mot Kristianstad. Detta medför att korsningen väg 23 och E 22 byggs om och att infarten till befintliga butiker i Rolsberga ändras och blir mer indirekt. 8.5 Tågtrafiken Fortsatt utveckling av den regionala tågtrafiken planeras. Höör kommer även fortsättningsvis vara en viktig hållplats med flera regionala avgångar i timman. Tjörnarp kommer från och med år 2015 att få pågatågstrafik. 9 CENTRUMHANDEL I HÖÖR, FÖRUTSÄTTNINGAR Karta 2. Område för handel i centrum, Höör. Utbud och omsättning Centrum i Höör finns till största delen runt Nya Torg, längs Mejeri- och Storgatan, mellan Nya Torg och Stationen samt ned mot Lilla Torg. Sedan finns det mindre butiker på andra ställen nära detta område. Området är relativt stort och utbudspunkterna ligger inte koncentrerade intill varandra utan det finns flera mellanrum. I första hand är det shopping- och service som finns etablerat inom detta område, förutom boende. Här finns en stor dagligvarubutik, en mindre köttaffär och en mindre brödbutik. Bedömd omsättning dagligvaror ca 70 mkr. Omsättningen för shoppinghandeln i centrum bedöms ligga på ca 60 Mkr på en yta av ca kvm. Motsvarande yta finns också för serviceutbudet. NIRAS 34 (54)

35 Inga kedjebutiker finns i centrum. Lokala klädesbutiker som Falkenklevs, Laroth Stedh, Modehuset är det flest av. En bokhandel Billingska Bokhandeln finns också vilket är ovanligt i orter av denna storlek. Banker dominerar flera stora fasadytor mot torget, vilket gör att det är svårt som besökande att få ett samlat intryck av hela utbudet av shopping. Ingen galleria finns. Ett par konditorier/brödbutiker ex; Boijertz konditori och några restauranger finns runt Nya Torg och upp mot Stationen. Möjligheter till uteservering finns i bra solläge. Köttboden och Åkessons ost finns vid Storgatan. Service i form av apotek, systembolag, banker etc. finns samlade i centrum. Detta utbud blir allt viktigare i samklang med shoppingutbudet för att locka till besök och ärende. Bild 10. Östra sidan av Nya Torg. Gatuparkering och uteservering. Tillgänglighet och parkering I centrala Höör finns ca 500 bpl i form av markparkering eller gatuparkering. De största parkeringsplatserna är Nya Torg, söder om Stationen, parkeringen vid Coop Konsum och gatuparkering. Gatuparkeringen står för drygt 30 % av parkeringsutbudet. Med ett utspritt centrum åker besökande bil mellan de olika utbudspunkterna och parkerar helst utanför butiken. Från parkering på Nya Torg når man flest utbudspunkter. Parkeringsutbudet är inte något hinder för besök i centrum idag utan det bedöms räcka till. Strax väster om Stationen finns en större pendlarparkering som tar hand om dessa bilar som annars kunnat störa tillgängligheten. Inga avgifter tas ut för parkering. Parkeringstiden begränsas med p-skiva. Vid en ombyggnad av Nya Torg bör inte dessa möjligheter till bra tillgänglighet försämras. NIRAS 35 (54)

36 Bild 11. Parkering på Nya Torg idag. 9.1 Kolla läget För att analysera och utveckla bl. a centrumhandel har Nordplan arbetat fram en modell som förenklar och hjälper. Den kan användas för att bedöma kvaliteten i befintliga stråk och ligga som underlag för förnyelse arbete i Höörs centrum. (Denna analys görs inte i denna utredning för Höörs kommun.) Kolla läget om modellen, en beskrivning Kolla Läget visar lägeskvaliteter och försäljningsmöjligheter i ett centrum eller en stadskärna. Den är uppbyggd av sex huvudparametrar, se nedanstående blockschema. Modellen är validerad, testad, för sex olika branscher och kan bl. a användas för att studera vilka effekter olika fysiska förändringar i ett centrum eller en stadskärna som Höör skulle få på detaljhandelns försäljningsmöjligheter eller för att visa lönsamheten för en verksamhet att flytta från ett läge till ett annat i centrum. Läget kan förklara mellan 25 och 75 procent av en butiks framgång, beroende på bransch. Figur 6: Kolla Lägets principuppbyggnad. Källa: Nordplan AB. Kolla Läget har ett poängsystem, där poängsumman står i relation till försäljningsmöjligheterna i ett befintligt läge (med en befintlig eller eventuellt nyetablerad butik). NIRAS 36 (54)

37 Bild 12. Samlat handelsutbud vid mynningen av Storgatan i Nya Torg. 9.2 Stadskärneförnyelse en betraktelse Vi gör här ett mellanstick om generellt nödvändig och lönsam stadskärneförnyelse. Nödvändig stadskärneförnyelse Stadskärneförnyelse har alltid förekommit, oftast som ett led i en övergripande stadsförnyelse med en miljömässig/estetisk/arkitektonisk inriktning. Under de senaste decennierna har förnyelseansträngningarna i allt högre grad inriktats mot att skapa bättre konkurrenskraft gentemot externa alternativ och stadskärnor i grannkommunerna. Externhandelns tillväxt har sin bakgrund i konsumtionstillväxten, en efterfrågeförändring i polariserad riktning (shopping i små butiker kontra storhandel), det alltmer utspridda boendet och den alltjämt ökande bilismen som tillsammans med tilltagande kapacitets- och miljöproblem i stadskärnorna öppnat för externa alternativ. Detta har varit särskilt tydligt för detaljhandel och liknande servicefunktioner, det vi kallar besöksintensiva verksamheter. Stadskärnorna försvagades, såväl relativt som absolut, i många fall med allvarliga negativa miljökonsekvenser. Förluster för stadskärnans detaljhandel på tiotals procent noterades, t ex i nu relativt framgångsrika Jönköpings centrum när A6 Center etablerades. Så här är det i hela västvärlden. I många europeiska länder har man antagit stränga lagar för att hindra externetableringar och därigenom skydda stadskärnorna. I Sverige har vi inga sådana lagar utan måste agera utifrån andra utgångspunkter, baserade på frivillighet och förstånd, syftande till att stärka stadskärnorna. Som det visat sig: en mödosam och ibland framgångsrik väg. NIRAS 37 (54)

38 Ett dilemma är att stadskärnorna har en förhållandevis svårhanterlig intressentsammansättning, betydligt mer komplex än i köpcentra. Stadskärneparterna, som alltså samtliga bör få sina mål i rimlig utsträckning uppfyllda, är: kommunen och kommuninvånarna, stadskärnans fastighetsägare, stadskärnans verksamheter och ortens näringsliv. För framgång krävs därför målmedveten samverkan, baserad på en helhetssyn. Lönsam stadskärneförnyelse Många studier världen över visar att stadskärneförnyelse är lönsam. Nordplan, KTH, Svensk Handel, ett antal stora nationella fastighetsägare m.fl. publicerade år 1994 den i detta sammanhang grundläggande rapporten Stadskärneförnyelse och fastighetsvärde. Den visade hur ett antal svenska och utländska stadskärnor utvecklats ekonomiskt efter förnyelsesatsningar. Slutsatsen var entydig: Det sannolikt mest lönsamma en fastighetsägare med fastigheter i centrala stadskärnelägen kan ägna sig åt är att satsa pengar på stadskärneförnyelse. Avkastningen i relativa termer blir extremt god, förutsatt att förnyelsen görs på rätt sätt och man satsar uthålligt. Viktigast är att alla parter satsar tillsammans på bättre inre och yttre tillgänglighet, bättre miljö, bättre utbud och bättre skötsel/marknadsföring. För att klara av dessa mångfacetterade krav måste man ha en väl finansierad ledningsorganisation som arbetar med minst tre års framförhållning och disponerar högklassig kompetens för såväl visionär och konkret planering som löpande skötsel års forskning har gång på gång bekräftats av verkligheten och betraktas idag som närmast självklar. Enkelt uttryckt kan man med fog hävda att en väl genomförd förnyelsesatsning i en något eftersatt stadskärna i en medelstor till stor svensk stad: ökar de besöksintensiva näringarnas intäkter med allra minst 5 à 10 % ökar de besöksintensiva verksamheternas hyresförmåga med ca 10 % ökar fastighetsvärdena med minst 5 % ökar kommuninvånarnas uppskattning av stadskärnan Detta oräknat om man i förnyelsearbetet också tillför nya större utbud, som då ökar de positiva effekterna. Alla någorlunda stora svenska städer har idag aktivt arbetande och oftast framgångsrika stadskärneorganisationer. NIRAS 38 (54)

39 9.3 Slutsats för handel i centrum, kort och långsiktig utveckling För att detaljhandeln och annan service i centrala Höör skall utvecklas och stå emot konkurrerande ny handel måste enligt NIRAS/Nordplans bedömning aktiviteten kring utveckling av centrum förstärkas. Detta för att uppnå: > Ett så brett och spännande utbud i centrum som möjligt, analysera alla lokaler som går att anpassa till nya detaljhandelsbutikers behov. > En stråkstruktur ( dvs hur butiker och service ligger i förhållande till varandra ) som är genomtänkt och lockar till flera typer av besök. Varierat utbud som medför längre vistelse i centrum vid varje besök. > Högklassig och omväxlande fysisk miljö, som konkurrerande externa lägen inte kan erbjuda. > Tillgänglighet för alla trafikanter. Gående och cyklande ska även fortsättningsvis erbjudas goda, trygga besök till centrum. Även för bilar gör besöket till centrum så enkelt att andra biltillgängliga utbudspunkter inte ska kännas alltför lockande. > Att aktivt från olika parter bygga upp och stödja någon form av centrumorganisation som kan medverka i utveckling av Höörs centrum. > Marknadsföra möjligheterna till bra affärsmöjligheter i Höörs centrum. NIRAS 39 (54)

40 10 EXTERN HANDEL I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR Bilema Frosta center Centrum Verksamhetsområde Söder Karta 2. Externa handelsområden i Höör. Externa handelsområden Externa handelsområden har antingen vuxit upp i områden tänkta att utveckla denna typ av handel eller vanligast är att industriområden har ändrat karaktär och fått allt mer innehåll av handel. Det senare beror oftast på att här har funnits tillgång till lokaler som gått att anpassa för rimliga kostnader till handelslokaler. De som etablerat sig här först har ofta haft lågt pris som en viktig konkurrensfaktor. Tillgång till stor och gratis parkering har också varit viktig. För att skydda centrumhandeln har flera kommuner inte aktivt arbetat för att utveckla den externa handeln. Man har inte i planeringen avsatt mark nära trafikleder för denna typ av handel. De har istället vuxit fram genom etablering först liten skala, som varit framgångsrik, och sedan vuxit efterhand och då lockat till sig andra typer av handel. Ett nytt handelsområde har vuxit fram som sedan kommunens planering fått anpassa sig till. I första hand är det skrymmande varor som säljs, men ofta blandas utbuden upp med andra typer av sortiment. Norra verksamhetsområdet, City Gross/Bilema är exempel på ett externt handelsområde tillsammans med olika typer av lättare industriverksamhet. Det Södra verksamhetsområdet NIRAS 40 (54)

41 ligger inte lika externt. Innehållet här är också blandat. Frosta center och området väster om järnvägen är inte heller renodlade handelsområden utan har också annat innehåll. Detta område ligger väldigt nära centrum och innehållet påverkar klart möjligheterna till att utveckla Höörs centrum Norra verksamhetsområdet Utbud och storlek Här ligger City Gross stormarknad framvuxen ur Besto/Bilema lågprishandel. City Gross tog över verksamheten år 2007 och är den stora magneten till området. I första hand säljs dagligvaror men det finns också ett bra utbud av sällanköpsvaror. En butik för hushållsel och en klädbutik finns också i anslutning till City Gross. Ytan för City Gross och närliggande butiker är ca kvm. I Bilema området, Norra verksamhetsområdet, finns insprängt annan handel ofta i f.d. industrilokaler. I de flesta fall är det volymhandelsbutiker. Affärshuset Gothia innehåller flera outlets bl.a. för sport/kläder och skor - Lager 23, vid sidan om finns en stor musikinstrumentaffär - Elmelids Musik med stort upptagningsområde, möbelaffär med specialmöbler - Geromar, fiskbutik - Östersjö-lax, trädgårdsmaskiner - Elva motortjänst, Soffhuset m.fl. Ytan för detta område är svårt att beräkna men omfattar ca 8000 kvm. Fler vill etablera sig i området och området har möjlighet att växa. Området kommer att påverkas när väg23/13 får en ny sträckning runt Höör. Tillgänglighet och parkering Genom området går väg 23 och en rondell fördelar in trafiken till de olika utbuden. Området ligger ca 2 km utanför centrum i Höör. Besökande till området kommer hit med bil, få besökande kommer hit med kollektiv trafik eller med cykel. Rondellen upplevs för många som svår med blandad lokal handelstrafik och tung genomfartstrafik med lastbil. City Gross har besökande från andra grannkommuner bl.a. Hässleholm, Hörby, Eslöv än Höör. Parkering finns utanför respektive handelsutbud och för City Gross finns ca 200 bpl Frosta center och området väster om järnvägen Utbud och storlek En mellanstor dagligvarubutik finns etablerad här, Ica Supermarket, ca kvm. I samma byggnad som Ica butiken finns också flera mindre sällanköpsvarubutiker; presentaffärer, heminredning, klädesbutik, skobutik m.fl. Denna byggnad utgör egentliga Frosta center. Tvärs över vägen finns också några butiker bl.a. en större färgbutik, tillsammans med andra grövre serviceutbud. Ytan för sällanköpsvaror är ca kvm. NIRAS 41 (54)

42 Väster om järnvägen vid Frostavallsvägen ligger en större byggmarknad XL. Intill finns också andra mindre butiker med närliggande sortiment. Ett mindre område med mycket blandat innehåll finns mittemot stationsområdet också väster om järnvägen. Här ligger också en större pendlarparkering. Netto finns etablerade strax norr om Frosta center vid Frostavallsvägen. Handelsytan för detta område är ca kvm. Tillgänglighet och parkering Handelsområdet ligger strax norr om Höörs centrum. De flesta som besöker området kommer med bil, men det relativt korta avståndet till boendeområden gör att det går bra att cykla hit. Ett visst närboende med gångavstånd finns också. Parkering finns vid varje utbudspunkt. Frosta center har ca 80 bpl. Parkering upplevs inte som något större hinder Södra verksamhetsområdet Utbud och storlek Vid första rondellen söder ifrån på väg 23 ligger Södra verksamhetsområdet. Tre bensinstationer finns här och Lidl, ca kvm, har etablerat en dagligvarubutik. I området finns det också volymhandel som Kvist o Knast, byggvaror, djurmatsbutik och butik för trädgårdsmaskiner. Ytan för volymhandel ca kvm. Tillgänglighet och parkering Tillgängligheten till området är bra via genomfarten väg 23 och rondellen för bilburna. Området ligger inte i direkt anslutning till boendeområden. Till Lidl går det bra med cykel. Parkering finns i anslutning till respektive utbud. Intill Lidl finns ca 200 bpl. NIRAS 42 (54)

43 11 NÄRSERVICEN I HÖÖRS KOMMUN, FÖRUTSÄTTNINGAR Närbutik Ica Supermarket Coop Konsum City Gross Netto Lidl Ica Nära DAGLIGVARUBUTIKER HÖÖR Karta 3. Dagligvarubutiker i Höörs kommun Närservice i bostadsområdena Ingen av dagligvarubutikerna kan sägas ligga i direkt anslutning till boendeområden. Coop Konsum vid Nya Torg ligger bäst till för boende i centrum. Det längsta avståndet från boendeområdena till närmsta dagligvarubutik är mellan 2 km i norra delen och 5 km i den södra. Det framförallt boende i södra delen av tärorten Höör som har långa avstånd. Netto och Lidl som ofta har rollen som närbutik har inte etablerat sig i de lägena i Höör. Ica har inte heller någon närbutik här. Närservice i de mindre orterna I Höörs kommun finns tätorterna Snogeröd, Norra Rörum och Tjörnarp. Endast i Norra Rörum finns en butik kvar. dagligvarubutik. För att för framtiden klara att driva en mindre dagligvarubutik krävs ett underlag på nästan invånare, om inte speciella omständigheter finns (ex, låga kostnader för lokal, inventarier, personal). Vilket gör att det blir svårt att driva dagligvarubutik då det idag inte finns mer än ca invånare i respektive ort. Ett mindre handelsutbud av mest lågpriskaraktär sällanköpsvaror finns också i Rolsberga vid på/avfarten från E 22 och Rv 23. NIRAS 43 (54)

44 12 SLUTSATSER/ FRÅGESTÄLLNINGAR OM DETALJHANDELN I HÖÖR Slutsatser/ frågeställningar som diskuterats vid workshops: För splittrad detaljhandelsstruktur i Höör. I princip bra struktur vad gäller dagligvaruhandel (DV). Flera utbudspunkter (för många) vad gäller sällanköpsvaruhandel (SV). Konsekvenser/möjligheter vid ny vägdragning av väg 23/13. Hur utnyttja City Gross för att förstärka sällanköpsvaruhandeln (SV)? Hur få en bättre centrumhandel. Lokaler/intressenter/tillgänglighet/miljö? Samarbetsformer som utvecklar handeln/servicen. Hur styra upp nya handelsetableringar? NIRAS 44 (54)

45 13 EXPANSIONSMÖJLIGHETER I HÖÖR Karta 4. Handelsområden i Höör, centrum och externt. NIRAS 45 (54)

46 Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt Efterfrågan på dagligvaror (DV) i Höör var 430 Mkr år 2008 och fram till år 2013 beräknas efterfrågan öka till 470 Mkr, en ökning med 40 Mkr. Sedan fram till år 2018 kan den ytterligare öka med 30 Mkr till 500 Mkr. Motsvarande efterfrågan för sällanköpsvaror (SV) i Höör var 445 Mkr år Fram till år 2013 beräknas efterfrågan öka med 65 Mkr till 510 Mkr. Fram till år 2018 kan den ytterligare öka med 65 Mkr till 575 Mkr. Ökningarna i efterfrågan beror på ökad befolkning i kommunen, samt ökad konsumtion per capita. Utveckling detaljhandel, beräkningar Höörs kommun Befolkning prognos antal inv. ca 0,8% /år KU DV 28500kr/cap plus 1 % /år SV kr/cap plus 2 %/år Försäljningsindex DV SV Omsättning DV SV Tabell 1. Beräkning detaljhandelsutveckling i Höörs kommun, år 2013 och Dagligvaror (DV) År 2008 var det ett inflöde från kommunen på 8 % eller ca 32 Mkr. Utvecklingen av försäljningsindex framöver beror på kvaliteten i Höör kommuns dagligvaruutbud i jämförelse med konkurrerande utbud nära kommunen som kan locka kommuninvånarna till inköp. Bra struktur och konkurrensaktiga butiker i kommunen ger möjlighet till fortsatt inflöde av dagligvaruhandel. Sällanköpsvaruhandel (SV) Utflödet av sällanköpshandel från Höörs kommun är stort, 58 % år 2008 eller ca 140 Mkr. Mer än hälften av sällanköpshandeln sker således i annan kommun. Både shoppinghandeln och volymhandeln har svårigheter att attrahera i tillräcklig utsträckning. Starka utbud i pendlingskommuner påverkar möjligheterna att vara tillräckligt stark i utbuden. NIRAS 46 (54)

47 Om den starka dagligvaruhandeln utvecklas ytterligare ger den draghjälp åt sällanköpshandeln och då i första hand volymhandeln. 14 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR HANDELSOMRÅDEN I HÖÖR Bilema Frosta center Centrum Verksamhetsområde Söder Karta 5: Handelsområden i Höör Norra Verksamhetsområdet I samband med planerna för en ny vägdragning av väg13/23 förtydligas bör planerna för hur området kring den nya avfarten ska användas göras klara. Här ges möjligheter till att utveckla mer detaljhandel och då i första hand volymhandel. City Gross är en bra magnet för att locka ny handel till Höör och detta område. När den nya vägdragningen realiseras finns risk att Höör tappar mycket av trafiken som idag går genom samhället och som genererar underlag för handel. I värsta fall kommer Höörs tätort att passeras och istället blir det Hörby som ges möjligheter till att utveckla mer handel i Mellanskåne. Hörby kommer att få ett bra trafikläge i korsningen mellan E22 och väg 13. För Höör är det viktigt att tydligt markera den norra infarten till tätorten om kommunen vill ha del av den verksamhet som trafiken ger underlag för. Denna del kommer att bli det viktigaste ansiktet utåt. Troligtvis vill City Gross justera sin etablering så den även i fortsättningen blir väl synlig mot korsningen. Detta gör att stora delar av Bilema området kommer att förändras. Här finns också möjligheter till betydligt mer handel i planerade verksamhets ytor i området som NIRAS 47 (54)

48 uppstår. Även om en ny vägsträckning kan dröja måste planeringen hållas aktuell så att etableringstillfällen inte glider förbi beroende på osäkra förutsättningar Centrum - Nya Torg - Stationsområdet Handel och andra centrumfunktioner har möjligheter att utvecklas mer. Nya Torg kommer att byggas om och få ett nytt spännande utseende. Följer sedan fastighetsägare efter och ser över sina fastigheter, lokaler, fasadytor och fräschar upp, förnyar kan området här omkring utgöra en bra balans för ett bra och attraktivt utbud i centrala Höör. Stationsområdet med allt fler pendlare bör tydligt integreras och bilda en ändpunkt för ett stråk i centrum. Idag är centrumområdet stort och om möjligt mår området bättre av att koncentreras till vissa delar som har naturliga samhörigheter. Den största koncentrationen bör finnas från Mejerigatan och Storgatan, norra delen av Nya Torg och vidare mot stationsområdet utgör hjärtat i centrum med flest utbudspunkter Verksamhetsområde Centrum, Frosta Center Frosta Center ligger väldigt nära Höörs centrum. Handelsområdena påverkar varandra. Etableringar som sker i ena området förändrar förutsättningarna för handeln i det andra området. Delar av området behöver förstärkas och fräschas upp. Blandningen av handel och lättare industri gör områdets karaktär otydligt och kan klart förbättras med en annan uppdelning, handel för sig och lättare industri för sig. Området omedelbart väster om järnvägen, har idag ett blandat innehåll och varierad karaktär. En stor pendlarparkering genererar trafik till och från området. Detta har gett upphov till en viss handelsverksamhet i området. Flera orter/städer har samma problematik med en järnväg som skär igenom och delar upp bl.a. Hässleholm, Lund och Eslöv. Järnvägen är en stor barriär och det är svårt att få handel och service att fungera på båda sidor. För Höör som inte är en så stor tätort är det mycket tveksamt till att handels och serviceutbuden räcker till båda sidorna. En koncentration till öster om järnvägen är att föredra. Bostadsbyggande i området kan vara ett alternativ. Boende nära pendlarstationen kan vara attraktiv för exempelvis yngre som inte har tillgång till bil och snabbt vill röra sig till/från de större städerna i sydväst Södra Verksamhetsområdet När väg 23 dras utanför Höör kommer Södra verksamhetsområdet få andra förutsättningar. Idag finns det tre bensinstationer längst fram vid stora vägen, troligtvis kommer ett par av dessa att söka ny lokalisering. Handeln i området är inte så stor, det finns jämförelsevis få utbud lokaliserade här. Troligtvis kommer handelsinslagen inte heller att öka framöver. NIRAS 48 (54)

49 14.5 Kommentar från NIRAS/Nordplan En koncentration av detaljhandeln till centrum och ett större externt område kan ge bra förutsättning för fortsatt bra dagligvaruhandel och möjligheter till både utveckling av shopping i centrum och volymhandel externt. En förändring i strukturen tar lång tid, 5-10 år. Men en klar målinriktning ger oftast bäst möjligheter. Hyresnivåer och investeringsvilja är både pådrivande och hämmande för en förändring i strukturen. Förändringen av väg 13/23 ger möjligheter till att utveckla volmhandeln med att locka fler etableringar till Höör. Men det finns en risk, om inte det görs en tydlig knytning mellan Höörs tätort och den nya korsningen, att handelsutvecklingsmöjligheterna går kommunen förbi. Fler inblandade och engagerade parter i utveckling av centrum ger möjlighet till ett bättre resultat En gemensam syn på handelns utveckling av olika parter ger bättre förutsättningar för behövliga förändringar. 15 NIRAS/NORDPLANS REKOMMENDATIONER Centrum Inventera hur mycket lokaler det går att göra om till butiker eller serviceinrättningar. Arbeta för att koncentrera handels/serviceutbuden till ett stråk med Storgatan och Mejerigatan som utgångspunkter, norra delen av Nya Torg vidare upp mot stationsområdet. Arbeta för att få ett engagemang från fastighetsägare och näringsidkare i centrum. Tillsammans med kommunen arbeta för profilera centrum. Marknadsföra för att locka entreprenörer som finns i kommun idag eller nya som vill starta någon form av verksamhet i centrum. Försöka koncentrera möjliga verksamheter hit. Inte utveckla centrumaktiviteter till väster om järnvägen. Området kan ge ett bra boende för de som frekvent utnyttjar pendlarmöjligheterna till större städer i sydväst, boende för yngre som inte har bil i samma utsträckning. Det ger då också ett tillskott av närboende till centrums utbud. Ett bra och attraktivt centrum är viktigt för att kommunens invånare och besökande ska få en positiv bild av Höör. Norra verksamhetsområdet Den externa handeln koncentreras hit för att ge ett så sammanhängande och innehållsrikt utbud som bättre kan konkurrera andra kommuners kommersiella utbud. Här är det lättast att utveckla volymhandeln i samband med de förändringar det kan bli när Rv 13/23 får en ny NIRAS 49 (54)

50 sträckning. Ett utbyggt volymhandelsområde här kan också markera den norra infarten till Höörs tätort. Här finns utrymme för att expandera med större byggnader då det finns tillgång till större markområden. Frosta center och väster järnvägen En tydligare uppsortering i vad som är handel och vad som är lättare industri ger bättre förutsättningar för fortsatt attraktion. Frostavallsvägen är även i fortsättningen motorn till området. Områdets inslag av handel bör inte växa ytterligare. Södra verksamhetsområdet Handelsutbudet i Södra verksamhetsområdet är begränsat. När väg 23 dras utanför Höörs tätort kommer förutsättningarna för området att förändras. Omläggning av Sätoftavägen gör att mer trafik kommer att passera genom området, vilket innebär nya förutsättningar. Lämplig nivå och storlek Höörs kommun har en bra dagligvaruhandelsstruktur. Målsättningen bör vara att behålla och inom kommunen ta hand om tillväxten av dagligvaror eller när möjligheter ges ytterligare höja attraktionen och öka inflödet något till försäljningsindex 110 %. Det innebär på 5 års sikt, fram till år 2013, ytterligare ca 45 mkr i dagligvaruomsättning inom Höörs kommun. Detta klaras på befintliga ytor för dagligvaruhandel. Målsättningen för sällanköpsvaror är att få fler Höörsbor att handla inom kommunen istället för att söka sig till konkurrerande utbud i andra kommuner. Hälften av sällanköpshandeln görs inom kommunen eller ca 50 % i försäljningsindex. För att klara detta måste både handeln i centrum i första hand shopping förstärkas och volymhandeln i mer externa lägen få fler nya aktörer. På 5 år, fram till år 2013, innebär det att tillvarata ca 50 mkr i sällanköpsvaruomsättning och ytterligare 60 mkr, år För detta krävs nya ytor för handel både i centrum och externt samt effektivisering av befintliga handelsytor. En inventering av möjliga handelsytor i centrum bör genomföras. 16 UTVECKLING AV BEFINTLIG HANDEL OCH FÖRNYELSE 16.1 Arbetssätt För att få engagemang och en bättre bredd på frågor som berör utveckling av handel/service och andra aktiviteter i centrum eller hela orten är partsammansatta grupper vanligt i de flesta kommuner. Att samverka och samarbeta ger nya möjligheter att stötta och dra nytta av grannars framgångar Samarbetsformer Centrumföreningar eller andra samordningsorgan där näringsidkare, fastighetsägare och kommun samverkar är de vanligaste samarbetsformerna. En sådan förening kan hjälpa till NIRAS 50 (54)

51 med att marknadsföra, locka nya butiker, förbättra tillgänglighet, skapa trygghet och förstärka utbuden i orten eller centrum. Stödja en framtida omflyttning som kan vara till fördel för centrum då större lokaler med bra fasadytor kan bli lediga. Nya butikskoncept kan etableras, innebärande förnyelse och förstärkning av Höörs centrum. Det kräver dock satsning på centrum från alla parter; fastighetsägare, näringsidkare och kommun. Arbetet med dessa frågor ger resultat på sikt Framtagande av handelspolicy För att tydligt kommunicera kommunens inriktning för handel och service arbetas en handelspolicy fram. Dels görs detta för befintliga aktörer för att de ska veta vad som gäller för framtiden och dels för att beskriva för nya butikskoncept som är intresserade av att etablera. En beskrivning på hur kommunen ser på detaljhandelns roll i den framtida utvecklingen. När handelspolicyn arbetas fram bör olika parter delta, förutom kommunen, näringsidkare inom handel/service, fastighetsägare och även andra intressenter som påverkas av handels framtida utveckling. Processen att arbeta fram en handelspolicy är viktig då ofta frågor som behöver diskuteras och kräver ställningstagande lyfts fram. Policyn bör inte göras för omfattande utan de viktigaste målsättningarna preciseras. Handelspolicyn ligger sedan som underlag då frågor inom kommunen med anknytning till handel diskuteras och beslutas. NIRAS 51 (54)

52 17 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OCH FÖRSLAG Detaljhandelns förutsättningar och utveckling i Höörs kommun. Det finns utrymme och möjligheter för både fortsatt utveckling av centrumhandel och externhandel i Höör. Den starka strukturen på dagligvaruhandeln används som draghjälp för att utveckla sällanköpshandeln. En koncentration av handel/service för att stärka de viktigaste utbudspunkterna med en tydlig profil är viktig. En ny vägsträckning utanför Höörs tätort av väg 23/13 förändrar förutsättningarna för handeln. Detta måste arbetas in i planeringen för handelns utvecklingsmöjligheter. Hitta arbetsformer där ett de olika parterna för näringsidkare, fastighetsägare och kommun bättre samverkar. Arbeta fram en handelspolicy för att tydliggöra hur kommunen vill att detaljhandeln ska utvecklas. I första hand arbeta för att utveckla; centrum söder/öster om järnvägen och Norra verksamhetsområdet för att skapa bättre konkurrenskraft mot andra närliggande utbud. Norra verksamhetsområdet Centrum NIRAS 52 (54)

53 18 UPPDRAGSGRUPP Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar avseende rapporten och dess innehåll. NIRAS Sweden AB Box , Stockholm Jan Jonasson (Projektledare) Thomas Hellström (Huvudansvarig) Janne Sandahl (Back up) NIRAS 53 (54)

54 19 BILAGOR 1. Detaljhandelns utveckling Källa: SCB 2. Handel i grannkommuner till Höör. Ur Handeln i Sverige 2009, HUI. 3. Detaljhandelsstruktur i Höör. a. Kommun b. Tätort 4. Handelsområden i Höör idag. 5. Pendling till och från Höörs kommun. Källa: Höörs kommun 6. Konkurrerande handel i grannkommuner. 7. Befolkningsutveckling , Höör och Skåne. Källa: SCB 8. Beräkningar KU för detaljhandel i Höör, år Bebyggelseplaner för Höör, Källa: Höörs kommun ur Översiktsplan Till Rapporten hör också underlag ( PowerPoints ) för Workshops den 17 maj och 9 juni. Biläggs inte denna rapport. NIRAS 54 (54)

55 Handelsutredning Höörs kommun NIRAS Nordplan Jan Jonasson 1 BILAGOR 1-9

56 Bilaga 1.Handelsutredning Höörs kommun Detaljhandelns utveckling Detaljhandelns försäljning, (Årsutveckling). Egentlig detaljhandel. Förändring från föregående år, i procent. Fasta priser NIRAS Nordplan Jan Jonasson

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 Tuna Park Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se Handelsstrategi Kristianstads kommun Bromma www.nordplanab.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs:... 1 Effekter på befintlig

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO RAPPORT HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO SLUTRAPPORT 2014-02-12 Uppdrag: Handelsutredning Upplands-Bro Revideringar Titel på rapport: Handelsutredning Upplands-Bro Status: Datum: 2014-02-12 Medverkande Revideringsdatum

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Godkänd av kommunfullmäktige 2007-06-28 Östersunds kommun 2 1. BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING En handelspolicy för Östersund antogs av kommunfullmäktige hösten 2004.

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB Lars-Hermans frågor Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? 2014-03-04 Janne Sandahl 1 Mina plattformar Mitt konsultföretag och dess nätverk KTH En förfärlig

Läs mer

Handelsutredning Järna Underlag för FÖP. Slutkoncept juni 2008

Handelsutredning Järna Underlag för FÖP. Slutkoncept juni 2008 Underlag för FÖP Sammanfattning Järnas dagligvaruhandel Om Ica etablerar externt, i Tuna backar eller Saltå kvarn Vid en extern etablering av Ica i Tuna backar eller vid Saltå kvarn skulle Järna centrum

Läs mer

Etablering av köpcentrum

Etablering av köpcentrum Etablering av köpcentrum Region Skåne 3 okt 2007, Malmö Steen & Ström Wilner Anderson Hur tänker ni och vad gör ni vid etablering av ett köpcentrum? Presentation Steen&Ström Köpcentrum, ( historia ) definition

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

Möjlighet att hyra moderna butikslokaler

Möjlighet att hyra moderna butikslokaler Möjlighet att hyra moderna butikslokaler Fastpartner erbjuder nu möjlighet att hyra butikslokaler i Hässelby Gårds centrum. Vi återupplivar centrumet och en ny handelsplats växer fram. Hässelby Gård kommer

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM 29-1-16 HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM Structor Projektutveckling AB Industrigatan 2A 112 46 STOCKHOLM Tel. 8-545 556 3 Org nr. 5566 36-37 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 1. BAKGRUND

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (29) 2015-06-15 Ks 16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 Som en del i arbetet med att utveckla handeln i Västervik fick samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Adress Storgatan 60-78. gatan som bidrar till en grön inramning.

Adress Storgatan 60-78. gatan som bidrar till en grön inramning. Storgatan 60-78 Butiksyta i nyrenoverade Huvudsta Centrum! Typ Butik Storlek 200-400 kvm Adress Storgatan 60-78 Område Solna/Huvudsta Centrum Lokalbeskrivning gatan som bidrar till en grön inramning. Kontakt

Läs mer

BORÅS den historiska handelsstaden

BORÅS den historiska handelsstaden PALLAS BORÅS 01 BORÅS den historiska handelsstaden KV PALL AS omdaning av handeln mitt i Borås stadskärna. 105 000 INVÅNARE BLIR 120 000 (2025). VÄSTSVERIGES NÄST STÖRSTA STAD. POSITIV INPENDLING av 4

Läs mer

Handelsutredning för Landskrona tätort

Handelsutredning för Landskrona tätort 1(41) Handelsutredning för Landskrona tätort 2011-11-17 Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg 2(41) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Marknadsvillkor

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78 Storgatan 60-78 Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Typ Kontor, Övrigt, Utbildning Storlek 426 kvm Adress Storgatan 60-78 Område Solna/Huvudsta Centrum Lokalbeskrivning

Läs mer

Butikscenter HELSINGBORG. > Det handlar om att handla KV. ORKANEN 12

Butikscenter HELSINGBORG. > Det handlar om att handla KV. ORKANEN 12 Butikscenter > Det handlar om att handla HELSINGBORG KV. ORKANEN 12 17 09 2008 Ett butikscenter på rätt plats vid rätt tidpunkt Östersund INNEHÅLL Innehåll 2 Orientering 3 Visualisering 4 Butiksarealer

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné)

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektplan Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektägare Älmhults Kommun Malin, Blom, Kommunikationsenheten

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Handla rätt. vägledning för en hållbar handelsutveckling i Skåne SKÅNE I UTVECKLING 2007:3. Ämne. Stina Westlin

Handla rätt. vägledning för en hållbar handelsutveckling i Skåne SKÅNE I UTVECKLING 2007:3. Ämne. Stina Westlin Handla rätt vägledning för en hållbar handelsutveckling i Skåne Ämne SKÅNE I UTVECKLING 2007:3 Stina Westlin Titel: Utgiven av: Författare: Handla rätt vägledning för en hållbar handelsutveckling i Skåne

Läs mer

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA?

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA? HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? Caroline Ljungberg SKL s Trafik- och gatudagar 2013 INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING HUR MAN RESER FÖR ATT HANDLA - ANTAL RESOR PER PERSON

Läs mer

- Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra

- Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra Kontor att trivas i - Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra exponering för ditt företag - Moderna

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta Handelsplats Entré Båstad Båstad Nya Båstad Entre Båstad Nya Båstad Entre Båstad Här byggs Nya Båstad, ett samhälle för den medvetna och selektiva familjen samt för invånare som prioriterar bra boende

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

ENTRÉ SYD UMEÅ. Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak

ENTRÉ SYD UMEÅ. Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak ENTRÉ SYD UMEÅ Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak N Y T T S H O P P I N G C E N T E R M E D I K E A U N D E R S A M M A T A K Vi utvecklar handelsplatser med IKEA Entré Syd Umeå öppnar våren

Läs mer

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Det här är Mobilia! Pressinformation från Mobilia

Det här är Mobilia! Pressinformation från Mobilia Pressinformation från Mobilia Det här är Mobilia! Historik Mobilia Mobilia är Malmös största och äldsta shoppingcenter. Mobilia öppnade för handel 1968 efter att lokalerna under de 70 föregående åren hyst

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

SVENSKA KÖPCENTER & HANDELSPLATSER THE FULL SERVICE PROPERTY HOUSE

SVENSKA KÖPCENTER & HANDELSPLATSER THE FULL SERVICE PROPERTY HOUSE SVENSKA KÖPCENTER & HANDELSPLATSER THE FULL SERVICE PROPERTY HOUSE 2 KÖPCENTRUM & HANDELSPLATSER I SVERIGE KÖPCENTRUM & HANDELSPLATSER I SVERIGE 3 INDEX 3 4-5 6-8 9-10 11 12 13-14 15-17 18-19 20 21 HÄR

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Lommastråket LÄGESBESKRIVNING september 2012

Lommastråket LÄGESBESKRIVNING september 2012 Framarbetad under april augusti 2012 i samarbete mellan Lomma kommun, fastighetsägarna längs stråket samt Centrumföreningen Lommastråket. INLEDNING - beskrivning I arbetet med att utveckla området, Lomma

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen Lidköping är den naturliga handelsplatsen 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tillgången till bra handel är viktig för invånarnas dagliga liv men också för kommunens samlade attraktivitet. En levande

Läs mer

KATRINELUND B U T I K E R I M A L M Ö

KATRINELUND B U T I K E R I M A L M Ö KATRINELUND B U T I K E R C E L S I U I S G M A L M Ö A T A N 3 8 platsen Man kommer lätt till Katrinelund antingen med lokaltrafik eller med bil. Fastigheten med sina hyresgäster är det naturliga navet

Läs mer

Kulturhuset i Kungsängen

Kulturhuset i Kungsängen Kulturhuset i Kungsängen Kulturhuset blir verklighet Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2013 togs beslut om att bygga kulturhuset mitt i Kungsängen. Vi bygger totalt 2 500 kvadratmeter

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges PARKERINGSTAL FÖR CYKEL BOSTÄDER Verksamhet Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges Flerbostadshus 20 25 1,8 2,3/bostad Särskilda boendeformer Äldreboende 5 10 cpl/1000 kvm BTA 0,3 cpl/boende

Läs mer

Cornerstone i Sverige En presentation av våra svenska gallerior

Cornerstone i Sverige En presentation av våra svenska gallerior Cornerstone i Sverige En presentation av våra svenska gallerior Cornerstones gallerior i Sverige, juli 2012 Örnsköldsvik (2) Härnösand Gävle Cornerstones handelsplatser i Sverige I början av 2010 förvärvade

Läs mer