Årsredovisning 2013 Arjeplogs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "212000-2668 Årsredovisning 2013 Arjeplogs kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Arjeplogs kommun

2 Arjeplogs Kommun Innehåll Kommunalrådet har ordet... 1 Fakta om Arjeplogs kommun... 2 Organisationsöversikt... 3 Omvärldsanalys... 4 Kommunens övergripande styrning 7 Ekonomisk översikt och finansiell analys Medarbetare Framtidsbedömning Nämndernas redovisning Resultatjämförelse Kommunens kvalitet i korthet Koncernens bolag och stiftelser Resultat och Balansräkning Kassaflödesanalys Noter, gemensamma för kommunen och koncern... 52

3 Arjeplogs Kommun Kommunalrådet har ordet Storleken på den budget som vi la inför 2013 var liten. Vi krävde att nämnderna och i förlängningen de verksamheter som de ansvarade för skulle klara sig på sammanlagt knappt 177 miljoner kronor. Det var ett tufft mål och det skulle kräva tunga beslut. När vi nu summerar 2013 konstaterar vi att vi inte nådde riktigt ända fram. Nämndernas resultat slutar på drygt 180 miljoner. Trots att vi missade målet med drygt 3 miljoner konstaterar vi ändå att nämnderna lyckades trycka ihop sina kostnader med drygt 9 miljoner från 2012 till Arbetet ger effekt. Inte så snabbt som vi önskar, men det går otvivelaktigt åt rätt håll. Ekonomin lägger ett tungt ok på våra axlar i kommunen. Vi måste hela tiden slåss för att få kostnadsmassan att matcha de intäkter som vi har. I företagsvärlden gör man ofta tvärt om man koncentrerar sig på att skapa så mycket intäkter som möjligt och anpassar sedan kostnaderna till intäkterna. För oss i kommunen är det naturligtvis möjligt att påverka intäkterna det tar bara så mycket längre tid eftersom skatteintäkterna är baserade på antalet invånare och inte på vad som produceras i området. Jag hävdar bestämt att vi har börjat använda rätt fokus när vi tittar på ekonomin. Det är viktigt att vi delar ut precis de pengar som vi anser att verksamheterna får lov att kosta. Att vi inte utgår ifrån vad en verksamhet kostade ifjol, eller ännu värre vad vi trodde att verksamheten skulle kosta ifjol (dvs att vi utgår från fjolårets budget när vi sätter nivån på nästa år). Därför är arbetet med att ta fram och använda rätt nyckeltal så viktigt. Men dessa måste alltid sättas i relation till vad vi vill uppnå. Vi vill ha en bra vård, skola och omsorg och vi vill att det geografiska området utvecklas. Och vi vet att resultat och kostnader inte alltid går hand i hand. Det är spännande och utvecklande att följa andra kommuners exempel på hur man med engagemang och duktiga medarbetare kan komma längre än med bara pengar. Det ska vi aldrig tappa bort. Vi ska tvärtom försöka bli duktigare och bättre. Och då behöver vi engagemanget. Vi behöver medarbetare som är med och driver utvecklingen framåt. Stolta, duktiga kommunalanställda som vet att vi gör Sveriges viktigaste jobb. Britta Flinkfeldt Jansson Kommunstyrelsens ordförande 1

4 Arjeplogs Kommun Fakta om Arjeplogs kommun Fem år i sammandrag Allmänt Antal kommuninvånare Antal anställda Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, tkr nettokostnader per invånare, kr Personalkostnader, tkr Nettoinvesteringar, tkr nettoinvesteringar per invånare, kr Resultat Årets resultat, tkr Eget kapital, tkr eget kapital per invånare, kr Finansiering Likvida medel, tkr Låneskuld inkl. nyttjad checkräkningskredit, tkr (exkl skuld t koncernftg) Tillgångar och skulder -Anläggningstillgångar per invånare, kr Omsättningstillgångar per invånare, kr Pensionsskuld inkl ansvarsförbindelse per invånare, kr Långfristiga skulder per invånare, kr Kortfristiga skulder per invånare, kr Nyckeltal * Nettokostnadsandel %, inkl. avskrivningar , Nettokostnadsandel %, exkl. avskrivningar Soliditet % Likviditet % Lånefinansieringsgrad % Skattesats Arjeplogs kommun 23,50 23,28 22,28 22,28 22,28 Norrbottens läns landsting 10,18 10,40 10,40 10,40 10,40 Begravningsavgift 0,39 0,32 0,32 0,32 0,60 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,13 1,15 1,20 1,10 1,00 Totalt 35,20 35,15 34,20 34,10 34,28 *Nyckeltalsdefinitioner under not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Jämställdhet i politiken Kommunfullmäktige - män 58 % 61 % - kvinnor 42 % 39 % Kommunstyrelsen - män 33 % 33 % - kvinnor 67 % 67 % Mandatfördelning Socialdemokraterna Vänsterpartiet 4 9 Folkpartiet 4 4 Centern 5 4 AFD Miljöpartiet 1 1 Totalt

5 Arjeplogs Kommun Politisk organisation Arjeplogs kommun Valnämnd Överförmyndare Kommunfullmäktige Valberedning Revision Kommunstyrelse Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Miljö-, bygg-, och räddningsnämnd Näringslivsnämnd Krislednings ningsnämnd Koncernens bolag & stiftelser (ägarandel 100 %) Kraja AB (vilande) Stiftelsen Silvermuseet Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Dr Wallqvist Minnesfond Stiftelsen Arjeplog Turism (vilande) 3

6 Arjeplogs Kommun Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Arjeplogs kommun. Exempel på faktorer som kan påverka kommunen är utvecklingen i samhällsekonomin och statliga beslut, demografiska förändringar, näringslivet och sysselsättningen, inflations- och löneutvecklingen samt ränteläget. Samhällsekonomin och kommunerna I MakroNytt december 2013 gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL) följande bedömning av konjunkturen: I Sverige har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt svag under 2013 trots positiva signaler från omvärlden. Det kan synas märkligt att vårt land släpar efter när förutsättningarna för tillväxt i flera avseenden är bättre i vårt land än i många andra länder. Men den svenska exporten har utvecklats fortsatt svagt vilket gjort att också investeringarna har vikit och inte minst då inom industrin. En betydande minskning i företagens lager har därtill bidragit till att hålla tillbaka produktionen. Exporten och investeringarna har därmed gett ett klart negativt bidrag till utvecklingen av svensk BNP. Att produktionen trots allt ökar sammanhänger med en fortsatt tillväxt i privat och offentlig konsumtion. Men inte heller denna tillväxt har varit särskilt stark varför utfallet för BNP inte blivit bättre. BNP-tillväxt 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -5,0% 6,6% 2,9% 1,3% 0,9% Arbetade timmar 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -2,6% 2,0% 2,0% 0,7% 0,4% Utgångspunkten för vår bedömning av svensk ekonomi är att en allt starkare tillväxt i omvärlden i kombination med de stigande framtidsförväntningar som kunnat konstateras här på hemmaplan starkt talar för att svensk ekonomi kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Kommunernas resultat för 2013 uppgår till 15,7 miljarder kronor och endast 26 av landets 290 kommuner redovisar underskott. Kommunernas resultat förstärks för andra året i rad av återbetalade försäkringspremier från AFA Försäkring med sammanlagt nära 8 miljarder kronor. Bortsett från engångseffekter som återbetalade försäkringspremier från AFA Försäkring och kostnader för omräkning av pensioner, uppgår kommunernas resultat till drygt 10,5 miljarder. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. Enligt nationalräkenskaperna ökade antalet arbetade timmar i svensk ekonomi med 0,9 % mellan tredje kvartalet i fjol och tredje kvartalet i år samtidigt som svensk BNP endast ökade med 0,3 %. 4

7 Arjeplogs Kommun Befolkning Antalet invånare uppgick till personer per 31 december 2013, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 74 personer Invandraröverskott Inrikes flyttningsöverskott Födelseöverskott Totalt Under perioden har Arjeplogs befolkning minskat med 404 personer. Enligt tabellen ovan har Arjeplogs kommun en negativ trend vad gäller födelseöverskott, vilket innebär att det dör fler personer än vad det föds i kommunen. De senaste tre åren har flyttningsnettot varit negativt i jämförelse med då välkomstbonusen bidrog till ökad inflyttning. Överskottet för invandring är däremot fortsatt positivt. Näringsliv och sysselsättning Sedan Arjeplogs näringsliv omstrukturerats från skogs- och gruvnäringar till servicenäringar har tester i kallt klimat, besöksnäring, distansoberoende administrativa tjänstesektorer, rennäring, tillsammans med kommunens verksamhetsområden blivit dominerande näringar sett ur sysselsättningsaspekt. Tester i kallt klimat har fått allt större betydelse och är idag motor i näringslivet. Affärsområdet står, både direkt och indirekt, för omfattande sysselsättning och mycket stora investeringar i byggnader och markanläggningar. Näringen är dessutom en viktig plattform för besöksnäringens aktiviteter. Säsongsvariationen ger viss missvisning i offentlig statistik eftersom många sysselsatta är tillfälliga gästarbetare. Sysselsättningen har sedan föregående år har förändrats marginellt för Arjeplog. Arbetslösheten uppgick per sista december till 4,3 %, vilket är 0,2 procentenheter högre än samma period föregående år. Öppet arbetslösa i Norrbotten uppgick till 3,2 % och för riket totalt var det 3,6 %. Andelen sökande i program med aktivitetsstöd uppgick per sista december till 2,4 %, vilket är 0,1 % mindre än samma period föregående år. Vad gäller ungdomsarbetslösheten i kommunen som fortfarande är hög har en försämring skett från 6,0 % 1212 till 6, Arjeplog har fortfarande många unga i program med aktivitetsstöd. Andelen uppgick till 6,0 % per sista december vilket är samma som för riket. Arbetslöshet Arjeplog Riket år år år år % Öppet 4,0 4,1 4,3 5,3 6,0 6,3 3,4 4,6 3,6 4,1 7,4 4,2 Åtgärd 2,8 2,5 2,4 7,9 5,3 6,0 2,8 3,9 3,1 5,7 10,3 6,0 Summa 6,8 6,5 6,7 13,2 11,3 12,3 6,2 8,4 6,7 9,8 17,7 10,2 5

8 Arjeplogs Kommun Bostadsmarknad Totalt finns det drygt bostäder i Arjeplogs kommun, varav cirka 74 % i småhus och 26 % i flerbostadshus. I den kommunala bostadsstiftelsen Arjeplogshus, finns 324 lägenheter. Vakansgraden i Stiftelsen uppgick vid årsskiftet till 0,9 % för lägenheter och 25 % för elevhem. Kommunens framtida bostadsbyggande är beroende av befolkningsutvecklingen i kombination med förändringar i hushållsbildningen samt efterfrågan på längenheter och tomter. Den största expansionen sker i Jäckvik, där fritidshusbyggnationerna under de senare åren har blomstrat. Det är främst kustbor och norrmän som bygger fritidsboenden i nära fjällnatur. I Adolfströmsområdet och i Gauto har nya fritidshustomter avstyckats och det planeras för ytterligare avstyckning av fritidshustomter i kommunen. Idag planeras dessutom för ytterligare byggande i tätorten. 6

9 Arjeplogs Kommun Kommunens övergripande styrning Ett grundläggande syfte med styrning är medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och styrelse i sin verksamhetsplanering ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. presenteras i fyra strategiska perspektiv: utveckling, medborgare/brukare, medarbetare och ekonomi. Till varje perspektiv finns framgångsfaktorer som politiker och tjänstemän gemensamt lyft fram. Nämnderna och styrelsen har haft till uppgift att tolka framgångsfaktorerna och målen för att sedan upprätta egna mål. Kommunfullmäktige har, utifrån Arjeplog kommuns vision, fastställt övergripande mål. Dessa KS Strategiska perspektiv Framgångsfaktorer Mål Dialogen är avgörande för den kvalitet vi får Nämnd Strategiska perspektiv Framgångsfaktorer Mål 7

10 Arjeplogs Kommun Måluppfyllelse 2013 Öka invånarantalet Utveckling Skapa nya bostadsmöjligheter Ökad tillväxt i kommunen Medborgare/brukare Utveckling Medborgare/brukare Anordna en hemvändardag. Bilda en uvecklingsgrupp med företrädare för näringslivet med minst 4 träffar per år. Tillskapa gemensamma utvecklingsprojekt kommun/näringsliv mm. Kartlägga de kritiska faktorerna för inflyttning från andra länder. Genomföra nöjdkund-undersökning bland nyinflyttade. Underlätta de kommunala kontakterna. Medarbetare Kartlägga handläggningstider och behovet av arbetskraft och kompetens inom organisationen för planperioden men även på längre sikt och kommunicera detta Livskvalitet i toppklass Utveckling Vidareutveckla anläggningar så de ökar möjligheterna till aktivt kultur och friluftsliv under årets alla årstider. Se över om inte föreningsdrift är möjlig när våra lokaler inte används. Kostnadseffektiv kommun Öka samarbete med andra kommuner Medarbetare Medarbetare Ekonomi Genomföra en årlig aktivitet som befrämjar folkhälsan och vikänslan. Stimulera arrangemang som anställda genomför. Genomföra minst en aktivitet per år för att öka samarbetet mellan förvaltningar och tydliggöra koncernnyttan. Sträva efter att samarbeta med andra kommuner i syfte att kostnadseffektivisera, kvalitets- och leveranssäkra tjänster och processer Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis kan vi konstatera att arbetet med att utveckla kommunen och dess verksamheter mot en kommun som både är mer attraktiv för inflyttning och mer kostnadseffektiv är ett projekt som löper över flera år. Många små aktiviteter genomförs och kostnadsmedvetenhet finns i definitivt i organisationen. Att använda nyckeltal och att mäta våra resultat genom t ex KKiK, Kommunernas Kvalitet i Korthet är viktiga verktyg för att komma vidare. 8

11 Arjeplogs Kommun Långsiktiga ekonomiska mål En balanserad budget och flerårsplan Årsresultatets andel av finansförvaltningen ska uppgå till minst 2% (3,6 Mkr) Årsresultatet för 2013 ska täcka 2008 års underskott, dvs 1,3 Mkr Nettoinvesteringarnas (kopplade till skattefinansierad verksamhet) skall långsiktigt ligga på en nivå som understiger de planenliga avskrivningarna. På ändå längre sikt bör dessa ligga på en nivå som motsvarar kronor per invånare, dvs tkr Analys Verksamhetsplan uppfyller målen.fastställd verksamhetsplan för uppfyller ej målet De senaste fyra åren redovisar underskott. Resultatet för 2013 hamnade på - 658tkr. Justerat balanskravsresultat uppgick till tkr. De skattefinasierade investeringarna uppgick till tkr. De planenliga avskrivningarna avseende skattefinansierad verksamhet uppgick till tkr. Soliditeten (exkl ansvarsförbindelser) skall uppgå till minst 60% Soliditeten var 44% vid årsskiftet. Sammanfattningsvis Arjeplogs kommun är en kommun som har ekonomiska utmaningar. Resultatet 2013 visar dock på ett underskott om 0,7 mkr, vilket dock är betydligt bättre än förra året negativa resultat om -4,3 miljoner. Analysen visar att nämnderna lyckats dra ner medelsförbrukningen med 9 miljoner kronor mellan åren, vilket är en mycket bra utveckling, om än inte tillräckligt på lång sikt. Vi dras dessutom fortfarande med resterna av tidigare års underskott. Det stora omställningsprojektet där vi sätter målet i långsiktiga lösningar i stället för i akutåtgärder är helt nödvändigt. Vi ska både klara ett bättre personalnyttjande i hela kommunen och när det är möjligt även samarbeta med andra kommuner. Att jämföra sig med andra kommuner är ett viktigt verktyg och vi kommer med all sannolikhet att landa i en förändrad resursfördelningsmodell där storleken på verksamheten på ett tydligare sätt vägs mot den budget som verksamheten erhåller. De områden där vi kan peka ut en för hög kostnadsnivå ska vi komma till rätta med så att vi klarar vårt långsiktiga uppdrag att med våra skattemedel kunna betala för vård, skola omsorg och att utveckla det geografiska området. 9

12 Arjeplogs Kommun Ekonomisk översikt och finansiell analys RESULTAT - KAPACITET Kommunens resultat för 2013 uppgår till -658 Tkr. Nämnderna redovisar ett underskott i jämförelse med budget med -3,4 Mkr och finansförvaltningen ett överskott med 1,5 Mkr. Kommunens resultatutveckling (exkl. extraordinära kostnader i tkr) Kommunens nettokostnadsandel av skatteintäkter Nettokostnadsandel av skatteintäkter, inkl avskrivningar i % Skatte- och nettokostnadsutveckling (förändring i %) Koncernen uppvisar ett negativt resultat på Tkr. Koncernens resultatutveckling i Tkr Nettokostnadsutveckling -1,6 2,9 1,0 Skatter och statsbidrag 2,6-0,4 3,3 Under 2013 har nettokostnaderna minskat med ca - 1,6 % Verksamheternas intäkter har ökat med 1,5 Mkr vilket motsvarar 1,4 % och kostnaderna minskade med 1,1 Mkr vilket motsvarar 0,4 %. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,6 Mkr eller motsvarande 0,4%. 10

13 Arjeplogs Kommun Finansnetto För 2013 uppgår finansnettot till -4,4 Mkr. Bland de finansiella kostnaderna ingår diskonteringsränta pensionsskuld med 1,4 Mkr som är en jämförelsestörande post. Exkl diskonteringsräntan uppgår finansnettot till -3 Mkr. Kommunens finansnetto, utveckling i Tkr Investeringar Kommunens nettoinvesteringar under året uppgår till 11,3 Mkr, vilket innebär en minskning jämfört med 2011 med 33,9 Mkr. Investeringsutgifterna för året uppgår till 12,5 Mkr och inkomster till - 1,3Mkr. Inkomsterna består av bidrag med 882 Tkr och försäljningsinkomster med 394 Tkr. Nettoinvesteringar (kommunen), Mkr ,5 24, ,4 8,5 11, Koncernens finansnetto uppgår till -6,4 Mkr. Koncernens finansnetto, utveckling De skattefinansierade investeringarna uppgick till tkr. De planenliga avskrivningarna avseende skattefinansierad verksamhet uppgick till tkr. Målet är skattefinansierad verksamhets investeringar ska vara lägre än avskrivningarna. Investeringar Investeringsvolym (Mkr) 11,3 45,5 8,5 Nettoinvesteringar/ Avskrivningar (%) 76% 337% 59% Ett annat viktigt nyckeltal är skattefinansieringsgraden, som mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Under 2013 har investeringarna finansierats med egna medel. 11

14 Arjeplogs Kommun Investeringsredovisning Förvaltning Utfall inkomst Utfall utgift Netto Budget 2013 Avvikelse Kommunstyrelsens verksamhetsområde Barn-och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-, Bygg och Räddningsnämnden Summa nettoinvesteringar Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller kommunledningsförvaltningen, Tekniska kontoret och Politisk verksamhet Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltning Samhällsutvecklingsförvaltningen Summa kommunstyrelsens vhtomr Större investeringar under året tkr Budget 2013 Redovisat 2013 Avvikelse Redovisat tom 2013 Total budget Prognos totalt Avvikelse Slutredovisade projekt VA Slagnäs Arjeplogs förskola Inv. Gymnasieskolan Pågående projekt Fjärrvärme (avskrivning påbörjad-13) Doktorsgården * Motorvärmare Allmänna energiåtgärder *Doktorsgården finansieras med externa medel Soliditet Kommunens soliditetsutveckling i % Soliditet 44% 43% 52% Tillgångsförändring -3,8 16% 0% Förändr. eget kapital -0,5% 2,7% -1% Kommunens soliditet uppgår till 44% vilket är en ökning med 1% mot

15 Arjeplogs Kommun Koncernens soliditetsutveckling i % Koncernens soliditet har ökat med 1% och uppgår vid årsskiftet till 36 %. Soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Tillgångarna består av anläggningskapital (kapital i anläggningstillgångar för stadigvarande bruk) och rörelsekapital (kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Kommunens egna kapital minskade med 658 Tkr. Anläggningskapitalet minskade med 43,8 Mkr och rörelsekapitalet ökade med 43,1 Mkr. Eget kapital Mkr(kommunen) 140 Anläggningslånen uppgår vid periodens slut till 92,5 Mkr.. Långfristig skuldsättningsgrad är oförändrad och uppgår till 32 %. De långfristiga skulderna uppgår till 31 Tkr per invånare vid årsskiftet. Kommunens låneutveckling, Mkr inkl checkräkningskredit ,6 61,1 RISK - KONTROLL 53,9 66,4 Likviditeten är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, att betala i rätt tid när skulderna förfaller. En hög likviditet visar på god finansiell beredskap och därmed låg potentiell risk. De likvida medlen uppgick till 15 Tkr vid årsskiftet. Kommunens likviditetsutveckling, Mkr 106,3 95, , Skuldstruktur Total skuldsättningsgrad 56% 57% 48% -varav avsättningsgrad 5% 4% 4% -varav kortfrist. skulds.grad 18% 35% 29% -varav långfristig skulds.grad 32% 18% 15% Utveckling av pensionsförpliktelser Pensionsåtaganden intjänade fr.o.m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och uppgår till 14,6 Mkr (inkl särskild avtalspension/ visstidspensionoch löneskatt). Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen uppgår till 94,5 Mkr inklusive löneskatt. 13

16 Arjeplogs Kommun De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 109 Mkr. Detta kan jämföras med de avsatta medel samt marknadsvärdet på pensionsfonden som uppgår till 16,2 Mkr. Skuldens täckningsgrad uppgår därmed till 15 % baserat på marknadsvärde. Återlånade till verksamheten är alltså 93 Mkr Avsättningar (inkl särskild löneskatt) för pensioner och liknande poster Ansvarsförbindelser (inkl särskild löneskatt) Totala pensionsförpliktelser Avsatta medel 2013 till pensionsfond (finansiella placeringar) Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar; bokfört värde Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar; marknads värde "Återlånade" medel (skillnad mellan totala pensioner och finansiella placeringars marknadsvärde enligt ovan) Balanskrav Balanskravsutredning (Tkr) Årets resultat samtliga realisationsvinster vissa reavinter enl undantagsmöjlighet vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet orealiserade förluster i värdepapper återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar medel till resultatutjämningsreserv* medel från resultatutjämningsreserv* synnerliga skäl avvecklingskostnader synnerliga skäl nedskrivning skola/sporthall Slagnäs synnerliga skäl sänkning RIPS-ränta Årets balanskravsresultat balanskravsunderskott från tidigare år Summa Balanskravsresultat att återställa -830 Kommunallagen säger att om kostnaderna överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Kvar att återställa är totalt 830 Tkr. * Från och med 2013 är det möjligt att reservera medel till en resultatutjämningsreserv för att göra det möjligt att skapa en reserv under goda tider för att senare kunna använda den när underskott uppstår. Eftersom kommunen har haft negativt resultat de senaste fyra åren finns inget utrymme till att avsätta medel. Kommunfullmäktige kommer under 2014 att fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt regler för hantering av resultatutjämningsreserv. 14

17 Arjeplogs Kommun Driftsprojekt Projekt, tkr Kostnader 2013 Intäkter 2013 Nettokostnad 2013 Samiskt innovationscenter Tillväxtorienterad service LONA projekten Det bedrivs 59 driftsprojekt i kommunen. Projekten som hel- eller delfinansieras är tidsbegränsade. Det projekt som har störst bruttokostnad är Samiskt innovationscenter som haft en bruttokostnad på 550 tkr. Syftet med projektet är att stimulera näringslivsutvecklingen i samebyarna. Samiskt innovationscentrum startade 2011 och avslutades Ett antal naturvårdsprojekt bedrivs sk LONA-projekt som finansieras via Länsstyrelsen., Den externa finansieringsgraden för de största projekten varierar mellan %. Av samtliga projekt som bedrivs har arton projekt en bruttokostnad större än 30 Tkr. 15

18 Arjeplogs Kommun Driftsredovisning per verksamhet inkl interna poster Förvaltning Budget 2013 Utfall 2013 Utfall 2012 Budgetavvikelse Kommunstyrelsens vht omr* Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö-, Bygg och Räddningsnämnd Summa styrelser nämnder Interkommunala avgifter BST Bidrag flyktingmottagningen Årets pensionsutgift (inkl årlig avsättning) Momsbidrag köp av verksamhet Justering kalk. arbetsgivaravgift Avskrivningar fordringar Övriga finansiella kostnader Återbetalning FORA Avgångsvederlag 0 Planenliga avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller kommunledningsförvaltningen, samhällsutvecklingsförvaltningen, överförmyndare och politisk verksamhet Politisk verksamhet Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingsförvaltningen Överförmyndare Summa Kommunstyrelsens vht omr Nämnderna redovisar ett underskott med 3,4 Mkr. Se respektive nämnds verksamhetsberättelse. Interkommunala avgifter BST redovisar ett underskott med -1,9 Mkr, vilket beror på att färre elever har sökt in till programmet än beräknat. SKL har beslutat att diskonteringsräntan som används i pensionsskuldsberäkningarna enligt RIPS, skall sänkas med 0,75 procentenheter. Denna sänkning medför att pensionsskulden ökar. Kostnaden redovisas som en jämförelsestörande finansiell post (finansiella kostnader) och uppgår till 1,4 Mkr. Kommunen har fått 3,8 Mkr från FORA som avser för högt inbetalda premier 2005,

19 Arjeplogs Kommun Prognossäkerhet Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Budgetavvikelse Tkr ÅrsprognosJanapril Årsprognos jan-juni Bokslut 2013 Känslighetsanalys Kommunen påverkas mycket av händelser som ligger utanför dess egen kontroll. Tabellen nedan visar hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Generellt kan sägas att kommunen är mycket beroende av skatteintäkter och generella statsbidrag på intäktssidan. Ett av kommunens viktigaste mål är därför jobba med att öka invånarantalet i kommunen. Kommunstyrelsen Barn-och utbildningsnämnden Händelseförändring Kostnad/intäkt,tkr Socialnämnden MBR nämnden Finans förvaltning Ränteförändring låneskuld 1% Löneförändring med 1%, inkl PO +/- +/ Summa Bruttokostnadsförändring med 1% +/ Generell avgiftsförändring med 1% +/- 484 Generella statsbidrag med 1% +/- 479 Förändrad utdebitering med 1 kr +/ Förändr. Befolkning 10 personer +/ heltidstjänster (23 000) +/

20 Arjeplogs Kommun Medarbetare Personal Antal anställda med månadslön den 31 december Tillsvidareanställda totalt Tillsvidare kvinnor Tillsvidare män Visstidsanställda totalt Visstid kvinnor Visstid män Totalt Antalet anställda vid Arjeplogs kommun har minskat under föregående år var 351 personer anställda med månadslön. Detta kan jämföras med då 361 personer var anställda med månadslön. Det har alltså skett en minskning av antalet anställda med månadslön med nästan 3 % sedan förra årsskiftet. Arjeplogs kommun har 351 medarbetare det motsvarar 283,3 årsarbetare. Motsvarande antal för 2012 är 361 medarbetare och 280,3 årsarbetare. Jämn könsfördelning beaktas i rekryteringsarbetet men det är alltid kompetens som är avgörande. Fördelning tillsvidare och visstidsanställda Visstid män Visstid kvinnor Tillvidare män Tillsvidare kvinnor Åldersfördelning tillsvidareanställda med månadslön år år år år år Totalt

21 Arjeplogs Kommun Medelålder tillsvidareanställda med månadslön Alla 47 47,2 47,8 47,2 46,8 Kvinnor 46, ,7 47,2 46,8 Män 48,3 47,8 47,9 47,4 46,9 Pension Tittar man 10 år framåt i tiden beräknas 104 medarbetare gå i pension om man utgår från pension vid 65 års ålder. År Totalt Totalt 104 Under 2013 valde en medarbetare att sluta före 65 års ålder och det var ingen medarbetare som valde att arbeta efter 65 års ålder. Pensionsåldern är i princip höjd till 67 år i och med att det först då föreligger avgångsskyldighet enligt lag. Detta innebär att den anställde som inte begär att ta pension tidigare har rätt att behålla sin anställning till utgången av den månad då hon/han fyller 67 år. Enligt nu gällande pensionsavtal har den som önskar, rätt att avgå med pension tidigast från och med den månad då hon/han fyller 61 år. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 5,9% 5,4% 6,1% 6,2% 7,2% varav långtidssjukfrånvaro 62,6% 54,1% 59,1% 58,2% 65,7% sjukfrånvaro män 3,8% 4,3% 4,2% 3,8% 5,1% sjukfrånvaro kvinnor 6,7% 5,9% 6,7% 7,0% 7,9% anställda - 29 år 3,3% 3,4% 2,8% 3,6% 3,2% anställda år 6,4% 6,9% 7,5% 6,0% 6,7% anställda 50 år - 6,3% 4,9% 6,2% 7,3% 9,2% * Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Rehabilitering Som arbetsgivare har vi ett medansvar för den anställdes hälsa både ur ett förebyggande och efterhjälpande perspektiv. Utifrån erfarenhet och forskning framkommer att en väl genomarbetad och tydlig struktur för arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning hos arbetsgivaren lönar sig både för medarbetarna och för verksamheten. Vi vet också att samverkan mellan aktörerna i rehabiliteringsprocessen (arbetstagare, arbetsgivare, Försäkringskassan, företagshälsovård, hälso- och sjukvård med flera) är en central faktor för att lyckas. Fokus riktas mot rehabiliteringsprocessen, som är både angelägen och viktig. Man får inte glömma bort att alla långtidssjukskrivna en gång varit friska och att god hälsa i arbetslivet kräver både hälsofrämjande, förebyg- 19

22 Arjeplogs Kommun gande och rehabiliterande insatser. Det är mycket viktigt att det preventiva perspektivet inte kommer i skymundan. Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, det vill säga åtgärder på arbetsplatsen för att underlätta för sjuka eller skadade att komma tillbaka i arbete. Ansvaret omfattar alla sjukfall, även de där arbetsplatsen inte är den direkta orsaken till sjukfrånvaron. Arjeplogs kommuns fortsatta arbete ska fokusera på att arbeta med ett förebyggande synsätt, där tidiga tecken på ohälsa uppmärksammas analysera individens förutsättningar såväl medicinskt som kompetensmässigt kartlägga möjliga placeringar och åtgärder inom kommunen matcha individens förutsättningar mot detta Friskvård Alla anställda utom tre personalgrupper som inte har möjlighet till friskvård under ordinarie arbetstid har rätt till en friskvårdstimme per vecka under arbetstid. Grupperna som inte kan utföra friskvårdstimme under ordinarie arbetstid har rätt till ett friskvårdsbidrag med 500 kr per halvår mot uppvisande av kvitto. Kommunens friskvårdsorganisation består av 24 friskvårdsmotorer, varav 4 ingår i en styrgrupp Tillbud, olycksfall, arbetsskador Det är viktigt att alla tillbud, olycksfall och arbetsskador rapporteras så att åtgärder kan vidtas för att undvika olyckor. Under året har personalkontoret fått in 71 rapporter om tillbud. Rutiner för rapportering av tillbud, olycksfall och arbetsskador håller på att upprättas. Föräldraledighet Under 2013 har personalen tagit ut dagar med hel föräldraledighet. Under 2012 togs det ut totalt dagar med hel föräldraledighet. Under 2013 togs av dagarna ut av kvinnor och 253 dagar togs ut av män. Kvinnorna står därmed för 93,2 % av den totala föräldraledigheten. Det är 45 kvinnor och 7 män som har tagit ut föräldraledighet under Föregående år var det 36 kvinnor och 8 män. Under 2013 tog de kvinnor som var föräldralediga i genomsnitt ut 76,5 dagar/person. För männen var motsvarande siffra 36,1 dagar/person. Kvarstående semester 31 december Anställda med månadslön den 31 december Dagar Timmar Innestående kompensationstid den 31 december Mertid Flextid Totalt Kommunens totala skuld till anställda för okompenserad tid uppgår till drygt 2 Mkr en ökning med nästan 368 Tkr sedan förra årsskiftet. 20

23 Arjeplogs Kommun Personalkostnader Personalkostnaden redovisas utan po-pålägg på grund av att den är olika beroende på åldern hos de anställda. Som lägst läggs det på 10,21% och som högst 38,46%. Den totala lönekostnaden, utan po-pålägg, uppgick 2013 till 114 Mkr. Personalkostnaden har minskat med 0,26 procent sedan 2012 då den uppgick till 114,3 Mkr. Kostnaden för arvoden och förlorad arbetsförtjänst till politiker, utan po-pålägg, uppgick 2013 till 1,9 Mkr. Det kan jämföras med 2012 då motsvarande summa var 2,2 Mkr. 21

24 Arjeplogs Kommun Framtidsbedömning Kommunens ekonomi är fortfarande ansträngd. Processen för framtagande av budget för 2013 blev utdragen och under året har vi arbetat med att ta fram vilka ytterligare besparingar som är möjliga. Likviditetsmässigt var budgeten underbalanserad och orsaken till detta är att de besparingar som görs i många fall får effekt först i slutet av året. Krympande befolkning innebär fortsatt minskade intäkter. För att klara kommunens ekonomi är det helt nödvändigt att söka helt nya vägar att effektivisera den verksamhet som krävs för medborgarnas behov. Samarbete med andra kommuner är ett fortsatt väsentligt inslag. Det har tagit lång tid att få ett samarbete med Sorsele kommun på plats. Den gemensamma rekryteringen av en ekonomichef har inte lyckats och det arbetet fortsätter under Till detta kommer att vi behöver göra betydande anpassningar av system och rutiner för en effektiv och säker samverkan. Arjeplog och Sorsele ska dessutom tillsammans och var för sig ta vara på möjligheter till de samarbeten som erbjuds inom Norrbotten och Västerbotten. Den nya nämnden för utveckling av e- samhället med säte i Luleå har kommit på plats under 2013 och kommer att bli viktig för Arjeplog. Stiftelsen Arjeploghus, som under ett stort antal år ej kunnat bära sina egna kostnader, håller på att räta upp sig. Det stora problemet har varit energikostnaderna och de åtgärder som Stiftelsen vidtagit ger definitivt resultat. Dock återstår ett ackumulerat underhållsbehov, vilket även i fortsättningen kommer att tynga stiftelsens resultat. Under 2013 har vi dessutom haft ovanligt många omflyttningar i lägenhetsbeståndet nästan 1/3 av våra lägenheter har bytt innehavare vilket inneburit att vi fått förnya ytskikt och liknande med lite för mycket kostnader som följd. Resultatet håller dock på att räta upp sig även om vi inte än sett slutet på underskotten. De entreprenörer som finns i vår kommun är duktiga. Vi nås ständigt av rapporter om fina placeringar i de olika mätningar som görs och vi har all anledning att gratulera till det fina arbetet. Genom att ligga i framkant av utvecklingen och kunna erbjuda spetskompetens inom viktiga områden har entreprenörerna lagt grunden för en stabil utveckling och gott renommé hos sina kunder. Kommunen har fortfarande mycket att vinna på att tillvarata den kompetens och det engagemang som många av ortens företagare visar i omsorg om kommunen som levnadsplats. En av våra utmaningar ligger i hur vi i ska arbeta vidare för att profilera kommunen. Förutom den fysiska planeringen behöver vi jobba för att kommunen ska uppfattas som en forskarvänlig och kunskapsvänlig kommun. Forskningen visar att utbildningsnivåer och tillväxt hör ihop. Vi vill attrahera nya företag och människor inom kunskapsbranschen och vi vill att vår egen utbildningsnivå är som i ett internationellt och nationellt perspektiv är för låg ska höjas. För att kunna utveckla Arjeplog och möta framtidens utmaningar så måste vi alla sträva mot samma mål och gemensamt anstränga oss för att förbättra vår bild utåt. Det är vår förhoppning att vi alla tänker på detta och gör vad vi kan för att göra vårt bästa för att förverkliga det goda Arjeplog vi alla vill skapa, ett attraktivt och livskraftigt Arjeplog. 22

25 Kommunstyrelsen Politisk vht Årsredovisning 31 december 2013 Verksamhetsansvarig: Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande: Britta Flinkfeldt Jansson Antal ledamöter: 9 Verksamhetsuppdrag Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med övergripande ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsens ledningsfunktion innebär också att leda och samordna bl.a - utvecklingen av den kommunala demokratin - personalpolitiken - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten - mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas - energiplaneringen samt främja energihushållningen - trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning - informationsverksamhet - arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet - arbetet med att effektivisera administrationen - informationsspridningen externt och internt Året som gått Under 2013 har vi i stort sett färdigställt fjärrvärmeanläggningen där beräkningarna visar att vi genom att öka verkningsgraden (från ynliga 60% och upp emot fantastiska 100% - vilket alltså betyder att vi inte gör några värmeförluster i pannanläggningen utan att vi får ut energin från råvaran som förbränns, i sin helhet) i anläggningen har räknat hem hela investeringen. Dessutom har vi gjort en del energibesparande åtgärder i kommunala fastigheter med ett strålande exempel i tilläggsisoleringen av vinden på Kyrkholmsskolan en investering som återbetalas omedelbart genom minskade energikostnader. Vi har fortsatt att med egna pengar och projektpengar arbeta med kommunens attraktivitet. Det nya kommunvapnet och profileringsprogrammet är en del och de försiktiga stegen mot ett designprogram för tätorten är ett annat som i ett helhetsperspektiv känns oerhört viktiga. Vi jobbar också med att skapa förståelse för vad som händer när vår befolkning minskar, och därmed våra intäkter. Vårt uppdrag är fortsatt detsamma producera vård, skola och omsorg för skattebetalarnas medel, samt arbeta med det geografiska områdets utveckling. Med minskade egna intäkter är det än viktigare att på ett nationellt plan skapa insikt och förståelse för att detta pussel är svårlagt och att svaret på frågan inte är att slå ihop flera fattiga kommuner till ett gigantiskt geografiskt område. Vi skapar samarbeten med andra kommuner för att skapa utveckling och kunna kapa kostnader men möts trots detta ibland av oförstående och fördomar som bottnar i den gamla diskussionen om vilka områden som är närande och vilka som är tärande. För oss som lever och verkar i norra Sverige, det område som näst Stockholm har högst bruttoregionalprodukt i landet det samlade värdet av producerade varor och tjänster är den diskussionen ibland obegriplig. Ekonomi Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Tilldelad ram Resultat Nettoinvesteringar 0 0 Till kommunstyrelsens politiska verksamhet hör fullmäktiges, revisionens och kommunstyrelseledamöternas arvoden. Här finns också avsatt pengar för offensiva satsningar främst de delar av inflyttningsbidraget som funnits kvar, underskottstäckningar för bostadsstiftelse och elevhem samt partistöd och bidrag till turistbyråverksamhet och museistiftelsen. Vi kan konstatera att den politiska verksamheten med en allmän sparsamhet väl klarat sig inom de ramar som fullmäktige tilldelat förutom att underskottstäckningen till Stiftelsen Arjeplogshus och kostnaden för elevhemmen överstiger budget 23

26 Kommunstyrelsen Årsredovisning 31 december 2013 Verksamhetsansvarig: Ann Engberg Ordförande: Britta Flinkfeldt Jansson Antal ledamöter: 9 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen är en central stabsfunktion som ger service till både medborgare och förvaltningar. Här finns förvaltningsledning, enheten för nämndsservice, enheten för ekonomi- och lönekontor, personalkontor, enheten för IT-stöd, utvecklingsenheten med tillhörande ansvar för lärcentra samt kultur och fritid Året som gått Kommunen har deltagit i ett flertal sammanhang för att ta fram potentiella former för extern samverkan. Beslutet att tillsammans med Sorsele bilda gemensam nämnd i servicefrågor hävdes under hösten för att möjliggöra för respektive kommun att fokusera på sina interna processer men ändå tillsammans utforska extern samverkan i ett vidare perspektiv. Kommunerna avser dock fortsatt att genomföra rekrytering för gemensam ekonomichef. Arjeplog har under året gått med i Norrbottens e-nämnd med Luleå som värdkommun samt deltagit i en inventering kring potentiella samverkansmöjligheter inom ramen för ett utvidgat nätverk i Skellefteregionen. Arjeplogs kommun antog dessutom under hösten ett ambitiöst omstruktureringsprojekt med ett flertal ingående delar som samtliga omfattar flera eller alla förvaltningar. Arbetet med att implementera en ny politisk organisation har varit intensivt. Inom nämndservice har det nya ärende- och dokumenthanteringssystem som upphandlats tillsammans med Malå och Sorsele kommuner inte kunnat implementeras på grund av tvist med leverantören. Förhoppning finns om positiv lösning på situationen under våren Växelsamarbetet med SAMSA fungerar fortsatt mycket bra. Samverkan har under året utvecklats till att inrätta en gemensam administrativ koordinator för ökad effektivitet. Växeln har också uppgraderats. Konsumentverksamheten bedrivs en dag per vecka där delar av verksamheten säljs till Sorsele och Arvidsjaur. Kontrakten är förlängda även under För löneadministrationen har förberedelser gjorts för att installera ett nytt analysverktyg, Qlickview. Förberedelser ha också gjorts för att anskaffa ett modernt självservicesystem för indata till lönesystemet. Personalkontoret tilldelades under året en extra resurs för nödvändig revidering och uppdatering av personalpolicydokument. Den resursen har dock i stor omfattning på grund av stor arbetsbelastning fått omdirigeras till ekonomi- och lönekontoret varför behovet av uppdatering av dokumenten kvarstår. Facklig verksamhet har på grund av det omfattande omställningsarbetet som kommunen är mitt inne i varit större än förväntat. På ekonomikontoret har arbetet med att tillsammans med Sorsele och Arvidsjaur implementera ett nytt faktureringssystem intensifierats. Rutier för betalningsbevakning och hantering av osäkra fordringar ses över och förbättringar på området har visat sig. It-enheten har genomfört förändringar för höjd tillgänglighetsnivå genom byte av kommunikationsutrustning inom skolan. Enheten är också deltagare i SAMSAs växelsamverkan och verksam inom den norrbottniska e-nämnden och bevakare av övergripande infrastrukturfrågor. Utvecklingsenheten är aktiv inom strategisk utvecklingsplanering, marknadsföring, samordning och nätverkande samt driver eller deltar i en rad olika utvecklingsprojekt. Här kan särskilt nämnas förstudie för nytt gestaltningsprogram som tillsammans med projekten Attraktiva platser och Design för hälsa ska bilda underlag för en ny lokal utvecklingsstrategi och översiktsplan. Ekonomi och utvecklingsenheterna samverkar kring framtagandet av ett nytt system för resultatstyrd verksamhetsplanering och styrning. Ansökan om förstudie för utveckling av gräns-överskridande samverkan med Norge har också lämnats in. Kommunen blev utsedd till Årets kommun av organisationen Hela Sverige ska leva på tack vare arbetet med landsbygdsutveckling och är en av åtta pilotkommuner i landet som deltar i programmet Samhällsplanering för näringslivsutveckling. Målet är att tydliggöra att utveckling, design, styrning och fysisk planering bör höra ihop för framgångsrikt resultat. Under året har insatser för framtagande av varumärkesplattform och arrangemangsutveckling samt arbete för att bygga ett starkt varumärke för Hornavanskolan fortsatt. I Arjeplogs kommun var 37 antagna till högskoleutbildningar under vårterminen och 40 till höstterminen. Av dessa är det cirka 10 som regelbundet besökt Lärcentra. Utbildningssamordnaren deltar också i kommunens övriga utvecklingsarbete och administrerar feriarbeten för ungdomar. Inom Kultur och Fritid har ett antal teater- och musikföreställningar genomförts. Många har varit interaktiva. Det har även ordnats bussresor till andra orter. Musikcafe, författarbesök, slöjdträffar, nationaldagsfirande och workshops har anordnats. Samiska veckan i samband med höstmarknaden växer i omfattning. Kommunen genomför också kulturarrangemang i samverkan med Silvermuseet. Biblioteksverksamheten utvecklades i och med införandet av ett bibliotek 2013 där ett länsgemensamt 24

27 bibliotekssystem ger besökarna tillgång till ett större utbud böcker och andra medier. Samverkan innebär också deltagande i olika arbetsgrupper där tyvärr verksamhetens storlek gör det svårt att delta i önskad omfattning. Utlåningen till barn och unga ökar tack vare ett gott samarbete med skolan och ökande besök av småbarnsföräldrar. Personalsituation Generellt gäller en mycket hög arbetsbelastning inom hela förvaltningen och personalomsättningen är fortsatt betydande. Detta är hämmande för hållbar utveckling och bidrar till ökad sårbarhet inom organisationen. På initiativ av ny kommunchef 2012 prövades möjligheten att kombinera befattningarna kommun- och ekonomichef. I samband med detta rekryterades en controller till ekonomikontoret. Denna arbetsorganisation tillämpades till och med augusti Under 2013 konstaterades att det omfattande arbetet med att utveckla ett samarbete med andra kommuner, främst Sorsele, i kombination med nödvändiga interna omstruktureringar kräver mer resurser. Det beslutades därför att på nytt rekrytera kommunchef på heltid och rekrytera delad ekonomichef med Sorsele. Befattningshavare för kombinerat ansvar som kommunchef och ekonomichef valde att avgå för att ge utrymme för dessa rekryteringar. Ny kommunchef har rekryterats medan ansträngningar för rekrytering av gemensam ekonomichef fortgår. Enheten för nämndsservice har haft vikarier under året och samisk koordinator blev en tillvidaretjänst inför Ny utbildningssamordnare och ny kommunikatör med hemvist på utvecklingsenheten tillträdde under året. Ekonomi Kommunledningsförvaltningen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Tilldelad ram Resultat Nettoinvesteringar Kommunledningsförvaltningen redovisar ett underskott med 133 tkr i förhållande till budget. Kostnaderna för kommunchefens verksamhets- område översteg budget med 422 tkr. Av detta beror 250 tkr på rekryteringskostnader och att kostnader för kommunchef inte längre delas med ansvar 11. Det senare motsvaras dock av en motsvarande positiv avvikelse på ekonomi- och lönekontoret. Vidare är 130 tkr hänförligt till A-net. Enligt budget förväntades att kostnader och intäkter för A-net skulle balansera till ett nollresultat i och med en icke realiserad intäkt för leverans av infrastruktur till Stiftelsen Arjeplogshus. Största positiva resultat uppvisar IT-enheten med 204 tkr. Överskottet beror till största delen på minskad användning av konsulter i kombination med att långsiktiga investeringar börjar ge effekt. Folkhälsorådets budget har nyttjats till knappt hälften under året, vilket visar sig i enheten för nämndsservice positiva resultat. Kultur och fritid visar på grund av att bidrag till föreningar och ungdomsprojektmedel inte nyttjas i tänkt omfattning ett positivt resultat. Personalkontoret uppvisar ett negativt resultat på grund av tillsättande av extra resurs samt ett stort uttag av mertid för ordinarie personal. Den fackliga verksamheten har också varit större än beräknat på grund av fler fackliga förhandlingar relaterade till omställningar nom kommunen. Övriga verksamheter inom kommunlednings- förvaltningen uppvisar budgetavvikelser av mindre omfattning. 25

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Arjeplogs Kommun 212000-2668. Årsredovisning 2011

Arjeplogs Kommun 212000-2668. Årsredovisning 2011 Arjeplogs Kommun 212000-2668 Årsredovisning 2011 Arjeplogs Kommun 212000-2668 Innehåll Kommunalrådet har ordet... 1 Fakta om Arjeplogs kommun... 2 Organisationsöversikt... 3 Omvärldsanalys... 4 Kommunens

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Arjeplogs Kommun Årsredovisning 2010

Arjeplogs Kommun Årsredovisning 2010 Arjeplogs Kommun 212000-2668 Årsredovisning 2010 Arjeplogs Kommun 212000-2668 Innehåll Kommunalrådet har ordet... 1 Fakta om Arjeplogs kommun... 2 Organisationsöversikt... 3 Omvärldsanalys... 4 Ekonomisk

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012 1 (6) e Ekonomiavdelningen, LLK -08-22 Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2 (6) Ekonomi Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen

Läs mer

52% 64% 76% 86% 84% 87% 82% 90% 90% 85% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Åk09 Åk10 Åk11 0% NA NI SA EK ES TE HU FT VF BF EE HA BA VO HV NB RL HT IN JGY Årskull 11 100% 80% 60% 40% 20% 0% 160 140 135 138 120

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014

Datum 2014-05-26 Datu 1400315 EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Koncernkontoret Åke Andersson Chefcontroller 040-6753637 ake.andersson@skane.se Datum 2014-05-26 Datu 1400315 1 (13) EKONOMIRAPPORT EFTER FÖRSTA TERTIALET 2014 Sammanfattning Periodresultatet för första

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni

Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni Gymnasieantagna i Jämtland (exkl Strömsund) per den 30 juni 1200 1062 1000 933 929 1018 Jämtlands Gymnasium 800 Friskolor 600 400 253 267 198 177 200 215 196 176 191 0 2012 2013 2014 2015 Övriga kommunala

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Arjeplogs kommun. Verksamhetsplan och budget 2015-2017. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-10-27 98.

Arjeplogs kommun. Verksamhetsplan och budget 2015-2017. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-10-27 98. Arjeplogs kommun Verksamhetsplan och budget 2015-2017 Verksamhetsplanen 2015-2017 I följande plan redovisas övergripande strategier och mål för kommunens arbete för att förverkliga visionen. Verksamhetsplanen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer