Kalender. Redaktionellt. Religionspedagogisk tidskrift utges av. Lärande i smågrupp. RPI byter namn. Ny läroplan för religionskunskap på väg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalender. Redaktionellt. Religionspedagogisk tidskrift utges av. Lärande i smågrupp. RPI byter namn. Ny läroplan för religionskunskap på väg"

Transkript

1 Lärande i smågrupp I mitten av september inbjöd RPI som numera skall utläsas Religionspedagogiskt idéforum till ett seminarium om olika metoder för lärande i smågrupp. Vi gjorde det av flera skäl. Samtalet i den lilla gruppen är en oöverträffad pedagogisk modell för lärande. Rätt använd öppnar den för respektfullt lyssnande och delande av sådant som rör människor på djupet. I den lilla gruppen ges rum för de röstsvaga vid sidan om dem som ofta hörs och syns. Och de som vanligen håller i megafonerna ges tillfälle till skapande tystnad och lyssnande. I den lilla gruppens närhet ser man den andres i ögonen och drivs till en slags ärlighet både inför sig själv och andra. Den dialogen är livsviktig både för kyrkans och demokratins trovärdighet om tron och värderingarna inte skall krympas ned till enbart vackra dekorationer. Äkta dialog öppnar för delaktighet i den alltid lika nödvändiga tolkningen och utformningen av tro och praktik inom kyrkornas och samhällets många livsarenor. Det här numret kombinerar presentationer och analyser av några vanliga modeller för lärande i smågrupp i en kyrklig kontext. Vi hoppas att bidragen skall stimulera till fortsatt och fördjupad reflektion kring utformningen av mänskliga möten och de värderingar som alltid finns med i redskapen vi använder oss av. Läs, diskutera och samtala. Det är livsviktigt inte bara för kyrkorna utan för samhället som helhet lokalt, nationellt och globalt.

2 Redaktionellt Lärande i smågrupp Numrets tema bygger i huvudsak på bidrag från ett välbesökt höstseminarium på Lidingö den september. De fyra metoderna - Frälsarkransen, Alpha, Vuxendialog och Vuxenkatekumenatet blir föremål för presenteras och granskas med ledorden: människosyn, kunskapssyn och teologi. På sista sidan reflekterar Birgitta Walldén över ännu en metod, nämligen Bibliodrama. Läs mer om detta i Kalendern och på annan plats RPI byter namn När RPI bildades 1953 antog man namnet Religionspedagogiska institutet. Tanken att utveckla den ideella föreningen i institutionell riktning har inte förverkligats. Därför kändes det naturligt att byta ut ordet institution mot något mera passande - helst utan att behöva ändra den väl inarbetade förkortningen. Mot denna bakgrund beslöt den extra stämman i september att namnet skall vara Religionspedagogiskt idéforum, med tidigare förkortning RPI.. Ny läroplan för religionskunskap på väg Skolverket reviderar just skolans läroplaner och vill gärna ha synpunkter under processen. Den första rundan pågår den 2-12 oktober. Remissperiod 2 den 23 okt. - 2 nov. och den tredje perioden pågår den november. Det slutliga förslaget på ny läroplan med kursplaner för grundskolan skall vara klar den 14 december Den intresserade hänvisas till Skolverkets webbplats: RPI, som tillsammans med ett stort antal organisationer under våren deltagit i ett samråd om läroplanerna, kommer att avge sina synpunkter. Tanken är att återkomma med information i frågan via hemsidan. Hjälp oss göra RPT ännu bättre och öka upplagan Religionspedagogisk tidskrift, RPT, startade år 2000 som ett enkelt medlemsblad. Idag har den utvecklats till en tidskrift med artiklar och information för en betydligt större läsekrets. Fördjupning och information på en populärvetenskaplig nivå gör att den hör hemma på varje skola och i varje församling. Ett abonnemang kostar 100 kr/ år. Sprid inbjudan om detta! Det tackar vi för. Kalender november. Religionskunskap. Didaktiska perspektiv och redskap för en inspirerande religionsundervisning. Uppsala universitet i samarbete med Föreningen Lärare i Religionskunskap. Information: Ann-Britt Back tel eller mail: ann-britt. Se även under Kalendarium november. Pröva-på-dagar. Bibliodrama på Utbildningscentrum, Lidingö. Mer information genom Lotta Geisler: eller 20 november. Vuxnas väg till tro. Metod eller församlingens omvändelse? Nationell konferens om vuxenpedagogik. Plats Sensus Möte, Klara S:a kyrkogata 1, Stockholm. Arrangör: Svenska kyrkan & Sensus. Information: ; november. Den amerikanska REA:s årliga konferens. Religious Education Association annual Meeting at the Crowne Plaza Hotel at the Galleria, Dallas, TX. Mer information: 2-3 december. Svenska kyrkans Forskardagar, Plats: Teologiska högskolan Stockholm, Åkeshovsvägen 29, Bromma. För mer information se mars Seminarium med den amerikanska professorn och religionspedagogen Norma Cook Everist på Johannelunds teol. högskola i Uppsala i samarbete med bl. a. Pastoralinstitutet i Uppsala. Tema och ytterligare information kommer mars RPI Vårseminarium med den amerikanska professorn och religionspedagogen Norma Cook Everist och prof. Burton Everist. Prel. tema: Kyrkan som lärande gemenskap - en livslång lärandeprocess som tar vara på människors olika erfarenheter och förutsättningar som gåvor till varandra. Vi återkommer fortlöpande med information på hemsidan. Språk: Engelska. 16 mars Årsstämma kallelse till årsstämman kommer under hösten. 18 mars (prel. Seminarium med Norma Cook Everist i Göteborgsregionen). Prel. Tema: Ledarskapet i kyrka och församling. Arr. Sensus juli ISREV XVII äger rum vid St Paul s University College, Ottawa, Kanada från söndagen den 25 till fredagen den 30 juli. Gloria Durka, ISREV:s president och Myrtle Power, ordförande i den lokala planeringskommittén förbereder och leder arrangemanget. Mer information finns på hemsidan: NCRE - den nordiska forskarkonferensen i religionspedagogik hålls i Århus, Danmark. Tid och plats meddelas senare. Religionspedagogisk tidskrift utges av Religionspedagogiskt idéforum (RPI) Tidskriften utkommer 2 ggr/år och trycks med bidrag från Stiftelsen C. L. Lindauers fond. Redaktion: Rune Larsson m.fl. Kontakt: e-post Layout: Fredrik Larsson Årsavgiften (institutioner) är 300 kr. I detta ingår Religionspedagogisk tidskrift. Enskilt abonnemang på RPT 100 kr/år. Kontakt med RPI: Rune Larsson (direktor), Furugatan 16, Lomma. Tel ; e-post:: Hemsida: Plusgiro:

3 Bibliodrama Välkommen till ett par pröva-på-dagar om Bibliodrama med dess förmåga att låta det personliga möta Bibelns budskap. Bibliodrama väjer inte för de svåra frågorna. Där finns utrymme för hela människan, med kroppen, alla sinnen, tankar och känslor. Upplevelsen och erfarenheten blir konkret och kan medföra att texter och traditioner sätts in i nya perspektiv. Bibliodrama slår an ett behov i vår tid att ge rum för egna uttryck, långsamhet och uppriktighet. I skärningspunkten mellan text, tradition, grupp och det personliga tilltalet händer det något. På Utbildningscentrum har vi länge arbetat med Bibliodrama och erbjudit tillfällen att pröva på denna form av pedagogiskt arbete. Välkommen du också! Tid: november (fr. to kl 17 till lö. kl 15). Plats: Utbildningscentrum UCL, Kottlavägen 116, Lidingö. Ledare: Lotta Geisler och P-O Sveder Renklint, Mer information tel eller mail till Didaktiska perspektiv och redskap för religionsundervisningen Den november inbjuder Uppsala universitet i samverkan med FLR till en fortbildningskurs för lärare. Syftet med kursen är att presentera idéer och perspektiv som kan utveckla undervisningen i Re med den övergripande frågan: Hur kan undervisningen bli mer inspirerande, relevant och utvecklande för eleverna? I seminariet medverkar en hel rad intressanta föreläsare: Eskil Franck, Olof Franck, KG Hammar, Ulf Jämterud, Göran Larsson, Annika Lindskog, Malin Löfstedt, Pernilla Quis, Anders sjöbrandt och Peter Åkerbäck. Anmälan senast den 5 november. Mer information: eller e-post: Vuxnas väg till tro Nationell konferens om vuxenpedagogik den 20 november, kl på Sensus lokal Möte. Klara S:a Kyrkogata 1, Stockholm. Konferensen vänder sig till dem som arbetar med vuxenpedagogiska frågor i stift och församlingar och alla som vill reflektera kring och utveckla vuxenundervisningen. Inbjudare och arrangörer: Kyrkokansliet i Uppsala och Sensus: Information per e-post: Nordisk religionspedagogisk konferens i Umeå Konferensen i Umeå den 9-13 juni 2009 var den 10:e i ordning efter starten Syftet med konferenserna är att stimulera den religionspedagogiska forskningen inom de nordiska länderna inom hela dess område skolans och de religiösa gemenskapernas religionsundervisning. Vidare skall NCRE bidra till informationsutbyte och uppmuntran till unga forskare inom området. Sedan några år möts konferensen vart annat år. Inbjudare detta år var Universitetet i Umeå och den lokala kommittén med ansvar för planering, genomförande och uppföljning i form av publicering bestod av bland andra Karin Sporre och Hanna Zipernovszky. Antalet deltagare var ca 75. Bland dessa fanns ovanligt många deltagare från utomnordiska länder. Detta återspeglades också i gruppen föreläsare och respondenter. Föreläsare och deras teman: Professor Erik Amnå, Örebro universitet: From excellence in dealing with similarities to learning how to handle differences. Scandinavian Democracies at a crossroad. Professor Madeleine Arnot, Cambridge University, GB: Global citizenship education: a new gender ethic, gender hegemony and a gendered collective conscience? Dr Dan-Paul Jozsa, Münster University, D: Islam in education: A contribution to dialogue or a factor of conflict? I tematiskt organiserade smågrupper presenterades ett stort antal paper om pågående eller nyligen avslutade forskningsuppgifter. Smågrupperna och inte minst mellanrummen mellan programpunkterna gav goda möjligheter till kunskapsutbyte men också personliga kontakter. Till det senare bidrog och väl planerade stadsvandringar och utflykter i Umeås omgivningar. Konferensen avslutades med utvärdering, en del praktiska diskussioner och ett välkommen till Århus När detta skrivs i september 2009 förbereds publiceringen av bidrag från konferensen. Rune Larsson

4 Frälsarkransen en väg till livsmod och tillit av Eva Cronsioe, präst i Svenska kyrkan och Thomas Ericson, pastor i Svenska Missionskyrkan Vi är skapade att leva i relationer, vi blir till i mötet med varandra. Vi har fått förmågan att tänka, känna och handla. Vi kan välja, vi kan förändras och vi kan ta ansvar. Vi kan också kommunicera med andra. När vi skapar miljöer, formar kurser och liknande bör tilltron till människors egen potential vara vägledande. Vår uppgift är att inbjuda och möjliggöra. Kurskonceptet vi presenterar har vuxit fram i en lokal svensk kontext, i mötet med grupper där huvuddelen av delta-garna har vari kyrkoovana. Intresset har varit stort för ett arbetssätt där Frälsarkransen är ett viktigt pedagogiskt redskap och kurskonceptet används i dag på flera håll i landet. På olika sätt hämtar församlingar och grupper inspiration från den erfarenhet vi har gjort. I ett häfte, utgivet av studieförbunden Sensus och Bilda, beskrivs grundtankar och konkreta förslag. En väg till livsmod Boken En väg till livsmod möt kristen tro med Frälsarkransen skrevs parallellt med att vi höll våra första två kurser. Texterna i boken kan dels fungera som underlag för en inledande input under kurskvällen och dels som något för kursdeltagarna att läsa efter samlingen som fördjupning och hjälp till fortsatt reflexion. Boken kan självklart även läsas som en fristående introduktion till kristen tro. Som vi skriver i förordet önskar vi att våra texter ska upplevas som en inbjudan till dialog. Vi har funnit att Frälsarkransen är mycket användbar som pedagogiskt redskap. Varje pärla i kransen berättar något om människolivets villkor om förundran, kärlek och hopp, men även om ökentider, kamp och mörker. Genom att vandra från pärla till pärla och samtidigt möta berättelserna om Jesus får vi möjlighet att reflektera över våra egna liv och pröva trons livshållning i praktiken. Det som påverkat våra vägval vid utformningen av kurserna är den pedagogiska grundhållning som är mer eller mindre integrerad i oss själva. Nedan följer ett försök att formulera den grundhållning som präglar kurskonceptet och boken. Gud är större än våra försök att förstå Det är vår djupa övertygelse att Gud alltid är större än våra försök att förstå eller fånga Gud. Gud är också större än kyrkan. Även kyrkoovana människor kan bidra till förståelsen av vem Gud är. När vi inbjuder till en introduktion till kristen tro är det ingen som har monopol på Gud. Tron på Gud är också en tro på människan. Olikheter som vägar till ny kunskap Människors olikheter är inget hot utan en möjlighet. I mötet med den andre finns en chans att tydliggöra vem jag själv är, att lära mig och upptäcka något nytt. Det kan bli ett möte som leder till växt och mognad. Kristen tro kan aldrig överlämnas som ett färdigt paket. Vi kan introducera den genom att inbjuda till dialog och erbjuda redskap för ett möte mellan människans egen berättelse och livserfarenhet och den Stora Berättelsen i form av Bibelns berättelser och den kristna traditionen. Sådana möten är alltid unika. Samtidigt är dialogen med andra ovärderlig, både för att utveckla ett eget språk och för att få ett sammanhang. Kristen tro är både en personlig tro och gemenskapens tro, aldrig bara det ena. Människan har många språk En människa upplever, lär sig och kommunicerar till stor del med sin kropp. Det gäller i synnerhet när vi närmar oss det heliga. Kroppen vet alltid mer än knoppen har någon sagt. Det är därför riterna och symbolhandlingarna finns. Det är därför vi har så många språk och uttryckssätt utöver de verbala; färg, form, musik, rörelse och så vidare. Nu förstår jag att tron inte är nåt som sitter här uppe i huvudet. Det är liksom något som har ramlat ner i magen. Min farmor var troende och då förstod jag aldrig vad det var. Nu känner jag att jag har funnit samma sak som hon, berättade en av våra kursdeltagare, när vi avslutade kursen. Den praktiserade tron Om det inte leder till handling har vi inte förstått, sa en religionspeda-

5 gog en gång. Vi delar hans övertygelse att kristen tro handlar om livet vi lever, inte om teorier vi håller för sanna. Sedan är det kanske inte alltid så lätt att gå från insikt till handling, men som Martin Lönnebo skriver: din längtan och din vilja räknas dig som fullbordad gärning. Vår uppgift, som pedagoger och ledare, är att inbjuda varandra att pröva tro och andlighet i vår vardag. While we cannot think ourselves into a new way of living, we have to live ourselves into a new way of thinking. ( Då vi inte kan tänka oss in i ett nytt sätt att leva, måste vi leva oss in i ett nytt sätt att tänka ). Detta citat av Richard Ruhr har varit vägledande i vårt eget arbete. Frälsarkransen är här ett suveränt redskap. Lekfullt, kroppsligt och laddat med djup livsvisdom. Samtidigt är det ovant för de flesta av oss att använda sig av ett pärlband. Vår erfarenhet är att det får oss att sänka garden och våga öppna oss för nya intryck, tankar, känslor och handlingar. Kursdeltagarna hör oss ofta säga: pröva och se vad som händer. Vi inbjuder varandra att öva, att pröva. En del av momenten kallar vi tex pedagogisk övning respektive andlig övning. Vårt förhållningssätt som ledare visar sig i allt vi gör. Inte bara i det vi säger. Vi är inte färdiga, vi är också på väg. Berätta och lyssna Vi inbjuder till samtal. Även våra korta föredrag, vi kallar dem input, är en del av ett pågående samtal. Vi tror att förutsättningen för personlig växt är störst om samtalet är icke-argumenterande, om berättandet och lyssnandet får stort utrymme. Ett samtal som är erfarenhetsbaserat, livsnära och utgår från jag-budskap skapar goda förutsättningar för personliga möten och mänsklig växt. Under varje kurskväll har vi utmanat varandra med följande frågor: Det här berörde mitt liv, mina erfarenheter, min längtan. Det här vill jag pröva, det här vill jag göra. Vi har bland annat hämtat inspiration från religionspedagoger som Thomas H Groome och Björn Wiedel. Den grundhållning som finns i arbetet kring Vuxendialog har också inspirerat oss. En väg till livsmod och tillit en kurs för dig som vill lära känna kristen tro och öva dig i praktisk andlighet, så rubricerar vi inbjudan till våra kurser. Här finns inte utrymme att berätta om de enskilda momenten för en kurs sådant som inbjudan, gruppen deltagare, ledare, förhållningsregler/kontrakt lokaler och miljö, materialet Frälsarkransen, boken En väg till livsmod, anteckningsboken och tankarna bakom respektive moment under en kurskväll. Vi har valt att inbjuda till en kurs där vi möts 7-8 gånger varannan vecka. En kurskväll kan se ut ungefär så här: Enkel måltid Välkommen * Runda. Vid första träffen: namn + därför är jag här. I fortsättningen: något från förra gången eller hänt se n sist. * Något om kvällen Landaövning med Frälsarkransen i handen Input miniföredrag, med utgångspunkt i dagens pärlor Pedagogisk övning för flera sinnen Frukt Gruppsamtal Frågor: - vad hörde du? vad upplevde du? vad tänker du om det? Ca Skriva egen reflexion i dagboken (ev. görs det hemma) Kurskvällen och mitt liv: Det här berörde mitt liv mina erfarenheter min längtan Det här vill jag pröva, det här vill jag göra Andlig övning i kyrksalen, gärna runt ljusbäraren...fräsarkransen är ett slags radband med 18 pärlor. Den utformades 1995 av biskop Martin Lönnebo som en hjälp för enskilda människor till fördjupad bön och en innerligare Gudskontakt. Den har sedan dess använts på många håll av enskilda och i barn- och vuxengrupper. Läs mer: En väg till livsmod och tillit ett kurskoncept med Frälsarkransen som pedagogiskt redskap, utarbetat av Eva Cronsioe och Thomas Ericson En väg till livsmod och tillit ett kurskoncept, Sensus och Bilda En väg till livsmod och tillit möt kristen tro med Frälsarkransen. Eva Cronsioe och Thomas Ericson. Verbum Mer information om Frälsarkransen och tankarna bakom den hittar du på samt diverse material från Verbum. Kontakt: se,

6 Lärande i smågrupp Alpha av Staffan Stadell, präst i Svenska kyrkan - en av initiativtagarna till Alpha i Sverige Pedagogiskt tänk För att förklara Alphas pedagogiska tänkande använder jag mig av fyra kärnord. Rötter i den Anglikanska kyrkan Alpha-kursen har sina rötter i den Anglikanska kyrkan och mera konkret Holy Trinity Church Brompton London (HTB). Den började 1977 som en presentation av den kristna trons grunder och omfattade fyra kvällar som sedan utökades till 10 kvällar och så senare med ett veckoslut om Den Helige Ande. Det visade sig att en kväll i det ämnet inte alls räckte till. År 1989 kom Nicky Gumble som präst till HTB och övertog då ansvaret för kursen. Den andra kursen som Nicky Gumble genomförde blev en vändpunkt. Alla deltagarna i gruppen var nya i kyrkan men efter helgen om Den Helige Ande hade de kommit fram till en kristen bekännelse och fortsatte sitt sökande inom kyrkans ram. Denna erfarenhet gjorde att församlingen ändrade målgrupp för kursen från sådana som redan fanns med i kyrkans sammanhang till personer som hade noll erfarenhet av kristen kontext. Kursen växte till 400 deltagare och allt fler hörde av sig till HTB och ville veta vad de gjorde som förde så många nya människor till deras sammanhang genomfördes så den första Alpha-konferensen i HTB och därmed började en enorm tillväxt. Två år senare anordnades 1200 kurser, de flesta i GB, och i dag, 2009, rör det sig om kurser i 165 länder och inte mindre än från alla kyrkor och samfund har fram till i dag gått en Alpha-kurs. Alpha i Sverige Kummelby kyrka i Sollentuna församling, där jag har min tjänst, hade sin första kurs våren Vi kom också att ta ansvar för Alphas spridning i Sverige och organisten Christer Wallström fungerade som nationell rådgivare. Den första utbildningskonferensen hölls Kursens uppläggning Varje kurskväll börjar med mat som man äter tillsammans med den samtalsgrupp man tillhör. Därefter följer ett föredrag över kvällens ämne och till sist träffas deltagarna i smågrupper om åtta till tio personer för samtal. Innehåll och dispositionen av föredraget bestäms av innehållet i deltagarhäftet, det enda material som ingår i kursen. Utöver detta finns också grundboken, Livets frågor, av Nicky Gumble, som grund för de femton föredrag som kursen innehåller. Nicky Gumble har också skrivit Handboken om Alpha. Relation Det har ofta sagts: Människor kommer till kyrkan av en mängd orsaker, men de stannar kvar bara av ett skäl; att de får vänner. I Alpha-kursen vill vi bygga vänskap och kvällens början med mat har där sin givna plats. Gruppdeltagarna lär känna varandra och den trygghet som växer fram vid bordet finns sedan med i samtalet som en förutsättning för det förtroende som krävs för det personliga samtalet. Förtroende föregår tro. Förtroende gör också att kulturklyftor överbryggas. Kyrkan är inte något direkt lättillgängligt sammanhang för den helt nye. Och för dem som kanske funnits med i kyrkan sen barnsben gäller detsamma i mötet med andra kulturer i gruppen. Vikten av relation och vänskap säger också något om kursens tidsperspektiv. Tio kvällar + ett veckoslut är mycket kort tid när det gäller trosfrågor. I Alpha-kursen ges möjligheten till ett grundmaterial för den fortsatta processen. Process I Alpha-kursen handlar det inte första hand om ett Katekumenat (läromässig undervisning) utan Kerygma (förkunnelse), blev slutsatsen för den grupp kardinaler som granskade materialet för Katolska Kyrkans räkning. Lärofrågorna och de teologiska klurigheterna berörs ytterst sällan. I samtalen däremot återkommer frågor baserade på allt det livet fört med sig och med följdfrågan: Platsar jag hos den Gud som ni i Kyrkan talar om. Och om jag gör det vad innebär då det? Svaret på den frågan kräver betydligt längre tid än vad kursen omfattar. Det gör att församlingen runt omkring utgör en nödvändig kontext för Alpha, som för att fungera behöver en fortsättning. När vi beskriver vår pedagogik i grupprocessen talar vi om: Form, Storm,

7 Växt och Näxt Det svåraste steget är det sista. Hur blir fortsättningen? Det är också det avgörande steget för processen. Öppenhet Alla är välkomna! Allt får frågas! gäller för Alpha-kursen. Varje medlem i gruppen skall ges möjlighet att uttrycka sin tro och sin livserfarenhet. Men där skall också ges frihet att vara tyst. Eftersom kristen tro är mer än teori och intellektuell bearbetning, ingår också bön, förbön, lovsång osv i kursen. Öppenheten innebär att allt detta utövande alltid är frivilligt för deltagarna. För ledarna innebär öppenheten ett förhållningssätt befriat från press och resultatfixering. Tydlighet Detta förhållningssätt är förutsättningen för tydligheten. Om alla deltagarna i gruppen inbjuds till att vara tydliga i sin trosuppfattning så gäller det också för ledarna. Tydligheten handlar inte om de rätta svaren utan om ärlighet och uppriktighet. Här befinner jag mig på min vandring. Samtidigt är det en grundkurs i Kristen tro, vilket innebär att deltagarna skall kunna förvänta sig vägledning i sitt sökande. Som kristna har vi Jesu uppmaning att informera, att förkunna och när vi gör det i kombination med ett öppet förhållningssätt blir tydligheten just information som ger material för samtalet. Det bidrar till att stärka vänskapen och förtroendet, det som för processen vidare. Människosyn Varje deltagare i kursen ses som en Guds skapelse så det är inte bara vi som är intresserade och med glädje möter dem som kommer utan framför allt vår Herre och Han gör det i en kärlek som är befriad från allt selektivt tänkande. Deltagarna är där av fri vilja, beredda att satsa tid, energi och kursavgift. De tar själva ansvar för sitt deltagande och för vad de sedan gör med det som de fått och varit med om. Varje deltagare är en unik människa som i sin person utgör en del av Guds skapelse. Det återspeglas när vars och ens gåvor, talanger, personliga egenskaper eller hur vi nu uttrycker det, får komma till sin rätt. Denna avbild är dock splittrad, då människan är en del av världens bortvändhet från dig. Människan har del i synden i den mening som grekiskan uttrycker det, att hon har missat målet. Upprättelsen sker genom av relationen till Gud Fadern upprättas i tron på och tilliten till Jesus men också i att människors relation till sig själv och sina medmänniskor upprättas. Kunskapssyn Talet om relationer för oss över till kunskapssynen i Alpha. Det är skillnad på att känna till om någon och att känna någon. I det påståendet finns något av Alphas kunskapssyn. Vi ger kunskap om kristen tro men hela tiden medveten om dess begränsning när det gäller att förstå Gud. Förståelsekunskapen beskrivs bätre med kärnord som relation process, öppenhet tydlighet än med intellektets kunskapsinhämtning och bearbetning. Vi eftersträvar en integrerad, införlivad, inkarnerad kunskap. En införlivad kunskap handlar om process och tar tid. Och det ska den få göra eftersom det handlar om livets växt och då är det inte frågan om instant. I Alpha-kursen ger vi kunskap som ett redskap i den växten. Teologi Därför handlar det också om teologi läran om Gud. Den återkommande grundkurs som ges i kyrkan konfirmandundervisningen brukar oftast börja i 1:a trosartikeln, Gud Fader, Skaparen. Det gör vi också i Alpha, men mera handfast, då varje kväll börjar med mat. Vi möts på skapelsens plan. Att mötas där finns sedan med under hela kursen. Men läromässigt går vi direkt på 2: a artikeln om Sonen. De första ämnen som tas upp är: Vem är Jesus? och Varför måste Jesus dö? Alphakursen är kristocentrisk Kristus som sann Gud och sann människa. Han är den genom vilken vår relation till Gud upprättas och består. Detta beskrivs i den tredje kursomgången då ämnet är Hur kan jag vara viss om min tro? Där säger vi: Kristen är den som har en relation till Gud genom Jesus Kristus. Relationen till Gud är nåd från början till slut och den nåden leder till handling. Paulus säger i Kol.1:28-29: Honom (Jesus) förkunnar vi genom att vägleda.. undervisa för att kunna föra fram alla som fullvuxna i Kristus. Fullvuxna blir ingen av oss i meningen färdig och fullkomlig men däremot kan vi alla bli mer mogna. Vi hoppas att Alpha kan vara en del av den processen bl.a. genom att vägleda till en förståelse att Hjälparen. Den Helige Ande är med i skeendet. Det är Anden som lär (Joh.14:26) och som vittnar om Jesus (Joh.15:26) Det är Anden som också ger växten så att vi bär frukt (Gal.5:22) och som ger av sina gåvor till tjänst för andra. (1Petr.4:10, 1Kor.12:11). Alpha som förändringsfaktor Kummelby kyrkas vision lyder: Förändrade människor för en förändrad värld. Alpha-kursen är en mycket viktig del i förverkligandet av den visionen. För när människor utifrån sina förutsättningar och i sitt tempo får införliva tron på Jesus Kristus, handlar det om en livslångt skeende. Jag ser det i Kummelby och även i andra kyrkor, en tillväxt i antal och i mognad. Jag hoppas att det också hos oss skall bli som i London, där biskopen inte längre stänger några kyrkor utan kontaktar HTB. De skickar dit en grupp på personer som bl.a. börjar med Alpha och sedan växer. Det har skett ett 20 tal gånger där, så varför inte också här. Det kommer att behövas.

8 Helhet och delande en presentation av Vuxenkatekumenatet! Lise-Lotte Wallin Vägen in handlar ytterst om församlingens förhållningssätt till människor. Är församlingen en välkomnande församling? Är det ok att komma med? Finns det plats för andra än dem som redan delar gemenskapen? Katekumenatets idé är att initiera människor in i kyrkan, att hjälpa sökande människor att hitta in i kyrkan eller sådana som tidigare varit aktiva i exempelvis barnverksamheten, körer eller annan kyrklig verksamhet att hitta tillbaks. Katekumenatets mål är att den enskilde deltagaren tar ställning, erbjuds möjligheter att komma fram till svar på sina frågor. Den enskildes sökande kan och får ta tid. Växande sker på olika sätt och följer unika mönster för varje individ. Förhållningssättet uttrycks bäst i följande dikt, av en okänd författare: Vår främsta uppgift, när vi närmar oss andra människor, andra kulturer, andra religioner, är att ta av oss skorna, ty eljest kanske vi en dag upptäcker att vi själva trampat in i en annans dröm. Ja, än allvarligare: vi kan glömma att Gud var där före oss. (P. Purnell s 92) Att Gud söker människor är en grundförutsättning i kyrkans tänkande. Kyrkans uppgift är att hjälpa människor att förstå och ge ett språk för denna erfarenhet. Genom att deltagarna i katekumenatsgruppen delar sina livsberättelser genom övningar, bibeltexter och liturgier växer kunskapen både hos sökarna och medvandrarna. Medvandrare är deltagare i gruppen som är aktiva i församlingen. Många av dem har själva gått vägen, deltagit i en katekumenatsgrupp tidigare. Huvudord i katekumenatet är vägen, delande, medvandrare och liturgier. Vägen är strukturen för gruppens vandring. Då kyrkoåret ger en god struktur så följer gruppen ofta året genom att börja på hösten och avsluta vid pingst. Vägen är uppdelad i olika perioder: Första delen av vägen är den period då sökare de som anmält intresse för katekumenatet inbjuds till att vara med i en grupp. Denna del kan bestå av temakvällar, ett samtal mellan präst och sökare, information i form av affischer, brev, samtal med tidigare vandrare som berättar, osv. När gruppen börjat ta form kommer deen första liturgin: Välkomnandets liturgi välkommen att vandra vägen. Till sökaren ställs frågan om hon/han vill vandra vägen och till församlingen ställs frågan om den är beredd och villig att hjälpa sökarna. Lärande och växande är en period då sökarens frågor står i centrum och kunskap byggs utifrån gruppens frågeställningar. Metoder och övningar skiftar från grupp till grupp och församling till församling. Detta är den långa perioden i vandringen, från hösten fram till fastan då den andra liturgin kommer. Kallelsens liturgi har sin inriktning på att sökaren kallas att följa Kristus. Fokus ligger på att det är Kristus, kyrkan som kallar. Sökaren avger ännu inte något svar, det kommer längre fram. Det sökaren inbjuds att säga ja till är frågan om hon/han vill fortsätta sin vandring. Perioden under fastan kallas fördjupning och handlar om kyrkans trosfrågor. En vanlig gåva vid Kallelseliturgin är Trosbekännelsen eller Vår Fader

9 vackert nedskriven på ett ark. Fördjupningen handlar om att samtala om bekännelsen, bönen och om det kristna livet och vad det betyder i ens liv, ens vardag. Fastetiden och fördjupningstiden övergår i påskens glädje och då firas dop, konfirmation eller förnyelse av doplöftena i Bekräftelsens liturgi. Nu är tiden inne för att få säga ja till kallelsen att vara en del i kyrkan. Efter påsktiden kommer en period då den enskilde får fundera över vad hennes roll, uppgift och kallelse är eller kan bli. Många uttrycker tacksamhet för det de fått vara med om och vill gärna ge något tillbaka till kyrkan. Samtalen under denna period mynnar ut i en sändningsliturgi där sökarna sänd ut till att leva sitt liv som kristen i de många slags uppgifter som svarar mot den enskildes förutsättningar och församlingens behov. Helhet och delande Helhet och delande är grunden i katekumenatet. Det handlar om att se till hela människan, till kropp, själ och ande, att ge möjlighet att uttrycka sig och ta emot kunskap på olika sätt, genom övningar men också genom liturgierna. Genom delande av livsberättelser och att lyssna till de andras berättelser upptäcks Guds handlade i historien. His-story finns såväl i den enskildes liv som i bibeln. Bibelordet har en stor plats i övningarna. Deltagare i grupperna berättar ofta om vandringen som genuin och att den förändrat deras liv. Att bli tagen på allvar med sina frågor och tankar som lett vidare i samtal och där liturgierna har hjälpt sökaren att ta steg in mot en mogen tro. Frivilligheten har framhållits och beslut om att avstå från att gå vidare på vägen har varit ett lika rätt som att gå vidare.det är sådant som skapar trygghet och ger en beredskap till att lyssna inåt. En modell från fornkyrkan I Sverige har vi i första hand hämtat inspiration från Anglikanska kyrkan. Katekumenatet har sitt ursprung i fornkyrkan. Modellen har i olika former funnits kvar i missionsarbetet, medan dess moderna form har hämtats från Katolska kyrkan som vid Andra Vatikankonsiliet under talet antog Vuxenkatekumenatet som den väg som skall användas för vuxnas initiering in i kyrkan. År 1991 höll den anglikanske prästen Peter Ball de första kurserna i Sverige om Vuxenväg till tro, som vuxenkatekumenatet kallades i början. Samma år bildades nätverket för Vuxenkatekumenatet i Svenska kyrkan. Ledande personer under det första skedet var Anders Alberius och Karl-Gunnar Elversson. Sedan dess har nätverket arbetat med att inspirera stift och församlingar till att starta katekumentsgrupper. I en projektrapport från 1997 uttryckte sig biskop Lars Eckerdal på följande sätt: Föreliggande rapport belyser erfarenheter under etapper av den urgamla samtalsvägen till tro, via Emmaus till Jerusalem. Den vägen är opraktisk och irrationell. Opraktisk, för den förutsätter vandrares och följeslagares engagemang, öppenhet och tillgivenhet. Irrationell, för ingen vet vad som händer längs vägen och vad som döljer sig bak nästa vägkrök. Denna opraktiska, irrationella väg, gestaltad på olika sätt, är nog ändå famtidsvägen för dem som vill slå in på och komma vidare på Vägen. (Göteborgs skriftserie 1997:1 s.6) En modell som tillvaratar liturgins rikedom Vi som mött och lever med katekumenatet fascineras av dess helhetstänkande. När jag mötte metoden hade jag länge sökt efter en metod som tog den vuxne på ett vuxet sätt, där rollerna inte var de traditionella, en som vet och en som inte vet. Jag sökte också en modell som tog tillvara den rikedom kyrkan har i sina liturgier, sina riter. Vetskapen om att Gud skyddar mig blir konkret i mitt liv, när korset tecknas på min panna, och jag i min kropp erfar denna sanning. Jag sökte en modell där fler än anställda hade tydliga ledarroller, en modell som bygger upp församlingen till en kropp med många lemmar, där delarna är beroende av varandra och bygger upp en större helhet. Vuxenkatekumenatets logotype. Det svenska nätverket har en hemsida: som tyvärr inte är helt aktuell, men ändå innehåller en hel del värdefull information. En hemsida som rekommenderas är den finska lutherska kyrkans svensktalande del, där det finns en hel del information att hämta om katekumenatet. nsf/start Referenser (se också under avdelningen Litteratur på annan plats i tidningen) P. Purnell (1985) Our Faith Story. Collins. Vuxenväg till tro, Projektrapport. Göteborgs skriftserie 1997:1 s.6

10 Vuxendialog - för livsnära samtal Jenny Rogestedt, präst i Oscar Fredriks församling, Göteborg församling startade man då upp små samtalsgrupper som fick beteckningen dialoggrupper, eftersom dialogen var den metod som användes för att hjälpa deltagarna att mötas och förstå varandra. Att lyssna och bli lyssnad på var det centrala. Efter ett tag uppkom behovet av en samtalsmetod och en struktur som kunde underlätta en dialog mellan deltagarna. Metoden och strukturen skulle hjälpa deltagarna att undvika de fallgropar som man lätt hamnar i då man samtalar i grupp, t.ex. att samtalet blir opersonligt, att det övergår i en diskussion i stället för dialog, att någon dominerar, att någon tror sig sitta inne med alla svar och ständigt kommer med råd, att det som sägs i gruppen sprider sig utanför gruppen m.m. Om att vara kyrka när platsen i det offentliga rummet blir allt mindre Hur skall vi vara kyrka i en tid då medlemsantalet minskar, då färre besöker våra traditionella gudstjänster och då kyrkans plats i det offentliga rummet blir allt mindre? Detta är en fråga som vi som arbetar i kyrkan alltid bär med oss. Är det så att människor idag är mindre intresserade av kyrkan och andliga frågor? Eller är det så att vi som kyrka brister i vår förmåga att lyssna in människors behov och andliga längtan? Anton Wessels som är professor i missionsvetenskap på Amsterdams fria universitet, menar att människor idag tappat förtroendet för den kristna kyrkan och därför inte förväntar sig något från det kristna evangeliet. En av anledningarna till denna förtroendekris är att relationen mellan kyrkan och folket ofta varit en envägskommunikation och att kyrkan förutsätter att människor idag har samma frågor som de alltid haft. När kyrkan tappar bort den sanna dialogen med människorna hon skall tjäna blir det också svårt att formulera evangeliet om Jesus Kristus på ett sätt som berör människors liv. Jag tror likt Wessels att vi som arbetar och på olika sätt verkar i kyrkan måste finna vägar där förtroendet för 10 kyrkan återupprättas. Detta kan göras på många sätt inte minst genom att öppna upp för en sann dialog där kyrkan lyssnar in vilka frågor och behov som människor bär på. En möjlig väg för kyrkan att skapa dialog med människor ges oss vuxendialogen 1 som är en vuxenpedagogisk modell för livsnära samtal i små grupper. Utgångspunkten i vuxendialogen är att vända sig utåt och ta reda på vilka frågor som är viktiga för människorna i vår närhet och undersöka om det finns ett behov av att samtala kring dessa frågor tillsammans med andra i små dialoggrupper. Historik När vuxendialogen växte fram i början på 90-talet, var det ett resultat av en attitydundersökning bland konfirmandföräldrar som gjordes i Viksjö församling i Stockholm Denna undersökning hade som mål att få till stånd en dialog med människor som annars sällan syntes i kyrkans verksamhet. Resultatet av undersökningen blev att många uttryckte ett behov av att samtala kring sina viktiga livsfrågor med andra. I Viksjö 1 Här och i det följande skrivs ordet vuxendialog resp. vuxendialogen kursivt, när ordet syftar på den särskilda modellen vuxendialog. Idag finns det en enkät kopplad till vuxendialogen som man kan använda sig av om man vill göra en lite mer omfattande attitydundersökning för att komma i kontakt med människor som kan tänkas vara intresserade av att delta i en vuxendialoggrupp. Men man kan också arbeta i mindre skala genom att öppna upp en dialog med de människor som regelbundet strömmar genom våra verksamheter som barnföräldrar, körmedlemmar, konfirmandföräldrar m.fl. Utifrån mina erfarenheter av att arbeta med vuxendialog och den stora enkätundersökningen bekräftas jag i min tro att vuxendialogen kan hjälpa oss att återupprätta ett förtroende. Flera människor som jag mötte under enkätarbetet sa: Tänk att ni i kyrkan är intresserade av mitt liv och mina frågor! Vuxendialog som metod för samtal i små dialoggrupper Det specifika med vuxendialogen är att det är deltagarna i dialoggruppen som bestämmer vad man skall samtala om. Det kan handla om att vara förälder, att växa som vuxen, meningen med livet, våra livsval, sökande efter en tro och mycket annat. Det vuxendialogen erbjuder är en metod för samtalet i dialoggruppen som hjälper deltagarna in i en äkta dialog med varandra.

11 Dialoggruppens samtalsstruktur Fika 10 Min Livsnära berättelse minuter Eftersamtal 5-15 Min Temasamtal/ Reflekterande grupp 60 Min Avslut 5 min Fika man landar efter dagens alla händelser. Småprat Livsnära berättelse alla deltagare får 5 minuter på sig att berätta vad som pågår i hennes/hans liv just nu. Här använder man ofta ett ljus som skickas runt. Den som har ljuset har ordet. Inga kommentarer under rundan. När alla berättat sin livsnära berättelse frågar ledaren: Är det någon som vill ha kommentarer? Det är den som berättat som avgör! Eftersamtal Om det finns någon eller några som vill ha kommentarer på sin livsnära berättelse går man över till eftersamtalet. Här får deltagarna ge reaktioner på det som sades av personen som bett om kommentarer. Eftersamtalet skall vara kort, 5-15 minuter beroende på hur många som vill ha kommentarer. Temasamtalet Här samtalar man fritt kring dagens ämne, som deltagarna valt. Det kan vara lämpligt att ledaren eller någon annan har förberett en s.k. språngbräda som hjälper deltagarna att komma igång med samtalet. Avslut Vad tar du med dig från idag? Man går en runda då deltagarna får tillfälle att svara på frågan. I de dialoggrupper där man samtalar om tro kan avslutningen vara en bön eller andakt. Det är något man kommer överens om i gruppen. I korthet kan vuxendialogen se ut på följande sätt: Människosyn, kunskapssyn och teologi Vuxendialogen vilar på samma ideal som diakonin och folkbildningen. Diakoni helhetssyn på människan som kropp, själ och ande, alla människors lika värde, människan är fri och kan själv ta ansvar för sitt liv, människan blir till i mötet med andra. I detta möte ansvarar hon både för sig själv och för andra. Folkbildning tro på att varje människa har förmågan att lära, växa och mogna under hela livet och att en viktig grund för kunskap ligger i reflektionen över våra livserfarenheter. Kunskap är något vi kan utveckla i mötet med andra människors livserfarenhet. Den teologi som bär upp vuxendialogen utgår från tanken att det mänskliga mötet kring det som berör och är viktigt för människor är heligt. När vi delar våra liv, våra tankar, känslor och drömmar med varandra, växer och mognar vi som människor. I det sant mänskliga finner vi också det gudomliga. Att lyssna in människors behov och frågor, samt erbjuda forum och goda samtalsstrukturer för livsnära samtal ser jag som oerhört viktigt då vi skall forma framtidens kyrka. Vuxendialogen är en modell som kan hjälpa oss med detta, men det finns naturligtvis många fler vägar. Mer information om Vuxendialog Vuxendialog ägs idag av Sensus studieförbund i samarbete med Bilda. Från Sensus kan man beställa skriften En liten bok om Vuxendialog. I dialoggruppen som består av 5-7 deltagare möts människor som delar samma längtan att få samtala kring ett visst tema utifrån sina egna livserfarenheter. Gruppen träffas 7 gånger. Den 7:e gången utvärderar man. Kanske vill gruppen avsluta, kanske vill man fortsätta. 11

12 Vuxenpedagogik i församling gemenskap i skillnad och likhet Rebecca Söderblom, projektledare för vuxenkatekumenatet, präst, doktorand kunskap. För att ett möte mellan två människor skall kunna utvecklas och fördjupas till en (god) relation krävs nyfikenhet, en beredskap till kontinuerlig självprövning och revision av egna föreställningar. När detta sker kan människor känna igen sig i varandra och upptäcka nya skillnader som kan skapa andra tolkningsmönster att förstå sig själv, livet och världen. Det är utifrån en sådan här tanke som jag kommer att beskriva metoderna. Jag börjar i skillnaden, på ytan. Hur välkomnas människor som kommer till församlingar och vill veta mer om livet och den kristna tron? Vilka redskap har församlingarna tillgång till för att bereda dessa rum när de efterfrågas? Fyra relativt välkända metoder som används för samtal och undervisning är Vuxendialog, Frälsarkransen en väg till livsmod och tillit 1, Alpha och katekumenatet. Med denna artikel är det min avsikt att, utifrån de presentationer om metoderna som gjordes vid Religionspedagogiska institutets seminarium på Lidingö den Frälsarkransen skapades av Martin Lönnebo, biskop emeritus i Linköpings stift i Svenska kyrkan och är ett i kyrkor och samfund sedan många år väl känt och använt radband för både enskild och gemensam bön och meditation. Den består av arton pärlor med olika symbolik, som följer på varandra i en viss ordning som sägs motsvara mönstret i mycket av traditionell andlig vägledning i äldre kyrklig tradition. En mängd böcker har skrivits både av Martin Lönnebo och av andra författare, med förslag på hur Frälsarkransen kan användas av enskilda och i grupper. För litteratur hänvisas till bokförlaget Verbum, I denna artikel kommer jag fortsättningsvis att kalla detta specifika kurskoncept för En väg till livsmod och tillit dels av utrymmesskäl men också för att vara tydlig med att det är just den kursen som avses, inte någon av de många andra verksamheter som utgår från Frälsarkransen. 12 september i år, presentera dem utifrån tankar om inbördes skillnader och likheter. Jag kommer också att ringa in några områden som jag anser vara i behov av kritisk reflektion och vidare utveckling för alla fyra metoderna. Min egen hemvist i sammanhanget är katekumenatet som jag har varit engagerad i på olika sätt under ett antal år. De övriga metoderna känner jag inte genom egen erfarenhet och har en begränsad bild av även i övrigt. Min jämförelse avseende likheter och skillnader baseras på de beskrivningar av respektive metod som gavs i föreläsningarna och de efterföljande samtalen vid ovan nämnda RPI-seminarium. Om skillnader och likheter När man träffar någon för första gången betraktar man varandra på ytan och bildar sig, med hjälp av inre reaktioner, föreställningar, värderingar och fördomar, en uppfattning av varandra. Den kan ha mycket lite att göra med den faktiska personen man har framför sig. Mitt intryck är att vi som är engagerade i de presenterade metoderna ofta beskriver de andra metoderna på ett sådant ytligt sätt utifrån en emellanåt bristande självkritik samt begränsad och ytlig Vuxendialog uppstod på initiativ av en diakon i Svenska kyrkans församling i stockholmsförorten Viksjö. Det är samtalsstruktur snarare än en kurs, och syftar till att främja lyssnande och dialog om så kallade livsnära frågor som utgår från och bestäms av gruppdeltagarna. Det finns ett stort antal vuxendialoggrupper och metoden utbildar egna ledare via studieförbund. Samtalen kan men behöver inte handla om kristen tro och grupperna kan bestå både kortare och längre tid. En väg till livsmod och tillit startade som en förfrågan från bokförlaget Verbum till två präster i Vallentuna norr om Stockholm, den ene verksam i Svenska kyrkan och den andre i Missionskyrkan, om att skriva andra generationens frälsarkranslitteratur. Man prövade en tänkt struktur och ett innehåll med en grupp deltagare och skrev ner vad som kom att bli kurskonceptet. En väg till livsmod och tillit är en kurs i kristen tro utifrån Frälsarkransen som vanligen pågår under ungefär en termin, och den har vunnit stor spridning trots att den är relativt ny. Alpha startade i den lågkyrkligtevangelikala 2 församlingen Holy 2 Jag är medveten om att lågkyrklig är ett begrepp som kan förstås på olika sätt och som i många avseenden är otillfredsställande som bestämning av en kyrklig-teologisk inriktning. Jag har trots detta valt att använda det som en översättning av low church Anglican ett begrepp som används på engelska och är relativt okontroversiellt som beskrivning av den del av Church of England som är protestantiskt-presbyterianskt influerad. För att tydliggöra att det inte är en svensk förståelse av lågkyrklighet som avses har

13 Trinity i Londonförorten Brompton. Alpha har med tiden utformats till ett färdigt koncept och har spritt sig även till andra kyrkotraditioner och kan karaktäriseras som ekumenisk och internationell. Det är en grundkurs i kristen tro där man träffas runt tio gånger under en termin. I svenska Alpha är det vanligt med ekumeniskt samarbete mellan frikyrkorna och Svenska kyrkan både i organisering och drivande av grupper samt i arbetet med ledarutbildningar. Katekumenatet har sitt ursprung i katolska kyrkan och diskussioner under Andra Vatikankonciliet som aktualiserade vuxenundervisningens betydelse i kyrkan. Via ekumeniska kontakter med ELCA (Evangelical Lutheran Church of America) och Church of England har rörelsen nått Svenska kyrkan och finns idag i ett flertal stift och församlingar samt i Stockholms katolska stift. Katekumenatet är i sin svenskkyrkliga form undervisning i fyra steg som innehåller speciella gudstjänster. Det pågår under två till tre terminer och syftar till dop, konfirmation eller dopförnyelse. Vid seminariet beskrevs dock inte bara metoderna från utsidan. Föreläsningarna gavs från insidan av engagerade och entusiastiska företrädare. Men, när jag som åhörare tänkte mig att skillnaderna därigenom skulle bli tydligare och mer nyanserade blev det tvärtom de fyra metoderna beskrevs med mycket likartade ord. Det som betonades som bärande för respektive metod visade sig i hög utsträckning vara gemensamt. Vuxendialog, En väg till livsmod och tillit, Alpha och katekumenatet är alla fyra metoder som syftar till att människor skall få möjlighet jag lagt till evangelikal. Även denna term är problematisk eftersom den ofta associeras med den evangelikala rörelse med tydligt högerpolitiska förtecken som är utbredd i bland annat USA. Jag använder termen i artikeln för att antyda bland annat vilka uppfattningar om Bibelns auktorietet och den Helige Andes roll som Alpharörelsen vilar på. att samtala och få undervisning 3 om livet och tron utifrån sina egna erfarenheter och frågor och sin livssituation. Grupperna är små, sällan och helst inte fler än tio deltagare, detta för att främja det förtroendefulla samtalet där alla deltagare får tid och utrymme i samtalet. I grupperna undviker man att kategorisera det som sägs i termer av rätt och fel, och betonar vikten av att deltagarna får tala utifrån sina erfarenheter och förutsättningar och söka tro i sin egen takt. I metoderna betonas samtalets betydelse för lärande och växt och uppmuntras deltagarna att prova sig fram. Man försöker inom ramen för metodens struktur att vara lyhörd och flexibel och ha gruppens behov i centrum. Oftast ingår någon form av gemensam måltid i träffarna. Att alla fyra metoderna förmår engagera och entusiasmera både ledare och deltagare framgår kanske tydligast av allt. Den beskrivning jag här har gjort är givetvis summarisk. Trots detta tror jag att man kan konstatera att det är mer som förenar än som skiljer, åtminstone utifrån presentationerna. Outtalad teologi I presentationerna fanns genomgående en otydlighet i definitionen av de teologiska utgångspunkterna för respektive metod. Alpha och katekumenatet med sina respektive ursprung, implicerar sinsemellan skillnader i synsätt gällande centrala teologiska teman. 4 Även i de två metoder med ursprung i Svenska kyrkan är de teologiska grundantagandena outtalade. De kyrkor och samfund, i vilka dessa metoder används, representerar och inom sig själva flera olika synsätt i teologiska frågor. Men även om man bejakar en mångfald av teologiska tolkningar inom det egna samfundet är det rimligt att undervisning, som ofta definieras som central verk- 3 Vuxendialogs direkta syfte är inte undervisning men kan fungera som samtalsgrupp om kristen tro. 4 Med centrala teologiska teman avser jag exempelvis gudsbild, kristologi, människosyn och försoningslära, kyrkosyn och synen på uppenbarelsen och Bibelns auktoritet. samhet, är teologiskt reflekterad och står i öppen relation till det samfund inom vilket den bedrivs. Mångfalden behöver inte vara problematisk i negativ mening. Men den är ett skäl att lyfta den teologi som metoderna vilar på för att man ska kunna förhålla sig medveten om vad det är man faktiskt undervisar om, och hur man förhåller sig till och uttrycker den mångfald av tolkningar som ryms både inom den egna men också inom andra traditioner, religioner och livsåskådningar. Många människor en Människa? Gemensamt för de fyra metoderna är ambitionen att deltagarens faktiska livssituation, erfarenheter och frågor ska vara utgångspunkten för verksamheten. Samtidigt definieras i kyrkliga sammanhang människan i generaliserande ordalag med anspråk på att vara universella och sanna. Dessa kan vara exempelvis att människan är en sökare, bärare och driven av en inre längtan benämnd som gudslängtan, i behov av mening och sammanhang, helhet, tillit och tro. De generella och teologiskt färgade beskrivningarna finns inom exempelvis katekumenatet där deltagaren kallas sökare. Även kurstiteln En väg till livsmod och tillit kan sägas implicera att människan lider brist på, eller åtminstone kan nå mer livsmod och tillit av att deltaga i kursen. Jag vill understryka att jag inte menar att detta är vad begreppen med nödvändighet måste betyda, eller att ett sådant synsätt företräds av ledare som driver kurserna. Det är dock viktigt att reflektera över hur det språk vi använder styr och formar våra erfarenheter även när vi använder på ytan harmlösa eller inkluderande termer. Det är dessutom sällan deltagarna, när de berättar om sina liv och sina motiv till att vilja vara i grupperna, presenterar sig med denna kategori av ord. Detta bör man vara vaksam på av flera orsaker. För det första skapar det en diskrepans mellan ambition och språk. För det andra visar det att metoderna innehåller och för vidare stereotypa beskrivningar av människans väsen med anspråk på 13

14 universell giltighet. Rätten att definiera och tolka är en maktfråga och den okritiska användningen av stereotypa om än välvilliga beskrivningar riskerar att reproducera maktstrukturer som man i sin ambition att sätta deltagaren sökaren i centrum antyder att man vill bryta med. Slutligen är beskrivningar av människans natur med anspråk på universell giltighet djupt problematiska i en sen- eller postmodern verklighet. Är det möjligt att hålla fast vid traditionella utsagor eller finna nya uttryck för människans väsen på ett sätt som inte reproducerar oönskade maktstrukturer? Är det önskvärt i en verklighet som så uppenbart behöver kunna härbärgera och uttrycka mångfald och komplexitet? Snacka går ju om tro och trovärdighet Flera sociologiska värderingsundersökningar visar att ju högre ekonomiskt välstånd ett samhälle har uppnått desto mer förskjuts värderingar mot att betona individens välbefinnande och personliga utveckling mer än kollektivets. Sverige tillhör i undersökningarna den grupp länder i vilken denna utveckling gått längst. 5 Det är en kvalificerad gissning att detta får genomslag även i verksamheter i kyrkor och samfund. I en undersökning som 5 Se exempelvis Ronald Inglehart och Christian Welzel Modernization, Cultural Change and Democracy The Human Development Sequence, Cambridge University Press, New York utfördes i ett antal församlingar i norra England antyds att detta gäller även på ett församlingsplan man anar vissa samband mellan församlingars ökade inriktning på verksamheter med subjektsorienterad spiritualitet med fokus på välbefinnande och självförverkligande och minskat socialt/diakonalt engagemang. 6 Metoderna som beskrivs i denna artikel är alla orienterade mot samtal och reflektion. Tre av dem innebär undervisning i den kristna tron. En fundamental del av den kristna tron är den konkreta solidariteten med människor som lider nöd. Detta perspektiv är inte en tydlig del i någon av de pedagogiska metoder som presenterades, vare sig i förslagen till samtal eller i praktiska övningar. Det finns skäl att fråga varför. Om den kristna tro vi undervisar om endast betonar den enskildes gudsrelation och välbefinnande men inte solidariteten med de lidande går det fundamentala i den kristna trons innehåll förlorat. Hur dessa ovan nämnda förhållanden och mönster manifesteras i metodernas strukturer, i våra grupper och i våra samtal och hur det i så fall kan förändras är av vikt både av konfessionella skäl och för vår trovärdighets skull. 6 Se Paul Heelas och Linda Woodhead The Spiritual Revolution. Why religion is giving way to spirituality. Blackwell Publishing, Oxford, Nätverket för katekumenatet i Sverige Steg på vägen en katekes för vår tid, Göteborgs stift. Metodmaterial under utveckling. Kjell Viklund, Lilla Jesusboken, Lilla tankeboken och Lilla ledarboken. Tre små häften utgivna av Strängnäs stift (Ej skrivna för katekumenatet men kan vara till inspiration) Elisabet Lindow, Ditt ansikte säker jag. Katekumenatet Vuxnas väg till tro. Arcus förlag, Lund. Martina Hansson och Nils Hammarström, Vägens gemenskap. Ett metodmaterial för vuxenkatekumenatet. Argument förlag, Varberg. Karl-Gunnar Ellverson, Att växa i tro. Presentation av vuxenkatekumenatet som en väg in i kyrkans tro. Mitt i församlingen nr 1992:2. Livets frågor - Boken innehåller undervisningen i alphakursen. Underlag för alphaföredragshållare men rekommenderas även för enskild läsning. Alphakursen, deltagarhäfte - Innehåller alphakursens föredrag i stolpform, bibelreferenser och anteckningsytor. Ett stöd för samtalet och för minnet efter kursen. Alphakursen, ledarhäfte - Innehåller stödmaterial för ledarträningen samt för gruppsamtalen. Själva ledarträningen finns på DVD. UngdomsAlpha, deltagarhäfte - Ny utgåva av UngdomsAlphamaterialet, anpassat för ungdomar på 2000-talet. Handboken om Alpha - Boken går igenom alphakonceptet, förhållningssätt och hur man genomför en alphakurs. Bibliodrama Läsa Bibeln med hela kroppen MiF 2003:6, Svenska Kyrkan Uppsala Bibliodrama och uttryckande konstterapi - samma andas barn, Lotta Geisler Scripture Windows - Towards a practice of Bibliodrama, Peter A Pitzele, Ph D.Alef Design group, Los Angeles Karin Nordström (2009) Autonomie und Erziehung. Eine ethische Studie. Avhandling vid CTR i Lund. Freiburg/ München: Verlag Karl Alber. Avhandlingen försvarades vid en disputation i Lund i slutet av september. Författaren diskuterar frågan om fostran kan legitimeras med hänvisning till att den syftar till autonomi. I vilken mening är i så fall automin ett legitimt mål? Fostran brukar ju anses legitim om den syftar till att främja självständighet eller autonomi. Avhandlingen problematiserar denna legitimerande funktion som autonomin har getts.. I sitt resonemang föreslår författaren ett synsätt som med hjälp av ett etiskt perspektiv knyter legitimitetsfrågan till både praktiska pedagogiska aspekter och en moralfilosofisk diskussion. Fostran karakteriseras som en intersubjektiv situation, kännetecknad av två centrala anspråk: asymmetri och riktning. Aspekter som ömsesidig respekt och samverkan, sökande 14

15 efter mening och tillit utgör viktiga komponenter för autonmikonceptet i ett pedagogiskt sammanhang. Det förstnämnda utgår från den olikhet som antas föreligga mellan fostraren och den som fostran är riktad till.. Mot bakgrund av en normativ diskussion om rimliga moralpedagogiska anspråk föreslås att autonomi betraktas som integrerad på ett konstitutivt sätt i heteronomi, samtidigt måste varje pedagogiskt insats med inriktning på autonomi som fostransmål.ske med största respekt. Det är skillnad på fostran och kontroll Wilna A.J. Meijer (2009) Tradition and Future of Islamic Education. Reihe: Religious Diversity and Education in Europe, vol. 10 (200 p.). Förhållandet mellan islam och västvärlden utgör ett ständigt aktuellt ämne för debatt. Denna debatt försätter oss ofta i ett val mellan två varandra exkluderande världar: Det moderna västerlandet med sin upplysning och vetenskap i förening med ett sekulärt utbildningssystem. På den andra sidan placeras islam och dess utbildning, karakteriserad av ortodoxi och tradition. Med förhoppningen att öppna för en dialog i stället för polarisering söker författaren, en pedagogisk filosof med västerländsk utbildning, efter tankarna och idealen för undervisning och lärande inom islam själv. Överallt där kunskap och lärande utvecklats måste också undervisning och lärande ha blommat. Vad var det för en pedagogisk kultur som bidrog till den klassiska islams högt utvecklade intellektuella kultur? Hans-Georg Ziebertz & Ulrich Riegel (Eds. 2009) How Teachers in Europe Teach Religion International Practical Theology, Bd. 12 (408 S.) Under 2007 deltog ca 3500 lärare från 16 europeiska länder i en tvär-kulturell studie, Teaching Religion in a multicultural Europe. Den empiriska studien undersöker den aktuella undervisningsprocessen i religion och teologi. Resultatet visar på skiftande approaches, strategier och tänkesätt kring religiös undervisning i en multikulturell kontext. Studien genomfördes med stöd av nätverket TRES (Teaching Religion in a multicultural European Society), som godkänts av EU-kommissionen för Sokrates-forskning. Richard R. Osmer, Kenda Creasy Dean (Eds. 2007) Youth, Religion and Globalization. New Research in Practical Theology. Preface by Friedrich Schweitzer. Reihe: International Practical Theology. Bd. 3, 2007 (312 p). Denna banbrytande bok redovisar resultatet av ett internationellt team av praktiska teologer och forskare från skilda delar av världen. De har ägnat sig åt att undersöka förhållandet mellan unga människor, religion och globalisering. I studien ingår ungdomar från Japan, Ryssland, Tyskland, Indien, Argentina, Paraguay, Ghana och USA. Boken innehåller kritiska, normativa och praktiska reflektioner och förslag samt rapporter från case studies. Studien fyller ett tomrum bland den aktuella litteraturen om hur globaliceringen påverkar unga människors liv. Projektet har genomförts med stöd från the Institute for Youth Ministry, Princeton Theological Seminary. Ungdom i Europa är en trilogy med stort läsvärde för alla som arbetar med unga människor utgivna på LIT Verlag, serien International Practical Theology, som för övrigt bjuder på en lång rad angelägna titlar inom religionspedagogik och didaktik: Hans-Georg Ziebertz, William K Kay (eds., 2009) Youth in Europe I. An international empirical Study about Life Perspectives. Bd. 2, 2. (280 S.) Hans-Georg Ziebertz, William K Kay (eds., 2009) Youth in Europe II. An international empirical Study about Religiosity. Bd. 4, 2. unveränderte Auflage, (376 S.) Hans-Georg Ziebertz, William K. Kay, Ulrich Riegel (eds., 2009) Youth in Europe III. An International Empirical Study about the Impact of Religion on Life Orientation. Bd. 10, 2009, (272 S). fortsättning från sidan 16 dess sprängkraft tillsammans med andra människor i en grupp. Det betyder inte att bibliodramat inte förmedlar ett teologiskt innehåll. Snarare finns teologin inbäddad i själva metoden med dess tillit till bibelordet, dess respekt för den enskilda människans erfarenhet och frihet att tänka och skapa själv samt tilltron till att omvälvande saker kan ske mellan människor som möts på ett kärleksfullt sätt. De skapande metoderna hör ihop med synen på människan som tänkande, kännande, handlande och skapande varelse, Guds medskapare och medskapare av samhället. I bibliodramat betonas leken på fullaste allvar, skönheten och festen, eller celebration of life som man säger på engelska. Tystnad och ordlöshet spelar stor roll liksom samtal och gemensam reflektion kring frågor som väckts av arbetet med bibeltexten. Bibliodramaledarutbildning Bibliodrama är en kraftfull metod som kan väcka mycket känslor. Om man vill använda sig av metoden behöver man veta vad man gör, framför allt hur man på ett tryggt sätt leder en skapande process. På Lidingö folkhögskola, som utgör ett centrum för bibliodrama i Sverige, pågår nu den tredje bibliodramaledarutbildningen med femton deltagare. Ledare är Lotta Geisler och Lars-Gunnar Skogar. Om det finns intresse kan en ny kurs starta redan nästa höst. Den som vill veta mer om bibliodrama är välkommen att besöka Bibliodramanätverkets i Sverige nya hemsida se. 15

16 Bibliodrama som Bibelns koinonia Av Birgitta Walldén, diplomerad psykodramatiker och psykodramapedagog En experimentell och textorienterad metod Bibliodrama är en bibelupplevelsemetod som sprider sig i Sverige mer och mer. Bibliodrama uppstod i Tyskland och USA på 1970-talet och fördes till Sverige i början av 1990-talet av enskilda personer som varit på besök i Bad Segeberg, då ett centrum för bibliodrama i norra Tyskland. En av bibliodramats föregångare, professor Gerhard Marcel Martin, beskriver bibliodrama som en experimentell och textorienterad metod att studera Bibelns texter. Processen, som till sin karaktär är öppen och utan givna svar, äger rum i en grupp av människor som genom sitt arbete lär sig knyta samman sina egna erfarenheter med de erfarenheter, personligheter och sammanhang som finns inbäddade i de bibliska texterna. Bibliodrama utgör en form av lärande i smågrupp som i högsta grad aktualiserar religionspedagogikens frågor om pedagogiska förhållningssätt, människosyn, kunskapssyn och teologi. En ny värld Första gången jag mötte bibliodrama var i min utbildning till psykodramatiker vid Uppsala Psykodramainstitut. Psykodrama i sig hade öppnat en ny värld med ett helhetstänkande för lärande i smågrupp som jag tyckte rymde allt - kropp, aktion, drama, improvisation, lek, anknytningen till den egna livsberättelsen, ett tillåtande gruppklimat, befriande känsloutlevelse, gemensamt samtal och reflektion samt inte minst utrymme för den andliga dimensionen. I bibliodramat hittade jag ännu en tilltalande metod som bygger på psykodramats verkningsfulla arbetssätt. Psykodramat utgör ju en av bibliodramats inspirationskällor. Framför allt tilltalades jag av att bibliodrama öppnar för ett nytt sätt att arbeta med och uppleva Bibelns texter som alltid spelat stor roll i mitt liv. 16 Hur går det till? Bibliodrama görs i en grupp på 8-12 personer i ett rum med fri golvyta. De enda möbler som finns är de stolar som används i återkommande cirkelsittningar. I inledningsfasen har man oftast en runda, där deltagarna kort och fritt delar med sig vad som rör sig inom dem just nu. Bibeltexten läses gemensamt. Den utgör centrum i det bibliodramatiska arbetet och till den återvänder man om och om igen. För att tränga djupare in i texten får gruppen gå in i olika övningar, enskilt, i par eller i mindre grupper. De äger rum på golvet och bygger ofta på handling, rörelse och gestaltning i rummet. Pedagogiken bygger i stor utsträckning på att utforska den kunskap och vishet som vi har i kroppen samt användningen av olika skapande uttrycksformer. Under arbetets gång delar deltagarna med sig av upplevelser och insikter, ofta i form av en runda. Ofta, men inte alltid, avslutas arbetet med en improviserad dramatisering av hela texten och kallas då Det stora spelet. Arbetssättet är processorienterat och bygger på vad som händer i grupprocessens olika faser. Den fysiska uppvärmningen är viktig, särskilt i början av gruppens arbete. Den syftar till att få igång kroppen och fantasin, frigöra spontaniteten, bygga upp ett positivt gruppklimat samt skapa interaktion mellan deltagarna. Allt detta bidrar till att skapa trygghet i gruppen, vilket är nödvändigt för ett gemensamt fritt skapande. I ett processorienterat arbetssätt kan överraskande saker hända. Därför behövs en hållande yttre ram. Den utgörs bland annat av en ritual som bygger på rundans pedagogik samt ramar i tid och rum. Tiden är en betydelsefull faktor och ett fullt bibliodramapass bör vara minst tre timmar, men gärna i flera dagar. Man bör vara två ledare som jobbar som ett team. Minst en av dem bör ha teologisk kompetens. Ledarrollen i bibliodrama är tydlig men inte auktoritär. Bibelns koinonia Vad är det då som gör att många människor tilltalas så starkt av bibliodrama? Många med mig har upplevt att bibliodrama innehåller en mångfald infallsvinklar som skapar förutsättningar för ett lärande på djupet i en kärleksfull och tillåtande miljö. Ja, man kan faktiskt beskriva det som en verklig upplevelse av Bibelns koinonia. Människor i dag uppskattar kanske främst bibliodramats öppenhet. Det erbjuder inga färdiga lösningar utan tillåter människor att fritt utforska bibeltexterna mot bakgrund av sitt eget liv och sina egna erfarenheter. På så vis uppstår en kraftfull dialog mellan bibeltexten och den egna verkligheten. Denna inre spegling kan bli så stark att man kan uppleva en transformation, det vill säga en påverkan som varaktigt förändrar ens sätt att se på tillvaron. Om man vill, kan man uttrycka det som ett möte med en andlig verklighet, eller att få syn på livets helighet och gudomliga ursprung. Bibliodrama är i stor utsträckning tolkningens drama inom gruppen och inom individen själv. På det sättet är varje bibliodrama unikt. Metoden är teologi Bibliodramat har både judiska och kristna rötter och kan även användas på ett icke-konfessionellt sätt. Ekumeniken har därför en självklar plats inom bibliodramarörelsen, både internationellt och i vårt land. Bibeltexten som sådan är det som förenar och viljan att utsätta sig för fortsätter på sidan 15

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

ETT ÅR MED KATEKUMENATET

ETT ÅR MED KATEKUMENATET ETT ÅR MED KATEKUMENATET TEXT GÖRAN REHNSTRÖM BILD MATS A SVERKER - 1 - ETT ÅR MED KATEKUMENATET TEXT GÖRAN REHNSTRÖM BILD MATS A SVERKER - 2 - - 3 - innehåll Det börjar med en längtan... 5 Sökaren - en

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som Inledning Det var med förundran jag gick in i den nyrenoverade kyrkan. Hittades också den där målningen här tidigare? Och den där? Javisst, var svaret jag fick. Vad hade hänt? Jo, kyrkobyggnaden hade restaurerats,

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet STUDIEGUIDE TILL BOKEN Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet I Liv i Kyrkan beskrivs gudstjänstförnyelsen i Katarina församling som en resa i 12 steg. Utgångspunkten är, säger Olle Carlsson, den maktlöshet som vi

Läs mer

Gilla oss på Facebook

Gilla oss på Facebook & Gilla oss på Facebook www.facebook.com/lerumsforsamling www.svenskakyrkan.se/lerum Beröringspunkten Beröringspunkten är en mötesplats för alla som vill stanna upp en stund och låta sig bli berörda. En

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Nya sätt att vara kyrka

Nya sätt att vara kyrka Nya sätt att vara kyrka för evangeliets skull Linköping, Ansgarskyrkan 4 söndag 6 april 2014 Ansgarskyrkan i Linköping, EFS Sverigeavdelning och EFS i Sydöst-Sverige inbjuder till en helgkonferens i samarbete

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

NordiCat november 2016 INBJUDAN. Välkomna till en Nordisk Katekumenatkonferens i Uppsala, Sverige november 2016

NordiCat november 2016 INBJUDAN. Välkomna till en Nordisk Katekumenatkonferens i Uppsala, Sverige november 2016 INBJUDAN Välkomna till en Nordisk Katekumenatkonferens i Uppsala, Sverige 17-18 november 2016 Arrangörer: Föreningen för Katekumenatet i Sverige, Uppsala stift och www.katekumenatet.wordpress.com 1 Föreningen

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 27 september :57

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 27 september :57 Predikotext: Fil 1:1-11 1.Jag kommer, med början idag att hålla några predikningar med Filipperbrevet som utgångspunkt. 2.Brevet är skrivet av aposteln Paulus någon gång kring år 60 ekr till den församling

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Leda men vart? Micael Nilsson

Leda men vart? Micael Nilsson Ur Bibeln: Leda men vart? Det var Mose som ledde deras uttåg och som gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år. (Apg 7:36) När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus:

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Mina gåvor. Självskattning

Mina gåvor. Självskattning Självskattning Mina gåvor 1. Jag tycker om att fundera och analysera. 2. Jag tycker om att organisera och planera saker. 3. Jag tycker om att ta ansvar för grupper och uppgifter. 4. Jag tar på mig ansvaret

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer