En historisk. Spelet om etanolen SIDAN 12. Så sätts spannmålspriserna. Kredithandläggarens. Glutenfri. Stipendiater odling. som

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En historisk. Spelet om etanolen SIDAN 12. Så sätts spannmålspriserna. Kredithandläggarens. Glutenfri. Stipendiater odling. som"

Transkript

1 LEDAREN Hela koncernen bidrar till ägarnyttan SIDAN 2 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR Så sätts spannmålspriserna SIDAN 6 Kredithandläggarens vardag SIDAN 4 Spelet om etanolen SIDAN 12 En historisk stämmasidan Glutenfri Stipendiater odling som av havre 8 satsar 16

2 2 SIGNERAT REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Två voteringar blev det under årets föreningsstämma i Stockholm. Bild: Johan Olsson UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: Telefon: ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (sista sidan) 250x :- +3 mm utfall åt sidorna 1/1 sida (insida) 225x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. UTGIVNING GRODDEN 2011 Nr Utgivning Annons Deadline Deadline vecka bokning text/bild annonssenast material 4 v 26 7/6 7/6 14/6 5 v 38 26/8 26/8 2/9 6 v 48 8/11 8/11 15/11 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon Enkel A4 80 öre/ex Dubbel A4 90 öre/ex Enkel A3 90 öre/ex Urval av adresser 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi, maskin och lantbruk. Exempel på Lantmännens varumärken är Axa, GoGreen, Gooh, Hatting, Kronfågel och Kungsörnen. Lantmännen ägs av drygt svenska lantbrukare, har fler än anställda, är verksamt i 18 länder och omsätter 35 miljarder kronor. Lantmännen har verksamhet i hela förädlingskedjan från jord till bord. Läs gärna mer på och Tio år med Lantmännen FÖRST VILL JAG TACKA ALLA som var med på vår stämma den 4 maj! Jag tycker vi hade en bra blandning av dialog, debatt, information, förnyelse och historia! Att vi sände hela stämman direkt på nätet tycker jag var ett bra exempel på förnyelse. För mig är det extra viktigt att Lantmännen som bondeägt företag också är ett öppet företag som medlem ska Du veta vad som händer! DET ÄR I ÅR TIO ÅR SEDAN Lantmännen bildades genom fusionen mellan nio föreningar runtom i landet och nio kulturer skulle jämkas samman för att bilda ett företag, Svenska Lantmännen. För att klara utmaningen krävdes både starkt ledarskap och förmåga att kompromissa. Att sänka kostnaderna var ett av de viktiga målen. Men vi ville även stärka kedjan mellan lantbruket och konsumenterna, integrera framåt i livsmedelskedjan och få ett närmare ägande av industrin som skulle ge bättre avkastning till oss ägare. HUR BLEV DET DÅ? Våren 2004 hade vi sänkt kostnaderna mer än vad vi lovade inför fusionen. Lantmännen har blivit ett allt mer internationellt företag i takt med att vi vuxit, och på livsmedelsområdet har vi många starka varumärken och uppskattade produkter. Vi har kunnat dela ut 2,6 miljarder till ägarna under de tio åren, där merparten av utdelningen är pengar som kommit från industridelen. Vi har skapat nya affärsmöjligheter för svenska lantbrukare genom forskning och utveckling och utvecklat nya affärskoncept. Som ett starkt företag har vi också kunnat göra betydande investeringar, ett exempel etanolsatsningen. Ett annat bra exempel tycker jag är den resa som Kronfågel gjort från, ursäkta uttrycket, hackkyckling till en framgångsrik och lönsam del av vår verksamhet. Analysen inför fusionen var alldeles riktig, men utvecklingen inom lantbruket har gått längre och fortare än vad vi trodde. Det är kanske en av mina viktigaste erfarenheter att man underskattar takten i förändringarna. Samtidigt ska man vara medveten om att det är människor som är med i och bakom alla beslut. Därför har vi hållit två större rådslag om Lantmännens inriktning och strategi genomförde vi Att äga Lantmännen, där slutsatsen var att vi fortsatt ska vara ett kooperativt företag, vi ska kunna växa internationellt och satsa på förädlingsindustri. I Ägarforum, som vi genomförde 2008, konstaterade vi igen att vi fortsatt ska vara ett kooperativt företag, vi ska satsa på forskning och utveckling, men vi måste också fokusera och bli riktigt duktiga på det vi gör bli smalare och vassare. Uppdraget var också tydligt att öka lönsamheten och att hitta vägar för att ge oss ägare del i värdetillväxt. I DAG ÄGER VI MEDLEMMAR ett företag med stora möjligheter, men som också står inför stora utmaningar. Efter tio år kan jag fortfarande se att vi har en bit kvar för att skapa en kultur. En av Lantmännens verkliga styrkor är att Lantmännen ägs av svenska bönder. Här finns mycket mer att göra för att stärka kedjan från jord till För mig är det viktigt att vi tydliggör nyttan av hela koncernen satsningar på bagerier i England är inget annat än ett medel för att öka lönsamheten och utdelningen till oss ägare! bord. Vi vet ju att konsumenten vill veta var maten kommer ifrån och här har vi en unik chans! Vi behöver också öka kunskapen om vår affärsmodell där grunden är en effektiv lantbruksnära verksamhet och en lönsam industri som genererar vinster som vi som ägare sedan får del av. För mig är det viktigt att vi tydliggör nyttan av hela koncernen satsningar på bagerier i England är inget annat än ett medel för att öka lönsamheten och utdelningen till oss ägare! AVSLUTNINGSVIS KAN JAG bara konstatera att vi är många olika typer av medlemmar och ägare inom Lantmännen, men genom att vara tydliga med våra strategier och vår affärsmodell ska vi utveckla Lantmännen till ett ännu bättre företag. Till nytta för svenska lantbrukare! Just nu ser man hur långt Sverige är. Lycka till med vårbruket! THOMAS BODÉN styrelseordförande Grodden Nr

3 MEDLEMSKAP 3 Beräkna din utdelning Broschyr förklarar ägarnyttan Att överskott i den ekonomiska föreningen fördelas till medlemmarna känner väl de flesta till men hur sker detta? Ägarrelationer har tagit fram ett webbaserat hjälpmedel för att underlätta beräkningen av utdelningen. Snart kommer ditt medlemsbesked! I månadsskiftet maj/juni kommer ett Medlemsbesked hem till dig. I det ser du vad du får för återbäring/efterlikvid samt utdelningar och emissionsinsatser. Första sidan är en sammanställning och i bilagan ser du hur återbäring och efterlikvid är beräknad för de olika varugrupperna som du handlat med Lantmännen. I nedre delen av Medlemsbeskedet ser du hur mycket du har i inbetalda och emitterade insatser. De inbetalda jämför du med insatsskyldigheten som också finns där. I normala fall så går Beräkningsmodellen baserar sig på den utdelningspolicy koncernstyrelsen i Lantmännen antagit och bygger på utdelningarna för Nyttan av att göra sina affärer och dessutom att vara ägare till Lantmännen är något som är intressant att fundera över. Grunden till ägandet är att du är medlem och gör affärer med Lantmännen. Du får då en återbäring och efterlikvid som blir grunden till ditt insatskapital. På detta får du sedan en utdelning (ränta på insatser). Dessutom brukar också en del av det egna kapitalet fördelas till ett individuellt ägt kapital genom insatsemissioner. Denna baseras till 25 procent på omsättningen med Lantmännen och till 75 procent på dina inbetalda och emitterade insatser. Grunden är alltså att du använder Lantmännen och på så sätt börjar bygga upp ett insatskapital som sedan växer med utdelningar och emissioner. Ju mer affärer du gör desto mer växer ditt kapital. För att underlätta för dig i din bedömning om vad detta betyder så har Ägarrelationer tagit fram ett enkelt hjälpmedel som du hittar på: Genom att variera beloppen för hur stora dina affärer med Lantmännen är och dina bedömningar om Lantmännens utdelningar så får du fram vad detta kan betyda för ditt företag under en 10 års-period. Modellen hjälper dig att få en uppskattning av hur lönsamt de kan vara att utnyttja din förening i affärskontakterna. Text: JAN-OLOF LEUCHOVIUS halva återbäringen/efterlikviden samt utdelning på insatser till amortering av din insatsskyldighet men om du inte har minimiinsatsen på kr uppfylld så tas hela beloppet till amorteringen. När du nått din insatsskyldighet som är 15 procent av den genomsnittliga omsättningen så är du fullbetald och hela utdelningen går till sparmedel. Du kan också anmäla att hela beloppet skall gå till amortering och frivilligt betala in hela din insatsskyldighet. Detta för att utnyttja utdelningarna på bästa sätt. Handel med emissionsinsatser En broschyr om den samlade nyttan av att vara ägare i Lantmännen skickas under försommaren ut till alla medlemmar. Tanken är bland annat att förklara hur utdelningen fungerar. I samband med Lantmännens föreningsstämma fattades beslut om två viktiga delar av utdelningen till dig som ägare insatsutdelning, ränta på inbetalda och emitterade insatser, och insatsemission, Utdelningen, via återbäring och efterlikvid, insatsutdelning och insatsemission är din del i av Lantmännens resultat. För att öka förståelsen för hur olika delar av utdelningen hänger ihop och var resultatet genereras inom Lantmännen kommer alla medlemmar att få en broschyr hem i samband med att medlemsbeskedet skickas ut. Medlemsbeskedet är en sammanställning över din insatsgrundande omsättning och ekonomiska transaktioner med Lantmännen under 2010 samt en specifikation på din utdelning. Ambitionen är att öka intresset för den samlade nyttan av att vara medlem i Lantmännen. Utdelningen 2010 blev totalt 340 miljoner och sedan starten har Lantmännen delat ut totalt 2,6 miljarder kronor till medlemmarna. Representanter i dotterbolagen Fem nyval har gjorts till representationen i dotterbolagstyrelserna. Koncernstyrelsen har tagit ett principbeslut om att varje år byta minst en förtroendevald i Lantmännen maskin, Agroetanol och Bygglant. Dessutom vill man minst vartannat år byta en representant till Swecons styrelse. Följande förtroendevalda har valts in de olika dotterbolagsstyrelserna: Lantbruksmaskiner: Niels Treschow, Börje Eckerlid, Johan Sahlin, Christian Negendanck (ny), Anders Karlsson Swecon: Marie Törnquist (ny), Jacob Bennet, Gustav Jansson, Ludvig Nilsson Bygglant: Bernt Karlenäs, Åke Söderberg, Stefan Josefsson (ny), Thomas Magnusson, Ulrika Holmberg Växtförädlingsråd (tidigare SW Seed): Nils-Gustaf Nilsson, Ove Gustavsson, Jarl Rydberg (ny), Joakim Borgs Agroetanol: Martin Moraeus, Hans Heuman, Per Johansson, Lena Philipsson (ny), Måns Reventberg Nötcenter Viken: Magnus Carlman HaGe Kiel Beirat: Michael Hübsch Handla med emissionsinsatser Datum för orderperiod Transaktionspris procent av nominellt värde Omsättning SEK Antal köpordrar som ledde till affär styck Antal säljordrar som ledde till affär styck sept 1 okt 100 % SEK 5 st 9 st nov 100 % SEK 11 st 15 st dec 100 % SEK 9 st 18 st feb 105 % SEK 23 st 30 st mars 113 % SEK 4 st 13 st Kommande orderperioder 30 maj 3 juni, juni, augusti, september, november december Kompletterande information och orderblankett för köp eller sälj finns på eller kan beställas på Lantmännens avdelning för Ägarrelationer, tel en möjlighet att utveckla ditt ägande i Lantmännen eller använda resurser du kanske inte vet att du har! Nästa möjlighet att köpa eller sälja emissionsinsatser är den 30 maj-3 juni eller juni. Blanketter på eller via Lantmännen Direkt på nätet. Följ insatshandeln i Grodden. Nr Grodden

