Omvärld i förändring trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm

Transkript

1

2 Omvärld i förändring trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm AB Storstockholms Lokaltrafik Strategisk utveckling, Analys Sara Brandell och Lena Lovén i samarbete med Futurewise Juni 2012

3 Omvärld i förändring trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm

4 Förord Vår värld förändras ständigt i ett till synes allt snabbare tempo. Trots att SL:s planeringshorisonter är långa, ofta år, måste samtidigt beslut fattas här och nu. De vägval som görs idag kommer således att få påverkan flera decennier framåt. Många av besluten kommer att behöva fattas på osäkra grunder men med en bättre förståelse för de skiften vi nu bevittnar minskar risken att välja fel. Att skaffa en framtidsberedskap är helt avgörande, även om framtiden alltid måste hanteras med en stor ödmjukhet. I syfte att belysa de trender och omvärldsförändringar som sker och dess konsekvenser för kollektivtrafiken, har ett omfattande analysarbete genomförts under 2011 och 2012 vilket har resulterat i den här rapporten. Rapporten ska vara ett stöd i det strategiska arbetet samt vara underlag för fördjupad diskussion om konsekvenser för kollektivtrafiken och alternativa scenarier. Tidsperspektivet i rapporten är förändringar på tio till tjugo års sikt. Kollektivtrafikbranschen genomgår och kommer att genomgå stora förändringar. Ambitionen är att behandla de mest centrala förändringarna som påverkar kollektivtrafiken i Stockholm, liksom vilka konsekvenser de kan tänkas få. För att belysa utvecklingen inom specifika verksamhetsområden kan kompletterande analyser bli nödvändiga. Sådana fördjupningar ingår inte i denna rapport. Analysen har resulterat i ett antal trender som i sin tur har grupperats under åtta olika teman. Inom varje tema beskrivs huvudtrenderna och dess konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm. Vår förhoppning är att rapporten ska ge värdefull kunskap och insikt i de trender och omvärldsförändringar som sker runt omkring oss samt att den ska bidra till inspiration och reflektion. Jens Plambeck, Chef Strategisk utveckling

5 innehållsförteckning 06 Sammanfattning Stockholmsregionens utveckling Snabb befolkningsutveckling Tätt och trångt Ökade markvärden Växande region Den moderna stockholmaren Individen i fokus Tidseffektivitet Flexiblare arbetsliv Bilens status minskar Urban livsstil 16 Hälsomedvetenhet Ökad hälsomedvetenhet Cykling ökar Fler och mer aktiva äldre Ökat fokus på buller och partiklar En komplex marknad i förändring Avreglering av kollektivtrafiken Stockholmstrafiken blir riksangelägenhet Prioritering av kollektivtrafik Ökade kostnader för infrastruktur Nya finansieringsformer IT-utveckling skapar möjligheter Snabbare datorer och större informationsmängder Mobiltelefonen blir navet för information, betalning och identifiering Små och trådlösa sensorer blir vanligare Situationsanpassade tjänster Mot realtidssamhället 28 Medietransparens Ökad påverkan från sociala medier Uppskruvat tempo i fortlöpande konversation Ett personligare och mänskligare tilltal Ökade krav på insyn och transparens Klimatkrav och förnybar energi Global uppvärmning Ökat energibehov Oljan sinar Snabb utveckling av tekniker för förnybar energi Trafikkoncept, trafikslag och fordon Ökad vilja att utforska och skapa nya trafikslag Elektrifiering av vägtrafik Automatisering och robotisering Intelligenta trafiksystem Estetisering av samhället Kapacitetsstarka lösningar 42 källor

6 sammanfattning Sammanfattning Sverige är det land som urbaniseras snabbast i Europa och befolkningen i Stockholm ökar i snabb takt. Tillväxten sker så snabbt att de vinster som utbyggd infrastruktur, mer cykling och mer distansarbete potentiellt ger, snabbt äts upp av tillströmningen av allt fler invånare. Fortsatt trängsel och längre rusningstider är att vänta. I takt med att Stockholmsregionen expanderar geografiskt växer sakta men säkert Mälardalsregionen ihop. Bilden av den moderna stockholmaren karaktäriseras i allt högre grad av individualism, frihetssträvan och tidsbrist. Att möta individuella behov med kollektivt resande där alla förväntas göra samma sak blir en utmaning. Ett mer resenärsstyrt trafikutbud kan vara ett tänkbart scenario. Ett ökat behov av att detaljplanera sitt liv kan ytterligare öka kraven på tillgänglighet, punktlighet och realtidsinformation. Väntetid och restid måste kunna fyllas med meningsfulla aktiviteter för att optimera tidsanvändningen. Vi kan också förvänta oss ett allt flexiblare arbetsliv när det kommer till var, när och hur man arbetar. Arbete är något man gör, inte längre en plats man går till. Bilens status hos unga stockholmare är i avtagande vilket på sikt torde gynna kollektivtrafiken. Samtidigt har cykling ökat kraftigt. Ökad trängsel är en förklaring, men även att god hälsa under senare år vuxit fram som ett viktigt livsideal för allt fler. Bättre hälsa leder också till längre livsspann, där framtidens pensionärer kan förväntas vara aktiva upp i åldrarna. Förutom att detta kan leda till en konkurrens om de ekonomiska resurserna inom landstingets budget som i Stockholms län omfattar både vård och kollektivtrafik, kan det ställa nya krav på anpassning av trafiken och resornas utformning. Den snabba teknikutvecklingen kanske är det som tydligast kommer att prägla vår framtida vardag. Mobiltelefoner och plattor kan förväntas bli naven för såväl reseplanering, trafikinformation och betalning av resor som för nytta och nöje under färd. Via sensorer och andra mätpunkter skapas enorma informationsdatabaser vilket möjliggör realtidskoordinering av turtäthet, linjesträckning och underhåll. Kollektivtrafik-on-demand kan bli en realitet. Media sätter i allt högre utsträckning agendan för samhällsdebatten och förmågan att hantera medier blir därför allt viktigare för ledare och verksamheter. I ljuset av den ökande användningen av social media blir det extra viktigt med snabb respons i det strida konversationsflödet. För att hitta rätt tilltal krävs en förståelse för den kommunikationskultur som präglar de olika medierna. Den ökande transparensen leder oss gradvis mot ett kvalitetssamhälle där kraven på olika aktörer blir extremt höga. 06

7 sammanfattning Den dubbla utmaningen med ett globalt växande energibehov och en tilltagande klimatkris förändrar förutsättningarna för kollektiva transporter. Vi står inför ett paradigmskifte, bort från de fossila bränslena och mot förnybar energi. Sol, vind, vatten och bioenergi är källor som utgör en allt större del av energianvändningen. För tåg, tunnelbana och spårvagnar, liksom eldrift av bilar, kommer en allt större flexibilitet att finnas när det gäller att välja gröna primärenergikällor för elen. För bussar är den tydligaste strömningen el- och elhybrider, men hur kampen mellan olika förnybara bränslen avlöper är högst oklart. Även energieffektivisering blir en väsentlig del i form av lättviktsmaterial, återvinning av bromsenergi och liknande. KOLLEKTIVT RESANDE är det enda som på sikt tycks skapa skalbara lösningar. Som en följd kan en ökad politisk vilja skönjas där regler och ekonomiska incitament främjar kollektivtrafiken. Avregleringen av kollektivtrafikmarknaden är en omställning som kan leda till en annorlunda marknadssituation på sikt. För att möta de framtida kraven på kollektivtrafik kommer små justeringar inte vara tillräckliga, utan radikala insatser kommer att krävas för att höja kapaciteten. utveckling av nya transportlösningar är angeläget för att möta kraven på ett hållbart samhälle. En större öppenhet gentemot alternativa färdslag som spårtaxi, trådbussar, dubbelleds- bussar, förarlösa tåg, vattenbussar, vägtåg, mikrofordon, etc kan vara rättfärdig. När det kommer till transporter har det dock alltid funnits en övertro kring den framtida utvecklingen, samtidigt finns det en stor tröghet att introducera nya färdmedel på grund av de stora investeringar som det ofta är förknippat med. Att optimera trafikflödena handlar inte bara om fysiska åtgärder, utan minst lika mycket om att förändra attityder och beteenden. en eroderande infrastruktur måste matchas mot framtida krav och möjligheter, vilket kommer leda till tuffa prioriteringar. Behovet av investeringar ökar i takt med regionens tillväxt. Nya finansieringsmöjligheter behövs för att möjliggöra kapacitetsutbyggnader. Samtidigt har kollektivtrafiken underutnyttjade resurser där kreativa samarbeten mellan det offentliga och det privata kan motverka en sådan utveckling. Virtuella butiker, minigallerior, upplevelseprodukter, bostäder på taken på anläggningarna, personligt anpassad reklam, etc. är exempel som kan ge alternativa intäktsströmmar för kollektivtrafiken. Framtidens kollektivtrafik kommer således att rymma mer än transporter från A till B, där naturliga inslag kan bli mötesplatser, upplevelser och affärer. 07

8 STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING Stockholmsregionens utveckling Stockholms befolkning ökar mycket snabbt 2011 växte Stockholms län med över personer. Till 2020 prognostiseras befolkningen växa med ytterligare personer och till 2050 väntas befolkningen vara ca 3 miljoner. Även i ett internationellt perspektiv växer Stockholmsregionen snabbt, med en mer än dubbelt så hög ökningstakt som jämförbara städer och den urbaniseras snabbast i Europa. FOLKMÄNGD I STOCKHOLMS LÄN Källa: TMR Den dramatiska befolkningstillväxten visar inga tecken att avta. 08

9 9

10 STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING Tätt Snabb och trångt Huvudtrender befolkningsökning Ökade markvärden Växande region Men tänk om Det blir för omständligt att leva i Stockholm och vi istället ser en utflyttning? Utvecklingen drivs på av flera faktorer som inflyttning från övriga Sverige, invandring, ökad livslängd och ett positivt födelseöverskott. Att människor söker sig till samma plats som andra är ingen ny företeelse utan något som har pågått sedan urminnes tider. Medan det tidigare till stor del handlade om goda yttre förutsättningar i form av bördig jord eller goda naturresurser så har flyttskälen förändras. En plats med god tillgång på välutbildad arbetskraft lockar företag att etablera sina verksamheter där, vilket i sin tur lockar dit ny arbetskraft. Det blir en självförstärkande positiv spiral. Precis som tidigare flyttar man för att förbättra sina livschanser, men nu är det närvaron av andra människor som skapar dem inte nödvändigtvis platsen i sig. Städerna skapar möjlighetsmoln, en sorts gravitationskraft som lockar allt fler ju större de blir. Som en naturlig följd till att alla inte kan eller vill bo i innerstan håller staden på att svälla över åt alla håll och kanter. Stockholm följer mönstret från internationella megastäder där det som en gång var en avlägsen förort, snart räknas som en centralare del av staden. De senaste tio åren har de mest snabbväxande kommunerna varit idylliska områden nära city. Solna, Sundbyberg, Värmdö och Nacka ökar starkt, men även Stockholms stad är en av Sveriges mest snabbväxande kommuner. En stor del av kommersen flyttar också ut från stadskärnan i form av externa handelscentra. Dessa större köpcentra står för över 25 procent av dagligvaror och hela 50 procent av fackhandel (kläder, skor, hushållsartiklar, m.m.). Som en följd ser vi en mer bilorienterad handel. I takt med att Stockholmsregionen expanderar geografiskt växer sakta men säkert Mälardalsregionen ihop. Begrepp som Östra Mellansverige börjar användas för att benämna regionen som, förutom Stockholms län, består av Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Östergötlands och Gävleborgs län. Stockholmsregionen har en stark ekonomi och är en av Europas mest framgångsrika regioner. En av de orsaker som lägger grunden för denna framgång är regionens innovationskraft, vilken bland annat vilar på en stark forskningsmiljö. Andra framgångsfaktorer är samhällsplaneringen och det starka och dynamiska näringslivet. Stockholmsregionen har Sveriges mest diversifierade näringsliv med en mångfald av företag i olika storlekar och branscher. För att regionen ska bibehålla sin konkurrenskraft och ha en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling behövs fortsatta satsningar på forskning och innovation, utbildningssystem, bostäder och infrastruktur. 10

11 STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm Mer och mer folk på en viss begränsad yta får naturligtvis konsekvenser. Ökad trängsel är förstås det mest uppenbara. En generellt ökad välfärd har lett till fler bilar och mer bilåkande. Svenska folket reser dagligdags en sträcka som är 50 procent längre än för tjugofem år sedan. Bara de senaste fem åren har tiden som klassas som rusningstid nästan fördubblats. Det är delvis en följd av regionförstoringen som innebär en ökad rörlighet bland arbetskraften, där fler pendlar från kranskommuner och andra län till innerstan där arbetstillfällena till stor del är koncentrerade. Integration med intilliggande län kan bli en viktig komponent liksom regional samverkan. Ju större regionen blir desto mer ohållbar blir tanken om en regionsgemensam SL-trafik som fungerar för alla. Reslängd per person Persontransporter Källa: Trafikanalys Resandet per person har ökat nästan 80 procent på 40 år. En utbyggnad av vägar eller höjd trängselskatt löser bara framkomlighetsproblematiken delvis och temporärt. Istället kommer kraven på välfungerande kommunikationer att öka från såväl allmänhet som politiker och media. En allt hetare diskussion om utformningen och kapacitetsutnyttjandet av gatuutrymmet kan förväntas. Rent konkret innebär det att fler kommer att vilja utnyttja kollektivtrafiken. Det kommer att innebära investeringar i stora och dyra utbyggnadsprojekt, liksom t.ex. kapacitetsförbättring i befintlig infrastruktur större bussar, ingång i alla bussdörrar, regularitetssystem, plattformsdörrar i t-banan, samt eventuellt nya sträckningar för de olika trafikslagen. Fler människor som traktar efter samma bostäder kommer också på sikt fortsätta driva upp bostadspriserna. Mer bostadsrätter och marknadsanpassade hyror kan i en förlängning leda till en mer socioekonomiskt segregerad stad. Även markvärdena kommer att stiga vilket leder till fortsatta intressekonflikter om tillgången på fysisk mark för infrastruktur, depåer, infartsparkeringar etc. Det innebär förvisso också att SL:s befintliga lägen ökar i värde med stora möjligheter för alternativa intäktsströmmar. VISSTE DU ATT... Stockholm växer med en stad i Västerås storlek var tredje år kommer Stockholm läns befolkning vara ca 3 miljoner. På Stora Essingen säljs tomtmark för kr kvadratmetern i Västerbotten får man en tomt gratis om man väljer att bosätta sig där. Perioden som klassas som rusningstid i Stockholm har ökat med 91 % på 5 år. Stockholm växer med två SL-bussar per dag. 11

12 den moderna stockholmaren Den moderna stockholmaren Att bo i en storstad på 2020-talet kommer att vara något helt annat än det var för 50 år sedan. Värderingar, beteenden, ambitioner och drömmar är i ständig förändring. Moderna stockholmare är kosmopoliter och har stora likheter med boende i andra storstäder i västvärlden. Kosmopoliter är individualistiska, fritänkande, välinformerade, kreativa, mobila, miljömedvetna och välbeställda. En tilltagande individualism ökar acceptansen för att leva sitt liv på det sätt man själv finner gott och variationen i livsstil, intressen och handlingar blir allt spretigare och mer självvald. Allt fler vill ha det på sitt eget sätt. Vi förväntar oss att bli behandlade som det vi är, självständiga människor med individuella preferenser, som ställer krav på att få välja vad vi själva vill. Detta värderingsskifte är mer eller mindre synligt i alla västländer, men allra tydligast bland svenskar som är världens extremer när det kommer till självuttryck. Kopplat till individualiseringen är en utveckling mot allt fler enpersonshushåll i Stockholms stad är andelen hela 60 procent. Detta leder till att umgänge i stor utsträckning söks utanför hemmet och att restauranger och caféer bli våra nya vardagsrum. Ett ständigt ökande utbud av underhållning och fritidsaktiviteter leder också till en större rörlighet. Detta späds dessutom på av att många barn har föräldrar som separerat, liksom att många barn går på skolor som inte ligger nära hemmet och därför reser kors och tvärs över stan. En högre andel kvinnor än män upplever tidsbrist. Med ökande välfärd kommer fler personer se tid snarare än pengar som den trånga resursen i livet. Högre inkomst och fler arbetade timmar leder också till ökad tidspress. I takt med att kraven ökar från arbete, vänner och familj så måste mer presteras på den tid som ges. Kraven på personlig tidseffektivitet ökar därmed. Ju mer sofistikerad vår värld blir, desto mer tycks den kräva av oss. Morgondagens anställda, framför allt unga, kommer att ha stora krav på att kunna påverka var, när och hur de arbetar. För många kommer inte materiella belöningar att räcka för att ge en ökad subjektiv tillfredsställelse med livet. Svenska undersökningar visar att majoriteten vill kunna arbeta utanför kontoret om de inte redan gör det. Gränsen mellan arbete och fritid suddas då ut. I en tankebaserad ekonomi kan arbete utföras var helst våra huvuden råkar befinna sig. Arbete är något man gör, inte en plats man går till. En långsam uppluckring sker för närvarande med allt större acceptans från arbetsgivare till flexibla arbetstider och distansarbete. Ur ett resenärsperspektiv är kanske den ständigt upplevda bristen på tid ett av de mest tidstypiska karaktärsdragen. I en tid då möjligheterna till självförverkligande exploderar blir det svårt att rymma alla ambitioner på de 24 timmar som står oss till buds per dag. 60 procent av svenskarna mellan 20 och 84 år upplever ofta eller ibland tidsbrist. Tidspressen är speciellt påtaglig hos barnfamiljer som försöker få ihop livspusslet, för dessa är siffran hela 80 procent. Men tänk om Morgondagens unga inte alls vill bli kosmopoliter utan blir mer konventaionella än den tidigare generationen och söker trygghet i traditionen och den lilla världen? 12

13 13

14 den moderna stockholmaren Bilens status minskar Flexiblare arbetsliv Huvudtrender Tidseffektivitet Individen i fokus Urban livsstil Faktum är att beläggningsgraden på ett genomsnittligt kontor endast är 25 procent övriga anställda arbetar någon annanstans. Allt fler möten sker via telefon eller videokonferens för att spara både tid, pengar och miljö. Under 2011 ökade videokonferenser med 58 procent i Sverige. Allt fler kommer också att ständigt vara uppkopplade till internet mobilt och kunna sköta en betydande del av arbetet på resande fot. Medan bilen tidigare stod för frihet och mobilitet så är det snarare internet och mobiltelefonen som symboliserar dessa ideal för många unga idag. I Stockholms län tar 15 procent av åringarna körkort jämfört med nästan hälften av ungdomarna i samma ålder i andra delar av Sverige. I USA har andelen tonåringar med körkort minskat från 64 till 46 procent på tio år. Den kanske mest avgörande förklaringen är att bilen ses som ett praktiskt hjälpmedel, snarare än som en statussymbol. Tvärtom betraktar vissa unga en stadsbo med en dyr terränggående stadsjeep snarast som en hänsynslös miljöbov. Kostnader att ta körkort, köpa bil och betala för drivmedel avskräcker också och många unga stockholmare tycks göra andra prioriteringar. Fler ensamhushåll innebär också en högre snittkostnad för bilinnehav. Dessutom har internet via Facebook, Twitter och Skype minskat behovet av rörlighet för visst umgänge. VISSTE DU ATT... Var fjärde svensk kommer att bo i Stockholmsregionen Andelen unga (18 24 år) med körkort har minskat från 73 % till 62 % de senaste 30 åren. 40 % av svenskarna distansarbetar regelbundet. 50 % av världens befolkning bor i städer, och år 2050 beräknas 70 % bo i städer. Trygghetsaspekter och rädsla för exempelvis terrorhot kan också prägla en del av den framtida stadsmiljön. Kameror, sensorer och vakter kan bli vanligare inslag liksom olika former av grindsamhällen (gated communities). En tredjedel av svenskarna vill bo inhägnat med portkod eller lås, särskilt unga singlar. I USA finns över gated communities. Ett mer skyddat boende kan leda till ett mer skyddat kollektivt resande där t.ex. större bostadsrättsföreningar eller företag står för arrangemangen. 14

15 den moderna stockholmaren Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm Det blir en utmaning att förstå vilka krav de moderna stockholmarna kommer att ställa på framtida kollektivtrafik. Att möta individuella behov med kollektivt resande där alla förväntas göra samma sak är inte trivialt. Men ökade medborgarkrav på flexibla och individanpassade lösningar lär öka över tiden. Ett mer resenärsstyrt trafikutbud kan vara en logisk följd där avancerade IT-system kan utgöra smörjmedlet. Gränsen mellan det individuella och kollektiva resandet skulle därmed kunna suddas ut. Man kan också tänka sig en större diversifiering när det kommer till pris, kvalitet och individuella behov. Samhället kan sponsra till en viss grundläggande servicenivå och ovan denna möjliggörs tillval. Vissa kanske betalar mer för högre komfort, snabbare restid eller för att slippa stanna på alla stationer. Londons kollektivtrafik är exempelvis dyrare under peak hour. En klassamhällsdebatt kan bli en följd. Då tid blir ett allt viktigare ekonomiskt beslutskriterium så ökar kraven på snabbhet och tillgänglighet. Ett större behov av att mikrokoordinera sitt liv kan öka vikten av punktlighet och tillgänglighet till realtidsinformation. Acceptansen mot förseningar tenderar att minska ju mer punktlig trafiken blir. Att få vänta och ibland bli sen kan möjligen accepteras men oförutsägbarheten är en högst oönskad faktor. En otålig dataspelsgeneration kräver omedelbar feedback och snabba åtgärder vid fel och förseningar. Mobiltelefonin har också inneburit att vi planerar mindre och större spontanitet kommer troligen att prägla det framtida resandet. När tiden värderas allt högre upplevs också väntan på en buss eller en timmes resa på pendeltåget i högre grad som något improduktivt. Att pendla rankades sist i en amerikansk undersökning där deltagarna fick svara på hur stor behållning de hade av alla dagens aktiviteter. Att optimera utnyttjandet av sin tid blir således viktigare och väntetid och restid måste kunna fyllas med meningsfulla aktiviteter. Att kunna arbeta under resan med minimala avbrott kommer att vara ett tungt argument i mångas resval, antagligen till fördel för kollektivresandet. Man går från passiv transport till att utnyttja mobila rum. Men även vardagsbestyr som på ett smidigt sätt kan hanteras kommer vara eftertraktansvärda (betala räkningar, boka klipptid, skriva mötesprotokoll, etc.). Varje tråkig tidslucka som uppstår i kollektivresande kommer att försöka fyllas med någon form av innehåll. Och mobiltelefoner eller läsplattor är allt oftare de självklara valen. Att de dessutom är fyllda till bredden med information, nyheter och underhållning gör dem extra lockande. Mobilen tycks ha blivit vår nya snuttefilt. Bilen kan förväntas tappa i popularitet i takt med att vi närmar oss Marchetti-väggen. Detta begrepp syftar på forskaren Thomas Marchetti som noterade att människor når en psykologisk gräns när det tar mer än en timme att ta sig till arbetet. En följd har blivit att bilresandet minskat i flera städer som London, Wien, Zürich, Atlanta och Los Angeles. Fenomenet som betecknas Peak Car indikerar att bilresandet skulle kunna minska framdeles. En sådan trend skulle kunna bli självförstärkande. När unga utan bil växer upp och får barn innebär det att dessa barn inte socialiseras in i bilanvändning från unga år. Det kan betyda att det inte längre ses som ett normaltillstånd att ha bil som det var i tidigare generationer. Cykel och kollektivtrafik skulle gynnas av en sådan utveckling. Olika former av delat ägarskap (fractal ownership) är också tänkbara. I Sverige finns omkring 500 bilpooler och olika former av samägande och timesharing kan förväntas öka. I Paris provas eldrivna lånebilar precis som att det idag finns lånecyklar i Stockholm. Tele- och videokonferens kan potentiellt minska resandet rejält, men utvecklingen är gradvis snarare än språngartad. Om inte framtidens arbete ser radikalt annorlunda ut är det troligt att vinsterna med det minskade resandet istället äts upp av en ökande befolkningsmängd. Reslängd med bil i Sverige och Storbritannien Storbritannien Sverige Källa: Trafikanalys och University of the West of England Kommer Sverige att följa Storbritanniens exempel? 15

16 hälsomedvetenhet Hälsomedvetenhet Hälsa har under senare år vuxit fram som ett viktigt livsideal för allt fler svenskar. Många engagerar sig i kosten och ser till att motionera regelbundet. Tre fjärdedelar av folksjukdomarna beror på att vi rör oss för lite vilket många tycks ha hörsammat. Att vara sund och frisk har förstås också en dimension av självförverkligande där det handlar om att skapa en bättre version av sig själv. För många friska handlar det om att må bättre än bra. Media är förstås en stark drivkraft med stort fokus på mat, hälsa och träning. Tekniska mätinstrument lanseras undan för undan vilka gör att man kan monitorera sin hälsa, träning, sömn, vikt, etc. DNA-analys kan förväntas bli ett ytterligare verktyg för att personalisera kostintag och träning. Något som har drivit på behovet av träning är att många idag istället för att ha ett fysiskt ansträngande arbete har ett stillasittande jobb, inte sällan hukande framför en dator. Även om många har en hälsosam diet så får en svensk i genomsnitt i sig 40 kilo raffinerat socker årligen. Kroppens belöningssystem är inte kalibrerat för det överutbud av mat och godsaker vi ställs inför, utan gör som det alltid gjort: lagrar fett som energidepå i händelse av sämre tider. Problemet är bara att de sämre tiderna inte längre inträffar. Det finns också en stor polarisering i hälsa vilket även är starkt knutet till socioekonomiska faktorer. Som en följd av hälsomedvetenheten och en tilltagande trängsel väljer allt fler att cykla. Under de senaste 15 åren har cyklisterna i Stockholm mer än fördubblats. I Malmö tar hela 40 procent cykeln till och från skola eller arbete. Köpenhamn siktar på att bli världens bästa cykelstad med målet 50 procent cykelresor inom fem år. Utbyggnaden av cykelbanor driver förstås på utvecklingen ytterligare. Från politiskt håll är cykel högprioriterat i Stockholm med en miljard kronor i satsningar fram till Antal cyklar i Stockholms innerstad en genomsnittlig vårdag Källa: Trafikkontoret, Stockholms stad Fler väljer cykel för sitt resande. Cyklande kan associeras med fysisk träning, god hälsa och miljövänlighet attribut en modern storstadsbo gärna vill förknippas med. Att kombinera träning med resande blir också ett smart sätt att optimera den dyrbara tiden. Argument som tid, trygghet och bekvämlighet väger dock tyngre än hälsa och miljö när det kommer till föräldrar som skjutsar sina barn i bil till skolan gick 94 procent av barnen själva till skolan, 2009 hade den siffran rasat till 53 procent. En trolig orsak till detta är ökad trafik, komplexare trafikmiljöer, att föräldrarna ser biltrafiken som ett hot samt att det är vanligare att barn går i skola längre från hemmet. Den omfattande skjutsningen leder till att barnen rör sig mindre, att miljöpåverkan blir större och att trafiksäkerheten minskar nära skolorna när allt för många bilister samtidigt trängs på ytorna runt skolorna. 16

17 17

18 hälsomedvetenhet En annan hälsoaspekt är de miljöproblem trafiken medför. Trots att luftkvaliteten i Stockholm har blivit bättre under de senaste årtiondena så klaras varken EU:s gränsvärden eller svenska miljökvalitetsnormer. De största problemen kommer från inandningsbara partiklar och kvävedioxid, vilka främst beror på utsläpp från vägtrafiken. Höga halter av luftföroreningar kan leda till luftrörsbesvär och allergier samt på längre sikt även cancer. De hälsovinster cyklister gör kan i större utsträckning komma att vägas mot negativ inverkan av skadliga partiklar. Buller är ett annat hälsoproblem som skapar stress, högt blodtryck och förkortar liv. En fortsatt förtätning i Stockholm och ännu mer trängsel lär öka nivåerna ytterligare. Bättre hälsa och sjukvård innebär också att vi lever allt längre. Andelen äldre, år, i befolkningen ökar med 31 procent till Av de som föds idag är prognosen att hälften kommer att bli över 100 år. Numera har många som går i pension hälsan i behåll och dessutom många återstående år kvar att leva. De kommer inte såsom tidigare pensionärer att vara en relativt homogen grupp, utan istället ha vitt skilda karaktärsdrag, intressen och livsstilar. Idag går det 3,7 svenskar i arbetsför ålder för varje pensionär. Om 20 år är prognosen för denna siffra 2,6 personer. Huvudtrender Fler och mer aktiva äldre Ökad hälsomedvetenhet Cykling ökar Ökat fokus på buller och partiklar Men tänk om Mer skräpmat, ett stillasittande arbete och en fritid utan fysiska aktiviteter gör att vi i framtiden får en generation som för första gången har sämre hälsa än den tidigare? VISSTE DU ATT... I en europeisk jämförelse tränar svenskar mest regelbundet i hela EU. De senaste 10 åren har vintercyklingen ökat med 130 %. Partiklar som rivs upp av dubbdäck orsakar dödsfall per år i Stockholm. 46 % av svenskarna motionerar minst tre gånger i veckan och så få som 16 % motionerar sällan eller aldrig. 18

19 hälsomedvetenhet Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm De nya hälsoidealen har inneburit att korta innerstadsresor med kollektivtrafiken har minskat då fler väljer att gå eller ta cykeln för kortare avstånd. Kanske ökar även acceptansen att gå längre sträckor till bussen, att stå på tunnelbanan och liknande. Kollektivtrafiken skulle kunna föredras framför bil för att man då fysiskt rör sig mer. Kombinationsresor med olika trafikslag kan bli mer lockande för de som har långa avstånd till arbete och skola, men inte vill eller kan cykla hela sträckan. För att kombinationen cykel och kollektivtrafik ska fungera så krävs bland annat säker cykelparkering och att man kan ta med cykeln i kollektivtrafiken. Även andra finesser som cykelservice eller hjälmförvaring vid cykelparkeringen kan gagna cykling. Lånecyklar är ett annat intressant fenomen och öppenheten för samarbeten bör vara stor. Då cykling är starkt säsongsberoende kan en fortsatt ökning innebära en minskad andel sommarresor med kollektivtrafiken. Nyare transportfordon som elcyklar och Segway kan dock få fler att välja bort välbehövlig motion. Ökad hänsyn till omvärlden när det kommer till buller, vibrationer, sprängningsskador, etc. tycks bli ett viktigare krav. Detta driver på utvecklingen av nya skydd mot buller och vibrationer (ballastmattor under spår, etc.) liksom skonsammare metoder för bergdrivning (sågning, spräckning, etc.). I det europeiska samarbetsprojektet CityHush görs försök med att begränsa stadsbuller genom att införa tysta zoner (Q-Zones) och styra om trafik, endast tillåta elbilar, bygga nya parker m.m. Tystare vägbeläggningar och bildäck är andra framkomliga vägar. En större transparens är också att vänta där bullernivåer eller partikelhalter redovisas mer eller mindre i realtid för olika geografier ungefär som pollenrapporten. I USA finns detta på webbsajten MyEnvironment. Även bakteriehalter i exempelvis tunnelbanan skulle kunna ingå. Man kan också tänka sig att trängselavgifter kopplas till partikelnivåer och att det är dyrare vid dagar med mer smog. I en förlängning kan naturligtvis bilar förbjudas från inre delar av city eller under vissa tider på dagen. Bommar, pollare eller högre trängselavgifter är inte otänkbart. Detta skulle förstås även kunna omfatta kollektivtrafiken, vilket skulle tala för tunnelbana och andra lösningar under jord. Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan halverade antalet partiklar, och utökade dubbförbud är inte otroligt. Verkliga eller upplevda smittorisker i kollektivtrafiken skulle kunna vara till dess nackdel. Vid larm som vid fågel- och svininfluensan kan det kännas mindre angenämnt att trängas nära främmande. Om multiresistenta bakterier får stor spridning kan kollektivresandet ratas helt. Media kan vara en starkt bidragande kraft i denna utveckling som kan medföra oväntade och snabba skiften i trafikströmmarna. Fler äldre i kollektivtrafiken kommer att ställa nya krav på anpassning och resornas utformning. Det kan handla om tydligare information, högre komfort, fler sittplatser, etc. Äldre reser oftare på andra tider än i rusning och har många gånger inte lika bråttom som yngre. Ju mindre andel av vårt liv vi arbetar desto större andel av resorna sker på fritiden. Aktiviteter och upplevelser kommer att vara en viktig del för framtidens pensionärer. Nya generationer äldre kommer dessutom att vara betydligt mer vana att resa än tidigare generationer. En ökad digitalisering skulle kunna skapa digitala barriärer för äldre men dessa problem är troligen av temporär natur eftersom morgondagens äldre kommer vara mer teknikvana. Samtidigt kommer många stödjande tjänster för funktionsnedsatta att finnas, exempelvis röstigenkänning och automatisk översättning av skyltar. Även en allt större andel av bilisterna kommer att utgöras av äldre. Många förare i trafiken kommer att ha långa reaktionstider, nedsatt syn eller svårt med mobiliteten. För närvarande finns över en miljon äldre körkortsinnehavare. Om tjugo år är gruppen ungefär dubbelt så stor. Fler äldre i samhället kan komma att innebära kostsamma investeringar i vård och omsorg, till nackdel för kollektivtrafiksatsningar vilka delar samma budget i Stockholms län. 19

20 EN KOMPLEX MARKNAD I FÖRÄNDRING En komplex marknad i förändring Sverige är det land i västvärlden där liberaliseringen gått snabbast när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer. Utvecklingen har drivits på både av borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Post, el, energi, telefoni, sophämtning, apotek och järnväg är marknader som har avreglerats. Den nya kollektivtrafiklagen har på liknande vis öppnat för kommersiella bolag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Syftet med lagändringen har varit att öka utbudet av kollektivtrafik där fler resealternativ ska stimulera till mer kollektivresande. Vi ser än så länge bara början på den kommersiella trafiken, exempelvis privat busslinje mellan Kista och Nacka, Trosabussen mellan Trosa och Liljeholmen samt Djurgårdsbussen mellan Cityterminalen och Skansen. Utvecklingen är än i sin linda men nya trafikupplägg lär tillkomma efter hand. Det är troligt att avregleringen kan leda till en annan marknadssituation på sikt. I takt med att länet växer blir också Stockholm en allt större del av Sveriges ekonomi. Och när Stockholm blir en viktigare motor för Sverige så blir också Stockholmstrafiken över tid en riksangelägenhet. Politikerna tycks bli allt mer eniga om att kollektivt resande är det enda som på sikt skapar skalbara lösningar. Som en följd kan en ökad politisk vilja skönjas där man med regler och ekonomiska incitament vill öka omställningstakten från bil till kollektivtrafik samt cyklande och gående. Fokus ökar på framkomlighet för kollektivtrafiken där stomstråk prioriteras. För att kollektivtrafiken ska möta de framtida kraven så kommer små justeringar inte vara tillräckliga. Istället kommer radikala utbyggnader att krävas för att höja kapaciteten. Tunnelbana till Nacka, förlängning av Roslagsbanan till Arlanda, tunnelbana eller pendeltåg till Täby är några exempel som diskuteras. Att investeringar som dessa kommer att vara kostsamma är tydligt. Med tanke på infrastrukturinvesteringarnas storlek och långa livslängd kommer det offentliga troligen att spela en viktig roll även i fortsättningen. Ett systemperspektiv på infrastrukturen är viktigt för att undvika suboptimeringar och investeringar i system som motverkar varandra. SL:s sammanlagda kostnader Ökade kostnader för trafiken. Det är även troligt att alternativa finansieringsformer för kollektivtrafiken kan komma att bli vanligare, t.ex. genom samarbeten mellan den offentliga och privata sektorn. En förlängning av detta kan tänkas bli rent privata initiativ där potentiella användare medfinansierar kollektivtrafiklösningar. Användaravgifter eller direktprissättning är ett annat alternativ som tros öka framöver. Stockholmstrafiken blir riksangelägenhet Källa: Genomförandestrategin 2010 Nya finansieringsformer Huvudtrender Ökade kostnader för infrastruktur Prioritering av kollektivtrafik Konkurrens skapar nya marknadsförutsättningar för kollektivtrafiken 20

21 21

22 EN KOMPLEX MARKNAD I FÖRÄNDRING Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm Avreglering och konkurrensutsättning syftar i det långa perspektivet till att få en bättre fungerande marknad. Effekter som eftersträvas är lägre priser, utbudsanpassningar, bättre service samt högre grad av effektivitet och resursallokering bland de företag som är verksamma på marknaden. Positiva effekter till följd av avregleringen är att vänta även på kollektivtrafikmarknaden. Initialt kan en avreglerad marknad dock leda till ett mindre sammanhållet system på grund av de många aktörerna. Det kan leda till ett svåröverblickbart system för resenärerna med risk för fragmentarisk trafikinformation, splittrade biljettsystem och svårigheter att reda ut vilka taxor och villkor som gäller. För att delvis möta denna utveckling har kollektivtrafikföretagen en skyldighet att lämna trafikinformation till ett gemensamt system. Man kan vidare tänka sig att en flora med olika biljetter och kombinationskort accentuerar behovet av någon form av gemensamt clearingsystem som skapar sömlöshet för resenärerna. Prisjämförelsesajter eller möjligheten att skapa egna resezoner är tänkbara utvecklingsspår. En annan tänkbar utveckling är att nya resemäklare uppstår med uppgift att hjälpa resenären att hitta rätt erbjudande bland en uppsjö av alternativ och att de komplexa underliggande systemstrukturerna på så vis döljs för resenärerna. Om marknaden blir för vildvuxen så kan kraven på tillsynsmyndigheten (Transportstyrelsen) skärpas och behovet av lagtolkning och utarbetande av praxis öka (jämför exempelvis med Post- och Telestyrelsens roll vid avregleringen av telemarknaden i början av 1990-talet). Det är sannolikt att konkurrensen från privata aktörer initialt kommer att göra busstrafiken mer kommersiell. Ur ett jämlikhetsperspektiv kan avregleringen skapa problem för vissa grupper. En mer kommersiell värld kommer att gagna de som bor längs vältrafikerade sträckor med stora volymer, medan de som bor mer ensligt och avväga tvärtom skulle kunna missgynnas. Kommersiella aktörer kommer inte heller att bry sig om länsgränser, utan de sträckor som är lönsamma kommer att trafikeras. Det skulle också kunna leda till indelningar i olika servicegrader med premium och lågpris. Om politikerna prioriterar kollektivtrafiken kan det exempelvis innebära fler kollektivkörfält, att parkeringsavgifter höjs och att utrymmet för gatuparkering minskar. Trängselavgifterna kan också komma att höjas, eller på längre sikt bli mer detaljerade. Avgiften skulle exempelvis kunna beräknas utifrån parametrar som körsträcka och koldioxidutsläpp per kilometer. Även geografiskt indelade slot-tider för tillgång till de stora infartslederna för bilister är tänkbara. Men tänk om Avregleringen möter praktiska hinder och leder till krav på omreglering? Om investeringskostnaderna för kollektivtrafiken blir för stora så kan en följd bli ökad skattefinansiering eller höjda biljettpriser. Prishöjningar kan i sin tur 22

23 EN KOMPLEX MARKNAD I FÖRÄNDRING Källa: Virtuell butik på plattformsvägg i tunnelbanan i Sydkorea. forcera folk till bilåkande. Kreativa samarbeten mellan det offentliga och det privata kan motverka en sådan utveckling. Ett möjligt scenario är att kollektivtrafiken blir en plats där olika serviceentreprenörer kan verka. Resenärerna blir då själva produkten som säljs till kommersiella aktörer. Ett exempel kan vara att skapa olika former av virtuella butiker i kollektivtrafikmiljön, där inköp kan göras direkt via mobilen. VISSTE DU ATT... Stockholms län står för ca 30 % av Sveriges BNP. SL:s marknadsandel i rusningstid över tullsnittet in mot stan är ca 80 %. En vanlig dag åker stockholmare med SL. Parallella logistiklösningar ser till att leverera varor direkt hem till dörren. Just detta exempel adresserar både problematiken att handla när man åker kollektivt och vår upplevda tidsbrist. Hyllutrymmet skulle kunna vara obegränsat. I Sydkorea erbjuder Tesco inköp via sin mobiltelefon, där man på perrongen i t-banan fotograferar streckkoder till de varor man vill beställa hem. Men även fysiska butiker, minigallerior, showrooms och visningsbutiker (med hemleverans), upplevelseprodukter, bostäder på taken på anläggningarna, personligt anpassad reklam, etc. kan ge intäktsströmmar för kollektiv- trafiken. Alternativa affärsmodeller skulle rent av kunna ge gratis kollektivtrafik för resenärerna om ett genomkommersialiserat resande kan accepteras. En annan förändring är hur trafikentreprenaderna bedrivs. Ansvaret förs i högre grad över till trafikutövarna, där det i större utsträckning handlar om att uppfylla funktionskrav istället för detaljkrav. Samverkansentreprenader ger incitament att skapa mer effektiva lösningar där vinsten kan delas mellan de involverade parterna. När entreprenören är tidigt med så går det vanligen också snabbare. Fler utländska entreprenörer är att vänta i och med att många globala företag etablerar sig och utnyttjar den svenska marknaden som testmarknad. Detta kan sammantaget ställa nya krav på SL på att förtydliga sin kommunikation liksom att regler och föreskrifter måste revideras. Många parallella satsningar där samma typ av företag konkurrerar om uppdragen kan innebära högre priser och sämre konkurrens. Analys av LCC (Life Cycle Cost) tenderar att uppmärksammas allt mer, vilket verkar logiskt i en värld där exempelvis en tunnel har en beräknad livslängd på över hundra år. En åtgärd som har potential att öka andelen kollektivtrafikresenärer är om fler arbetsgivare subventionerade biljetter till kollektivtrafiken för sina anställda. Här kan offentliga arbetsgivare föregå med gott exempel. Google har i San Francisco en egen bussflotta för att transportera sina anställda till arbetsplatsen. 23

24 IT-UTVECKLING SKAPAR MÖJLIGHETER IT-utveckling skapar möjligheter Den snabba teknikutvecklingen kanske är det som tydligast kommer att prägla vår framtida vardag. Mobiltelefoner och plattor kan förväntas bli naven för såväl reseplanering, trafikinformation och betalning av resor som för nytta och nöje under färd. IBMs superdator Watson utmanade i februari 2011 två stormästare i Jeopardy i USA av vilken den ena hade 74 raka segrar och den andra var obesegrad. Efter tre dagars spel hade Watson avgått med segern. Detta är ett viktigt steg i utvecklingen mot artificiell intelligens och IBM lanserar nu tjänsten Watson-as-a-Service. Vi kan förvänta oss att snart ha denna typ av intelligens tillgänglig i våra mobiler (den Watson-liknande sökmotorn Wolfram-Alpha finns redan tillgänglig att ladda ner). Och som futuristen Ray Kurzweil säger: Datorer fortsätter att bli bättre och bättre. Människor blir inte bättre. Den snabba teknikutvecklingen har också lett till ett brett spektrum av sensorer som kan mäta sådant som lufttryck, acceleration, ljus, fuktighet, vibration, avstånd m.m. Det sker en miniatyrisering vilket innebär att sensorer kan bäddas in i princip överallt och dessutom göras trådlösa. Internet of Things är en generell beteckning på ett framtida internet där allt fler fysiska saker är uppkopplade, inklusive fordon, vägskyltar och trafikljus. Utifrån mätpunkter som dessa kan enorma informationsdatabaser skapas, ur vilka komplexa mönster kommer att kunna identifieras. Situationsanpassade tjänster är ett annat intressant utvecklingsområde. Tanken är att datorer precis som människor använder implicit information om det aktuella sammanhanget för att anpassa informationen efter vem man är, var man är, vart man ska och vem man vill bli. Att skapa tjänster som förändras beroende på miljön är inte trivialt, men ökad tillgång på data om position, beteenden och annat öppnar för nya spännande applikationer. Google pratar om kontextuella upptäckter och menar att framtidens sökningar ska komma till oss. Ytterligare en utveckling är de tvådimensionella streckkoderna (QR-koder) som representerar webblänkar på t.ex. informationsskyltar, reklam och annat. Med mobilen kan man genom att scanna dem direkt nå webbsajter med mer information om det specifika temat. Mobilens kamera blir den nya datormusen. Även papperstidningens roll kan ifrågasättas om nyheter i allt högre grad konsumeras i mobilen. Ett av de kanske viktigaste utvecklingsspåren ur ett resenärsperspektiv är möjligheten att betala sin resa med mobiltelefonen. Den mest lovande tekniken för mobil betalfunktion bygger på standarden NFC (Near Field Communication) som har testats i över ett decennium. Allt fler kommersiella mobiltelefoner erbjuder NFC och det vore förvånande om mobiltelefonen inte är vårt förstahandsval för mindre betalningar inom några år. Internetbaserade aktörer är också aktiva på området, exempelvis lösningen Google Wallet. Det är inte bara mobiltelefoner som skapar nya ytor för kommunikation utan även mängden bildskärmar i publik miljö ökar. Tryckkänsliga eller gestidentifierande displayer blir allt vanligare och naturliga kanaler för trafikinfo och reklam. Busskurer i London analyserar exempelvis väntande resenärer för att anpassa reklam och resinformation. Ett annat spår är geografiskt anpassad reklam, exempelvis bildskärmar på en buss som gör reklam för de lokala handlare man precis passerar. Mot realtidssamhället Situationsanpassade tjänster Huvudtrender Små och trådlösa sensorer blir vanligare Snabbare datorer och större informationsmängder Mobiltelefonen blir navet för information, betalning och identifiering 24

25 25

26 IT-UTVECKLING SKAPAR MÖJLIGHETER Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm Utvecklingen innebär att resenärerna helt plötsligt har en uppkopplad mobil informationsenhet med sig när de reser. Det ger oanade möjligheter att informera om rutter, vägarbeten, tillfälliga störningar, etc. Informationen kan anlända just-in-time när man behöver den på resande fot. Google Transit erbjuder sökning bland tusentals kollektivresor i länder över hela världen, varav vissa erbjuder realtidsinformation. Mobiltelefonen kommer att ses som det naturliga navet för framtidens trafikinformation och resenärerna själva kan förväntas stå för en allt större del av rapporteringen av händelser i trafiken. Begreppet crowd sourcing kan i ett trafiksammanhang innebära att många personer tillsammans bidrar med information för att på så sätt skapa en samlad bild av trafiksituationen. Våra mobiltelefoner håller på att bli oerhört kraftfulla vilket förändrar hur vi använder dem och vad vi kan förvänta oss av dem i en resekontext. De kommer inte bara kunna ge oss adekvata svar 170 Andel svenskar som använder mobilt internet 100 % % % % % % Källa: Svenskarna och Internet 2011, Internetstatistik.se Kraftig ökning av mobilt internet mellan 2010 och på alla upptänkliga frågor om resor utan även identifiera föremål, platser och personer. Att veta var bussen, t-banan eller pendeltåget befinner sig kommer tas för givet. Positioneringstjänster kan också göra geografin styrande för umgänge. Genom att veta vilka vänner som befinner sig geografiskt nära kan en betydligt större spontanitet med korta resor som följd vara tänkbart. Att identifiera personer i sin närhet med liknande intressen blir allt vanligare, vilket på sikt kan leda till kontaktskapande på helt nya sätt i främmande miljöer. Vad innebär det om alla som ska till samma midsommarfest i skärgården kan skapa kontakt redan på bussen eller om alla på en viss t-banestation som är år och tycker om en viss artist kan sammanstråla där och då? Kollektivtrafiken skulle då kunna bli mer av en mötesplats för likasinnande där tematisering av vagnar är ett tänkbart scenario. Att checka in på fysiska platser är ett populärt fenomen för att berätta var man är eller för att få rabattkuponger. Spelmoment kan också förväntas vara en viktig och integrerad del i många av framtidens mobila tjänster. Bilsamåkning med främlingar kan också få ett uppsving och flera webbtjänster erbjuder redan detta. Man kan tänka sig en profilmatchning där gemensamma intressen eller gemensamma kompisar spelar in. För att ytterligare förlänga denna idé kan en liknelse med Ryssland göras där många privata bilister agerar taxi. Vinkar någon vid vägen så stannar man. Med bilister som mot en smärre betalning plockar upp resenärer (som ska till samma resmål) vid exempelvis busshållplatser, så skulle man få en helt ny form av kollektivtrafik (säkerhetsfrågorna oaktat). Det görs även försök med taxitjänster som exempelvis shuttlebussar och lyxtaxitjänsten Uber. 26

27 IT-UTVECKLING SKAPAR MÖJLIGHETER Men tänk om Ett ökat IT-beroende skapar ytterligare sårbarhet med ökade risker för omfattande datahaverier, identitetsstölder och cyberbrottslingar och en rädsla för att använda tekniken? En framtida värld kommer av allt att döma vara informationsintensiv. Trafikutövarna kan ha full kontroll på var alla fordon är och i större utsträckning även var resenärerna är eller strax kommer att vara. Med detta kan turtätheten styras i realtid vilket på sikt minskar tidtabellernas roll. Även linjesträckningen kan komma att påverkas med färre fasta busslinjer. Att kontinuerligt mäta blir mer rationellt än att sticksprovsmässigt räkna. Man kommer veta hur många det är på en viss buss, hur många som väntar på perrongen eller rent av att kunna uppskatta hur många som väljer bilen för att det regnar. Denna momentana statistik kommer göra systemen dynamiskt anpassade och efterfrågestyrda. Kollektivtrafik-ondemand blir ett faktum. Kameror kommer att kunna identifiera och rapportera avvikelser från det reguljära trafikflödet. Med sensorer kommer man också kunna se om föremål olovligen förflyttas eller om en spårvagn börjar rosta. Underhåll kommer i större utsträckning ske proaktivt och inte när saker redan gått sönder. Vi rör oss mot ett realtidssamhälle. Elektroniska betallösningar kan, förutom att vara ett centralt statistikinstrument, också skapa nya affärsmodeller med volymrabatter, bonuspoäng, varierad taxa beroende på tidpunkt, etc. Ur ett trygghetsperspektiv kan också kameror spela en större roll. System som kan identifiera våldsamt beteende kan komma att implementeras, exempelvis i tunnelbanan. Dessa system kan kompletteras med en chopper cam, Andel svenskar som DAGLIGEN använder mobilt internet 50 % 40 % 30 % 20 % % % Källa: Svenskarna och Internet 2011, Internetstatistik.se slog mobilt internet igenom på riktigt. en helikopterkamera, som hela tiden filmar dig och direktsänder till familj eller säkerhetspersonal. Tekniken kommer vara viktig för avancerade trygghetssystem liksom integritetsfrågan. Integritetsfrågan kommer också vara central avseende anpassade tjänster såsom budskap och personlig reklam på displayer. VISSTE DU ATT... På tio år blir datorerna % snabbare. 42 % i åldern år dagligen använder mobilt internet. Det finns över appar till mobiltelefoner. Google har visat en prototyp där dina sökningar visas på glasögonen du bär. 72 % av unga (15 18 år) tycker kameraövervakning är okej om det får människor att känna sig tryggare. 27