Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg
|
|
- Jakob Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg
2 LANDSTINGET KRONOBERG Strategi för energieffektivisering Ronny Gustafsson, enerigstrateg och projektledare, Landstinget Kronoberg Helen Penttilä, miljöchef, Landstinget Kronoberg Maria Skarrie, Bengt Dahlgren Göteborg AB Mars 2011
3 LANDSTINGET KRONOBERG INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 INLEDNING NULÄGESANALYS NULÄGESANALYS - FASTIGHETER NULÄGESANALYS TRANSPORTER NULÄGESANALYS ÖVRIGA UPPGIFTER UTNYTTJANDE AV STÖD UNDER FÖRSTA ÅRET ENERGIMÅL MÅL FASTIGHETER MÅL TRANSPORTER HANDLINGSPLAN KOMMUNICERING AV STRATEGIN ENERGIMYNDIGHETENS KRAV PÅ ÅTGÄRDER SAMMANSTÄLLNING AV AKTIVITETER FASTIGHETER Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamhetens utrustning Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen TRANSPORTER Aktivitet 1 Minska antalet flygresor Aktivitet 2 Minska antalet resor med bil Aktivitet 3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Aktivitet 4 Utbilda anställda i EcoDriving Aktivitet 5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Aktivitet 6 Samordna transporter och leveranser inom landstinget Aktivitet 7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Aktivitet 8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel ÖVRIGT Aktivitet 1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Aktivitet 2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft Aktivitet 3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder KOSTNAD FÖR GENOMFÖRANDE AV HANDLINGSPLAN UPPFÖLJNING AV STRATEGIN BILAGOR... 31
4 LANDSTINGET KRONOBERG Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision Ett gott liv i ett livskraftigt län. Det är viktigt att landstinget, som arbetar för att främja folkhälsa och god vård, minimerar verksamhetens negativa påverkan på människors hälsa och miljö. Landstingets verksamhet påverkar miljön på många sätt. Två av landstingets betydande miljöaspekter är energianvändning och transporter. Som ett led i Landstinget Kronobergs miljöarbete inom dessa områden, tas denna strategi avseende energieffektivisering fram. Denna strategi följer riktlinjerna i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting, enl. förordningen 2009:1533. Landstingets miljö- och energiarbete ligger i linje med Regional klimat- och energistrategi för Kronobergs län och region Södra Småland från 2010, och energieffektiviseringsstrategin har också denna koppling. Arbetet med att ta fram strategin, har inriktats mot att så långt som möjligt använda befintlig organisationsstruktur, och att genom denna få rätt ärendegång fram till politiskt beslut. Innan strategin kommer upp till Landstingsstyrelsen, behandlas den i strategigruppen för miljö, säkerhet och beredskap, där åtskilliga av landstingets verksamheter är representerade på chefsnivå. En arbetsgrupp med representanter för bl.a. miljö, fastigheter, transporter, IT och medicinsk service, som har varit delaktiga i strategiarbetet. Arbetsgruppen har framförallt analyserat strategins förslag till mål och aktiviter för att bedöma om de är realistiska och genomförbara i landstingets verksamheter. Konsulthjälp har anlitats för sammanställning, beräkning, benchmarking, handlingplaner mm.
5 LANDSTINGET KRONOBERG Nulägesanalys Landstinget använder stora mängder energi i form av el, värme och kyla. Energianvändning påverkar miljön. Energiframställning genom förbränning av fossila bränslen ger upphov till utsläpp som påverkar hälsan och miljön negativt. Utsläpp av kväveoxider kan ge nedsatt lungfunktion och orsaka irritationer i luftvägarna. Genom att minska beroendet av fossila bränslen och öka användningen av förnyelsebar energi kan miljöpåverkan minskas. Landstinget arbetar aktivt med energieffektivisering, energibesparing och prioriterar inköp av energi från förnybara energikällor och på detta sätt påverkas miljön och folkhälsan positivt. I landstingets verksamheter sker dagligen många person- och varutransporter. Transporterna står för en stor andel av landstingets klimatpåverkan. Förutom växthusgaser sker utsläpp av kväveoxider, partiklar och marknära ozon. Utsläppen påverkar både miljön och hälsan genom att bidra till försurning och övergödning samt att de ger upphov till luftvägsinfektioner, astma och hjärtoch kärlsjukdomar. Landstinget arbetar för att effektivisera transporterna och på så vis kan landstinget bidra till minskad klimat- och miljöpåverkan samt till positiva hälsoeffekter. Enligt föreskriften STEMFS 2010:5 Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting (enl. förordningen 2009:1533) är det grundläggande för energistrategiarbetet att göra en första analys av den nuvarande energianvändningen dels i Landstinget Kronobergs fastighetsbestånd och dels för energianvändning till transportsidan. Detta benämns som nulägesanalys. Nulägesanalysen skall innehålla: Fastigheter: Total area för ägda lokaler och bostäder (A temp ) Köpt energi avseende ägda lokaler respektive bostäder per energibärare (olja, naturgas, biogas, fjärrvärme, biobränsle, fjärrkyla, el) Bränslemix avseende landstingets köpta fjärrvärme och fjärrkyla. Omfattning av förnybar el. Årlig mängd egenproducerad förnybar el och värme (vindkraft, solceller, solfångare) Total sammanlagd energikostnad för värme, el och fjärrkyla.
6 LANDSTINGET KRONOBERG Tranporter: Antal fordon samt körda fordonskilometer i tjänsten för leasingbilar, förmånsbilar och kommun-eller landstingsägda bilar. Antal resor avseende kollektivtrafik. Antal fordonskilometer i tjänsten med användande av anställdas privata bilar. Årsförbrukning av drivmedel för personbilar (exklusive privata bilar i tjänst) respektive kollektivtrafik. Antal personbilar och lastbilar som uppfyller miljökraven i förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Övriga uppgifter Policy/riktlinjer energieffektivisering inom Landstinget Kronoberg Integrera energifrågor i planeringen av verksamheten för Landstinget Kronoberg Resepolicy Internutbildning om energieffektivisering Nätverksbyggande för att främja energieffektivisering Nulägesanalysen för Landstinget Kronoberg har 2009 som basår. Resultatet från nulägesanalysen skall läggas in i e-kanalen, som är en av Energimyndighetens elektroniska tjänster. Nulägesanalysen utgör utgångsläget för energistrategin. I e-kanalen ska sökanden göra årlig återrapportering om hur arbetet fortgår till Energimyndigheten. På detta sätt kan Energimyndigheten dels se att de sökande använt stödet på rätt sätt för att uppnå energieffektivisering, samt för att underlätta jämförelse mellan olika kommuner och landsting på samma grunder. 2.1 Nulägesanalys - Fastigheter För att skapa en nulägesanalys för Landstinget Kronobergs fastighetsbestånd har energistatistik för samtliga byggnader sammanställts och analyserats. Fördelningen mellan verksamhetens och fastighetens elanvändning utgår från utförda energideklarationer. Härifrån utgår också fördelningar mellan värme för värmesystem och varmvatten. Nulägesanalysen resulterade i följande grundläggande uppgifter: Total energianvändning MWh Total yta (A temp ): m²
7 LANDSTINGET KRONOBERG Med nulägesanalysen som utgångspunkt har Landstinget Kronoberg:s energianvändning analyserats och jämförts mot energideklarationer, fastighetsbestånd med likartad verksamhet och de samhällskrav som ställs på byggnader idag. Exempel på de sistnämnda är Regional klimat- och energistrategi för Kronobergs län och region Södra Småland, Landstinget Kronobergs miljöprogram och EU:s energidirektiv EPBD Det skall poängteras att den nulägesanalys som är inlagd i e-kanalen skiljer sig något från den som använts för att ta fram handlingsplanen i energistrategin. Anledningen till detta är att det under 2011 kommer att hända en del med fastighetsbeståndet, bl. a. kommer någon fastighet att säljas. För att inte dessa fastigheter skall bli en besparing när energistatisk jämförs med senare år har därför dessa exkluderats i den nulägesanalys som själva energistrategin och måltalen grundar sig på. Dessutom är inte flygplatsen med i denna nulägesanalys. 2.2 Nulägesanalys Transporter Som grund för nulägesanalysen av transporter finns den kartläggning av Landstinget Kronoberg:s bilpool som gjorts under hösten 2010, resestatistik via upphandlad resebyrå samt statistik för hur mycket privata bilar har använts i tjänsten. Sammanfattningsvis resulterade detta i följande: Antal körda km med leasade och landstingsägda fordon inom landstinget: Antal körda km i tjänsten med privata bilar: Antal landstingsägda person och lastbilar som uppfyller Miljökraven enligt förordningen (2009:1): Antal leasade fordon som uppfyller Miljökraven enligt förordningen (2009:1): km km 3 st 64 st I dagsläget har inte Landstinget Kronoberg någon uttalad resepolicy. Det finns dock en bilpool för samtliga anställda och riktlinjer vid resor, se Bilaga 2. I landstinget pågår en resvaneanalys enligt CERO-modellen. CERO står för Climate and Economic Research in Organisations och är ett samlingsnamn på ett nytt affärskoncept som är utvecklat av Markus Robért genom en doktorsavhandling på KTH. Analysen genomförs i två steg där första steget är en webbenkät till medarbetare med frågor om hur man reser i tjänsten samt till och från arbetet. Därefter genomförs en analys av resbeteende och preferenser, kostnader för resor, ekonomisk besparingspotential samt en analys för strategisk planering mot organisationens klimatmål. Under våren 2011 beräknas analysen vara klar och resultaten presenteras i en rapport som innehåller förslag till åtgärder för att nå koldioxidmål samt ekonomisk besparingspotential.
8 LANDSTINGET KRONOBERG Resvaneanalysen genomförs i ett samarbetsprojekt med landstingen i Kalmar och Blekinge, finansieras med projektmedel från Trafikverket och samordnas av Energikontor Sydost. I landstinget finns en bilpool för samtliga anställda. Genom bilpoolen erbjuds uthyrning av bilar på kort eller lång tid. Vid långtidsuthyrning är bilarna placerade vid en specifik arbetsplats under något/några år. Under våren 2011 ska biluthyrningen analyseras med målsättningen att effektivisera användningen av bilarna i bilpoolen. 2.3 Nulägesanalys Övriga uppgifter Landstinget Kronoberg antog i december 2008 en klimat- och miljöpolicy. Målsättningen är att landstingets verksamheter ska bedrivas så att påverkan på klimat och miljö blir ringa och ohälsa förebyggs. För att nå detta ska landstinget: använda energi effektivt och minska den totala energiförbrukningen. effektivisera och minimera resor och transporter. aktivt arbeta för att minska utsläpp, avfall och förbrukning av naturresurser. ställa tydliga energi-, klimat-, och miljökrav vid offentlig upphandling. uppfylla lag- och myndighetskrav samt sträva efter att verksamheternas miljöresultat ständigt förbättras. Med utgångspunkt från policyn, landstingets miljöpåverkan samt de 16 nationella miljökvalitetsmålen, har ett miljöprogram tagits fram och antagits av landstingsfullmäktige i oktober Landstingets miljöprogram gäller år och beskriver hur landstinget internt ska arbeta för att bidra till hållbar utveckling. Miljöprogrammet ska användas som utgångspunkt för miljöarbetet i landstingets olika verksamheter. För att landstingets miljöarbete ska ge resultat är det viktigt det integreras i dagliga aktiviteter och beslut samt att alla medarbetare är delaktiga, motiverade och kunniga. Samtliga verksamheter har ett ansvar för att arbeta i enlighet med miljöprogram Gällande miljöprogram omfattar områdena energi, transporter, produkter och avfall, livsmedel, kemiska produkter och läkemedel. De mål som anknyter till föreskriften STEMFS 2010:5 Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting är energi och transporter.
9 LANDSTINGET KRONOBERG De mål för energi och transporter som finns angivna i miljöprogrammet är följande: Mål för fastigheter År 2013 är elförbrukningen 92 kwh/m² bruksarea* är värmeförbrukningen 100 kwh/m² bruksarea* är vattenförbrukningen 0,56 m 3 /m² bruksarea Målen innebär följande energibesparingar jämfört med år 2008: -12 % lägre elförbrukning per m² bruksarea* -10 % lägre värmeförbrukning per m² bruksarea* -10 % lägre vattenförbrukning per m² bruksarea Mål för transporter År 2013 ska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor vara 20 % mindre per anställd jämfört med år har 400 personer genomgått utbildning i Eco Driving. används minst 3 elfordon för kortare interna transporter. Miljöprogrammet som helhet presenteras i Bilaga 3. Vad gäller energieffektivisering inom fastigheter och transporter ligger miljöprogrammet helt i linje med Regional klimat- och energistrategi för Kronobergs län och Södra Småland från 2010, se Bilaga 4. Exempel på åtgärder som redan idag används för att öka fokus på energifrågor är: I princip alla byggnader är energideklarerade och i samband med detta är en övergripande energianalys genomförd. Åtgärder med stöd av energideklarationer/energianalys pågår Energikrav ställs vid ny-/ombyggnation. En tjänst som energistrateg har upprättats.
10 LANDSTINGET KRONOBERG Inom verksamhetsområdet Fastigheter har en energigrupp skapats, vars huvudmål är optimering av fastighetsinstallationer/-system. Energiuppföljning månadsvis sker för varje anläggning. LCC-kalkyler används i många upphandlingar avs. fastighetsteknisk utrustning, installationer och maskiner. Ny energieffektiv teknik används vid utbyte av t.ex. belysningsanläggningar. Det finns inget motsatsförhållande mellan miljöprogrammet och energieffektiviseringsstrategin. Strategin sträcker sig ett år längre än miljöprogrammet, och måltalen i miljöprogrammet inryms väl inom strategin. Organisation Ansvaret för miljöfrågor följer linjeorganisationen. Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ i miljöfrågor. Landstingsstyrelsen och landstingsdirektören har det övergripande miljöansvaret. Varje chef och medarbetare har miljöansvar inom sitt normala ansvarsområde. Som stöd i linjeorganisationen finns en miljöenhet med miljöchef, miljöstrateg och miljösamordnare som arbetar med landstingsövergripande miljöfrågor. På avdelningarna finns miljöombud som stödjer i det lokala miljöarbete inom den egna arbetsplatsen. För att få ett uttalat fokus på energifrågorna har fastigheter tillskapat en tjänst som energistrateg samt bildat en energigrupp. Denna grupp kommer att ha fokus på driftoptimering, uppföljning av energianvändning och resultat av insatta åtgärder. Strategiska frågor inom miljöområdet bereds av strategigruppen för miljö, säkerhet och krisberedskap. Strategigruppens övergripande mål är att identifiera framtidsstrategier, utarbeta förslag till riktlinjer och handlingsplaner, säkerställa genomarbetade och förankrade underlag till beslut och att förbättra en samordnad uppföljning i landstinget ur ett helhetsperspektiv.
11 LANDSTINGET KRONOBERG Utnyttjande av stöd under första året Kronobergs kommun ansökte och beviljades stödet enligt förordningen (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting under Arbetet med att ta fram en nulägesanalys och en energistrategi påbörjades under hösten Så långt som möjligt har befintliga resurser i organisationen använts för att ta fram nulägesanalysen. Projektledaren tillsammans med den befintliga energigruppen har tagit fram energiuppgifter avseende de landstingsägda fastigheterna. Viss komplettering har köpts av konsulter, vilket även gäller för uppgifter avseende landstingsägda bolag. Transportuppgifter har också tagits fram till största delen av interna verksamhetsföreträdare, som till hjälp haft redan genomförda eller pågående transportutredningar. Två logistikstudenter har under en praktikperiod kompletterat oklara uppgifter samt sammanställt materialet. Miljöchefen har haft en stor samordnande roll i transportdelen. Till strategiarbetet, för sammanställning, beräkningar, benchmarking, handlingsplaner mm. har konsulthjälp anlitats.
12 LANDSTINGET KRONOBERG Energimål Mål avseende energieffektivisering för fastigheter och transporter har upprättats fram till åren 2014 och 2020 enligt riktlinjer i Energimyndighetens Stöd för energieffektivisering i Kommuner och Landsting. Uppsatta energimål fram till 2014 för fastigheter grundar sig på nulägesanalysen som i första hand utgörs av de övergripande analyser som gjordes i samband med energideklarationerna. Hänsyn har även tagits till landstingets planer för ombyggnationer, däribland projektet centrumbyggnaden på Sigfridsområdet samt jämförelse mot andra likartade verksamheter och dess besparingspotentialer. Dessa bygger till stor del på inventeringar av likartade verksamheter såsom exempelvis sjukhus. Stödet omfattar även verksamhetens egen energianvändning. Även om energimålen huvudsakligen baseras på fastighetsrelaterad energieffektivisering har betydelsen av verksamhetens möjliga energieffektiviering beaktats i energimålen. En vedertagen siffra inom sjukvården på verksamhetens energianvändning är att detta utgör 50 % av den totala elanvändningen. Detta är även beräknat värde i de energideklarationer som är framtagna inom landstinget. Utifrån antagandet som bekräftats av beräkningar bör det finnas en stor besparingspotential här. Stödet omfattar också miljöbelastning av transporter omsatt i energianvändning. Uppsatta energimål för transporter grundar sig framförallt på miljöprogrammet och dels kartläggningen av landstingets bilpoolspark. Energimålen fram till 2020 grundas mer på antaganden och blir mer diffusa eftersom det är svårt att förutspå vilka politiska beslut som kommer tas gällande klimatfrågor och hur fastighetsbeståndet kommer att se ut fram till år De mål som anges nedan är starkt förankrade politiskt i de nationella mål för energi och miljö som riksdagen antagit. EU:s mål på innebär 20 % minskning av av växthusgaser, 20 % ökning av förnybara energikällor och 20 % minskning av totala energianvändningen till år 2020 jämfört med Riksdagen har mot denna bakgrund beslutat att Sverige ska minska klimatutsläppen med 40 %, nå minst 50 % förnybar energi, effektivisera energianvändningen med 20 % samt nå minst 10 % förnybar energi i transportsektorn. EU har upprättat ett direktiv för byggnaders energiprestanda EPBD2. Enligt detta direktiv ska medlemsstaterna se till att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära- nollenergibyggnader (NNE-byggnader), Vidare ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att, när byggnader genomgår en större renovering, energiprestanda för byggnaden eller den renoverade delen av denna förbättras så att de uppfyller minimikrav vad gäller energiprestanda. Detta dock under förutsättning att det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart.
13 LANDSTINGET KRONOBERG Den svenska tolkningen av strategin för nära nollenergibyggnader (NNEbyggnader) innebär, enligt liggande förslag, att offentlig sektor skall föregå som goda exempel och därför uppnå kraven redan Enligt nationell tolkning av NNE-byggnader innebär enligt remissen Nationell strategi för lågenergibyggnader en halvering av de energikrav som Boverket idag har för nybyggda fastigheter. Dessutom ställs tuffa energikrav för befintliga byggnader som genomgår en renovering. 4.1 Mål fastigheter Mål 2014: Besparing MWh (20 %) Målet till 2014 är att fastigheternas energianvändning ska minska med 20 % jämfört med Detta är en högre målsättning än i den som togs fram i miljöprogrammet 2010, där målen sattes till strax över 10 % för perioden och där energieffektiviseringsarbetet hittills utgått från att nå dessa mål. I energieffektiviseringsstrategin har ambitionerna höjts i och med att djupare analyser av besperingsmöjligheter gjorts, men framförallt beroende på att nya krav på byggnaders energiprestanda ställts i EU-direktiv EPBD2 2010, vilken bl.a. innebär att år 2020 ska alla nya och renoverade byggnader vara s.k. Nära noll-energihus. Svenska tillämpningar är under framtagande, och offentlig sektor ska framstå som föredöme och uppnå kraven redan vid 2018 års utgång. Föreslaget delmål pekar på att 2015 ska 50 % av nya och renoverade byggnader uppnå målnivån. Det är därför mycket viktigt att få in dessa förutsättningar i byggprocessen snarast. Det finns inga motsättningar mellan handlingsplaner för miljöprogrammet och energieffektiviseringsstrategin, varför strategins handlingsplaner och aktiviteter bör gälla övergripande. För att uppnå denna besparing kommer ett antal åtgärder att krävas. Dessa återges i handlingsplanen i kapitel 5.3. Det är viktigt att poängtera att åtgärderna kommer att kräva investeringar, som i vissa fall kan medföra att kapitalkostnadsdelen i driftkostnaden ökar. Kostnaderna för energistrategin diskuteras mer ingående i kapitel 6. Mål 2020: Besparing MWh (35 %)
14 LANDSTINGET KRONOBERG Mål transporter Mål 2014: Besparing 790 MWh (27 %) Vanligtvis mäts transporternas påverkan på sin omgivning i miljöbelastning med hjälp av olika indikatorer såsom exempelvis NOx, koldioxid, partiklar, försurning etc. I energieffektiviseringsstrategin skall målen för transporterna istället anges i använd mängd energi. Det finns dock en tydlig koppling till det traditionella måttet för miljöbelastning då varje använd kwh ger upphov till en miljöbelastning. Om ovanstående mål omsätts i miljöbelastning med avseende på koldioxidutsläpp skulle detta motsvara 240 ton koldioxid mellan vilket motsvarar 25 % minskning av koldioxidutsläppen. Målet ligger i linje med det miljömål som finns formulerat i Landstinget Kronobergs miljöprogram Mål 2020: Besparing 890 MWh (35 %)
15 LANDSTINGET KRONOBERG Handlingsplan 5.1 Kommunicering av strategin När beslut om energieffektiviseringsstrategin tagits av landstingsfullmäktige behöver kommunikationsbehovet ses över. Kommunikationsplaneringen består av delmomenten analys, planering, målsättning, genomförande, utvärdering. För att öka kännedomen och stödja förankring av beslutad strategin kommer en kommunikationsplan att tas fram. Förankringsarbetet kommer även att kräva att ett antal informationstillfällen/utbildningsinsatser behöver anordnas. 5.2 Energimyndighetens krav på åtgärder Energimyndigheten ställer krav på att minst två av de sex åtgärder som framgår av 3 förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter ska användas i handlingsplanen. Landstinget Kronoberg har valt att använda sig av åtgärd 2, 3, 5 och 6 enligt förordningen. Vad dessa åtgärder innebär beskrivs här kort: Åtgärd 2 Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produktspecifikationer: Kommuner och landsting som arbetar med åtgärd 2 ska kontinuerligt upphandla och köpa energieffektiva produkter, i den mån inget annat kan påvisa att dessa produkter negativt påverkar funktion, kvalité och miljö. Kommuner och landsting ska handla upp enligt Miljöstyrningsrådet (MSR, avancerade krav, eller i de fall kriterier saknas eller egna kriterier används, motsvarande MSR avancerade kravnivå. Kriterierna bör även inkluderas vid upphandling av tjänsteleveranser i vilka produkter tillhandahålls, t.ex. vid uthyrning eller leasing. Vid inköp och leasing av fordon gäller förordningen (2009:1) om miljö och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor som minimikrav. Åtgärd 3 Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen: Viss utrustning använder mycket energi även i viloläge, stand-by. För samtliga produkter som ingår i produktförteckningen ( ingår krav på energianvändning i stand-by. Det innebär per definition att åtgärd 2 och 3 är kopplade till varandra. Åtgärd 5 Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa: Energibesiktningar innefattar en undersökning av ett objekt avseende dess energiegenskaper samt därtill lämpliga åtgärder för förbättrad energiprestanda och god livscykelekonomi. Med objekt avses bland annat byggnader och dess ingående verksamheter men objekt kan också avse besiktning av utrustning eller verksamhet som inte är kopplad till en byggnad. Åtgärden innebär att de förslag som ges i samband med en besiktning ska genomföras, i synnerhet när de vid besiktningsutlåtande angetts som lönsamma. Viktiga verktyg i arbetet med att genomföra energieffektivisering enligt Åtgärd 5 är att använda BELOKS totalkostnadsmodell (lönsamma åtgärder
16 LANDSTINGET KRONOBERG stödjer mer investeringstunga åtgärder) och att använda LCC-kalkyler vid alla typer av investeringar, både fastighetsrelaterade och verksamhetsrelaterade. Åtgärd 6 Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader: En energieffektiv byggnad innebär att vid ny- eller ombyggnad skapa förutsättningar för en låg energianvändning, såväl när det gäller byggnaden som ingående verksamheters energianvändning. Kommuner och landsting ska sträva efter att beakta Energimyndighetens föreslagna energiprestandanivåer beskrivna i denna åtgärd vilket i korthet innebär att nya byggnader som är offentligt ägda eller hyrda skall vara nära noll energibyggnader i slutet av I åtgärden inryms aktiviteter där hyresgäster och fastighetsägare och/ eller - förvaltare enskilt, eller hellre i samverkan, systematiskt arbetar för att effektivisera byggnaden, dess system och den, eller de verksamheter som inryms. Exempel på aktiviteter är brukarsamverkan, incitamentsavtal eller andra former av avtal för energieffektiva byggnader. Vidare inryms också upphandlingskrav i samband med av ny- eller ombyggnad. 5.3 Sammanställning av aktiviteter Aktivitet Beskrivning Tidplan Möjlig besparing (Liten, mellan, stor) Kostnad (Liten, mellan, stor) Ansvarig Anm Genomföra åtgärder i energideklarationer Installation av fjärrkyla Mellan Mellan SEC Elanvändningen minskar, men ersätts av miljövänligt producerad fjärrkyla Energiinventeringar före ombyggnad Belysningsåtgärder inom verksamheten Installation av solfångare / solceller Alltid ställa energikrav och värdera energibesp. åtgärder vid om- och nybyggnad Ställa energikrav vid upphandling av verksamheters utrustning Stor Mellan SEC (servicecentrum) Ej bedömd Ej bedömd SEC Mellan Mellan SEC, övriga centrum Mellan Stor SEC Ej bedömd Ej bedömd SEC Ej bedömd Ej bedömd SEC, övriga centrum
17 LANDSTINGET KRONOBERG Aktivitet Beskrivning Tidplan Möjlig besparing (Liten, mellan, stor) Kostnad (Liten, mellan, stor) Ansvarig Anm Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen Ej bedömd Ej bedömd SEC Minska antalet flygresor Mellan Ej bedömd SEC, övriga centrum Minska antalet resor med bil Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Mellan Liten SEC, övriga centrum Stor Liten SEC, övriga centrum Utbilda anställda i ECOdriving Mellan Mellan SEC, övriga centrum Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Samordna transporter och leveranser inom Landstinget Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder Stor Liten SEC, övriga centrum Mellan Liten SEC, övriga centrum Ej bedömd Ej bedömd SEC, övriga centrum Ej bedömd Ej bedömd SEC, övriga centrum Ej bedömd Ej bedömd SEC Stor Stor SEC Övergång till större andel förnybar energi Ej bedömd Ej bedömd SEC, ekonomiavdelning en
18 LANDSTINGET KRONOBERG Fastigheter Aktivitet 1 Genomföra åtgärder i energideklarationer Aktiviteten innebär att utföra de åtgärder i energideklarationerna som ännu inte har genomförts. Samtliga fastigheter inom Landstinget Kronoberg har energideklarerats, såväl sjukhus, vårdcentraler som skolor. Återkommande åtgärder som kommer prioriteras är bland annat närvarostyrning av belysningen och byte till lågenergilampor i källarkorridorer och trapphus, fläktbyten eller byten av hela ventilationsaggregat där det behövs, behovsstyrning av ventilationen, byte till högeffektiva pumpar, injustering av värmesystemet och tilläggsisolering av vindbjälklag. Många av åtgärderna i energideklarationerna som rör driftoptimering som t ex minskade drifttider och sänkta temperaturer har redan genomförts och ett arbete med driftoptimering sker kontinuerligt. Bedömd energibesparing: MWh/år (motsvarar 22 % av den totala energianvändningen 2009) Tidplan: t o m Aktivitet 2 Installation av fjärrkyla Aktiviteten innebär installation av fjärrkyla till Centrallasarettet och Sigfridsområdet. Denna åtgärd ger ingen direkt energibesparing i byggnaden då samma behov av kylenergi finns i byggnaderna. Den stora vinsten är ur miljösynpunkt då man väljer att inte använda el till egna kylmaskiner som energikälla utan man använder fjärrkyla istället. Miljöbelastningen från elanvändning bedöms vara ca 10 gånger högre än för fjärrkyla. Bedömd energibesparing: MWh/år elbesparing. Denna energimängd ger tre gånger så mycket kyla (6 000 MWh/år) som istället kommer att köpas som fjärrkyla. Tidplan: 2011 för centrallasarettet och 2013 för Sigfridsområdet Aktivitet 3 Energiinventeringar inför ombyggnad Aktiviteten innebär att genomföra energiinventeringar som ett komplement till befintliga energideklarationer, särskilt inför stora ombyggnader. Energideklarationerna är 1-3 år gamla och verksamheten i byggnaderna kan ha förändrats under den här tiden vilket gör att det kan finnas behov av ytterliggare utredningar. Vid dessa inventeringar bör BELOK-modellen användas där man låter lönsamma åtgärder finansiera de mindre lönsamma åtgärderna för att på så sätt uppnå en så stor energibesparing som möjligt utan att för den skull kostar onödigt mycket. En riktlinje för en lönsam, energibesparande åtgärd är när kostnaden per sparad kwh underskrider dagens energipris enligt definition i energideklarationerna. Till skillnad från energideklarationerna är det viktigt att i dessa ytterligare energiinventeringar även beakta verksamhetens energibesparing såsom belysning, medicinsk utrustning, datorer etc.
19 LANDSTINGET KRONOBERG Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: Aktivitet 4 Belysningsåtgärder inom verksamheten Aktiviteten innebär att genomföra belysningsåtgärder som är kopplat till verksamheten och därför inte behandlats i energideklarationerna. Exempel på åtgärder är byte av armaturer, behovsstyrning och byte till lågenergilampor. Antagligen behövs nya inventeringar för detta. Även här bör BELOK-modellen användas. Bedömd energibesparing: MWh/år. Denna besparingspotential bygger på inventeringar gjorda på liknande sjukhus. Tidplan: t o m Aktivitet 5 Installation av solfångare och solceller Genom att använda solfångare kan solens energi utnyttjas till att värma i första hand tappvarmvatten. Idag finns det solfångare till Ljungby som ger ca 85 MWh/år. Det finns en potential i att investera i nya solfångaranläggningar vid Centrallasarettet och Sigfridsområdet. Görs detta bör en noggrann analys av hur mycket varmvatten som idag används ligga till grund för en eventuell investering. Dessutom bör man kartlägga hur man har avsättning för möjlig överproduktion av värme till varmvatten sommartid. Beräkningen av besparingen grundar sig på den i energideklarationerna bedömda varmvattenanvändningen. Ett alternativt sätt att använda solens energi är att använda solceller som ger el. En kvadratmeter solceller ger idag ca 100 kwh/år. I dagsläget är det dock mycket svårt att få lönsamhet i en solcellsanläggning då investeringskostnaderna är höga. Detta skall dock beaktas som en långsiktig energieffektiviseringsåtgärd. Bedömd energibesparing solfångare: MWh/år om 50 % av varmvattenanvändningen kan försörjas av solfångare. Tidplan: t o m 2020
20 LANDSTINGET KRONOBERG Aktivitet 6 Alltid ställa energikrav och värdera energibesparande åtgärder vid om- och nybyggnad Vid ny- och ombyggnation av landstingets fastigheter skall alltid energikriterier anges. Djupare energianalyser bör vara standard vid nybyggnation och innan större ombyggnationer för att säkerställa att uppsatta energikriterier uppfylls. Det är även viktigt att hyresgästen är medveten om hur den aktivt kan påverka energianvändningen. Det bör därför finnas incitament för hyresgästen att minska sin energianvändning genom att t ex mäta och debitera hyresgästens elanvändning. Genom att öka hyresgästens medvetenhet vad gäller energikostnaden kan ökas incitamenten från hyresgästens sida att minska energianvändningen. Det är viktigt att inse vikten av att såväl driftsavdelning som hyresgästen (verksamheten) som ekonomiavdelningen tillsammans utarbetar ett sätt att mäta och debitera energi på för att uppnå förståelse för energikostnaden. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: Kontinuerligt Aktivitet 7 Ställa energikrav vid upphandling av verksamhetens utrustning Vid upphandling av elektrisk utrustning till verksamheten som t ex medicinska apparater, datorer och annan kontorsutrustning ska hänsyn tas till energianvändningen. Ett hjälpmedel för detta är att använda sig av LCC-analyser där man förutom att ta hänsyn till investeringskostnader även ser till energikostnaden sett på utrustningens livslängd samt på dess underhållskostnad under samma tid. På detta sätt kan förståelsen för sambandet mellan investering, energianvändning och livslängden ökas. En ytterligare åtgärd för att stärka betydelsen av utrustningens energianvändning är att i sina upphandlingsvillkor ta med möjligheten till bonus och vite för leverantören vad gäller energianvändningen. Det finns idag färdiga hjälpmedel för energieffektiv upphandling såsom exempelvis Kalkylera med LCC energi. Ett annat verktyg är att använda sig av de upphandlingskrav som Milöjstyrningsrådet utarbetat. För att hitta ett incitament för verksamheten till att ställa energikrav vid upphandling bör man koppla denna aktivitet till Aktivitet 6 mäta och debitera verksamheten dess egen energianvändning. På detta sätt kopplas investeringen mer till den lokala verksamheten. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: Kontinuerligt
21 LANDSTINGET KRONOBERG Aktivitet 8 Utbilda anställda om hur man själv kan påverka energianvändningen Aktiviteten innebär att genom utbildning av anställda kunna minska energianvändningen. Tanken är att sprida kunskap och information om hur människor, genom att förändra sitt beteende, kan spara energi. Det är viktigt för hur stor energibesparingen kan bli att personalen är medveten och aktivt påverkar sin energianvändning. Målsättningen med utbildningen är att energifrågor ska bli en naturlig del för alla medarbetare inom landstinget. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: Kontinuerligt med början Transporter Aktivitet 1 Minska antalet flygresor Aktiviteten innebär att minska antalet resor med flyg till Stockholm när så är lämpligt och möjligt. Tåg ska vara första alternativet på denna sträcka. Tåg är ett mycket bättre färdmedel än flyg både ur energi- och miljösynpunkt. Bedömd energibesparing: Om resorna till Stockholm med flyg minskar till hälften och tåg används istället blir energibesparingen ca 80 MWh/år. Koldioxidutsläppen kommer att minska med ca 75 ton vilket motsvarar en koldioxidbesparing på 9 %. Tidplan: Införs 2011 och kontinuerligt arbete t o m Aktivitet 2 Minska antalet resor med bil Antalet resor med bil skall minskas på de sträckor där tåg eller buss kan användas istället. Det gäller främst sträckan Växjö-Ljungby som utgör huvuddelen av de återkommande resorna. Detta kan uppnås om fasta sammanträdestider införs inom Landstinget Kronoberg eftersom man på detta sätt skulle förbättra möjligheterna till samordning av resor. Ett exempel kan vara att införa en minibusslinje mellan företrädesvis CLV i Växjö och Ljungby lasarett som är anpassad till dessa tider. På så sätt ökas samåkningen och det totala antalet resor med bil minskas. Bedömd energibesparing: Om körsträckan med landstingets bilar minskar med 10 % till förmån för tåg och buss blir energibesparingen ca 100 MWh/år. Koldioxidutsläppen minskar med ca 26 ton vilket motsvarar en besparing på ca 3 %. Detta gäller vid en fördelning tåg 2 % och buss 8 % av resorna som ersätter bilåkningen. Tidplan: Införs 2011 och kontinuerligt arbete t o m 2020
22 LANDSTINGET KRONOBERG Aktivitet 3 Minska det totala antalet resor genom alternativa mötesformer Den största energibesparingen är att inte resa överhuvudtaget. Detta är dock en orealistisk målsättning. Däremot kan man underlätta för att kunna minska antalet resor totalt genom att öka användningen av t ex videokonferenser och telefonmöten. Landstinget måste därför ha ett fungerande system och teknik för detta. Ett exempel kan vara att undersöka möjligheterna till att kunna ha enkla videokonferenser via den egna datorn utan avancerad videkonferensutrustning. Bedömd energibesparing: Om det totala resandet minskar med 20 % blir energibesparingen ca 440 MWh/år. Detta motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 130 ton vilket motsvarar en koldioxidbesparing med ca 14 %. Tidplan: Införs 2011 och kontinuerligt arbete t o m Aktivitet 4 Utbilda anställda i EcoDriving Utbildningar i EcoDriving skall genomföras för landstingets anställda. Varje år ska ett visst antal anställda som kör bil i tjänsten genomgå dessa kurser. Kursen ska även ges till nyanställda. Bedömd energibesparing: Mellan Tidplan: Påbörjas 2012 och avslutas Aktivitet 5 Använda bilpoolen på ett effektivare sätt Befintlig bilpool skall användas effektivare för att uppnå en varaktig energieffektivering. För att förändra bilpoolens möjligheter pågår det under våren 2011 en utredning om effektiviserad användning av bilarna i bilpoolen. Målsättningen med utredningen är att hitta lösningar på ökad och effektivare användning av bilpoolen samt strategier för minskade transporter inom Landstinget Kronoberg. Exempel på lösningar kan vara att förbättra bokningsrutinerna för bilarna i bilpoolen, se över bokningsprogrammet etc. Ett bra bokningsprogram är ett viktigt verktyg för att via datorn ha möjlighet att se vilka bilar som går en viss sträcka och hur många personer som åker denna sträcka. Genom att effektivisera användandet och öka samåkningen kan det totala antalet resor, och då den totala energianvändningen, minska. Förändringen av bilpoolsrutinerna skall ses kopplade till Aktivitet 2 minska totala antalet resor mha exempelvis minibusslinje. Bedömd energibesparing: Stor Tidplan: kontinuerligt
23 LANDSTINGET KRONOBERG Aktivitet 6 Samordna transporter och leveranser inom landstinget Aktiviteten innebär att öka samverkan för att utveckla logistiken och samdistribution av varor inom Landstinget Kronoberg. På detta sätt minskas antalet resor inom landstinget. För att uppnå detta finns en grupp tillsatt för att utreda hur transporter inom landstinget sker idag och vilken förbättringspotential som finns. Utredningen beräknas vara klar under våren Bedömd energibesparing: Mellan Tidplan: Aktivitet 7 Ställa miljökrav vid upphandling av transporter Vid upphandling av sjukresor, fordon och resebyråtjänster skall miljökrav enligt Miljöstyrningsrådet upphandlingskriterier och förordningen (2009:1) om miljö och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor alltid ställas. Vad gäller fordon är detta något som redan idag görs, men aktiviteten skall införas även vid upphandling av sjukresor och resebyråtjänster. Även om miljökrav ställs redan idag vid inköp av fordon finns det ändå förbättringspotential. Målsättningen vad gäller fordon som köps in av Landstinget Kronoberg skall vara: Andelen miljöbilar i bilpoolen skall utökas. Elbilar bör köpas in för att uppfylla behovet för kortare resor och interna transporter. Minst 3 st elbilar bör köpas in till Transport och minst 3 st elbilar bör köpas in till Drift. Andelen fordon som använder biogas skall utökas. Detta mål beror dock av hur stor produktion av biogas som kommer att finnas lokalt. Målsättningen motsvarar de nationella miljömålen för förnybar energi i transportsektorn som innebär att andelen förnybar energi skall ökas 10 %. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: kontinuerligt
24 LANDSTINGET KRONOBERG Aktivitet 8 Minska antalet bilresor genom att ersätta dessa med promenad eller cykel Utnyttja kollektivtrafiken i möjligaste mån tillsammans med att gå eller cykla kortare sträckor istället för att ta bilen. Ett sätt är att öka möjligheten att ta cykel till kollektivtrafiken genom att Landstinget Kronoberg köper in ett antal tjänstecyklar. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: kontinuerligt 5.6 Övrigt Aktivitet 1 Upprätta energiledningssystem för Landstinget Kronoberg Ett energiledningssystem skall upprättas för landstinget. Genom att införa ett energiledningssystem för organisationen uppnås en samsyn av hur energifrågor hanteras i de olika skedena planering, genomförade, uppföljning och utförande. På detta sätt skapas en dokumenterad struktur av hur energifrågor skall behandlas och hanteras inom organisationen och rutiner och riktlinjer vad gäller energifrågor dokumenteras. Huvudsyftet med ett energiledningssystem är att organisationen skall, på ett strukturerat och medvetet sätt, kunna kontrollera sin energianvändning och på så sätt kunna planera och genomföra åtgärder vars syfte är att minska energianvändningen. I energiledningssystemet skall det finnas rutiner för hur energifrågor dokumenteras, ansvariga i olika processer skall utses och det skall noggrant anges hur mätning och uppföljning av energistatistik ska hanteras. Det skall även finnas riktlinjer för vilka åtgärder som är lönsamma ur energisynpunkt. Energistrategin utgör en viktig del i energiledningssystemet. Inom denna aktivitet inryms även en viss utbildningsinsats av de personer inom organisationen som vanligtvis kommer i kontakt med ett energiledningssystem. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: 2011
25 LANDSTINGET KRONOBERG Aktivitet 2 Öka andelen förnybar el genom att använda vindkraft Planeringsmålet för vindkraft är 30 TWh i Sverige. Det innebär att det ska finnas utrymme i de kommunala översiktsplanerna för denna volym vindkraft. Landstinget kan som en del av sitt energi- och miljöarbete bygga egna vindkraftverk eller köpa in sig i en vindkraftpark för att säkra förnybar el för sin verksamhet. Bedömd energibesparing: Om det nationella målet skall uppnås innebär detta en energibesparing av el producerad på traditionellt sätt motsvarande svensk medelel på 400 MWh. Däremot innebär detta enbart en omställning av energikällor, inte en energibesparande åtgärd. Tidplan: t o m Aktivitet 3 Skapa rutin att avsätta pengar för energibesparande åtgärder Aktiviteten innebär att man istället för att köpa miljömärkt el till en ökad kostnad av ca 2 öre/kwh skall använda dessa pengar till energibesparande åtgärder. Som exempel kan sägas att man skulle kunna använda ca kr årligen till energibesparande åtgärder om man utgår från den totala elenergianvändningen inom Landstinget Kronoberg uppgår till MWh (årsförbrukning 2009). Man skall ha klart för sig att denna pott stadigt kommer att minska om aktiviteten utförs på rätt sätt. Bedömd energibesparing: Ej bedömd Tidplan: t o m 2020
26 LANDSTINGET KRONOBERG Kostnad för genomförande av handlingsplan En naturlig fråga i sådana här sammanhang är Vad kostar det?. Eftersom det är mycket svårt och riskfyllt att i ett så här tidigt skede ange en kostnad för så många aktiviteter som anges i handlingsplanen har därför frågan omformulerats. Frågan blir istället Vad skulle det kosta om man inte gjorde effektiviseringsåtgärderna? En forsättning på frågan är också Hur mycket kan vi investera om energieffektiviseringsåtgärderna skall bli lönsamma. Om man utgår från den nulägesanalys, som ligger till grund för handlingsplanen, vilken visar att den totala energianvändningen inom Landstinget Kronoberg för fastigheter uppgår till ca MWh/år och jämför detta mot två scenarier: 1. Inga energieffektiviseringsåtgärder görs utan man antar att energianvändningen är densamma 2014 som nu. 2. Energianvändningen minskas med 20 % genom givna energieffektiviseringsåtgärder i handlingsplanen. Om man samtidigt tar hänsyn till energiprisökningar (el ca 6,3 % och fjärrvärme ca 2,2 %), kalkylränta (4,3 %) samt ett energipris på 0,90 kr/kwh för el och 0,60 kr/kwh för fjärrvärme så visas att den rena energikostnaden sett på 5 år är ca 40 miljoner kronor lägre för scenario 2 jämfört med scenario 1. Beräkningen är gjord enligt nusummemetoden som används vid livscykelkostnadsberäkningar (kr) Total livscykelkostnad LCC - Fjärrvärme LCC - El LCC - Underhåll Total investeringskostnad Scenario 1 - Scenario 2-20% energieffektivisering Diagram 1 Livscykelkostnad för de två olika scenarier map enbart energikostnaden sett ur ett livscykelperspektiv. Om dessutom frågan om hur mycket pengar man kan investera utan att energieffektiviseringsåtgärderna skall bli olönsamma skall besvaras krävs att
27 LANDSTINGET KRONOBERG hänsyn tas till avskrivningstid för investerimgarna, förutom redan nämnda ekonomiska faktorer ovan. I detta fall har ett medeltal på avskrivningstid på 20 år använts. Detta ger att restvärdet efter 5 år är 75% av investeringskostnaden. Genom att räkna på detta sätt mha nusummemetoden beräknas energibesparingen på 5 år och investeringen får därmed ett restvärde efter 5 år. När restvärdet beräknas på detta sätt tas hänsyn till kapitalkostnader, räntor, avskrivningstid etc. Beräkningar visar att en investering på 40 miljoner kronor (motsvarande minskade energikostnader) motsvarar en lönsam investering. Ökas investeringen till 110 miljoner kronor blir dock investeringen olönsam, se nedanstående Diagram 2 och (kr) Total livscykelkostnad LCC - Fjärrvärme LCC - El LCC - Underhåll Total investeringskostnad Scenario 1 - Scenario 2-20% energieffektivisering Motsvarar investeringskostnaden minus restvärdet omräknat till år 0. Diagram 2 Livscykelkostnad för de två olika scenarier map en investering på 40 miljoner kronor och en avskrivningstid på 20 år sett ur ett livscykelperspektiv (kr) Total livscykelkostnad LCC - Fjärrvärme LCC - El LCC - Underhåll Total investeringskostnad Motsvarar investeringskostnaden minus restvärdet omräknat till år 0. 0 Scenario 1 - Scenario 2-20% energieffektivisering Diagram 3 Livscykelkostnad för de två olika scenarier map en investering på 110 miljoner kronor och en avskrivningstid på 20 år sett ur ett livscykelperspektiv.
28 LANDSTINGET KRONOBERG Med den ovan nämnda besparingen av el och värme skulle investeringsutrymmet för energibesparande åtgärder vara ca 100 miljoner kronor för att åtgärdspaketet ska vara ekonomiskt lönsamt. Se Diagram 4. Lönsamhet beräknad för olika investeringskostnader Total livscykelkostnad (kkr) Investering Ingen investering Investering (kkr) Diagram 4 Beräknad kostnad för när investeringen är ekonomiskt lönsam. I ovanstående analyser har ett antal antaganden använts som påverkar resultatet vilket gör att man skall se resonemanget som en fingervisning om lönsamheten av eneregieffektiviseringsåtgärderna. Avskrivningstiden på investeringen har störst inverkan på resultatet. En känslighetsanalys av avskrivningstiden visar att ju kortare avskrivningstid desto mindre blir utrymmet för investeringar. Exempelvis skulle en avskrivningstid på 10 år, med ovanstående övriga antaganden vad gäller kalkylförutsättningar, ge att investeringsutrymmet är ca 60 miljoner kronor. Detta skall jämföras mot att en avskrivningstid på 20 år då motsvarande investeringsutrymme är 100 miljoner kronor. Det skall poängteras att förutom att energikostnaden minskas så minskas även utsläppen av växthusgaser om energieffektiviseringsåtgärderna genomförs. Med samma utgångspunkt som ovan och med 0,047 kg/koldioxid per kwh el (svensk medel) och 0,103 kg/koldioxid per kwh fjärrvärme (svensk medel) ger detta en minskning av ca 830 ton koldioxid årligen, se Diagram 5.
29 LANDSTINGET KRONOBERG (kg/år) Klimatpåverkan Lägsta utsläpp Koldioxid - Fjärrvärme Lägsta utsläpp Koldioxid - El Scenario 1 - Scenario 2-20% energieffektivisering Diagram 5 Klimatpåverkan för de två olika scenarier map koldioxidutsläppen. Vad gäller kostnaden för att uppnå målet för transporter är bedömningen att det är svårt att i detta läge ta fram detta av flera olika anledningar. Den främsta anledningen är att Landstinget Kronoberg för närvarande arbetar med flera olika utredningar inom transportområdet med mål att minska antalet transporter där kostnadsuppskattning kommer att göras. Med det underlag som finns idag är det mycket svårt att få fram en sådan kostnad.
Kalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merCentral handlingsplan till miljöprogram 2010-2013
Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till
Läs merOskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Läs merHögsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merTorsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merMörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.
1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421
Läs merNybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merEnergieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning
Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merStrategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun
2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering
Läs merMönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Astrid Fell Mönsterås Kommun 21-951 3368-1 Henrik Andersson Box 54 383 22 MÖNSTERÅS Strategi Kommun/Landsting Mönsterås Kommun Antal årsarbetskrafter: 923 Antal invånare: 1299 Målsättning
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i
Läs merDANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Läs merFÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling
FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merSöderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning
Läs merVision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Läs merSlutrapport 2014 för. Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020
2015-05-19 Regionservice Fastigheter Slutrapport 2014 för Strategi för energieffektivisering i Landstinget Kronoberg 2011-2020 Sida 1 av 25 Slutrapport 2014 för Strategi för energieffektivisering i Landstinget
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs mer1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10
1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att
Läs merKlimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Läs merFrån energikartläggning till åtgärdsplan
1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.
Läs merEnergieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Läs merKälla bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering
Källa bilder: Energivärlden Energieffektiviseringsstödet Framgångsrik energieffektivisering Presentationens innehåll Kort om Energieffektiviseringsstödet Utvärderingar av stödet Hur går energiarbetet?
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket
2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merSLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB
Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merVästerviks Kommun. Bruno Nilsson VÄSTERVIK. Strategi 1(10) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Västerviks Kommun
1(1) Handläggare Astrid Fell Västerviks Kommun 21-693 Bruno Nilsson 593 8 VÄSTERVIK Strategi Kommun/Landsting Västerviks Kommun Antal årsarbetskrafter: 378 Antal invånare: 3629 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6
ENERGIEFFEKTIVISERING Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING: Statligt bidrag till Energieffektivisering Emmaboda kommun får totalt 1,4 milj. för perioden 2011-2014. Beloppet är
Läs merKommunal Energieffektiviseringsplan
Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...
Läs merStatistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun
1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning
Läs merEnergieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Läs merHandlingsplan Miljöstrategi
Styrande dokument Måldokument Handlingsplan Sida 1 (5) Handlingsplan Miljöstrategi 2016 2018 Styrande förutsättningar Landstingets miljöpolicy, landstingets miljöstrategi 2014 2020. Syfte Syftet med handlingsplanen
Läs merMål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Läs merEnergisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merTHE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning
Stockholm, 16 November 2006 THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME Riktlinjer för energiledning Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Energipolicy... 2 3. Mål... 2 4. Energiansvarig... 3 5. Arbetssätt... 3 6.
Läs merYstad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5
Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader
Läs merLandstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter. Hållbar energieffektivisering
Landstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter Hållbar energieffektivisering Landstingets verksamhet Landstinget i Kalmar län, en av de största energianvändarna Äger ca 200 byggnader, 380 000 m2 lokalyta
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merEnergieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20
Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten
Läs merMiljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket
2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merSammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet
Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet 2010-2014 Energieffektivisering i Söderhamns kommun Under 2010-2014 har Söderhamn deltagit i Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt.
Läs merHandlingsplan för energieffektivisering
Mellerud kommuns Handlingsplan för energieffektivisering Bilaga 2 till kommunens Strategi för energieffektivisering Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-10, 105. Strategi för Energieffektivisering (Huvuddokument)
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merEnergieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB
Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder
Läs merKONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet
Läs merMiljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Läs merStrategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.
(fastställd 2014-04-28) Sustainable Energy Action Plan Bilaga till Övertorneå kommuns Energiplan som antogs av kommunfullmäktige 2010-05-03 Inledning Övertorneå kommun undertecknade 2013 Borgmästaravtalet
Läs merHandlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi
Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Energiprojekt 2013-2015 2004 bildades energi grupp inom miljörådet. 2005 bildades två grupper inom Landstingsfastigheter: - Energi grupp förvaltare.
Läs merEnergieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merEnergieffektivisering av transporter för kommuner och landsting
Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?
Läs merBUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.
BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom
Läs merMiljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Läs merDnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merEnergieffektiviseringsstrategi 2011-2014
Energieffektiviseringsstrategi 2011-2014 Hörby kommun 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD... 4 KOMMUNENS BETYDANDE ENERGIASPEKTER... 4 NULÄGESANALYS...
Läs merEnergi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2011 2020 Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs merMiljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete
207-0-0 Sidan av 8 för 207 års miljöarbete Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att uppnår en ständig förbättring när det gäller miljöarbetet samt att miljöarbete bidrar till
Läs merUppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012
Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2013-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 21 441 MWh energi år 2012 till kommunens byggnader
Läs merExploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar
Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta
Läs merINBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN
INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet
Läs merMiljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019
2019-03-05 DNR ISV-2019 00079 HANDLINGSPLAN 1(8) Miljöhandlingsplan för Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) för 2019 Rektor vid LiU har beslutat om miljömål för LiU som gäller under perioden
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:
Läs merHälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle
2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra
Läs merHandlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå
1(5) Handlingsplan Miljöstrategi snivå Landstingets övergripande handlingsplan 2015 2017 inom miljöområdet Miljö- och hållbarhetsarbetet är ett långsiktigt arbete. Landstinget ska i sin verksamhet bidra
Läs merREDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Läs merStrategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun
2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merByråns interna miljöarbete
Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merGävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg
Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland
Läs merRobèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu
Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Processmodellen CERO CERO är utvecklat för att hantera en energisektor med stor komplexitet: a) resbeteende
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merEnergieffektivisering Energimyndighetens strategier
Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen
Läs merEnergistrategi. Älvkarleby kommun
Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merUppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål
2015-03-11 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2010/460-409 Kommunstyrelsen Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner
Läs merLedningens miljögenomgång
Ledningens miljögenomgång 14 nov 2013 Johan Ahlinder AGENDA Uppföljning av tidigare beslut Miljömål och dess uppföljning Miljöolyckor och större avvikelser Förändringar av verksamheten som ökar verksamhetens
Läs merMotion om energibesparingar
2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,
Läs merAnalys/synpunkter. Målen. Energiproduktion
Sandra Rödin Fastighetsavdelningen 08-508 270 39 sandra.rodin@fsk.stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2008-04-17 Minskade utsläpp av växthusgaser i Stockholms stad år 2015. Svar på remiss Förslag till
Läs merRevidering av styrdokument Riktlinjer för resor
Datum 2019-05-31 Dnr 2019-002210 Sida 1(2) Peter Krahl Rydberg, 033-35 30 11 peter.krahl.rydberg@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Revidering av styrdokument Riktlinjer för resor Förslag till beslut:
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs mer