SÄLBLADET. Nr Legitimation = Förskrivningsrätt!?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄLBLADET. Nr 3 2013. Legitimation = Förskrivningsrätt!?"

Transkript

1 SÄLBLADET Nr Legitimation = Förskrivningsrätt!?

2 Redaktören har ordet... Klarar sig Sverige utan sina Äldre Läkare? Den tidigare norske statsministern Kåre Wiloch, 84, intervjuades för en tid sedan i TV av Fredrik Skavlan, som frågade: Är du vid din ålder fortfarande aktiv inom politiken? Och svaret blev: Om man har uppnått en stor erfarenhet genom mångårigt arbete, så vore det väl synd att inte dela med sig. Han fokuserade där på mentorskapet, en stor och väldigt försummad del av vad som borde vara äldre läkares uppgifter. När nu en stor del av läkarkåren, kanske ungefär en tredjedel, arbetar aktivt efter 65 års ålder, så kan detta i bästa fall innebära inte bara nödlösningar i uppenbara bristsituationer, t ex i primärvården, utan faktiskt en kvalitetsökning i den svenska sjukvården genom att erfarenhet omsätts både i arbete och i handledarfunktion. Läkarförbundet, där SÄL ingår, tills vidare som en intresseförening, har utan tvekan ett stort ansvar för att SÄLs medlemmar ska kunna fortsätta att göra dessa samhällsnyttiga insatser utan onödiga inskränkningar. Det gäller också alla de kollegor som gör akuta insatser på sin fritid och alla som utan att ha anställning som formellt yrkesverksamma gör insatser av samma slag. Legitimationen som läkare gäller livet ut eller tills den upphävs av särskilda skäl. En rättighet som måste vara direkt kopplad till legitimationen är rättigheten att förskriva läkemedel. I allt detta förväntar vi oss fullt stöd från Läkarförbundet. Känner då alla äldre läkare att de har detta stöd? Som Christina Fabian skriver i detta nummer verkar förbundets fullmäktige vara en cementkloss, i det närmaste omöjlig att rubba när det gäller rimlig mandatfördelning och plats för egna SÄL-mandat. En plats för SÄL i Centralstyrelsen kan däremot vara möjlig genom att enskilda och föreningar kan nominera lämpliga personer. Nu nominerar SÄL tillsammans med Stockholms läkarförening SÄLs ordförande Gunnar Sandberg till Centralstyrelsen. Det skulle vara en viktig praktisk och även symbolisk framgång, som vi hoppas mycket på. Läkarförbundet har avvisat SÄLs begäran att förbundet ska göra en kartläggning av hur många läkare över 65 år som yrkesarbetar, i vilken omfattning och i vilka specialiteter. Det är svårt att förstå förbundets skäl till denna hållning. Från vår sida anser vi att kartläggningen är så viktig att vi är beredda att själva genom en enkel postenkät ställa sådana frågor till ett representativt urval av äldre läkare och bearbeta svaren under förutsättning att förbundet står för portokostnaden. Genom att en ökande andel idag yrkesarbetar och erlägger full medlemsavgift till förbundet är en sådan begäran rimlig. Med detta SÄLblad följer vi upp föregående nummers fackliga innehåll om frivilliga läkarinsatser och tar också upp den andra huvudfrågan som berör äldre läkares arbetssituation förskrivningsrätten. Här gör avgående ordföranden i Läkarförbundets Råd för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) Mikael Rolfs, med erfarenhet av läkemedelsfrågor, i intervju på sid 16 en ganska nedslående bedömning när det gäller Socialstyrelsens och framför allt SKL:s inställning till förskrivningsrätten framöver, medan förbundsledningen helhjärtat stödjer SÄLs linje (se t ex intervju med Marie Wedin i SÄLbladet nr ). För SÄLs inställning redogör Gunnar Sandberg utförligt i sin ledare i detta nummer. Men allt i SÄLbladet handlar nu inte om fackliga frågor. Vi har också inbjudan till SÄLs höstmöte i Borgholm med program och anmälningsblanketter. Och initiativtagaren till mötet, Anita Bråkenhielm, skriver nu också en tillbakablick som hon kallar Mina SÄL-minnen. Och SÄLs verksamhetsrapport 2012 och bokrecension och klurigt korsord och reserapport med underbara bilder. Och så på Sista Sidan en rykande aktuell krönika av Sjukhusläkarens etterspruta Dr Snake. Kort sagt: ett nytt späckat nummer av SÄLbladet. När du läser detta har våren gjort sitt intåg, och vi har bara en vecka tills vi har chans att träffas på SÄL-mötet i Stockholm på Sophiahemmet. Bästa vårhälsningar från redaktionen Ingvar Gustafson redaktör för SÄLbladet Storängsgatan 3 A, Växjö / OBS: SÄLs sekreterare Lennart Rinder har ny e-postadress: SÄLBLADET Medlemstidning för föreningen Sveriges Äldre Läkare (SÄL) - en delförening inom Sveriges Läkarförbund för läkare 65 år och äldre. Redaktion: Ingvar Gustafson, redaktör Lennart Rinder, SÄLs sekreterare Grafisk form: AB Norrmalmstryckeriet, P. Åkesson Tryck: AB Norrmalmstryckeriet, Sollentuna Framsidan, foto: Jan-Michael Breider SÄLbladet utkommer med fyra nummer per år. Prenumerationspris för andra än SÄL-medlemmar: 200 kr/år (kontakta redaktionen). SÄLs hemsida (webbredaktör Ingvar Gustafson) 2

3 Ledaren Onödig byråkrati hindrar ideella läkarinsatser Gunnar Sandberg, SÄLs ordförande Sjukvårdens resurser är hårt ansträngda och än större utmaningar väntar framöver, vilket inte minst framgår av den utredning som Framtidskommissionen nyligen presenterat. Därför borde läkares frivilliga insatser värdesättas och värnas, eftersom de avlastar den offentligt finansierade sjukvården. Men i dag ställs allt hårdare krav på journalföring, kvalitetssystem och tillsyn, som begränsar läkares möjligheter att göra insatser som tävlingsläkare för idrottslaget, för grannarna på landet eller krassliga släktingar. Till och med rätten att göra livräddande insatser för en medmänniska som drabbas av plötslig sjukdom eller skada har ifrågasatts. De ökade kraven på styrning och reglering har under senare tid i synnerhet riktats mot pensionerade läkares möjligheter att förskriva läkemedel, vilket är märkligt med tanke på Framtidskommissionens devis fler måste arbeta längre. Den offentliga debatten om sjukvården har under senare år dominerats av resursbrist, vårdplatsbrist, extrem ekonomistyrning och kaosskapande omorganisationer. Allt detta drabbar patienterna. Samtidigt står Sveriges sjukvård inför en stor utmaning; en åldrande befolkning och ökade sjukvårdsbehov. Ett av de stora problemen i dagens sjukvård är läkarbristen inom flera medicinska specialiteter. Primärvård, psykiatri, geriatrik, laboratoriemedicin och röntgen är bara några exempel. För patienterna innebär detta många läkarbyten med bristande säkerhet och kvalitet i vården. Den svenska läkarutbildningen har byggts ut under senare år men utbildningen är lång. Läkare som kommer från andra länder hjälper upp läget men ställer också krav på samhället att tillhandahålla utbildning och anpassning till språk och svenska förhållanden. Bristen på erfarna specialister som kan utbilda och handleda läkare under utbildning är idag närmast skriande. Äldre läkare med lång erfarenhet är därför ytterst värdefulla för den svenska sjukvården. Arbetet med patienter och att stötta och hjälpa människor är en viktig drivkraft för de flesta läkare. Ofta är de också beredda att ställa upp även på frivillig basis i olika sammanhang. Detta gäller i hög grad också äldre läkare med lång erfarenhet och drivkraft att följa den medicinska utvecklingen. Det är i det perspektivet man bör se läkarens rätt att förskriva läkemedel på fritiden och efter pensionen. Genom ideella insatser för släkt och vänner, grannar och idrottsföreningar kan läkare avlasta den offentliga sjukvården. Flera hinder har rests mot läkares möjligheter till ideella insatser. Socialstyrelsens tolkning av gällande lagstiftning försvårar i praktiken läkares frivilligarbete, bland annat ställs krav på att vara registrerad som vårdgivare, ha en verksamhetschef och ett dokumenterat kvalitetssystem. Äldre läkares förskrivningsrätt har ifrågasatts från politiskt håll. Den tekniska utvecklingen med införande av elektronisk receptförskrivning knuten till olika journalsystem omöjliggör för läkare utanför sin arbetsplats på sjukhus eller vårdcentral att skriva ut läkemedel om pappersrecepten och telefonrecepten försvinner. Detta skulle hindra läkare att skriva recept på sin fritid och omöjliggöra för pensionerade läkare att överhuvudtaget förskriva läkemedel om läkaren inte samtidigt är yrkesverksam. Idag arbetar en betydande del av alla läkare över 65 år, ibland heltid men oftast deltid, alltifrån ett antal veckor per år till heltid. Många läkare är dessutom på frivillig basis knutna till olika sjukvårdsverksamheter och deltar i forskning, utvecklingsarbete och undervisning, ofta som mentorer eller handledare utan något egentligt anställningsförhållande. Att begränsa förskrivningsrätten till de veckor och månader som läkaren har ett anställningsförhållande skulle bli administrativt komplicerat och också fullständigt onödigt. Förskrivningsrätt för receptbelagda läkemedel följer av legitimationen. Den legitimerade läkarens skyldigheter måste vi hela tiden förhålla oss till och handla efter (Patientsäkerhetslagen, kapitel 6). Det är oerhört viktigt att handla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Åtgärder mot läkare som missbrukar sin förskrivningsrätt är rimliga och nödvändiga. Den statliga myndigheten HSAN kan på anmälan från Socialstyrelsen utfärda prövotid, dra in förskrivningsrätt och ytterst återkalla legitimationen för dem som på olika sätt missköter sig i sin yrkesutövning. Men att pensionerade läkare trots sin legitimation skulle stängas av från förskrivningsrätten är däremot ren och skär åldersdiskriminering. Adekvat läkemedelsförskrivning kan mycket väl vara ett frivilligt åtagande som den legitimerade läkaren av ideella skäl utnyttjar under ansvar och ska inte behöva vara knutet endast till en anställning eller registrerad privat läkarverksamhet. Pappersrecepten kommer att försvinna och säkert också telefonrecepten. Men tekniskt är det lätt att knyta en fritidsförskrivande eller pensionerad läkare till ett elektroniskt förskrivningssystem. Det sker redan på flera ställen i Sverige. Genom elektroniskt förskrivningssystem är det också enkelt för tillsynsmyndigheten att följa upp förskrivningarna. Nu utvecklas system där all förskrivning automatiskt skapar en journalhandling. Detta är möjligt tack vare det pågående införandet av Nationell ordinationsdatabas (NOD) i kombination med utveckling av nya tekniska applikationer och därmed kan kravet på journalföring uppfyllas. Legitimerade läkare kan och vill göra väsentliga samhällsinsatser långt efter det att de har lämnat den traditionella anställningen eller läkarpraktiken, givet att de underhåller och utvecklar sin kompetens genom adekvat fortbildning. Gunnar Sandberg, ordförande i SÄL Se även intervjun med Mikael Rolfs på sidan 16 3

4 Facklig information våren 2013 Christina Fabian I den rapport, som den av regeringen tillsatta Framtidskommissionen nyligen offentliggjorde, betonas behovet av äldre arbetskraft i den nära framtiden! Det finns alltså starkt politiskt stöd för att läkare utövar sitt yrke även i högre åldrar. Detta innebär enligt SÄL att ideella, frivilliga läkarinsatser bör kunna fortsätta inkluderande rätten att förskriva läkemedel. Idag arbetar många äldre läkare vidare efter 65. Vid min egen 50 åriga kursträff i januari arbetade 19 av de 28 närvarande! Denna trend medför att läkarförbundet kommer att få alltfler äldre läkare som aktiva medlemmar, och därmed krävs större fokus på frågor rörande oss. Ett behov av att kartlägga antalet yrkesarbetande äldre finns. Detta har vi bl a genom en motion uppmärksammat förbundet på. Vid ett möte som Gunnar och jag nyligen hade med förbundsledningen framgick att SÄL, som är en intresseförening i förbundet, med stor sannolik inte kommer att få egen representation i centralstyrelsen eller i fullmäktige i år. En ny organisationsutredning ska presenteras vid läkarförbundets fullmäktigemöte i vår, och liksom tidigare liknande utredningar förväntas inte heller denna kunna förändra den cementerade organisation som idag rådet. SÄL arbetar intensivt vidare med denna fråga och på sikt kanske vi går från intresse- till yrkesförening? Tillsvidare kan vi agera via våra yrkes- eller lokalföreningar för att på så sätt ge SÄL mer inflytande centralt. Vi kan också räkna med att kunna delta i relevanta arbetsgrupper inom förbundet. Vid mötet tog vi också upp behovet av fortbildning för oss äldre läkare. Kanske det nybildade LIPUS AB (tidigare IPULS) kan ordna utbildningar för oss äldre vare sig vi arbetar eller ej. Vi är ju läkare livet ut. Dessa utbildningar bör naturligtvis betalas av arbetsgivare eller vara avdragsgilla! SÄL har svarat på läkarförbundets remiss angående fortbildning: Fortbildning i dialog- en metod att förstärka läkarnas möjligheter till god fortbildning. Se vårt remissvar på vår hemsida! En intressant fråga för förbundet och SÄL att bevaka är hur möjligheten ser ut för läkare inom olika specialiteter att arbeta efter år. Det ska inte bara vara inom bristspecialiteterna man har möjlighet att arbeta vidare. Vi måste tillvarata all den kompetens och erfarenhet som finns inom vårt yrke för dem av oss som väljer att fortsätta arbeta! För att vi ska kunna stärka vårt inflytande i Läkarförbundet måste det vara naturligt för läkare efter 65 år att vara medlemmar i SÄL! Vi kanske ska ha medlemmar från 60 år som ska kunna vara med och utforma äldres möjlighet att stanna kvar i yrket? T.ex. andra arbetsuppgifter, deltidsarbete? För att ytterligare fokusera på de fackliga frågorna har SÄL tillsatt en facklig arbetsgrupp bestående av undertecknad samt Henning Höjer och Marianne Ors. Hör gärna av er med synpunkter till oss! Hjälp till att sprida information om SÄL! Rekrytera medlemmar! Christina Fabian, vice ordförande SÄL 4

5 Sveriges Äldre Läkare SÄL Verksamhetsberättelse för arbetsåret 2012 År 2012 blev det första helåret för SÄL under namnet Sveriges Äldre Läkare, men alltfort som intresseförening inom Sveriges läkarförbund och med en starkare facklig profil än tidigare. Styrelsens ordförande har varit Gunnar Sandberg och vice ordförande Christina Fabian, skattmästare Henning Höjer, sekreterare Lennart Rinder och redaktör Ingvar Gustafson. Övriga ledamöter har varit Marianne Ors (nyval vid årsmötet 2012) och Stephan Palmstierna. Reseansvarige i styrelsen Johan Waldenström avled den 1 december Revisorer har varit Per G. Swartling, sammankallande, och Gitten Cederblad med Sven Lindgren som suppleant Valberedning har varit Olof Edhag, sammankallande, Per-Henrik Magnusson (nyval vid årsmötet 2012) och Anders Biörklund med Lars Hakelius som suppleant. Medlemsantalet var vid årets slut ( ) varav 231 (193) är 85 + och därmed avgiftsbefriade. Detta innebär all time high, men samtidigt är det en tydlig tendens att andelen nyblivna 65-åringar som väljer att bli SÄL-medlemmar sjunker, vilket dock inte kortsiktigt påverkat det totala medlemsantalet. SÄL har två regionala avdelningar: Skåne-SÄL (ca 350 medlemmar, ordförande Stephan Palmstierna, konstituerad 2001) och Väst-SÄL (ca 250 medlemmar, ordförande Karl-Henrik Leissner, konstituerad 2005), som båda bedriver en livlig verksamhet med föredrag och utflykter m.m. De regionala avdelningarnas ordföranden adjungeras till styrelsens reguljära sammanträden. Styrelsen har under året haft fem protokollförda sammanträden: 10 januari i Stockholm, 3 maj i Malmö i anslutning till vår-/årsmötet därstädes (och konstituerande sammanträde omedelbart efter årsmötet 5 maj), 24 augusti i Marstrand i anslutning till höstmötet och ett telefonsammanträde 5 november. Styrelsen har i alltmer ökande utsträckning löpande kontakter via e-post och telefon. Årsmötet hölls i Malmö 5 maj med ca 225 röstberättigade deltagare i anslutning till vårmötet därstädes. - Till nya hedersledamöter i SÄL kallades då mångåriga styrelsemedlemmen och ordföranden Barbro Westerholm och avgående skattmästaren Per-Henrik Magnusson. Vårmötet arrangerades i Malmö 4-6 maj med 301 deltagare; organisationskommittén leddes av Christer Carlsson. Höstmötet, ett sensommarmöte i Marstrand augusti, samlade 162 deltagare; arrangörsgruppen leddes av Karl-Henrik Leissner. Båda mötena höll sedvanligt högsta vetenskapligt-professionella klass mycket god fortbildning - (Nobelpristagaren Arvid Carlsson medverkade som föreläsare vid Marstrandsmötet) och ypperlig socialt-kulturell nivå och var synnerligen uppskattade av deltagarna. Medlemstidningen SÄLbladet har utkommit med sedvanliga två enkelnummer och ett dubbelnummer. Redaktionen lägger ner ett omfattande arbete på att skapa tidningens innehåll och layout. SÄL har som intresseförening inom Läkarförbundet en hemsida med adressen som nu utvecklats väsentligt och erbjuder läsaren bred information om SÄLs roll och aktiviteter. SÄLs utlandsresor har även under 2012 lockat till en rad full- och ibland överbokade reseäventyr, t.o.m. så långt bort som Sydamerika. Medlemsavgiften har oförändrat varit 200:-. Styrelsen har intensifierat medlemsrekryteringen och marknadsföringen genom att förbättra inbjudningsbrev, använda e-post, få in en uppmärksammad artikel om äldre läkare i Läkartidningen och en serie miniannonser i Läkartidningen och Sjukhusläkaren samt pröva att även rikta sig till förbundsmedlemmar som fyllt 70 (utöver grupperna 65 och 68). Styrelsen har starkt ökat sina insatser vad avser fackliga frågor av betydelse för äldre läkare: den fria förskrivningsrätten, behoven av fortbildning (deltagande i grupperingar inom Läkarförbundet) och skrivelser till Centralstyrelsen med krav på att SÄL erhåller mandat i fullmäktige och adjungeras till CS och allmänt får det inflytande i förbundet som följer av den höga yrkesverksamhetsgraden efter 67. Enligt praxis har SÄL ett mandat från Sjukhusläkarföreningen i fullmäktige och är genom sekreteraren adjungerat till Stockholms läkarförenings styrelse, och har därigenom t.ex. kunnat få fram motioner i frågor som särskilt berör äldre läkare: anställningsvillkor inkl. fortbildningen, pensioner m.m., som i regel mottagits positivt. Men SÄLs medverkan i förbundet måste således bli mycket tydligare genom egna mandat i fullmäktige etc. Stockholm den 14 januari 2013 Gunnar Sandberg Christina Fabian Lennart Rinder ordförande vice ordförande sekreterare Henning Höjer Ingvar Gustafson Marianne Ors skattmästare redaktör Stephan Palmstierna 5

6 Debatt Frivilliga läkarinsatser vad får man (inte) göra? vad bör man göra? Ingvar Gustafson I förra numret av SÄLbladet tog vi upp den fråga, som hade aktualiserats sommaren 2012 av Röda Kors-sjuksköterskan Kristian Åslund genom en artikel i Svenska Dagbladet 19 juli ( Frivilligt engagemang slås ut ). Socialstyrelsen hade då fastslagit att all legitimerad personal skall anses vara yrkesutövande även på sin fritid, varvid Röda Korset ansåg sig tvingade att stoppa sina sjuksköterskor och läkare från att delta i olycksfallsberedskap på frivillig basis. RK ansåg att den statliga myndigheten diskriminerade legitimerad personal genom att begränsa deras möjligheter att agera på sin fritid, och att samhället därigenom gick miste om de många personer som vill engagera sig frivilligt. I repliken i SvD 22 juli svarar Socialstyrelsen genom avdelningschef Anders Printz genom att hänvisa till utredningen 2011, att alla sjukvårdsinsatser måste dokumenteras, medan enkla första-hjälpen-insatser inte hade det kravet och kunde utföras av både legitimerad och icke-legitimerad personal. Diskussioner har sedan dess pågått mellan RK och Soc.styrelsen om var gränsen ska gå mellan vård och första-hjälpen, och RK har åter tillåtit sin personal att delta i olycksfallsberedskapen så länge de ägnar sig åt ren första-hjälp och inte gör några medicinska bedömningar som hör hemma inom vården (Jonas Prawitz, enhetschef för beredskap och krishantering på Svenska Röda Korset). I SÄLbladet (nr ) ställde kirurgen Eibert Einarsson frågan hur han som frivillig tävlingsläkare på ridtävlingar påverkades av Socialstyrelsens regler. Fick han nu bara sätta plåster, och hur skulle han kunna undvika att göra medicinska bedömningar om en ryttare skadades? Eller skulle han bara stå och titta på tills ambulansen kom? SÄL inser att detta är en ytterst väsentlig fråga, inte bara för pensionerade läkare, inte heller bara för äldre läkare utan för läkare generellt, inte minst därför att det i praktiken är helt orimligt att som läkare dra en gräns mellan situationer där insatser kan göras utan att det krävs medicinsk bedömning och situationer där det medicinska kunnandet ska tas i anspråk. Vad ska en läkare göra utan en medicinsk bedömning? Och Lennart Rinders intervju med juristen Anders Alexandersson gav då det måhända något överraskande beskedet att det nästan i samtliga konkreta exempel på situationer där läkare kan tillfrågas på fritiden krävs inte bara dokumentation (i brandsäkert kassaskåp) utan Hela paketet : Anmäla sig till ett vårdgivarregister, skaffa sig ett dokumenterat kvalitetssystem, ha en patientförsäkring. Föga oväntat har ett antal Sälar ringt, mejlat och skrivit brev till redaktionen sedan förra SÄLbladet. De flesta är starkt kritiska, inte minst till att lekmän (jurister) anser sig veta bättre hur man ska bedöma vård kontra första hjälpen-insatser. Några menar att man bara ska strunta i Socialstyrelsen och agera som vanligt. Att det inte har blivit en folkstorm kan bero på att vår ordförande Gunnar Sandberg i sin ledare i någon mån avdramatiserade det hela genom att framhålla att SÄL avser att arbeta vidare i Läkarförbundet och att presentera förslag till pragmatiska lösningar för Socialstyrelsen och den nya tillsynsmyndigheten - och Socialdepartementet. Liksom troligen de flesta läkare menar Gunnar att i en nödsituation är det de praktiska insatserna som är de viktiga och att de formella kraven blir mindre, men att vi får räkna med att bli granskade i efterhand Några exempel på läsvärda reaktioner från läsekretsen presenteras nedan. Kirurgen Anders Holmström i Lidingö, med bl a erfarenhet från fältarbete i Kambodja på 70-talet och i Afghanistan på senare år, t.o.m. som 69-åring, skriver och berättar att han redan i somras efter den ovannämnda Vård eller första-hjälpen? (Afghanistan) artikeln i SvD skrev till Socialstyrelsen och berättade om ett fall som hade inträffat högt uppe i Himalaya samma dag. Anders hade blivit uppringd på satellittelefon av en militär icke-legitimerad sjukvårdare som i sin grupp hade en person som på drygt m höjd drabbats av höghöjdssjuka med illamående och huvudvärk (Till saken hör att Anders själv hade varit expeditionsläkare på klätterexpeditioner i Himalaya). Sjukvårdaren ville ha råd om hur han skulle hantera situationen. Vis av sin nya kunskap (trodde han) om att icke-legitimerad personal 6

7 DEBATT fick utföra första-hjälpen-insatser gav han råd i telefon. Och så frågade han i brevet till Socialstyrelsen: Är det så det ska gå till att man har en icke-legitimerad som språkrör när man ger medicinska råd? Men svaret blev detta från Socialstyrelsens jurist: Det finns ingen tydlig gränsdragning när det gäller svaret på din fråga. Som princip bedömer jag att det finns ett visst utrymme för dig som legitimerad att ge allmän information om vilka medicinska åtgärder som vanligen brukar tillämpas vid olika symtom, så länge informationen inte blir individualiserad så att det blir en individuellt anpassad behandlingsåtgärd till en enskild person med denna persons unika/personliga förhållanden. Var någonstans gränsen går, då den legitimerade kan anses ha gett en person en individualiserad information/råd/behandling, får bedömas från fall till fall. Ur detta perspektiv har det inte heller någon avgörande betydelse om den allmänna informationen ges direkt till personen eller till ett ombud utan bedömningen får göras i ett och samma sammanhang. Och Anders Holmström skriver nu till SÄLbladet: Igår damp SÄLbladet ner i brevlådan. Jag läste med mycket stort intresse både ledarspalten och intervjun med juristen Alexandersson. Det upprörde mina känslor kraftfullt. Normalt sett är jag inte en som skickar inlägg och insändare, men i somras gjorde jag ett undantag med anledning av skriftväxlingen i Svenska Dagbladet 19 och 22 juli. Det var spännande att läsa att en jurist bedömer att det finns ett visst utrymme för dig som legitimerad att ge allmän information så länge inte informationen blir individualiserad Det känns fantastiskt att få denne medicinske lekmans tillstånd att utöva mitt yrke som legitimerad läkare. Under min tid som läkare har jag lärt mig att ta ansvar och fatta många gånger svåra beslut utan att någonsin haft tanke på att rådfråga en jurist. I stället har jag rådfrågat mitt samvete och omdöme samt naturligtvis om så varit möjligt råd från erfarna kollegor. Och i sitt brev skriver Socialstyrelsens jurist att var gränserna går får bedömas från fall till fall. Vem ska göra denna bedömning? Läkaren eller juristen? Det är en kärnfråga! Infektionsspecialisten Stig Cronberg, artikelförfattare och debattör i SÄLbladet, senast i nr , har skrivit ett långt inlägg under rubriken Frivilliga läkarinsatser är nödvändiga. En del av det långa brevet följer nedan: Senaste numret av Sälbladet innehåller en spännande och läsvärd diskussion om den pensionerade läkarens frivilliga läkarinsatser. Den belyser motsatsen mellan den skriftlärde bokstavstroende och Dag Hammarskölds strävan att lyfta blicken mot horisonten för att finna sin rätta väg när man vandrar i fjällen. Det är bra att veta vad regelverket föreskriver men det är viktigare att göra sitt bästa i den situation man befinner sig. De läkarinsatser det gäller krävs av alla läkare och gäller inte enbart för dem som är pensionerade. Själv har jag av och till haft anledning att ingripa både i Sverige och under utlandsresor. Jag skall ta upp några av de senare. Turkisk kvinna får störtblödning på tåg genom Tyskland Befinner mig på expresståg i Tyskland på genomresa från infektionsläkarkongress i Florens till Hamburg och tågbyte där till Köpenhamn och Sverige. Så kallar högtalaren på tyska: Finns det någon läkare ombord, kom till vagn 22. Från min förstaklassvagn skyndar jag mig dit. En turkisk kvinna, bosatt i Danmark, har fått en störtblödning och blivit svimfärdig. Maken berättar för mig på danska att hon är gravid och fått en kraftig blödning. Kvinnan är blek, kallsvettig och yr. Hon är mjuk i buken och har snabb tunn puls. För maken berättar jag att jag misstänker missfall och att hon bör komma till sjukhus för undersökning. Detta förklarar jag för konduktören på tyska. Han uppger att tåget ankommer Fulda om 25 minuter. Jag säger att det bör kunna klara sig till dess, men att man bör beställa ambulans till plattformen som kan köra henne till sjukhus och att maken och de två barnen bör följa med så att familjen är samlad. Sittplatserna makas undan så att kvinnan inte behöver sitta utan kan läggas upp med höjd fotända. Hon förbättras då. Tåget anländer till Fulda. Ambulansmännen kommer upp på tåget, men ser något handfallna ut, då gången är belamrad med ryggsäckar, väskor och ungdomar. Båren går inte att använda utan jag tar och lyfter upp den inte alltför tunga kvinnan och bär henne med sänkt huvud balanserande med stora steg över alla hindren och ner på plattformen. Där lägger jag henne på båren och uppmanar ambulansmännen köra henne till Frauenklinik för störtblödning och troligen missfall. Maken och de två barnen bör följa med så att familjen hålls samman. Så måste jag skynda mig upp på tåget igen. I Tyskland är man alltid mycket punktlig. Så kör tåget igång igen och jag går och sätter mig på min bekväma sittplats. Någon journal blev det aldrig tillfälle för mig att skriva. Ingen visste riktigt vem jag var och inte heller visste jag vad den turkiska kvinnan hette. Allt måste ske så snabbt, men jag minns fortfarande idag varje detalj och jag kände mig tillfredsställd när jag satte mig på min plats igen. Plötslig medvetandeförlust hos man omedelbart före flygavgång i Zimbabwe Just satt mig på min plats på en jumbojet från Harare i Zimbabwe för att flyga till London. Man kallar på läkare. Tar ett stort kliv över en somalisk kvinna som satt bredvid. En ung man ligger medvetslös på golvet. Flygvärdinnan plockade fram utrustning för hjärtåterupplivning. Jag konstaterar att den unge mannen är medvetslös men andas och har regelbunden puls. Dämpar ner paniken. Föreslår cerebral malaria, intoxikation eller epilepsi. Får förfrågan om mannen skall tas ur planet eller om han kan flyga till London. Svarar att han inte får följa med till London utan bör transporteras till sjukhus i Harare. Han hämtas och bärs ut. Sedan kör planet ut och lyfter. Senare när vi var i luften kom man och bad mig göra en anteckning om händelsen och meddela mitt namn och adress. Samtidigt överräckte man en flaska champagne som tacksamhet. Hade vi varit i luften tror jag knappast att jag skulle vilja landa planet för att sätta av honom utan försökt klara 14-timmars flygningen till London. 7

8 Fjorton timmars väntan på akuten är vad man får räkna med i Sverige, liksom vårdgarantins 3 månaders regel innebär att den tänkta maximitiden för att få läkarbesök i praktiken också blivit minimitid, ungefär som att hastighetsbegränsningar i praktiken blivit lägsta accepterade hastighet. DEBATT En medalj för tapperhet i fält I dessa fall och flera andra kände jag mig nöjd med att kunna ställa upp. För de inblandade lekmännen är det oerhört svårt att ta ställning. De har hela tiden känsla av att ha gjort för mycket eller för litet. För mig som läkare handlar det enbart om erfarenhet och sunt förnuft. Naturligtvis ligger det i sakens natur att det kan bli felbedömningar och att man saknar nödvändig utrustning eller medicinering, men som regel är det enkla åtgärder som är det enda som behövs. Skulle man få en anmälan och straffas är det endast att ta detta som en medalj för tapperhet i fält. Självklart kan man inte kunna alla olika länders lagstiftning i huvudet, men principerna är de samma. Det märkvärdiga är att man med kort introduktion kan fungera som överläkare i Arabien och som provinsialläkare på savannen. Stig Cronberg Eller som en annan vis man har uttryckt det: Kan det egentligen sägas bättre? Förre barnhälsovårdsläkaren Göran Aurelius i Sollentuna berättar en liknande självupplevd historia med frivilligt ingripande i en akutsituation: Drama i det blå Efter en vecka på Madeira har vi fem timmars flygresa hem till Sverige. Avslappnad och litet morgontrött efter tidig incheckning njuter jag flygvärdinnans kaffe när plötsligt en uppfordrande röst i högtalaren gör mig klarvaken. -Finns det någon läkare på planet? I det läget kan man förhålla sig på olika sätt. En ung läkare, särskilt om han arbetar på en akutmottagning eller intensivvårdsavdelning, kan tänkas uppskatta möjligheten att få använda sina nyvunna kunskaper till att hjälpa en nödställd människa. Han trycker då genast på knappen betjäning ovanför sin sittplats, och en tacksam flygvärdinna skyndar fram och för honom till den sjuka. Som barnläkare och pensionär sedan drygt tio år har mina kunskaper i vuxenmedicin passerat bäst-före-datum för decennier sedan. Hörseln är skraltig och någon ansvarsförsäkring har jag inte haft anledning behålla. Allt sammantaget övertygar mig om att jag skall se vad som händer i förhoppningen att någon yngre träder fram. Under tiden surrar Hippokrates någonstans i mitt undermedvetna. Läkaren måste i en nödsituation ge erforderlig behandling som en humanitär plikt, med mindre han är säker på att andra kan och är villiga att ge sådan hjälp. Alltså plikt och måste! Jag vet ju det. Dröjer ändå. Våndas. Jag ser mig om. Ingen har stigit upp längre fram i planet, ingen heller åt andra hållet. Längst bak rör sig kabinpersonalen oroligt kring en flygplansstol. Jag trycker på knappen. Bakom gruppen av upprörda flygvärdinnor finner jag en vithårig dam. Hon sitter hopsjunken i stolen vid mittgången och andas tungt. När jag hälsar på henne reagerar hon inte. I blicken finns oro och ångest. Händerna far runt på blusen, munnen, karmstödet. -Tack för att du kom, säger en åldrig make. -Det började strax efter starten. Hon har haft en hjärtinfarkt och har medicin; tog en tablett Nitromex och en Sobril innan vi gick ombord. Jag tar hennes puls. Den verkar regelbunden. Med stetoskopet som flygvärdinnan fått fram hör jag avlägsna hjärtljud men de drunknar i planets motorljud. Med kabinpersonalens hjälp lyckas jag anlägga en blodtrycksmanschett som hon motsträvigt försöker dra bort. Det får bli ett palpatoriskt blodtryck. Pulsen försvinner snällt och återkommer runt 140 mmhg. Bra tryck alltså. Alltid något! Vi är nu omgivna av intresserade medpassagerare. Några kommenterar verksamheten: -Behöver hon inte ligga ned?, -Hon måste få dricka något! -De borde inte ha följt med det här planet! Först efter en vänlig men bestämd uppmaning från flygvärdinnorna drar sig gruppen tillbaka till sina platser. Det kan vara en infarkt igen, tänker jag, även om hon inte verkar ha ont. Mycket gamla kan visst reagera bara med andningsbesvär när de har infarkt. Men hon är så orolig, plockig och förvirrad. Vore det en infarkt borde man väl ändå få en viss kontakt med henne? Har hon en akut konfusion? Utlöst av vad? Flygresan, miljöbytet, någon medicin, en infektion? -Men hon har varit frisk på Madeira, säger maken! Vad skall jag göra? Måste vi vända om och få henne till intensivvården i Funchal? Det är ett stort beslut och det är jag som måste ta det! Jätteknepigt! Timmars försening 8

9 för alla som vill hem! Och kostnaden för flygbolaget! Och för resebyrån, om det blir ersättningskrav! Tankarna surrar i mitt huvud. -Jag måste bestämma mig nu! Hur mycket skall jag säga till kabinpersonalen? Jag kan ju inte diskutera symtombild och möjliga diagnoser med dem. Och om jag ringer sjukhuset i Funchal och diskuterar med läkarna där blir det ändå till sist jag som har avgörandet. Om vi istället fortsätter, måste vi klara henne i tre timmar så att de kan hämta henne i ambulans när vi kommer fram till Arlanda. Under tiden får vi inrikta oss på hennes andningsbesvär. Jag måste ta saken i egna händer och uppträda lugnt och vederhäftigt som det anstår en läkare! -Få fram en syrgastub, ber jag flygvärdinnan. Och till maken: - Ge Alice ytterligare en Nitromex och en Sobril. I planet finns fyra små syrgastuber. En i taget kopplas med slang och ansiktsmask till Alice, som efter milt motstånd accepterar behandlingen. Efterhand blir hennes läppfärg bättre och hon verkar mindre orolig. Ibland tittar hon upp och svarar på tilltal. På min inrådan kontaktar stewarden Arlanda där man beställer en ambulans. Maken får en remiss till läkarna på akutmottagningen på Karolinska med min rapport om händelserna och behandlingen. När planet landat har Alice återhämtat sig så pass att hon kan ställa sig upp på vingliga ben. Vi hjälper henne över till den väntande ambulansen. Flygvärdinnorna tackar DEBATT Läkaren måste i en nödsituation ge erforderlig behandling som en humanitär plikt, med mindre han är säker på att andra kan och är villiga att ge sådan hjälp Hippokrates mig och trycker några vinflaskor i min famn.. Det går en tid. Ingenting hörs vare sig från flygbolag, resebyrå eller från Alice. En månad senare ringer det på dörren och ett bud överlämnar en blomsterbukett. Den är från sjuklingen på flygplanet. Hjärtligt tack för god hjälp på flygresan! Alice och Bengt. Blommorna ger mig anledning att ringa upp dem och fråga hur det gått. -Jodå, säger Bengt. På akuten tog de ekg och många blodprover men allt var normalt. Läkarna sade att hon kanske haft en infektion. Hon fick stanna på sjukhuset över natten och har mått bra sedan dess. Med den upplösningen på dramat, tänker jag när jag lagt på luren, hade det allt sett snyggt ut om jag hade beordrat flygplanet tillbaka till Funchal! Lärdom: Till nästa flygtur skall jag ha förnyat min ansvarsförsäkring! Göran Aurelius En riktigt imponerande insats, tycker redaktören. Till och med journalföringen, som med ovanstående redogörelse + den skrivna remissen måste tillfredsställa den mest inbitne paragrafryttare. Precis så ska man naturligtvis göra: Skriva ner vad man har varit med om och vilka åtgärder man har vidtagit. Inlägg från läsekretsen i denna och andra frågor är välkomna och kommer i mån av plats att publiceras i SÄLbladet. Erfarna, äldre läkare sökes! Ni är nu och i framtiden en viktig resurs utan vilken Sveriges sjukvård haltar. Vi behöver många flera duktiga kollegor till våra uppdrag runtom i landet, både primärvård och sjukhus. Du kan göra en insats samtidigt som Du kan se andra delar av landet, alltifrån enstaka veckor till längre uppdrag. Vi bokar för sommaren och hösten redan nu! Koncernen Skandinavisk Hälsovård, bemanningsföretagen med personlig service. Koncernen innefattar läkarbemanningsföretagen Skandinavisk Hälsovård AB, Doc Care AB och Svensk Närsjukvård AB samt sköterskebemanningsföretaget Ofelia Vård AB. Kontakta oss: Skandinavisk Hälsovård Telefon: Maila: Doc Care Telefon: Maila: 9

10 Tillbakablick SÄL-minnen Anita Bråkenhielm Anita Bråkenhielm, f. Ohlander, är specialist i obstetrik och gynekologi och har efter en 20-årig verksamhet som läkare varit politiker (6 år i landstinget i Jönköping, 9 år som riksdagsledamot) och ämbetskvinna (landshövding i Kristianstads län och i Kalmar län ) Hon har haft mängder med förtroendeuppdrag och suttit i en lång rad styrelser, på senare tid bl a Sophiahemmet och Silviahemmet (tillsammans med bl a Drottning Silvia). Anita har i ett tidigare nummer av SÄLbladet (Medlemsblad) gjort en tillbakablick av sitt aktiva yrkesliv. Nu skriver hon om sina minnen från tiden i SÄLs styrelse ( ) som nu avslutas med arrangerandet av SÄLs höstmöte År 2001 fick jag som landshövding i Kalmar län hälsa välkommen till SÄL-mötet i Kalmar. Det var min första kontakt med SÄL. Kanske var det som möjlig framtida SÄL jag fick äran? Men har vi förresten någon annan gång haft landshövdingen som välkomsttalare? Det kanske var SÄL som ärades?? Skämt åsido visste jag redan då att jag tänkte bli SÄL så fort jag fyllt 65. Slutat mitt aktiva yrkesliv som läkare hade jag gjort redan 1979 då jag ramlade in i politiken. Så länge jag satt i riksdagen kunde jag ta sommarvikariat på min gamla tjänst som specialistläkare i gynekologi vid Vetlanda Vårdcentral. Men när jag 1990, vid 53 års ålder, utnämndes till landshövding i Kristianstad blev det definitivt. I Kristianstad lärde jag känna Nils Tryding och hans fantastiska konstresor. Det var därför framförallt möjligheten att vara med på SÄL-resor som lockade när jag så småningom uppnådde pensionsåldern. Och det gjorde jag i Kalmar, som blev något av en hemkomst till gamla jaktmarker sedan man avskaffat mina kära skånska län. Jag var ju från början obotlig smålänning och hade ett förflutet på Kalmar lasarett och en gammal klockarkärlek till staden. Och resor har det blivit. Min make och jag har med SÄL varit i Italien, Egypten, Schweiz och Tyskland, några gånger med Nils Tryding som oförliknelig guide till det gottaste på fascinerande museer. Men också SÄL-mötena har varit mycket spännande. De har för mig på ett särskilt sätt återknutit kontakten med det gamla yrket. Efter tjugofem års uppehåll började jag åter läsa Läkartidningen och Dagens Medicin och skaffa mig en viss medicinsk allmänbildning det fanns ju en gammal grundkunskap att bygga på. SÄL gav ett nyväckt intresse för vad som rör sig inom den moderna läkekonsten. Då jag kom med hette ordföranden Hans Rundcrantz. Han hade satt sig i respekt redan 1962 i Växjö då han spolade mina bihålor. Jag vet inte hur det gick till, men mycket snabbt hamnade jag i styrelsen. Jag hade ju onekligen med min brokiga bakgrund betydande styrelsevana, om än inom andra områden. Det har varit myndigheter och statliga utredningar allt från Räddningsverket, Fiskeriverket, Apoteksbolaget och utredningar om abortfrågan, veterinärväsendet och vapenexporten. Men också stiftelser och ideella föreningar. På senare år har flera av uppdragen haft medicinsk anknytning. Jag har varit styrelseordförande i högskolestyrelsen på Sophiahemmet, sedan i sjukhusets styrelse och slutligen i den ideella förenigen Sophiahemmet. Samt vice ordförande i Stiftelsen Silviahemmet och i det då nybildade Svenskt demenscentrum. Så lite anknytning till det gamla yrket har funnits i förtroendeuppdragen framför allt under senare år.. Men i SÄL-styrelsen har det nog ändå varit allmänna styrelseerfarenheten som gjort att jag kunnat bidra med något. T.ex. i arbetet med de nya stadgarna och i diskussionerna om organisationsformer. Det har kanske också varit i egenskap av - som en ung man jag tycker mycket om en gång kallade mig- vis gumma med fötterna på jorden. Bland annat har jag, på förekommen anledning, stadigt krävt att till de medicinskt bildande seminarierna och föreläsningsprogrammen anmälda bidrag ska vara sådana som jag kan begripa. Inte för mycket egendomliga grafer och konstiga bokstäver eller nanoresonemang avsedda för kvalificerade forskningsmiljöer. De medföljande som inte själva är Sälar ska ju också ha en chans. Och då har jag känt mig som en mittemellanfigur som kunnat bevaka detta. Det visserligen mycket nyttiga fortbildandet ska ju också vara nöjsamt och begripligt för alla. Många lysande föreläsningar, inte minst med anknytning till globala mänskliga problemområden, har det blivit. Men också 10

11 TILLBAKABLICK vardagsnära medicinsk upplysning om nya förhoppningar och nya vägar att bota och läka. Jag känner också att jag bidragit till att visa att SÄL-möten kan man lägga ute i landet. Det går att arrangera trevliga program inte bara på de respektingivande universitetsorterna. Inte minst i mitt hemland Småland. Växjö och Eksjö kändes lite som mina verk. Även om jag inte bidrog med mer än att föreslå orterna och skaffa fram de trevliga människor som ordnade mötena. Att dessa sedan blivit närmast oumbärliga Sälar är ju ännu roligare. Vad vore SÄLbladet i dag utan Ingvar Gustafson, eldsjäl från Växjö? Och Eksjögänget hör numera till de trognaste mötesbesökarna, även de som inte sopar tennisbanorna med sina motståndare! SÄL var ju från början framför allt en social och efterhand i allt högre grad fortbildande verksamhet. Men med all rierande medicine kandidaten Anita Ohlander. Men det får bli en annan gång. Kommittén för SÄL-mötet i Borgholm med krafter från både Borgholm och Kalmar är i full gång sedan hösten 2012 och vi har haft mycket trevligt under den tid vi planerat program, utflykter och underhållning. Öland kan ju verkligen bjuda på mycket vad gäller fina utflyktsmål och underhållande guider. Vetenskap och lärdom finns både i Kalmar och hos engagerade sommarölänningar från andra håll. Kvalificerade konferensmöjligheter bjuds till i september gynnsamma eftersäsongspriser. Dessutom med havsutsikt och kajplats för den som vill ta segelbåten till SÄL-möte. Eller varför inte husbilen, den är också välkommen. Kommunen bjuder på tennishallen och golfen kommer att spelas på en av Sveriges finaste banor. Ni hittar hela programmet och anmälningsblanketten på annat håll i tidningen! Välkomna! Efter dryga tio år som aktiv SÄL ska jag sedan bara avnjuta programmen, resorna och gemenskapen. Under kanske tio år till, vem vet? Anita Bråkenhielm rätt har SÄLs uppgift alltmer blivit att bevaka de fackliga frågorna. Läkare är i allt större utsträckning yrkesverksamma, åtminstone på deltid, till och med efter de 67 år som vår statsminister antytt som lämplig pensionsålder. Och det har blivit allt snårigare i djungeln av formalia av ekonomisk och juridisk karaktär. Dessa frågor sköts mycket bättre av andra än av mig. Visserligen var jag en gång aktiv i Läkarförbundet men det är fyrtio år sedan! Därför kändes det för mig rätt att lämna SÄLs styrelse SÄL vid Läkarförbundets fullmäktige maj Som bekant är fullmäktige (FM) Läkarförbundets högsta beslutande organ. Gunnar Sandberg är delegat på vårt lånemandat från Sjukhusläkarna. Möjligen kan någon mer ur styrelsen delta i ersättarposition. på vårmötet 2012 i Malmö. Nu får jag i alla fall avsluta det mera aktiva deltagandet med att själv vara med om att arrangera ett SÄL-möte. Med särskild glädje kan jag därmed visa upp min nuvarande hemstad Borgholm. En ort där det, precis som vid det fina mötet i Arvidsjaur för ett par år sedan, inte ens finns ett sjukhus, bara en vårdcentral! Detta sedan Ölandsbron för fyrtio år sedan gjorde det fina gamla odelade lasarettet i Borgholm umbärligt. Jag skulle kunna berätta härliga historier om vad som hände i Borgholm när kirurgkliniken i Kalmar 1961 hastigt besvarade ett nödrop från Borgholm med att skicka dit den unga vika- Nominering av Gunnar Sandberg som ledamot av Centralstyrelsen görs till valberedningen av SÄL och Stockholms läkarförening. Möjligen kan detta få stöd under själva mötet också av andra. Motion inlämnas av SÄL tillsammans med Stockholms läkarförening med yrkande att förbundsledningen vidtar åtgärder för att bekämpa det byråkratiska krånglet vid läkares ideella, frivilliga läkarinsatser på vår fritid och av Stockholms läkarförening med yrkande att SÄL-representant adjungeras till Centralstyrelsen. 11

12 HÖSTENS SÄLMÖTE I BORGHOLM Välkommen till höstljumma Öland 6-8 september 2013 Foto: stock.xchng (SXC) Kanske har du varit på Öland under den otroligt intensiva turistsommaren? Nu får du chans att uppleva det motsatta, och den öländska vackra hösten. Eller så har du kanske aldrig varit på solens och vindarnas ö? Ta i så fall chansen nu! Vi håller höstens SÄL-möte på anrika Strand Hotell med plats för upp till drygt 300 konferensgäster. Hotellet är centralt beläget vid hamnen i Borgholm och har 122 rum, många med underbar utsikt över de vackra solnedgångarna i Kalmarsund. Naturligtvis finns det även andra boendealternativ i Borgholm. Mer om det kan du läsa längre fram. Det blir ett par septemberdagar med möjlighet till härligt umgänge, innehållsrika föredrag, paneldebatt, mingel, flera utflykter, samt inte minst god mat och dryck! Strand Hotell Vidare ges sedvanligt tillfälle till både golf- och tennisturnering. Tennis i Borgholms tennishall och golf på Ekerum Golf & Resort, en av landets allra främsta och vackraste banor. Har du lust finns det även bra möjligheter att komma en dag tidigare, eller stanna en dag efter höstmötet. Hotellen erbjuder ofta extra billiga alternativ om du förlänger din vistelse åt ena eller andra hållet! Bifogat i tidningen finns anmälningsblankett, utflyktsfakta och även mötesprogrammet. Låt oss nu i korthet berätta om vad dagarna kommer att innehålla. Fredag 6 september Det här är ankomstdagen för de flesta. De som väljer tennis- eller golfturnering kommer naturligtvis tidigt på fredagen, eller t.o.m. dagen före, eftersom deras utmaningar börjar redan kring lunchtid. Golfen har t.ex. första start redan kl Ska du inte tävla? Då checkar du bara in på ditt valda boende i god tid före klockan 19.00, för då börjar nämligen minglet på Strand Hotell. Därefter går vi in och avnjuter den så kallade Get together-buffén med kvällsunderhållning. Lördag 7 september Mötesdagen startar kl på Strand Hotell med välkomsttal av Borgholms kommunalråd Lisbeth Lennartsson. Därefter blir det under förmiddagen bl.a. föredrag om Prostatasjukdomar, Läkemedel hos äldre och kåseri kring Axel Munthes ögonsjukdomar. Därpå intas lunch och efter den blir det paneldiskussion kring ämnet Vart tog patienten vägen och vem bryr sig? Diskussionen leds av den kände journalisten och författaren Ulf Wickbom. Medverkande professioner är professor, överläkare, journalist/patient, socialchef och landstingsråd. Diskussionen följs sedan av att utredaren Johan Assarsson redovisar Patientmaktutredningen. Mötesdagen avslutas med ett underhållande föredrag av marinarkeologen Lars Einarsson med titeln: Sjunkna skepp i Öländska farvatten. Vi får nog höra en hel del om det nyligen upptäckta fartyget Mars norr om Öland Lördagen avrundas på kvällen kl med bankett och dans till levande musik. 12

13 HÖSTENS SÄLMÖTE I BORGHOLM Söndag 8 september Avslutningsdagen kan du välja en av tre spännande och guidade Öländska utflykter, inklusive avslutande lunch. Bussutflykterna beräknas vara åter senast kl Här nedan ser du alternativen. Utflykt 1 En resa längs den Öländska stenkusten Följ med på en unik bussresa norrut, längs den lilla smala västra kustvägen. Vi åker så att säga på ytterkanten av Öland, och guidas under resan av den underhållande, äter på Sandviks Fisk- och Hamnkök. Återfärden till Strand Hotell sker via stora vägen, d.v.s. betydligt snabbare än den smala kustvägen... Vi har ett maximerat antal deltagare på 50 personer till den här unika och guidade bussutflykten som startar kl från Strand Hotell. Så först till kvarn... Anmälan via den bifogade anmälningsblanketten. Utflykt 2 VIDA Museum och Konsthall Den här utflykten sker med eget fordon. Det vill säga du kör själv de tio kilometrarna längs väg 136 till museet, Stenkusten och ytterst kunnige geologen Jan Mikaelsson med rötter i Linnéuniversitetet. Vi fascineras av Ölands anmärkningsvärda geologiska historia, lär oss allt om märkliga skurkvarnar och trilobiter Vi kör på den smala och urgamla kustvägen från Äleklinta via de gamla fiskelägena Djupvik och Sandvik, som blivit mycket populära sommarvisten. Gammal bebyggelse kompletteras med ibland spektakulära och nya dyra sommarparadis. Öländska Tomas Buss lovar att vår stora buss ska kunna ta sig fram längs den bitvis gropiga grusvägen. Ingen fara, det går inte fort! Vida Museum och Konsthall där vi ses kl (riktning mot Ölandsbron). VIDA ligger granne med Halltorps Gästgiveri. På VIDA blir vi guidade av makarna Barbro och Börge Kamras som äger och driver museet som öppnades Museet består av c:a kvm golvyta fördelat på fem konsthallar, varav två där man visar spännande utställningar av samtida konst. De övriga tre är museiavdelningar med verk av Ulf Trotzig och de båda världsberömda glaskonstnärerna Ulrica Hydman-Vallien och Bertil Vallien. Efter guidningen får vi gå runt på fri hand i de stora hallarna och njuta av all konst. I entrén till VIDA finns också en mycket fin museibutik, där du bland annat kan handla glaskonst, grafik, smycken m.m. och Gunilla Ponténs kläder. När vi sett oss mätta på konsten hos VIDA tar vi en tre minuters promenad över till grannhuset, Halltorps Gästgiveri, för lunch. Efter lunchen är det fri hemfärd. Maximerat antal deltagare 50. Anmälan sker via den bifogade blanketten. Skulle du inte ha eget fordon, men ändå gärna vill se VIDA, hör av dig i god tid så ordnar vi transport. Utflykt 3 Stadsvandring Startar från Strand Hotell kl och går genom Borgholms välordnade gatsystem som, enligt vår guide Leo Blåeld och Blå jungfrun Vi avslutar den geologiska utflykten med att bussen får tillstånd att köra ner i Gillberga stenbrott. Det är Ölands största kalkstensbrott som fortfarande är i drift. Där nere är det plant och inte ansträngande att röra sig till fots. Gillberga är möjligen också ett blivande Öländskt Dalhalla Efter besöket i stenbrottet väntar lunchen på oss i Sandviks hamn, som bara ligger några kilometer bort. Vi Drottning Victorias vilohem 13

14 HÖSTENS SÄLMÖTE I BORGHOLM Eriksson, lär ha stått förebild för Manhattans gatusystem i New York Nåja, hur det är med den saken, får du se och höra om du följer med på turen. Leo Eriksson är Borgholms stadsarkitekt och tillika Sollidens slottsfogde. Salong i Drottning Victorias vilohem Promenaden sker i lugn takt, och vi bekantar oss bland annat med historien kring badortstidens Borgholm. På stadens torg väntar sedan en buss, som kör oss upp mot Drottning Victorias Vilohem som ligger två kilometer bort, uppe på den så kallade landborgskanten. Där går vi först till den unika Vita Villan, som ägs av Vilohemmet och sägs vara Ölands första sommarstuga. Den har renoverats under flera år via olika byggnadsvårdsläger och med hjälp av skickliga öländska hantverkare. På så sätt har sommarvillan återfått sin ursprungliga glans. Efter promenaden blir det guidning och lunch på Drottning Victorias Vilohem. Efter lunchen går bussen tillbaka till Strand Hotell. Maximerat antal deltagare 40. Först till kvarn via anmälningsblanketten. Resa och bo Här nedan följer nu lite hjälp inför planeringen av din Ölandsresa och boendet på ön. Notera att vi har preliminärbokat rum på några ställen. Ska du boka till angivet pris måste det ske före angivet datum. Därefter släpps rummen fria för allmän bokning. Kortfakta kring att resa till Öland Tar du din egen båt till Öland finns en finfin hamnanläggning hos Strand Hotell. Bil, glöm att ta bilfärjan! Den slutade gå när Ölandsbron invigdes den 30 september OBS! Ingen broavgift. Tar du bilen, finns det gott om gratis parkeringsplatser kring Strand Hotell och övriga boendealternativ. Alternativet till egen bil är flyg till Kalmar Öland Airport från Arlanda eller Bromma. Tar du tåget kommer du till Kalmar C och därifrån går buss till Borgholms Resecentrum. Det är c:a 10 min promenad till Strand Hotell om du bor där. Åker du från Stockholm finns ett billigt och enkelt bussalternativ med bekväma öländska Silverlinjen, som med flera avgångar dagligen direkttrafikerar sträckan Cityterminalen Borgholms Resecentrum. Kortfakta kring boendealternativ Strand Hotell 122 rum med sammanlagt 320 bäddar. Del i dubbelrum inkl. frukostkost för två nätter kostar 1244:- per person. Enkelrum 1916:-, också för två nätter. Kajplats för båt 150:- per dygn. Rummen reserverade för SÄL t.o.m. 1 juli. Bokning: ring och uppge SÄL. Villa Ingrid Bed and Breakfast, bekvämt gångavstånd till Strand. Har 13 rum med dusch och WC. Dubbelrum inkl. frukost 1200:- per natt, enkelrum 900:- Rum reserverade t.o.m. 1 juli. Hemsida och bokning: Ring och uppge SÄL. Drottning Victorias Hotell och Vilohem Ligger 2 km från Strand. Fördelaktigt för den som vill komma en dag tidigare. Dubbelrum inkl. frukost 1395 per natt, enkelrum För den som vill komma redan på torsdagkvällen erbjuds rum och frukost, oberoende av enkel- eller dubbelrum, för 395 kronor för den tillkommande natten. Boka på Halltorps Gästgiveri Ligger 10 km söder om Borgholm utefter huvudvägen 136. Fördelaktigt för den som vill stanna en extra natt på Öland. Dubbelrum och frukost 1195:- per natt. Enkelrum 895. För den som vill stanna en extra natt 8-9/9, 295:- per person i dubbelrum, 495:- i enkelrum. Boka via Hotell Borgholm Gångavstånd till Strand (700 m). Hotellet har rum i prisklasserna 1335:- till 1885:- per natt, oberoende av om en eller två personer bor i rummet. I de minsta rummen är det kanske svårt att vara två. Boka gör du via Resetips Nu några ytterligare tips för att ta sig till Borgholm gällande flyg, tåg och buss. Flyg till Kalmar Öland Airport SAS flyger Arlanda - Kalmar. Kalmarflyg flyger Bromma - Kalmar. Från Kalmar Öland Airport tar du dig sedan lämpligen i taxi till Kalmar Central. Därifrån KLT-buss (Kalmar LänsTrafik) till Borgholm. Bussen till Borgholm går från den allra närmaste hållplatsen på stationsområdet, sett från stationen. Tåg till Kalmar Det finns t.ex. flera direktförbindelser Malmö - Kalmar via Öresundstågen och därefter tar du KLT-bussen enligt tipset ovan gällande flyget. Via SJ:s webbsajt köper du enkelt biljett både på SJ, Öresundstågen och KLT:s buss. För resa från övriga orter längs stambanan Malmö - 14

15 HÖSTENS SÄLMÖTE I BORGHOLM Stockholm gäller byte i Alvesta för att ta tåget mot Kalmar C. Från Göteborg till Kalmar är tågförbindelserna glesare. Endast ett par direktförbindelser dagligen. Att notera angående buss: KLT:s buss stannar på flera ställen i Borgholm. Fråga chauffören var du ska stiga av för att komma närmast till det ställe där du ska bo. Buss Stockholm - Borgholm Då rekommenderar vi Silverlinjen, Ölands egen busslinje på sträckan Stockholm Öland. Bokas via Avgår från Cityterminalen med måltidsuppehåll i Ringarum. Avstigningsuppehåll endast i Kalmar och på Öland. I Borgholm stannar Silverlinjen bara på Resecentrum, som ligger c:a 500 m från Strand Hotell. inomhusaktiviteter. Nu är det bara att välja boende och sedan fylla i anmälningsblanketten och skicka in den! Se nu till att du anmäler dig så snart som möjligt, allt för att våra förberedelser ska kunna genomföras på bästa sätt, och för att du ska komma med på just den utfärd du väljer att uppleva. Varmt välkommen med din anmälan till höstens SÄL-möte på Öland! Här sätter vi punkt för allmänna tips och rekommendationer. Har du ytterligare frågor är du välkommen att e-posta dem till: Golf och tennis Golf Ekerum ligger c:a 10 km söder om Borgholm. Lunch för 90:- serveras i golfrestaurangen från kl Golfansvarig är Leif Dahlman. Tel Leif kommer att finnas i receptionen på Ekerum från kl och har hand om scorekort etc. Första start kl , Vi spelar Långe Erik. Lottning kommer att göras i förväg och läggas in i GIT. Startlista kommer att meddelas alla anmälda (som meddelat e-postadress) i god tid. Greenfee betalas i receptionen. I den avtalade avgiften 400:- ingår banguide och golfvagn. Polletter till rangen (som ligger bekvämt nära första tee) köper du i receptionen. Den som ev. vill hyra golfbil bör ringa Ekerum i förväg. Tel OBS: Ekerum passar inte särskilt bra för den som bara vill spela nio hål. Efter nio hål befinner man sig nämligen 2 km från klubbhuset. Den startavgift vi tar in går till priser. Prisutdelning sker under kvällens Get together-party. Tennis Tennisturneringen spelar i Borgholms tennishall, som generöst ställts till förfogande av Borgholms kommun. Tennishallen ligger på gångavstånd (750 m) från Strand Hotell. En representant från Borgholms tennisklubb ställer upp och hjälper oss med turneringen, som startar kl Matchordning meddelas i god tid till dem som anmält sig (och lämnat e-postadress). Startavgiften går till priser. Prisutdelning sker under kvällens Get together-party. Snart ses vi! Tiden flyger och snart är vi där. Vi i planeringskommittén önskar er alla hjärtligt välkomna till Öland, solens och vindarnas ö! Hösten ute på ön brukar oftast vara ljummen och vacker, tack vare den lagrade sommarvärmen i kalkstensberggrunden. Vi hoppas naturligtvis att så blir fallet även i år. Skulle det mot förmodan bli något sämre väder än vanligt, kan vi glädja oss åt att vi har ett mycket intressant program framför oss med många goda Arrangörsgruppen, fr v: Christer Rosén, Anita Bråkenhielm, Tore Holmdahl, Annica Holmdahl, Bengt Grafström Aktuellt från Väst-SÄL Arrangörsgruppen Väst-SÄL hade den 18/2 årsmöte, varvid styrelsen föryngrades med 2 st s.k. juniorer: Malin Lindh och Bertil S Olsson. Vår navelsträng till SÄL, Gunnar Sandberg, avtackades och Kassaförvalterskan Ulla Bystedt skiftade verksamhet från Spara till Slösa? i form av Klubbmästare. Samtidigt utsågs våra grundare Göran Wedenmark och Anders Holmqvist till hedersmedlemmar i Väst-SÄL. Vår utmärkte sekreterare, Jan Westin, överlämnade sin stafettpenna till Anne-Christine Åhlander och Marianne Melkersson fick nyckeln till Kassakistan. Innan dessa rockader hade den gamla styrelsen beviljats ansvarsfrihet av årsmötet och efteråt var det bara för den nya att planera för vårens aktiviteter som blir som följer: 10/4 Vårföredrag av stadsarkitekten Björn Siesjö: Framtidens Göteborg; å Örgryte Församlingshem kl /5 Vårutflykt till Botan under guidning av Prof. Marie Källersjö. Samling i Institutionen kl Höstutflykten planeras i slutet av september till Göteborg Norra Skärgård.. Väst-Sälar och även andra Sälar välkomnas till våra aktiviteter. Väst-Sälar meddela gärna Era adresser till Marianne Melkersson: hälsar Karl-Henrik Leissner (fortfarande ordf.) 15

16 Intervju Dyster prognos för äldre läkares förskrivningsrätt Intervju med Mikael Rolfs SÄLbladets intervju med ansvarig jurist vid Socialstyrelsen i SÄLbladet blev ganska nedslående och säkert för många överraskande: även de enklaste medicinska insatser anses kräva omfattande administration/byråkrati. Läkarförbundet har - som beredande instans till Centralstyrelsen - Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) med mycket kvalificerad kompetens. Avgående ordföranden i detta råd, Mikael Rolfs, har lång erfarenhet av de frågor rådet hanterar (och har omvittnat skött sitt uppdrag på ett mycket drivande sätt) och SÄLbladet har fått möjlighet att ställa några frågor till Mikael. SB: Vilka risker tror Du finns för att det skulle kunna bli stora svårigheter för t.ex. äldre läkare utan egentlig arbetsplats/arbetsgivare att på ett rimligt enkelt sätt bidra med frivilliga läkarinsatser? Avskaffas pappersrecept ( gulingarna )? Telefonrecepten? MR: Jag tror att både huvudmän och myndigheter har svårt att förstå hur mycket onödig läkarbesökstid som detta sparar in. Man bygger system för huvudmännen inte för förskrivning, och risken är stor att man bygger bort förskrivningsrätten i samma veva. Pappersrecepten kan tänkas försvinna redan till 2016, men det är svårt att sia om detta. Någon form av telefonrecept kommer nog att finnas kvar längre eftersom datorer kan krångla. Men kommer arbetsplatskoder i framtiden att delas ut till pensionärer?? SB: Man anar att det skulle kunna bli orimligt kostsamt att själv hantera IT-system etc. som myndigheten kanske kräver för att kunna dokumentera läkemedelsförskrivning och konsultationer etc. Kan Läkarförbundet tänkas tillhandahålla någorlunda enkla (och gärna billiga) system/ program för den som mera då och då gör frivilliga läkarinsatser? MR: Förbundet har inte möjlighet att köpa in och sedan licensiera vidare programvaror. Dessutom ska det inte behövas: Genom smartphones och webblösningar bör förskrivningsstöd tillhandahållas alla förskrivare i Sverige. Legitimationen är utfärdad av en myndighet så det är ett nationellt ansvar. SB: Har Du märkt någon njugg inställning till exemplifierade frivilliga, oftast obetalda läkarinsatser från myndigheter och SKL i RLIM:s kontakter med dessa? Finns det någon gravad hund i sammanhanget? MR: Jag tycker att SKL gått från att vara direkt avogt inställd till det som slarvigt kallas fritidsförskrivning för att nu istället driva på att IT-systemen ska vara utformade så att de inte accepterar sådan förskrivning. Dvs samma inställning men en annan väg framåt - tyvärr kan man kanske säga... SB: Vilka åtgärder från förbundets sida tror Du är mest verksamma för att motverka överdriven formalism och byråkrati så att läkares samhällsnyttiga medicinska insatser på sin fritid kan fortgå och gärna utvecklas? MR: Läkarförbundet och alla delföreningar måste visa på nyttan med att minska detta dokumentationsberg, det gäller både som anställd och på fritiden. Viktigast är förstås att läkemedel förskrivs på rätt indikation till rätt individ på ett sätt som ändå är spårbart för den kollega som senare ska kunna förstå varför individen har dessa läkemedel Det är alltså tämligen nedslående (men kanske inte helt överraskande?) besked från Mikael. Men desto angelägnare att SÄL och hela förbundet arbetar med saklig information och opinionsbildning för att bekämpa överdriven byråkrati och onödigt krångel i vården, inte minst dokumentationsfascismen, och för att vinna stöd för våra frivilliga, samhällsnyttiga läkarinsatser. SÄLbladet tackar Mikael Rolfs för intervjun. Varför lämnar då Mikael RLIM, som hanterar för alla läkare, inte minst de äldre, så viktiga frågor? Jo, han är sedan 1 april sektionschef för barnanestesi-intensivvård vid Astrid Lindgrens barnsjukhus inom Karolinska i Stockholm (Solna) och måste därför lämna sina mångåriga fackliga uppdrag. Men vi gratulerar till detta karriärsteg säkerligen inte hans sista.. Intervjuare: Lennart Rinder 16

17 Karl Gustaf Lennander - och uppsalakirurgin kring sekelskiftet 1900 Författare: Henry Johansson & Mats Westman Förlag: Medicinhistoriska museet, Uppsala. För beställning kontaktas Eva Ahlsten, telefon , e-post: 183 sidor, inbunden. ISBN Recensent: Per G Swartling Författarna är två mycket erfarna och medicinhistoriskt skt intresserade kirurger. Boken handlar främst om Lennan-nder, banbrytande kirurg i Upp-psala runt sekelskiftet 1900 men ger även en historisk återblick av den moderna kirurgins tidiga utveckling både nationellt och internationellt. Författarna har gjort ingående litteraturstudier och genomgång av Lennanders vetenskapliga skrifter och hans omfattande brevsamling. Boken ger en värdefull översikt av narkosteknikens nikens utveckling och framväxten av aseptik och antiseptik vilket var av grundläggande betydelse för tillkomsten av den moderna kirurgin, inte minst bukkirurgin. Lennander blev redan vid 32 års ålder professor i kirurgi och obstetrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han 1888 efterträdde professor Carl Benedict Mesterton. Obstetrik och gynekologi blev 1893 en egen specialitet och följande år skedde samma sak med ögonsjukvården. Kirurgins subspecialisering hade börjat. Mesterton hade lett nybygget av Akademiska sjukhuset som blev klart 1867 och då betraktades som ett av de modernaste i Norden med 150 vårdplatser fördelade på medicin och kirurgi som även innefattade ett kurhus för könssjukdomar. Medicinkliniken förestods av professor Samuel Eberhard Henschen, framstående hjärnforskare och en av sin tids ledande neurologer. Han var ett värdefullt stöd för Lennander då denne för första gången i världen utförde en hjärnoperation 1897 med borttagande av en revolverkula i nackloben påvisad med röntgen, en teknik som nyligen introducerats i Sverige. Sjukhistorien och den lyckade operationen finns beskrivet ingående. I boken ges en god inblick i olika förutsättningar för Lennanders kirurgiska verksamhet såsom instrument, suturmaterial och operationssalar. Ett operationsbord av trä blev Lennanders favoritbord där han mer och mer opererade sittande på en trätron p.g.a. sviktande krafter (hjärtfel med mitralisstenos). Bordet finns bevarat i Medicinhistoriska museet. Lennander hade en mycket bred kirurgisk verksamhet. Hans stora intresse låg i bukkirurgin, framför allt appendicit, ofta med peritonit. Operationsberättelsen av Lennanders första blindtarmsoperation 1889 finns återgiven i boken. Andra ingrepp gällde operation av magsår, gallblåsa, bråck, njursten, traumatiska skador, myom, kejsarsnitt, bröstcancer, knölstruma. Neurokirurgiska ingrepp gjordes i samarbete med den neurologiskt kunnige Henschen. Den moderna kirurgin omfattade i början sålunda en imponerande rad av ingrepp som numera handhas av olika subspecialister. Lennander blev tidigt nationellt och internationellt berömd för både sin kliniska skicklighet och framstående forskning. Hans studier över bukhålans och bukorganens känsel var enligt författarna delvis epokgörande och han insåg betydelsen av att tillföra patienter vätska under operation. Han upprätthöll ett betydande kontaktnät genom årliga utländska resor i Europa. Lennander engagerade sig även i undervisning av läkarstuderande som börjat i Uppsala från mitten av 1800-talet. Emmy Rappes insatser för den nystartade sjuksköterskeutbildningen skildras samtidigt. Jämsides med skildringen av Lennander ger boken korta porträtt av en del samtida och tidigare läkare av betydelse i Uppsala såsom företrädaren kirurgprofessorn Mesterton, kirurgen Gunnar Nyström med en avhandling om Lennanders material av akuta appendiciter och professorn i gynekologi och obstetrik Axel Otto Lindfors. I boken tar författarna även fram en del kritiska synpunkter om Lennanders verksamhet framförda av Nyström. Bl.a. var Nyström i efterhand kritisk till de långa vårdtiderna. Efter en okomplicerad blindtarmsoperation skulle patienterna ligga tre veckor till sängs vilket ökade risken för blodpropp. Denna kritik väger dock lätt mot Lennanders sammantaget mycket uppskattade pionjärinsatser inom kirurgin Författarna skildrar Lennanders epokgörande insatser inom kirurgin på ett lättläst och intresseväckande sätt varvat med den medicinhistoriska bakgrunden och samhällsutvecklingen. Boken är rikt illustrerad med fotografier, operationsberättelser och brev. Det är en bok som man gärna går tillbaka till och läser igen. Den rekommenderas varmt till alla medicinhistoriskt intresserade. Per G Swartling 17

18 SÄL-RESOR Rapport om 1. Machu Picchu i Peru En eländigt tidig och mörk morgon. På Arlanda halvsovande resenärer framför incheckningsdiskarna. Men - mörkret lystes upp av Brasilienexpertens klargula band runt en del väskor. Aha, en medresenär! Och vi kunde så smått börja bekanta oss med varandra. Ytterligare deltagare anslöt i Amsterdam och Galapagos. En tröttsam flygning från Amsterdam till Lima på nästan 13 timmar. Men väl där välkomnades vi med den typiska peruanska drinken Pisco Sour - och så en efterlängtad säng. Upp i ottan för flyg till Cusco. Staden är utgångspunkt för resor till Machu Pucchu men är också i sig en sevärdhet - den var inkarikets huvudstad och hyser rika minnen från både Peruanskt handarbete inkatiden och de spanska qonquistadorerna. På eftermiddagen var tid avsatt för vila. Varför det, undrade några ivriga sight-seeare. Jo, det förstod vi snabbt efter att ha gått uppför de ynka 20 stegen till första våningen på vårt hotell. Plötsligt kände man, att man verkligen tillhörde Sveriges äldre läkare - med betoning på äldre. Den höga höjden (3400 m.ö.h.) påverkade oss nämligen rejält de första dygnen, trots att vi drack te på cocablad, vilket sades minska besvären. På kvällen middag med typisk peruansk panflöjtsmusik. Nästa dag inleddes med en promenad i långsamt tempo till ett inkamuseum och till inkas soltempel Coricancha. Väggarna på det senare var ursprungligen täckta av guld, men detta lade qonquistadorerna snabbt beslag på. Inkas byggteknik var imponerande man byggde väggarna inåtlutande, vilket medfört att dessa gamla byggnader klarat sig genom alla jordbävningar. Vi besökte också den praktfulla spanska katedralen - där finns nu en stor del av guldet från soltemplet. På eftermiddagen en busstur till inkaborgen Sacsahuamán. Den är byggd av enorma stenblock, som formats med hjälp av stenverktyg (!). Trots de primitiva redskapen är passformen så perfekt, att man inte kan få in ett finger mellan blocken. Sedan besök på ett ställe, där vi kunde vi studera olika lamaarter (guanaca, alpacka och vicuna) och inka-hantverk i praktfulla växtfärger. Dagen fyra var vi så redo för resans första höjdpunkt - i både bildlig och bokstavlig bemärkelse - det mytomspunna Machu Picchu. Dit kommer Machu Picchu man med tåg, som i makligt tempo (30 km/tim) glider fram genom det vackra landskapet. Vagnarna är specialbyggda - fönstren når upp på taket, så man fritt kan se upp längs de branta bergssidorna runtom. I byn Aguas Calientes väntar sedan buss uppför branta serpentinvägar till själva Machu Picchu. Det är ett fantastiskt ställe! Staden byggdes ca troligen som sommarresidens för inkahövdingarna. Den ligger högt uppe på ett berg, täcker ungefär en kvadratkilometer och har lämningar efter ca 200 boningar. Här fanns bostäder, bad, tempel och bevattnade terrassodlingar. Allt byggt enbart med hjälp av stenverktyg! Staden upptäcktes aldrig av spanjorerna och blev därför inte förstörd. Det var först 1911, som arkeologen Hiram Bingham vägledd av en lokal pojke upptäckte den och gjorde den känd för omvärlden. Nu anses staden tillhöra de sju nya underverken och är ett av de stora turistmålen i världen med besökare per år. I Machu Picchu vandrade vi runt bland ruinerna i flera timmar under utmärkt ledning av vår kvinnliga guide, som var inkaättling. Det var solsken med hänförande utsikter över staden med Andernas toppar som vaktposter runtom. Med oförglömliga intryck på näthinnorna kunde vi sedan inta middag nere i byn - givetvis Guidning i Machu Picchu föregången av en Pisco Sour. Nästa dag var mulen med småregn, vilket gav en helt annan stämning, när vi åter besökte Machu Picchu. Fantasieggande med molnen som kom och gick och bergtop- 18

19 RAPPORT OM SÄLRESOR Sälar och sjölejon visst ser man skillnad! parna runtom som ibland trädde fram som mäktiga jättar ur diset. Gruppen delade sedan upp sig - några vandrade längs den gamla inkastigen upp till ett pass, andra besökte muséet och ytterligare andra strövade runt bland ruinerna på egen hand. Nästa dag flyg till Quito, där vi hann med en promenad i gamla staden - också den ett världsarv. 2. Galapagos Olle och Inger Sjöberg På den sjunde dagen var det sedan dags för kapitel två i programmet Galapagos. Det unika med Galapagosöarna är naturen, sjölejonen, fåglarna, fiskarna, sköldpaddorna, ödlorna, att alla djur är så orädda, att det är så oförstört av människor, att man försöker restaurera tidigare tiders försyndelser och en massa andra saker. Vi flög ut till ögruppen som ligger ca 90 mil ut i Stilla Oceanen och Darwinfink installerade oss på M/Y Queen of Galapagos, en lyxig katamaran med 16 hyttplatser. Galapagos är en stor ögrupp och den ena ön är inte den andra lik. En ö var som en bohuslänsk kal ö med blommande ljung, en annan såg ut som öknen i Arizona och en tredje, där vi besökte betande jättesköldpaddor, kändes som en äng hemma i Östergötland. Vi hann knappt ombord förrän det var tid för första utflykten i två gummibåtar s.k. pangas. Vi åkte till en ö med massor med sjölejon. Det var helt overkligt att komma så nära dessa kolonier av djur. Man fick ha litet respekt för hannarna men annars kunde man nästan klappa dem och vi fick kliva över dem. Det var för lustigt att de inte var rädda för människor; de lade sig på parksofforna, kunde hoppa upp på durken på en båt eller låg bara kvar när vi kom. Vet ni hur man ser skillnad på sälar och sjölejon? De sistnämnda har små söta öron. Blåfotad sula 19

20 RAPPORT OM SÄLRESOR Fåglar, fåglar och åter fåglar av alla de slag. Galapagos är ett eldorado för ornitologer. Vi såg t.ex. darwinfinkar, fregattfåglar, som blåste upp sin röda ballong för att imponera på honorna, albatross med unge på ett par meters håll, flamingos och inte minst de blåfotade sulorna, som blev den charmiga favoriten. Lata damer Inger Sjöberg och...? Det var noga att passa tiden vid Ta det lungt - det gör jag utflykterna för annars blev man akterseglad. Det var ovant för en pensionär och jag kände mig som en skamsen skolflicka, när jag kommit för sent och pangan fick vända om och hämta mig. Det var tidig purrning i stort sett varje morgon antingen för att det inte skulle bli för varmt eller för mycket folk på just den ön. Det var också noga att man höll sig till de utprickade stigarna. Gud nåde den som avvek för att få en bättre bild eller akut behövde gå bakom en buske. Det låg inte så mycket som ett pappersbit någonstans. Det var imponerande och bra förstås för öarna skulle annars slitas för mycket av turisterna. Vädret var perfekt, lagom varmt och inget regn. Vattnet var dock inte varmare än på västkusten så Sally Lightfoot våtdräkt var skönt vid snorklingen. Snorkling ja. Jag trodde aldrig att jag skulle våga göra det men snart hade jag hela munderingen på med våtdräkt och allt. Det man såg var precis som på tv - stim av olikfärgade fiskar, rockor, ibland någon haj (ingen över en meter tror jag tack och lov), sjöborrar, sjölejon, sköldpaddor och en massa andra konstiga varelser. Jag hade litet svårt för ödlorna. Dessa urtidsdjur var jättestora och såg ut som lömska drakar. Jag väntade mig att de skulle spruta eld. De hade olika färger på olika öar, svarta på en ö med svart lava, gula där det fanns gula lavar och röda på en ö med röd växtlighet. De låg i drivor, gärna på stigarna och rörde sig inte ur fläcken för oss, särskilt på morgnarna innan de värmt upp sig. Visserligen gjorde de oss inget ont men tjugo, trettio i en hög var too Havsleguaner much för mig. Sköldpaddor såg vi både i havet och på land. Havssköldpaddor lägger sina ägg här på vissa öar och är skyddade. Jättesköldpaddan, en landsköldpadda, är utrotningshotad men håller på att öka i antal även om det går sakta. De kan bli väldigt gamla. Den mest berömda Lonesome George hade dött innan vi kom; man tror att han blev mer än 100 år gammal. Vi fick dagliga lektioner om allt vi sett av vår mycket kunnige guide och Darwin var med överallt. Det har han varit sedan 1835, när han anlände hit för första gången på HMS Beagle. Det fanns Darwin Research Station och Interpretation Center, som beskrev det mesta om Galapagosöarna alltsedan Charles Darwin var här och hittade på allt det där om utvecklingsläran och så. Man håller på med mycket naturskydd; t.ex. att göra sig av med tiotusentals vilda getter, råttor och andra djur och växter, som människor tagit dit i sitt oförstånd, ovetande om hur förödande verkan sådant kan ha på växter och djur. Det är bara att konstatera att Galapagos infriade alla mina - och tror jag övriga Sälars förväntningar. Vi fick vara med om något som låg långt utanför vår tidigare föreställningsvärld. Om du är intresserad av natur, flora och fauna av olika slag på vår jord, åk dit medan det finns kvar i någorlunda oförstört skick! Kerstin Strömland Alla bilder från Machu Picchu och Galapagos tagna av Olle Sjöberg 3. Andalusien 2-9 april Drygt 30 personer deltog i resan till Andalusien. Vi lämnade ett kylslaget Sverige och flög till Malaga, men vi besökte dock inte denna stad, utan for direkt till Granada med det undersköna Alhambra. Här märkte man så påtagligt spåren av den högtstående moriska/arabiska kulturen med dess uttalat estetiska ideal, som så hade präglat denna plats. Begreppet Morens sista suck kommer från det tillfälle, då Boabdil, den siste moriske härskaren, som år 1492 gråtande lämnade över Alhambras nycklar till den kristne erövraren, vände sig om och såg sitt undersköna palats för sista gången. Hans mor lär då ha utbrustit: Gråt nu som en kvinna över det du inte kunde försvara som en man. Även i det spanska språket kunde man märka spår av denna kultur, då i stort sett alla ord, som börjar på al är låneord från arabiskan, något som saknar motsvarighet i övriga romanska språk. Också många ortsnamn, som börjar på Al, är ett minne från den tiden. 20

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:70

Regeringens proposition 2007/08:70 Regeringens proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården Prop. 2007/08:70 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 februari 2008 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella

Läs mer

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen.

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen. 1 STADGAR för Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (Beslutade vid ordinarie föreningsmöte/årsmöte i Örebro oktober 2015, och fastställts av Svenska Läkarsällskapet 151019 och Sveriges Läkarförbund 151202)

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN LÄNSFÖRENINGEN PARKINSON KRONOBERG

VERKSAMHETSPLAN LÄNSFÖRENINGEN PARKINSON KRONOBERG LÄNSFÖRENINGEN PARKINSON KRONOBERG 1 VERKSAMHETSPLAN LÄNSFÖRENINGEN PARKINSON KRONOBERG 2015 LÄNSFÖRENINGEN PARKINSON KRONOBERG Föreningen Föreningens syfte och mål Parkinson Kronoberg är en ideell länsorganisation

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:79 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:14 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om att ta tillvara pensionerade läkares kompetens Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

Stadgar för SYLF Blekinge

Stadgar för SYLF Blekinge Stadgar för SYLF Blekinge Erkänd som lokalavdelning av Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF). Senast ändrade vid SYLF Blekinges årsmöte 20:e januari 2016 och ändringen godkänd av SYLF:s styrelse XX månad

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening Stadgar för Örebro Universitets Spelförening 1 Allmänt 1:1 Definition Örebro Universitets Spelförening är en ideell förening och medlem i Sveriges Rolloch Konfliktspelsförbund (Sverok). Medlem i föreningen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Påföljder av felaktigt förfarande-case presentation Kerstin Gudmundson, Inspektör IVO avdelning öst, Stockholm, Sweden Leg läkare AA BAKGRUND

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

Vinresa till Niederösterreich Österrike

Vinresa till Niederösterreich Österrike Vinresa till Niederösterreich Österrike Slutet av september, början på oktober 2015 med Munskänkarna Otterbäcken 2015 är Niederösterreich i Österrike utsedd till årets vinort/region av Munskänkarna centralt.

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

STADGAR FÖR. SENIORPSYKOLOGER Sveriges psykologförbund

STADGAR FÖR. SENIORPSYKOLOGER Sveriges psykologförbund STADGAR FÖR SENIORPSYKOLOGER Sveriges psykologförbund KAPITEL 1: TILLHÖRIGHET OCH ÄNDAMÅL 1.1 Tillhörighet Seniorpsykologer i Sveriges Psykologförbund (Seniorpsykologerna) är en förening inom Sveriges

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00220 SAKEN Nordnytt, SVT1, 2012-01-12 och 01-13, kl. 19.15, inslag om Kiruna flygplats; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Riksårsmötet 2016 i Malmö!

Riksårsmötet 2016 i Malmö! Riksårsmötet 2016 i Malmö! Den 10-12 juni tar vi över Malmö stad och drar igång Riksårsmötet 2016! Riksårsmötet är vårt förbunds största årliga händelse - vårt högsta beslutande organ där vi tar beslut

Läs mer

Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014!

Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014! Gdj Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014! Datum: 17-18 maj 2014 Plats: IOGT-NTO, Vattentorget i Växjö Snart är det åter dags för lokalföreningar, distrikt och regionkontor att mötas

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska?

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska? 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 6 LEKTION 6: 27 mars 2015 1. Dåliga och bra möten a. Fyll i! Ett dåligt möte drar ut på tiden och kännetecknas av eviga diskussioner som inte leder fram till några

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

Bostäder och framtidens Väsby

Bostäder och framtidens Väsby Väsbymoderaten Tidning från Moderaterna i Upplands Väsby, #1, 2014 Ansvarig utgivare: Christer Derger Bostäder och framtidens Väsby I vårt Väsby ska alla ha möjlighet att förverkliga drömmen vi vill bygga

Läs mer

Diabetesinstitutet AB

Diabetesinstitutet AB Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande

Läs mer

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC).

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). STADGAR FÖR FÖRENINGEN Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). 1 Föreningens firma Föreningens firma är; Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC) 2 Föreningens ändamål Föreningen är en sammanslutning för

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Dessa stadgar ersätter 2012 års stadgar. Fastställdes i samband med höstmötet 2013. Denna version av stadgan är författad i Lund av Richard

Läs mer

Inledning. I detta nummer. Lönerevision. Medlemsmöte. Korsord SEPTEMBER 2014

Inledning. I detta nummer. Lönerevision. Medlemsmöte. Korsord SEPTEMBER 2014 SEPTEMBER 2014 I detta nummer Inledning Aktuellt Lönerevision Möten & studier Korsord Kalender 1 2 3 4 5 6 Lönerevision Årets lönerevision är nu igång och kommer bl a att innehålla en ordentlig höjning

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta i huvud, buk och bröst

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 14, 8 april 2010

Nyheter från Radiomuseet Nr 14, 8 april 2010 Nyheter från Radiomuseet Nr 14, 8 april 2010 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat att de inte vill ha nyhetsbrevet. Meddela oss

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista 2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Länspensionärsrådet (LPR) 14-26

Länspensionärsrådet (LPR) 14-26 PROTOKOLL 1(5) Diarienummer Plats: Regionens hus, Sal B Närvarande: Jimmy Henriksson, L ordförande Solveig Löfdahl, PRO, vice ordf Helena Stålhammar C (ers Britt Johansson, M) Lena Persson, S Kjell Lindström,

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN LÄNSFÖRENINGEN PARKINSON KRONOBERG

VERKSAMHETSPLAN LÄNSFÖRENINGEN PARKINSON KRONOBERG 1 VERKSAMHETSPLAN LÄNSFÖRENINGEN PARKINSON KRONOBERG 2014 Föreningen Föreningens syfte och mål Parkinson Kronoberg är en ideell länsorganisation organiserad under Parkinsonförbundet. I länet finns tre

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar Vid en konstituerande stämma i Eslöv fredagen den i november 2007 har följande stadgar antagits: 1. Ändamål. 1.1 Föreningen skall verka för att

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

Information om förtroendeuppdrag 2017

Information om förtroendeuppdrag 2017 Information om förtroendeuppdrag 2017 Såhär års börjar proceduren att välja folk till de olika förtroendeuppdragen inom Fältbiologerna. I det här dokumentet fnns all information som du behöver för att

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Till FN-föreningar och FN-distrikt 9 januari 2015 Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Svenska FN-förbundets kongress kommer att äga rum i Göteborg den 13-14 juni 2015. Vi ser fram emot att

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km. Åtta förväntansfulla äventyrsvandrare möttes vid färjan i Ystad för färd över Östersjön till Bornholms Rønne. Vi checkade in på Det lille hotell i centrum. Där fanns det ett stort hjärta. Vi var välkomna

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag. INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete

2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete 2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete Tema Resa i Kina med Kultur, teknik och shopping 28 oktober - 4 november 2007 Inbjudan Tema Resa Kina Kultur, teknik och shopping Alla pratar om Kina

Läs mer

Ändrat datum för årsmötet

Ändrat datum för årsmötet Uppsala Januari 2010 Innehåll Kalendarium... sid 1 Hälsning från ordföranden... sid 2 Kallelse till årsmötet... sid 3 Information från Misa... sid 4 Information om gymnsiestudier Lundellska skolan... sid

Läs mer

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 Bilder från tiden 10 augusti t o m 6 oktober, 2009. Torbjörn efter hemkomsten från sin långa vistelse hos Jan. Bilden tagen ett par veckor efter Jans begravning. Torbjörn

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer