Speciellt NR Rapport från konferens - Nytt: Berättarforum - Frågor inför valet. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Speciellt NR 2 2014. - Rapport från konferens - Nytt: Berättarforum - Frågor inför valet. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län"

Transkript

1 Speciellt NR Autism & Aspergerföreningen Stockholms län - Rapport från konferens - Nytt: Berättarforum - Frågor inför valet Ft Speciellt indd :53

2 information Det är bara att överklaga! Dessa ord får allt fler föräldrar höra när deras ansökan om LSS-insatser för sina funktionshindrade barn avvisas av kommunen. Svaret blir då Det är bara att överklaga om du inte är nöjd! Vilket hån! Vilket bedrövligt sätt att behandla utarbetade föräldrar som måste slåss för att deras funktionshindrade barn (även de vuxna) skall få det stöd och service som LSS-lagen utlovar! Med prognosen att förlora 9 av 10 mål samt kanske få strida i domstol mot övermäktigt motstånd i flera år, så orkar faktiskt de flesta inte ens överklaga. Så till de siffror vi presenterar i måndagens rapport från Förvaltningsrätterna skall läggas ett mycket stort mörkertal. Hur kan välutbildade LSS handläggare och socionomer låna sig till detta? Vad säger ni i SSR? Jag saknar den yrkesdebatten. Hur kan politiker i dagens välmående Sverige svika sina mest utsatta personer, som utan egen förskyllan hamnat i en situation där de just är utelämnade till dessa politikers godtycke? För att de kostar pengar eller kanske snarare för att de inte ger några röster i valet? Självklart har Sverige råd att ta väl hand om den lilla grupp som omfattas av LSS det handlar snarare om viljan. En av våra mest kända politiker sa just så politik är att vilja. Och just nu vill våra ansvariga politiker inte värna LSS! Så ett upprop till politiker i alla partier: Visa solidaritet med de svaga i ert eget samhälle det ni ansvarar för! Se till att LSS intentioner följs av alla kommuner och av alla domstolar! Reclaim LSS! Harald Strand Rapport om insatsen kontaktperson I en nyligen publicerad rapport från FUB om insatsen kontaktperson enligt LSS framgår tydligt att det blivit svårare för enskilda att få insatsen beviljad. Rapporten visar att enskilda förlorar 9 av 10 rättsfall om kontaktperson. Insatsen kontaktperson enligt LSS har stor betydelse för många personer. Insatsen ska vara ett icke professionellt stöd, en vän som kan ge råd och vara med på fritidsaktiviteter och som inte är någon ur personalen. Det är en insats som ger möjlighet att bygga upp en relation mellan den enskilde och kontaktpersonen. Därmed är insatsen en viktig del i att bidra till livskvalitet för den enskilde. Vår rapport visar att i relation till övriga LSS-insatser har insatsen kontaktperson minskat, ökningen av mål i förvaltningsrätterna har också ökat. Slutsatsen blir därför att det blivit svårare att få insatsen kontaktperson. Trendbrottet och den relativa minskningen började år I målen som vi haft som illustration för tillämpningen hänvisar kommunerna till att personerna både har boende och daglig verksamhet, därför anses de inte vara socialt isolerade. Vad innebär socialt isolerad? Det diskuteras i en rapport från Folkhälsovetenskapligt Centrum i Linköping om just social isolering. Man kan skilja mellan social och emotionell isolering. Den enskilde kan exempelvis vara i ett socialt sammanhang eller bland andra människor men kan sakna någon att anförtro sig åt och där med uppleva en social isolering. Det finns också en kvantitativ och en kvalitativ aspekt av social isolering. Man kan ha många kontakter på exempelvis ett gruppboende men de behöver inte vara kontakter som är av den kvalitetet att det bryter ens isolering. Ett typexempel är att man inte kan kommunicera med sina grannar trots att man är tillsammans med dem. Författare av rapporten är Emanuel Mörk, ombudsman, i samarbete med Harald Strand, ordförande, Länsförbundet FUB i Stockholms län. Rapporten finns att läsa på reclaimlss.org 2 Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

3 ledare Speciellt Banérgatan Stockholm Telefon Telefontider: månd - torsd /stockholm Ansvarig utgivare Emanuel Mörk I redaktionen Emanuel Mörk Birgitta Joelsson Géraldine Norén Thomas Lidén Styrelse Emanuel Mörk ordf. MaiBritt Giacobini Cecilia Kalderén Jeanette Mandl Sabina Sjölander Catharina Törnberg LSS-ombud Emanuel Mörk Kansli Birgitta Joelsson Géraldine Norén Thomas Lidén Plusgiro Ombud Harald Strand Botkyrka Anne Kierkegaard Tyresö Kaijsa Keusch Tyresö Blazena Westerlund Farsta Emanuel Mörk Kungsholmen Karolina Ehrnstedt Värmdö Margaretha Gutner Värmdö Cecilia Kalderén Social- och överförmyndarnämnden Medlemsavgift 2014 Huvudmedlemskap 300:-/kalenderår Familjemedlem 50:-/kalenderår Verksamheter 500:-/kalenderår Omslagsfoto: Fotoakuten Tryck: BFN Holding/Bomastryck Upplaga: ex Den långsiktiga utvecklingen I september går en stor del av befolkningen till vallokalerna och lägger sin röst på ett parti. Vi lägger vår röst på det parti som vi anser bäst kan representera vår vilja och som vi anser bäst kan styra vårt lands utveckling i den riktning som vi vill. Den valdebatt som nu förs ska hjälpa oss att navigera det politiska landskapet. När välfärden debatteras görs det ofta med utgångspunkt i frågan: hur ska vi klara välfärden med en åldrande befolkning och färre personer i arbete? Utgångspunkten ger svaren. Om man förutsätter att vi framtiden kommer ha mindre skatteintäkter och ett högre tryck på välfärd måste vi begränsa utbudet av stöd. En intressant motvikt till denna beskrivning av verkligheten ges i SVT-dokumentären Politiker utan mål som ifrågasätter den mörka bild som målas upp av vårt lands välfärdsutmaningar. Oavsett hur framtiden ter sig finns det fog att ifrågasätta inställningen att utbud av stöd måste begränsas för att klara framtida utmaningar. Den inställningen legitimerar besparingar och brister på sociala investeringar. Ett exempel, i Stockholms stad har insatsen kontaktperson enligt LSS minskat med 25 procent. Ett tecken på en omfattande besparing på en insats som betyder mycket för många och som inte är särskilt kostsam. Stockholms gjorde 2013 ett positivt resultat på 2,2 miljarder och har i övrigt har en stark ekonomi som inte kan motivera den typen av besparingar. Det är knappast rimligt att människor med funktionsnedsättning ska behöva strida mot myndigheter för få sina rättigheter tillgodosedda. Jag skulle vilja navigera bland politiska partier som debatterar hur vi ska investera i människors välmående. Vi ser för mycket av minsta möjliga stöd och besparingsåtgärder inom olika områden som skolan, habiliteringen och LSS. Istället bör debatten fokusera på hur vi på bästa kan använda våra resurser för att investera i ett offentligt stöd som är bra och effektivt. Hur vi kan använda resurser så att människor utvecklas. För det finns resurser och metoder för åstadkomma detta. Jag vill passa på att önska alla en fin sommar. Passa på att läsa ett fullspäckat nummer av Speciellt med många intressanta och artiklar. Inte minst ett bra och upplysande reportage av Eva B Holmberg från konferensen Fokus på Autism. Emanuel Mörk Ordförande Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

4 medlemsaktiviteter Sommartips Stora Sköndal - bad och utegym Stora Sköndals friluftscenter och bad är till för dig som har någon form av funktionsnedsättning och behöver extra hjälpmedel. Du är välkommen tillsammans med din familj, annan närstående eller medhjälpare. Badkort för hela säsongen är kostnadsfritt. Har man ingen synlig funktionsnedsättning ska ett läkarintyg visas upp första gången. Badkortet gäller för den funktionshindrade och dess familj. Kortet kvitteras ut hos badvakterna vid badet. Det finns en tempererad 25m bassäng, ca grader. Det finns också ett strandbad, bastu och servering. Badet är öppet 9 juni - 24 augusti. Bakom bassängen finns ett utegym, med utsikt över Drevviken kan du träna hela kroppen. Gratis vattengympa tisdag-fredag kl Adress: Nils Brincks väg 11 Telefon till badet Stora Blecktornets sommarcafé Från tisdag den 10 juni till den 21 augusti Vecka är det helt stängt. Var: Stora Blecktornet, Södermannagatan 61, T-bana till Skanstull, buss 3 alt 59 till Södermannagatan. Höstens aktiviteter Här nedan finns information om våra återkommande aktiviteter. Utförligare information finns på hemsidan. Kontakta oss gärna om du vill veta mer. Lagunen är ett händelserike med ett antal rum för sinnesupplevelser. Lagunen är öppen för personer med autism och utvecklingsstörning. Liljeholmsbadet är ett gammalt anrikt bad som ligger förtöjt vid Bergsunds strand. Bassängen är delvis djup och rekommenderas inte för familjer med småbarn! Badet disponerar vi för oss själva vissa söndagar och det är öppet mellan kl Diskussionsgrupp för vuxna Välkommen till diskussionsgruppen för vuxna med Aspergers syndrom! Denna grupp riktar sig till den eller de som har Aspergers syndrom och klarar sig själv i vardagen. Datum för träffarna finns i kalendariet, tid Om ni har några frågor, kontakta Niklas på Bowlingkvällar Syftet är att erbjuda en träffpunkt för våra medlemmar snarare än att vara proffs på bowling. För dem som behöver finns så kallad ränna att låna och för den som vill äta eller fika finns servering. Subventionerad kostnad, 75 kr/person för tre serier. Öppettider: Tisdagar mellan klockan 11:00-15:00 Onsdagar mellan klockan 13:00-21:00 Torsdagar mellan klockan 11:00-15:00 Pubkvällar för pappor Sista torsdagen i varje månad året om, med vissa undantag. Tid kl Kontaktperson: Erik Lundgren, tel Pubkvällar för mammor Träffar en gång i månaden. För information om plats, kontakta kansliet Höstens datum: se kalendariet. Pubkväll för anhöriga Här är både mammor och pappor välkomna, tillsammans eller var för sig. Ett tillfälle att utbyta erfarenheter med andra föräldrar. Datum: Torsdagen den 16 oktober Tid: Kl Plats: Meddelas senare Anmälan: Senast den 10 oktober till Vi behöver förstärkning på Lagunen! Har du tid att hjälpa till på Lagunen några söndagar per termin? Kontakta kansliet för mer information! 4 Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

5 information LidingöRuset 26 september Du som går i särskola eller arbetar i daglig verksamhet är välkommen att utmana dig själv och dina vänner i LidingöRuset. Det finns flera olika klasser, från 1,5 km till 4,0 km. Mer information hittar du på Var med och spring eller gå runt en tuff och härlig bana på Lidingö. För elfte året i rad arrangeras loppet i samarbete med Lidingö Stad. Järfälla församling erbjuder anpassad konfirmandundervisning. Stjärnkonfa: en liten grupp för de stora frågorna! Detta är gruppen för dig som gillar att träffas i en mindre grupp, upp till åtta personer. Gruppen satsar på kvalitet, trygghet och tydlig struktur på träffarna och är för dig år. Vi pratar om livet och kristen tro, tittar på film och lyssnar på musik. Vi börjar träffarna med fika och avslutar med en kort mässa. Vänder sig till hela familjen om det finns önskemål om det. Start den 25 sept Tid: torsdagar kl Plats: Maria kyrka, Jakobsberg Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

6 från fokus på autism 2014 Rapport från konferensen Fokus på Autism Fokus på Autism, Hög- och Lågfungerande, en tre dagars kongress hölls den 2-4 april 2014, i Karolinska Institutets regi. Lokal var den stora hörsalen Aula Magna på Stockholms Universitet i Frescati. 800 anmälda från hela Sverige och Norden deltog som åhörare och bland dem fanns kliniker, pedagoger och anhöriga. Själv deltog jag bland åhörarna som intresserad mormor utan specialkunskap inom autism. Utanför föredragsalarna presenterades informationsmaterial av olika slag. Autism och Aspergerförbundet och många andra föreningar inom hög- och lågfungerande autism var representerade bland föredragshållare, utställare och publik. Vid ankomsten första dagen delades ut material, deltagarlistor samt en mycket fiffig namnbricka i form av ett litet häfte med program och lokalanvisningar och som beundrades allmänt. Utanför byggnaden strålade sol i skön vårvärme. Under kaffepauser och luncher samt under mingel med vin och snittar i slutet av första dagen fanns goda tillfällen för diskussion och för att knyta nya kontakter. Stämningen bland talare och åhörare var ivrig och glad. Arrangemangen för kongressen var utmärkta. God mat och dryck serverades och trots de många deltagarna gick allt smidigt. En eloge vill jag ge till arrangörerna för en mycket innehållsrik, välorganiserad och trevlig kongress! Föredragshållarna var alla specialister inom olika områden av hög- och låg-presterande autism. Fem så kalllade key note föredrag hölls i stort auditorium för alla deltagande. Talarna kom från universitet och universitetssjukhus i England, Tyskland, Sydafrika samt USA. Språket var då engelska. Dessa key-note föredrag finns presenterade i ord och bild på Efter varje föredrag ställdes ett begränsat antal frågor från publiken. Under andra dagens eftermiddag och tredje dagen hölls föredrag (seminarier) i parallella sessioner, åhörargrupperna var mindre, vilket tillät diskussion. Introduktion och föredrag. Första dagen inleddes med introduktion av Professor Sven Bölte, KIND, och Eva Nordin-Olsson, ordförande för Autism- och Aspergerförbundet. Under temat Autism handlar om människor visades en film som skildrade barn och vuxna med autism under arbete och fritid. Eva Nordin- Olsson talade därefter om utmaningen att implementera forskning och kunskap i vardagslivet för människor med autism och därmed skapa en mer inkluderande värld. Inledningen förmedlade budskapet att alla kan vi bidra till vår värld. Därefter följde det första key-note föredraget, Challenging behaviours in neurodevelopmental disorders and genetic syndromes av Professor Chris Oliver, klinisk psykolog och forskare vid universitetet i Birmingham bland många andra yrkestillhörigheter. En av hans specialiteter är självskadebeteende hos människor med intellektuella svagheter. Hans forskning är nu inriktad på effekt och vikt av tidig intervention. Han talade bland annat om att fokus för beskrivning av symtom och behandling bör ligga på varje enskilt syndrom inom autism i stället för att bunta ihop syndromen under en beteckning. Syndromen är (statistiskt signifikant) olika, även om många som t.ex. aggression och ångest ofta förekommer i flera tillstånd. Han beskrev även hur aggression i autism mycket ofta bottnar i ångest över att inte fungera och vara tillräcklig för andra. Professor Oliver avslutade sitt föredrag med ett citat: Before you judge me, take a walk in my shoes. Föredrag nummer två Oxytocin and the social brain: Implications for Autism hölls av Professor Markus Heinrichs. Föredraget handlade om betydelsen av substansen Oxytocin för social samvaro. Exempel gavs från såväl djurvärlden (flockdjur har höga halter av oxytocin) och människors värld (oxytocinnivån ökar under njutning, som t ex under massage). Oxytocin är viktigt i social samvaro för förtroende och för t.ex tolkning av andras ansiktsuttryck och för ögonkontakt. Klinisk forskning har funnit att Personer med Aspergers syndrom har lägre än normala värden av oxytocin. Men sambandet mellan substansen och tillstånd är inte enkelt, och enbart tillförsel av oxytocin hjälper inte utan psykoterapi för hjälp med beteende behövs. Sista talare för dagen var Professor Petrus de Vries från Child and Adolescent Psychiatry, University of Cape Town, South Africa. Hans föredrag med titeln What can we learn from 6 Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

7 från fokus på autism 2014 Tuberous Sclerosis Complex (TSC) about Autism? handlade om denna neurologiska multisystemsjukdom och om hjärntumörer där patienterna även vid högt IQ värde, alltså med hög intelligens, visade låg prestationsförmåga. Ett viktigt resultat (tyckte jag) var att när många patienter beskrevs i ett diagram av olika system, var inte en enda patient lik en annan. Naturligtvis ställer det stora krav på differentierad hjälp och behandling. Dag nummer två började med ett key-note föredrag av Professor Marscha Mallick från Waisman Center, University of Wisconsin, Madison, WI, USA. Föredraget hade titeln Autism Spectrum Disorders: Adult outcomes and quality of life indicators. Hennes studier är longitudinella och fokuserar på effekt av omgivningen för autistiska individers utveckling, från barndom till och genom vuxenålder. Med sina studier vill Dr Mallick besvara frågor om vad som skiljer autistiska patienters olika utveckling och öden. En delstudie visade att förmågan att kunna klara ett arbete var en stark positiv faktor hos autistiska vuxna. Hon visade resultat från en mycket stor longitudinell studie, som inkluderade många delstudier och som gav ett stort underlag för hennes slutsatser om viktiga faktorer för patienternas liv. En sådan viktig faktor och avgörande för en positiv utveckling var förhållandet mellan mor och barn. (Resultat rapporterades endast för mödrar, inga fäder. Resultaten betyder alltså inte att fäder är oviktiga. Inte heller nämndes om syskon.) Dr Mallick talade mycket om hur viktigt det är med förälderns och omgivningens beröm, positiv kontakt och förståelse. Kritik var definitivt en direkt skadlig faktor; barnet blev sämre. Däremot fann hon ingen signifikant effekt av familjens inkomst och ekonomi. Dr Mallick avslutade sin föreläsning med orden Praise the child! Det sista key-note föredraget, Autism and Epilepsy: Common mechanisms and treatment implications, presenterades av Clinical Professor Roberto Tuchman of Neurology and Psychiatry, Miami Childrens Hospital Dan Marino Center and Herbert Wertheim College of Medicine, Florida International University, USA. Professor Tuchman rapporterade resultat från medicinska studier om samband mellan epilepsi och autism. Både epilepsi och autism är intellektuella tillkortakommanden och hans och andras studier visar att det finns starka samband mellan dem. Barn med epilepsi har hög risk för att utveckla autism. Han pekade på både likheter och skillnader mellan de båda syndromen. Han rapporterade att i båda syndromen gäller att hög intelligens predicerar färre problem och förbättrad läkning. Han poängterade att för alla dessa barn är det viktigt med tidig intervention. Seminarier. Seminarieföreläsningarna var många och presenterades i parallella sessioner under andra dagens eftermiddag och tredje dagens förmiddag. Talarna kom från sjukhus, universitet samt kliniska och pedagogiska centra i hela Sverige (http://ki.se/kind). Seminarierna var indelade under 28 huvudteman, listade i slutet av detta avsnitt. Inom varje huvudtema hölls flera seminarier från olika studier. Schemat gjorde det möjligt för varje deltagare att välja 4 seminarier. Det svåraste var att välja i det stora utbudet av intressanta ämnen. Seminarierna bestod av ett föredrag med efterföljande frågor och diskussion mellan publik och talare. Själv hörde jag följande tre seminarieföreläsningar, som sammanfattas nedan: Orsaker till autism och samsjuklighet. Sebastian Lundström, Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet, och Paul Lischtenstein, Karolinska Institutet. I Sverige finns världens största tvillingregister. Författarna presenterade resultat från en av de största ungdomspsykiatriska tvillingstudier som pågått sedan 10 år tillbaka (CATSS). De jämförde resultat från grupper med enäggstvillingar och tvåäggstvillingar (alltså inte skillnader mellan individerna i tvillingpar). Ett syfte är att beskriva utvecklingsvägar till autism och samsjuklighet samt hur arv och miljö bidrar. Data från studier av tvillingar har analyserats. Resultaten har visat att autism påverkas av genetiska faktorer. Pappans ålder och barnets tillväxt under fostertiden är viktiga faktorer för autism. Tusen- Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

