Budgetunderlag Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Budgetunderlag Västra Götalandsregionen

2 1 Innehållsförteckning 1 Inledning Omvärldsanalys Hållbar utveckling ramen för utvecklingsarbetet Utvecklingen i Västra Götaland i ett hållbarhetsperspektiv Den ekonomiska dimensionen Den sociala dimensionen Miljödimensionen Den demografiska utvecklingen Slutsatser Tillväxt och utveckling Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning Ökad innovationskraft och samhällsnytta genom samverkan företag, akademi och samhälle Ökad kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling Stimulera till ökat entreprenörskap och nyföretagande Stimulera till utveckling av hållbara konkurrenskraftiga företag Alla som studerar behöver koppling till arbetslivet Matchning av kompetens för en väl fungerande arbetsmarknad och för integration Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning, livskvalitet med låg miljöpåverkan Transportinfrastruktur Digital utbyggnad Förmåga att hävda Västra Götalands intressen i nationellt och europeiskt beslutsfattande Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka och resandet fördubblas till En ökad marknadsandel ger nytta för samhället Resandet ökat kraftfullt stort investeringsbehov Kundnöjdhet nytt prissystem Ett Västra Götaland utan klimatpåverkan för ansvar, tillväxt och utveckling Mål för Västra Götaland - en fossiloberoende ekonomi till år Mål för Västra Götalandsregionen - fossiloberoende Mål för Västra Götalandsregionen - hållbar konsumtion och resursanvändning Mål för Västra Götalandsregionen - en giftfri miljö Kulturlivet fortsätta utvecklas som ett öppet gränsland och en mötesplats för alla... 32

3 Krävande prioriteringar Hälso- och sjukvård Hälsa och behov av hälso- och sjukvård Medellivslängd Självrapporterad hälsa Förutsättningar att möta framtida behov av hälso- och sjukvård Befolkningens förväntningar på hälso- och sjukvården Ökad dialog och delaktighet Hälso- och sjukvård en framtidsbransch Teknologisk utveckling för bättre hälso- och sjukvård ehälsa ger förutsättningar Prioriterade frågor Att leda och stödja hälso- och sjukvård Att stödja med evidensbaserad kunskap Ordnat införande och utmönstring Ersättning som stöd för önskad utveckling Nationella initiativ påverkar Prioriterade frågor Att säkra vårdens kvalitet Prioriterade frågor Tillgänglighet till hälso- och sjukvård Tillgänglighet och kapacitetsutnyttjande Jämställd och jämlik tillgång till vård Prioriterade frågor Sammanhållen vård Sammanhållen vård för sjuka äldre Sammanhållen vård för de mest vårdtunga Sammanhållen vård med samordnade insatser med kommunerna Prioriterade frågor Vägen till Framtidens hälso- och sjukvård Prioriterade frågor Kompetensförsörjning

4 5.1 Långsiktig och planerad kompetensförsörjning Långsiktig verksamhetsplanering - planerad kompetensförsörjning Lön och ekonomiska förutsättningar Ekonomi Ekonomi i balans Reala tillskott Skatteunderlag och skatteintäkter Statsbidrag Pensioner Likviditet Fördelning av resurser Effektivisering av serviceverksamheten Hot och möjligheter Framtida investeringsbehov Ny investeringsmodell Investeringsbehov Konsekvenser av investeringar Finansiering av investeringar

5 4 1 Inledning En förutsättning för att invånarna i Västra Götaland långsiktigt ska kunna leva bra liv enligt visionen om det goda livet, är en hållbar utveckling. Strategin för tillväxt och utveckling , som är under framtagande, består av fyra delar som kan ses som övergripande utmaningar för Västra Götaland. En ledande kunskapsregion handlar om samverkan för att stärka attraktivitet i högre utbildning och forskning, om samverkan mellan företag, akademi och samhället i övrigt för att säkra vår långsiktiga konkurrenskraft, om satsningar på kreativitet, nyskapande, entreprenörskap. En region för alla handlar om att ge alla i utbildning en bra koppling till arbetslivet med frågan om matchning av kompetens på arbetsmarkanden och satsningar på transportsystem, kollektivtrafik och utveckling av IT-infrastruktur och hälso- och sjukvård utifrån befolkningens behov. En region där vi tar globalt ansvar fokuserar på energi, klimat och inköp-/upphandlingsfrågor. En region som syns och engagerar handlar om en mer attraktiv region med fokus på unga, investerare och besökare. De framtida utmaningarna ställer krav på Västra Götalandsregionen både vad gäller politik och på hur verksamheten drivs. Omgivningens förtroende är viktigt och Västra Götalandsregionen måste visa att vi lever upp till förväntningarna från våra olika intressenter. För att planera och skapa förutsättningar för perioden , har viktiga frågor/utmaningar formulerats och belysts utifrån olika perspektiv. Tidigare årsredovisningar, budgetunderlag och andra styrdokument kompletterar skrivningarna i detta budgetunderlag. För respektive kompetensområde finns kontaktpersoner som utöver att svara på frågor även samordnar och tar fram kompletterande underlag inom respektive områden när så önskas: Mats Granér Tillväxt- och utvecklingsfrågor Lennart Löfgren "- Anneth Lundahl Hälso-och sjukvårdsfrågor Mats Johansson "- Ann-Sophie Svedhem HR-strategiska frågor Christina Ederström "- Kjell Eriksson Investeringsfrågor Ingalill Gustafson Ekonomiska frågor Elisabeth Steier "-

6 5 2 Omvärldsanalys 2.1 Hållbar utveckling ramen för utvecklingsarbetet En förutsättning för att invånarna i Västra Götaland långsiktigt ska kunna leva bra liv är en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är sedan Västra Götalandsregionen bildades ramen för utvecklings- och förändringsarbete i Västra Götaland. Hållbar utveckling handlar om att uppfylla människors behov i dag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att förverkliga sina visioner. Det innefattar ett globalt perspektiv och förutsätter, förutom mänsklig välfärd och utveckling, en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö. I ett medborgarperspektiv måste utvecklingen i dessa tre, ömsesidigt beroende, dimensioner följas upp och analyseras. Vision Västra Götaland anger en modell för att värdera om utvecklingen är hållbar. Sex variabler i varje dimension analyseras. I den ekonomiska dimensionen diskuteras utvecklingen av ekonomisk tillväxt, investeringar/sparande, produktivitet, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur. I den sociala dimensionen analyseras utvecklingen inom de områden som utgör basen för ett bra liv; arbete, hälsa, inkomst och delaktighet samt två centrala områden för mänsklig utveckling; utbildning och kultur. I miljödimensionen utveckling av biologisk mångfald, biologiska system, klimatpåverkan, hälsa och miljö, produktions- och konsumtionsmönster samt miljökvalitet i stort. Utöver analysen av de tre dimensionerna görs även en fördjupad analys av den framtida demografiska utvecklingen i Västra Götaland. 2.2 Utvecklingen i Västra Götaland i ett hållbarhetsperspektiv Den ekonomiska dimensionen Den ekonomiska tillväxten i Västra Götaland har varit stark under det senaste decenniet. Vid en jämförelse med europeiska storstadsregioner finns Västra Götaland i den övre fjärdedelen i nivå med till exempel London, Hamburg, Stockholm och Köpenhamn. Grunden för denna tillväxt har varit en ökad produktivitet (baserad på näringslivets omställningsförmåga) tillsammans med en fungerande välfärdsstat med utrymme att stimulera privat/offentlig konsumtion i tider när den globala efterfrågan sviktat. Den ekonomiska återhämtningen efter inledningen på finanskrisen och den mycket djupa nedgången i ekonomin 2008/09 var remarkabel med en tillväxt av ekonomi och sysselsättning som vi i Västra Götaland inte upplevt på år. Den byggde samtidigt på avsevärda ekonomiska stimulanser, via sänkta räntor och budgetunderskott, i stora delar av världen. Att dessa stimulanser inte kunde fortsätta särskilt länge var uppenbart redan från början. Idag är dessa verktyg i stort sett uttömda samtidigt som grundproblemen, med fundamentala obalanser i världsekonomin och i Europeisk ekonomi, kvarstår. Västra Götaland är i dag en del av en allt mer integrerad världsekonomi som förändras allt snabbare. Precis som vi gynnades kraftigt av de omfattande stimulanserna drabbas vi nu direkt av den globala nedgången. Västra Götalands ekonomi visar än så länge en relativt sett stark förmåga till anpassning och förändring. Den ekonomiska tillväxten följs på kort sikt enklast genom utvecklingen av den samlade utbetalda lönesumman. Svängningar i lönsamheten fångas inte direkt, men på lång sikt finns ett bra samband mellan värdet av produktionen i regioner (BRP) och den lönesumma som betalas ut. Utvecklingen under 2011 var i nivå med rikets. För Fyrbodal lämnade krisen och den följande konkursen för SAAB

7 6 tydliga spår i utvecklingen I inledningen av 2012 har utveckling vänt och tillväxten är starkare i Västra Götaland än i riket och Stockholm mellan första och andra kvartalet SUMMERAD LÖNESUMMA , INDEX 2004=100 De konjunkturbedömningar som Västra Götaland genomför i samverkan med Statistiska Centralbyrån visar hur den internationella efterfrågan viker hösten 2012 och industrikonjunkturen drabbas - transportmedelsindustrin hårdast. Den snabbt växande företagstjänstesektorn går fortsatt relativt bra. I ett regionalt perspektiv innebär de beskrivna tendenserna att konjunkturen utvecklas svagast i Skaraborg och Göteborgsregionen. Situationen är allvarligast i Skaraborg med en bred nedgång medan stora delar av tjänstesektorn fortsätter utvecklas starkt i Göteborgsregionen, inte minst företagstjänstesektorn. Boråsregionen har idag en struktur som är mindre konjunkturkänslig än andra delar av Västra Götaland. För Fyrbodal är värdena relativt sett bättre, vilket delvis kan kopplas till närheten till Norge. Attraktiviteten i form av priser på småhus för permanentboende är en god ekonomisk utvecklingsindikator som även fångar invånarnas syn på utvecklingen. Tendensen är en något förstärkt situation för Västra Götaland mot Stockholm och Skåne under det senaste året. Medelpriset i Västra Götaland är hösten 2012 på samma nivå som i Skåne och 60 procent av det i Stockholms län. Den finansiella stabiliteten är fortsatt god. Den svenska offentliga sektorns samlade skuld har ökat något men ligger väl inom ramarna för vad som kan betecknas som långsiktigt hållbart. Kontrasten mot en rad av andra länder i Europa är slående. Den snabba förskjutningen av ekonomin i riktning mot tjänstesektorn fortsätter och pekar mot att nyskapande och omvandling i stora drag fortsätter att fungera väl i ekonomin som helhet. 1 Västra Götalands andel av de nystartade företagen i Sverige har de senaste tio åren ökat från 15 procent till en andel som motsvarar befolkningen på cirka 16,5 procent. Andelen 1 Omvandlingen mot en tjänsteorienterad ekonomi har gått snabbare i Västra Götaland än i Stockholm det senaste decenniet. Västra Götalandsregionen Rapport Tillväxt och Utveckling 2011:4 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos s. 7 ff

8 var högre i inledningen av 1990-talet men skillnaderna i nivå är mycket stora. Det är dock fortfarande långt till de nivåer nyföretagandet har i Stockholms län. Om Västra Götaland skulle nå den nivån skulle fler nya företag startas i regionen per år. Tre av tio företag i Västra Götaland startades av kvinnor Andelen är något lägre än för riket och konstant över tid. Det innebär att kvinnors och mäns nyföretagande ökat lika snabbt under det senaste decenniet. Den goda utvecklingen av produktiviteten under 2000-talet samt det faktum att antalet patent som utvecklas i regionen ligger i linje med satsningarna på FoU, också när hänsyn tas till regionens näringslivsstruktur, är ytterligare tecken på att nyskapandet fungerar väl. Industrins investeringar spås öka under 2012 efter nedgångar sex år i följd. En omfattande överföring av delar av produktionen av tjänster i industrin till den privata tjänstesektorn påverkar siffrorna som mer än halverats i fast penningvärde sedan Liknande tendenser som i Västra Götaland finns i Stockholm och Skåne. Den planerade ökningen är koncentrerad till transportmedelsindustrin. Utvecklingen under senare delen av 2012 kan möjligen kullkasta dessa prognoser. Inom kommun-/landstingssektorn är andelen av investeringarna i Västra Götaland något lägre än andelen av befolkningen. Den totala svenska investeringsnivån är relativt låg vid en jämförelse med andra OECD-länder. Västsverige har samtidigt under senare år förlorat positionen som en av de regioner i världen där det (i förhållande till befolkning och produktionens värde) görs absolut störst investeringar i forskning och utveckling. Under de första åren av 2000-talet genomfördes 30 procent eller mer av svenska företags FoU insatser i företag i Västra Götaland. Under senare år ligger nivån under 25 procent. Investeringarna är samtidigt fortsatt mycket stora, inte minst i ett internationellt perspektiv. Regionens globalt verksamma storföretag står för en absolut merpart av FoU satsningarna. Drygt FoU årsverken genomförs i företag i Västra Götaland under ett år. Även här har nivån varit något sjunkande under 2000-talet i förhållande till landet som helhet. De senaste tio åren har investeringarna i transportinfrastruktur trefaldigats. Det gäller såväl järnväg som väg. Genomförandet av det Västsvenska paketet kommer att ytterliga stärka de långsiktiga förutsättningarna för tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Det kommer också att innebära att den snabba utvecklingen av resande i kollektivtrafiken de senaste tio åren kan fortsätta närma sig nivåerna i de andra storstadsregionerna. Sedan Västra Götalandsregionen och Västtrafik AB bildades 1999 har det lokala och regionala kollektiva resandet ökat med mer än 25 procent, den näst största ökningen i Sverige. Det regionala tågresandet har fördubblats. Marknadsandelen ökar, men långsamt, och är drygt 15 procent. Tillväxten är koncentrerad till Göteborgsregionen. Trafikutbudet har ökat med mer än 30 procent. Åtta av tio resande är nöjda med sin senaste resa i kollektivtrafiken. Nivån är konstant. Utvecklingen av skatteunderlaget mäter den samlade beskattningsbara förvärvsinkomsten per kommun och ger därmed en bra bild av huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen i Västra Götaland i ett geografiskt perspektiv. De senaste tio åren ( ) har skatteunderlaget utvecklats något bättre i Västra Götaland än för riket. Dock var utvecklingen sämre varje enskilt år i Västra Götaland. Vidgningen av arbetsmarknaden runt Göteborg och den ökade betydelsen av attraktiva livsmiljöer blir uppenbar när vi listar ett antal av de kommuner vars skatteunderlag utvecklats starkast i förhållande till riket under de senaste tio åren. Det gäller Sotenäs, Tjörn, Orust, Tanum, Öckerö, Hjo, Lidköping, Lysekil. Utvecklingen för fordonsindustrin i Trollhättan med omnejd sätter djupa spår i utvecklingen. Bland de kommuner som utvecklats sämst finns Trollhättan, Bengtsfors, Åmål och Vänersborg. Det ska samtidigt noteras att det ökade utbytet med Norge i de norra delarna av 7

9 Bohuslän och Dalsland delvis påverkar dessa kommuners värden negativt, då allt fler arbetar och betalar skatt i Norge. Det är också tydligt hur nivån på kommunalskatten i huvudsak följer nivån på skatteunderlaget. Skillnaderna i kommunala skattesatser är dock i huvudsak relativt små i Västra Götaland i förhållande till situationen i exempelvis Stockholms län. Både den kommunala och den landstingskommunala skattesatsen har ökat mindre än den genomsnittliga i riket det senaste decenniet. Skillnaderna i utveckling mellan kommunerna är relativt små. SKATTEUNDERLAG PER INVÅNARE 2010 KOMMUNAL SKATTESATS Den slutliga taxeringen för 2011 visade på att skatteunderlaget ökade med 2,99 procent jämfört med Skatteunderlaget hölls tillbaka av att grundavdragen höjdes för personer som fyllt 65 år. Läget på arbetsmarknaden ser ut att försämras den närmaste tiden med svagare sysselsättningsutveckling och avtagande löneökningstakt, vilket leder till att skatteunderlagets tillväxttakt sjunker till drygt tre procent När sysselsättningen åter ökar 2014 motverkas effekten på skatteunderlaget av att den automatiska stabiliseringen av de allmänna pensionerna håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger den konjunkturella återhämtningen än bättre fart åt sysselsättningstillväxten och det stramare läget på arbetsmarknaden leder till att löneökningstakten stiger. Då visar också skatteunderlaget goda tillväxttal Den sociala dimensionen Att ha en meningsfull sysselsättning är centralt för invånarnas uppfattning om i vilken mån man lever ett bra liv eller inte. Det gäller i Västra Götaland, Sverige och globalt. Efter den snabba nedgången i samband med finanskrisen 2008/2009 ökade sysselsättningen snabbt. Den unikt starka tillväxten av nya jobb under 2011, mer än tre procent på ett år, innebar att antalet sysselsatta i ingången till 2012 åter var högre än år Såväl antalet som andelen sysselsatta har fortsatt att öka något hösten 2011 till Hösten 2012 är fler sysselsatta än någonsin tidigare i Västra Götaland. Arbetslösheten ökar, men är på en lägre nivå än i Skåne och Sverige som helhet. Sysselsättningsgraden bland befolkningen är i dag hög och relativt nära det nationella målet om 80 procent i åldern år. Sysselsättningsgraden för kvinnor är fortfarande lägre än för män. Problem med lägre andelar sysselsatta men framförallt med stigande arbetslöshet har allt mer kommit att koncentreras till första generationens svenskar och ungdomar.

10 9 I ett längre perspektiv och baserat på ett komplett statistiskt underlag kan vi konstatera att antalet sysselsatta invånare i Västra Götaland ökade med eller 17 procent mellan 1995 och Jämfört med genomsnittsutvecklingen i Sverige gav det fler sysselsatta i Västra Götaland under perioden. 85 procent av alla nya jobb tillkom i Göteborgsregionen. SYSSELSATTA VÄSTRA GÖTALAND UTVECKLING SYSSELSATTA Procentuellt sett var ökningen störst i Strömstad (mer än 50 procent), men i reella tal var ökningen på nya sysselsatta relativt liten jämfört med till exempel nya sysselsatta i Göteborg, i Borås, i Mölndal och i Härryda. I Bengtsfors, Gullspång, Tidaholm, Färgelanda, Tibro, Mellerud och Åmål minskade antalet sysselsatta med mer än fem procent under samma period. Omvandlingen av arbetslivet går samtidigt mycket snabbt. Mellan år 2002 och 2010 minskade andelen av de sysselsatta som arbetar i industrin från 21 till 16 procent i Västra Götaland. Netto försvann industrijobb, de flesta i samband med finanskrisen 2008/2009. Samtidigt skapades fler än nya jobb inom företagstjänstesektorn och vardera inom bygg, handel och vård och omsorg, samt fler än nya jobb inom hotell och restaurang. Procentuellt växte både företagstjänstesektorn samt hotell och restaurang snabbast med en tillväxttakt på mer en än 30 procent på bara åtta år. En del av tillväxten av sysselsatta inom företagstjänstesektorn är ett resultat av outsorcing av verksamheter från industrin. Det innebär inte att den fortsatt är helt beroende av den industri den outsorcats från. Sektorn verkar på egna marknader, med bredare kundsegment, exporterar ofta och har en konjunktur som skiljer sig från industrins. De tjänster som outsorcats blir dessutom tillgängliga i samhället som helhet. Arbetsmarknaden i Västra Götaland är, liksom i Sverige som helhet, fortsatt könsuppdelad. Vård, omsorg och olika former av personlig service är saker som görs av kvinnor. Män bygger, monterar, är chefer och ingenjörer. I figuren redovisas andelen kvinnor i de 20 vanligaste yrkena i Västra Götaland 2009 (motsvarande sex av tio sysselsatta). En mycket långsam förskjutning har skett mot en bättre könsbalans i arbetslivet under det senaste decenniet. Det gäller dock inte yrken där de sysselsatta minskat, till exempel montörer och kontorspersonal. Inom de branscher där fler än fyra av tio sysselsatta är män minskade antalet sysselsatta med drygt mellan 2002 och Bland de branscher ANDEL KVINNOR I DE 20 VANLIGASTE YRKENA I VÄSTRA GÖTALAND 2009, % Förskollärare, fritidsped. Sjuksköterskor Vård/omsorgspersonal St ädare Kontorspersonal Grundskollärare Detaljhandel, säljare.. Ekonomer/marknadsförare Drif t/ verksamhet schef er Säljare, inköp, mäklare Funkt ionschef er Chefer mindre f t g.. Civilingenjörer et dyl Lager/transportarbet e M ont örer Dataspecialister Ingenjörer/tekniker Fordonsförare Bygghant verkare Byggarbetare

11 där fler än fyra av tio sysselsatta är kvinnor ökade antalet sysselsatta med nästan Utvecklingen är dock i huvudsak en effekt av neddragningarna inom industrin. I en jämförelse med riket är kvinnor i Västra Götaland mer sällan sysselsatta inom företagstjänster. Skillnaderna mellan olika delar av landet är dock små. Enligt arbetsförmedlingens decemberprognos beräknas antalet arbetslösa i Västra Götaland öka med personer år Enligt prognosen kommer arbetslösheten öka i samtliga län, men något mer i Västra Götaland än riksgenomsnittet vilket för med sig en arbetslöshetsnivå som är något högre än riksgenomsnittet nästa år. Västra Götalands profil tydliggörs också när utbildningsnivån bland de sysselsatta analyseras. Andelen med högre utbildning är högre än den är i riket inom industri, transporter, information samt för företagstjänster. Bland de som arbetar inom utbildning/forskning och information har mer än två tredjedelar en högskoleutbildning. Inom byggverksamhet, jordoch skogsbruk samt hotell och restaurang har en av åtta till en av fem högskoleutbildning. Arbetslösheten har varierat mellan sex och nio procent Andelen arbetslösa ligger i slutet av 2012 på drygt sju procent i Sverige. Samma nivå som 2003 till 2005 och Italien, Frankrike, Storbritannien, Finland är länder med liknande arbetslöshetsnivåer. Österrike, Nederländerna, Tyskland är länder med mer välfungerande arbetsmarknad. Den strukturella arbetslösheten har ökat trendmässigt och är i dag hög i Sverige och Västra Götaland. Matchningsproblem uppkommer snabbt när företag och myndigheter börjar anställa. Mest tydligt är detta inom kvalificerad tjänsteverksamhet. Företagarna konstaterade i sin konjunkturbedömning hösten 2012 att det största hindret för deras medlemmars expansionsmöjligheter inte var brist på efterfrågan utan brist på arbetskraft med rätt kompetens. Det generella intrycket är annars att arbetsmarknaden i Västra Götaland hittills stått emot nedgången på ett relativt bra sätt personer i Västra Götaland har varslats om uppsägning från januari 2011 till och med oktober Det motsvarar en femtedel av samtliga varsel i Sverige, i linje med andel av jobben och färre än i Stockholm. Detta trots SAAB:s konkurs januari 2012 som innebar drygt varslade. Västra Götalands andel av samtliga arbetslösa i Sverige har minskat från 16,4 procent hösten 2011 till 16,0 procent Arbetslösheten har utvecklats sämre i i både Stockholm och Skåne än i Västra Götaland under det senaste året. Mellan oktober 2011 och 2012 ökade antalet arbetslösa och i åtgärder i Västra Götaland med sex procent motsvarande personer till Motsvarande ökning var elva procent i Stockholm och åtta i Skåne av de arbetslösa i Västra Götaland är mellan 18 och 24 år. För denna grupp är ökningen i nivå med Skånes men lägre än i Stockholm. De mest utsatta på arbetsmarknaden är utan någon tvekan invånare som är födda i andra länder. Av samtliga arbetslösa över 25 år i Västra Götaland utgör de utrikes födda 46 procent. Trenden är att födda utanför Europa har en allt svagare anknytning till arbetsmarknaden jämfört med födda i Sverige. Det finns också tecken på att hög arbetslöshet i dessa grupper 10 2 Säsongsjusterade, internationellt jämförbara värden för Sverige (Eurostat)

12 riskerar gå i arv till nästa generation. 3 Arbetslösheten ökar enbart för män. Väl skötta offentliga finanser har gjort att den offentliga sektorns sysselsättning än så länge håller emot bra i Sverige. Skillnaden mot många andra länder i Europa är slående. Den mycket könsuppdelade arbetsmarknaden ge tydliga effekter i utvecklingen av arbetslöshet. Männens andel av den samlade arbetslösheten har ökat från 52 till 54 procent på ett år. ARBETSLÖSA OCH I ARBETSMARKNADSPROGR 11 Trollhättan har, som en konsekvens av konkursen för SAAB Automobile, högst arbetslöshet av samtliga kommuner i landet. Detta trots att cirka tre fjärdedelar av de anställda vid SAAB gått vidare i ny anställning eller utbildning. Påverkan på omgivande kommuner på Trollhättans lokala arbetsmarknad är märkbar. I övrigt är det kommuner som ligger långt från större arbetsmarknadscentra och som därmed har en mer ensidig och ofta mer omvärldsberoende arbetsmarknad som har högst arbetslöshet. Om vi till de arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder lägger övriga invånare som är beroende av socialförsäkringssystem och bidrag får vi ett samlat mått på tillståndet i samhället i ett socialt perspektiv. Detta mått är centralt för att diskutera hållbar social utveckling. Att vara sjuk, vara förtidspensionär, arbetslös eller vara beroende av ekonomiskt bistånd ger betydligt ökade risker för att inte vara nöjd med det egna livet. 25 FÖRSÖRJDA AV SOCIALA ERSÄTTNINGAR/BIDRAG Helårsekvivalenter, år, % Trots en relativt stark ekonomisk utveckling i Västra Götaland under merparten av perioden dröjde det ända till 2006 innan situationen med att en av fem i åldern år (omräknat till helårspersoner ) i Västra Götaland fick sin försörjning via sociala ersättningar och bidrag, kunde brytas. Efter finanskrisen ökade utanförskapet för att plana ut I och med den mycket starka utvecklingen 2011 minskade andelen till den lägsta under 2000-talet. Fortfarande fick dock 15 procent av Sjukpenning Arbetslösa Ek. Bistånd "Förtidspension" Arb.markn åtg. 3 Ekberg Jan, AKU data , DN

13 invånarna i Västra Götaland åldern år, motsvarande mer än personer (omräknat till helårspersoner ) sin försörjning av dessa system i Västra Götaland. Långsiktigt är det antalet invånare i olika former av arbetsmarknadsåtgärder som ökar och som 2011 var högre än någon gång tidigare under 2000-talet. För samtliga andra former av ersättningar/bidrag har omfattningen minskat började antalet som får ekonomiskt bistånd öka och under 2012 kommer antalet som får ersättning på grund av arbetslöshet att öka. Totalt är värdena högre än för Stockholm och Skåne. En minskning av utanförskapet till Stockholms nivå skulle betyda cirka färre helårsförsörjda åringar inom försäkringssystem eller med bidrag. Utvecklingen av antalet hushåll som behöver ekonomiskt bistånd av offentliga medel för att klara vardagen och nivån på detta bistånd är en central indikator på hur delaktighet och sammanhållning i samhället utvecklas. Trenden kan beskrivas som att en konstant andel av befolkningen befinner sig i ökat utanförskap hushåll fick ekonomiskt bistånd på i genomsnitt kronor under 2011 i Västra Götaland. De samlade kostnaderna för biståndet var därmed 2,1 miljarder kronor i Västra Götaland. Kostnaden per hushåll och invånare är något högre i Västra Götaland än i Sverige i genomsnitt. Behovet av ekonomiskt bistånd är starkt koncentrerad till de större städerna. Göteborgs stad har ensamt hälften av alla biståndshushåll och högre genomsnittligt bistånd än någon annan kommun i Västra Götaland. Trollhättan har mycket höga tal i förhållande till sin befolkning. Samtidigt är utvecklingen i Västra Götaland och då särskilt i Göteborg de senaste åtta åren bättre än den i riket. Antalet hushåll som fick ekonomiskt bistånd i Göteborg och Borås var lägre 2011 än under I Trollhättan var de 80 procent högre än Andra kommuner med ett ökat antal hushåll som befinner sig i utanförskap är Bengtsfors, Götene, Mariestad, Skara, Tranemo, Svenljunga och Vänersborg. Här har antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd ökat med minst 50 procent sedan 2005 och utbetalningarna är två till fyra (Bengtsfors) gånger större än Sambandet mellan en hög andel anställda i industrin och en svag utveckling av denna marknad är den tydligaste gemensamma nämnaren. Det gäller dock inte alla de uppräknade kommunerna. Medelinkomsten av förvärvsarbete har i genomsnitt ökat något snabbare i Västra Götaland än för Sverige de senaste tio åren. Ökningen är 40 procent för kvinnor och 30 procent för män. Skillnader i utgångsläget gör att kvinnors medelinkomst ökat med kronor till kronor jämfört med en ökning med till kronor för män. Med en tänkt motsvarande procentuell fördelning under 2010-talet skulle medelinkomsten öka lika mycket för män och kvinnor i absoluta tal mellan 2010 och I Västsverige har kustkommuner den mest positiva inkomstutvecklingen och mindre kommuner dominerade av industri och kommuner i Trollhättans arbetsmarknad den svagaste. Hälsoläget bland befolkningen i Västra Götaland är i huvudsak gott. Sju av tio invånare bedömer sin hälsa som god. Trenden är långsamt positiv. Däremot finns det skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Hälsoläget ändras långsamt och befolkningen i Västra Götaland uppvisar genomgående värden på samma nivå som snittet för den svenska befolkningen. Knappt tio procent anger att de har dålig hälsa men en av fyra har någon form 12

14 av långvarig sjukdom som reducerar arbetsförmågan. Andel av befolkningen som avlider före 75 år är låg, inte minst i ett Europeiskt perspektiv, och minskar. 4 Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Den förväntade medellivslängden fortsätter öka för kvinnor och män och är i dag 83,3 respektive 79,4 år. Skillnaderna är stora mellan olika befolkningsgrupper. I området med högst medelinkomst i Göteborg kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Utvecklingen av värk, självrapporterad psykisk ohälsa samt höga värden för övervikt och fetma oroar. Var tionde invånare lider av fetma medan en tredjedel är överviktiga. Unga kvinnor är en särskilt utsatt grupp när det gäller psykisk hälsa. Kort utbildning och arbetslöshet är primära riskfaktorer för sämre hälsa. Att känna trygghet, tillit och delaktighet är en grund för ett väl fungerande samhälle och för en hållbar utveckling. Trenden de senaste fem åren är försiktigt positiv. En av fyra invånare i Västra Götaland uttrycker oro för brottsligheten i samhället i stort. En av fem i Göteborg är orolig då man är ute sent på kvällen. En nästan lika stor andel känner oro för att bli drabbade av överfall/misshandel. Oron är genomgående något större i Göteborg än i till exempel Stockholm. Situationen i Malmö är dock mer problematisk. Oro har gjort att tre av hundra har valt annan väg/färdsätt eller avstått från att göra en aktivitet. En av tio invånare i Västra Götaland menar att bristen på trygghet påverkar deras livskvalitet negativt. Kvinnor och första generationens svenskar är mest otrygga och påverkas mer i sitt val att visats ute eller delta i olika aktiviteter. Kvinnor är betydligt mer utsatta för våld från någon i den egna omgivningen än män. Invånare som är lågutbildade, ensamstående, bor i flerfamiljshus och i storstäder är de som drabbas mest av misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Antalet anmälda brott har i stort varit konstant i Västra Götaland det senaste decenniet och har gått från en situation med fler brott per invånare i Västra Götaland än i riket till färre. Antalet anmälda brott per invånare är drygt 40 procent högre i Stockholms län och nästan 30 procent högre i Skåne. I förhållande till riksgenomsnittet anmäls något fler brott som handlar om skadegörelse, stöld, rån etc. i Västra Götaland. Dessa grupper stod för tre fjärdedelar av alla anmälda brott Antalet anmälda brott var i Västra Götaland Befolkningens utbildningsnivå ökar mycket snabbt i nuläget. Generationer där relativt få fick möjlighet till högre utbildning ersätts av nya. Utbildningsklyftan mellan kvinnor och män fortsätter samtidigt att öka. Fler än 44 procent av alla kvinnor i åldern år har nu en högskoleutbildning medan motsvarande värden för män är 35 procent. Ökningen från år 2000 är tolv procentenheter för kvinnor och sju för män. För de med längre högskoleutbildning har skillnaden mellan kvinnor och män ökat med sex procentenheter på tio år och är nu åtta procentenheter. Den genomsnittliga utbildningsnivån i Västra Götaland är i stort i nivå med rikets. Utbildningsnivån skiljer sig stort mellan invånarna i Göteborgregionen och invånarna i övriga Västra Götaland. I Göteborgsregionen har cirka 45 procent i åldrarna år minst treårig eftergymnasial utbildning. I övriga delregioner är andelen högutbildade under 30 procent. Andelen högutbildade i de olika delarna av Västra Götaland har ett direkt samband med de 13 4 Vision Västra Götaland Det goda livet, SOM 2011:1, s.33 f. samt Fakta Västra Götaland 2011, s.86,

15 lokala arbetsmarknadernas storlek. Mer tätbefolkade och befolkningsrika marknader ger förutsättningar för mer specialiserade verksamheter och attraherar en mer välutbildad befolkning. Inom de olika marknaderna i regionen är det uppenbart hur attraktiva livsmiljöer drar åt sig den mest utbildade befolkningen. Ambitionerna att bygga samman Västra Götaland men också att stärka samverkan och samutnyttjande av resurser på de lokala marknaderna är central för Västra Götalands framtid. Jämfört med de två andra storstadsregionerna behöver fler unga i Västra Götaland gå vidare till högre utbildning och de mycket stora skillnaderna mellan olika kommuner minska. Andelen med högskolebehörighet är minst lika hög i Västra Götaland (cirka två tredjedelar av de som lämnar gymnasiet) men färre med behörighet går vidare till högre utbildning. I Stockholm har hälften inlett en högskoleutbildning efter tre år, i Västra Götaland fyra av tio. Skaraborg utmärker sig genom den högsta andelen med behörighet och den lägsta andelen som går vidare till högskolestudier. Göteborgsregionen har en relativt sett lägre andel behöriga men en hög övergång till högre utbildning. Enligt Västra Götalandsregionens utbildnings- och arbetsmarknadsprognos med sikte på år 2020 kommer efterfrågan att öka mycket på personer med både kortare och längre högskoleutbildning. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med enbart grundskoleutbildning eller teoretisk gymnasieutbildning. Denna förskjutning ger en indikation på att många yrken kommer att kräva mer kvalificerad utbildning i framtiden. Men det är inte bara högutbildade som efterfrågas på arbetsmarknaden. Västra Götalandsregionens prognos visar att de största bristgrupperna år 2020 avser personer som har yrkesinriktad gymnasieutbildning. I denna grupp förväntas det bli störst brist bland omvårdnadsutbildade. Till följd av stora pensionsavgångar och hög medelålder finns det risk för brist inom flera vårdrelaterade yrken. I ett europeiskt perspektiv har Sverige en hög andel invånare som tar del av olika former av kultur och en hög andel sysselsatta inom kultursektorn (cirka 3,5 procent jämnt fördelat på kvinnor och män). Satsningar på kultur varierar mycket mellan olika kommuner i Västra Götaland (kostnader för stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museer, bibliotek samt musik- och kulturskola). Totalt sett når kommunsektorn dock idag upp till samma nivå som rikets snitt för kommuner på drygt kronor per invånare efter att för tio år sedan legat nästan 20 procent under. Satsningarna har ökat med en tredjedel de senaste tio åren i kommunerna i Västra Götaland medan de ökat med tio procent i genomsnittskommunen. Västra Götalandsregionen gör mer än dubbelt så stora satsningar på kultur per invånare som genomsnittslandstinget i Sverige. Nivån är drygt 900 kronor per invånare i Västra Götaland medan den till exempel är 200 kronor i Stockholms län, 500 i Skåne och 300 i Halland. Det är högutbildade och höginkomsttagare som utnyttjar det offentligt subventionerade kulturutbudet flitigast. Det gäller teater, musikal, dans, klassiska konserter, opera, bibliotek, naturreservat, nationalparker. För studiecirkel och kursverksamhet är det i första hand utbildningsbakgrund som styr. Mer välutbildade invånare vidareutbildar sig. Beskrivningen 14

16 gäller med små variationer för de senaste tio åren. Några egentliga tecken på en breddad social rekrytering finns inte. 5 Också andelen invånare i Västra Götaland som besöker olika anläggningar i regionen och vilka anläggningar de besöker visar ett stabilt mönster de senaste tio åren. I ett bredare kulturperspektiv är Västsveriges attraktivitet och aktivitet mycket stark. Göteborgs position som evenemangsstad är väl befäst i ett svenskt sammanhang. Och det är kultur som ofta står i centrum. Nordens största filmfestival, nordens största bokmässa samsas med Way Out West som är en av Sveriges viktigaste festival för modern pop/rockmusik. I återkommande studier av var svenskar vill tillbringa sin lediga tid kommer Göteborg och Västkusten ofta i topp. Att världens största internationella handbolls- (Partille Cup) och fotbollsturneringar (Gothia Cup) för ungdomar bedrivs i Göteborg och att Göteborg utsetts till världens näst mest prisvärda besöksmål av Lonely Planet Guide 2013 understryker bilden av Göteborg och Västra Götaland som något betydligt mer komplext än en industriregion. Vi har också tidigare konstaterat en mycket snabb tillväxt av jobb inom sektorer kopplade till evenemang av olika slag Miljödimensionen Sverige bedöms vara det land i världen som har lägst skadeverkningar på människors hälsa av miljö och har dessutom ett ekosystem som är i relativt gott skick. Sverige rankas totalt som nummer nio av de 132 länder som bedöms i Yales genomgång av hur väl länderna når upp till etablerade långsiktiga målsättningar inom 22 olika områden (Se 6 Av genomgången framgår det att de områden där Sverige i ett internationellt perspektiv inte lever upp till internationella mål för miljön handlar om fiske (mätt som fisketryck och överexploatering av fiskpopulation), jordbruk (mätt som omfattning av subventioner med mera), biologisk mångfald (mätt som andel skyddad mark, vatten, hav). I det senare fallet är Västra Götaland mycket lång från målet om 17 procent skyddad mark inom varje biom (vegetationsområde) regionalt. Länsstyrelsen beskriver i sin senaste miljömålsbedömning 2011 hur miljötillståndet förbättras på många områden. Miljösituationen i Västra Götaland utvecklas därmed i huvudsak positivt. Det hindrar inte att det finns rader av problem att hantera. Problem som byggts upp under lång tid. Dessutom tillkommer hela tiden nya utmaningar, i en allt mer tekniskt avancerad värld, där allt fler invånare, konsumerar allt mer. I de flesta fall är utvecklingen internationellt och inte minst inom EU avgörande för om Sveriges och Västra Götalands ambitiösa miljömål ska kunna nås. Miljöns påverkan på hälsan avtar Hoten från miljöpåverkan på invånarnas hälsa avtar gradvis. Luftkvaliteten i Västsverige har under en lång rad år blivit allt bättre och utgör i dag inget allmänt hot mot människors hälsa. Kväveoxidutsläppen i Västra Götaland har halverats sedan Minskningen beror främst 15 5 Kulturvanor i Sverige, , Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:23]. Scenkonst i Västsverige , Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:24] 6 Environmental Protection Index 2012 (

17 på åtgärder inom vägtrafiken, genom stegvis skärpta avgaskrav på nya fordon, såväl personbilar som tunga fordon. Perioderna med riktigt höga ozonhalter har blivit färre och de högsta halterna i dessa perioder är lägre. Riktvärden överskrids dock ibland och då främst genom inflöden från kontinenten. De största problemen med koppling luft/hälsa handlar om partiklar i luft och gäller täta stadsmiljöer där andelen dubbdäck avgör nivån. Partiklar bedöms orsaka tre till femtusen förtida dödsfall per år i Sverige. Det motsvarar femhundra till ettusen i Västra Götaland. Samtidigt ligger halten av partiklar i luft i centrum av Göteborg oftast under kritiska gränsvärden vid de mätningar som genomförts. Vägen till en giftfri miljö är lång. Kemikalieproduktionen i världen ökade under andra halvan av 1900-talet från cirka sju miljoner ton per år till omkring 400 miljoner ton per år. Mellan år 2000 och 2020 förväntas en ökning med ytterligare 85 procent. Farliga ämnen sprids långa sträckor via vatten och luft eller via produkter och varor. Internationella överenskommelser är helt avgörande för att minska människors exponering för hälsofarliga kemikalier Stora utmaningar återstår men utvecklingen i Västra Götaland går i huvudsak i rätt riktning inom de områden där vi har indikatorer att mäta. Halterna av dioxin i bröstmjölk och blod har fortsatt att minska. Kadmium i jordbruksprodukter är ett potentiellt allvarligt folkhälsoproblem. Det kan ge njurskador, benskörhet och är cancerframkallande. Kadmiuminnehållet (i förhållande till antalet brukade hektar åker) i den handelsgödsel som säljs i Västra Götaland har mer än halverats från år Biologiska system och biologisk mångfald måste värnas Beståndet av torsk i Nordsjön och Skagerrak har reducerad reproduktionskapacitet och uttaget har länge legat över vad som är långsiktigt hållbart. Den biologiska gränsen för artens fortbestånd i området har passerats. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) bedömde 2010 att torskpopulationen i Kattegatt var på ett historiskt minimum, under en tiondel av nivån på 1970-talet. ICES rekommenderade dessutom att allt riktat fiske efter pigghaj upphör. Stora kullar av nytorsk ger visst hopp för framtiden. Samtidigt bedöms 95 procent av de havsområden som ligger inom Västra Götaland vara övergödda. I många vattendrag som mynnar i Skagerrak märks dock en minskning i fosfortransporterna. Något som ännu inte syns i Vänerns tillflöden eller i Göta älv. Kvävehalterna i kustvattnet sjunker långsiktigt. Flera större reningsverk förbättrar sin kväverening och nya verk byggs. Ombyggnad av Ryaverket har minskat utsläppen av näringsämnen. Den biologiska mångfalden minskar i dag för populationer, arter, livsmiljöer och ekosystem. Utvecklingen går mot ett mer uppdelat landskap där många naturtyper har minskat drastiskt på grund av ett specialiserat och intensifierat jord- och skogsbruk etc. För att arter ska överleva i ett längre perspektiv krävs möjlighet till utbyte av individer mellan populationer. Skyddet av den biologiska mångfalden stärks, men det går långsamt. Skyddet av olika naturmiljöer är ett av de områden där Sverige har en relativt svag position internationellt. Den skyddade arealen har ökat med drygt en fjärdedel i Västra Götaland de senaste tio åren, framförallt genom ett ökat skydd av havsmiljön. Av Västra Götalands totala areal har drygt nio procent någon form av skydd i dag och andelen av den svenska skyddade arealen uppgår till drygt fyra procent, en svag ökning mellan år 2001 och 2011, Västra Götalands andel av landets areal är närmare sex procent. Mycket långsam minskning av klimatpåverkan i Västra Götaland En femtedel av de svenska koldioxidutsläppen sker i Västra Götaland. Utsläppen av koldioxod var 7,8 ton per invånare i Västra Götaland år Det är något över rikets nivå, men jämförelsen haltar betänkligt och värdena beror i stort på vilken roll olika regioner spelar i ett lands ekonomi, samt på hur tätt invånarna bor. 16

18 Utsläppen av koldioxid per invånare i Västra Götaland minskade med elva procent mellan 1990 och I absoluta tal var minskningen tre procent. Förutsättningarna att nå det ambitiösa målet om en energiförsörjning utan klimatpåverkan i Västra Götaland till år 2030 måste från dagens trender anses närmast obefintliga. Utsläppen från jordbrukssektorn (-17 procent), avfall och avlopp (-46 procent) och energiförsörjning (-3 procent) har minskat de senaste 20 åren. Utsläppen från transporter (+5 procent), industriprocesser (+4 procent) och arbetsmaskiner (+27 procent) har ökat. Ökningen för transportsektorn är i reella tal på samma nivå som den för industrins processer och arbetsmaskiner tillsammans. Minskningarna inom jordbruk och avfall är sammantaget nästan dubbelt så stora som dessa ökningar. Under talet ökar koldioxidutsläppen något i absoluta tal trots den ökade uppmärksamhet klimatfrågan fått. Utsläpp av koldioxid Västra Götaland, Utsläpp av koldioxid 2010, ton/invånare ton/invånare Avfall och avlopp Jordbruk Lösningsmedel Arbetsmaskiner Transporter Industriprocesser Energiförsörjning Stockholm Skåne Västra Göt aland Sverige Utsläppen av koldioxid per invånare är lägre i Västra Götaland än i riket inom samtliga områden utom då det gäller energiförsörjning. Raffinaderierna i regionen, som givetvis är en nationell angelägenhet, ger stora utslag. Klimatutsläppen för energiförsörjning i Västra Götaland är ensamma större än de totala utsläppen i Stockholms län. Ett konsumtionsperspektiv behöver i ökad utsträckning prägla bedömningarna. Vid den mer rimliga jämförelsen med Skåne är utsläppen på samma nivå per invånare när det gäller transporter och 15 procent lägre i Västra Götaland för jordbruk samt avfall och avlopp. I jämförelse med Halland och Värmland är utsläppen per invånare för transporter 20 procent lägre i Västra Götaland. Vi kan också konstatera att utsläppen per invånare i Västra Götaland är betydligt lägre än i Finland och lägre än i såväl Danmark som Norge. Ett positivt tecken är dock att andelen förnybar energi har ökat med drygt 30 procent till närmare hälften i Sverige sedan Utbyggnaden av vindkraft är omfattande i Västra Götaland. Dagens produktion är cirka 0,5 Twh per år vilket motsvarar en femtedel av svensk vindkraft och innebär den näst högsta produktionsnivån efter Skåne. Näringsliv som står långt fram i omvandlingen mot mer hållbar produktion Svensk produktion är relativt sett miljöeffektiv och ger överlag små utsläpp i förhållande till produktionens värde. I förhållande till det samlade värdet av all produktion (i fasta priser) har CO 2 -utsläppen i Västra Götaland minskat med cirka två procent per år under 2000-talet. Västra Götalands näringsliv har dessutom allt fler kvalitetscertifierade företag men också landets tydligaste miljöprofil. Miljöteknikområdet växer relativt snabbt och Västra Götaland har flest miljöteknikföretag (fler än 2 700) och en omsättnings- och sysselsättningsnivå som

19 18 är näst högst i riket efter Stockholm. Före 2008 var sysselsättningen inom sektorn högst i Västra Götaland. 7 Nästan en fjärdedel av alla nybyggda lägenheter i Västra Götaland uppfördes som lågenergilägenheter år Det är dubbelt så stor andel jämfört med övriga Sverige. Av alla nya hus är cirka 10 procent så kallade passivhus. Det innebär i princip och förenklat att de byggs utan särskilt uppvärmningssystem. Västra Götaland har också landets största arealer av ekologisk odling. Regionen stod för 23 procent av den ekologiska odlingen i Sverige. Andelen av den totala svenska arealen jordbruksmark uppgår till 17 procent. Andelen omställd mark i Skåne uppgår till knappt fyra procent. 2.3 Den demografiska utvecklingen Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos kommer antalet i befolkningen att öka med 18 procent fram till år Diagrammet visar att antalet personer ökar i alla åldersgrupper, men i olika grad och under olika tidsperioder. Antalet personer som är äldre än 80 år förväntas mer än fördubblas fram till år Även antalet personer i åldergruppen år förväntas öka mer än genomsnittet. Den lägsta befolkningsökningen förväntas för åldersgruppen år. Prognostiserad förändring av folkmängden i riket mellan år 2012 och Index 2012=100 Källa: SCB Medellivslängden förväntas öka med 2,6 år för en 65-åring fram till Det finns ännu ingen konsensus kring huruvida den ökade levnadslängden kommer att innebära fler friska eller sjuka år. Socialdepartementet har simulerat vilken roll äldres hälsa spelar för framtida behov av hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Den ökande medellivslängden beskrivs med hjälp av tre olika hälsoscenarier; utökad sjuklighet, uppskjuten sjuklighet och komprimerad sjuklighet. Skillnaderna mellan scenarierna är befolkningens hälsa i livets slutskede och när sjuklighet inträder. Möjligheten finns också att utvecklingen går mot en kombination av dessa. Mycket tyder på att äldre ofta kan lägga friska år till sina liv, det vill säga uppskjuten 7 Tillväxtanalys, Statistik om Miljösektorn (2011) Värden för 2009.

20 19 sjuklighet eller komprimerad sjuklighet. När då sjuklighet uppträder, kan många åkommor oftare botas, lindras eller behandlas, vilket kan innebära en ökande andel äldre med stora behov av hälso- och sjukvård. Enligt rapporten 8 förväntas kostnaderna för den åldrande befolkningen stiga med närmare 30 procent till Kostnader för äldreomsorg förväntas samtidigt stiga med 70 procent. Västra Götalandsregionen har gjort en egen befolkningsprognos per kommun fram till år 2025, med basåret Enligt denna prognos kommer befolkningen under dessa år att öka med drygt individer, en ökning med nio procent. Merparten av befolkningsökningen förväntas bero på inflyttning men även födelsenettot bedöms vara positivt under perioden. Det finns skillnader inom länet. Figuren nedan visar att den största befolkningsökningen förväntas i Göteborgsområdet. Befolkningsutvecklingen är svagast i Fyrbodal och Skaraborg. I Dalsland förväntas befolkningen minska med tolv procent och i Norra Bohuslän och Västra Skaraborg med två respektive en procent. Prognostiserad förändring av folkmängden (%) mellan år 2011 och 2025, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Källa: Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Förändring (%) % 10% 5% 0% 5% 10% 15% 20% HSN 12% 2% % 9 10 VG Riket VG kv VG ma 1% 5% 6% 8% 9% 10% 9% 9% 11% 15% 17% Den demografiska utvecklingen de kommande åren påverkas av att de stora årskullarna födda på 1940-talet går i pension och att de som föddes på 1990-talet når yrkesaktiv ålder. Gruppen år förväntas öka mest fram till 2025, med 21 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka individer. Åldersgruppen 80 år och äldre förväntas öka med 26 procent. Knappt halva befolkningsökningen kommer att ske i dessa åldersgrupper. Under samma period förväntas antalet personer i arbetsför ålder, år, öka med bara fyra procent. Detta innebär att andelen som är i arbetsför ålder förväntas minska från 62 procent av befolkningen år 2011 till 59 procent år Andelen 65 år och äldre förväntas öka från 18 procent av befolkningen år 2011 till 21 procent av befolkningen år Andelen över 80 år förväntas öka från fem till sex procent av befolkningen. 8 LEV (Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: Hälso- och sjukvård och äldreomsorg fram till år 2050)