Omvärld i förändring trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärld i förändring trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm"

Transkript

1

2 Omvärld i förändring trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm AB Storstockholms Lokaltrafik Strategisk utveckling, Analys Sara Brandell och Lena Lovén i samarbete med Futurewise Juni 2012

3 Omvärld i förändring trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm

4 Förord Vår värld förändras ständigt i ett till synes allt snabbare tempo. Trots att SL:s planeringshorisonter är långa, ofta år, måste samtidigt beslut fattas här och nu. De vägval som görs idag kommer således att få påverkan flera decennier framåt. Många av besluten kommer att behöva fattas på osäkra grunder men med en bättre förståelse för de skiften vi nu bevittnar minskar risken att välja fel. Att skaffa en framtidsberedskap är helt avgörande, även om framtiden alltid måste hanteras med en stor ödmjukhet. I syfte att belysa de trender och omvärldsförändringar som sker och dess konsekvenser för kollektivtrafiken, har ett omfattande analysarbete genomförts under 2011 och 2012 vilket har resulterat i den här rapporten. Rapporten ska vara ett stöd i det strategiska arbetet samt vara underlag för fördjupad diskussion om konsekvenser för kollektivtrafiken och alternativa scenarier. Tidsperspektivet i rapporten är förändringar på tio till tjugo års sikt. Kollektivtrafikbranschen genomgår och kommer att genomgå stora förändringar. Ambitionen är att behandla de mest centrala förändringarna som påverkar kollektivtrafiken i Stockholm, liksom vilka konsekvenser de kan tänkas få. För att belysa utvecklingen inom specifika verksamhetsområden kan kompletterande analyser bli nödvändiga. Sådana fördjupningar ingår inte i denna rapport. Analysen har resulterat i ett antal trender som i sin tur har grupperats under åtta olika teman. Inom varje tema beskrivs huvudtrenderna och dess konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm. Vår förhoppning är att rapporten ska ge värdefull kunskap och insikt i de trender och omvärldsförändringar som sker runt omkring oss samt att den ska bidra till inspiration och reflektion. Jens Plambeck, Chef Strategisk utveckling

5 innehållsförteckning 06 Sammanfattning Stockholmsregionens utveckling Snabb befolkningsutveckling Tätt och trångt Ökade markvärden Växande region Den moderna stockholmaren Individen i fokus Tidseffektivitet Flexiblare arbetsliv Bilens status minskar Urban livsstil 16 Hälsomedvetenhet Ökad hälsomedvetenhet Cykling ökar Fler och mer aktiva äldre Ökat fokus på buller och partiklar En komplex marknad i förändring Avreglering av kollektivtrafiken Stockholmstrafiken blir riksangelägenhet Prioritering av kollektivtrafik Ökade kostnader för infrastruktur Nya finansieringsformer IT-utveckling skapar möjligheter Snabbare datorer och större informationsmängder Mobiltelefonen blir navet för information, betalning och identifiering Små och trådlösa sensorer blir vanligare Situationsanpassade tjänster Mot realtidssamhället 28 Medietransparens Ökad påverkan från sociala medier Uppskruvat tempo i fortlöpande konversation Ett personligare och mänskligare tilltal Ökade krav på insyn och transparens Klimatkrav och förnybar energi Global uppvärmning Ökat energibehov Oljan sinar Snabb utveckling av tekniker för förnybar energi Trafikkoncept, trafikslag och fordon Ökad vilja att utforska och skapa nya trafikslag Elektrifiering av vägtrafik Automatisering och robotisering Intelligenta trafiksystem Estetisering av samhället Kapacitetsstarka lösningar 42 källor

6 sammanfattning Sammanfattning Sverige är det land som urbaniseras snabbast i Europa och befolkningen i Stockholm ökar i snabb takt. Tillväxten sker så snabbt att de vinster som utbyggd infrastruktur, mer cykling och mer distansarbete potentiellt ger, snabbt äts upp av tillströmningen av allt fler invånare. Fortsatt trängsel och längre rusningstider är att vänta. I takt med att Stockholmsregionen expanderar geografiskt växer sakta men säkert Mälardalsregionen ihop. Bilden av den moderna stockholmaren karaktäriseras i allt högre grad av individualism, frihetssträvan och tidsbrist. Att möta individuella behov med kollektivt resande där alla förväntas göra samma sak blir en utmaning. Ett mer resenärsstyrt trafikutbud kan vara ett tänkbart scenario. Ett ökat behov av att detaljplanera sitt liv kan ytterligare öka kraven på tillgänglighet, punktlighet och realtidsinformation. Väntetid och restid måste kunna fyllas med meningsfulla aktiviteter för att optimera tidsanvändningen. Vi kan också förvänta oss ett allt flexiblare arbetsliv när det kommer till var, när och hur man arbetar. Arbete är något man gör, inte längre en plats man går till. Bilens status hos unga stockholmare är i avtagande vilket på sikt torde gynna kollektivtrafiken. Samtidigt har cykling ökat kraftigt. Ökad trängsel är en förklaring, men även att god hälsa under senare år vuxit fram som ett viktigt livsideal för allt fler. Bättre hälsa leder också till längre livsspann, där framtidens pensionärer kan förväntas vara aktiva upp i åldrarna. Förutom att detta kan leda till en konkurrens om de ekonomiska resurserna inom landstingets budget som i Stockholms län omfattar både vård och kollektivtrafik, kan det ställa nya krav på anpassning av trafiken och resornas utformning. Den snabba teknikutvecklingen kanske är det som tydligast kommer att prägla vår framtida vardag. Mobiltelefoner och plattor kan förväntas bli naven för såväl reseplanering, trafikinformation och betalning av resor som för nytta och nöje under färd. Via sensorer och andra mätpunkter skapas enorma informationsdatabaser vilket möjliggör realtidskoordinering av turtäthet, linjesträckning och underhåll. Kollektivtrafik-on-demand kan bli en realitet. Media sätter i allt högre utsträckning agendan för samhällsdebatten och förmågan att hantera medier blir därför allt viktigare för ledare och verksamheter. I ljuset av den ökande användningen av social media blir det extra viktigt med snabb respons i det strida konversationsflödet. För att hitta rätt tilltal krävs en förståelse för den kommunikationskultur som präglar de olika medierna. Den ökande transparensen leder oss gradvis mot ett kvalitetssamhälle där kraven på olika aktörer blir extremt höga. 06

7 sammanfattning Den dubbla utmaningen med ett globalt växande energibehov och en tilltagande klimatkris förändrar förutsättningarna för kollektiva transporter. Vi står inför ett paradigmskifte, bort från de fossila bränslena och mot förnybar energi. Sol, vind, vatten och bioenergi är källor som utgör en allt större del av energianvändningen. För tåg, tunnelbana och spårvagnar, liksom eldrift av bilar, kommer en allt större flexibilitet att finnas när det gäller att välja gröna primärenergikällor för elen. För bussar är den tydligaste strömningen el- och elhybrider, men hur kampen mellan olika förnybara bränslen avlöper är högst oklart. Även energieffektivisering blir en väsentlig del i form av lättviktsmaterial, återvinning av bromsenergi och liknande. KOLLEKTIVT RESANDE är det enda som på sikt tycks skapa skalbara lösningar. Som en följd kan en ökad politisk vilja skönjas där regler och ekonomiska incitament främjar kollektivtrafiken. Avregleringen av kollektivtrafikmarknaden är en omställning som kan leda till en annorlunda marknadssituation på sikt. För att möta de framtida kraven på kollektivtrafik kommer små justeringar inte vara tillräckliga, utan radikala insatser kommer att krävas för att höja kapaciteten. utveckling av nya transportlösningar är angeläget för att möta kraven på ett hållbart samhälle. En större öppenhet gentemot alternativa färdslag som spårtaxi, trådbussar, dubbelleds- bussar, förarlösa tåg, vattenbussar, vägtåg, mikrofordon, etc kan vara rättfärdig. När det kommer till transporter har det dock alltid funnits en övertro kring den framtida utvecklingen, samtidigt finns det en stor tröghet att introducera nya färdmedel på grund av de stora investeringar som det ofta är förknippat med. Att optimera trafikflödena handlar inte bara om fysiska åtgärder, utan minst lika mycket om att förändra attityder och beteenden. en eroderande infrastruktur måste matchas mot framtida krav och möjligheter, vilket kommer leda till tuffa prioriteringar. Behovet av investeringar ökar i takt med regionens tillväxt. Nya finansieringsmöjligheter behövs för att möjliggöra kapacitetsutbyggnader. Samtidigt har kollektivtrafiken underutnyttjade resurser där kreativa samarbeten mellan det offentliga och det privata kan motverka en sådan utveckling. Virtuella butiker, minigallerior, upplevelseprodukter, bostäder på taken på anläggningarna, personligt anpassad reklam, etc. är exempel som kan ge alternativa intäktsströmmar för kollektivtrafiken. Framtidens kollektivtrafik kommer således att rymma mer än transporter från A till B, där naturliga inslag kan bli mötesplatser, upplevelser och affärer. 07

8 STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING Stockholmsregionens utveckling Stockholms befolkning ökar mycket snabbt 2011 växte Stockholms län med över personer. Till 2020 prognostiseras befolkningen växa med ytterligare personer och till 2050 väntas befolkningen vara ca 3 miljoner. Även i ett internationellt perspektiv växer Stockholmsregionen snabbt, med en mer än dubbelt så hög ökningstakt som jämförbara städer och den urbaniseras snabbast i Europa. FOLKMÄNGD I STOCKHOLMS LÄN Källa: TMR Den dramatiska befolkningstillväxten visar inga tecken att avta. 08

9 9

10 STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING Tätt Snabb och trångt Huvudtrender befolkningsökning Ökade markvärden Växande region Men tänk om Det blir för omständligt att leva i Stockholm och vi istället ser en utflyttning? Utvecklingen drivs på av flera faktorer som inflyttning från övriga Sverige, invandring, ökad livslängd och ett positivt födelseöverskott. Att människor söker sig till samma plats som andra är ingen ny företeelse utan något som har pågått sedan urminnes tider. Medan det tidigare till stor del handlade om goda yttre förutsättningar i form av bördig jord eller goda naturresurser så har flyttskälen förändras. En plats med god tillgång på välutbildad arbetskraft lockar företag att etablera sina verksamheter där, vilket i sin tur lockar dit ny arbetskraft. Det blir en självförstärkande positiv spiral. Precis som tidigare flyttar man för att förbättra sina livschanser, men nu är det närvaron av andra människor som skapar dem inte nödvändigtvis platsen i sig. Städerna skapar möjlighetsmoln, en sorts gravitationskraft som lockar allt fler ju större de blir. Som en naturlig följd till att alla inte kan eller vill bo i innerstan håller staden på att svälla över åt alla håll och kanter. Stockholm följer mönstret från internationella megastäder där det som en gång var en avlägsen förort, snart räknas som en centralare del av staden. De senaste tio åren har de mest snabbväxande kommunerna varit idylliska områden nära city. Solna, Sundbyberg, Värmdö och Nacka ökar starkt, men även Stockholms stad är en av Sveriges mest snabbväxande kommuner. En stor del av kommersen flyttar också ut från stadskärnan i form av externa handelscentra. Dessa större köpcentra står för över 25 procent av dagligvaror och hela 50 procent av fackhandel (kläder, skor, hushållsartiklar, m.m.). Som en följd ser vi en mer bilorienterad handel. I takt med att Stockholmsregionen expanderar geografiskt växer sakta men säkert Mälardalsregionen ihop. Begrepp som Östra Mellansverige börjar användas för att benämna regionen som, förutom Stockholms län, består av Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Östergötlands och Gävleborgs län. Stockholmsregionen har en stark ekonomi och är en av Europas mest framgångsrika regioner. En av de orsaker som lägger grunden för denna framgång är regionens innovationskraft, vilken bland annat vilar på en stark forskningsmiljö. Andra framgångsfaktorer är samhällsplaneringen och det starka och dynamiska näringslivet. Stockholmsregionen har Sveriges mest diversifierade näringsliv med en mångfald av företag i olika storlekar och branscher. För att regionen ska bibehålla sin konkurrenskraft och ha en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling behövs fortsatta satsningar på forskning och innovation, utbildningssystem, bostäder och infrastruktur. 10

11 STOCKHOLMSREGIONENS UTVECKLING Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm Mer och mer folk på en viss begränsad yta får naturligtvis konsekvenser. Ökad trängsel är förstås det mest uppenbara. En generellt ökad välfärd har lett till fler bilar och mer bilåkande. Svenska folket reser dagligdags en sträcka som är 50 procent längre än för tjugofem år sedan. Bara de senaste fem åren har tiden som klassas som rusningstid nästan fördubblats. Det är delvis en följd av regionförstoringen som innebär en ökad rörlighet bland arbetskraften, där fler pendlar från kranskommuner och andra län till innerstan där arbetstillfällena till stor del är koncentrerade. Integration med intilliggande län kan bli en viktig komponent liksom regional samverkan. Ju större regionen blir desto mer ohållbar blir tanken om en regionsgemensam SL-trafik som fungerar för alla. Reslängd per person Persontransporter Källa: Trafikanalys Resandet per person har ökat nästan 80 procent på 40 år. En utbyggnad av vägar eller höjd trängselskatt löser bara framkomlighetsproblematiken delvis och temporärt. Istället kommer kraven på välfungerande kommunikationer att öka från såväl allmänhet som politiker och media. En allt hetare diskussion om utformningen och kapacitetsutnyttjandet av gatuutrymmet kan förväntas. Rent konkret innebär det att fler kommer att vilja utnyttja kollektivtrafiken. Det kommer att innebära investeringar i stora och dyra utbyggnadsprojekt, liksom t.ex. kapacitetsförbättring i befintlig infrastruktur större bussar, ingång i alla bussdörrar, regularitetssystem, plattformsdörrar i t-banan, samt eventuellt nya sträckningar för de olika trafikslagen. Fler människor som traktar efter samma bostäder kommer också på sikt fortsätta driva upp bostadspriserna. Mer bostadsrätter och marknadsanpassade hyror kan i en förlängning leda till en mer socioekonomiskt segregerad stad. Även markvärdena kommer att stiga vilket leder till fortsatta intressekonflikter om tillgången på fysisk mark för infrastruktur, depåer, infartsparkeringar etc. Det innebär förvisso också att SL:s befintliga lägen ökar i värde med stora möjligheter för alternativa intäktsströmmar. VISSTE DU ATT... Stockholm växer med en stad i Västerås storlek var tredje år kommer Stockholm läns befolkning vara ca 3 miljoner. På Stora Essingen säljs tomtmark för kr kvadratmetern i Västerbotten får man en tomt gratis om man väljer att bosätta sig där. Perioden som klassas som rusningstid i Stockholm har ökat med 91 % på 5 år. Stockholm växer med två SL-bussar per dag. 11

12 den moderna stockholmaren Den moderna stockholmaren Att bo i en storstad på 2020-talet kommer att vara något helt annat än det var för 50 år sedan. Värderingar, beteenden, ambitioner och drömmar är i ständig förändring. Moderna stockholmare är kosmopoliter och har stora likheter med boende i andra storstäder i västvärlden. Kosmopoliter är individualistiska, fritänkande, välinformerade, kreativa, mobila, miljömedvetna och välbeställda. En tilltagande individualism ökar acceptansen för att leva sitt liv på det sätt man själv finner gott och variationen i livsstil, intressen och handlingar blir allt spretigare och mer självvald. Allt fler vill ha det på sitt eget sätt. Vi förväntar oss att bli behandlade som det vi är, självständiga människor med individuella preferenser, som ställer krav på att få välja vad vi själva vill. Detta värderingsskifte är mer eller mindre synligt i alla västländer, men allra tydligast bland svenskar som är världens extremer när det kommer till självuttryck. Kopplat till individualiseringen är en utveckling mot allt fler enpersonshushåll i Stockholms stad är andelen hela 60 procent. Detta leder till att umgänge i stor utsträckning söks utanför hemmet och att restauranger och caféer bli våra nya vardagsrum. Ett ständigt ökande utbud av underhållning och fritidsaktiviteter leder också till en större rörlighet. Detta späds dessutom på av att många barn har föräldrar som separerat, liksom att många barn går på skolor som inte ligger nära hemmet och därför reser kors och tvärs över stan. En högre andel kvinnor än män upplever tidsbrist. Med ökande välfärd kommer fler personer se tid snarare än pengar som den trånga resursen i livet. Högre inkomst och fler arbetade timmar leder också till ökad tidspress. I takt med att kraven ökar från arbete, vänner och familj så måste mer presteras på den tid som ges. Kraven på personlig tidseffektivitet ökar därmed. Ju mer sofistikerad vår värld blir, desto mer tycks den kräva av oss. Morgondagens anställda, framför allt unga, kommer att ha stora krav på att kunna påverka var, när och hur de arbetar. För många kommer inte materiella belöningar att räcka för att ge en ökad subjektiv tillfredsställelse med livet. Svenska undersökningar visar att majoriteten vill kunna arbeta utanför kontoret om de inte redan gör det. Gränsen mellan arbete och fritid suddas då ut. I en tankebaserad ekonomi kan arbete utföras var helst våra huvuden råkar befinna sig. Arbete är något man gör, inte en plats man går till. En långsam uppluckring sker för närvarande med allt större acceptans från arbetsgivare till flexibla arbetstider och distansarbete. Ur ett resenärsperspektiv är kanske den ständigt upplevda bristen på tid ett av de mest tidstypiska karaktärsdragen. I en tid då möjligheterna till självförverkligande exploderar blir det svårt att rymma alla ambitioner på de 24 timmar som står oss till buds per dag. 60 procent av svenskarna mellan 20 och 84 år upplever ofta eller ibland tidsbrist. Tidspressen är speciellt påtaglig hos barnfamiljer som försöker få ihop livspusslet, för dessa är siffran hela 80 procent. Men tänk om Morgondagens unga inte alls vill bli kosmopoliter utan blir mer konventaionella än den tidigare generationen och söker trygghet i traditionen och den lilla världen? 12

13 13

14 den moderna stockholmaren Bilens status minskar Flexiblare arbetsliv Huvudtrender Tidseffektivitet Individen i fokus Urban livsstil Faktum är att beläggningsgraden på ett genomsnittligt kontor endast är 25 procent övriga anställda arbetar någon annanstans. Allt fler möten sker via telefon eller videokonferens för att spara både tid, pengar och miljö. Under 2011 ökade videokonferenser med 58 procent i Sverige. Allt fler kommer också att ständigt vara uppkopplade till internet mobilt och kunna sköta en betydande del av arbetet på resande fot. Medan bilen tidigare stod för frihet och mobilitet så är det snarare internet och mobiltelefonen som symboliserar dessa ideal för många unga idag. I Stockholms län tar 15 procent av åringarna körkort jämfört med nästan hälften av ungdomarna i samma ålder i andra delar av Sverige. I USA har andelen tonåringar med körkort minskat från 64 till 46 procent på tio år. Den kanske mest avgörande förklaringen är att bilen ses som ett praktiskt hjälpmedel, snarare än som en statussymbol. Tvärtom betraktar vissa unga en stadsbo med en dyr terränggående stadsjeep snarast som en hänsynslös miljöbov. Kostnader att ta körkort, köpa bil och betala för drivmedel avskräcker också och många unga stockholmare tycks göra andra prioriteringar. Fler ensamhushåll innebär också en högre snittkostnad för bilinnehav. Dessutom har internet via Facebook, Twitter och Skype minskat behovet av rörlighet för visst umgänge. VISSTE DU ATT... Var fjärde svensk kommer att bo i Stockholmsregionen Andelen unga (18 24 år) med körkort har minskat från 73 % till 62 % de senaste 30 åren. 40 % av svenskarna distansarbetar regelbundet. 50 % av världens befolkning bor i städer, och år 2050 beräknas 70 % bo i städer. Trygghetsaspekter och rädsla för exempelvis terrorhot kan också prägla en del av den framtida stadsmiljön. Kameror, sensorer och vakter kan bli vanligare inslag liksom olika former av grindsamhällen (gated communities). En tredjedel av svenskarna vill bo inhägnat med portkod eller lås, särskilt unga singlar. I USA finns över gated communities. Ett mer skyddat boende kan leda till ett mer skyddat kollektivt resande där t.ex. större bostadsrättsföreningar eller företag står för arrangemangen. 14

15 den moderna stockholmaren Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm Det blir en utmaning att förstå vilka krav de moderna stockholmarna kommer att ställa på framtida kollektivtrafik. Att möta individuella behov med kollektivt resande där alla förväntas göra samma sak är inte trivialt. Men ökade medborgarkrav på flexibla och individanpassade lösningar lär öka över tiden. Ett mer resenärsstyrt trafikutbud kan vara en logisk följd där avancerade IT-system kan utgöra smörjmedlet. Gränsen mellan det individuella och kollektiva resandet skulle därmed kunna suddas ut. Man kan också tänka sig en större diversifiering när det kommer till pris, kvalitet och individuella behov. Samhället kan sponsra till en viss grundläggande servicenivå och ovan denna möjliggörs tillval. Vissa kanske betalar mer för högre komfort, snabbare restid eller för att slippa stanna på alla stationer. Londons kollektivtrafik är exempelvis dyrare under peak hour. En klassamhällsdebatt kan bli en följd. Då tid blir ett allt viktigare ekonomiskt beslutskriterium så ökar kraven på snabbhet och tillgänglighet. Ett större behov av att mikrokoordinera sitt liv kan öka vikten av punktlighet och tillgänglighet till realtidsinformation. Acceptansen mot förseningar tenderar att minska ju mer punktlig trafiken blir. Att få vänta och ibland bli sen kan möjligen accepteras men oförutsägbarheten är en högst oönskad faktor. En otålig dataspelsgeneration kräver omedelbar feedback och snabba åtgärder vid fel och förseningar. Mobiltelefonin har också inneburit att vi planerar mindre och större spontanitet kommer troligen att prägla det framtida resandet. När tiden värderas allt högre upplevs också väntan på en buss eller en timmes resa på pendeltåget i högre grad som något improduktivt. Att pendla rankades sist i en amerikansk undersökning där deltagarna fick svara på hur stor behållning de hade av alla dagens aktiviteter. Att optimera utnyttjandet av sin tid blir således viktigare och väntetid och restid måste kunna fyllas med meningsfulla aktiviteter. Att kunna arbeta under resan med minimala avbrott kommer att vara ett tungt argument i mångas resval, antagligen till fördel för kollektivresandet. Man går från passiv transport till att utnyttja mobila rum. Men även vardagsbestyr som på ett smidigt sätt kan hanteras kommer vara eftertraktansvärda (betala räkningar, boka klipptid, skriva mötesprotokoll, etc.). Varje tråkig tidslucka som uppstår i kollektivresande kommer att försöka fyllas med någon form av innehåll. Och mobiltelefoner eller läsplattor är allt oftare de självklara valen. Att de dessutom är fyllda till bredden med information, nyheter och underhållning gör dem extra lockande. Mobilen tycks ha blivit vår nya snuttefilt. Bilen kan förväntas tappa i popularitet i takt med att vi närmar oss Marchetti-väggen. Detta begrepp syftar på forskaren Thomas Marchetti som noterade att människor når en psykologisk gräns när det tar mer än en timme att ta sig till arbetet. En följd har blivit att bilresandet minskat i flera städer som London, Wien, Zürich, Atlanta och Los Angeles. Fenomenet som betecknas Peak Car indikerar att bilresandet skulle kunna minska framdeles. En sådan trend skulle kunna bli självförstärkande. När unga utan bil växer upp och får barn innebär det att dessa barn inte socialiseras in i bilanvändning från unga år. Det kan betyda att det inte längre ses som ett normaltillstånd att ha bil som det var i tidigare generationer. Cykel och kollektivtrafik skulle gynnas av en sådan utveckling. Olika former av delat ägarskap (fractal ownership) är också tänkbara. I Sverige finns omkring 500 bilpooler och olika former av samägande och timesharing kan förväntas öka. I Paris provas eldrivna lånebilar precis som att det idag finns lånecyklar i Stockholm. Tele- och videokonferens kan potentiellt minska resandet rejält, men utvecklingen är gradvis snarare än språngartad. Om inte framtidens arbete ser radikalt annorlunda ut är det troligt att vinsterna med det minskade resandet istället äts upp av en ökande befolkningsmängd. Reslängd med bil i Sverige och Storbritannien Storbritannien Sverige Källa: Trafikanalys och University of the West of England Kommer Sverige att följa Storbritanniens exempel? 15

16 hälsomedvetenhet Hälsomedvetenhet Hälsa har under senare år vuxit fram som ett viktigt livsideal för allt fler svenskar. Många engagerar sig i kosten och ser till att motionera regelbundet. Tre fjärdedelar av folksjukdomarna beror på att vi rör oss för lite vilket många tycks ha hörsammat. Att vara sund och frisk har förstås också en dimension av självförverkligande där det handlar om att skapa en bättre version av sig själv. För många friska handlar det om att må bättre än bra. Media är förstås en stark drivkraft med stort fokus på mat, hälsa och träning. Tekniska mätinstrument lanseras undan för undan vilka gör att man kan monitorera sin hälsa, träning, sömn, vikt, etc. DNA-analys kan förväntas bli ett ytterligare verktyg för att personalisera kostintag och träning. Något som har drivit på behovet av träning är att många idag istället för att ha ett fysiskt ansträngande arbete har ett stillasittande jobb, inte sällan hukande framför en dator. Även om många har en hälsosam diet så får en svensk i genomsnitt i sig 40 kilo raffinerat socker årligen. Kroppens belöningssystem är inte kalibrerat för det överutbud av mat och godsaker vi ställs inför, utan gör som det alltid gjort: lagrar fett som energidepå i händelse av sämre tider. Problemet är bara att de sämre tiderna inte längre inträffar. Det finns också en stor polarisering i hälsa vilket även är starkt knutet till socioekonomiska faktorer. Som en följd av hälsomedvetenheten och en tilltagande trängsel väljer allt fler att cykla. Under de senaste 15 åren har cyklisterna i Stockholm mer än fördubblats. I Malmö tar hela 40 procent cykeln till och från skola eller arbete. Köpenhamn siktar på att bli världens bästa cykelstad med målet 50 procent cykelresor inom fem år. Utbyggnaden av cykelbanor driver förstås på utvecklingen ytterligare. Från politiskt håll är cykel högprioriterat i Stockholm med en miljard kronor i satsningar fram till Antal cyklar i Stockholms innerstad en genomsnittlig vårdag Källa: Trafikkontoret, Stockholms stad Fler väljer cykel för sitt resande. Cyklande kan associeras med fysisk träning, god hälsa och miljövänlighet attribut en modern storstadsbo gärna vill förknippas med. Att kombinera träning med resande blir också ett smart sätt att optimera den dyrbara tiden. Argument som tid, trygghet och bekvämlighet väger dock tyngre än hälsa och miljö när det kommer till föräldrar som skjutsar sina barn i bil till skolan gick 94 procent av barnen själva till skolan, 2009 hade den siffran rasat till 53 procent. En trolig orsak till detta är ökad trafik, komplexare trafikmiljöer, att föräldrarna ser biltrafiken som ett hot samt att det är vanligare att barn går i skola längre från hemmet. Den omfattande skjutsningen leder till att barnen rör sig mindre, att miljöpåverkan blir större och att trafiksäkerheten minskar nära skolorna när allt för många bilister samtidigt trängs på ytorna runt skolorna. 16

17 17

18 hälsomedvetenhet En annan hälsoaspekt är de miljöproblem trafiken medför. Trots att luftkvaliteten i Stockholm har blivit bättre under de senaste årtiondena så klaras varken EU:s gränsvärden eller svenska miljökvalitetsnormer. De största problemen kommer från inandningsbara partiklar och kvävedioxid, vilka främst beror på utsläpp från vägtrafiken. Höga halter av luftföroreningar kan leda till luftrörsbesvär och allergier samt på längre sikt även cancer. De hälsovinster cyklister gör kan i större utsträckning komma att vägas mot negativ inverkan av skadliga partiklar. Buller är ett annat hälsoproblem som skapar stress, högt blodtryck och förkortar liv. En fortsatt förtätning i Stockholm och ännu mer trängsel lär öka nivåerna ytterligare. Bättre hälsa och sjukvård innebär också att vi lever allt längre. Andelen äldre, år, i befolkningen ökar med 31 procent till Av de som föds idag är prognosen att hälften kommer att bli över 100 år. Numera har många som går i pension hälsan i behåll och dessutom många återstående år kvar att leva. De kommer inte såsom tidigare pensionärer att vara en relativt homogen grupp, utan istället ha vitt skilda karaktärsdrag, intressen och livsstilar. Idag går det 3,7 svenskar i arbetsför ålder för varje pensionär. Om 20 år är prognosen för denna siffra 2,6 personer. Huvudtrender Fler och mer aktiva äldre Ökad hälsomedvetenhet Cykling ökar Ökat fokus på buller och partiklar Men tänk om Mer skräpmat, ett stillasittande arbete och en fritid utan fysiska aktiviteter gör att vi i framtiden får en generation som för första gången har sämre hälsa än den tidigare? VISSTE DU ATT... I en europeisk jämförelse tränar svenskar mest regelbundet i hela EU. De senaste 10 åren har vintercyklingen ökat med 130 %. Partiklar som rivs upp av dubbdäck orsakar dödsfall per år i Stockholm. 46 % av svenskarna motionerar minst tre gånger i veckan och så få som 16 % motionerar sällan eller aldrig. 18

19 hälsomedvetenhet Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm De nya hälsoidealen har inneburit att korta innerstadsresor med kollektivtrafiken har minskat då fler väljer att gå eller ta cykeln för kortare avstånd. Kanske ökar även acceptansen att gå längre sträckor till bussen, att stå på tunnelbanan och liknande. Kollektivtrafiken skulle kunna föredras framför bil för att man då fysiskt rör sig mer. Kombinationsresor med olika trafikslag kan bli mer lockande för de som har långa avstånd till arbete och skola, men inte vill eller kan cykla hela sträckan. För att kombinationen cykel och kollektivtrafik ska fungera så krävs bland annat säker cykelparkering och att man kan ta med cykeln i kollektivtrafiken. Även andra finesser som cykelservice eller hjälmförvaring vid cykelparkeringen kan gagna cykling. Lånecyklar är ett annat intressant fenomen och öppenheten för samarbeten bör vara stor. Då cykling är starkt säsongsberoende kan en fortsatt ökning innebära en minskad andel sommarresor med kollektivtrafiken. Nyare transportfordon som elcyklar och Segway kan dock få fler att välja bort välbehövlig motion. Ökad hänsyn till omvärlden när det kommer till buller, vibrationer, sprängningsskador, etc. tycks bli ett viktigare krav. Detta driver på utvecklingen av nya skydd mot buller och vibrationer (ballastmattor under spår, etc.) liksom skonsammare metoder för bergdrivning (sågning, spräckning, etc.). I det europeiska samarbetsprojektet CityHush görs försök med att begränsa stadsbuller genom att införa tysta zoner (Q-Zones) och styra om trafik, endast tillåta elbilar, bygga nya parker m.m. Tystare vägbeläggningar och bildäck är andra framkomliga vägar. En större transparens är också att vänta där bullernivåer eller partikelhalter redovisas mer eller mindre i realtid för olika geografier ungefär som pollenrapporten. I USA finns detta på webbsajten MyEnvironment. Även bakteriehalter i exempelvis tunnelbanan skulle kunna ingå. Man kan också tänka sig att trängselavgifter kopplas till partikelnivåer och att det är dyrare vid dagar med mer smog. I en förlängning kan naturligtvis bilar förbjudas från inre delar av city eller under vissa tider på dagen. Bommar, pollare eller högre trängselavgifter är inte otänkbart. Detta skulle förstås även kunna omfatta kollektivtrafiken, vilket skulle tala för tunnelbana och andra lösningar under jord. Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan halverade antalet partiklar, och utökade dubbförbud är inte otroligt. Verkliga eller upplevda smittorisker i kollektivtrafiken skulle kunna vara till dess nackdel. Vid larm som vid fågel- och svininfluensan kan det kännas mindre angenämnt att trängas nära främmande. Om multiresistenta bakterier får stor spridning kan kollektivresandet ratas helt. Media kan vara en starkt bidragande kraft i denna utveckling som kan medföra oväntade och snabba skiften i trafikströmmarna. Fler äldre i kollektivtrafiken kommer att ställa nya krav på anpassning och resornas utformning. Det kan handla om tydligare information, högre komfort, fler sittplatser, etc. Äldre reser oftare på andra tider än i rusning och har många gånger inte lika bråttom som yngre. Ju mindre andel av vårt liv vi arbetar desto större andel av resorna sker på fritiden. Aktiviteter och upplevelser kommer att vara en viktig del för framtidens pensionärer. Nya generationer äldre kommer dessutom att vara betydligt mer vana att resa än tidigare generationer. En ökad digitalisering skulle kunna skapa digitala barriärer för äldre men dessa problem är troligen av temporär natur eftersom morgondagens äldre kommer vara mer teknikvana. Samtidigt kommer många stödjande tjänster för funktionsnedsatta att finnas, exempelvis röstigenkänning och automatisk översättning av skyltar. Även en allt större andel av bilisterna kommer att utgöras av äldre. Många förare i trafiken kommer att ha långa reaktionstider, nedsatt syn eller svårt med mobiliteten. För närvarande finns över en miljon äldre körkortsinnehavare. Om tjugo år är gruppen ungefär dubbelt så stor. Fler äldre i samhället kan komma att innebära kostsamma investeringar i vård och omsorg, till nackdel för kollektivtrafiksatsningar vilka delar samma budget i Stockholms län. 19

20 EN KOMPLEX MARKNAD I FÖRÄNDRING En komplex marknad i förändring Sverige är det land i västvärlden där liberaliseringen gått snabbast när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer. Utvecklingen har drivits på både av borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Post, el, energi, telefoni, sophämtning, apotek och järnväg är marknader som har avreglerats. Den nya kollektivtrafiklagen har på liknande vis öppnat för kommersiella bolag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Syftet med lagändringen har varit att öka utbudet av kollektivtrafik där fler resealternativ ska stimulera till mer kollektivresande. Vi ser än så länge bara början på den kommersiella trafiken, exempelvis privat busslinje mellan Kista och Nacka, Trosabussen mellan Trosa och Liljeholmen samt Djurgårdsbussen mellan Cityterminalen och Skansen. Utvecklingen är än i sin linda men nya trafikupplägg lär tillkomma efter hand. Det är troligt att avregleringen kan leda till en annan marknadssituation på sikt. I takt med att länet växer blir också Stockholm en allt större del av Sveriges ekonomi. Och när Stockholm blir en viktigare motor för Sverige så blir också Stockholmstrafiken över tid en riksangelägenhet. Politikerna tycks bli allt mer eniga om att kollektivt resande är det enda som på sikt skapar skalbara lösningar. Som en följd kan en ökad politisk vilja skönjas där man med regler och ekonomiska incitament vill öka omställningstakten från bil till kollektivtrafik samt cyklande och gående. Fokus ökar på framkomlighet för kollektivtrafiken där stomstråk prioriteras. För att kollektivtrafiken ska möta de framtida kraven så kommer små justeringar inte vara tillräckliga. Istället kommer radikala utbyggnader att krävas för att höja kapaciteten. Tunnelbana till Nacka, förlängning av Roslagsbanan till Arlanda, tunnelbana eller pendeltåg till Täby är några exempel som diskuteras. Att investeringar som dessa kommer att vara kostsamma är tydligt. Med tanke på infrastrukturinvesteringarnas storlek och långa livslängd kommer det offentliga troligen att spela en viktig roll även i fortsättningen. Ett systemperspektiv på infrastrukturen är viktigt för att undvika suboptimeringar och investeringar i system som motverkar varandra. SL:s sammanlagda kostnader Ökade kostnader för trafiken. Det är även troligt att alternativa finansieringsformer för kollektivtrafiken kan komma att bli vanligare, t.ex. genom samarbeten mellan den offentliga och privata sektorn. En förlängning av detta kan tänkas bli rent privata initiativ där potentiella användare medfinansierar kollektivtrafiklösningar. Användaravgifter eller direktprissättning är ett annat alternativ som tros öka framöver. Stockholmstrafiken blir riksangelägenhet Källa: Genomförandestrategin 2010 Nya finansieringsformer Huvudtrender Ökade kostnader för infrastruktur Prioritering av kollektivtrafik Konkurrens skapar nya marknadsförutsättningar för kollektivtrafiken 20

21 21

22 EN KOMPLEX MARKNAD I FÖRÄNDRING Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm Avreglering och konkurrensutsättning syftar i det långa perspektivet till att få en bättre fungerande marknad. Effekter som eftersträvas är lägre priser, utbudsanpassningar, bättre service samt högre grad av effektivitet och resursallokering bland de företag som är verksamma på marknaden. Positiva effekter till följd av avregleringen är att vänta även på kollektivtrafikmarknaden. Initialt kan en avreglerad marknad dock leda till ett mindre sammanhållet system på grund av de många aktörerna. Det kan leda till ett svåröverblickbart system för resenärerna med risk för fragmentarisk trafikinformation, splittrade biljettsystem och svårigheter att reda ut vilka taxor och villkor som gäller. För att delvis möta denna utveckling har kollektivtrafikföretagen en skyldighet att lämna trafikinformation till ett gemensamt system. Man kan vidare tänka sig att en flora med olika biljetter och kombinationskort accentuerar behovet av någon form av gemensamt clearingsystem som skapar sömlöshet för resenärerna. Prisjämförelsesajter eller möjligheten att skapa egna resezoner är tänkbara utvecklingsspår. En annan tänkbar utveckling är att nya resemäklare uppstår med uppgift att hjälpa resenären att hitta rätt erbjudande bland en uppsjö av alternativ och att de komplexa underliggande systemstrukturerna på så vis döljs för resenärerna. Om marknaden blir för vildvuxen så kan kraven på tillsynsmyndigheten (Transportstyrelsen) skärpas och behovet av lagtolkning och utarbetande av praxis öka (jämför exempelvis med Post- och Telestyrelsens roll vid avregleringen av telemarknaden i början av 1990-talet). Det är sannolikt att konkurrensen från privata aktörer initialt kommer att göra busstrafiken mer kommersiell. Ur ett jämlikhetsperspektiv kan avregleringen skapa problem för vissa grupper. En mer kommersiell värld kommer att gagna de som bor längs vältrafikerade sträckor med stora volymer, medan de som bor mer ensligt och avväga tvärtom skulle kunna missgynnas. Kommersiella aktörer kommer inte heller att bry sig om länsgränser, utan de sträckor som är lönsamma kommer att trafikeras. Det skulle också kunna leda till indelningar i olika servicegrader med premium och lågpris. Om politikerna prioriterar kollektivtrafiken kan det exempelvis innebära fler kollektivkörfält, att parkeringsavgifter höjs och att utrymmet för gatuparkering minskar. Trängselavgifterna kan också komma att höjas, eller på längre sikt bli mer detaljerade. Avgiften skulle exempelvis kunna beräknas utifrån parametrar som körsträcka och koldioxidutsläpp per kilometer. Även geografiskt indelade slot-tider för tillgång till de stora infartslederna för bilister är tänkbara. Men tänk om Avregleringen möter praktiska hinder och leder till krav på omreglering? Om investeringskostnaderna för kollektivtrafiken blir för stora så kan en följd bli ökad skattefinansiering eller höjda biljettpriser. Prishöjningar kan i sin tur 22

23 EN KOMPLEX MARKNAD I FÖRÄNDRING Källa: Virtuell butik på plattformsvägg i tunnelbanan i Sydkorea. forcera folk till bilåkande. Kreativa samarbeten mellan det offentliga och det privata kan motverka en sådan utveckling. Ett möjligt scenario är att kollektivtrafiken blir en plats där olika serviceentreprenörer kan verka. Resenärerna blir då själva produkten som säljs till kommersiella aktörer. Ett exempel kan vara att skapa olika former av virtuella butiker i kollektivtrafikmiljön, där inköp kan göras direkt via mobilen. VISSTE DU ATT... Stockholms län står för ca 30 % av Sveriges BNP. SL:s marknadsandel i rusningstid över tullsnittet in mot stan är ca 80 %. En vanlig dag åker stockholmare med SL. Parallella logistiklösningar ser till att leverera varor direkt hem till dörren. Just detta exempel adresserar både problematiken att handla när man åker kollektivt och vår upplevda tidsbrist. Hyllutrymmet skulle kunna vara obegränsat. I Sydkorea erbjuder Tesco inköp via sin mobiltelefon, där man på perrongen i t-banan fotograferar streckkoder till de varor man vill beställa hem. Men även fysiska butiker, minigallerior, showrooms och visningsbutiker (med hemleverans), upplevelseprodukter, bostäder på taken på anläggningarna, personligt anpassad reklam, etc. kan ge intäktsströmmar för kollektiv- trafiken. Alternativa affärsmodeller skulle rent av kunna ge gratis kollektivtrafik för resenärerna om ett genomkommersialiserat resande kan accepteras. En annan förändring är hur trafikentreprenaderna bedrivs. Ansvaret förs i högre grad över till trafikutövarna, där det i större utsträckning handlar om att uppfylla funktionskrav istället för detaljkrav. Samverkansentreprenader ger incitament att skapa mer effektiva lösningar där vinsten kan delas mellan de involverade parterna. När entreprenören är tidigt med så går det vanligen också snabbare. Fler utländska entreprenörer är att vänta i och med att många globala företag etablerar sig och utnyttjar den svenska marknaden som testmarknad. Detta kan sammantaget ställa nya krav på SL på att förtydliga sin kommunikation liksom att regler och föreskrifter måste revideras. Många parallella satsningar där samma typ av företag konkurrerar om uppdragen kan innebära högre priser och sämre konkurrens. Analys av LCC (Life Cycle Cost) tenderar att uppmärksammas allt mer, vilket verkar logiskt i en värld där exempelvis en tunnel har en beräknad livslängd på över hundra år. En åtgärd som har potential att öka andelen kollektivtrafikresenärer är om fler arbetsgivare subventionerade biljetter till kollektivtrafiken för sina anställda. Här kan offentliga arbetsgivare föregå med gott exempel. Google har i San Francisco en egen bussflotta för att transportera sina anställda till arbetsplatsen. 23

24 IT-UTVECKLING SKAPAR MÖJLIGHETER IT-utveckling skapar möjligheter Den snabba teknikutvecklingen kanske är det som tydligast kommer att prägla vår framtida vardag. Mobiltelefoner och plattor kan förväntas bli naven för såväl reseplanering, trafikinformation och betalning av resor som för nytta och nöje under färd. IBMs superdator Watson utmanade i februari 2011 två stormästare i Jeopardy i USA av vilken den ena hade 74 raka segrar och den andra var obesegrad. Efter tre dagars spel hade Watson avgått med segern. Detta är ett viktigt steg i utvecklingen mot artificiell intelligens och IBM lanserar nu tjänsten Watson-as-a-Service. Vi kan förvänta oss att snart ha denna typ av intelligens tillgänglig i våra mobiler (den Watson-liknande sökmotorn Wolfram-Alpha finns redan tillgänglig att ladda ner). Och som futuristen Ray Kurzweil säger: Datorer fortsätter att bli bättre och bättre. Människor blir inte bättre. Den snabba teknikutvecklingen har också lett till ett brett spektrum av sensorer som kan mäta sådant som lufttryck, acceleration, ljus, fuktighet, vibration, avstånd m.m. Det sker en miniatyrisering vilket innebär att sensorer kan bäddas in i princip överallt och dessutom göras trådlösa. Internet of Things är en generell beteckning på ett framtida internet där allt fler fysiska saker är uppkopplade, inklusive fordon, vägskyltar och trafikljus. Utifrån mätpunkter som dessa kan enorma informationsdatabaser skapas, ur vilka komplexa mönster kommer att kunna identifieras. Situationsanpassade tjänster är ett annat intressant utvecklingsområde. Tanken är att datorer precis som människor använder implicit information om det aktuella sammanhanget för att anpassa informationen efter vem man är, var man är, vart man ska och vem man vill bli. Att skapa tjänster som förändras beroende på miljön är inte trivialt, men ökad tillgång på data om position, beteenden och annat öppnar för nya spännande applikationer. Google pratar om kontextuella upptäckter och menar att framtidens sökningar ska komma till oss. Ytterligare en utveckling är de tvådimensionella streckkoderna (QR-koder) som representerar webblänkar på t.ex. informationsskyltar, reklam och annat. Med mobilen kan man genom att scanna dem direkt nå webbsajter med mer information om det specifika temat. Mobilens kamera blir den nya datormusen. Även papperstidningens roll kan ifrågasättas om nyheter i allt högre grad konsumeras i mobilen. Ett av de kanske viktigaste utvecklingsspåren ur ett resenärsperspektiv är möjligheten att betala sin resa med mobiltelefonen. Den mest lovande tekniken för mobil betalfunktion bygger på standarden NFC (Near Field Communication) som har testats i över ett decennium. Allt fler kommersiella mobiltelefoner erbjuder NFC och det vore förvånande om mobiltelefonen inte är vårt förstahandsval för mindre betalningar inom några år. Internetbaserade aktörer är också aktiva på området, exempelvis lösningen Google Wallet. Det är inte bara mobiltelefoner som skapar nya ytor för kommunikation utan även mängden bildskärmar i publik miljö ökar. Tryckkänsliga eller gestidentifierande displayer blir allt vanligare och naturliga kanaler för trafikinfo och reklam. Busskurer i London analyserar exempelvis väntande resenärer för att anpassa reklam och resinformation. Ett annat spår är geografiskt anpassad reklam, exempelvis bildskärmar på en buss som gör reklam för de lokala handlare man precis passerar. Mot realtidssamhället Situationsanpassade tjänster Huvudtrender Små och trådlösa sensorer blir vanligare Snabbare datorer och större informationsmängder Mobiltelefonen blir navet för information, betalning och identifiering 24

25 25

26 IT-UTVECKLING SKAPAR MÖJLIGHETER Konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm Utvecklingen innebär att resenärerna helt plötsligt har en uppkopplad mobil informationsenhet med sig när de reser. Det ger oanade möjligheter att informera om rutter, vägarbeten, tillfälliga störningar, etc. Informationen kan anlända just-in-time när man behöver den på resande fot. Google Transit erbjuder sökning bland tusentals kollektivresor i länder över hela världen, varav vissa erbjuder realtidsinformation. Mobiltelefonen kommer att ses som det naturliga navet för framtidens trafikinformation och resenärerna själva kan förväntas stå för en allt större del av rapporteringen av händelser i trafiken. Begreppet crowd sourcing kan i ett trafiksammanhang innebära att många personer tillsammans bidrar med information för att på så sätt skapa en samlad bild av trafiksituationen. Våra mobiltelefoner håller på att bli oerhört kraftfulla vilket förändrar hur vi använder dem och vad vi kan förvänta oss av dem i en resekontext. De kommer inte bara kunna ge oss adekvata svar 170 Andel svenskar som använder mobilt internet 100 % % % % % % Källa: Svenskarna och Internet 2011, Internetstatistik.se Kraftig ökning av mobilt internet mellan 2010 och på alla upptänkliga frågor om resor utan även identifiera föremål, platser och personer. Att veta var bussen, t-banan eller pendeltåget befinner sig kommer tas för givet. Positioneringstjänster kan också göra geografin styrande för umgänge. Genom att veta vilka vänner som befinner sig geografiskt nära kan en betydligt större spontanitet med korta resor som följd vara tänkbart. Att identifiera personer i sin närhet med liknande intressen blir allt vanligare, vilket på sikt kan leda till kontaktskapande på helt nya sätt i främmande miljöer. Vad innebär det om alla som ska till samma midsommarfest i skärgården kan skapa kontakt redan på bussen eller om alla på en viss t-banestation som är år och tycker om en viss artist kan sammanstråla där och då? Kollektivtrafiken skulle då kunna bli mer av en mötesplats för likasinnande där tematisering av vagnar är ett tänkbart scenario. Att checka in på fysiska platser är ett populärt fenomen för att berätta var man är eller för att få rabattkuponger. Spelmoment kan också förväntas vara en viktig och integrerad del i många av framtidens mobila tjänster. Bilsamåkning med främlingar kan också få ett uppsving och flera webbtjänster erbjuder redan detta. Man kan tänka sig en profilmatchning där gemensamma intressen eller gemensamma kompisar spelar in. För att ytterligare förlänga denna idé kan en liknelse med Ryssland göras där många privata bilister agerar taxi. Vinkar någon vid vägen så stannar man. Med bilister som mot en smärre betalning plockar upp resenärer (som ska till samma resmål) vid exempelvis busshållplatser, så skulle man få en helt ny form av kollektivtrafik (säkerhetsfrågorna oaktat). Det görs även försök med taxitjänster som exempelvis shuttlebussar och lyxtaxitjänsten Uber. 26

27 IT-UTVECKLING SKAPAR MÖJLIGHETER Men tänk om Ett ökat IT-beroende skapar ytterligare sårbarhet med ökade risker för omfattande datahaverier, identitetsstölder och cyberbrottslingar och en rädsla för att använda tekniken? En framtida värld kommer av allt att döma vara informationsintensiv. Trafikutövarna kan ha full kontroll på var alla fordon är och i större utsträckning även var resenärerna är eller strax kommer att vara. Med detta kan turtätheten styras i realtid vilket på sikt minskar tidtabellernas roll. Även linjesträckningen kan komma att påverkas med färre fasta busslinjer. Att kontinuerligt mäta blir mer rationellt än att sticksprovsmässigt räkna. Man kommer veta hur många det är på en viss buss, hur många som väntar på perrongen eller rent av att kunna uppskatta hur många som väljer bilen för att det regnar. Denna momentana statistik kommer göra systemen dynamiskt anpassade och efterfrågestyrda. Kollektivtrafik-ondemand blir ett faktum. Kameror kommer att kunna identifiera och rapportera avvikelser från det reguljära trafikflödet. Med sensorer kommer man också kunna se om föremål olovligen förflyttas eller om en spårvagn börjar rosta. Underhåll kommer i större utsträckning ske proaktivt och inte när saker redan gått sönder. Vi rör oss mot ett realtidssamhälle. Elektroniska betallösningar kan, förutom att vara ett centralt statistikinstrument, också skapa nya affärsmodeller med volymrabatter, bonuspoäng, varierad taxa beroende på tidpunkt, etc. Ur ett trygghetsperspektiv kan också kameror spela en större roll. System som kan identifiera våldsamt beteende kan komma att implementeras, exempelvis i tunnelbanan. Dessa system kan kompletteras med en chopper cam, Andel svenskar som DAGLIGEN använder mobilt internet 50 % 40 % 30 % 20 % % % Källa: Svenskarna och Internet 2011, Internetstatistik.se slog mobilt internet igenom på riktigt. en helikopterkamera, som hela tiden filmar dig och direktsänder till familj eller säkerhetspersonal. Tekniken kommer vara viktig för avancerade trygghetssystem liksom integritetsfrågan. Integritetsfrågan kommer också vara central avseende anpassade tjänster såsom budskap och personlig reklam på displayer. VISSTE DU ATT... På tio år blir datorerna % snabbare. 42 % i åldern år dagligen använder mobilt internet. Det finns över appar till mobiltelefoner. Google har visat en prototyp där dina sökningar visas på glasögonen du bär. 72 % av unga (15 18 år) tycker kameraövervakning är okej om det får människor att känna sig tryggare. 27

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Kundernas krav på framtida resor

Kundernas krav på framtida resor 1 Kundernas krav på framtida resor Margareta Friman, professor vid Karlstads universitet och föreståndare för VINN Excellence Center inom kollektivtrafikområdet. Bakgrund Resor är en viktig del i livet.

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014

TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014 TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS 2014 Hösten 2014 TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET Trafikverkets omvärldsanalys 2014 Fokus på två sorters trender: megatrender och transporttrender Bilaga

Läs mer

Omvärldsanalys: mobilitet

Omvärldsanalys: mobilitet Omvärldsanalys: mobilitet En omvärld i förändring sätter kollektivtrafiken i en ny kontext. I trafikförvaltningens trendanalys konstateras att det pågår skiftningar mot ett förändrat resande och att det

Läs mer

Gör inte som alla andra

Gör inte som alla andra Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive 1 Förändring Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Den industriella revolutionen Olja Don t be

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Vad är en station? Stationen förr 2 2011-06-20 Stationen idag Kommunikationsnod Transportslagsövergripande Mötesplats i det stora och lilla Del av

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012 Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning

Läs mer

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Hållbart resande i Stockholm - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Innehållsförteckning Inledning/Sammanfattning...3 Förslagen i korthet...5 Stadsutveckling... 14 Kollektivtrafik...

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl

Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten Susanna Hall Kihl 2011 11 08 1 Definitionsfrågan Julborden Finlands, Danmarks, Englandsbåtarna Större kryssningsfartyg Bilfärjor (Färjerederiet är Sveriges

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

En tunnelbana i världsklass

En tunnelbana i världsklass En tunnelbana i världsklass 5 år med MTR och Stockholms tunnelbana MTR har drivit Stockholms tunnelbana sedan 2009 på uppdrag av SL*. SL: s och vårt mål är fler och nöjdare resenärer, och efter fem år

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Säker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats.

Säker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats. Resa i Huddinge Gå En promenad är ett enkelt och billigt sätt att hålla sig i form. En halvtimmes promenad varje dag ger dig motion som kan motverka både övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och stress.

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Motion 2008:6 av Gunilla Roxby-Cromvall m fl (v) om avgiftsfri kollektivtrafik den 22 september

Motion 2008:6 av Gunilla Roxby-Cromvall m fl (v) om avgiftsfri kollektivtrafik den 22 september Bilaga 10 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 23 oktober 2008 Motion 2008:6 av Gunilla Roxby-Cromvall m fl (v) om avgiftsfri kollektivtrafik den 22 september Föredragande landstingsråd: Christer G

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

raka cykelvägen för Uppsala.

raka cykelvägen för Uppsala. raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Trafikutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Problemformulering Varje dag reser det cirka 700 000 resenärer med SL, 1 vilket innebär att 47 % av Stockholms

Läs mer

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Mobility management ett modernt sätt att planera Med mobility management vill Huddinge kommun underlätta hållbara transporter och minska bilanvändningen

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

FRAMTIDENS RESOR

FRAMTIDENS RESOR FRAMTIDENS RESOR 2013-10-28 TRAFIKPLANERING Optimera befintlig infrastruktur Ge Stockholmare bra alternativa resval Påverka resvanor och beteende Hållbara transporter Stockholms regionen växer med motsvarande

Läs mer