8 från fokus på autism 2014 fortsättning, Rapport från Fokus på Autism tals gener påverkar tillstånd/autism och samverkan mellan generna är avgörande. Alltså finns inte en bestämd autismgen. En av forskarnas slutsatser var att autism inte är ett skarpt avgränsat tillstånd. Inte heller kan autism skiljas etiologiskt från andra tillstånd som debuterar i barndomen. För att förstå bakomliggande faktorer vid autism måste hela variationen av autismliknande drag och samsjuklighet inkluderas i framtida analyser. Ätstörningar hos barn och överlappning med autismspektrumtillstånd. Maria Råstam. Lunds universitet % av alla förskolebarn rapporterades ha lindriga ätproblem. Barn med autism utgör en signifikant del av denna grupp (ca 50%). Ofta har dessa barn haft sugproblem under amningstiden. Ett vanligt problem är selektivt ätande som ofta kvarstår det hela livet. Hos typiskt utvecklade barn kan finnas övergående perioder av t.ex selektivt ätande. Hos autistiska barn kvarstår ofta problemen och smak och luktförnimmelser är annorlunda för de barnen. Autistiska barn reagerar ofta annorlunda än andra på känslor av hunger och mättnad och mag-och tarmproblem är vanliga. Måltiden blir ofta stökig på grund av stresskänslighet och de har svårt att fokusera på maten. Ibland hjälper det om barnen äter ensamma. Ätproblemet löser sig inte av sig själv. Dr Råstam gav flera konkreta råd. Positiv återkoppling är viktig för att hjälpa barnet till att vilja pröva nyheter. Föräldrarna kan välja positiva språkliga uttryck för att hjälpa vid måltider, t.ex Nu ska du få smaka i stället för att fråga Vill du smaka? Ge belöningar och positiv uppmärksamhet. Servera små mängder av oönskad mat, större mängd av önskad mat. Rutiner är viktiga. Hon rekommenderade att standardisera portioner, inte diskutera mängden vid varje måltid. Ibland kan det vara bra att fastställa en viss tid för måltidens längd och hålla den varje gång à la Nu ska vi sitta vid bordet tillsammans i 30 minuter. Ett timglas kan då vara inspirerande. Ett tips från publiken var att använda en 3-delad tallrik (Gustavsbergs hemsida). Ätstörningar, övervikt och ADHD. Johanna Dahlgren, Göteborgs universitet. Föredraget baserades på två studier; den första var en intervjustudie av 57 barn med fetma (7-17,5 år). Den andra studien undersökte viktutvecklingen hos alla barn, som på två barnmottagningar behandlades med centralstimulantia för diagnosen ADHD. Syftet var att undersöka hur många av dem som hade övervikt/fetma. Resultaten visade en överrepresentation av överviktiga barn med misstänkt ADHD (11/57) eller autismspektrumtillstånd (5/57). Däremot var andelen barn med misstänkt hetsätningsstörning färre än förväntat (2/57). 24 barn av 100 hade ett BMI över +1.5 SDS före start av centralstimulantia. Under det första halvåret av behandlingen minskade medel-bmi med 0.7 SDS och halvåret därpå sjönk det ytterligare med 0.3 SDS. Signifikans hos resultaten rapporterades ej, men en slutsats som drogs var att ADHD verkar vara överrepresenterat hos barn med fetma. Centralstimulantia har en viktreducerande effekt. En viktig kommentar av talaren var att för barn måste BMI jämföras med tillväxtkurvan även för underviktiga barn. Huvudrubriker för seminarierna. 1. Neuropsykologi vid autism långtidsuppföljningar av barn och vuxna. 2. Skolintervention vid autismspektrumtillstånd enligt Nytorpsmodellen. 3. Orsaker till autism och samsjuklighet. 4. Autismspektrumtillstånd I tonår och vuxen ålder stress, färdighetsträning och mortalitet. 5. Social färdinghetsträning och neurofeedback vid autism och AD/HD. 6. Autismscreening på BVC erfarenheter från Göteborg. 7. Kliniska fynd och diagnostiska hjälpmedel. 8. Långtidsuppföljningar prognos vid autism. 9. Kan jag få lite uppmärksamhet? Betydelsen av imitation och minne för samspel hos barn med autism. 10. Neurodiversitet. 11. Autismspektrumtillstånd inom vuxenpsykiatrin. 12. Behandlingsstudier på Early and Intensive Behavioural Treatment (EIBI) för barn med autism. 13. Tidiga tecken på autism. 14. Anknytning och sensorik vid autismspetrumtillstånd. 15. Språkstörning vid autism och autism vid språkstörning. 16. Projekt inom BUP I Stockholms läns landsting. 17. Förekomst och bakgrundsfaktorer vid autismspektrumstillstånd. 18. Attityder påverkar möjligheten för personer med Autism att nå, få och behålla ett arbete. 19. Bedömningsinstrument vid autism: ADOS/ ADI-R, D-MASC, FEFA-2 och ICF score sets. 20. Tidig intervention vid autismspektrumtillstånd. 21. Riskfaktorer för autismspektrumstörning relaterade till graviditet och förlossning. 22. Ätstörningar vid autism och autism vid ätstörningar. 23. Pedagogiska utmaningar; implementering och inkludering. 24. Kunskap om autism från Stockholm Youth Cohort (SYC). 25. Behandlingsmetoder för kommunikationssvårigheter vid autismspektrumtillstånd, en systematisk översikt. 26. Individ, grupp eller webb? Nya insatser för barn och unga med AST och deras närstående inom Habilitering och Hälsa, SLL. 27. UR presenterar två TV-serier. Kvalitetsregister och hjärnbank, stöd för forskningen kring AST. 28. Orsaker till autismspektrumtillstånd, multimodal tvillingforskning. Sammanfattningar av varje keynoteföredrag och seminarium finns i häftet Fokus på Autism av Eva B Holmberg Fil. Dr., anknuten till Karolinska Institutet 8 Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

9 Medlemsinformation Tack Gröna Lund och Globen för ert stöd! Globen samt Eclipse på Gröna Lund lyste blått för att uppmärksamma autism på Världsautismdagen 2 April Dagen uppmärksammades på olika sätt runt om i Stockholm län. På dagen öppnades konferensen Fokus på Autism som anordnades av KIND i samarbete med många aktörer bla. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. På kvällen möttes ca 140 medlemmar på teater Pero och såg den kritikerrosade monologen Livet kom så plötsligt. Idén var att sprida kunskap genom att bjuda någon som man tycker ska få lära sig mer om Aspergers syndrom. Det blev också flera intressanta reportage i media, här är ett urval: Gomorron Sverige. Rapport 19:30 Aktuellt 21:00 Metro Gruppboendet Cedervillan skickade vykort till LSShandläggare och dagliga verksamheter, blåa lampor tändes i fönstren, blåa maträtter lagades och några av de boende ordnade en spellista med temat blå! Riksrevisionen: anhöriga får inte tillräckligt stöd I en ny rapport från Riksrevisionen bekräftas den kritik som vi och andra organisationer fört fram. Många anhöriga har ett alltför tungt arbete med att ta hand om närstående och de får inte det stöd som behövs. De förändringar som regeringen hittills har gjort, till exempel ekonomiska bidrag till anhörigstöd och ändringar i socialtjänstlagen, räcker inte. - Regeringen bör göra mer för att ge kommunerna och landstingen goda förutsättningar att ge stöd till anhöriga som vårdar närstående. Det kan handla om att ge tydligare uppdrag, att öka kunskapen om de anhöriga och deras behov och att det finns utbildningar för personalen, säger riksrevisor Jan Landahl. Riksrevisionen lyfter även fram behovet av koordinering av vård- och omsorgskontakter, vilket tar mycket tid och kraft från de anhöriga. Hela rapporten Stödet till anhöriga omsorgsgivare (RiR 2014:9) finns att läsa på - Stödet behöver utvecklas ytterligare, skriver Riksrevisionen. Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

10 Medlemsinformation Klagomål i vården: kontakta Patientnämnden! En fortfarande relativt okänd instans: har du en fråga eller ett problem som rör hälso- och sjukvården i Stockholms län eller har du varit med om något i vården som gjort dig ledsen, arg, besviken eller upprörd? Då kan du kontakta Patientnämndens förvaltning. Du kan framföra dina synpunkter eller bara rådgöra med en handläggare. Du vänder dig kostnadsfritt med både stora och små frågor som i stort sett rör all offentligt finansierad vård. Eftersom det finns flera myndigheter att vända sig till rörande klagomål mot hälso- och sjukvården kan det vara bra att rådgöra med dem för att få information om vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Autism & Aspergerföreningen som sitter med i olika brukarråd inom psykiatri tex. vet att det ger effekt i verksamheter. Man kan både ringa och skicka in skriftliga klagomål till patientnämnden. Tjänstemännen ser till att få klagomålen utredda eller att rätt instans kopplas in. Patientnämnden har inte befogenheter att avgöra om sjukvårdspersonalen begått något fel eller inte. Det är i stället en fråga för verksamhetsansvariga eller myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Tel E-post IVO - inspektionen för vård och omsorg bevakar kvalitet och säkerhet: anmäl brister! IVO, är en tillsynsmyndighet för verksamheter inom socialtjänstområdet, inom hälso- och sjukvården och för LSS-verksamhet, samt över hälso- och sjukvårdspersonal i deras yrkesutövning. De har till uppgift att granska att man får vård som är säker, har god kvalitet och att den utövas enligt lagar och föreskrifter. Ansvaret för att det bedrivs god och säker vård och omsorg ligger hos huvudmännen och dess verksamhet. Till IVO kan man anmäla om man råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i verksamheter. IVO utreder händelsen men tittar inte bara på personalens agerande utan ser på helheten, vad det var som blev fel och varför. De bedömer också vad som är viktigt att åtgärda för att inte samma händelse ska ske igen. En anmälan kan leda till att IVO riktar kritik mot berörd verksamhet. IVO kan också ställa krav på att vårdgivaren eller verksamheten vidtar åtgärder för att liknande händelser inte ska ske igen. Alla som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen, oavsett om de arbetar i kommun, landsting eller i ett privat vårdföretag, kan anmälas. Både anmälan till IVO och deras beslut är offentliga handlingar som alla kan läsa. Patientjournaler och andra liknande handlingar som ingår i utredningen, omfattas däremot av sekretess. Anmälningar av händelser som kan vara brottsliga överlämnas till polisen. Det kan till exempel handla om att sjukvårdspersonal anklagas för sexuella övergrepp eller misshandel. Om IVO bedömer att någon hälsooch sjukvårdspersonal visat sig klart olämplig i sitt yrke, görs en särskild utredning om det. Den utredningen kan bland annat leda till att IVO ansöker om att återkalla personalens legitimation till Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN). IVO handlägger också lex Maria ärenden där vårdgivaren anmält händelser som har eller hade kunnat ge en allvarlig vårdskada samt lex Sarah ärenden dvs. rapporterade missförhållanden eller risker för missförhållanden inom socialtjänstens område. Tel: E-post: Mer information på stockholm under vad finns det för stöd /inte nöjd. 10 Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

11 Medlemssidor berättarforum Nu startar vi Berättarforum! Berätta för oss om något som du vill dela med dig av! Något som gjort dig glad eller ledsen, något spännande, något du längtar efter, du kan berätta om vad du vill! Du kan vara barn, ungdom eller äldre, alla åldrar är välkomna med bidrag. Din berättelse kan vara i ord eller bild eller båda delarna. Det kan vara kort eller långt men högst en A4-sida med text och/eller bilder. Syftet med den här sidan är att ge personer med autism möjlighet att uttrycka sig i Speciellt. Du behöver inte skriva själv utan kan ta hjälp av närstående eller någon annan företrädare. Inlägget kan vara anonymt men vi på kansliet måste veta vem du är. Skicka ditt bidrag till Till nästa nummer behöver vi ha ditt bidrag senast den 1 september Och här är det första inlägget: Min drömskola Jag heter Julian och jag ska börja ettan till hösten. I min drömskola finns ett helt rum fullt med täcken. Där skulle jag bygga kojor, en massa rum. Flera barn får komma in och göra olika rum. Gärna ett rum med glitter också. Där inne jobbar jag på min superdräkt, syr och limmar. Jag har redan en glittrig ring som ger styrka. Nu går jag i en förskoleklass på en bra skola. Men det är stökigt när vi är alla tio i klassen på en gång. Till exempel om de frågar om jag ska vara med och leka kanske jag redan leker med en annan. Jag säger ofta nej tack men senare. Ibland säger jag ja till två lekar. Då brukar jag smita ut utan att säga något. Det blir rörigt. Det är så mycket man kan göra i skolan. Bara det inte är så rörigt. Jag har öronskydd på mig men ljudet går igenom hela tiden. Jag hör alldeles för bra. Jag vill bygga och göra ritningar och modeller i trä. Massor av material som man kan bygga med. Jag vill sy och ha många fina stenar och glittriga grejer. Om skolan inte har glittriga pärlor kan jag ta med mina. Jag vill ha ett rum med en stor skärm på väggen så att jag kan lyssna på musik. I rummet ska finnas många instrument, särskilt flöjter, gitarrer och trummor. Där ska man också kunna sjunga. Mitt batteri laddas upp till 100 procent om jag lyssnar på en melodifestival. I skolan vill jag göra en låt till Minimello. Sen vill jag kunna använda datorer i skolan. Skolgård kan vi strunta i. På en skolgård är det så många barn ute samtidigt. Spela bandy, det gjorde jag en del förut på skolgården men det är svårt att hålla reda på vilket lag man är i. En varm dag skulle det inte skada att kunna gå ned till vattnet. Men det behöver inte vara skolgård. Läsa, skriva och räkna är inte så viktigt. Skriva låtar kan jag ju redan. Jag spelar in dem på en telefon så att jag kommer ihåg dem. Mina låtar handlar oftast om något viktigt, som naturen. Många vuxna som jag känner kan läsa, skriva och räkna siffror. De kan lära mig. Jag gillar experiment. Kulor. Ett rum fyllt med kulor i skolan kanske! Där fick man ligga och dra sig fram, för om man går halkar man. Kanske i samma rum som man har täcken? Vi får se. Sen ett underjordiskt rum. Ett runt. Som hade ett fönster som inte visade ut till friska luften utan ut till jorden. Där skulle man kunna se och studera maskarna. Jag vill jobba med olika vätskor som kan explodera lite grand. Inte så farligt men små experiment. Det skulle väl kunna fungera i en skola? Ingen lärare på min drömskola skulle vara sträng. Min fröken skulle förstå att vi alla är olika. Men det viktigaste är nog att jag får jobba i ett eget rum och ha en stödperson. Helst Klas, som är min stödperson idag. Det är det bästa. Julian 7 år Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

12 information från kind Tidiga insatser för barn med autism - en fråga om kunskap och kvalitet? I Sverige erbjuds insatser till små barn med autism inom ramen för habiliteringens verksamhet. Föreningen Sveriges habiliteringschefer rekommenderade i en rapport 2010 intensiva mångsidiga program för små barn med autism. Rapporten bygger på internationell forskning och beskriver hur insatserna kan utformas utifrån svenska förhållanden. Det finns dock inga studier som syftar till att utvärdera och bedöma hur väl insatserna går att införa i Sverige. Ulrika Långh Vid KIND har vi startat ett projekt för att undersöka kunskapsnivån kring tidig intervention och vilken inställning som finns till sådana insatser. Vi vill också undersöka kvalitén på den träning som utförs samt om man kan se ett samband mellan god kvalité på träning och utvecklingstakt. Ansvarig för studien är leg psykolog Ulrika Långh, doktorand vid KIND, under handledning av professor Sven Bölte. Ulrika är ansvarig för Habilteringsprogrammet för autism med utvecklingsstörning inom Habilitering & Hälsa och har sin kliniska tjänst på Autismcenter för små barn. Första delen av projektet, undersökning av kunskapsnivå och inställning, har skett med hjälp av en webbenkät som legat på KINDs hemsida. Resultatet av denna håller på att utvärderas. Den del av projektet som rör kvalité och inlärningstakt genomförs på Autismcenter för små barn i Stockholm och de familjer och förskolor som får handledning i mångsidigt program erbjuds att delta. För att kunna bedöma kvalitet på träning samlas filmer in från förskolor och dessa kodas sedan utifrån ett bedömningsinstrument som är framtaget på York University i Toronto - The York Measure of Quality of Intensive Behaviorial Intervention (YMQI). Förskolepersonalen får sedan återkoppling från dessa filmer när de träffar handledaren från Autismcenter på ordinarie handledningsmöten. Förskolepersonalen får också en utbildning i vad som räknas som god kvalitet. Sven Bölte Barnens inlärningstakt bedöms via test och skattningsskalor. Denna del av studien pågår. De sista filmerna beräknas ha samlats in under juni månad. Därefter kommer resultatet av kvaliteten på träningen och barnens inlärningstakt att analyseras. Utvärdering och utveckling av bedömningsinstrumentet YMQI kommer också att göras. Intresserad av att veta mer? Kontakta Ulrika Långh, Vill du veta mer om pågående forskning? På KINDs hemsida kan du läsa om vilken forskning som pågår just nu. Du kan också läsa om kommande aktiviteter, seminarier, titta på filmade föreläsningar och lyssna på podcasts: KIND = Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND, är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och undervisning om utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. KIND uttalas kajnd. 12 Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

13 Medlemssidor ANNONSSIDA Projekt Småsyskon -vill du vara med? Har du ett barn med autistiskt syndrom, Asperger syndrom eller ett annat autismspektrumtillstånd? Har han eller hon en lillebror eller lillasyster som är 10 månader eller yngre? Då kan du med ditt yngsta barn vara med i ett forskningsprojekt. Du kan läsa mer på vår hemsida: Är du tvilling eller förälder till tvillingar? Vi behöver dig för att öka kunskapen om autism och andra funktionsnedsättningar! Vi genomför en forskningsstudie där vi jämför tvillingpar, av vilka minst en tvilling har autismspektrumtillstånd, ADHD och andra funktionsnedsättningar. Vi undersöker även tvillingpar utan funktionsnedsättning för att öka kunskapen om orsakerna till neuropsykiatriska problem inom genetik, neurobiologi och psykologi. Ersättning i form av presentkort till tvillingarna, för förlorad arbetsinkomst, hotell och resa finansieras av studien. Intresserade vänligen ring: Eller mejla Besök för mer information om KIND och vår tvillingsforskning ( RATSS ) Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

14 inför valet Frågor till politiker inför valet Vi har ställt några frågor till alla politiska partiers länsorganisationer. En del av frågorna vänder sig till kommunala politiker, andra till landstingspolitikerna. Vi kommer att göra en sammanställning kommun för kommun som vi publicerar på vår hemsida. Frågor och svar läggs ut på hemsidan. LSS 1. Det är en viktig funktionshinderpolitisk princip att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Merkostnadsprincipen åsidosätts dock ofta när det gäller personer som bor i gruppbostad där hyran kan uppgå till kr i månaden. De personer som bor i gruppbostad kan inte välja ett boende med lägre hyra. På grund av sin funktionsnedsättning har de behov av det personalstöd och den omvårdnad som ges i gruppbostaden. De har således en stor merkostnad på grund av sin funktionsnedsättning. De allra flesta som bor i gruppbostad lever på sjukersättning och får ut kr i månaden. Alla har inte rätt till bostadstillägg och även med fullt bostadstillägg är det svårt för de flesta att få ekonomin att gå ihop. Många lever under existensminimum. Hur tänker ditt parti säkerställa att personer med funktionsnedsättning som bor i LSS-bostad inte får merkostnader på grund av detta och får en dräglig ekonomisk situation? 2. Autism innebär ett annat sätt att uppleva, tolka och tänka. Funktionsnedsättningen medför begränsningar i ömsesidigt socialt samspel och kommunikation. För att ge rätt förutsättningar för utveckling och goda levnadsvillkor behövs autismspecifik kompetens i alla verksamheter för personer med autismspektrumtillstånd. För att tillgodose de behov som personer med autism har måste personal i LSS-bostäder och andra LSS-verksamheter ha mycket goda kunskaper om funktionsnedsättningen samt adekvata metoder och förhållningssätt. Hur arbetar ditt parti för att säkerställa att personalen i LSS-verksamheter har autismspecifik kompetens? 3. Autism- och Aspergerförbundet får dagligen oroande signaler om brister i kvaliteten när det gäller LSS-verksamheter. När det gäller grupp- och servicebostad så får de boende inte komma iväg på egna aktiviteter, utan är hänvisade till gruppaktiviteter. Ofta fungerar inte sådana gruppaktiviteter för en person med autism, dessutom ordnas aktiviteter som kanske inte alls passar eller intresserar just den här personen. Resultatet blir att den boende inte kommer ut på aktiviteter alls. De flesta får dessutom insatsen kontaktperson indragen för att de bor i LSS-bostad, trots att de har fortsatt stort behov någon utomstående som kan följa med på individuella aktiviteter eller bara för att umgås med någon annan än sina grannar eller boendepersonalen. Hur tänker ditt parti arbeta för att personer med autism som bor i LSSbostad får sina individuella behov av aktiviteter, fritidssysselsättning och sociala kontakter tillgodosedda så att LSS mål om full delaktighet i samhällslivet kan uppnås? 4. Sedan lång tid råder stor brist på bostäder enligt LSS i Stockholms län, inte minst i Stockholms kommun. Ansvaret för behovsbedömning och beställning av LSS-bostäder ligger på varje kommun. Under flera år har kommunerna brustit i sin planering av nyproduktion av gruppbostäder. I stället för att bygga bostäder väljer många kommuner att köpa platser från andra kommuner. När det sedan råkar finnas något, mer eller mindre lämpligt, i den egna kommuner tvångsflyttar man personerna hem igen. Då kan det ha gått åtskilliga år och personerna har inte längre någon förankring i ursprungskommunen. Personer med svåra funktionsnedsättningar tycks vara livegna, de behandlas som kommunens egendom som man flyttar hit och dit som om det vore ett kolli. Hur tänker ditt parti arbeta för att se till att kommunens utbyggnadstakt av LSS-bostäder ökar och gör det möjligt för personer med autism att få tillgång till en bostad enligt LSS där förutsättningar för goda levnadsvillkor ges? Vårdfrågor 1. Det är väl känt att personer med autism och utvecklingsstörning har en ökad sårbarhet för fysisk ohälsa. Att primärvården i allmänhet inte har tillräcklig med kunskap om utvecklingsstörning och autism är väl beskrivet i de många utredningar som gjorts, bland annat i fokusrapporterna Habilitering i utveckling som utgavs 2005 och Vuxna personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård från I rapporterna finns förslag till förbättring: För att personer med utvecklingsstörning ska få likvärdig tillgång till vård krävs att det inom närsjukvården finns läkare med särskild kompetens och tid för att tillgodose gruppens behov 14 Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

15 inför valet För att personer med utvecklingsstörning ska få en likvärdig sjukhusvård krävs förutsättningar för att göra samlade utredningar, där man utgår från den specifika patientens behov och samlar specialistkompetens runt patienten. Hur tänker ditt parti arbeta under kommande mandatperiod för att se till att personer med nedsatt autonomi, som hör till prioriteringsgrupp 1, får tillgång till en jämlik, tillgänglig, patientfokuserad, kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård på tillgängliga vårdcentraler och/eller inom habiliteringen? 2. Habiliteringens autismcenter har under flera år tvingats till omorganisationer på grund av ett mycket stort inflöde. Under hösten 2013 infördes intagningsstopp vid Autismcenter för små barn och under 2014 har man genomfört ytterligare en omorganisation som innebär att gruppen barn och unga 0-17 år med autism i kombination med måttlig eller grav utvecklingsstörning inte längre får tillgång till de specifika autismcentren. Det är i stället de lokala habiliteringscentren som ska ta emot dessa barn. Det är inte acceptabelt att utesluta delar av målgruppen. Hur tänker ditt parti arbeta under kommande mandatperiod för att se till att habiliteringen dimensioneras efter individuella behov hos alla med autism? 3. Stockholms läns landsting har valt att göra stora satsningar på utredningar inom det neuropsykiatriska området. Motsvarande satsningar behövs även när det gäller uppföljningsansvar efter utredning. Hur tänker ditt parti arbeta under kommande mandatperiod för att se till att personer som får en autismspektrumdiagnos har någonstans att vända sig där det finns kompetens om autism? Skola 1. Hur tänker ert parti arbeta under kommande mandatperiod för att öka måluppfyllelsen för elever med autismspektrumtillstånd? 2. Hur planerar ni i ert parti arbeta under kommande mandatperiod för att minska frånvaron för elever med autismspektrumtillstånd i er kommun? 3. För elever med autismspektrumtillstånd är bristande kunskap hos personalen och förmåga till adekvat stöttning och anpassning främsta orsak till låg måluppfyllelse och hög frånvaro. a. Hur vill ni i ert parti säkerställa att rätt kompetens finns på skolorna och i kommunen centralt för att möta elever med funktionsnedsättningar som t ex autismspektrumtillstånd? b. Har kommunen specialpedagoger med särskild autismkompetens som ansvarar för och leder utformningen av det särskilda stödet, lärmiljön och handledning på kommunens skolor? 4. Enligt skollagen ska skolan anpassa organiseringen av undervisningsgrupperna efter elevernas förutsättningar. Elever som har särskilda skäl har rätt att få särskilt stöd i en anpassad särskild undervisningsgrupp a. Har er kommun en särskilt anpassad undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd som under kortare eller längre perioder har behov av det? Om svaret är nej: b. Kommer ert parti under nästa mandatperiod arbeta för att upprätta en sådan särskild undervisningsgrupp? Om svaret är nej: c. Hur planerar ni då att arbeta med att skapa en förbättrad delaktighet för elever med autismspektrumtillstånd som ofta har svårt att hantera socialt samspel, kommunikation och intryck i en stor grupp? Arbetsmarknad 1. Supported Employment metoden har visat sig vara mycket framgångsrik för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få riktiga jobb. Har ni för avsikt att arbeta med denna insats för personer med Asperger/Autism inom landstingets och kommunens verksamheter? 2. Vad har ni för förslag för att ytterligare möjliggöra för personer med Aspergers syndrom/autism skall kunna komma ut i riktiga jobb inom kommun och landsting? 3. Har ni tänkt ta initiativ till att kommun och landsting ställer krav på sina leverantörer att ha en plan för socialt ansvarstagande, inbegripet anställning av personer med funktionsnedsättning? Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

16 POSTTIDNING B Autism & Aspergerföreningen Stockholms län Banérgatan Stockholm Kalendarium hösten 2014 Augusti 26 Diskussionsgrupp vuxna 27 Pub mammor 28 Bowling 28 Pub pappor September 07 Liljeholmsbadet 11 Bowling 21 Liljeholmsbadet 21 Lagunen 23 Diskussionsgrupp vuxna 24Pub mammor 25 Bowling 25 Pub pappor Oktober 05 Liljeholmsbadet 09 Bowling 16 Pubkväll föräldrar 19 Liljeholmsbadet 19 Lagunen 21 Diskussionsgrupp vuxna 23 Bowling 29 Pub mammor 30 Pub pappor November 06 Bowling 16 Liljeholmsbadet 16 Lagunen 18 Diskussionsgrupp vuxna November, forts. 20 Bowling 26 Pub mammor 27 Pub pappor 30 Liljeholmsbadet December 04 Bowling 10 Julkonsert Högalidskyrkan 14 Liljeholmsbadet 14 Lagunen 16 Diskussionsgrupp vuxna 18 Bowling Enkätundersökning - vad tycker du om föreningen? Har du besvarat vår enkät? Vi har skickat ut en enkät via vårt medlemsregister till alla som lämnat sin e-postadress. Vi vill gärna veta vad du som medlem tycker om oss, vad vi är bra på och vad vi kan göra bättre utifrån de förutsättningar vi har. Har du inte fått den? Då kan du - maila till oss och vi skickar en länk till enkäten - ring till oss och vi skickar den per post - skriv in https://protectandsurvey.com/survey/index.php/524119/lang-sv i din webbläsare så kommer du direkt till enkäten. Enkäten innehåller 13 frågor och tar bara några minuter att besvara. Det är viktigt både för oss och våra bidragsgivare att så många som möjligt besvarar enkäten! Enkäten besvaras helt anonymt. Om du redan har besvarat enkäten kan du strunta i den här uppmaningen. 16 Speciellt nr Ft Speciellt indd :53

Enkätundersökning, Val 2014

Enkätundersökning, Val 2014 Enkätundersökning, Val 2014 Det här är ett kortfattat sammandrag av svaren som inkommit på Autism & Aspergerföreningens enkätundersökning inför valen 2014 till kommun, landsting och riksdag. Enkäten skickades

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS. en genomgång av insatsens utveckling och domar i förvaltningsrätten

Kontaktperson enligt LSS. en genomgång av insatsens utveckling och domar i förvaltningsrätten Kontaktperson enligt LSS en genomgång av insatsens utveckling och domar i förvaltningsrätten Rapport 1, 2014 Innehållsförteckning Sida 3... Inledning och metod Kapitel 1 4. Utvecklingen av insatsen kontaktperson

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Från diagnos till funktion

Från diagnos till funktion FOKUS PÅ AUTISM Från diagnos till funktion De nya diagnoskriterierna i DSM-5, ICF samt vårdprogram är konferensens huvudprogram. Sally Rogers, Gina Davies och Timothy Michael Buie talar om tidiga insatser,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.nu 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG VÅREN 2014 AKKtiv KomIgång - Grundkurs Föräldrautbildning om kommunikation och Kommunikationsstöd t med kursen är att: Få ökad kunskap om hur ni som

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Speciellt NR 2 2015. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. - Rapport från konferens - Rapport från 40-årskalaset - Sommartips

Speciellt NR 2 2015. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. - Rapport från konferens - Rapport från 40-årskalaset - Sommartips Speciellt NR 2 2015 Autism & Aspergerföreningen Stockholms län - Rapport från konferens - Rapport från 40-årskalaset - Sommartips Ny Speciellt nr 2 2015.indd 1 2015-06-01 16:10 information Avledning och

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

DET HÄR ÄR AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET

DET HÄR ÄR AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET DET HÄR ÄR AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

Läs mer

- Brist på LSS-bostäder - Ledare: kompetens sökes! - Håll koll på kommunen? - Höstens kalendarium

- Brist på LSS-bostäder - Ledare: kompetens sökes! - Håll koll på kommunen? - Höstens kalendarium Speciellt NR 2 2013 Autism & Aspergerföreningen Stockholms län - Brist på LSS-bostäder - Ledare: kompetens sökes! - Håll koll på kommunen? - Höstens kalendarium information Stor brist på LSS-bostäder i

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Information om LSS LÄTTLÄST

Information om LSS LÄTTLÄST Information om LSS LÄTTLÄST Version 5 2015-08-04 Här skriver vi om den hjälpen som du kan få enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. VAD ÄR LSS? LSS är en lag. LSS betyder Lagen

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Speciellt NR 4 2012. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. Anhörigstöd - kartläggning Kallelse till årsmöte Vårens kalendarium

Speciellt NR 4 2012. Autism & Aspergerföreningen Stockholms län. Anhörigstöd - kartläggning Kallelse till årsmöte Vårens kalendarium Speciellt NR 4 2012 Autism & Aspergerföreningen Stockholms län Anhörigstöd - kartläggning Kallelse till årsmöte Vårens kalendarium information Tidig behandling normaliserar hjärnaktivitet Tidig behandling

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Gruppbostad och servicebostad

Gruppbostad och servicebostad omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppbostad och servicebostad Vem kan få gruppbostad eller servicebostad? Personer med funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppbostad eller servicebostad. För att få

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Autism & Aspergerföreningen Stockholms län Org.nr 81 60 00-4357

Autism & Aspergerföreningen Stockholms län Org.nr 81 60 00-4357 Årsredogörelse Autism & Aspergerföreningen Stockholms län Org.nr 81 60 00-4357 Räkenskapsåret 2010 01 01 2010 12 31 Innehållsförteckning Sida Verksamhetsberättelse 1 6 Resultaträkning 6 Balansräkning 7

Läs mer

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer