Kalender. Redaktionellt. Religionspedagogisk tidskrift utges av. Lärande i smågrupp. RPI byter namn. Ny läroplan för religionskunskap på väg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalender. Redaktionellt. Religionspedagogisk tidskrift utges av. Lärande i smågrupp. RPI byter namn. Ny läroplan för religionskunskap på väg"

Transkript

1 Lärande i smågrupp I mitten av september inbjöd RPI som numera skall utläsas Religionspedagogiskt idéforum till ett seminarium om olika metoder för lärande i smågrupp. Vi gjorde det av flera skäl. Samtalet i den lilla gruppen är en oöverträffad pedagogisk modell för lärande. Rätt använd öppnar den för respektfullt lyssnande och delande av sådant som rör människor på djupet. I den lilla gruppen ges rum för de röstsvaga vid sidan om dem som ofta hörs och syns. Och de som vanligen håller i megafonerna ges tillfälle till skapande tystnad och lyssnande. I den lilla gruppens närhet ser man den andres i ögonen och drivs till en slags ärlighet både inför sig själv och andra. Den dialogen är livsviktig både för kyrkans och demokratins trovärdighet om tron och värderingarna inte skall krympas ned till enbart vackra dekorationer. Äkta dialog öppnar för delaktighet i den alltid lika nödvändiga tolkningen och utformningen av tro och praktik inom kyrkornas och samhällets många livsarenor. Det här numret kombinerar presentationer och analyser av några vanliga modeller för lärande i smågrupp i en kyrklig kontext. Vi hoppas att bidragen skall stimulera till fortsatt och fördjupad reflektion kring utformningen av mänskliga möten och de värderingar som alltid finns med i redskapen vi använder oss av. Läs, diskutera och samtala. Det är livsviktigt inte bara för kyrkorna utan för samhället som helhet lokalt, nationellt och globalt.

2 Redaktionellt Lärande i smågrupp Numrets tema bygger i huvudsak på bidrag från ett välbesökt höstseminarium på Lidingö den september. De fyra metoderna - Frälsarkransen, Alpha, Vuxendialog och Vuxenkatekumenatet blir föremål för presenteras och granskas med ledorden: människosyn, kunskapssyn och teologi. På sista sidan reflekterar Birgitta Walldén över ännu en metod, nämligen Bibliodrama. Läs mer om detta i Kalendern och på annan plats RPI byter namn När RPI bildades 1953 antog man namnet Religionspedagogiska institutet. Tanken att utveckla den ideella föreningen i institutionell riktning har inte förverkligats. Därför kändes det naturligt att byta ut ordet institution mot något mera passande - helst utan att behöva ändra den väl inarbetade förkortningen. Mot denna bakgrund beslöt den extra stämman i september att namnet skall vara Religionspedagogiskt idéforum, med tidigare förkortning RPI.. Ny läroplan för religionskunskap på väg Skolverket reviderar just skolans läroplaner och vill gärna ha synpunkter under processen. Den första rundan pågår den 2-12 oktober. Remissperiod 2 den 23 okt. - 2 nov. och den tredje perioden pågår den november. Det slutliga förslaget på ny läroplan med kursplaner för grundskolan skall vara klar den 14 december Den intresserade hänvisas till Skolverkets webbplats: RPI, som tillsammans med ett stort antal organisationer under våren deltagit i ett samråd om läroplanerna, kommer att avge sina synpunkter. Tanken är att återkomma med information i frågan via hemsidan. Hjälp oss göra RPT ännu bättre och öka upplagan Religionspedagogisk tidskrift, RPT, startade år 2000 som ett enkelt medlemsblad. Idag har den utvecklats till en tidskrift med artiklar och information för en betydligt större läsekrets. Fördjupning och information på en populärvetenskaplig nivå gör att den hör hemma på varje skola och i varje församling. Ett abonnemang kostar 100 kr/ år. Sprid inbjudan om detta! Det tackar vi för. Kalender november. Religionskunskap. Didaktiska perspektiv och redskap för en inspirerande religionsundervisning. Uppsala universitet i samarbete med Föreningen Lärare i Religionskunskap. Information: Ann-Britt Back tel eller mail: ann-britt. Se även under Kalendarium november. Pröva-på-dagar. Bibliodrama på Utbildningscentrum, Lidingö. Mer information genom Lotta Geisler: eller 20 november. Vuxnas väg till tro. Metod eller församlingens omvändelse? Nationell konferens om vuxenpedagogik. Plats Sensus Möte, Klara S:a kyrkogata 1, Stockholm. Arrangör: Svenska kyrkan & Sensus. Information: ; november. Den amerikanska REA:s årliga konferens. Religious Education Association annual Meeting at the Crowne Plaza Hotel at the Galleria, Dallas, TX. Mer information: 2-3 december. Svenska kyrkans Forskardagar, Plats: Teologiska högskolan Stockholm, Åkeshovsvägen 29, Bromma. För mer information se mars Seminarium med den amerikanska professorn och religionspedagogen Norma Cook Everist på Johannelunds teol. högskola i Uppsala i samarbete med bl. a. Pastoralinstitutet i Uppsala. Tema och ytterligare information kommer mars RPI Vårseminarium med den amerikanska professorn och religionspedagogen Norma Cook Everist och prof. Burton Everist. Prel. tema: Kyrkan som lärande gemenskap - en livslång lärandeprocess som tar vara på människors olika erfarenheter och förutsättningar som gåvor till varandra. Vi återkommer fortlöpande med information på hemsidan. Språk: Engelska. 16 mars Årsstämma kallelse till årsstämman kommer under hösten. 18 mars (prel. Seminarium med Norma Cook Everist i Göteborgsregionen). Prel. Tema: Ledarskapet i kyrka och församling. Arr. Sensus juli ISREV XVII äger rum vid St Paul s University College, Ottawa, Kanada från söndagen den 25 till fredagen den 30 juli. Gloria Durka, ISREV:s president och Myrtle Power, ordförande i den lokala planeringskommittén förbereder och leder arrangemanget. Mer information finns på hemsidan: NCRE - den nordiska forskarkonferensen i religionspedagogik hålls i Århus, Danmark. Tid och plats meddelas senare. Religionspedagogisk tidskrift utges av Religionspedagogiskt idéforum (RPI) Tidskriften utkommer 2 ggr/år och trycks med bidrag från Stiftelsen C. L. Lindauers fond. Redaktion: Rune Larsson m.fl. Kontakt: e-post Layout: Fredrik Larsson Årsavgiften (institutioner) är 300 kr. I detta ingår Religionspedagogisk tidskrift. Enskilt abonnemang på RPT 100 kr/år. Kontakt med RPI: Rune Larsson (direktor), Furugatan 16, Lomma. Tel ; e-post:: Hemsida: Plusgiro:

3 Bibliodrama Välkommen till ett par pröva-på-dagar om Bibliodrama med dess förmåga att låta det personliga möta Bibelns budskap. Bibliodrama väjer inte för de svåra frågorna. Där finns utrymme för hela människan, med kroppen, alla sinnen, tankar och känslor. Upplevelsen och erfarenheten blir konkret och kan medföra att texter och traditioner sätts in i nya perspektiv. Bibliodrama slår an ett behov i vår tid att ge rum för egna uttryck, långsamhet och uppriktighet. I skärningspunkten mellan text, tradition, grupp och det personliga tilltalet händer det något. På Utbildningscentrum har vi länge arbetat med Bibliodrama och erbjudit tillfällen att pröva på denna form av pedagogiskt arbete. Välkommen du också! Tid: november (fr. to kl 17 till lö. kl 15). Plats: Utbildningscentrum UCL, Kottlavägen 116, Lidingö. Ledare: Lotta Geisler och P-O Sveder Renklint, Mer information tel eller mail till Didaktiska perspektiv och redskap för religionsundervisningen Den november inbjuder Uppsala universitet i samverkan med FLR till en fortbildningskurs för lärare. Syftet med kursen är att presentera idéer och perspektiv som kan utveckla undervisningen i Re med den övergripande frågan: Hur kan undervisningen bli mer inspirerande, relevant och utvecklande för eleverna? I seminariet medverkar en hel rad intressanta föreläsare: Eskil Franck, Olof Franck, KG Hammar, Ulf Jämterud, Göran Larsson, Annika Lindskog, Malin Löfstedt, Pernilla Quis, Anders sjöbrandt och Peter Åkerbäck. Anmälan senast den 5 november. Mer information: eller e-post: Vuxnas väg till tro Nationell konferens om vuxenpedagogik den 20 november, kl på Sensus lokal Möte. Klara S:a Kyrkogata 1, Stockholm. Konferensen vänder sig till dem som arbetar med vuxenpedagogiska frågor i stift och församlingar och alla som vill reflektera kring och utveckla vuxenundervisningen. Inbjudare och arrangörer: Kyrkokansliet i Uppsala och Sensus: Information per e-post: Nordisk religionspedagogisk konferens i Umeå Konferensen i Umeå den 9-13 juni 2009 var den 10:e i ordning efter starten Syftet med konferenserna är att stimulera den religionspedagogiska forskningen inom de nordiska länderna inom hela dess område skolans och de religiösa gemenskapernas religionsundervisning. Vidare skall NCRE bidra till informationsutbyte och uppmuntran till unga forskare inom området. Sedan några år möts konferensen vart annat år. Inbjudare detta år var Universitetet i Umeå och den lokala kommittén med ansvar för planering, genomförande och uppföljning i form av publicering bestod av bland andra Karin Sporre och Hanna Zipernovszky. Antalet deltagare var ca 75. Bland dessa fanns ovanligt många deltagare från utomnordiska länder. Detta återspeglades också i gruppen föreläsare och respondenter. Föreläsare och deras teman: Professor Erik Amnå, Örebro universitet: From excellence in dealing with similarities to learning how to handle differences. Scandinavian Democracies at a crossroad. Professor Madeleine Arnot, Cambridge University, GB: Global citizenship education: a new gender ethic, gender hegemony and a gendered collective conscience? Dr Dan-Paul Jozsa, Münster University, D: Islam in education: A contribution to dialogue or a factor of conflict? I tematiskt organiserade smågrupper presenterades ett stort antal paper om pågående eller nyligen avslutade forskningsuppgifter. Smågrupperna och inte minst mellanrummen mellan programpunkterna gav goda möjligheter till kunskapsutbyte men också personliga kontakter. Till det senare bidrog och väl planerade stadsvandringar och utflykter i Umeås omgivningar. Konferensen avslutades med utvärdering, en del praktiska diskussioner och ett välkommen till Århus När detta skrivs i september 2009 förbereds publiceringen av bidrag från konferensen. Rune Larsson

4 Frälsarkransen en väg till livsmod och tillit av Eva Cronsioe, präst i Svenska kyrkan och Thomas Ericson, pastor i Svenska Missionskyrkan Vi är skapade att leva i relationer, vi blir till i mötet med varandra. Vi har fått förmågan att tänka, känna och handla. Vi kan välja, vi kan förändras och vi kan ta ansvar. Vi kan också kommunicera med andra. När vi skapar miljöer, formar kurser och liknande bör tilltron till människors egen potential vara vägledande. Vår uppgift är att inbjuda och möjliggöra. Kurskonceptet vi presenterar har vuxit fram i en lokal svensk kontext, i mötet med grupper där huvuddelen av delta-garna har vari kyrkoovana. Intresset har varit stort för ett arbetssätt där Frälsarkransen är ett viktigt pedagogiskt redskap och kurskonceptet används i dag på flera håll i landet. På olika sätt hämtar församlingar och grupper inspiration från den erfarenhet vi har gjort. I ett häfte, utgivet av studieförbunden Sensus och Bilda, beskrivs grundtankar och konkreta förslag. En väg till livsmod Boken En väg till livsmod möt kristen tro med Frälsarkransen skrevs parallellt med att vi höll våra första två kurser. Texterna i boken kan dels fungera som underlag för en inledande input under kurskvällen och dels som något för kursdeltagarna att läsa efter samlingen som fördjupning och hjälp till fortsatt reflexion. Boken kan självklart även läsas som en fristående introduktion till kristen tro. Som vi skriver i förordet önskar vi att våra texter ska upplevas som en inbjudan till dialog. Vi har funnit att Frälsarkransen är mycket användbar som pedagogiskt redskap. Varje pärla i kransen berättar något om människolivets villkor om förundran, kärlek och hopp, men även om ökentider, kamp och mörker. Genom att vandra från pärla till pärla och samtidigt möta berättelserna om Jesus får vi möjlighet att reflektera över våra egna liv och pröva trons livshållning i praktiken. Det som påverkat våra vägval vid utformningen av kurserna är den pedagogiska grundhållning som är mer eller mindre integrerad i oss själva. Nedan följer ett försök att formulera den grundhållning som präglar kurskonceptet och boken. Gud är större än våra försök att förstå Det är vår djupa övertygelse att Gud alltid är större än våra försök att förstå eller fånga Gud. Gud är också större än kyrkan. Även kyrkoovana människor kan bidra till förståelsen av vem Gud är. När vi inbjuder till en introduktion till kristen tro är det ingen som har monopol på Gud. Tron på Gud är också en tro på människan. Olikheter som vägar till ny kunskap Människors olikheter är inget hot utan en möjlighet. I mötet med den andre finns en chans att tydliggöra vem jag själv är, att lära mig och upptäcka något nytt. Det kan bli ett möte som leder till växt och mognad. Kristen tro kan aldrig överlämnas som ett färdigt paket. Vi kan introducera den genom att inbjuda till dialog och erbjuda redskap för ett möte mellan människans egen berättelse och livserfarenhet och den Stora Berättelsen i form av Bibelns berättelser och den kristna traditionen. Sådana möten är alltid unika. Samtidigt är dialogen med andra ovärderlig, både för att utveckla ett eget språk och för att få ett sammanhang. Kristen tro är både en personlig tro och gemenskapens tro, aldrig bara det ena. Människan har många språk En människa upplever, lär sig och kommunicerar till stor del med sin kropp. Det gäller i synnerhet när vi närmar oss det heliga. Kroppen vet alltid mer än knoppen har någon sagt. Det är därför riterna och symbolhandlingarna finns. Det är därför vi har så många språk och uttryckssätt utöver de verbala; färg, form, musik, rörelse och så vidare. Nu förstår jag att tron inte är nåt som sitter här uppe i huvudet. Det är liksom något som har ramlat ner i magen. Min farmor var troende och då förstod jag aldrig vad det var. Nu känner jag att jag har funnit samma sak som hon, berättade en av våra kursdeltagare, när vi avslutade kursen. Den praktiserade tron Om det inte leder till handling har vi inte förstått, sa en religionspeda-

5 gog en gång. Vi delar hans övertygelse att kristen tro handlar om livet vi lever, inte om teorier vi håller för sanna. Sedan är det kanske inte alltid så lätt att gå från insikt till handling, men som Martin Lönnebo skriver: din längtan och din vilja räknas dig som fullbordad gärning. Vår uppgift, som pedagoger och ledare, är att inbjuda varandra att pröva tro och andlighet i vår vardag. While we cannot think ourselves into a new way of living, we have to live ourselves into a new way of thinking. ( Då vi inte kan tänka oss in i ett nytt sätt att leva, måste vi leva oss in i ett nytt sätt att tänka ). Detta citat av Richard Ruhr har varit vägledande i vårt eget arbete. Frälsarkransen är här ett suveränt redskap. Lekfullt, kroppsligt och laddat med djup livsvisdom. Samtidigt är det ovant för de flesta av oss att använda sig av ett pärlband. Vår erfarenhet är att det får oss att sänka garden och våga öppna oss för nya intryck, tankar, känslor och handlingar. Kursdeltagarna hör oss ofta säga: pröva och se vad som händer. Vi inbjuder varandra att öva, att pröva. En del av momenten kallar vi tex pedagogisk övning respektive andlig övning. Vårt förhållningssätt som ledare visar sig i allt vi gör. Inte bara i det vi säger. Vi är inte färdiga, vi är också på väg. Berätta och lyssna Vi inbjuder till samtal. Även våra korta föredrag, vi kallar dem input, är en del av ett pågående samtal. Vi tror att förutsättningen för personlig växt är störst om samtalet är icke-argumenterande, om berättandet och lyssnandet får stort utrymme. Ett samtal som är erfarenhetsbaserat, livsnära och utgår från jag-budskap skapar goda förutsättningar för personliga möten och mänsklig växt. Under varje kurskväll har vi utmanat varandra med följande frågor: Det här berörde mitt liv, mina erfarenheter, min längtan. Det här vill jag pröva, det här vill jag göra. Vi har bland annat hämtat inspiration från religionspedagoger som Thomas H Groome och Björn Wiedel. Den grundhållning som finns i arbetet kring Vuxendialog har också inspirerat oss. En väg till livsmod och tillit en kurs för dig som vill lära känna kristen tro och öva dig i praktisk andlighet, så rubricerar vi inbjudan till våra kurser. Här finns inte utrymme att berätta om de enskilda momenten för en kurs sådant som inbjudan, gruppen deltagare, ledare, förhållningsregler/kontrakt lokaler och miljö, materialet Frälsarkransen, boken En väg till livsmod, anteckningsboken och tankarna bakom respektive moment under en kurskväll. Vi har valt att inbjuda till en kurs där vi möts 7-8 gånger varannan vecka. En kurskväll kan se ut ungefär så här: Enkel måltid Välkommen * Runda. Vid första träffen: namn + därför är jag här. I fortsättningen: något från förra gången eller hänt se n sist. * Något om kvällen Landaövning med Frälsarkransen i handen Input miniföredrag, med utgångspunkt i dagens pärlor Pedagogisk övning för flera sinnen Frukt Gruppsamtal Frågor: - vad hörde du? vad upplevde du? vad tänker du om det? Ca Skriva egen reflexion i dagboken (ev. görs det hemma) Kurskvällen och mitt liv: Det här berörde mitt liv mina erfarenheter min längtan Det här vill jag pröva, det här vill jag göra Andlig övning i kyrksalen, gärna runt ljusbäraren...fräsarkransen är ett slags radband med 18 pärlor. Den utformades 1995 av biskop Martin Lönnebo som en hjälp för enskilda människor till fördjupad bön och en innerligare Gudskontakt. Den har sedan dess använts på många håll av enskilda och i barn- och vuxengrupper. Läs mer: En väg till livsmod och tillit ett kurskoncept med Frälsarkransen som pedagogiskt redskap, utarbetat av Eva Cronsioe och Thomas Ericson En väg till livsmod och tillit ett kurskoncept, Sensus och Bilda En väg till livsmod och tillit möt kristen tro med Frälsarkransen. Eva Cronsioe och Thomas Ericson. Verbum Mer information om Frälsarkransen och tankarna bakom den hittar du på samt diverse material från Verbum. Kontakt: se,

6 Lärande i smågrupp Alpha av Staffan Stadell, präst i Svenska kyrkan - en av initiativtagarna till Alpha i Sverige Pedagogiskt tänk För att förklara Alphas pedagogiska tänkande använder jag mig av fyra kärnord. Rötter i den Anglikanska kyrkan Alpha-kursen har sina rötter i den Anglikanska kyrkan och mera konkret Holy Trinity Church Brompton London (HTB). Den började 1977 som en presentation av den kristna trons grunder och omfattade fyra kvällar som sedan utökades till 10 kvällar och så senare med ett veckoslut om Den Helige Ande. Det visade sig att en kväll i det ämnet inte alls räckte till. År 1989 kom Nicky Gumble som präst till HTB och övertog då ansvaret för kursen. Den andra kursen som Nicky Gumble genomförde blev en vändpunkt. Alla deltagarna i gruppen var nya i kyrkan men efter helgen om Den Helige Ande hade de kommit fram till en kristen bekännelse och fortsatte sitt sökande inom kyrkans ram. Denna erfarenhet gjorde att församlingen ändrade målgrupp för kursen från sådana som redan fanns med i kyrkans sammanhang till personer som hade noll erfarenhet av kristen kontext. Kursen växte till 400 deltagare och allt fler hörde av sig till HTB och ville veta vad de gjorde som förde så många nya människor till deras sammanhang genomfördes så den första Alpha-konferensen i HTB och därmed började en enorm tillväxt. Två år senare anordnades 1200 kurser, de flesta i GB, och i dag, 2009, rör det sig om kurser i 165 länder och inte mindre än från alla kyrkor och samfund har fram till i dag gått en Alpha-kurs. Alpha i Sverige Kummelby kyrka i Sollentuna församling, där jag har min tjänst, hade sin första kurs våren Vi kom också att ta ansvar för Alphas spridning i Sverige och organisten Christer Wallström fungerade som nationell rådgivare. Den första utbildningskonferensen hölls Kursens uppläggning Varje kurskväll börjar med mat som man äter tillsammans med den samtalsgrupp man tillhör. Därefter följer ett föredrag över kvällens ämne och till sist träffas deltagarna i smågrupper om åtta till tio personer för samtal. Innehåll och dispositionen av föredraget bestäms av innehållet i deltagarhäftet, det enda material som ingår i kursen. Utöver detta finns också grundboken, Livets frågor, av Nicky Gumble, som grund för de femton föredrag som kursen innehåller. Nicky Gumble har också skrivit Handboken om Alpha. Relation Det har ofta sagts: Människor kommer till kyrkan av en mängd orsaker, men de stannar kvar bara av ett skäl; att de får vänner. I Alpha-kursen vill vi bygga vänskap och kvällens början med mat har där sin givna plats. Gruppdeltagarna lär känna varandra och den trygghet som växer fram vid bordet finns sedan med i samtalet som en förutsättning för det förtroende som krävs för det personliga samtalet. Förtroende föregår tro. Förtroende gör också att kulturklyftor överbryggas. Kyrkan är inte något direkt lättillgängligt sammanhang för den helt nye. Och för dem som kanske funnits med i kyrkan sen barnsben gäller detsamma i mötet med andra kulturer i gruppen. Vikten av relation och vänskap säger också något om kursens tidsperspektiv. Tio kvällar + ett veckoslut är mycket kort tid när det gäller trosfrågor. I Alpha-kursen ges möjligheten till ett grundmaterial för den fortsatta processen. Process I Alpha-kursen handlar det inte första hand om ett Katekumenat (läromässig undervisning) utan Kerygma (förkunnelse), blev slutsatsen för den grupp kardinaler som granskade materialet för Katolska Kyrkans räkning. Lärofrågorna och de teologiska klurigheterna berörs ytterst sällan. I samtalen däremot återkommer frågor baserade på allt det livet fört med sig och med följdfrågan: Platsar jag hos den Gud som ni i Kyrkan talar om. Och om jag gör det vad innebär då det? Svaret på den frågan kräver betydligt längre tid än vad kursen omfattar. Det gör att församlingen runt omkring utgör en nödvändig kontext för Alpha, som för att fungera behöver en fortsättning. När vi beskriver vår pedagogik i grupprocessen talar vi om: Form, Storm,

7 Växt och Näxt Det svåraste steget är det sista. Hur blir fortsättningen? Det är också det avgörande steget för processen. Öppenhet Alla är välkomna! Allt får frågas! gäller för Alpha-kursen. Varje medlem i gruppen skall ges möjlighet att uttrycka sin tro och sin livserfarenhet. Men där skall också ges frihet att vara tyst. Eftersom kristen tro är mer än teori och intellektuell bearbetning, ingår också bön, förbön, lovsång osv i kursen. Öppenheten innebär att allt detta utövande alltid är frivilligt för deltagarna. För ledarna innebär öppenheten ett förhållningssätt befriat från press och resultatfixering. Tydlighet Detta förhållningssätt är förutsättningen för tydligheten. Om alla deltagarna i gruppen inbjuds till att vara tydliga i sin trosuppfattning så gäller det också för ledarna. Tydligheten handlar inte om de rätta svaren utan om ärlighet och uppriktighet. Här befinner jag mig på min vandring. Samtidigt är det en grundkurs i Kristen tro, vilket innebär att deltagarna skall kunna förvänta sig vägledning i sitt sökande. Som kristna har vi Jesu uppmaning att informera, att förkunna och när vi gör det i kombination med ett öppet förhållningssätt blir tydligheten just information som ger material för samtalet. Det bidrar till att stärka vänskapen och förtroendet, det som för processen vidare. Människosyn Varje deltagare i kursen ses som en Guds skapelse så det är inte bara vi som är intresserade och med glädje möter dem som kommer utan framför allt vår Herre och Han gör det i en kärlek som är befriad från allt selektivt tänkande. Deltagarna är där av fri vilja, beredda att satsa tid, energi och kursavgift. De tar själva ansvar för sitt deltagande och för vad de sedan gör med det som de fått och varit med om. Varje deltagare är en unik människa som i sin person utgör en del av Guds skapelse. Det återspeglas när vars och ens gåvor, talanger, personliga egenskaper eller hur vi nu uttrycker det, får komma till sin rätt. Denna avbild är dock splittrad, då människan är en del av världens bortvändhet från dig. Människan har del i synden i den mening som grekiskan uttrycker det, att hon har missat målet. Upprättelsen sker genom av relationen till Gud Fadern upprättas i tron på och tilliten till Jesus men också i att människors relation till sig själv och sina medmänniskor upprättas. Kunskapssyn Talet om relationer för oss över till kunskapssynen i Alpha. Det är skillnad på att känna till om någon och att känna någon. I det påståendet finns något av Alphas kunskapssyn. Vi ger kunskap om kristen tro men hela tiden medveten om dess begränsning när det gäller att förstå Gud. Förståelsekunskapen beskrivs bätre med kärnord som relation process, öppenhet tydlighet än med intellektets kunskapsinhämtning och bearbetning. Vi eftersträvar en integrerad, införlivad, inkarnerad kunskap. En införlivad kunskap handlar om process och tar tid. Och det ska den få göra eftersom det handlar om livets växt och då är det inte frågan om instant. I Alpha-kursen ger vi kunskap som ett redskap i den växten. Teologi Därför handlar det också om teologi läran om Gud. Den återkommande grundkurs som ges i kyrkan konfirmandundervisningen brukar oftast börja i 1:a trosartikeln, Gud Fader, Skaparen. Det gör vi också i Alpha, men mera handfast, då varje kväll börjar med mat. Vi möts på skapelsens plan. Att mötas där finns sedan med under hela kursen. Men läromässigt går vi direkt på 2: a artikeln om Sonen. De första ämnen som tas upp är: Vem är Jesus? och Varför måste Jesus dö? Alphakursen är kristocentrisk Kristus som sann Gud och sann människa. Han är den genom vilken vår relation till Gud upprättas och består. Detta beskrivs i den tredje kursomgången då ämnet är Hur kan jag vara viss om min tro? Där säger vi: Kristen är den som har en relation till Gud genom Jesus Kristus. Relationen till Gud är nåd från början till slut och den nåden leder till handling. Paulus säger i Kol.1:28-29: Honom (Jesus) förkunnar vi genom att vägleda.. undervisa för att kunna föra fram alla som fullvuxna i Kristus. Fullvuxna blir ingen av oss i meningen färdig och fullkomlig men däremot kan vi alla bli mer mogna. Vi hoppas att Alpha kan vara en del av den processen bl.a. genom att vägleda till en förståelse att Hjälparen. Den Helige Ande är med i skeendet. Det är Anden som lär (Joh.14:26) och som vittnar om Jesus (Joh.15:26) Det är Anden som också ger växten så att vi bär frukt (Gal.5:22) och som ger av sina gåvor till tjänst för andra. (1Petr.4:10, 1Kor.12:11). Alpha som förändringsfaktor Kummelby kyrkas vision lyder: Förändrade människor för en förändrad värld. Alpha-kursen är en mycket viktig del i förverkligandet av den visionen. För när människor utifrån sina förutsättningar och i sitt tempo får införliva tron på Jesus Kristus, handlar det om en livslångt skeende. Jag ser det i Kummelby och även i andra kyrkor, en tillväxt i antal och i mognad. Jag hoppas att det också hos oss skall bli som i London, där biskopen inte längre stänger några kyrkor utan kontaktar HTB. De skickar dit en grupp på personer som bl.a. börjar med Alpha och sedan växer. Det har skett ett 20 tal gånger där, så varför inte också här. Det kommer att behövas.

8 Helhet och delande en presentation av Vuxenkatekumenatet! Lise-Lotte Wallin Vägen in handlar ytterst om församlingens förhållningssätt till människor. Är församlingen en välkomnande församling? Är det ok att komma med? Finns det plats för andra än dem som redan delar gemenskapen? Katekumenatets idé är att initiera människor in i kyrkan, att hjälpa sökande människor att hitta in i kyrkan eller sådana som tidigare varit aktiva i exempelvis barnverksamheten, körer eller annan kyrklig verksamhet att hitta tillbaks. Katekumenatets mål är att den enskilde deltagaren tar ställning, erbjuds möjligheter att komma fram till svar på sina frågor. Den enskildes sökande kan och får ta tid. Växande sker på olika sätt och följer unika mönster för varje individ. Förhållningssättet uttrycks bäst i följande dikt, av en okänd författare: Vår främsta uppgift, när vi närmar oss andra människor, andra kulturer, andra religioner, är att ta av oss skorna, ty eljest kanske vi en dag upptäcker att vi själva trampat in i en annans dröm. Ja, än allvarligare: vi kan glömma att Gud var där före oss. (P. Purnell s 92) Att Gud söker människor är en grundförutsättning i kyrkans tänkande. Kyrkans uppgift är att hjälpa människor att förstå och ge ett språk för denna erfarenhet. Genom att deltagarna i katekumenatsgruppen delar sina livsberättelser genom övningar, bibeltexter och liturgier växer kunskapen både hos sökarna och medvandrarna. Medvandrare är deltagare i gruppen som är aktiva i församlingen. Många av dem har själva gått vägen, deltagit i en katekumenatsgrupp tidigare. Huvudord i katekumenatet är vägen, delande, medvandrare och liturgier. Vägen är strukturen för gruppens vandring. Då kyrkoåret ger en god struktur så följer gruppen ofta året genom att börja på hösten och avsluta vid pingst. Vägen är uppdelad i olika perioder: Första delen av vägen är den period då sökare de som anmält intresse för katekumenatet inbjuds till att vara med i en grupp. Denna del kan bestå av temakvällar, ett samtal mellan präst och sökare, information i form av affischer, brev, samtal med tidigare vandrare som berättar, osv. När gruppen börjat ta form kommer deen första liturgin: Välkomnandets liturgi välkommen att vandra vägen. Till sökaren ställs frågan om hon/han vill vandra vägen och till församlingen ställs frågan om den är beredd och villig att hjälpa sökarna. Lärande och växande är en period då sökarens frågor står i centrum och kunskap byggs utifrån gruppens frågeställningar. Metoder och övningar skiftar från grupp till grupp och församling till församling. Detta är den långa perioden i vandringen, från hösten fram till fastan då den andra liturgin kommer. Kallelsens liturgi har sin inriktning på att sökaren kallas att följa Kristus. Fokus ligger på att det är Kristus, kyrkan som kallar. Sökaren avger ännu inte något svar, det kommer längre fram. Det sökaren inbjuds att säga ja till är frågan om hon/han vill fortsätta sin vandring. Perioden under fastan kallas fördjupning och handlar om kyrkans trosfrågor. En vanlig gåva vid Kallelseliturgin är Trosbekännelsen eller Vår Fader

9 vackert nedskriven på ett ark. Fördjupningen handlar om att samtala om bekännelsen, bönen och om det kristna livet och vad det betyder i ens liv, ens vardag. Fastetiden och fördjupningstiden övergår i påskens glädje och då firas dop, konfirmation eller förnyelse av doplöftena i Bekräftelsens liturgi. Nu är tiden inne för att få säga ja till kallelsen att vara en del i kyrkan. Efter påsktiden kommer en period då den enskilde får fundera över vad hennes roll, uppgift och kallelse är eller kan bli. Många uttrycker tacksamhet för det de fått vara med om och vill gärna ge något tillbaka till kyrkan. Samtalen under denna period mynnar ut i en sändningsliturgi där sökarna sänd ut till att leva sitt liv som kristen i de många slags uppgifter som svarar mot den enskildes förutsättningar och församlingens behov. Helhet och delande Helhet och delande är grunden i katekumenatet. Det handlar om att se till hela människan, till kropp, själ och ande, att ge möjlighet att uttrycka sig och ta emot kunskap på olika sätt, genom övningar men också genom liturgierna. Genom delande av livsberättelser och att lyssna till de andras berättelser upptäcks Guds handlade i historien. His-story finns såväl i den enskildes liv som i bibeln. Bibelordet har en stor plats i övningarna. Deltagare i grupperna berättar ofta om vandringen som genuin och att den förändrat deras liv. Att bli tagen på allvar med sina frågor och tankar som lett vidare i samtal och där liturgierna har hjälpt sökaren att ta steg in mot en mogen tro. Frivilligheten har framhållits och beslut om att avstå från att gå vidare på vägen har varit ett lika rätt som att gå vidare.det är sådant som skapar trygghet och ger en beredskap till att lyssna inåt. En modell från fornkyrkan I Sverige har vi i första hand hämtat inspiration från Anglikanska kyrkan. Katekumenatet har sitt ursprung i fornkyrkan. Modellen har i olika former funnits kvar i missionsarbetet, medan dess moderna form har hämtats från Katolska kyrkan som vid Andra Vatikankonsiliet under talet antog Vuxenkatekumenatet som den väg som skall användas för vuxnas initiering in i kyrkan. År 1991 höll den anglikanske prästen Peter Ball de första kurserna i Sverige om Vuxenväg till tro, som vuxenkatekumenatet kallades i början. Samma år bildades nätverket för Vuxenkatekumenatet i Svenska kyrkan. Ledande personer under det första skedet var Anders Alberius och Karl-Gunnar Elversson. Sedan dess har nätverket arbetat med att inspirera stift och församlingar till att starta katekumentsgrupper. I en projektrapport från 1997 uttryckte sig biskop Lars Eckerdal på följande sätt: Föreliggande rapport belyser erfarenheter under etapper av den urgamla samtalsvägen till tro, via Emmaus till Jerusalem. Den vägen är opraktisk och irrationell. Opraktisk, för den förutsätter vandrares och följeslagares engagemang, öppenhet och tillgivenhet. Irrationell, för ingen vet vad som händer längs vägen och vad som döljer sig bak nästa vägkrök. Denna opraktiska, irrationella väg, gestaltad på olika sätt, är nog ändå famtidsvägen för dem som vill slå in på och komma vidare på Vägen. (Göteborgs skriftserie 1997:1 s.6) En modell som tillvaratar liturgins rikedom Vi som mött och lever med katekumenatet fascineras av dess helhetstänkande. När jag mötte metoden hade jag länge sökt efter en metod som tog den vuxne på ett vuxet sätt, där rollerna inte var de traditionella, en som vet och en som inte vet. Jag sökte också en modell som tog tillvara den rikedom kyrkan har i sina liturgier, sina riter. Vetskapen om att Gud skyddar mig blir konkret i mitt liv, när korset tecknas på min panna, och jag i min kropp erfar denna sanning. Jag sökte en modell där fler än anställda hade tydliga ledarroller, en modell som bygger upp församlingen till en kropp med många lemmar, där delarna är beroende av varandra och bygger upp en större helhet. Vuxenkatekumenatets logotype. Det svenska nätverket har en hemsida: som tyvärr inte är helt aktuell, men ändå innehåller en hel del värdefull information. En hemsida som rekommenderas är den finska lutherska kyrkans svensktalande del, där det finns en hel del information att hämta om katekumenatet. nsf/start Referenser (se också under avdelningen Litteratur på annan plats i tidningen) P. Purnell (1985) Our Faith Story. Collins. Vuxenväg till tro, Projektrapport. Göteborgs skriftserie 1997:1 s.6

10 Vuxendialog - för livsnära samtal Jenny Rogestedt, präst i Oscar Fredriks församling, Göteborg församling startade man då upp små samtalsgrupper som fick beteckningen dialoggrupper, eftersom dialogen var den metod som användes för att hjälpa deltagarna att mötas och förstå varandra. Att lyssna och bli lyssnad på var det centrala. Efter ett tag uppkom behovet av en samtalsmetod och en struktur som kunde underlätta en dialog mellan deltagarna. Metoden och strukturen skulle hjälpa deltagarna att undvika de fallgropar som man lätt hamnar i då man samtalar i grupp, t.ex. att samtalet blir opersonligt, att det övergår i en diskussion i stället för dialog, att någon dominerar, att någon tror sig sitta inne med alla svar och ständigt kommer med råd, att det som sägs i gruppen sprider sig utanför gruppen m.m. Om att vara kyrka när platsen i det offentliga rummet blir allt mindre Hur skall vi vara kyrka i en tid då medlemsantalet minskar, då färre besöker våra traditionella gudstjänster och då kyrkans plats i det offentliga rummet blir allt mindre? Detta är en fråga som vi som arbetar i kyrkan alltid bär med oss. Är det så att människor idag är mindre intresserade av kyrkan och andliga frågor? Eller är det så att vi som kyrka brister i vår förmåga att lyssna in människors behov och andliga längtan? Anton Wessels som är professor i missionsvetenskap på Amsterdams fria universitet, menar att människor idag tappat förtroendet för den kristna kyrkan och därför inte förväntar sig något från det kristna evangeliet. En av anledningarna till denna förtroendekris är att relationen mellan kyrkan och folket ofta varit en envägskommunikation och att kyrkan förutsätter att människor idag har samma frågor som de alltid haft. När kyrkan tappar bort den sanna dialogen med människorna hon skall tjäna blir det också svårt att formulera evangeliet om Jesus Kristus på ett sätt som berör människors liv. Jag tror likt Wessels att vi som arbetar och på olika sätt verkar i kyrkan måste finna vägar där förtroendet för 10 kyrkan återupprättas. Detta kan göras på många sätt inte minst genom att öppna upp för en sann dialog där kyrkan lyssnar in vilka frågor och behov som människor bär på. En möjlig väg för kyrkan att skapa dialog med människor ges oss vuxendialogen 1 som är en vuxenpedagogisk modell för livsnära samtal i små grupper. Utgångspunkten i vuxendialogen är att vända sig utåt och ta reda på vilka frågor som är viktiga för människorna i vår närhet och undersöka om det finns ett behov av att samtala kring dessa frågor tillsammans med andra i små dialoggrupper. Historik När vuxendialogen växte fram i början på 90-talet, var det ett resultat av en attitydundersökning bland konfirmandföräldrar som gjordes i Viksjö församling i Stockholm Denna undersökning hade som mål att få till stånd en dialog med människor som annars sällan syntes i kyrkans verksamhet. Resultatet av undersökningen blev att många uttryckte ett behov av att samtala kring sina viktiga livsfrågor med andra. I Viksjö 1 Här och i det följande skrivs ordet vuxendialog resp. vuxendialogen kursivt, när ordet syftar på den särskilda modellen vuxendialog. Idag finns det en enkät kopplad till vuxendialogen som man kan använda sig av om man vill göra en lite mer omfattande attitydundersökning för att komma i kontakt med människor som kan tänkas vara intresserade av att delta i en vuxendialoggrupp. Men man kan också arbeta i mindre skala genom att öppna upp en dialog med de människor som regelbundet strömmar genom våra verksamheter som barnföräldrar, körmedlemmar, konfirmandföräldrar m.fl. Utifrån mina erfarenheter av att arbeta med vuxendialog och den stora enkätundersökningen bekräftas jag i min tro att vuxendialogen kan hjälpa oss att återupprätta ett förtroende. Flera människor som jag mötte under enkätarbetet sa: Tänk att ni i kyrkan är intresserade av mitt liv och mina frågor! Vuxendialog som metod för samtal i små dialoggrupper Det specifika med vuxendialogen är att det är deltagarna i dialoggruppen som bestämmer vad man skall samtala om. Det kan handla om att vara förälder, att växa som vuxen, meningen med livet, våra livsval, sökande efter en tro och mycket annat. Det vuxendialogen erbjuder är en metod för samtalet i dialoggruppen som hjälper deltagarna in i en äkta dialog med varandra.

11 Dialoggruppens samtalsstruktur Fika 10 Min Livsnära berättelse minuter Eftersamtal 5-15 Min Temasamtal/ Reflekterande grupp 60 Min Avslut 5 min Fika man landar efter dagens alla händelser. Småprat Livsnära berättelse alla deltagare får 5 minuter på sig att berätta vad som pågår i hennes/hans liv just nu. Här använder man ofta ett ljus som skickas runt. Den som har ljuset har ordet. Inga kommentarer under rundan. När alla berättat sin livsnära berättelse frågar ledaren: Är det någon som vill ha kommentarer? Det är den som berättat som avgör! Eftersamtal Om det finns någon eller några som vill ha kommentarer på sin livsnära berättelse går man över till eftersamtalet. Här får deltagarna ge reaktioner på det som sades av personen som bett om kommentarer. Eftersamtalet skall vara kort, 5-15 minuter beroende på hur många som vill ha kommentarer. Temasamtalet Här samtalar man fritt kring dagens ämne, som deltagarna valt. Det kan vara lämpligt att ledaren eller någon annan har förberett en s.k. språngbräda som hjälper deltagarna att komma igång med samtalet. Avslut Vad tar du med dig från idag? Man går en runda då deltagarna får tillfälle att svara på frågan. I de dialoggrupper där man samtalar om tro kan avslutningen vara en bön eller andakt. Det är något man kommer överens om i gruppen. I korthet kan vuxendialogen se ut på följande sätt: Människosyn, kunskapssyn och teologi Vuxendialogen vilar på samma ideal som diakonin och folkbildningen. Diakoni helhetssyn på människan som kropp, själ och ande, alla människors lika värde, människan är fri och kan själv ta ansvar för sitt liv, människan blir till i mötet med andra. I detta möte ansvarar hon både för sig själv och för andra. Folkbildning tro på att varje människa har förmågan att lära, växa och mogna under hela livet och att en viktig grund för kunskap ligger i reflektionen över våra livserfarenheter. Kunskap är något vi kan utveckla i mötet med andra människors livserfarenhet. Den teologi som bär upp vuxendialogen utgår från tanken att det mänskliga mötet kring det som berör och är viktigt för människor är heligt. När vi delar våra liv, våra tankar, känslor och drömmar med varandra, växer och mognar vi som människor. I det sant mänskliga finner vi också det gudomliga. Att lyssna in människors behov och frågor, samt erbjuda forum och goda samtalsstrukturer för livsnära samtal ser jag som oerhört viktigt då vi skall forma framtidens kyrka. Vuxendialogen är en modell som kan hjälpa oss med detta, men det finns naturligtvis många fler vägar. Mer information om Vuxendialog Vuxendialog ägs idag av Sensus studieförbund i samarbete med Bilda. Från Sensus kan man beställa skriften En liten bok om Vuxendialog. I dialoggruppen som består av 5-7 deltagare möts människor som delar samma längtan att få samtala kring ett visst tema utifrån sina egna livserfarenheter. Gruppen träffas 7 gånger. Den 7:e gången utvärderar man. Kanske vill gruppen avsluta, kanske vill man fortsätta. 11

12 Vuxenpedagogik i församling gemenskap i skillnad och likhet Rebecca Söderblom, projektledare för vuxenkatekumenatet, präst, doktorand kunskap. För att ett möte mellan två människor skall kunna utvecklas och fördjupas till en (god) relation krävs nyfikenhet, en beredskap till kontinuerlig självprövning och revision av egna föreställningar. När detta sker kan människor känna igen sig i varandra och upptäcka nya skillnader som kan skapa andra tolkningsmönster att förstå sig själv, livet och världen. Det är utifrån en sådan här tanke som jag kommer att beskriva metoderna. Jag börjar i skillnaden, på ytan. Hur välkomnas människor som kommer till församlingar och vill veta mer om livet och den kristna tron? Vilka redskap har församlingarna tillgång till för att bereda dessa rum när de efterfrågas? Fyra relativt välkända metoder som används för samtal och undervisning är Vuxendialog, Frälsarkransen en väg till livsmod och tillit 1, Alpha och katekumenatet. Med denna artikel är det min avsikt att, utifrån de presentationer om metoderna som gjordes vid Religionspedagogiska institutets seminarium på Lidingö den Frälsarkransen skapades av Martin Lönnebo, biskop emeritus i Linköpings stift i Svenska kyrkan och är ett i kyrkor och samfund sedan många år väl känt och använt radband för både enskild och gemensam bön och meditation. Den består av arton pärlor med olika symbolik, som följer på varandra i en viss ordning som sägs motsvara mönstret i mycket av traditionell andlig vägledning i äldre kyrklig tradition. En mängd böcker har skrivits både av Martin Lönnebo och av andra författare, med förslag på hur Frälsarkransen kan användas av enskilda och i grupper. För litteratur hänvisas till bokförlaget Verbum, I denna artikel kommer jag fortsättningsvis att kalla detta specifika kurskoncept för En väg till livsmod och tillit dels av utrymmesskäl men också för att vara tydlig med att det är just den kursen som avses, inte någon av de många andra verksamheter som utgår från Frälsarkransen. 12 september i år, presentera dem utifrån tankar om inbördes skillnader och likheter. Jag kommer också att ringa in några områden som jag anser vara i behov av kritisk reflektion och vidare utveckling för alla fyra metoderna. Min egen hemvist i sammanhanget är katekumenatet som jag har varit engagerad i på olika sätt under ett antal år. De övriga metoderna känner jag inte genom egen erfarenhet och har en begränsad bild av även i övrigt. Min jämförelse avseende likheter och skillnader baseras på de beskrivningar av respektive metod som gavs i föreläsningarna och de efterföljande samtalen vid ovan nämnda RPI-seminarium. Om skillnader och likheter När man träffar någon för första gången betraktar man varandra på ytan och bildar sig, med hjälp av inre reaktioner, föreställningar, värderingar och fördomar, en uppfattning av varandra. Den kan ha mycket lite att göra med den faktiska personen man har framför sig. Mitt intryck är att vi som är engagerade i de presenterade metoderna ofta beskriver de andra metoderna på ett sådant ytligt sätt utifrån en emellanåt bristande självkritik samt begränsad och ytlig Vuxendialog uppstod på initiativ av en diakon i Svenska kyrkans församling i stockholmsförorten Viksjö. Det är samtalsstruktur snarare än en kurs, och syftar till att främja lyssnande och dialog om så kallade livsnära frågor som utgår från och bestäms av gruppdeltagarna. Det finns ett stort antal vuxendialoggrupper och metoden utbildar egna ledare via studieförbund. Samtalen kan men behöver inte handla om kristen tro och grupperna kan bestå både kortare och längre tid. En väg till livsmod och tillit startade som en förfrågan från bokförlaget Verbum till två präster i Vallentuna norr om Stockholm, den ene verksam i Svenska kyrkan och den andre i Missionskyrkan, om att skriva andra generationens frälsarkranslitteratur. Man prövade en tänkt struktur och ett innehåll med en grupp deltagare och skrev ner vad som kom att bli kurskonceptet. En väg till livsmod och tillit är en kurs i kristen tro utifrån Frälsarkransen som vanligen pågår under ungefär en termin, och den har vunnit stor spridning trots att den är relativt ny. Alpha startade i den lågkyrkligtevangelikala 2 församlingen Holy 2 Jag är medveten om att lågkyrklig är ett begrepp som kan förstås på olika sätt och som i många avseenden är otillfredsställande som bestämning av en kyrklig-teologisk inriktning. Jag har trots detta valt att använda det som en översättning av low church Anglican ett begrepp som används på engelska och är relativt okontroversiellt som beskrivning av den del av Church of England som är protestantiskt-presbyterianskt influerad. För att tydliggöra att det inte är en svensk förståelse av lågkyrklighet som avses har

13 Trinity i Londonförorten Brompton. Alpha har med tiden utformats till ett färdigt koncept och har spritt sig även till andra kyrkotraditioner och kan karaktäriseras som ekumenisk och internationell. Det är en grundkurs i kristen tro där man träffas runt tio gånger under en termin. I svenska Alpha är det vanligt med ekumeniskt samarbete mellan frikyrkorna och Svenska kyrkan både i organisering och drivande av grupper samt i arbetet med ledarutbildningar. Katekumenatet har sitt ursprung i katolska kyrkan och diskussioner under Andra Vatikankonciliet som aktualiserade vuxenundervisningens betydelse i kyrkan. Via ekumeniska kontakter med ELCA (Evangelical Lutheran Church of America) och Church of England har rörelsen nått Svenska kyrkan och finns idag i ett flertal stift och församlingar samt i Stockholms katolska stift. Katekumenatet är i sin svenskkyrkliga form undervisning i fyra steg som innehåller speciella gudstjänster. Det pågår under två till tre terminer och syftar till dop, konfirmation eller dopförnyelse. Vid seminariet beskrevs dock inte bara metoderna från utsidan. Föreläsningarna gavs från insidan av engagerade och entusiastiska företrädare. Men, när jag som åhörare tänkte mig att skillnaderna därigenom skulle bli tydligare och mer nyanserade blev det tvärtom de fyra metoderna beskrevs med mycket likartade ord. Det som betonades som bärande för respektive metod visade sig i hög utsträckning vara gemensamt. Vuxendialog, En väg till livsmod och tillit, Alpha och katekumenatet är alla fyra metoder som syftar till att människor skall få möjlighet jag lagt till evangelikal. Även denna term är problematisk eftersom den ofta associeras med den evangelikala rörelse med tydligt högerpolitiska förtecken som är utbredd i bland annat USA. Jag använder termen i artikeln för att antyda bland annat vilka uppfattningar om Bibelns auktorietet och den Helige Andes roll som Alpharörelsen vilar på. att samtala och få undervisning 3 om livet och tron utifrån sina egna erfarenheter och frågor och sin livssituation. Grupperna är små, sällan och helst inte fler än tio deltagare, detta för att främja det förtroendefulla samtalet där alla deltagare får tid och utrymme i samtalet. I grupperna undviker man att kategorisera det som sägs i termer av rätt och fel, och betonar vikten av att deltagarna får tala utifrån sina erfarenheter och förutsättningar och söka tro i sin egen takt. I metoderna betonas samtalets betydelse för lärande och växt och uppmuntras deltagarna att prova sig fram. Man försöker inom ramen för metodens struktur att vara lyhörd och flexibel och ha gruppens behov i centrum. Oftast ingår någon form av gemensam måltid i träffarna. Att alla fyra metoderna förmår engagera och entusiasmera både ledare och deltagare framgår kanske tydligast av allt. Den beskrivning jag här har gjort är givetvis summarisk. Trots detta tror jag att man kan konstatera att det är mer som förenar än som skiljer, åtminstone utifrån presentationerna. Outtalad teologi I presentationerna fanns genomgående en otydlighet i definitionen av de teologiska utgångspunkterna för respektive metod. Alpha och katekumenatet med sina respektive ursprung, implicerar sinsemellan skillnader i synsätt gällande centrala teologiska teman. 4 Även i de två metoder med ursprung i Svenska kyrkan är de teologiska grundantagandena outtalade. De kyrkor och samfund, i vilka dessa metoder används, representerar och inom sig själva flera olika synsätt i teologiska frågor. Men även om man bejakar en mångfald av teologiska tolkningar inom det egna samfundet är det rimligt att undervisning, som ofta definieras som central verk- 3 Vuxendialogs direkta syfte är inte undervisning men kan fungera som samtalsgrupp om kristen tro. 4 Med centrala teologiska teman avser jag exempelvis gudsbild, kristologi, människosyn och försoningslära, kyrkosyn och synen på uppenbarelsen och Bibelns auktoritet. samhet, är teologiskt reflekterad och står i öppen relation till det samfund inom vilket den bedrivs. Mångfalden behöver inte vara problematisk i negativ mening. Men den är ett skäl att lyfta den teologi som metoderna vilar på för att man ska kunna förhålla sig medveten om vad det är man faktiskt undervisar om, och hur man förhåller sig till och uttrycker den mångfald av tolkningar som ryms både inom den egna men också inom andra traditioner, religioner och livsåskådningar. Många människor en Människa? Gemensamt för de fyra metoderna är ambitionen att deltagarens faktiska livssituation, erfarenheter och frågor ska vara utgångspunkten för verksamheten. Samtidigt definieras i kyrkliga sammanhang människan i generaliserande ordalag med anspråk på att vara universella och sanna. Dessa kan vara exempelvis att människan är en sökare, bärare och driven av en inre längtan benämnd som gudslängtan, i behov av mening och sammanhang, helhet, tillit och tro. De generella och teologiskt färgade beskrivningarna finns inom exempelvis katekumenatet där deltagaren kallas sökare. Även kurstiteln En väg till livsmod och tillit kan sägas implicera att människan lider brist på, eller åtminstone kan nå mer livsmod och tillit av att deltaga i kursen. Jag vill understryka att jag inte menar att detta är vad begreppen med nödvändighet måste betyda, eller att ett sådant synsätt företräds av ledare som driver kurserna. Det är dock viktigt att reflektera över hur det språk vi använder styr och formar våra erfarenheter även när vi använder på ytan harmlösa eller inkluderande termer. Det är dessutom sällan deltagarna, när de berättar om sina liv och sina motiv till att vilja vara i grupperna, presenterar sig med denna kategori av ord. Detta bör man vara vaksam på av flera orsaker. För det första skapar det en diskrepans mellan ambition och språk. För det andra visar det att metoderna innehåller och för vidare stereotypa beskrivningar av människans väsen med anspråk på 13

14 universell giltighet. Rätten att definiera och tolka är en maktfråga och den okritiska användningen av stereotypa om än välvilliga beskrivningar riskerar att reproducera maktstrukturer som man i sin ambition att sätta deltagaren sökaren i centrum antyder att man vill bryta med. Slutligen är beskrivningar av människans natur med anspråk på universell giltighet djupt problematiska i en sen- eller postmodern verklighet. Är det möjligt att hålla fast vid traditionella utsagor eller finna nya uttryck för människans väsen på ett sätt som inte reproducerar oönskade maktstrukturer? Är det önskvärt i en verklighet som så uppenbart behöver kunna härbärgera och uttrycka mångfald och komplexitet? Snacka går ju om tro och trovärdighet Flera sociologiska värderingsundersökningar visar att ju högre ekonomiskt välstånd ett samhälle har uppnått desto mer förskjuts värderingar mot att betona individens välbefinnande och personliga utveckling mer än kollektivets. Sverige tillhör i undersökningarna den grupp länder i vilken denna utveckling gått längst. 5 Det är en kvalificerad gissning att detta får genomslag även i verksamheter i kyrkor och samfund. I en undersökning som 5 Se exempelvis Ronald Inglehart och Christian Welzel Modernization, Cultural Change and Democracy The Human Development Sequence, Cambridge University Press, New York utfördes i ett antal församlingar i norra England antyds att detta gäller även på ett församlingsplan man anar vissa samband mellan församlingars ökade inriktning på verksamheter med subjektsorienterad spiritualitet med fokus på välbefinnande och självförverkligande och minskat socialt/diakonalt engagemang. 6 Metoderna som beskrivs i denna artikel är alla orienterade mot samtal och reflektion. Tre av dem innebär undervisning i den kristna tron. En fundamental del av den kristna tron är den konkreta solidariteten med människor som lider nöd. Detta perspektiv är inte en tydlig del i någon av de pedagogiska metoder som presenterades, vare sig i förslagen till samtal eller i praktiska övningar. Det finns skäl att fråga varför. Om den kristna tro vi undervisar om endast betonar den enskildes gudsrelation och välbefinnande men inte solidariteten med de lidande går det fundamentala i den kristna trons innehåll förlorat. Hur dessa ovan nämnda förhållanden och mönster manifesteras i metodernas strukturer, i våra grupper och i våra samtal och hur det i så fall kan förändras är av vikt både av konfessionella skäl och för vår trovärdighets skull. 6 Se Paul Heelas och Linda Woodhead The Spiritual Revolution. Why religion is giving way to spirituality. Blackwell Publishing, Oxford, Nätverket för katekumenatet i Sverige Steg på vägen en katekes för vår tid, Göteborgs stift. Metodmaterial under utveckling. Kjell Viklund, Lilla Jesusboken, Lilla tankeboken och Lilla ledarboken. Tre små häften utgivna av Strängnäs stift (Ej skrivna för katekumenatet men kan vara till inspiration) Elisabet Lindow, Ditt ansikte säker jag. Katekumenatet Vuxnas väg till tro. Arcus förlag, Lund. Martina Hansson och Nils Hammarström, Vägens gemenskap. Ett metodmaterial för vuxenkatekumenatet. Argument förlag, Varberg. Karl-Gunnar Ellverson, Att växa i tro. Presentation av vuxenkatekumenatet som en väg in i kyrkans tro. Mitt i församlingen nr 1992:2. Livets frågor - Boken innehåller undervisningen i alphakursen. Underlag för alphaföredragshållare men rekommenderas även för enskild läsning. Alphakursen, deltagarhäfte - Innehåller alphakursens föredrag i stolpform, bibelreferenser och anteckningsytor. Ett stöd för samtalet och för minnet efter kursen. Alphakursen, ledarhäfte - Innehåller stödmaterial för ledarträningen samt för gruppsamtalen. Själva ledarträningen finns på DVD. UngdomsAlpha, deltagarhäfte - Ny utgåva av UngdomsAlphamaterialet, anpassat för ungdomar på 2000-talet. Handboken om Alpha - Boken går igenom alphakonceptet, förhållningssätt och hur man genomför en alphakurs. Bibliodrama Läsa Bibeln med hela kroppen MiF 2003:6, Svenska Kyrkan Uppsala Bibliodrama och uttryckande konstterapi - samma andas barn, Lotta Geisler Scripture Windows - Towards a practice of Bibliodrama, Peter A Pitzele, Ph D.Alef Design group, Los Angeles Karin Nordström (2009) Autonomie und Erziehung. Eine ethische Studie. Avhandling vid CTR i Lund. Freiburg/ München: Verlag Karl Alber. Avhandlingen försvarades vid en disputation i Lund i slutet av september. Författaren diskuterar frågan om fostran kan legitimeras med hänvisning till att den syftar till autonomi. I vilken mening är i så fall automin ett legitimt mål? Fostran brukar ju anses legitim om den syftar till att främja självständighet eller autonomi. Avhandlingen problematiserar denna legitimerande funktion som autonomin har getts.. I sitt resonemang föreslår författaren ett synsätt som med hjälp av ett etiskt perspektiv knyter legitimitetsfrågan till både praktiska pedagogiska aspekter och en moralfilosofisk diskussion. Fostran karakteriseras som en intersubjektiv situation, kännetecknad av två centrala anspråk: asymmetri och riktning. Aspekter som ömsesidig respekt och samverkan, sökande 14

15 efter mening och tillit utgör viktiga komponenter för autonmikonceptet i ett pedagogiskt sammanhang. Det förstnämnda utgår från den olikhet som antas föreligga mellan fostraren och den som fostran är riktad till.. Mot bakgrund av en normativ diskussion om rimliga moralpedagogiska anspråk föreslås att autonomi betraktas som integrerad på ett konstitutivt sätt i heteronomi, samtidigt måste varje pedagogiskt insats med inriktning på autonomi som fostransmål.ske med största respekt. Det är skillnad på fostran och kontroll Wilna A.J. Meijer (2009) Tradition and Future of Islamic Education. Reihe: Religious Diversity and Education in Europe, vol. 10 (200 p.). Förhållandet mellan islam och västvärlden utgör ett ständigt aktuellt ämne för debatt. Denna debatt försätter oss ofta i ett val mellan två varandra exkluderande världar: Det moderna västerlandet med sin upplysning och vetenskap i förening med ett sekulärt utbildningssystem. På den andra sidan placeras islam och dess utbildning, karakteriserad av ortodoxi och tradition. Med förhoppningen att öppna för en dialog i stället för polarisering söker författaren, en pedagogisk filosof med västerländsk utbildning, efter tankarna och idealen för undervisning och lärande inom islam själv. Överallt där kunskap och lärande utvecklats måste också undervisning och lärande ha blommat. Vad var det för en pedagogisk kultur som bidrog till den klassiska islams högt utvecklade intellektuella kultur? Hans-Georg Ziebertz & Ulrich Riegel (Eds. 2009) How Teachers in Europe Teach Religion International Practical Theology, Bd. 12 (408 S.) Under 2007 deltog ca 3500 lärare från 16 europeiska länder i en tvär-kulturell studie, Teaching Religion in a multicultural Europe. Den empiriska studien undersöker den aktuella undervisningsprocessen i religion och teologi. Resultatet visar på skiftande approaches, strategier och tänkesätt kring religiös undervisning i en multikulturell kontext. Studien genomfördes med stöd av nätverket TRES (Teaching Religion in a multicultural European Society), som godkänts av EU-kommissionen för Sokrates-forskning. Richard R. Osmer, Kenda Creasy Dean (Eds. 2007) Youth, Religion and Globalization. New Research in Practical Theology. Preface by Friedrich Schweitzer. Reihe: International Practical Theology. Bd. 3, 2007 (312 p). Denna banbrytande bok redovisar resultatet av ett internationellt team av praktiska teologer och forskare från skilda delar av världen. De har ägnat sig åt att undersöka förhållandet mellan unga människor, religion och globalisering. I studien ingår ungdomar från Japan, Ryssland, Tyskland, Indien, Argentina, Paraguay, Ghana och USA. Boken innehåller kritiska, normativa och praktiska reflektioner och förslag samt rapporter från case studies. Studien fyller ett tomrum bland den aktuella litteraturen om hur globaliceringen påverkar unga människors liv. Projektet har genomförts med stöd från the Institute for Youth Ministry, Princeton Theological Seminary. Ungdom i Europa är en trilogy med stort läsvärde för alla som arbetar med unga människor utgivna på LIT Verlag, serien International Practical Theology, som för övrigt bjuder på en lång rad angelägna titlar inom religionspedagogik och didaktik: Hans-Georg Ziebertz, William K Kay (eds., 2009) Youth in Europe I. An international empirical Study about Life Perspectives. Bd. 2, 2. (280 S.) Hans-Georg Ziebertz, William K Kay (eds., 2009) Youth in Europe II. An international empirical Study about Religiosity. Bd. 4, 2. unveränderte Auflage, (376 S.) Hans-Georg Ziebertz, William K. Kay, Ulrich Riegel (eds., 2009) Youth in Europe III. An International Empirical Study about the Impact of Religion on Life Orientation. Bd. 10, 2009, (272 S). fortsättning från sidan 16 dess sprängkraft tillsammans med andra människor i en grupp. Det betyder inte att bibliodramat inte förmedlar ett teologiskt innehåll. Snarare finns teologin inbäddad i själva metoden med dess tillit till bibelordet, dess respekt för den enskilda människans erfarenhet och frihet att tänka och skapa själv samt tilltron till att omvälvande saker kan ske mellan människor som möts på ett kärleksfullt sätt. De skapande metoderna hör ihop med synen på människan som tänkande, kännande, handlande och skapande varelse, Guds medskapare och medskapare av samhället. I bibliodramat betonas leken på fullaste allvar, skönheten och festen, eller celebration of life som man säger på engelska. Tystnad och ordlöshet spelar stor roll liksom samtal och gemensam reflektion kring frågor som väckts av arbetet med bibeltexten. Bibliodramaledarutbildning Bibliodrama är en kraftfull metod som kan väcka mycket känslor. Om man vill använda sig av metoden behöver man veta vad man gör, framför allt hur man på ett tryggt sätt leder en skapande process. På Lidingö folkhögskola, som utgör ett centrum för bibliodrama i Sverige, pågår nu den tredje bibliodramaledarutbildningen med femton deltagare. Ledare är Lotta Geisler och Lars-Gunnar Skogar. Om det finns intresse kan en ny kurs starta redan nästa höst. Den som vill veta mer om bibliodrama är välkommen att besöka Bibliodramanätverkets i Sverige nya hemsida se. 15

16 Bibliodrama som Bibelns koinonia Av Birgitta Walldén, diplomerad psykodramatiker och psykodramapedagog En experimentell och textorienterad metod Bibliodrama är en bibelupplevelsemetod som sprider sig i Sverige mer och mer. Bibliodrama uppstod i Tyskland och USA på 1970-talet och fördes till Sverige i början av 1990-talet av enskilda personer som varit på besök i Bad Segeberg, då ett centrum för bibliodrama i norra Tyskland. En av bibliodramats föregångare, professor Gerhard Marcel Martin, beskriver bibliodrama som en experimentell och textorienterad metod att studera Bibelns texter. Processen, som till sin karaktär är öppen och utan givna svar, äger rum i en grupp av människor som genom sitt arbete lär sig knyta samman sina egna erfarenheter med de erfarenheter, personligheter och sammanhang som finns inbäddade i de bibliska texterna. Bibliodrama utgör en form av lärande i smågrupp som i högsta grad aktualiserar religionspedagogikens frågor om pedagogiska förhållningssätt, människosyn, kunskapssyn och teologi. En ny värld Första gången jag mötte bibliodrama var i min utbildning till psykodramatiker vid Uppsala Psykodramainstitut. Psykodrama i sig hade öppnat en ny värld med ett helhetstänkande för lärande i smågrupp som jag tyckte rymde allt - kropp, aktion, drama, improvisation, lek, anknytningen till den egna livsberättelsen, ett tillåtande gruppklimat, befriande känsloutlevelse, gemensamt samtal och reflektion samt inte minst utrymme för den andliga dimensionen. I bibliodramat hittade jag ännu en tilltalande metod som bygger på psykodramats verkningsfulla arbetssätt. Psykodramat utgör ju en av bibliodramats inspirationskällor. Framför allt tilltalades jag av att bibliodrama öppnar för ett nytt sätt att arbeta med och uppleva Bibelns texter som alltid spelat stor roll i mitt liv. 16 Hur går det till? Bibliodrama görs i en grupp på 8-12 personer i ett rum med fri golvyta. De enda möbler som finns är de stolar som används i återkommande cirkelsittningar. I inledningsfasen har man oftast en runda, där deltagarna kort och fritt delar med sig vad som rör sig inom dem just nu. Bibeltexten läses gemensamt. Den utgör centrum i det bibliodramatiska arbetet och till den återvänder man om och om igen. För att tränga djupare in i texten får gruppen gå in i olika övningar, enskilt, i par eller i mindre grupper. De äger rum på golvet och bygger ofta på handling, rörelse och gestaltning i rummet. Pedagogiken bygger i stor utsträckning på att utforska den kunskap och vishet som vi har i kroppen samt användningen av olika skapande uttrycksformer. Under arbetets gång delar deltagarna med sig av upplevelser och insikter, ofta i form av en runda. Ofta, men inte alltid, avslutas arbetet med en improviserad dramatisering av hela texten och kallas då Det stora spelet. Arbetssättet är processorienterat och bygger på vad som händer i grupprocessens olika faser. Den fysiska uppvärmningen är viktig, särskilt i början av gruppens arbete. Den syftar till att få igång kroppen och fantasin, frigöra spontaniteten, bygga upp ett positivt gruppklimat samt skapa interaktion mellan deltagarna. Allt detta bidrar till att skapa trygghet i gruppen, vilket är nödvändigt för ett gemensamt fritt skapande. I ett processorienterat arbetssätt kan överraskande saker hända. Därför behövs en hållande yttre ram. Den utgörs bland annat av en ritual som bygger på rundans pedagogik samt ramar i tid och rum. Tiden är en betydelsefull faktor och ett fullt bibliodramapass bör vara minst tre timmar, men gärna i flera dagar. Man bör vara två ledare som jobbar som ett team. Minst en av dem bör ha teologisk kompetens. Ledarrollen i bibliodrama är tydlig men inte auktoritär. Bibelns koinonia Vad är det då som gör att många människor tilltalas så starkt av bibliodrama? Många med mig har upplevt att bibliodrama innehåller en mångfald infallsvinklar som skapar förutsättningar för ett lärande på djupet i en kärleksfull och tillåtande miljö. Ja, man kan faktiskt beskriva det som en verklig upplevelse av Bibelns koinonia. Människor i dag uppskattar kanske främst bibliodramats öppenhet. Det erbjuder inga färdiga lösningar utan tillåter människor att fritt utforska bibeltexterna mot bakgrund av sitt eget liv och sina egna erfarenheter. På så vis uppstår en kraftfull dialog mellan bibeltexten och den egna verkligheten. Denna inre spegling kan bli så stark att man kan uppleva en transformation, det vill säga en påverkan som varaktigt förändrar ens sätt att se på tillvaron. Om man vill, kan man uttrycka det som ett möte med en andlig verklighet, eller att få syn på livets helighet och gudomliga ursprung. Bibliodrama är i stor utsträckning tolkningens drama inom gruppen och inom individen själv. På det sättet är varje bibliodrama unikt. Metoden är teologi Bibliodramat har både judiska och kristna rötter och kan även användas på ett icke-konfessionellt sätt. Ekumeniken har därför en självklar plats inom bibliodramarörelsen, både internationellt och i vårt land. Bibeltexten som sådan är det som förenar och viljan att utsätta sig för fortsätter på sidan 15

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Nya sätt att vara kyrka

Nya sätt att vara kyrka Nya sätt att vara kyrka för evangeliets skull Linköping, Ansgarskyrkan 4 söndag 6 april 2014 Ansgarskyrkan i Linköping, EFS Sverigeavdelning och EFS i Sydöst-Sverige inbjuder till en helgkonferens i samarbete

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Korta beskrivningar av äldre nummer från starten hösten 2000 till nr 13 hösten 2006

Korta beskrivningar av äldre nummer från starten hösten 2000 till nr 13 hösten 2006 Religionspedagogiskt idéforum (tidigare Religionspedagogiska institutet) Förteckning och kort översikt av äldre nummer av tidningen RPI-nätet, numera Religionspedagogisk tidskrift. Korta beskrivningar

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

Nya sätt att vara kyrka

Nya sätt att vara kyrka Nya sätt att vara kyrka för evangeliets skull Ansgarskyrkan Linköping, 4 söndag 6 april 2014 Öppna möten och seminarier 19.00 Inledningsmöte med nattvardsfirande, predikan av Lars Häggberg, församlingsherde

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

stockholms domkyrkoförsamling

stockholms domkyrkoförsamling stockholms domkyrkoförsamling Är du säker eller osäker på om du ska anmäla dig? Läs det här först! Du och jag lever i en tid då trosfrågor kan upplevas förvirrande. Världen förändras och många uppfattningar

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte

Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte Hjortsberga 19-21 juni 2015 Kyrkliga Förbundets midsommarmöte ett läger för alla åldrar För många är det en utmaning att leva ett kristet liv i samhälle och församling.

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2 levande samtal Studiehandledning Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm Levande samtal psalmboken 2 Studiehandledning för fem träffar om psalmboken 5 1. Att lära känna psalmboken 5 2. Vi upptäcker psalmboken

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige

Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige Under våren 2012 har metodstödjaren för Barn och Ungdom på Frälsningsarméns programkontor tillsammans med arbetsgruppen för Frälsningsarméns Ungdomsförbund

Läs mer