Standardkostnader, internprissättning och projektstyrning

Transkript

1 Standardkostnader, internprissättning och projektstyrning MATTHIAS HOLMSTEDT Föreläsningens grundtanke och koppling till litteraturen Huvudsakliga utgångspunkten är kapitel 17, 18 och 19 i Andersson, G (2013) 1

2 Innehåll Tema 1: Standardkostnader Vad är en standardiserad kostnad och varför används de? Avviks analyser med standardiserade kostnader Tema 2: Internprissättning Vad är internprissättning och varför används det? Interprissättningsproblematiken och internprissättningsmodeller Tema 3: Projektstyrning Vad menas med projektstyrning och hur definieras ett projekt? Projektstyrningsprocessen och dess syfte Tema 1: Standardkostnader 2

3 Vad är standardkostnader och varför används de? Standardkostnader Begreppet standard: En standard är en i förväg beräknad kvantitet, eller ett i förväg beräknat pris eller värde, för en resursförbrukning eller prestation. En standard fastställs för en viss tidsperiod. (Andersson, 2013, p 371) Begreppet standardkvantitet: Ett förhandsbestämd norm (eller mål) på antal att sträva mot tex: antalet timmar för utföra en aktivitet eller tillverka en, detalj, antalet kg råmaterial för att få fram en viss produkt etc. Begreppet standardpris: Er förhandsbestämd norm (eller mål) på ett resursanlaget tex: pris per kg, lön per timme, pris per inköpsdetalj etc. 3

4 Definition standardkostnad: Standardkvantitet x Standardpris = Standardkostnad 5 modeller för fastställande av standarder: Erfarenhetsbaserad standard Bygger på tidigare dokumenterade utfall, eventuellt korrigerad för kända förväntade förändringar i förutsättningar. Löpandestandard (aktuell standard) Baseras på värden som rimligen kan upparbetas under normala förutsättningar under en viss period. Standarderna uppdateras löpande med förändrade förutsättningar så som inflation, löneförhandlingar etc. Basstandard Är en standard som hålls konstant under flera perioder med hårsikten att göra perioder jämförbara kostnadsanalyser över tid. Idealstandard Är en målstandard som enbart kan uppnås vid perfekta förhållanden och som fungerar som ett mål att eftersträva. Motiverande standard Är en kompromiss mellan idealstandarden (som nästan aldrig kan uppnås) och erfarenhetsbaserade standarden (som nästan alltid uppnås) men tanken på att det skall vara en uppnåbar standard under ansträngningar för förbättring. 4

5 Men varför använder man standarder och hur använder man standarder? 6 olika syften med användandet av standarder 1. Standarder underlättar ad hoc kalkylering då det inte behövs ny datainsamling varje gång, vilket gör analysarbetet snabbare och enklare. 2. Standarder underlättar internredovisningen, och gör att periodrapporter kan fastställas snabbare. 3. Användandet av standarder gör kalkylerna enhetliga oberoende på vem som genomför kalkyleringen, vilket gör de lättare att förstå för andra personer och vilket också gör de bättre kommunicerbara. 4. Standarder kan användas för att underlätta internprissättning 5. Standarder kan ändvändas för att underlätta budgetering 6. Standarder kan användas för att konkretisera mål och åtaganden för chefer i företaget. 5

6 3 nackdelar med standarder 1. Eftersom det inte är riktig data så ger standarder avvik vilket kan påverka precisionen och tillförlitligheten. 2. Det krävs oftast en betydande arbete för att beräkna ett företagsstandars och hålla standarden uppdaterad. 3. Standarder kräver en förståelse av alla som använder standarden, då det annars kan vara svårt att förstå utfallen av analyser. Standardskostnadsanalyser (rörliga direkta kostnader) Totalt enhets avvik = Pris avvik + kvantitets avvik Exempel: Tillverkning av en cylinder Budgeterad standardkostnad per cylinder: kr Standardpris = 200 kr/kg Standardkvantitet= 100 kg Budgeterad standardkostnad per enhet = 200 x 100 = Totaltdifferens per enhet= = Verkligt kostnadsutfall per cylinder: kr Verkligpris = 210 kr/kg Verkligkvantitet= 110 kg Verkligt kostnadsutfall per enhet = 210 x 110 =

7 Prisdifferens per enhet = (Standardpris Verkligpris) x Verkligkvantitet Prisdifferens per enhet = ( ) x 110 = kr Kvantitetsdifferens per enhet = (Standardkvantitet Verkligkvantitet) x Standardpris Kvantitetsdifferens per enhet = ( ) x 200 = kr Totaldifferens per enhet = = = Totaltdifferens per enhet= = Standardskostnadsanalyser (totala rörliga direkta kostnader) Totalt avvik = Pris avvik + kvantitets avvik alt totala avvik = lönesatsdifferens + arbetstidsdifferens Exempel: Tillverkning av en cylinder Budgeterad standardkostnad per cylinder: kr Standardpris = 200 kr/kg Standardkvantitet= 100 kg Budgeterad tillverkningsvolym: 100 cylindrar Budgeterad standardkostnad = 200 x 100 x 100 = Verkligt kostnadsutfall per cylinder: kr Verkligpris = 210 kr/kg Verkligkvantitet= 110 kg Verkligtillverkningsvolym= 120 cylindrar Totaltdifferens= = Verkligt kostnadsutfall = 210 x 110 x 120=

8 Total prisdifferens = (Standardpris Verkligpris) x Verkligkvantitet x verkligvolym Total prisdifferens = ( ) x 110 x 120 = kr Total kvantitetsdifferens = (Standardkvantitet Verklig kvantitet) x standardpris x verklig volym Total kvantitetsdifferens = ( ) x 200 x 120 = Volymdifferens = (Budgeterad volym Verklig volym) x standardpris x standard kvantitet Volymdifferens= ( ) x 200 x 100 = Totaldifferens = total prisdifferens + total kvantitetsdifferens + total volymdifferens Totaldifferens = = Standardskostnadsanalyser (rörliga indirekta omkostnader) Prisdelen i avviket mellan standard och verklig utfall i omkostnader kallas påläggsatsdifferens (alt: påläggsdifferens eller förbrukningsdifferens) Kvantitetdelen i avviket mellan standard och verkligt utfall i omkostnader kallas påläggsbasdifferens (alt: prestationsdifferens eller effektivitetsdifferens) 8

9 Totalt avvik rörliga indirekta omkostnader = Påläggssatsdifferens + Påläggsbasdifferens Påläggssatsdifferens= (Standardpris Verkligpris ) x Verkligkvantitet x Verkligvolym Påläggsbasdifferens = [(Standardkvantitet x Verkligvolym) (Verkligkvantitet x Verkligvolym)] x Standardpris Standardskostnadsanalyser (rörliga indirekta omkostnader) Exempel: Tillverkning av en cylinder Budgeterad standardomkostnad per cylinder: 500 kr Standardpris = 100 kr per maskin timme Standardkvantitet= 5 maskintimmar Verklig produktionsvolym: 100 stycken Verkliga omkostnader per cylinder: 660 kr Verkligpris = 110 kr per maskin timme Verkligkvantitet= 6 maskintimmar Totalomkostnadsdifferens = (Standardpris x Standardkvantitet x Verklig volym) (Verkligpris x Verkligkvantitet x Verkligvolym) Totalomkostnadsdifferens = (100 x 5 x 100) (110 x 6 x 100) = =

10 Påläggssatsdifferens= (Standardpris Verkligpris ) x Verkligkvantitet x Verkligvolym Påläggssatsdifferens=( ) x 6 x 100 = 6000 Påläggsbasdifferens = [(Standardkvantitet x Verkligvolym) (Verkligkvantitet x Verkligvolym)] x Standardpris Påläggsbasdifferens =[(5 x 100) (6 x 100)] x 100 = ( ) x 100 = 100 x 100 = Totalomkostnadsdifferensen = (100 x 5 x 100) (110 x 6 x 100) = = Totalomkostnadsdifferensen= ( ) = Uppsummering del 1: tema standardkostnader En standard är en i förväg beräknad kvantitet eller pris för en viss period som ändvänds för analytiska syften. Standardkostnaden består av en kvantitet aspekt och en pris aspekt Vi har gått igenom på 5 olika typer av standarder (eller modeller för att fastställa standarder): 1. Erfarenhetsbaserade standarder 2. Löpande standarder 3. Basstandard 4. Idealstandard 5. Motiverande standard Vi har gått igenom 6 stycken olika syften till varför man använder standarder Vi har gått igenom 3 stycken kritikröster mot användningen av standarder Vi har genomfört standardkostandsanalys för direkta rörliga kostnader per enhet Vi har genomfört standardkostandsanalys för totala rörliga kostnader Vi har genomfört standardkostandsanalys för indirekta rörliga omkostnader 10

11 Tema 2: Internprissättning Vad är internprissättning och varför används det? 11

12 Begreppen: Internprissättning, interndebitering, internprestation, och interleverans Internprestationen och internprissättning är nära förknippade med kostnadsfördelning och beräkning av fast kostnad per styck Andersson, 2013, p 395 Med interleverans, internprestation, avses leverans inom ett företag av en vara eller tjänst Göransson, 2013, p 396. Göransson skiljer på tre typer av internprestationer: 1. Internleveranser av varor och halvfabrikat mellan enheter i ett företag. 2. Internprestationer av centrala stödtjänster 3. Internprestationer när resurser när underavdelningar utnyttjar andra underavdelningars resurser 12

13 Prissättningen av internprestation, och interleverans Internprissättning är vidare relaterad till priset för internprestationen (interleveransen) som mottagande enhet betalar och som utlånande enheten krediteras. Om resursen är utav betydande värde, så är internprissättningen en källa för interna dispyter. Ett case om prissättningsproblematiken: Du är VD för ett byggföretag som inte har en policy om internprissättning. En dispyten har uppkommit efter att avdelningschef 1 lånade ut personal till avdelningschef 2 under en period. Avdelningschef 2 argumenterar att han enbart borde bli internfakturerad för personalens direkta lönnskostand eftersom avdelningschef 1 inte hade full arbetsbelastning på sin avdelning vid tiden för utlåningen. Det vill säga att han vill ha en situation där han får ta del av hela vinsten efter att ha haft de interna gästarbetarna på arbete, detta då han tycker att ett sådant upplägg skulle motiverar avdelningscheferna att hjälpa andra avdelningar när det de inte har full belastning och undvika att billigare externa aktörer istället används. Avdelningschef 1 argumenterar däremot att han borde få interfakturera det som blivit fakturerat till kund, dvs att han får all vinst på sina anställdas jobb när de jobbar på andra avdelningar. Detta då han tycker att det från koncernens perspektiv måste finns incentiv att personal lånas ut mellan avdelningen för att hjälpa avdelningar som har överbelastning, detta då han annars kunde låta sina anställda bli kvar och gå på sparlåga inför tuffare tider. Om du är VD: Vilket beslut skulle du fatta med tanke internprissättningen för inlånad personal? 13

14 4 metoder för att fastsätta internpriset Marknadsprissättning Externpris Justerad marknadsprissättning 14

15 Kostnadsbaserad prissättning Självkostnad Bidragskostnad Standardkostnad Direkt verklig kostnad Självkostnad med vinstpåslag Cost Tvåstegspris En fast del och en rörlig del Pris baserat på timmar använt Interpris Fast pris per utlåning 15

16 Utlånande enhet Inlånande enhet Tvåprissystem (K) 1000 kr (Marknadspris) (D)500 kr Särkost Olika priser för den som lånar och den som lånar ut Central enhet (D)500 kr diff 5 primära syftet med internprissättning 16

17 1. Motivera personal genom att skapa förutsättning för internt samarbete 2. Öka kostnadsmedvetenhet 17

18 3. Mäta intern effektivitet för levererade och mottagande enhet 4. I internationella koncerner kan prissättning användas för minskade skatter och tullar, samt för att beakta inflation och valutakurser. 18

19 Uppsummering del 2: tema internprissättning Vi har gjort skillnad mellan 3 olika typer av internprestationer Internprissättning är relaterad till priset för internprestationen (interleveransen) som mottagande enhet betalar och som utlånande enheten krediteras. Vi har gått igenom 4 olika modeller för att bestämma internprissättningen: 1. Marknadsprissättning 2. Kostnadsbaserad prissättning 3. Tvåstegs prissättning 4. Två prissystem Vi har gått igenom 5 stycken primära syften med att arbeta med internprissättning Vi har tittat på potentiella underliggande konflikter när internprissättningen skall genomföras Tema 3: Projektstyrning 19

20 Vad är ett projekt och vad är det som är så speciellt med att styra projekt eftersom det finns ett helt kapitel om det? Projekt Göranssons definition: Projekt är en temporär organisation som med given start och slutpunkt och tilldelade resurser strävar man mot att uppnå ett mer eller mindre unikt mål. Göransson, 2013, p

21 Projektorganisering Projektledningsgrupp (styrgrupp) Projektledare Resursägare Resursägare Utförare Utförare Utförare Utförare 3 viktiga aspekter för varje projekt: Kostnad Kvalitet Tid Två huvudtyper av projekt: 1. Interna utvecklingsprojekt (IT utvecklingsprojekt, produkt utvecklingsprojekt, process utvecklingsprojekt etc.) 2. Externa kundorderprojekt (Konsultuppdrag, byggprojekt, IT utvecklingsprojekt etc) Vilka typer av branscher är i stort baserade på externa kundorderprojekt? Vilka branscher har det som en del av verksamhet? Varför är inte tapetsering en sådan typ av verksamhet som Göransson påstår? 21

22 2typer av modeller för kundorder projekt 1. Löpanderäknings projekt 2. Fastpris projekt (3. Mixade projektmodell) Ekonomisk projektstyrning av ett byggprojekt på löpande räkning Standard kundprislista: Timme snickare: 400 kr/h Timme byggingenjör: 600 kr/h Påslag underleveranser: 10% Standardkost prislista: Timme snickare: 230 kr/h Timme byggingenjör: 330 kr/h Underleveranser: verkligkostnad 22

23 Månad 1: Timmar snickare: 20 h; Bygg ingenjör: 5 h; Underleveranser: kr Projekträkenskap månad 1: Intäkter snickare: 400 x 20 = kr Intäkter byggingenjör: 600 x 5 = kr Intäkter underlevr: x 1,1 = kr Periods totala intäkter: kr Kostnad snickare: 230 x 20 = kr Kostnad byggingenjör: 330 x 5 = kr Kostnad underleveranser: kr Periods totala kostnader: kr Periodens projektmarginal i kr: kr Periodens projektmarginal i %: 12,2% Ackumulerat projekträkenskap: Intäkter snickare: 400 x 20 = kr Intäkter byggingenjör: 600 x 5 = kr Intäkter underlevr: x 1,1 = kr Periods totala intäkter: kr Kostnad snickare: 230 x 20 = kr Kostnad byggingenjör: 330 x 5 = kr Kostnad underleveranser: kr Periods totala kostnader: kr Periodens projektmarginal i kr: kr Periodens projektmarginal i %: 12,2% Månad 2 Timmar snickare: 50 h; Bygg ingenjör: 10 h; Underleveranser: kr Projekträkenskap månad 1: Intäkter snickare: 400 x 50 = kr Intäkter byggingenjör: 600 x 10 = kr Intäkter underlevr: x 1,1 = kr Periods totala intäkter: kr Kostnad snickare: 230 x 50 = kr Kostnad byggingenjör: 330 x 10 = kr Kostnad underleveranser: kr Periods totala kostnader: kr Periodens projektmarginal i kr: kr Periodens projektmarginal i %: 20 % Ackumulerat projekträkenskap: Intäkter snickare: 400 x 70 = kr Intäkter byggingenjör: 600 x 15 = kr Intäkter underlevr: x 1,1 = kr Periods totala intäkter: kr Kostnad snickare: 230 x 70 = kr Kostnad byggingenjör: 330 x 155 = kr Kostnad underleveranser: kr Periods totala kostnader: kr Periodens projektmarginal i kr: kr Periodens projektmarginal i %: 15,3% 23

24 tkr Visualisering av det löpande projektets ekonomisk utveckling Intäkter Kostnader Månad 1 Månad 2 tid Ekonomisk projektstyrning av ett byggprojekt med fastpris Fastpris till kund kr 300 tkr Visualisering av fastpris projektets ekonomisk utveckling Intäkter Kostnader Fast pris Missade intäkter Månad 1 Månad 2 tid 24

25 Debiteringsgrad ett väldigt central nyckeltal för projektverksamheter 2 alternativa definitioner: Debiteringsgrad= Totala antalet fakturerade timmar / Totala antalet tillgängliga timmar Debiteringsgrad = Totala antalet projektförda timmar /Totala antalet tillgängliga timmar Debiteringsgrad är ett nyckeltal som är centralt i varje projektrelaterad verksamhet eftersom den direktvärdeskapning upparbetas av de anställda. Men nyckeltalet fångar också upp resursslöseriet genom odebiterbar tid. Uppsummering tema 3: Projektstyrning Projekt är en temporär organisation som skapas för att uppfylla ett eller flera mål Finns två olika typer av projekt: 1. Interna utvecklingsprojekt 2. Externa kundorderprojekt 2 typer av modeller för kundorder projekt (3 om mix modeller räkans in) 1. Löpanderäknings projekt 2. Fastpris projekt (3. Mixade projektmodell) Debiteringsgrad är ett väldigt centralt nyckeltal för företag med externa kundorder projekt 25

26 Uppsummering föreläsningsserien Tema 1: Internredovisning Tema 2: Budget & Budgetering Tema 3: Standardkostnader Tema 4: Internprissättning Tema 5: Projektstyrning Tack för mig! 26