4 4 EKONOMI Grannlaga arbete för kredithandläggare Dagligen kan man läsa rubriker i massmedia om den kris som just nu råder i grisbranschen. Problemet tas upp i många forum och på Lantmännens distriktsstämmor under våren återkom frågan på många håll i landet: Vad gör Lantmännen och vilka möjligheter har den som har ekonomiska svårigheter att få hjälp? Koncernledningens representanter fick flera gånger under distriktsstämmorna frågan om vad Lantmännen gör för att stötta de grisproducenter som har det svårt. Frågan besvarades konsekvent med att det inte finns någon möjlighet att exempelvis justera foderpriser eller liknande, med tanke på den öppna marknad Lantmännen agerar på. Däremot kan man i samarbete med exempelvis bankerna se över kreditsituationen. Alla behandlas lika Hur arbetar då Lantmännen kredithandläggare i sådana fall? Grodden ställde frågan till Oskar Herbe, som är gruppchef för kredit- och kravhantering. Vi försöker behandla alla lika, oavsett vilken grupp som har det svårt. Det går ju i perioder och det är ofta någon som behöver mer stöd än andra. Det viktigaste är alltid att hitta en bra lösning för alla, samtidigt som vi alltid måste agera på marknadsmässiga villkor, påpekar han och fortsätter: Om någon ringer till oss och inte kan betala börjar vi alltid med att ställa frågan hur mycket kan du betala och när? Sedan för vi en diskussion med försäljningsorganisationen för att ta reda på vad det är som ligger till grund för problemen. Vi försöker samla in så mycket fakta som möjligt hur produktionen ser ut och om det finns en bra verksamhet i botten. Om så är fallet finns det som regel också en väg ut ur problemen. Oskar fastställer också att det är viktigt att aldrig ta några förhastade beslut som att dra in leveranser eller liknande: Vi undersöker i stället möjligheter, har kontakt med banker och kreditinstitut för att hitta en gemensam Problem i grisbranschen sätter spår i kredithandläggarens vardag. utväg. Men samtidigt är det viktigt att betona att vi inte har någon formell rådgivningsfunktion, vilket exempelvis bankerna har. Slutligen vill Oskar också uppmana Hur nöjd är du med Lantmännen? alla som upptäcker att ekonomiska svårigheter hopar sig: ring så fort som möjligt, innan situationen har gått för långt. Text: HELENA HOLMKRANTZ Under februari genomförde Lantmännen sin fjärde ägarmätning. Ungefär medlemmar intervjuades om sin inställning till Lantmännen i rollen som ägare. Mätningarna genomförs vartannat år och den senaste mätningen genomfördes våren NÄI, nöjd - ägar- index, ska ge ett samlat betyg på hur nöjd man är som ägare av Lantmännen. Motsvarande index används också inom övrigt näringsliv. Tittar man på resultatet kan man se att Lantmännens betyg gått ner någon tiondel inom nästan alla frågeområden. Positivt är att betygen för att Lantmännen bidrar till en framtid för svenskt lantbruk och att det är en styrka att Lantmännen är en ekonomisk förening ligger fortsatt högt. När det gäller det samlade NÄI kan man konstatera att också detta betyg fallit. NÄI-resultaten kommer nu att följas upp i koncernstyrelsen och distrikten, där man kommer att ta fram åtgärdsplaner med förslag och aktiviteter där distriktsstyrelserna kan påverka på medlemmarnas nöjdhet med Lantmännen. ANNA CARLSTRÖM Biogasanläggning invigs på Viken Miljövänlig fordonsgas ska framställas i den nya biogasanläggning som invigs på Nötcenter Viken i midsommarveckan. Invigningen sker i samband med Vikendagen. Satsningen på Viken Biogas är ett samarbete mellan Lantmännen Lantbruk och Göteborgs energi. Invigningen av den nya biogasanläggningen sker kvällen den 21 juni i samband med den minimässa som Vikendagen innebär. Arrangemanget bjuder på visningar och föredrag såväl som möjlighet att testa bra mat från Lantmännen. Vikendagen pågår kl den 21 juni. Själva invigningen av biogasanläggningen äger rum kl 18. Grodden Nr

5 EKONOMI 5 Stabilt resultat på hög nivå Lantmännens resultat för första kvartalet, efter finansnetto och justerat för jämförelsestörande poster, uppgår till 134 MSEK (147). Resultatet ska ses mot bakgrund av att påskvolymerna infaller andra kvartalet, samt att Lantmännen förra året hade exceptionellt höga gödselvolymer med anledning av gödselskattens borttagande Alla siffror nedan är justerade för jämförelsestörande poster. Resultatet visar att vår strategi och inte minst våra effektivitetsprogram ger fortsatt bra effekt. Vissa av våra marknader, främst inom divisionerna Lantbruk och Maskin, utvecklas positivt medan till exempel höga råvarupriser dämpar utvecklingen inom andra områden, säger Per Strömberg, vd och koncernchef för Lantmännen. DIVISION LANTBRUK visar ett rörelseresultat på 31 MSEK (24) och resultatet för den kooperativa delen är 17 MSEK (20). Första kvartalet förra året var starkt påverkat av den exceptionella försäljningen av gödsel som skedde med anledning av gödselskattens borttagande. Åtgärdsprogrammet ETT Lantmännen Lantbruk löper enligt plan. Ett första steg mot ett mer kundorienterat arbetssätt har till exempel tagits genom organisation och hantering av vårbruket, som så här långt fungerat väl. DIVISION MASKINS rörelseresultat uppgår till 17 MSEK (-37). Divisionen fortsätter att utvecklas positivt. Swecon utvecklas bra i Sverige och i Tyskland. Förbättras gör även lantbruksmaskinverksamheten, med ett rörelseresultat på -24 MSEK (-42). Både nyförsäljningen och serviceverkstäderna har ökad orderingång. ger fortsatt bra effekt. Resultatet visar att vår strategi och inte minst våra effektivitetsprogram DIVISION ENERGIS rörelseresultat uppgår till 33 MSEK, vilket är en försvagning jämfört med 59 MSEK samma period förra året. Förlust har undvikits i Lantmännen Agroetanols verksamhet under kvartalet tack vare kontrakterade spannmålsinköp innan priserna sköt i höjden, men dagens prisrelation mellan etanol och spannmål är fortsatt mycket ogynnsam. DIVISION LIVSMEDEL visar ett rörelseresultat på 121 MSEK (159). Det lägre resultatet förklaras delvis av att påsken i år infaller under andra kvartalet, samt av att prishöjningar som drivs av stigande råvarupriser ännu inte fått fullt genomslag på alla marknader. Det första kvartalets stabila resultat visar att vi är på rätt väg och vi kommer att fortsätta arbetet med våra effektivitetsprogram. Vi behöver samtidigt lägga allt större fokus på våra program för lönsam tillväxt och våra fem fokusområden portföljstrategi, pris & mix, innovation, marknadsföring och kompetens & ledarskap, avslutar Per Strömberg. Delårsrapporten finns att läsa på: Nya kriterier för Våga satsa Nya kriterier ska blåsa nytt liv i Lantmännens projekt Våga satsa. Nu hoppas man att fler projekt ska komma in för bedömning och att fler ska kunna bli verklighet med stöd från Våga satsa. Allt för att skapa nya affärsmöjligheter för lantbruket. Våga satsa drogs i gång 2009 som ett led i strategin att skapa nya affärsmöjligheter för ägarna. 100 miljoner kronor var Lantmännen berett att satsa fram till 2011 på goda idéer inom lantbruket. Under den här perioden har en hel del idéer kommit in, men få har gått igenom nålsögat. Det enda projekt som kommit en bra bit på väg är biogasprojektet i Brålanda i Dalsland. När man i april tog upp Våga satsa till diskussion igen i koncernstyrelsen bestämde man sig för att vidga kriterierna en aning för att fler projekt skulle kunna komma ifråga. Intäkter och minskad kostnad Tidigare har man krävt att projekten på något sätt ska skapa en ny intäkt för bonden för att kunna antas inom ramen för Våga satsa. Nu görs en liten, men viktig justering i reglerna. Ändringen innebär att man i fortsättningen även kommer att kunna godkänna projekt, som reducerar kostnaden för bonden. Man vidgar helt enkelt begreppen eftersom det i båda fallen handlar om bättre ekonomi för bonden, antingen via ökade intäkter eller genom reducerad kostnad. På det här sättet hoppas man kunna hitta fler projekt som passar in i Våga satsa. Det finns en hel del lantbrukare som själva utvecklat produkter eller tekniska lösningar som minskar kostnaden i längden. Naturligtvis ska Lantmännen kunna gå in med stöd också i sådana projekt, menar Henrik Jansson, affärsanalytiker på Lantmännen och ansvarig för Våga satsa. Henrik förklarar att det finns några projekt som man tidigare varit tvungna att avslå, men som nu kanske kan tas upp för utvärdering i nytt ljus. De projekt som kommer in till Våga satsa finns inom alla tänkbara nischer. Just nu håller man på att utvärdera så vitt skilda projekt som odling och förädling av hampa, nya effektivare solceller, mikroalger till biobränsle, odling av proteingrödor och analysverktyg för att se sjukdomar hos djur. Många av projekten finns bara som skisser, andra har kommit längre. Men det är ändå förhållandevis få projekt som kommer in till utvärdering. Idéer finns det nog gott om. Men det behövs också oerhört mycket arbete. För många lantbrukare är det frågan om sidoprojekt som kräver för mycket tid, kraft och pengar för att de ska kunna gå hela vägen från idé till färdig produkt. Men kanske kan vi genom att gå in och stötta inom ramen för Våga satsa ge den puff som behövs, säger Henrik. Att nå ut Man har försökt hitta alternativa sätt att nå ut. I Jämtland bjöd distriktsstyrelsen in ett antal utvalda lantbrukare, som man visste hade idéer till projekt, till en träff med bland annat Henrik för att få ett ansikte på Våga satsa. I Västra Skaraborg valde man att bjuda in Henrik till årets distriktsstämma för en presentation av Våga satsa. Fler och fler har förstått att möjligheten finns och nu hoppas vi också få in många fler projektidéer! Text: HELENA HOLMKRANTZ Mer information finns på lantmannen.com/satsa Nr Grodden

6 6 LANTBRUK SÅ SÄTTS Spannmål på PRISERNA föränderlig marknad Spannmålsmarknaden har de senaste åren haft rejäla svängningar. Det är mycket som påverkar marknaden och priset. Det kan vara svårt att följa med i den snabba utvecklingen. Och inte blir det lättare när det finns flera olika priser att hålla koll på. Hur sätts egentligen spannmålspriserna? Och varför skiljer sig Lantmännens priser från spannmålsbörsernas? När man pratar och läser om spannmålspriser kan det handla om tre olika pristyper: börspriset, det fysiska partipriset och odlarpriset. De är relaterade och beroende av varandra, men drivs till viss del av olika faktorer. Gemensamt är att det handlar om att köpare och säljare möts, och utifrån tillgång och efterfrågan, kommer överens om ett pris då affären blir av. Spannmålspriserna har en rätt så komplicerad prismekanism och invecklad handel. Det kan vara svårt att förstå hur allt hänger ihop eftersom priserna de senaste åren varit så rörliga, säger Mikael Jeppsson, chef för inköp och spannmålsförsäljning på Lantmännen Lantbruk. Världsmarknadspriser På franska spannmålsbörsen MATIF i Paris och på råvarubörsen i Chicago (Chicago Board of Trade) skapas världsmarknadspriserna på många jordbruksprodukter genom handel. Spannmålsbörserna fungerar på samma sätt som börserna på aktie- och räntemarknaden, med instrument som avancerade derivat, optioner och terminer. Spannmålsbörserna fungerar som en mötesplats för spannmålsmarknadernas olika aktörer: producenter, industrin och finansiella aktörer. Det sker inte några leveranser till eller från börserna, istället handlas det med kontrakt för olika råvaror. Börsen är en spekulativ marknad som rör sig ofta och mycket, säger Mikael Jeppsson. Ofta handlas det med mycket stora volymer; 15 miljoner ton vete på en dag på Chicagobörsen är inte ovanligt. Börshandeln skapar riktning och bas för den fysiska handeln. Den används också för att säkra de fysiska affärerna, förklarar Mikael Jeppsson. Enligt Mikael Jeppsson är börsen en nödvändig del av spannmålshandeln och lika så det externa kapitalet som satsas på spannmålsbörsen. Utan det skulle inte Lantmännen kunna vara en spannmålsaktör som alltid har ett pris Grodden Nr Mikael Jeppsson, chef för inköp och spannmålsförsäljning på Lantmännen Lantbruk. att erbjuda lantbrukaren, menar han. Fysiska priser i partiledet är när spannmålshandlare som Lantmännen säljer verkligt spannmål till industrikunder eller handelshus, till exempel kvarnar och mälterier. Den fysiska affären I den fysiska affären görs ett antal åtaganden från spannmålshandlarens (säljarens) sida att leverera en viss kvalité och kvantitet, enligt bestämd leveranstid och leveranskapacitet. Åtagandet inom partihandeln är mycket striktare vad gäller kvalitet och leveranskapacitet jämfört med åtagandet i odlarledet. Har Lantmännen sålt till exempel kvarnvete till en kvarn i Spanien så är det kvarnvete som ska levereras oavsett skördeutfall. Om en spannmålshandlare har sålt spannmål och inte köper motsvarande vara samma dag kan handlaren skydda sig mot att priset stiger genom att köpa motsvarande mängd på börsen. Det fysiska priset följer börspriserna i trenden, men prisrelationen kan skifta mellan de två. Denna prisrelation, som kallas basis, kan skifta +/- 150 kr per ton över tiden. När priset stiger på börsen så följer oftast inte det fysiska priset med upp i samma takt, vilket många förväntar sig. Och det är på motsvarande sätt när börspriset sjunker, då släpar prissänkningen av den fysiska varan, säger Mikael Jeppsson. Odlarpriser är de priser spannmåls- Vi kan alltid erbjuda ett garanterat odlarpris som gör det möjligt för lantbrukarna att själva kunna välja precis när och hur de vill sälja sin skörd. handeln betalar lantbrukare för den levererade skörden. Dessa priser utgår från det fysiska priset i partiledet, som i sin tur är relaterat till börspriset. Men på samma sätt som de fysiska partipriserna i det fysiska ledet, finns ingen exakt följsamhet mellan odlarpriserna och priserna på börsen. Skillnaden mellan partipriset och odlarpriset är, spannmålshandelns marginal, förklarar Mikael Jeppsson. I marginalen ingår bland annat de omkostnader spannmålshandlaren har för försäljning, varuflöde, hantering, omlastningar, rensning och sortering. Lantmännens mål är att pressa kostnaderna så att marginalen krymper. Utöver det tvingas vi ibland att ta höjd för kvalitetsrisker och basisrisken, det vill säga skillnaden mellan fysisk vara och börsvara vid prissäkring. Det finns inget officiellt riktpris på vad spannmålshandlarna betalar till lantbrukarna. Det varje företag betalar sina spannmålsleverantörer på den lokala marknaden för att köpa in spannmål är egentligen en företagshemlighet. Det är inköpspriset man konkurrerar med. Lantmännen har dock valt att vara öppna med sitt odlarpris. Det pris som Lantmännen går ut med är ett fast pris, ett garanterat pris till alla lantbrukare. Lantmännen vill alltid vara i marknaden, vill alltid vara en köpare. Däremot är det inte alltid säkert att vi i vår tur kan sälja spannmålen vidare till en kund samma dag och i samma marknad. Vanligtvis är intresset hos lantbrukarna att sälja som störst när priset är högt, men då är spannmålskunderna oftast mindre intresserade att köpa. Och vice versa. Har vi ingen köpare måste vi gå till börsen och prissäkra affären, annars kan det stå oss mycket dyrt, säger Mikael Jeppsson. Ger valfrihet åt odlaren Man kan fråga sig vad nyttan för lantbrukaren är med ett så komplicerat prissättningssystem. Enligt Mikael Jeppson är svaret givet: Genom att vi som spannmålshandlare alltid kan vara i marknaden, att vi alltid kan erbjuda ett garanterat odlarpris, gör vi det möjligt för lantbrukarna att själva kunna välja precis när och hur de vill sälja sin skörd. Text: ANN-SOFIE FREIJS

7 LANTBRUK 7 Nytt arbetssätt gav smidigare vårbruk Vi har hållit vårt löfte att leverera det kunderna behöver till vårbruket i tid. Nu arbetar vi på att bli ännu bättre, säger Stefan Atterwall, som är enhetschef för odling och vårbruksgeneral på Lantmännen Lantbruk. I skrivande stund är vårbruket igång för fullt, men den press som normalt brukar prägla många delar av verksamheten inom Lantmännen Lantbruk så här års har inte utbrutit i år. Efter förra årets starka kritik har man satsat på nya sätt att arbeta och framför allt en bättre fungerande planering och prognosarbete. Stefan konstaterar att det är förändring på flera plan som gjort att löftet om fungerande leveranser till vårbruket kunnat infrias. Det är förändringar i Lantbruks sätt att arbeta; säljare som sålt in tidigt, produktionspersonal som producerat i rätt varor i rätt tid och en varuflödesplanering som skapat möjligheter att leverera i Stefan Atterwall, enhetschef för odling på Lantmännen Lantbruk. tid. Kort sagt ett förändrat beteende genom hela kedjan. Kunderna har en stor del i att det gått mycket bättre. De allra flesta har både accepterat och förstått varför det varit nödvändigt med tidigare leveranser och därmed en ökad andel delleveranser för att Lantmännen skulle kunna få undan volymer i tid och därmed Lagom till vårbruket det här året hann vi reparera vår Volvo för att kunna köra igen. Till kommande år ska vi ha en Ferrari på plats minska pressen under själva vårbruket. Visst uppstår fortfarande problem, men till skillnad från tidigare år har vi haft tid att ta oss an problemen och åtgärda dem och dessutom lösa många saker innan de påverkar kund. Vi har jobbat mer på detaljnivå än förr. Jag är övertygad om att en del kunder fortfarande inte har fått sina varor så snabbt som de önskat eller då de helst velat ha dem. Det är klart att vi kan bli ännu bättre. Framöver handlar det om att få in nya arbetssätt i vardagen: I framtiden ska vi ha ett nytt affärssystem och ett nytt arbetssätt på plats fullt ut. Det ska inte behövas en extra organisation för att klara vårbruksruschen. Som jag ser det ska vi klara det som en del i vår vardag. En bra planering och information på alla nivåer från högsta ledningen i Lantmännen i ena änden till kunden i den andra och dessutom ett verktyg som hjälper oss att följa planen. Det ska räcka för vårbruket ska flyta smidigt för alla parter, säger Stefan och avslutar: Lagom till vårbruket det här året hann vi precis reparera vår Volvo för att kunna köra igen. Till kommande år ska vi ha en Ferrari på plats Text: HELENA HOLMKRANTZ Mospilan SG Lätt att använda mot skadeinsekter i odlingar av oljeväxter (raps och rybs), potatis, äpple, päron, körsbär, sallat på friland och i prydnadsväxter. Dessutom är Mospilan SG blandbart med ogräsmedel, svampmedel samt mikronäringsämnen i de aktuella grödorna. Systemisk verkningsätt Verksam mot pyretroidresistenta rapsbaggar Dammfri granulatformulering Ej bifarligt Hög regnfasthet Medlem i Svenskt Växtskydd Kontakta oss gärna för information och rådgivning eller besök vår hemsida där du finner senaste nytt och aktuella rekommendationer. Nordisk Alkali AB Tel Läs och följ alltid etikettens anvisningar! Nr Grodden

8 8 LIVSMEDEL Noggrannhet hjälper glutenintoleranta Ren havre innehåller inte gluten och är ett viktigt livsmedel för glutenintoleranta. Men havren måste vara absolut ren, till och med några få korn vete eller råg kan vara förödande. Fredrik Isaksson på Dåwö Säteri utanför Köping är en av de svenska odlare som klarar de hårda kraven för att få odla glutenfri havre. På ungefär hälften av arealen odlas havre och jag har odlat glutenfri havre i åtta år. Det är intressant och känns både kul och spännande att vara med om att odla ett livsmedel som är så viktigt för så många, säger Fredrik. Han tog över gården efter sin far år 2000 och arbetar heltid med lantbruket, men har för tillfället även ett lärarvikariat i Köping. Kontraktsodling Dåwö Säteri är en ren spannmålsgård på 140 hektar åker inklusive arrende. Havre, höstvete, maltkorn och raps odlas på gården. Alla odling är Sigillmärkt. All spannmål lagras och torkas hemma på gården. All havre odlas på kontrakt. Tidigare fick vi tio öre mer, men numera fastställs priset vid kontraktsskrivningen. Den extra ersättningen är givetvis viktig, berättar Fredrik. Under flera år har han odlat Sanghavre. Men från och med förra året är det sorten Kerstin som odlas. Kontroll På vissa fält odlas havre flera år i rad. Efter höstvetet plöjer jag för att få bort eventuellt övervintrande kärnor innan vi sår havren. Varje havrefält besiktigas under sommaren av kontrollanter. Ett år hade det inte varit någon tjäle och då hittade vi lite korn i en havreåker. Den havren fick vi i stället sälja som vanlig grynhavre. Noggrann rengöring Såmaskin, tröskor, transportfordon, skruvar allt rengörs med dammsugare eller tryckluft för att minska risken för att något vete eller korn kommer med. Vid torken finns en centraldammsugare som gör det enklare att dammsuga bland annat på toppen av torken. Spannmålsfickorna är noggrant märkta så att den rena havren lagras i rätt ficka. Alla fickor är täckta. Totalt kan cirka m³ spannmål lagras i de olika fickorna som har nivåvakter byggdes nya fickor. Torken är kontinuerlig. För att undvika att köra i spannmålen eller den rena havren när lassen tippas av har Fredrik tillverkat en jättestor plåt som snedställs när lassen ska tippas. På plåten tippas lasten av och spannmålen rinner ner i ett litet smalt galler vid sidan av vagnsdäcken. Inga däck kör därmed i spannmålslassen. Säkerhetsåtgärder Helst vill jag tröska all havre först för att slippa göra rent ytterligare en gång. Men det är inte alltid alla fält mognar i den takt jag själv vill. Och då är det bara att göra rent alla maskiner igen. Vi låter alltid den första skördade mängden tömmas rakt ut, vid tröskningen som en extra säkerhetsåtgärd. Trots alla säkerhetsåtgärder kan det hända att något korn skulle komma med. Detta hittas i så fall i analyserna senare. Det räcker med fyra spannmålskorn bland havrekärnor (ett kilo) för att kassera en hel spannmålslast! Text och foto: BRITT-MARIE JAFNER Några årtal i Dåwös spännande historia Redan omkring år 500 före Kristus nämner Snorre Sturlasson, den isländske krönikören, en kungsgård i trakterna runt Munktorp, Kolbäck som kan ha varit Dåwö utspelade sig ett blodigt slag vid Herrevadsbro vid Kolbäcksåns utlopp. Vid detta tillfälle fick förmodligen Birger Jarl Dåwö som krigsbyte. Magnus Ladulås, son till Birger Jarl, var vald till kung Men han ville även få kyrkans tillstånd att i kyrkan bli krönt till kung. Julen 1275 bjöd Magnus Ladulås in alla Sveriges biskopar till Dåwö. Med biskopar, alla livvakter och tjänare vistades här cirka personer. På 1400-talet förlorade Dåwö sin betydelse som kungsgård. Drottning Kristina ger Johannes Lagercrona gården i förläning Gården fick senare säteristatus tillträdde sockerbrukaren Christian Dybeck som ägare och en ny era inleds. Flera olika familjer har sedan ägt gården köpte Fredrik Forsberg godset med den areal som finns i dag. Detta är morfars far till nuvarande brukaren, Fredrik Isaksson. ( källa Dåwö säteris historia, Grodden Nr

9 9 Stor efterfrågan på ren havre Efterfrågan är stor och i år kommer cirka 15 odlare kontrakteras för att odla absolut ren, glutenfri, havre. I ungefär tio år har Lantmännen arbetat med att ta fram havre som är absolut ren från vete, råg eller korn. Efterfrågan ökar hela tiden och i år kontakterar vi cirka 15 odlare som tillsammans odlar cirka ton havre. Vi måste alltid ha en stor marginal för odlingen kan slå fel eller misslyckas på olika sätt, säger Carola Lindholm, utvecklingschef på Lantmännen AS-Faktor. Kontrollerna är mycket noggranna. Det är oerhört viktigt att hela kedjan fungerar. Allt ifrån sådd, skörd, transport och lagring till hanteringen inom industrin med kvarn, malning och förpackning måste vara helt fri från inblandning av vete, råg och korn. Bara några få råg-, vete- eller kornkärnor gör att hela lass måste kasseras annars riskerar vi att människor kan bli svårt sjuka, säger Carola Lindholm. Genom kontinuerliga analyser säkerställs produkterna så att inga felaktiga kärnor kommer med i förpackningarna. I Sverige marknadsförs de glutenfria produkterna av Semper och Lantmännen exporterar även glutenfri havre till England. Carola Lindholm tror att marknaden för absolut ren, glutenfri, havre kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Text: BRITT-MARIE JAFNER Glutenfri havre från Lantmännen gör stor succé i England De här påsarna, inköpta i en stor livsmedelsaffär i London, innehåller svenska havregryn från Lantmännen. De svenska grynen, av hög kvalitet och garanterat glutenfria, spelar en viktig roll i framgången för företaget Delicious Alchemy, som tillverkar glutenfria livsmedel. Här är historien om hur det gick till när två entusiastiska affärskvinnor hittade en bra affär tillsammans. Emma Killilea jobbade som dataspelsdesigner hemma i England. Det gick bra och hon blev befordrad. Men chefsjobbet var inte lika kul som att vara designer. I samma veva fick hon diagnosen celiaki det vill säga: hon var intolerant mot gluten. Emma startade om och började jobba med glutenfria livsmedel i sitt eget företag Delicious Alchemy. Hon skannade Europa efter ren havre, det vill säga havre garanterat fri från inblandning av andra sädesslag. Havre innehåller nämligen inte gluten och får sedan 2007 säljas som glutenfri enligt WHO. Med hjälp av brittiska ambassaden i Stockholm kom Emma i kontakt med Carola Lindholm på Lantmännen. Carola har jobbat med Emma Killilea havre sedan slutet på 1980-talet och bland annat utvecklat en ren havreprodukt tillsammans med Semper. Hon har också byggt upp ett nät av kontraktsodlare, som klarar kraven: fälten får inte under två år ha odlats med andra grödor som vete, råg och korn och skörden sker under strikt kontroll, liksom själva grynproduktionen. Det blev affär och idag finns den svenska havren i en rad produkter i olika livsmedelskedjor i England. Text: MAUD LINDBLÅ Det känns både viktigt och lite spännande att kunna odla ett livsmedel som jag vet hjälper många som är glutenintoleranta, säger Fredrik Isaksson på Dåwö säteri. Havre viktigt för glutenintoleranta Livsmedel som är gjorda på absolut ren havre är viktiga för många personer som lider av glutenintolerans (celiaki). Havre innehåller inte proteinet gluten, till skillnad från vete, råg och korn. Dessutom är havre rik på fiber vilket är positivt eftersom glutenfri kost ofta är fiberfattig. Personer som är glutenintoleranta får bland annat besvär med att slemhinnan (tarmluddet) i tarmen slätas ut så att tarmen får svårt att ta upp livsviktiga näringsämnen till kroppen, vilket i sin tur leder till många obehagliga symptom. Glutenfria livsmedel gör att tarmen läks. Svenska Celiakiförbundet menar att man kan räkna med att en av hundra svenskar har celiaki, men mörkertalet är stort. Nr Grodden

10 10 LIVSMEDEL JÄRNA HAR BLIVIT Nordens pastacentrum ton pasta produceras årligen i Järna Gammaldags Idealmakaroner säljs varje år och är Kungsörnens populäraste pasta. Grodden Nr

11 LIVSMEDEL 11 Hur böjs makaronerna? Den vanligaste frågan från besökare. För att få svar gå in på I Kungsörnens pastafabrik i Järna tillverkas sedan februari även pasta för den norska marknaden. Den ökade produktionen och förbättrade kvaliteten, med nya degskruvar och optimerat torkrecept, gör fabriken till Nordens pastacentrum. Lantmännen Cerealia köpte det norska pastavarumärket Sopps i slutet av 2009 och blev därmed marknadsledare på pasta även i Norge. Produktionen skedde då i Spanien, men från och med februari sker all produktion i Järna utanför Stockholm. Inför övertagandet har man jobbat hårt i Järna med kvalitetssäkring och gjort ett antal konsumenttester i Norge. Rätta kompetensen Det är roligt att man satsar på oss här i Järna, säger Mattias Bernemyr, processchef i pastafabriken. Vi är stolta över att få ta över produktionen från Spanien, där man traditionellt är kända för att göra bra pasta. Men vi har definitivt den rätta kompetensen här i Järna för att kunna leverera samma kvalitet och det här höjer förstås vårt självförtroende. Det vi gjorde var egentligen två saker, säger Mattias Bernemyr. Dels skaffade vi en ny skruv, den fungerar i princip på samma sätt som degskruven i en vanlig köksassistent och knådar pastadegen för att få rätt hållfasthet och konsistens. Dels förändrade vi torkreceptet. I Norge föredrar man enligt konsumenttester pasta med en lite gulare färg, vilket man får fram genom en lite annan torkprocedur och annan temperatur. Några andra förändringar utanför själva produktionen av pastan i Järna är de rekommenderade koktiderna. Sverige är ett makaronland Norska snabbmakaroner är långsammare än svenska kan man säga, med rekommenderad koktid på sju minuter, men borde kanske vara åtta, säger Mattias Bernemyr. Samtidigt vill man ha sin spaghetti kokad i 15 minuter, men själv vill jag nog inte koka den mer än kanske 12 minuter. Pasta är ett av världens populäraste livsmedel. Den globala försäljningen av pasta har ökat cirka två procent per år de senaste åren. Trender för pastaförsäljning ser lite olika ut på olika marknader. I Sverige ser vi att konsumenten alltmer återgår till att äta vit originalpasta eller väljer vit fiberpasta, medan fullkornstrenden var otroligt stark för några år sedan, säger Therese Wennberg, Nordic Brand Manager på Kungsörnen. Hon tror att i framtiden kan man tänka sig att det kommer fler produkter som underlättar för dagens tidspressade konsument till exempel smarta förpackningslösningar och smaksatt pasta. Text: MÅRTEN SKÅNMAN Tips för perfekt pasta Pastavatten: Följ anvisningarna på förpackningen för vatten och salt, många minskar på vattenmängden vilket gör pastan klibbig och med smak av stärkelse. Koktiden: Koka absolut inte över koktiden, minska hellre med 30 sekunder. Kurt Weid, köksmästare på Lantmännen. Var fjärde elev missnöjd med skolmaten 25 procent av svenska skolbarn i åldrarna 7-15 år uppger att de är mycket eller ganska missnöjda med skolmaten, enligt Lantmännens senaste undersökning. Under mars månad 2011 genomförde Demoskop på uppdrag av Lantmännen intervjuer med 500 svenska skolbarn i åldrarna 7 till 15 år om skolmat. Undersökningen visar att det finns ett antal olika faktorer som påverkar barnens inställning i relation till skolmat och nöjdhet: smak, valfrihet och möjligheten att vara med och bestämma. Dessa faktorer påverkar i sin tur matsvinnet i skolorna. Var tredje barn slänger skolmat flera gånger i veckan och två tredjedelar av dem som slänger mat minst en gång i veckan gör det för att maten inte smakar bra. Njutbar och positiv Varje måltid ska vara en njutbar och positiv upplevelse, även i skolan, säger Kurt Weid, köksmästare på Lantmännen. Kan en god och vällagad lunch bidra till såväl nöjda och glada skolbarn, som till ett minskat matsvinn, har vi lyckats komma en bra bit på vägen. Om eleverna får vara med och bestämma vilken mat som ska serveras i skolan påverkas också attityden till maten. Barn som uppger att de är nöjda med skolmaten säger i vartannat fall också att de har något att säga till om vad gäller lunchen i skolan. Medbestämmandet är högst i Skåne och lägst bland elever bosatta i Norrland. Genom att skapa engagemang och lust till bra matlagning hos både skolkockar och elever, skapar vi också matglädje i skolan, säger Kurt Weid. Det görs redan mycket bra saker i de svenska skolköken men vi får inte glömma bort att barnen både vill och bör vara med i processen. Nr Grodden

12 12 KRÖNIKA Globalt spel om etanolen Den senaste tiden har importen av billig etanol från USA till EU och vad som ligger bakom denna märkliga handel uppmärksammats. Lågprisimporten av amerikansk etanol bygger till stor del på amerikanska skattesubventioner och utnyttjande av kryphål i regelverken för internationell handel. Detta skapar problem för den europeiska etanolindustrin, som givetvis vill konkurrera på jämlika villkor. SEDAN BÖRJAN AV 2010 har USA tagit över Brasiliens roll som huvudsaklig producent av den etanol som importeras till EU. Samma trend råder på hela världsmarknaden, där USA under 2009 endast exporterade en tiodel så mycket etanol som Brasilien, men under 2011 beräknas USA exportera nästan lika mycket etanol som Brasilien. USA gick för flera år sedan förbi Brasilien som den största etanolproducenten och står med sina cirka 50 miljarder liter för ungefär 60 procent av världsproduktionen, medan Brasilien med sina cirka 25 miljarder liter står för ungefär 30 procent av världsproduktionen. Resterande produktion sker huvudsakligen i Asien och Europa, som vardera står för ungefär fem procent av världsproduktionen. I BRASILIEN och USA ligger det stora strategiska satsningar från såväl näringsliv som politiker bakom den stora produktionen. Huvudsakliga drivkrafter för Brasilien och USA har varit att minska beroendet av importerad olja. I Brasilien har etanolen gått om bensinen och i USA har man nått det som kallas blend wall, det vill säga att man nu låginblandar så mycket etanol som regelverken tillåter. I nuläget innebär detta att bensin i USA innehåller tio procent etanol (E10), men allt talar för att man höjer taket för låginblandning till 15 procent (E15). I USA har man också satt upp målet att man skall minska sin oljeimport med hela en tredjedel till Här kommer givetvis etanolen att spela en viktig roll och man räknar även med en kraftig expansion av E85 och flexifuel-bilar (FFV). HUR KAN DET DÅ VARA så att etanolpolitiken i USA skapar problem för etanolindustrin i EU? Jo, som huvudsakligt styrmedel för att öka produktion och användning av etanol använder man så kallad Volumetric Ethanol Excise Tax Credit (VEETC). Denna subvention motsvarar drygt 70 öre per liter etanol. Problemet är att VEETC även följer med den etanol som exporteras. Detta gör givetvis att den amerikanska etanolen får betydligt lättare att konkurrera på EU-marknaden. Eftersom den amerikanska etanolen står för uppemot en tiondel av EU:s etanolmarknad är det självklart att EU-priserna pressas nedåt av den amerikanska lågprisexporten. UTÖVER VEETC så har smarta etanolhandlare lyckats hitta kryphål i det internationella regelverket för handel. Även om det är svårt att få fram all fakta, vilket knappast är en slump, så tyder allt på att stora etanolvolymer lämnar USA med en viss klassificering i det internationella tullsystemet, men att dessa volymer sedan tas in i EU under en annan klassificering. Detta gör att handeln sker på ett annat sätt än vad man kommit överens om inom den internationella tullorganisationen World Customs Organization (WCO). Därmed kan etanolen tas in i EU till en lägre tull än den som skall gälla enligt regelverket och som legat till grund för de stora investeringar som gjorts i europeisk etanolproduktion. DEN NU UPPKOMNA situationen är inte gångbar om man vill bygga upp biodrivmedelsproduktionen i EU och nå målen om trygg energiförsörjning, hållbarhet och ekonomisk tillväxt. Den europeiska etanolindustriorganisationen epure har därför tillsammans med Lantmännen Energi agerat gentemot USA och EU Kommissionen. Den amerikanska ambassadören i Sverige, Matthew Barzun, har besökt Lantmännen Agroetanol och frågan om etanolimporten har lyfts med honom. Viktigast är dock att epure arbetar med frågan genom att man utreder vilken ekonomisk skada VEETC åsamkar den europeiska etanolindustrin. Kan man bevisa att de amerikanska subventionerna medför en betydande ekonomisk skada så att man kan starta en juridisk process, som syftar till att EU inför motåtgärder, till exempel anti-dumpingtullar. UTGÅNGEN AV FRÅGAN med importen av amerikansk etanol är tyvärr inte given. Frågan ingår i ett komplext internationellt spel. Detta spel ligger långt från den svenska spannmålsproducentens vardag, samtidigt som detta tydliggör den globaliserade värld hon eller han lever i. ALARIK SANDRUP Näringspolitisk chef Lantmännen Energi Den nu uppkomna situationen är inte gångbar om man vill bygga upp biodrivmedelsproduktionen i EU och nå målen om trygg energiförsörjning, hållbarhet och ekonomisk tillväxt. Grodden Nr

13 13 Kärlek och alkylatbensin Det ska vara kyckling på grillen i år Kärlek kan vara mycket. Exempelvis en dunk Aspen alkylatbensin. Åtminstone om vi får tro Lantmännen Aspens nya färgglada kampanj som säljer bensin med blommor och hjärtan. Aspen alkylatbensin är 99 procent renare än vanlig bensin. Grundtanken är att Aspen alkylatbensin är vänligt mot miljön och hälsan, samt snällare mot maskinerna än vanlig bensin. Målet med kampanjen är att öka kännedomen om Aspen och på sikt öka försäljningen. I kampanjen trycker man på fakta: Aspen alkylatbensin är 99 procent renare än vanlig bensin. Medan vanlig bensin innehåller ett hundratal ämnen, innehåller Aspen alkylatbensin endast ett tiotal av de minst skadliga bland dessa. Dessutom påpekar man att medan bensin bara håller 3-5 månader håller alkylatbensin upp till 3-5 år! Kampanjen för Aspen alkylatbensin kommer att kunna ses runtom i landet i butiker, annonser och på internet. Även t-shirtar, kassar och vykort kommer att finnas med kärleksfulla Aspentryck. Ända in september varar kampanjen och den kombineras med lockande konsumenterbjudanden i form av prova-på-flaskor. Kyckling är en het kandidat på grillen i år. Kronfågel lanserar därför färsk kryddmarinerad kyckling klar att grillas: Fyra produkter under namnet BBQ. Målet är: godare, roligare och med större överraskningspotential när det ska bjudas på grillmat! Kyckling tillhör svenskarnas vardagsmat och rankas som favoritmat i många familjer. Trots all den kunskap vi svenskar har om att tillaga kyckling så blir vi plötsligt osäkra när det kommer till att lägga kyckling på ett grillgaller. I en konsumentundersökning vi genomfört säger man att det är svårt att veta hur man ska grilla för att det inte ska bli torrt eller tvärtom rått. För att hjälpa och inspirera har Kronfågel inte bara tagit fram superenkla grillprodukter utan även tagit fram enkla grilltips och grillrecept i en härlig receptfolder. Även via kronfagel.se kan man lära sig hur man grillar kyckling på bästa sätt samt vilka goda tillbehör man kan ha, säger Annicka Hultin, produktchef på Lantmännen Kronfågel. Smaker från Texas Kronfågel har tagit fasta på att konsumenten gärna vill grilla kyckling, men ibland med lite hjälp. I Kronfågel-köket har man därför testat sig fram och resultatet är fyra produkter med svensk kyckling kryddade med två olikasmaker, färdiga att läggas på grilleneller hämtas i butiksgrillen. Samtliga smaker är från BBQ:s vagga Texas. De fyra nya produkterna är: Kryddmarinerad bröstfilé med säsongens smak Sweet & Red med kryddor som cayenne, ingefära och paprika Kryddmarinerade vingar med Barbeque-smak Kryddmarinerade innerfilé med Barbeque-smak Färdiggrillad butikskyckling med säsongens smak Sweet & Red J051 Välkommen den 21/6 Öppet hus på Vikendagen! Lantmännen Lantbruk i samarbete med Göteborg Energi bjuder in till Vikendagen mellan klockan Invigning av nybyggd gårdsanpassad biogasanläggning Se Valtras biogastraktor i drift Vi presenterar de senaste forskningsresultaten inom Lantbruk Mässa med det mesta om Lantmännen Maskinvisning Bondens hälsa i fokus Vi bjuder på mat från Lantmännens egna produkter från klockan Medverkande under dagen är Lantmännen Bygglant, Lantmännen Maskin, Lantmännens Distriktsstyrelser i området, Bra mat från Lantmännen, Lantmännen Doggy, Falköpings Mejeri, Falköpings Energi och Viking Genetics. Bra val från Lantmännen Vill du veta mer kontakta din säljare eller ring vår kundtjänst på , Nr Grodden

14 14 Historisk stämma INRAMAD AV SANSAD DEBATT Årets föreningsstämma i Lantmännen är en historisk stämma. Det konstaterade styrelseordförande Thomas Bodén i sitt inledningsanförande. Det blev en lugn stämma där den enda större debatten rörde reglerna för rörlig lön för chefstjänstemän på Lantmännen. Nytt för året var att stämman kunde följas via webb-tv. Texter: HELENA HOLMKRANTZ Bilder: JOHAN OLSSON Det är i år tio år sedan Lantmännen bildades ur fusionen mellan nio föreningar runtom i landet, nio kulturer skulle jämkas samman för att bilda en enda kooperation och därmed ta ett samlat grepp på svenskt lantbruk. Thomas Bodén såg tillbaka på de tio år som gått och konstaterade det fanns flera motiv till fusionen: Vi såg minskade kostnader som ett av de viktiga målen. Men vi ville även stärka kedjan mellan lantbruket och konsumenterna, ett närmare ägande av industrin skulle ge bättre avkastning till bonden. Hur blev det då? Våren 2004 hade vi sänkt kostnaderna mer än vad vi lovade inför fusionen. Det är bra, men inte tillräckligt bra. Vi har kunnat dela ut 2,6 miljarder till ägarna under de tio åren. I snitt betyder det en avkastning på 13 procent. Det är pengar som kommit från industridelen. Vi har skapat nya affärsmöjligheter för svenska lantbrukare genom forskning och utveckling, investeringar och nya affärskoncept. Thomas Bodén avrundade med lite reflektioner över de tio åren och framtiden: Analysen inför fusionen var alldeles riktig, men utvecklingen inom lantbruket har gått längre och fortare än vad vi trodde. I stort sett har genomförandet gått enligt plan. Nu äger vi ett kooperativt företag med stora möjligheter, men som fortfarande står inför stora utmaningar. I dag har vi en tioåring, vi har klarat av de flesta barnsjukdomar, men tio år är fortfarande ett barn. Om ytterligare tio år har vi förhoppningsvis en kraftfull 20-åring på väg att bli vuxen. Stämman som följde på inledningsangörandet blev en ganska lugn tillställning, en del frågor ställdes om resultatet för koncernen som helhet och Lantbruk i synnerhet. Enda gången debatten blossade upp var angående riktlinjerna för rörlig lön. Anders Hansson, distrikt Östergötland, yrkade här avslag på förslaget till riktlinjer för rörlig lön och efterlyste att system som i stället belönar alla medarbetare i Lantmännen. Folke Andersson från samma distrikt höll med och motiverade med att ett sådant system skulle betona ETT Lantmännen och att alla medarbetare är lika viktiga. Vi behöver ett system som stämmer överens med den svenska bondesjälen och är demokratiskt, menade Folke. Thomas Bodén replikerade: Jag respekterar varenda en i Lantmännen som gör ett bra jobb. Men en del av våra medarbetare är på en arbetsmarknad där det råder stor konkurrens. De 250 anställda som får en del av sin lön i form av rörlig lön riskerar också en del av sin lön tillsammans med oss ägare. De har samtidigt utsatta positioner i sitt arbetsliv och jag är inte säker på att de skulle vilja ha det utan möjlighet till rörlig lön. Stefan Josefsson, distrikt Örebro, sköt in en fråga som kom att mynna ut i ett konkret förslag till stämman: Rörlig lön ska ju mätas långsiktigt. Jag tycker inte att vi kan löneförhandla här och nu, utan borde flytta frågan för diskussion och beredning till förtroenderådet. Debatten mynnade ut i en votering där majoriteten av stämman ställde sig bakom styrelsens förslag till riktlinjer för rörlig lön. Därefter togs Stefans förslag att skjuta beredningen till förtroenderådet upp. Förslaget bifölls av eniga stämmodeltagare. Stämman avrundades med ett antal avtackningar. Tre medlemmar ur koncernvalberedningen avtackades: Anders Hansson, Magnus Aaby-Ericsson och Christer Samuelsson. Slutligen tackades även Birgitta Carlander för sina tio år i koncernstyrelsen med guldnål, blommor och stående ovationer. Styrelseordförande Thomas Bodén. Birgitta Carlander avtackades av Thomas Bodén. Lars Ånöstam, Uppland. Stämmopresidiet bestod av Helena Jonsson från LRF och Leif Walterum, Skövde. Innovation skapar lönsam tillväxt Lönsam tillväxt är nyckelordet i Lantmännen just nu. Per Strömberg, vd och koncernchef, presenterade de områden som kommer att stå i fokus under det närmaste året. Per Strömberg summerade resultatet 2010 och gick kortfattat igenom den ekonomiska utvecklingen under årets första kvartal (se också sidan 5): Vi kan vara stolta över den utveckling vi ser i Lantmännen, strategin fungerar och vi ska fortsätta förbättra för att nå dit ni ägare vill. Målet är fortfarande tio procents avkastning på eget kapital och 40 procents soliditet. Vi ska fortsätta vårt kontinuerliga förbättringsarbete, men samtidigt skifta fokus till lönsam tillväxt. Fem områden blir extra viktiga för att nå målen: PORTFÖLJSTRATEGIN. Dagens 25 affärsverksamheter ska till 2013 ner i 20. De resurser som därmed frigörs ska läggas på de utvalda satsningsområdena. PRIS & MIX. Här handlar det om att ha lagom många och framför allt rätt produkter i sortimentet. Genom att satsa på de lönsamma kunderna och anpassa sortimentet därefter kan lönsamheten höjas. MARKNADSFÖRING. Lantmännens marknadsföring ska bygga på kunskap om kunder och konsumenter. Och den ska hålla världsklass! INNOVATION. Ett Forsknings- och utvecklingsråd tillsätts för att kunna få till gränsöverskridande projekt. Lantmännens tre stiftelser kommer i framtiden att slås ihop till en för att kunna samla resurserna. KOMPETENS. Medarbetare med rätt kompetens och medarbetare som känner arbetsglädje. Sammantaget ska dessa områden skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart resultat.

15 15 Motion om kommunikation Enda motionen till årets föreningsstämma kom från distriktsstyrelsen i Uppland. Den rörde informationsgången i samband med större förändringar i lokala och regionala affärsverksamheteter. På uppdrag av distriktsstämman i Uppland 2011 yrkade motionärerna: Per ny i koncernstyrelsen Per Lindahl från Kristianstad valdes till ny ledamot på två år i koncernstyrelsen. Fyra ledamöter omvaldes, också på två år, och koncernstyrelsen kommer under det kommande året att bestå av: Thomas Bodén, ordförande, Bengt-Olov Gunnarson, vice ordförande och ledamöterna Nils Lundberg, Thomas Magnusson, Björn Wallin, Hans Wallemyr, Per Lindahl, Helle Kruse Nielsen och Anitra Steen. I koncernstyrelsen sitter också vd Per Strömberg samt tre arbetstagarrepresentanter. Per Lindahl är född 1964, har en gård utanför Kristianstad med inriktning på slaktkyckling till Kronfågel samt växtodling. Per har sedan tidigare uppdrag som ordförande i Hushållningssällskapet i Kristianstad och Svensk Fågel, uppdrag som han kommer att ha kvar även framöver. Per Lindahl. I lokala/regionala affärsfrågor som har direkt påverkan på primärproduktionen skall berörda distriktsstyrelser nyttjas som stöd och bollplank innan beslut fattas, då lokala aspekter kan vara avgörande för beslutsunderlagen. Koncernstyrelsen fastställde i sitt svar att man välkomnar motionen då en tydlighet i kommunikationen mellan den operativa verksamheten och förtroendemannaorganisationen är av största vikt för delaktighet och ett förtroendefullt samarbete. Bakgrunden till motionen är bland annat hanteringen av förändringar inom spannmålsstrukturen i området. Frågan om kommunikation har hög prioritet hos koncernstyrelsen och i samband med koncernstyrelsens möte den 11 mars fattades beslut om en mall för kommunikation i olika frågor mellan den operativa ledningen och förtroendemannaorganisationen. Dokumentet lägger en miniminivå för kommunikationen. I samband med större strategiska frågor bör distriktsstyrelserna involveras och processen ske enligt nedan: Vid större strategiska förändringar på distriktsnivå som har direkt påverkan på primärproduktionen ska den operativa verksamheten ha en dialog med distriktsstyrelserna innan beslut fattas. Dialogen ska ske under konfidentialitet. I dessa situationer handlar det om att inhämta kompletterande synpunkter och primärproduktionens perspektiv för att få ett fullgott beslutsunderlag. Därefter följer processen med facklig informationsplikt och fackliga förhandlingar som krävs i samband med verksamhetsförändringar. Bengt-Olov Gunnarson från koncernstyrelsen pläderade för motionen och argumenterade för betydelsen av en tydlig kommunikation med distriktsstyrelserna. Motionen togs enhälligt av stämman. Vad som är en större strategisk fråga kommer att diskuteras i förtroenderådet. Med högkonjunktur i sikte Världsekonomin växer trots oroshärdar som Mellanöstern och Nordafrika. Sverige står väl rustat i de ekonomiska svängningarna. Den största osäkerhetsfaktorn framöver ligger i oljepriset, där en höjning kan få mycket stora konsekvenser för hela världsekonomin. Den bedömningen gjorde Nordeas chefsekonom Annika Winsth i sitt föredrag på Lantmännens föreningsstämma. Hon gav en överblick över världsekonomin i stora drag och konstaterade att medan gemene man pratar om högkonjunktur menar ekonomerna att vi inte riktigt är där ännu. Högkonjunktur är det inte förrän tillväxten ligger över normalläget och vi räknar med att toppen kommer först om ett eller två år. Läget skiljer sig emellertid mycket åt mellan länder. Medan den tyska ekonomin just nu har en stark medvind och en kraftig optimism, är exempelvis de spanska och brittiska ekonomierna betydligt mer vacklande. Det stora orosmomentet framöver är oljepriset. Åtta av världens största oljeexportörer ligger i den så kallade Mena-regionen (Mellanöstern och Nordafrika) som i olika hög grad befinner sig i krig. Läget i Saudiarabien är just nu förhållandevis lugnt. Men om detta land dras med i regionens oroligheter kan oljepriset raka i höjden. Det skulle påverka alla ekonomier, industrier såväl som privatpersoner, världen över. Med ett dubblerat oljepris måste vi alla förändra vår livsstil. Annika Winsth kommenterade också råvarumarknaden och de ökande livsmedelspriserna. Hon påpekade att råvarupriserna överlag är höga och i vissa fall, exempelvis bomull, ökar prisnivåerna dramatiskt just nu. Även när det gäller råvarupriserna finns en varningsklocka: Vete och ris ligger mycket högt just nu och stiger dessa priser ännu mer finns risk för uppror i fattiga länder, där människor lägger det mesta av sina pengar på just mat. Trots dessa varningar såg Annika en ljus ekonomi framöver, där tillväxtländer som Brasilien, Kina och Indien drar upp tillväxten och banar väg för högkonjunkturen. Man måste skilja på tillväxt och strukturförändringar. Bara för att en rad länder har strukturproblem innebär det inte att tillväxten stannar av. Vi måste däremot räkna med att priset på pengar, låneräntorna, kommer att öka framöver, men Sverige har utan tvekan en högkonjuktur i sikte. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

16 16 STIPENDIATER 2011 LANTMÄNNENS STIPENDIUM 5 Årets ÅRS JUBI LEUM Lantmännenstipendiater har utsetts för femte året i rad och presenterades på distriktstämmorna i mars. Eftersom det är femårsjubileum blir det i sommar festlig middag i Malmö för både nya och gamla stipendiater. Nytt för i år är också att Framtidsseminariet inte bara bjuder på föredrag och diskussioner utan också en guidad tur på Borgeby fältdagar. Genom att dela ut stipendier vill Lantmännen stimulera unga lantbruksföretagare att utveckla sina företag och möta andra yngre lantbrukare för att få nya idéer och nya kontakter. Stipendieverksamheten instiftades 2007 och riktar sig till yngre, yrkesverksamma medlemmar i Lantmännen. Stipendierna delas ut i samband med distriktsstämmorna, stipendiaterna får ett diplom och presenteras för alla närvarande. Priset är en möjlighet att delta i Lantmännens Framtidsseminarium tillsammans med stipendiater från övriga distrikt. Årets Framtidsseminarium blir den juni i Malmö och Borgeby. Seminariet inleds i Malmö med framtidsdiskussioner om Lantmännen, lantbruket i allmänhet och utmaningar i företagandet. På kvällen följer sedan en festmiddag. Eftersom det är femårsjubileum för Lantmännens stipendier är också tidigare års stipendiater inbjudna till middagen. Dagen därpå förflyttar man sig ett par mil norr om Malmö till Borgeby, där Borgeby fältdagar äger rum. Här kommer gruppen att få en guidad visning och dessutom ett seminarium om Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Maskin. Text: HELENA HOLMKRANTZ Grodden Nr

17 17 Örebros stipendiat älskar sina kossor Jag har alltid gillat kor. Det säger Anna Käll, en glad och entusiastisk 35-årig mjölkbonde som älskar sitt jobb. Som en erkänsla för sin förmåga att både driva ett framåtföretag samt hinna planera vardagen med familj och uppdrag har hon utsetts till Lantmännens stipendiat 2011 i distrikt Örebro. Uppväxt på gården Åkersta strax söder om Nora som pappa Kalle Nilsson köpte 1980 har Anna alltid haft en kärlek till kor. Hon funderade i sin tidiga ungdom på att bli veterinär, men upptäckte snart att det nog inte var hennes grej. I stället blev det en lantmästarutbildning i Alnarp. Efter examen jobbade hon först som rådgivare inom Husdjursföreningen och därefter som rådgivare och säljare på Lantmännen i Örebro under fem år. Men utmaningen att bli mjölkbonde fanns hela tiden med i tankarna. År 2007 blev det klart att Anna med familj skulle överta gården från pappan. Familjen består av Anna, maken Marcus och deras små killar Gustav sex och ett halvt, Ludvig fyra samt nu ännu en liten nyfödd kille. Vi ville inte vänta för länge utan tyckte att tidpunkten passade oss alla, berättar Anna. Sedan tre år tillbaka driver hon nu gården med mjölkproduktion, cirka 130 ha åkermark, varav 70 ha egen mark, samt cirka 30 ha skog. Vi odlar bara vall och köper in färdigt foder, säger Anna. Skog är jag själv inte så intresserad av. Men Marcus tycker det är kul med skog, skrattar hon. Han hjälper också till på gården vid sidan av sitt eget företag där han har fyra anställda och även pappa ställer upp när det behövs. Kan påverka otroligt mycket Med generationsskiftet skedde en hel del förändringar. En av de första var att bygga en ny och större ladugård för lösdrift och med fri tillgång till grovfoder och robot som sköter mjölkningen. I ladugården som nu varit i drift i ett år finns plats för 85 mjölkande kor och lika många ungdjur. En dubblering mot tidigare. Hon föder bara upp kvigkalvar och har mellan fem och tio kalvningar per månad. Tjurarna däremot säljs vid ungefär två månaders ålder. Kor är mitt stora intresse och det är en fascinerande verksamhet som man kan påverka otroligt mycket. Det ligger en stor utmaning i att kunna styra deras produktionsresultat. Ett gott djuröga som ser hur djuren mår, god kalvskötsel, djur med bra dräktighet, rätt foder och hög mjölkvalitet är faktorer som påverkar Det borde ju ligga i allas intresse att vi kan producera mat inom landet i stället för att importera mer och mer. lönsamheten. Det är även ekonomiskt att kunna ha kor som är produktiva länge. Att vara lantbrukare i dag är väldigt komplext. Man måste vara duktigt på väldigt mycket, menar Anna. Nyttigt att träffa andra Som småbarnsmamma kan det vara svårt att få tiden att räcka till. Vid sextiden går hon ut och gör en översiktskoll samt ger kalvarna. Sen ska barnen ha frukost och skjutsas till dagis och förskola. Därefter är det ladugården fram till klockan fyra då barnen ska hämtas. Nu blir det väl lite rörigt ett tag med den nya bebisen, men jag har hittat en vikare som ska hjälpa mig den första tiden säger Anna. Men i stort fungerar allt eftersom jobbet är så roligt och så varierande. Till fördelarna hör att man jobbar med levande varelser, är mycket ute i friska luften och kan sätta upp egna mål för att blir ännu bättre på det man gör. Trots det är det ofta ett ensamt jobb att vara lantbrukare. Här omkring är det nästan ingen som har kor så det blir inte så mycket erfarenhetsutbyte kogårdar emellan. Närmsta gård som har kor ligger en mil bort. Därför är det bra när det ordnas nätverksträffar där man kan träffas och lära av varandra, menar Anna. Det pågår redan sådana träffar i Jönköping och även i Örebro finns planer på att jobba fram åtgärder som ska stimulera fler att satsa på mjölk, vilket de gjort i Jönköping. Förutom att stipendiet ger uppmärksamhet ger även det tillfälle till erfarenhetsutbyte eftersom det gäller en inbjudan för två personer till ett två dagars framtidseminarium i Malmö och Borgeby. Ytterligare utökning på gång På hemmafronten väntar närmast en ytterligare utökning av verksamheten. Förberedelser är redan gjorda för utbyggnad av ladugården vilket innebär att Anna kan dubbla djurbesättningen, bygga på liggavdelningen för kor och ungdjur samt ställa in ytterligare en mjölkrobot. En tanke är också att på sikt kanske kunna sälja dräktiga kvigor som ett ytterligare inkomstben. Framöver kanske vi också kan ha en anställd och få lite avlastning, hoppas Anna var ju sämsta året någonsin, men vi byggde faktiskt precis i rätt tid. Vi fick bra pris på bygget samtidigt som mjölkpriset gick upp och nu har det ökat ytterligare. Även spannmålspriserna har stigit vilket är positivt för branschen. Däremot tycker hon att regeringen är dåliga på att satsa på lantbruket och hon skulle även gärna se att statusen för yrket vore större. Det borde ju ligga i allas intresse att vi kan producera mat inom landet i stället för att importera mer och mer. Men nu har vi ju inte ens en egen minister sedan posten förvandlats till landsbygdsminister, avslutar Anna som trots det tycker att framtiden verkar positiv. Text o foto: CHRISTINA BERGLUND Nr Grodden

18 18 STIPENDIATER 2011 LANTMÄNNENS STIPENDIAT DISTRIKT ÖSTERLEN: Lagar och regler hindrar oss inte att konkurrera Det är farligt att bara fokusera på det låga grispriset, då deppar man ihop och tappar framtidstron. Vi måste tänka positivt och samtidigt ta lärdom av hur vi undviker den här situationen igen. Orden kommer från Johan Olsson, Lantmännens stipendiat i distrikt Österlen. 21 år gammal köpte han en gård i Spjutstorp, strax utanför Tomelilla, och byggde grisstall för 462 grisar. Det är nu fyra år sedan stallet stod klart. Det har varit har varit en resa fylld av utmaningar, lärdomar och mycket möda. Men framtidstron har inte rubbats. När vi träffar Johan har han precis kommit tillbaka från en resa till Holland och Belgien där han besökt grisproducenter. Jag tror på att ha ett öppet sinne och ta in erfarenheter och kunskap, inte bara från kollegor i den svenska grisnäringen, utan också blicka utanför Sveriges gränser. Suggor är en utmaning Johan är uppvuxen på en gård med slaktsvinsproduktion och lantbruksyrket har hela tiden varit ett självklart val. Drömmen om att starta en egen smågrisproduktion tog fart redan under gymnasiet. Suggor är intressant där finns större utmaningar. Det är mycket som går att påverka och räkna på för att få bra ekonomi, förklarar Johan köpte Johan fastigheten i Spjutstorp utanför Tomelilla. Sedan dess har han, som han själv beskriver det, gjort en vågad satsning. Den vågade satsningen som Johan syftar på är naturligtvis bygget av stallarna som i dag rymmer 462 suggor och levererar trettio kilos grisar per år. Under de fyra år som gått sedan stallarna togs i drift har lönsamheten i företaget gått upp och ner. I vissa avseenden har det berott på marknaden, men oförutsedda händelser i livet har också spelat in. En dyrköpt läxa En dyrköpt läxa blev bemanningen. Till att börja med försökte Johan hålla nere kostnaderna genom att klara produktionen med bara en anställd. Det var en slitsam period för Johan. Först som byggherre för de nya stallarna och sen att dra igång produktionen. Till slut tog det ut sin rätt. En dag gjorde tröttheten att uppmärksamheten brast och det ville sig inte bättre än att Johan fick ett tungt redskap på foten. Det ledde till sjukhusvistelse och flera operationer. Trots att jag fortfarande har ont i foten är jag på sätt och vis glad att det hände. Det gjorde att jag tvingades fundera över situationen. För när jag låg där på sjukhuset så gick det upp för mig att jag hade jobbat så mycket att jag förlorat kontakten med många av mina vänner. Dessutom insåg jag hur beroende produktionen var av mig, vilket gjorde företaget alldeles för sårbart. Jag förstod hur viktigt det är med tillräcklig bemanning och duktig personal. Om jag inte hade fått den insikten så hade jag aldrig fått företaget att fungera! I dag finns det 3,5 anställda i företaget. Johan kan släppa det dagliga arbetet med grisarna och i stället fokusera på ledning och att sköta affärerna. Allt fungerar bättre så här, personalen trivs, det sker inga misstag och alla är mer delaktiga i diskussioner och ger förslag till förbättringar. Alla ska vara nöjda I de tuffa tider som nu råder inom grisnäringen ställs det extra höga krav just på ledning och affärsmannaskap. Sedan december har Johan gått över från kvartals- till månadsbokslut. Varje månad är det också avstämningar med styrelsen som fungerar som ett stort stöd och viktigt bollplank. Det gäller att sätta upp tydliga mål. En av Johans målsättningar är att nå upp till 28 producerade smågrisar per sugga och år. Det är vad som behövs för att vara konkurrenskraftig. I dag ligger man på 24 och i slutet av året är förhoppningen att vara uppe i 26. Med den inspiration som föddes under Hollandsresan så är vi redan en bit på väg. Jag känner att vi i Sverige kan konkurrera på den europeiska marknaden, det är inte lagar och regler som hindrar oss. Vi har mycket att lära av exempelvis holländarna när det gäller foder och avel. Samtidigt har de mycket att lära av oss när det gäller djurhållning. Djurrättsregler innebär inte bara ökade kostnader. Suggor som mår bra producerar helt enkelt mer och här har vi kommit långt i Sverige, säger Johan med okuvlig framtidstro. Hjälpa konsumenten Johan fortsätter och visar med sitt kroppsspråk att det här är frågor som känns angelägna. Visst handlar grisproduktion mycket om att trimma, trimma och åter trimma produktionen. Men samtidigt måste vi fokusera på mervärden. Branschorganisationerna är mycket inriktade på bidrag i dag. Men jag tror det är mervärden som måste driva utvecklingen. Och om marknaden inte är beredd att betala för det så är det inget mervärde. Det betyder att vi måste bli bättre på att profilera oss. Vi kan inte begära att konsumenter ska veta vad det är för skillnad på svenskt och tyskt kött när köttet och förpackningarna ser likadana ut. Det enda som skiljer till utseendet är märkningen och priset. Vi måste lyfta fram tydliga mervärden. Svenskmärkningen säljer inte i sig. Vi måste ge det ett innehåll. Jag trivs med det här livet. Är man beredd att jobba hårt och göra uppoffringar så är jag säker på att det kommer att fungera. Text och bild: LENA JASSLIN Vi måste bli bättre på att profilera oss. Vi kan inte begära att konsumenter ska veta vad det är för skillnad på svenskt och tyskt kött när köttet och förpackningarna ser likadana ut. Grodden Nr

19 19 LANTMÄNNENS STIPEN DIATER 2011 Söderslätt: Mattias Petersson, Höllviken, lök Österlen: Johan Olsson och Caroline Strömsvik, Tomelilla, gris Nv Skåne: Tania och Elias Åkesson, Teckomatorp, mjölk Kristianstad: Per Johansson och Patrik Olofsson, Åhus, grönsaker Blekinge: Viktor Thorsell, Ramdala, odling och köttdjur Växjö: Clas Olsson, Uråsa, köttdjur Sunnerbo-Värnamo: Anders Karlsson, Össlöv, mjölk Halland: Magnus Nilsson, Långås, odling och köttdjur Jönköping-Tranås: Christoffer Ericsson, Huskvarna, mjölk Höglandet: Jonas Eriksson, Eksjö, mjölk och köttdjur Östergötland: Mårten Johansson, Vreta Kloster, köttdjur Gotland: Terje Larsson, Burgsvik, odling, mjölk Älvsborg: Jörgen Svensson, Ljung, mjölk Bohuslän Dal: Emil Fröjd, Råglanda, växtodling och entreprenad V Skaraborg: Johan Hansson, Grästorp, maskinverksamhet och växtodling Ö Skaraborg: Anders Badh, Vartofta mjölk Örebro: Anna Käll, Ervalla, mjölk och entreprenad Värmland: Emil Holmquist, Rudsnäs, mjölk och kött Sörmland: Jenny Torstensson och Jan Larsson, Vingåker, mjölk och entreprenad Uppland: Mårten Söderman, Uppsala, mjölk och spannmål Enköping: Oskar Karlsson, Enköping, ekologisk gris Västmanland: Ann och Nicklas Erixon, Ransta, får Gästrikland: Tomas Eklöv, Storvik, Kravgodkänd spannmål, foder, köttdjur Hälsingland: Erik Jörmgård och Maria Eriksson, Bergsjö, mjölk Dalarna: Britta Linderholm, Grängshammar, mjölk Västernorrland: Ingemar Pettersson, Njurunda, potatis, morötter Jämtland: Christian Jonsson, Krokom, mjölk Västerbotten: Jim & Frida Runa, Vilhelmina, mjölk Norrbotten: Karl Bertil Karlsson, Boden, mjölk Nr Grodden

20 20 HÖSTSÅDDEN 3 SORT- NYHETER En tålig höstraps, ett motståndskraftigt rågvete och ett stärkelsevete speciellt framtaget för etanol. Det är tre av årets sortnyheter från Lantmännen. Text och bild: DESIRÉE BÖRJESDOTTER Empero regerar Hårt gulrosttryck har pressat rågveteodlingen. Nu introduceras sorten rågvetesorten Empero. Den är motståndskraftig och visar rågvetets överlägsenhet. Gulrost har sedan 2009 ökat behovet av växtskydd i rågveteodlingen. Med Empero kan rågvetegrödan återta positionen som klart överlägsen höstvetet i avkastning, även vid lägre insatser. Erfarenheten är att Empero står emot gulrost mycket bättre än vad Dinaro och Cando gör. Odlar du en motståndskraftig sort minskar kostnaden för växtskydd samtidigt som kraven på timing minskar. Detta ökar din chans till lönsam rågveteodling. Ökad odlingssäkerhet Empero liknar mer vete än råg. Den har ett kort styvt strå och mognar liktidigt med Dinaro och Cando. Efter två säsonger med tuffa vinterförhållanden visar Empero mycket fina siffror, med marknadens bästa avkastning i Mellansverige efter vintern Även i landets södra delar avkastar Empero i topp. Rågvetegrödan är en effektiv stärkelseproducent. Hög avkastning ger hög stärkelseskörd per hektar. Men, i äldre sorter har groningen startat alltför lätt i axet. Med Empero förbättras fältgroningsresistensen, en viktig egenskap som bevarar energin i kärnan. Loyal till Agroetanol I höst introduceras stärkelsevetet Loyal i stor skala. Efter ytterligare en säsong visar den robusta siffror och bra vinterhärdighet. Den kommer från växtförädlingen i Svalöv och lanseras på kontrakt till Agroetanol i Norrköping. Loyal är ett högavkastande vinterhärdigt stärkelsevete som passar mycket bra i stora områden av Sverige. Den toppade listan med bästa avkastning efter den påfrestande vintern 2010 i norra Götaland och Svealand. Stora kvantiteter vete behövs som råvara till Agroetanol och då är Loyal ett robust alternativ som har både avkastningen och stärkelsehalten med sig. Vinterhärdigheten finns i sorten och förra årets vinter bjöd både på långliggande snötäcke i vissa områden och rejäla köldpåfrestningar längre söderut. Det känns bra att Loyal var med om denna säsong på lite större arealer än i försöken. Och kom ut som en vinnare. Kväveeffektiv Intressant i sammanhanget är att Loyal verkar utnyttja kväve effektivare än sorter i genomsnitt. Loyal avkastar alltså betydligt bättre även vid lägre kvävegiva. Rekommendationen är att ligga mellan 100 och 140 kg kväve per hektar. Delad giva har visat tendens till högre stärkelsehalt och högre skörd än en engångsgiva, men det beror mycket på väderförhållandena. Det som gäller är att huvudgivan ska vara på plats i begynnande stråskjutning och eventuell komplettering gjord senast i DC 37-39, alltså när flaggbladet just börjar synas. Grön yta levererar Målet med odlingen är att producera mesta mängd stärkelse så billigt som möjligt. Då gäller det att plantorna är friska och att växtskyddet anpassas efter smittotrycket i fältet och sortens känslighet. Försöken visar att en enkel axgångsbehandling höjer stärkelsehalten. Följ prognoser och gör en behandling efter rekommendation vid eventuellt behov. Spannmålen till etanolproduktion ska vara sund, frisk och klara vattenhaltskraven men i övrigt ställs inga krav på exempelvis falltal. Odlingen av Loyal till Agroetanol blir en riskspridare på hela eller delar av din höstveteareal. Grodden Nr

Lantmännen ett bondeägt företag

Lantmännen ett bondeägt företag Lantmännen ett bondeägt företag Alnarp den 27 februari 2014 Bengt-Olov Gunnarson, ordförande, Lantmännen Agenda Aktuellt ekonomiskt läge Utdelning och ägarnytta Omvärld Frågor och diskussion 2 Distriktsstämma

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk

Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk. Landscape LM-Lantbruk Inleveransflöde av Spannmål på Lantmännen Lantbruk Landscape LM-Lantbruk Vilka är vi? Fredrik Borgqvist Processledare, Produktion och Lager på Division Lantbruk Lösningsansvarig för Produktions- och Lagerprocesserna

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Redogörelse för de första 9 månaderna 2014

Redogörelse för de första 9 månaderna 2014 Redogörelse för de första 9 månaderna 2014 Malmö, 28 november 2014 - Mobile Loyalty, som utvecklar och säljer online och mobila annonslösningar, (AktieTorget "MOBI") ("Bolaget") meddelar idag en redogörelse

Läs mer

JLT Delårsrapport jan juni 15

JLT Delårsrapport jan juni 15 JLT Delårsrapport jan juni 15 Rörelseresultat 2,4 MSEK (2,7) Omsättning 43,7 MSEK (34,6) Bruttomarginal 45,7 procent (34,9) Resultat efter skatt 2,0 MSEK (2,0) Kommentarer från VD Uppstarten av JLT:s USA-bolag

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

MARKNADSNYTT 2015-11-01

MARKNADSNYTT 2015-11-01 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2015-11-01 Den gångna veckans förändringar på Paris- Chicago- och Winnipegs spannmåls-och oljeväxtnoteringar har varit små, förutom på vete Chicago. En förklaring

Läs mer

Världsnyhet till frukost

Världsnyhet till frukost LEDAREN Vikten av att vårda sina företag SIDAN 2 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ WWW.LANTMANNEN.COM NR 1 2012 FRAMTIDSGRUPPEN Nyfikenhet och engagemang SIDAN 14 17 BOKSLUTET Maskin den stora

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Mer tid för fredag. Nygrillat i butiken

Mer tid för fredag. Nygrillat i butiken Mer tid för fredag Nygrillat i butiken Smarta och festliga recept med lite fusk... Äntligen fredag igen! Skäm bort dig själv och dina vänner med härligt nygrillad kyckling och läckra tillbehör. Med lite

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010

ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 ework bokslutskommuniké 2009 Claes Ruthberg, vd Presentation den 22 februari 2010 eworks adresserbara marknad Marknaden för IT-tjänster i Norden 2010 uppgår till 200 GSEK enligt IDC Därav bedöms 60 GSEK

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB Informationsbrev till aktieägare i Sundvik Invest AB Förvaltarna har ordet Henrik Stigwan Tomas Fält Styrelseledamot/Förvaltare Styrelseledamot/Förvaltare Civ.ek. Corporate Law & Finance Civ.ek. Corporate

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Jays - Företagets bästa kvartal

Jays - Företagets bästa kvartal Jays - Företagets bästa kvartal I oktober i fjol lanserade Jays sin nya hörlur - a-jays Five - individuellt anpassad för Android, ios samt Windows Phone. Oktober var sista månaden i kvartal två 2013, vilket

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Bokslutskommuniké Januari-december 2011

Bokslutskommuniké Januari-december 2011 Bokslutskommuniké Januari-december 2011 Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på våra varumärken är Axa, Kungsörnen, Kronfågel, GoGreen, Hatting,

Läs mer

DIBS Payment Services Tredje kvartalet 2011

DIBS Payment Services Tredje kvartalet 2011 DIBS Payment Services Tredje kvartalet DIBS roll i värdekedjan Positiv trend i kärnverksamheten Omsättning (MSEK) 40 35 36,9 35,0 35,9 37,5 38,0 Nettoomsättning i SEK +3% till 38,0 Mkr Försäljningstillväxt

Läs mer

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001 Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001 Finansiell information januari september Nettoomsättningen ökade med 46% och uppgick till 14,0 Mkr (9,6). Resultat efter finansnetto

Läs mer

Brandworld Sverige AB (publ) Delårsrapport, juli sept 2011

Brandworld Sverige AB (publ) Delårsrapport, juli sept 2011 Brandworld Sverige AB (publ) Delårsrapport, juli sept 2011 Öppning av BrandWorld i Halmstad och Löddeköpinge Nettoomsättningen minskade med 13,5 %, 30.405 TSEK (35.140 TSEK) Resultat per aktie uppgick

Läs mer

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare MEDIAPLAN 2014 Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare - Ökar med 14 % Tidning Sajt Mobil Event FAKTA OM TIDNINGEN Småföretagare 0-10 anställda Når beslutsfattare och VD Utgåvor per år:

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Viktiga årtal i Julas historia 1979 Jula industri startas på gården Jultorp. 1984 Jula Postorder startas. 1985 Jula Postorder flyttar till Skara. 1992 butik

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Årsstämma 2010. Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef

Årsstämma 2010. Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Årsstämma 2010 Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Vår filosofi och ambition ICA modellen som grund Nordens och Baltikums ledande utvecklingspartner Affärsidé Aktivt och ansvarsfullt ägande Långsiktighet

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

Vill du sprida risker eller leva i nuet?

Vill du sprida risker eller leva i nuet? Vill du sprida risker eller leva i nuet? Spannmålsavtal på dina villkor Låt oss köpa din spannmål Spannmålsaffären är en av dina allra viktigaste affärer. Flera faktorer avgör slutresultatet och vissa

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB.

Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB. Motion. VD bör vara en grupp på 3 personer, samt personer i styrelsen som inte retar upp bönderna, ex beslutet att stänga av BM Agri AB. Till Föreningsstämma 2012 på Clarion Hotell i Stockholm den 2 maj.

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor.

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Köpläge i vete En analys framtagen av Börs Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Efter flera månader med sidledes rörelser börjar spannmålsprodukterna röra

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Klarna. Vi älskar det vi gör.

Klarna. Vi älskar det vi gör. Klarna Vi älskar det vi gör. Att göra det enklare för konsumenter att handla i din butik. Att skapa förtroende mellan säljare och köpare. Att öka din försäljning. Kanske är det därför som vi nu är marknadsledande

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Vill satsa på livsmedel

Vill satsa på livsmedel LEDAREN SID 2 Förbättringsarbetet fortsätter 2013 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN WWW.LANTMANNEN.COM NR 1 2013 INFÖR STÄMMORNA Så gör du din röst hörd SIDAN 6 PER LINDAHL, koncernstyrelsen Vill satsa på

Läs mer

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs 2 Cutting Edge - and Salad Med SallaCarte har du tillgång till marknadens bredaste sortiment av färska skurna frukter och grönsaker. Allt för att göra din vardag

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef NYEMISSIONEN VISAR TYDLIGA RESULTAT VI SKAPAR STORT INTRESSE OCH FÖRTROENDE Nyemissionen tillförde cirka MSEK 1 996 Starkt stöd från aktieägare

Läs mer

Lantmännens Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning 2009

Lantmännens Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning 2009 Lantmännens Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning 2009 Innehåll Koncernen Viktiga händelser 2 Divisioner i korthet 3 Ordförande har ordet 5 Vd har ordet 6 Strategi med tonvikt på effektivisering 8

Läs mer

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist Renée Voltaire Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon Norrbert Szabo Sara Björkqvist Hälsolivsmedelsbranschen Aktörer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 1,5 3,0 2,2 0,8 Den ekologiska livsmedelsbranschen har under

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening Hej! Jag undrar varför vårat gamla system med återbäring har försämrats, Det kunde generera återbäring årligen mellan 2-3 % på inköp

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Lantmännens Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning

Lantmännens Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning Lantmännens Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning Lantmännen tar ansvar från jord till bord Om oss Här får du bland annat information om koncernen samt hur styrelseordförande och vd ser på året som

Läs mer

Kvartalsredogörelse Q1 2014. Community Entertainment

Kvartalsredogörelse Q1 2014. Community Entertainment Kvartalsredogörelse Q1 2014 Kvartalsredogörelse Q1 2014 20:E MAJ 2014 Community Entertainment unity Entertainment Första kvartalet 2014 NETTOOMSÄTTNINGEN ökade till 394 tkr (169 tkr). RÖRELSERESULTAT (EBITDA)

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

A PERFECT GUIDE. A PERFECT GUIDE SVERIGES BÄSTA TEMAMAGASIN 100 000 ex i Svenska Dagbladet inför helgen! *

A PERFECT GUIDE. A PERFECT GUIDE SVERIGES BÄSTA TEMAMAGASIN 100 000 ex i Svenska Dagbladet inför helgen! * SVERIGES BÄSTA TEMAMAGASIN 100 000 ex i Svenska Dagbladet inför helgen! * Vi har 211 000 av Stockholms mest intressanta läsare. * RAM mätning, oktober 2010 Varför ska du välja a perfect guide? A Perfect

Läs mer

Delårsrapport. Januari-september

Delårsrapport. Januari-september Delårsrapport 2011 Januari-september Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på Lantmännens varumärken är AXA, Kungsörnen, Kronfågel, GoGreen,

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Untitled Document Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Den positiva utvecklingen för den svenska delen av The Empire fortsätter. Kraftfulla åtgärder har satts in för att få det finska

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015

DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015 DELÅRSRAPPORT Januari-mars 2015 Koncern 1 januari - 31 mars 2015 Nettoomsättning 5 406 ksek (5 062 ksek) EBITDA 364 ksek (504) Resultat efter skatt -203 ksek (-153) Resultat per aktie uppgick till 0,00

Läs mer

Vi gör varje dag lite enklare. Q2 Presentation press- och analytikerkonferens 21 augusti 2013 Per Strömberg, VD Sonat Burman-Olsson, Vice VD och CFO

Vi gör varje dag lite enklare. Q2 Presentation press- och analytikerkonferens 21 augusti 2013 Per Strömberg, VD Sonat Burman-Olsson, Vice VD och CFO Vi gör varje dag lite enklare Presentation press- och analytikerkonferens 21 augusti 213 Per Strömberg, VD Sonat Burman-Olsson, Vice VD och CFO Ett starkt kvartal för ICA Gruppen Sammantaget var ett starkt

Läs mer

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara Robur Access Hedge Ett nytt sätt att fondspara Är du redo för en ny syn på fondsparande? Nu har vår fond-i-fondfamilj utökats med en intressant och snabbt växande sparform. Med Robur Access Hedge kan du

Läs mer

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015 Förslag till förbättring av Andelstorget. Vid föreningsstämmorna 2013 och 2014 motionerades om förmedling av andelar i föreningen. 2013 års motion bifölls vilket hittills resulterat i att en kolumn med

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation Mediaplan & företagspresentation 05 Annons- & utgivningsplan Om oss! Väljer du Fastighetsnytt som din kanal för marknadsföring och profil ering är du med i ett större sammanhang och når en målgrupp av

Läs mer

KåKå Plus. Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning

KåKå Plus. Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning KåKå Plus Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning Med KåKå Plus ger vi dig en unik möjlighet att som kund på KåKå öka din försäljning och lönsamhet. Verktyg för ökad försäljning Med KåKå Plus får du

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Bostadsindex Finansiella Produkter

Bostadsindex Finansiella Produkter 1 Bostadsindex Finansiella Produkter Magnus Olsson Juni 2010 Agenda NASDAQ OMX och index Omvärlden vad händer Vad bygger en ny marknad Produkter baserade på HOX några exempel 2 NASDAQ OMX och Index NASDAQ

Läs mer

Årsstämma 2012 i Empire AB Per Björkman, VD

Årsstämma 2012 i Empire AB Per Björkman, VD Årsstämma 2012 i Empire AB Per Björkman, VD I. Utvecklingen 2011 II. Renodlingen III. Marknad och strategi IV. Framtidsutsikter Utvecklingen under året Försäljningen uppgick till 375,6 MSEK (386,8) Rörelseresultatet

Läs mer

smakfullt Fokusvaror! Bästa köp! Utvalt med fokus på pris och kvalitet. Utgivningsplan och priser augusti - december 2015

smakfullt Fokusvaror! Bästa köp! Utvalt med fokus på pris och kvalitet. Utgivningsplan och priser augusti - december 2015 smakfullt Utgivningsplan och priser augusti - december 2015 Bästa köp! Utvalt med fokus på pris och kvalitet. Fokusvaror! Kampanjer som driver försäljning Våra kampanjtidningar är mycket uppskattade hos

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL. Pressinformation den 8 maj VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS FÖRSTA KVARTAL Pressinformation den 8 maj Poolia Professionals Under första kvartalet har ett förvärv av rekryteringsbolaget Nilesco Search stärkt vårt fokus på kvalificerade

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Information ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER och FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer