Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Transkript

1 Årsredovisning 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1

2 Producerad av informationsenheten, Lidingö stad april Tryckt på miljövänligt papper hos EO Grafiska FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

3 Foto: Gbo söderström Innehåll Förvaltningsberättelse...6 Året då Lidingö kom lite närmare...7 Mat, motion och mötesplatser i fokus...8 Halvvägs till Uppföljning av de strategiska målen Svag tillväxt påverkar lokalt Låg befolkningstillväxt på Lidingö Fem år i sammandrag Ekonomi Driftredovisning Investeringsredovisning Finansiell styrka i jämförelse...20 God ekonomisk hushållning Ledarskapet lyfts i satsning...22 Framåtblick...24 Verksamhetsuppföljning...26 Organisation Kommunstyrelsen, stadsledningskontoret och konsult- och servicekontoret...28 Kommunstyrelsen, miljö- och stadsbyggnadskontoret...30 Kommunstyrelsen, fastighetskontoret...32 Utbildningsnämnden...34 Stöd- och omsorgsnämnden...36 Socialnämnden...38 Kultur- och fritidsnämnden Picnic i det gröna vid Hustegaholm. Tekniska nämnden, gator och natur...42 Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad verksamhet...44 Kundval, entreprenader och köp av verksamhet...46 Koncernen Lidingö...48 Lidingöhem AB...49 Lidingö stads tomt AB...50 redovisning Resultaträkning...52 Balansräkning...53 Kassaflödesanalys...54 Noter...55 Tillämpade redovisningsprinciper...62 Finansiella nyckeltal...63 Revisorernas verksamhetsberättelse...64 Revisionsberättelse...65 Revisorernas verksamhetsberättelse...65 Revisionsberättelse...66 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3

4 4 Foto: anja callius

5 Lidingö 2014 Det är första gången jag får tillfälle att skriva förordet till Lidingö stads årsredovisning. Det är ett händelserikt år som vi lägger till handlingarna. Det blir tydligt då man i detta dokument tar del av hur våra verksamheter sköts av kompetenta medarbetare i staden. Vi har gemensamt åstadkommit mycket under året, och vi kommer att fortsätta att göra det till gagn för Lidingö och dess medborgare. Jag vill ta det här tillfället att tacka alla medarbetare inom Lidingö stad för starka arbetsinsatser. Jag vet att mycket av arbetet sker i det fördolda. För dessa insatser vill jag rikta ett speciellt tack, utan detta arbete hade vi inte varit där vi är idag. Vi har under 2014 tagit ett inriktningsbeslut för att bygga en ny bro, Lilla Lidingöbron, som ska stå klar år Utmaningarna är flera. Det ska vara en bro som klarar av den spårbundna trafiken, cykel-, gång- och mopedtrafiken, men också anpassas för personer med olika former av funktionsnedsättning. Vi kommer att återkomma med detaljerade förslag på utformningen framöver. I Rudboda skola var det i augusti upprop i en helt ny skolbyggnad. Vi hade siktet inställt på att uppnå miljöklassningen silver men fick, när allt var klart, guld! Ett stort grattis till alla elever, lärare och rektor till en skola som är gjord för lustfyllt lärande. Lidingö musikskola fyllde 60 år och detta firades med pompa och ståt. Den stora jubileumskonserten gick av stapeln på Berwaldhallen i Stockholm och var utsåld. Med entusiastiska och kompetenta lärare har Musikskolan fostrat generationer av musiker och fortsätter att göra så. En glädjande nyhet för många Lidingöbor var då Norra länken i november öppnades för trafik. Många positiva kommentarer har hörts om kortare restider, inga köer i rusningstrafik och minskad belastning på vår miljö. Förbättrad infrastruktur gör oss tillgängligare, Lidingö kommer lite närmare! Årets resultat blev 5,4 miljoner kronor. Det är en följd av en låg skatteintäktsutveckling och en högre kostnadsutveckling i våra verksamheter. Att bibehålla sunda och stabila finanser blir en utmaning de kommande åren då vi ser att staten vill ta allt större resurser från Lidingös skattebetalare till den kommunala utjämningen, i dagligt tal Robin Hood-skatten. Med detta sagt kan vi sätta punkt för ett händelserikt år. Jag vet redan nu att 2015 kommer att bli minst lika spännande och fyllt med tuffa utmaningar. Anna Rheyneuclaudes Kihlman Kommunstyrelsens ordförande Foto: henrik kumlin

6 Förvaltningsberättelse 7 Året då Lidingö kom lite närmare 8 Mat, motion och mötesplatser i fokus 9 Halvvägs till Uppföljning av de strategiska målen 12 Svag tillväxt påverkar lokalt 13 Låg befolkningstillväxt på Lidingö 14 Fem år i sammandrag 15 Ekonomi 18 Driftredovisning 19 Investeringsredovisning 20 Finansiell styrka i jämförelse 21 God ekonomisk hushållning 22 Ledarskapet lyfts i satsning 24 Framåtblick Foto: Ulf Petersson Foto: ulf petersson Förskolor och skolor på Lidingö deltar i de nationella skräpplockardagarna. Lidingö har goda förutsättningar att leva upp till begreppet Hälsans ö.

7 Året då Lidingö kom lite närmare Supervalåret 2014 är till ända. Norra länken har öppnat några av sina tunnelmynningar och omvärlden kom plötsligt lite närmare. Det öppna stadshus som har blivit tradition då det är valår lockade många Lidingöbor som fick bekanta sig med stadens olika verksamheter. Här följer en resumé över 2014 års händelser. Årets Raoul Wallenbergpristagare. Hersby gymnasiums biståndsprojekt Fredagsfemman tilldelas årets Raoul Wallenbergpris. Prisutdelningen sker på Raoul Wallenbergdagen den 27 januari. Fredagsfemman innebär bland annat att elever varje fredag samlar in pengar på skolan som till exempel gått till Stadsmissionen och Barncancerfonden. Nya mål för hälsans ö. Nya inriktningsmål för stadens hälsoarbete antogs. Mat, motion och mötesplatser, är i fokus från 2015 och fem år framåt. Syftet är att skapa större tydlighet kring hälsoprofilen och vad den innebär i praktiken. Lekparkssatsning är klar. Nu är aktivitetslekparken vid Näset öppen för lek och avkoppling för alla åldrar. Aktivitetslekparkens kvadratmeter ger ordentligt med utrymme för lek och spel. I parken finns en stor klätterställning, lekhus, en kompisgunga och öns första linbana. Gott företagsklimat. Varje år undersöker organisationen Svenskt Näringsliv landets förtagsklimat, det vill säga hur bra företagen tycker det är att driva företag i Sveriges kommuner. Lidingö klättrar fem pinnhål upp till åttonde plats i länet och totalt artonde plats bland Sveriges 290 kommuner. Nya hastigheterna på ön. För att öka trafiksäkerheten på Lidingö ändrades hastigheten på flera vägar. Under sommaren och hösten byttes hastighetsskyltarna och hastighetssänkande åtgärder i form av fysiska hinder installerades. Bland annat anlades övergångsställen på Södra Kungsvägen och Gåshagaleden för att göra det mer säkert för oskyddade trafikanter att korsa vägarna. Rudboda invigs och får guld. Eleverna på Rudboda började höstterminen med att inviga sin splitternya skola. Skolgården fylldes av elever, föräldrar och skolpersonal. Vi har fått en helt ny skola, men det är först i dag det blir en skola på riktigt. Än så länge är det bara en byggnad och nu ska vi fylla den med nyfikenhet, kamratskap och glädje, sa rektor Anna Grimlund då hon hälsade välkommen till den nya terminen. Skolan blev tidigare under året certifierad med Miljöbyggnad Guld. Det är ett miljöklassificeringssystem som fokuserar på inomhusmiljö, materialval och energi. Ungdomsarrangemang som lockar. Under året startade Ungdomskulturprojektet, ett samarbete mellan fritidsgårdarna och Sagateatern. Projektet har fokus på att nå ut till fler äldre ungdomar och har fallit väl ut under året med cirka fler kontakttillfällen bland ungdomar. Många kom till Öppet stadshus. I september var det Öppet stadshus då Lidingöborna fick möjlighet att bekanta sig med stadens olika verksamheter och sina lokala politiker. Eftermiddagen bjöd på massor av aktiviteter för barn och vuxna och besökarantalet uppskattas till flera tusen. Livsglädje 65+ inspirerade. Under två oktoberdagar genomförde stöd- och omsorgsförvaltningen Livsglädje 65+ där öns seniorer inspirerades till ett aktivt och socialt liv. Under dagarna kunde besökarna prova på olika aktiviteter allt från funktionell träning och pilates till zumba och körsång. Teknik i Lidingö lärcenter. KomTek, teknik för barn och unga, startade sin verksamhet i lärcenter under hösten. Lärcentret har fokus på naturvetenskap, teknik samt estetiskt och entreprenöriellt lärande. Där har barn och elever i alla åldrar tillgång till specialistfunktioner som språkotek, skoldatatek, ateljeristor och utvecklingsledare. Lidingö närmare. Med öppnandet av Norra länken kommer Lidingö ännu närmare Sveriges mest expansiva region. För Lidingöborna och öns näringsliv kommer det att betyda en rejäl vitamininjektion. Genom Norra länken underlättas dramatiskt möjligheten att ta sig både till och från Lidingö. Beräkningar visar på tidsvinster på upp till 20 minuter, enkel resa, för att nå riksvägnätet. Samtidigt sker en omfattande modernisering av Lidingöbanan som beräknas öppnas hösten Musikskolan jubilerade. Lidingö musikskola fyllde 60 år och firade med en rad konserter. Skolan grundades 1954 och har sedan dess varit navet i Lidingös musikliv. Tusentals elever har genom åren passerat skolan. Vallen vann första stadsmiljöpriset. Vid en ceremoni i december delades Lidingös allra första stadsmiljöpris ut. Läktaren på Lidingövallen fick priset och mottagare var IFK Lidingö fotbollsklubb och arkitekt Dinell Johansson. 7

8 Mat, motion och mötesplatser i fokus Hälsans ö är ett bra varumärke för Lidingö men många vill fylla det med ett tydligare innehåll. Nu blir mat, motion och mötesplatser i fokus för stadens hälsoarbete de närmaste fem åren. De undersökningar och intervjuer som genomfördes med invånare i olika åldrar 2013 visade att många tycker att hälsans ö är ett bra varumärke för Lidingö, även om det finns en önskan att fylla det med ett tydligare innehåll. Högst upp på önskelistan står en större simhall. Nya idrottshallar och upprustning av de befintliga är andra återkommande önskemål. Motionsspåren, cykelvägar, maten i förskola, skola och äldreomsorg engagerar också många. Lidingöbornas synpunkter och diskussioner i stadens ledningsgrupp resulterade i att staden riktar in hälsoarbetet på mat, motion och mötesplatser. Många Lidingöbor tog chansen att tycka till inför upphandlingen av en ny kostentreprenör till stadens förskolor, skolor och vård- och omsorgsboenden. Det medborgarna tycker är allra viktigast är att maten är god och lagad från grunden. Majoriteten av de som svarade var positiva till en vegetarisk dag i veckan i skola och förskola och önskade mer ekologiska råvaror. Ett område som anses viktigt är måltidsmiljön och att matgästerna får möjlighet att äta i lugn och ro. Kostupphandlingen ska vara klar under sommaren 2015 och det nya avtalet träder i kraft den 1 november. Till följd av att stadens förskolechefer och kökspersonal under året utbildat sig i ekologisk och klimatsmart matlagning har förskolornas matsedel redan nu blivit märkbart mer ekologisk. Lidingöloppet jubilerade då det 50:e loppet i huvudklassen genomfördes. Jubileumsloppet satte nytt deltagarrekord och löparna fick se glimtar ur de årtionden som passerat sedan starten Drygt personer från öns föreningar och organisationer bidrog till att göra firandet till en fin och trivsam helg i hälsans tecken. För att främja hälsa och motion har staden tillsammans med IFK Lidingö Skid- och orienteringsklubb, IFK Lidingö Friidrott och Lidingöloppet enats om att göra Lidingöloppets sista mil mer tillgänglig genom att installera belysning under Norra länken öppnade för biltrafik men redan veckan innan deltog drygt motionärer i Tunnelloppet. De blev därmed först ut att upptäcka trafikleden som gör att Lidingö kommer närmare. Lidingöloppet stod som arrangör och loppet växte till att bli Europas största över 10 kilometer. Att Lidingöborna är vana vid och gillar stora lopp var tydligt, hela öbor deltog i någon av tävlingsklasserna från promenad och stavgång till elitklass. Lidingövallens nya läktare som stod klar till sommaren är resultatet av ett samarbete mellan IFK Lidingö Fotbollsklubb och Lidingö stad. Anläggningen rymmer 800 personer, möteslokal, omklädningsrum, kansli samt café och röstades av Lidingöborna fram till vinnare av det allra första stadsmiljöpriset Att vi kan ströva, cykla eller springa de nära fem milen runt ön och i spåren är uppskattat av många Lidingöbor. Under året blev två etapper av den nya gång- och cykelvägen längs Ekholmsnäsvägen klar. Stadens ambition är att binda ihop de östra delarna av ön med de centrala för att bilda ett trafiksäkert och sammanhängande gång- och cykelstråk på Lidingö. En vandring kan vara hälsa för både kropp och själ och kopplas till många olika intressen. Det speglade det fullspäckade programmet för vårens stora vandringsfest. Litterär och kulturhistorisk promenad, barnvagnspromenad, meditationsvandring, fågelexkursion och familje- och rulllatorpromenad var några av vandringarna på programmet, som lockade Lidingöbor i alla åldrar. Vandringsfesten var ett samarbete mellan öns föreningsliv och staden och pågick under en månad. Den kulturhistoriska vandringen blir än mer intressant och informativ genom de kulturarvsskyltar som Lidingö Hembygdsförening och staden tagit fram och placerat ut på kulturhistoriskt intressanta platser. Skyltarna finns nu vid ett trettiotal byggnader eller platser och totalt ska runt 70 skyltar placeras ut. Dessa har en enhetlig färg och utformning så att det är tydligt för besökaren att platsen där skylten finns är just ett kulturarv. I juni invigdes Aktivitetslekparken vid Näset, en park som med sina kvadratmeter ger ordentligt med utrymme för lek, spel och avkoppling. Med en linbana, hinderbana, scener och grillplats blir parken en mötesplats över generationsgränser. Materialen i parken är främst naturmaterial. Kalvhagens förskola, Källängens skola samt boende i området har hjälpt till att planera och utforma parken. Öppet stadshus, som arrangeras av staden vart fjärde år i anslutning till valet, är en mötesplats där medborgare, politiker och tjänstemän får möjlighet att träffas och utbyta synpunkter. Det är också ett tillfälle att lära känna staden och vara med på olika aktiviteter. Årets tema var hälsa, med fokus på mat, motion och mötesplatser. Besökare fick bland annat smaka skolelevernas egna favoritrecept och göra äppeljuice av sina egna äpplen, se på teater, dansa och delta i musik- eller skaparverkstad. De minsta sprang det allra första Stadshusloppet, som arrangerades i samarbete med Lidingöloppet. Livsglädje 65+ vill inspirera till en meningsfull och hälsofrämjande vardag för Lidingös seniorer. Årets tema var hälsa och rörelse. Under två oktoberdagar kunde de 400 besökarna prova på aktiviteter, allt från funktionell träning, pilates och zumba till körsång. För den som ville få en bild av den egna hälsan utförde GIH-studenter hälsotester. Det gavs också flera föreläsningar inom området hälsa och rörelse för äldre. Satsningen är ett samarbete mellan staden, Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och lokala träningsanläggningar på Lidingö. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9 Halvvägs till antogs stadens första miljöprogram, Lidingös miljöprogram , ett verktyg för att uppnå det strategiska målet: staden ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt och ge Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Staden satsade på ätbara växter i blomsterurnorna i centrum. Alla inbjöds till skördefest. Under de drygt tre år som har gått har farten på väg mot målen ökat. Enkla åtgärder har vidtagits, stora planer har tagits fram och ett strategiskt arbete har påbörjats. Under 2014 har staden arbetat med att minska sin miljöpåverkan bland annat genom att fortsätta energieffektivisera stadens byggnader. Energieffektiviseringar leder inte bara till minskad miljöbelastning utan ofta även till sänkta kostnader och ökad komfort. Det uppsatta målet om 20 procents effektivisering uppnåddes. Stadens första solcellsanläggning på Jobbforum installerades vid årsskiftet och ger verksamheten pengar tillbaka på elräkningen. Nu ska vi sätta nya ambitiösa energimål till Under ett par år har staden arbetat med att ta fram en grönplan. Grönplanen är ett tillägg till översiktsplanen och ska ge en överblick av grönstrukturen som helhet och sambanden mellan olika områden. Grönplanen antogs under året och genomförandet har påbörjats. Stadens hälsoarbete går hand i hand med miljöarbetet där gång och cykel är gemensamma nämnare. Fullmäktige har antagit en trafikplan som i ord och handling ska visa att Lidingö är en gång- och cykelvänlig stad som är tillgänglig och trafiksäker. Planen ska ge goda förutsättningar för en välutbyggd kollektivtrafik. Cykel-och gångvägar har byggts ut med nästan tre mil sedan Säkra cykelparkeringar har byggts och lånecyklar har införts. Lidingö vann första priset För att minska klimatpåverkan av anställdas resor genomfördes en resvaneundersökning, en så kallad Cero-analys. Av de kommuner som genomfört analysen hamnade Lidingö på första plats, med lägst utsläpp. Ett åtgärdsprogram har tagits för att bibehålla de låga utsläppen och främja anställdas hälsa. Åtgärdspunkterna handlar om att skapa förutsättningar för att göra nya val, hållbara val, som att uppmuntra fem vanebilister att välja kollektivtrafik, att se till att arbetsplatser har omklädningsrum och säkra cykelparkeringar. Foto: Eva Robins I stadens arbete med att underlätta för kloka miljöval är matavfallsinsamlingen ett bra exempel sänkte staden avgiften för matavfallsinsamling vilket lett till att mer än hushåll nu är anslutna till matavfallsabonnemanget. Energi- och klimatrådgivningen ger varje år intresserade småföretagare, föreningar och lidingöbor gratis och oberoende energirådgivning. En klimatteater för förskolebarn har hållits under året och 250 barn har deltagit. De tio målen i stadens miljöprogram skulle varit uppfyllda till 31 december Många aktiviteter är genomförda, de flesta pågår, och merparten av indikatorerna pekar åt rätt håll. Vi är halvvägs till Dock kvarstår mycket arbete med att nå målet om en hållbar grön ö till Revidering av miljöprogrammet påbörjades därför i slutet av 2014 och ett program med nya ambitiösa mål och aktiviteter för förväntas antas i slutet av Lidingö stads tio lokala miljömål Energismart stad 1. Effektiv energianvändning 2. Grön energi 3. Hållbara transportsystem Hållbar grön ö 4. Hållbar bebyggelse 5. Hållbar kommunal verksamhet 6. Rik natur och rent vatten 7. Inbjudande park-, naturoch kulturmiljöer Miljökloka val 8. Hög miljömedvetenhet 9. Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp 10. Hållbart resande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 Uppföljning av de strategiska målen Stadens vision och strategiska mål samt det finansiella målet är vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Lidingö stad arbetar med mål- och resultatstyrning för att skapa en effektiv styrning av verksamheten med goda resultat och väl använda resurser. Genom att planera, följa upp och analysera resultat identifieras förbättrings- och utvecklingsområden som kan leda till ökad kvalitet i stadens service. Med utgångspunkt från stadens vision och strategiska mål fastställer nämnderna årligen verksamhetsmål i budgeten. Uppföljning och analys av måluppfyllelsen redovisas i nämndernas verksamhetsberättelser. I det här avsnittet redovisas den kommunövergripande uppföljningen av de strategiska målen utifrån en samlad bedömning av nämndernas åtaganden och resultat inom områdena. Styrningen mot de strategiska målen omfattar mer än nämndernas verksamhetsmål. Kvalitetsledning, värdegrundsarbete och effektivisering av arbetsprocesser ska också stödja den strategiska måluppfyllelsen. Vision för Lidingö På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. Lidingö har Sveriges bästa skolor. På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. Strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Stadens verksanhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Lidingö stad har så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Strategiska mål Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Måluppföljning: Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet och därmed få stort inflytande när det gäller stadens service. Möjligheten att välja fritt finns för förskola, skola, hemtjänst, särskilt boende och familjerådgivning. Diskussioner pågår med utbildningsförvaltningen och omsorg- och socialförvaltningen om att utveckla en ny jämförelsetjänst, som ytterligare ska förbättra och underlätta jämförelser och val av service från olika leverantörer av välfärdstjänster. Ett sätt att mäta den upplevda valfriheten är hur väl verksamheterna kan tillgodose kunders förstahandsval. Utifrån Lidingöbornas egen upplevelse har 92 % uppgett att de fått plats på det äldreboende de ville bo på. 81 % har fått sitt förstahandsval av förskola tillgodosett och 92 % för motsvarande i förskoleklass. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Måluppföljning: En grundläggande förutsättning för att kunna tillgodose Lidingöbornas behov och önskemål är att upprätthålla valfrihet inom de områden staden tillhandahåller tjänster. Kännetecknande för kundfokus är den kommunala organisationens tillgänglighet, öppenhet och lyhördhet mot medborgarna. Att tillhandahålla bra information samt möjligheter för medborgarna att själva utföra tjänster via internet är ytterligare en aspekt på stadens kundfokus. Många kommuner satsar för att kunna erbjuda olika typer av e-tjänster och mobilapplikationer. Där hamnar Lidingö i toppskiktet bland landets kommuner, enligt en undersökning genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vid tidningen Fokus kommunrankning Här är det bäst att bo placerade sig Lidingö på nionde plats bland landets 290 kommuner. Kundundersökningar genomförs kontinuerligt inom olika områden och ger viktiga indikationer på hur väl staden lyckas med att möta medborgarnas behov. Inom äldreomsorgen är andel anhöriga som uppger att samarbetet med boendet respektive hemtjänsten fungerar bra 86 respektive 87 %. 83 respektive 91 % av kunderna är nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst och andelen kunder som upplever att måltiden som helhet är bra ligger på 96 %. Lidingös kommunala grundskolor och gymnasieskola har mycket goda kunskapsresultat. Resultaten är bland de bästa i riket. Staden ligger på första plats för högst genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9, sjätte plats för andel godkända i alla ämnen årskurs 9, femte plats för andelen behöriga elever till gymnasiet, andra plats för andelen elever som övergår till högskola och sjunde plats avseende resultat i de nationella proven årskurs FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Måluppföljning: Stadens miljöprogram med målsättningen att göra Lidingö stad till en energismart, hållbar och miljöklok stad följs årligen upp i ett miljöbokslut. Miljöarbetet genomförs brett och förvaltningsövergripande och förenar utveckling och miljötänkande i staden. Energieffektiviseringar genomförs vid ny- och ombyggnationer samt vid löpande förvaltning. Rudboda skola har fått miljöcertifieringen Miljöbyggnad guld och arbetet med Grön flagg pågår på flera av utbildningsförvaltningens verksamheter. Under 2014 har Ljungbackens skola, Hopprepets förskola och Nallebjörnens förskola blivit certifierade. Förskolor och skolor arbetar med miljöfrågor utifrån läroplan och kursplaner. Natur- och miljöboken är ett läromedel inom miljö och hållbar utveckling som ges till samtliga elever i grundskolan. Många av förskolorna arbetar med naturmaterial och återvinningsmaterial i skapande aktiviteter. Förskolekockarna har utbildats i hållbar matlagning, vilket har resulterat i att andelen ekologiska produkter har ökat på förskolorna. Staden har nu 61 miljöbilar, vilket är 53 % av hela vagnparken. Ser man bara till personbilar så är andelen 83 %. Andelen inköp av livsmedel som är ekologiska ligger på 27 %. Hållbarhetsprogram är framtaget för Centrum/Torsvik och arbete har pågått för att minska antalet bullerutsatta bostäder i staden. Sanering av de mest förorenade områdena planeras utifrån en riskklassning som genomförts under året. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Måluppföljning: Genom aktivt kvalitetsarbete, tydliga mål samt lyhördhet för synpunkter och idéer från såväl anställda som kommuninvånare kan verksamheterna utvecklas. Kompetensutveckling av personal och användning av ny teknik och nya arbetsmetoder är också viktiga för verksamheternas kontinuerliga förnyelse. Staden arbetar vidare med att utveckla e- tjänster för kommuninvånarna. Ett exempel är det nya skolvalssystem som infördes i början på året. Systemet medförde flera förbättringar vad gäller möjligheten för medborgare att via e-tjänsten ta del av utbud och annan information, samt få meddelanden via olika kanaler som webb, e-post och sms. Staden arbetar också med att utveckla en e-tjänst för att underlätta ansökan om ledighet för elever. Från hösten 2014 finns IKT-utvecklare på förvaltningen, med uppdrag att utveckla, stötta och stimulera både lärare och elever i användandet av informations- och kommunikationsteknik och nätbaserade resurser i undervisningen. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Måluppföljning: I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona fokuserar staden på att kontinuerligt arbeta med effektiviseringar. Det handlar om att prioritera det som är viktigast för medborgarna, att ständigt förbättra och utveckla verksamheterna, att utnyttja lokalerna optimalt, att öka konkurrensutsättningen samt att samverka och lära av lyckade satsningar i andra kommuner. Staden ligger bättre till än genomsnittet i 11 av 16 effektivitetsmått bland de kommuner som deltog i kommunundersökningen Kommuners kvalitet i korthet (KKiK) Standardkostnaderna i det statliga utjämningssystemet som uttrycker den förväntade kostnaden för olika verksamheter i Lidingö bör inte överskridas. Staden uppfyller ovanstående kriterier med undantag för gymnasieskolan och äldreomsorgen, där standardkostnaderna överskrids något. Den årliga finansiella analysen som genomförs av Kommunforskning i Västsverige, visar att staden haft en kontrollerad finansiell utveckling och har en stark ekonomisk ställning i jämförelse med kommunerna i länet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 Svag tillväxt påverkar lokalt Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under året utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svag tillväxt. Tillväxten i euroländerna är fortsatt mycket svag. Viktiga länder som USA och Storbritannien växer däremot i god takt med en tillväxt kring 3 procent. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen gått i motsatt riktning. I Finland backade BNP med närmare 1,5 procent i fjol och bedöms vara i recession för fjärde året i rad Även i Norge försvagades tillväxten något, men låg ändå på 2 procent och i Danmark växte BNP bara marginellt. Sammantaget beräknar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att BNP-tillväxten för världen som helhet uppgår till 3,5 procent 2014 och 3,8 procent 2015, vilket kan jämföras med en tillväxt på 3,0 procent Sverige väl rustat. Sverige har klarat krisen bra och står väl rustat men tillväxten har dämpats markant sedan uppsvinget under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka i god takt. Det är framför allt hushållen som varit tillväxtmotorn i den svenska ekonomin de senaste åren tack vare en mycket gynnsam utveckling av inkomsterna. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. SKL ser en ökad tillväxt i ekonomin de kommande åren och prognosticerar en BNP-utvecklingen på 1,9 procent för 2014 och 2,9 procent 2015 samt 3,2 procent Försämrat resultat. Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor år Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med Foto: matton 2013 och det lägsta resultatet sedan Resultat motsvarar 1,1 procent av skatter och bidrag. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är att tillfälliga intäktsposter som återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring och höjningar av det generella statsbidraget helt uteblivit År 2015 gör SKL bedömningen att resultaten försämras ytterligare något, trots skattehöjningar på i genomsnitt 14 öre. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest men även barnomsorg och äldreomsorg förväntas dra iväg kostnadsmässigt. Stark ekonomisk ställning. Lidingö stad har en stark ekonomisk ställning med en soliditet som tillhör de bästa bland Sveriges kommuner. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför, bland annat en ny bro. De fyra senaste åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens samlade skatteintäkter. Det har funnits ekonomiskt utrymme för kostnadsökningen men för de kommande åren saknas det utrymmet vilket innebär att kostnadsökningarna framöver måste begränsas. Ytterligare en utmaning är förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar som påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor mer till utjämningssystemet. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 Foto: micke lundström Låg befolkningstillväxt på Lidingö Lidingö har ett födelseunderskott under Ökningen av befolkningen är i huvudsak resultatet i antalet nyanlända. En lägre befolkningstillväxt. I slutet av år 2014 uppgick Sveriges folkmängd till över 9,7 miljoner invånare vilket är en ökning med 1,05 procent i jämförelse med samma period året innan. Lidingös befolkning ökade med 287 personer och uppgick vid årets slut till invånare. Orsaken till befolkningstillväxten beror framför allt på antalet nyanlända till kommunen. Även om man tittar på Stockholms län som helhet, där invånarantalet år 2014 ökade med cirka 1 procent jämfört med år 2013, avviker Lidingö. Med en befolkningstillväxt med endast 0,6 procent det senaste året konstateras att länets folkökning har skett i andra kommuner. Barnafödandet på ön. I kommunen föddes sammanlagt 426 individer, 235 pojkar och 191 flickor. Lidingö är en av endast två kommuner inom Stockholms län som har ett födelseunderskott, fler har avlidit än antalet barn har fötts. Det är samtidigt en relativt välmående kommun då ett stort antal människor befinner sig i unga åldrar, specifikt mellan 5-9 och år, vilket enligt SCB:s statistiktabell är två av de fyra största femårsklasserna sett till antalet. Med femårsklasser menas att statistiken är fördelad i grupper med fem efterföljande åldrar i vardera grupp. De största femårsklasserna är dock för närvarande folk i medelåldern, framför allt människor i åldrarna mellan år. Nyinflyttade till ön. Antalet nyinflyttade på Lidingö var sammanlagt personer, medan andelen som flyttade från ön var individer. 428 människor avled, 36 fler än föregående år. Detta tillsammans med det lägre barnafödandet ledde till en folkökning på 287 individer. Lidingö är hälsans ö. Lidingö stad gör skäl för devisen Hälsans ö inte minst genom antalet äldre välmående i kommunen. Om man endast räknar antalet invånare i pensionsålder och uppåt så bor personer på Lidingö. Detta innebär en ökning av antalet människor som är 65 år eller äldre med 166 personer, jämfört med föregående årsräkning. Personer i åldrarna 65 år och uppåt är i dag totalt 20,3 procent av Lidingös totala befolkning, en ökning med över 5 procent jämfört med år Arbetslösheten sjunker. I mitten av 2014 gjordes en mätning som visade att Lidingö alltjämt är den kommun i Stockholms län som har den sjätte lägsta arbetslösheten. Andelen arbetslösa har sjunkit med 0,1 procent i kommunen, till skillnad från föregående år då arbetslösheten ökade något. Antalet personer som är arbetslösa inom Lidingö kommun är 3,3 procent, mostavarande siffra för hela länet är 6,3 procent. Det är ändå en minskning av arbetslösheten i länet som helhet. Befolkning Födda Avlidna Inflyttade Utflyttade Folkökning Folkmängd i åldersklasser Summa FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 Fem år i sammandrag (mnkr) Verksamhetens intäkter ,6 432,8 440,7 434,1 445,9 Jämförelsestörande intäkter... 34,6 37,9 39,4 51,9 81,9 Verksamhetens kostnader , , , , ,9 Jämförelsestörande kostnader , ,0 - - Avskrivningar ,6-107,3-109,9-96,7-97,4 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter , , , , ,3 Generella statsbidrag och utjämning ,9-203,1-182,0-134,8-166,0 Utdelning från av staden hel- och delägda bolag... 6,3 0,3 0,4 0,4 4,0 Finansnetto... 24,4 17,6 26,1 17,6 2,8 Jämförelsestörande finansiell kostnad ,0 - -3,9 - Årets resultat... 5,4 59,3 86,4 119,8 130,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar... 2,7 49,1 76,7 67,9 65,2 Verksamhetens nettokostnader, årlig förändring (%) ,3 4,4 4,7 3,5 3,8 Skatteintäkter minus generella statsbidrag och utjämning, årlig förändring (%)... 2,8 3,7 3,0 2,5 6,1 Nettokostnadsandel (%) ,0 94,9 94,0 92,9 91,7 Investeringsutgifter ,8 251,2 190,8 186,0 211,9 Kassalikviditet (%) Kapitalförvaltning - bokfört värde ,4 739,5 734,9 732,6 735,6 - marknadsvärde ,6 794,0 803,0 794,4 777,0 Samlat pensionsåtagande , ,0 943,6 959,7 856,5 Låneskuld ,0 250,0 200,0 200,0 200,0 Eget kapital , , , , ,4 Soliditet 1 (%) Soliditet 2 (%) Borgensförbindelser ,4 136,9 119,8 122,4 120,6 Antal årsarbetare Kommunal utdebitering (kr)... 18:62 18:62 18:62 18:62 18:86 1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster. 2 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning. 3 Kortfristiga fordringar lager/kortfristiga skulder. 4 Inklusive särskild löneskatt. 5 Eget kapital/tillgångar. 6 Eget kapital icke skuldförda pensionsåtaganden/tillgångar. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 Ekonomi Plusresultat på 5 miljoner kronor Lidingö stad redovisade ett positivt resultat på 5,4 mnkr för Verksamheterna redovisade sammantaget ett underskott på 54,0 mnkr. Skatteintäkterna efter avdrag för utjämningen var enligt Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos 14,8 mnkr högre än budgeterat och finansnettot 15,8 mnkr bättre. Dessutom ingår en positiv nettoeffekt av jämförelsestörande poster på 2,7 mnkr. Resultatet efter balanskravsjusteringar är 2,7 mnkr, då har de jämförelsestörande engångsposterna räknats bort Årets resultat mnkr Årets resultat efter balansjusteringar mnkr ,6 65,2 119,8 67,9 86,4 Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna Stadens resultat har de senaste fyra åren försvagats och förklaringen är främst att verksamhetens kostnader ökat snabbare än stadens skatteintäkter under perioden. Skatteintäkterna, inklusive kommunal fastighetsavgift och efter avdrag för utjämning, ökade med 2,8 procent vilket var lägre än föregående år. Verksamheternas nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 4,3 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen har tidigare år varit en planerad expansion men under 2014 redovisade verksamheterna sammantaget ett underskott. 76,7 59,3 49,1 5,4 2, Årlig ökning i procent 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster Stadens inkomstkällor Kommunalskatten är den helt dominerande inkomstkällan för en kommun. I Lidingö utgjorde den 76 procent av stadens totala intäkter procent kom från staten i form av ett antal specialdestinerade statsbidrag som går direkt till stadens verksamheter. Lidingö är en bidragstagare i kostnadsutjämningssystemet mellan landets kommuner, som ska utjämna för strukturella kostnadsskillnader. Bidraget motsvarade i år 6 procent av stadens intäkter. De taxor och avgifter som kommuninvånarna betalar för den avgiftsbelagda kommunala servicen motsvarade endast 5 procent av intäkterna. Maxtaxor, som har införts inom både förskolan och äldre- och handikappomsorgen, begränsar möjligheterna för kommunerna att öka sina intäkter. Fastighetsavgift 2% Finansiella intäkter 1% 6% Kostnadsutjämning 0% Utdelning från av staden ägda bolag 4% Statsbidrag 5% 5% Taxor och avgifter Övriga intäkter 1% Jämförelsestörande intäkter 76% Skatteintäkter Stadens kostnader Av stadens totala kostnader utgjorde kostnaden för arbetskraft den enskilt största med 41 procent. Staden köpte verksamhet och hade verksamhet utlagd på entreprenad motsvarande 29 procent av de totala kostnaderna. Avgiften till den statliga inkomstutjämningen utgjorde 13 procent av stadens samlade kostnader. Hyror 2% Tjänster och avgifter7% 29% Entreprenad och köp av verksamhet 2% Varor och material 0% Finansiella kostnader 2% Bidrag 3% Avskrivningar 13% Inkomstutjämning 1% Jämförelsestörande kostnader 41% Arbetskraft Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader ökade med 113,8 mnkr, 4,4 procent, jämfört med föregående år. Kostnaderna för arbetskraft har ökat med 19,5 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 1,5 procent. Årets lönerevision medförde att lönerna ökade med 2,46 procent i genomsnitt från april månad. Den sista november var antalet tillsvidareanställda 2 415, en minskning med 58 personer sedan samma tidpunkt föregående år. Stadens kostnader för entreprenader och köp av verksamhet ökade med 76,5 mnkr, 8,9 procent, jämfört med Avskrivningar har ökat med 7,3 mnkr vilket beror på högre investeringsnivåer. (mnkr) Arbetskraft 1 353, ,1 1,5% Varor och material 72,6 70,9 2,4% Entreprenad och köp av verksamhet 933,1 856,5 8,9% Tjänster och avgifter 221,0 209,0 5,7% Hyror 53,5 56,0-4,5% Bidrag 54,7 48,1 13,7% Summa 2 688, ,6 4,4% FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 Ekonomi Nettokostnaderna ökade med 4,3 procent Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 2 346,4 mnkr. Det är en ökning med 97,3 mnkr eller 4,3 procent jämfört med Utbildningsnämnden står för 39,1 mkr, en ökning med 3,6 procent och stöd- och omsorgsnämnden för 17,2 mnkr, en ökning med 2,2 procent. Fastighetskontorets nettokostnader är 30,9 mnkr högre, främst till följd av kostnader av engångskaraktär. Under perioden 2010 till 2014 har verksamhetens nettokostnader ökat med 357 mnkr (18 procent). Det beror på årliga prisökningar och en volymökning inom främst omsorgen av äldre och funktionshindrade och skol- och förskoleverksamheten. Ökningen av nettokostnaderna har under femårsperioden legat mellan 3,5 och 4,7 procent. Stora avvikelser mot budget Nettokostnaderna var 54,0 mnkr högre än budgeterat. De största avvikelserna mot budget redovisade utbildningsnämnden med ett underskott på 31,0 mnkr (varav de kommunalt bedriva verksamheterna -17,4 mnkr) och fastighetskontoret med minus 12,4 mnkr, medan stöd- och omsorgsnämnden redovisar ett överskott på Driftredovisning (mnkr) 6,9 mnkr (justerat för ett volymöverskott, ett underskott på 8,0 mnkr). Konsult- och servicekontoret redovisar ett underskott på 4,8 mnkr till följd av en återbetalning av tidigare års överskott till de andra förvaltningarna/kontoren. Jämförelsestörande poster Under året har staden sålt tre fastigheter som gav en vinst på sammanlagt 34,6 mnkr. Staden har överlåtit sin del av Lidingöbron till Trafikverket. Det innebär en kostnad på 31,9 mnkr, dels 29,4 mnkr för nedskrivning av kvarstående bokfört värde på bron, dels 2,5 mnkr i ersättning till Trafikverket för eftersläpat vägunderhåll och brister i brokonstruktionen vid övertagandet. Skattesats styr skatteintäkter Stadens skatteintäkter bestäms av kommunens skattesats och summan av invånarnas beskattningsbara inkomst. Skattesatsen behölls oförändrad Årets kommunalskatteintäkter uppgick till 2 469,3 mnkr, vilket är en ökning med 10,6 mnkr eller 0,4 procent jämfört med föregående år. Ökningen av skatteintäkterna har de senaste fem åren legat mellan 0,4 och 4,9 procent. Budgetavvikelse Nettokostnader Nettobudget Kommunstyrelsen * Central politisk org och stadsledningskontoret 77,3 77,2-0,1 * Konsult- och servicekontoret 4,8 0,0-4,8 * Miljö- och stadsbyggnadskontoret 28,6 28,8 0,2 * Fastighetskontoret 43,5 31,1-12,4 * Övrigt KS 9,9 8,8-1,1 Utbildningsnämnd 1 113, ,9-31,0 - varav volym -13,6 Stöd och -omsorgsnämnden 790,1 797,0 6,9 - varav volym 14,9 Socialnämnd 67,9 66,6-1,3 Kultur- och fritidsnämnd 79,7 80,0 0,3 Teknisk nämnd * Gator och natur 98,5 98,6 0,1 * Avgiftsfinansierad verksamhet -1,5-3,8-2,3 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,7 0,7 0,0 Återföring ej utnyttjade statsbidrag introduktion av nyanlända -10,7 0,0 10,7 Pensions- och omställningskostnader 1) 86,8 70,5-16,3 Summa 2 389, ,4-51,1 avgår internränta -43,7-46,0-2,3 differens 0,6 Verksamhetens nettokostnader(exklusive jämförelsestörande poster) 2 346, ,4-54,0 I redovisningen ingår externa och interna poster (ej intern-interna) inklusive avskrivningar och internränta. 1) Avser de pensionskostnader som inte täcks av personalomkosnadspålägget och semesterlöneskuldens förändring. Utjämning Genom utjämningssystemet garanteras alla kommuner 115 procent av medelskattekraften i riket (garantinivå). De kommuner som har en skattekraft över 115 procent (däribland Lidingö med 151 procent) betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet som används för att delfinansiera garantinivån för de kommuner som ligger under denna. Lidingös avgift till inkomstutjämningen uppgick till 477,5 mnkr för I utjämningssystemet finns också en kostnadsutjämning mellan kommunerna. När strukturen avviker från riksgenomsnittet får en kommun antingen ett bidrag eller måste betala en avgift. Lidingö fick 206,2 mnkr i bidrag. Statsbidrags- och utjämningssystemet innebar sammantaget en nettobelastning med 150,9 mnkr, vilket är 52,2 mnkr lägre än förra året. Det staden får behålla av sina skatteintäkter efter avdrag för utjämningen ökade med 62,8 mnkr eller 2,8 procent jämfört med Skattutjämningssystemet förändrades 2014 vilket kommer att innebära en ekonomisk belastning för staden på 45 mnkr. Under 2014 har ändringen haft en mindre ekonomisk påverkan beroende på erhållet införandebidrag. Regeringen avser att genomföra ännu en ändring från och med 2016 vilket påverkar staden negativt med ytterligare 38 mnkr. Stort positivt finansnetto Finansnettot består i huvudsak av två stora poster; direktavkastning på stadens innehav av värdepapper och räntekostnader på stadens lån. Finansnettots storlek varierar mellan åren till följd av fluktuationer i direktavkastning på kapitalplaceringarna. Finansnettot var i år 24,6 mnkr, att jämföra med förra årets 17,6 mnkr. Kapitalförvaltningens nettoeffekt på resultatet var 29,4 mnkr mot 22,8 mnkr Det beror på årets omplaceringar som gav en realisationsvinst på 10,1 mnkr. Räntekostnaderna uppgick till 3,8 mnkr, vilket är 0,5 mnkr lägre än föregående år. I början av november löste staden sitt banklån, för att i stället låna av Lidingöhem AB. Räntan ligger i dagsläget på 0,35 procent. Snitträntan har under året varit 1,47 procent. 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 Ekonomi Staden hade 75,4 mnkr i likvida medel på balansdagen och en låneskuld på 325 mnkr, en utökning sedan föregående årsskifte med 75 mnkr. Placeringar för tryggande av pensioner Staden har för att trygga framtida pensionsutbetalningar avsatt medel på kapitalmarknaden. I stadens placeringsföreskrifter ligger fokus på relationen mellan pensionsåtagandet och tillgångarna. Det övergripande målet för förvaltningen innebär att marknadsvärdet på pensionsportföljen och marknadsvärdet på den del av pensionsskulden som är upptagen som en ansvarförbindelse ska följas åt, det vill säga tillgångarna ska matchas mot skulden. Den 31 december uppgick pensionsportföljens värde i förhållande till marknadsvärdet av ovanstående pensionsskuld till 124 procent. Motsvarande värde vid årets början var 123 procent. Det bokförda värdet på innehavet var 720,4 mnkr den 31 december. Marknadsvärdet uppgick samtidigt till 835,6 mnkr. Värdet på placeringarna ökade med 90 mnkr motsvarande en uppgång på 11,4 procent. Den sista december var aktieandelen 32 procent medan 68 procent utgjordes av räntebärande placeringar. Värdet på kapitalplaceringarna täcker i dagsläget 85 procent av stadens totala pensionsåtagande (inklusive särskild löneskatt). Marknadsvärde och uttag (mnkr) Uttag till pensionsbetalning Marknadsvärde Genomförda investeringar Under året har investeringar för 276,8 mnkr genomförts. Grundbudgeten för 2014 är 412,2 mnkr, varav 208,0 mnkr avser en investeringsreserv som står till kommunstyrelsens förfogande. Överföringsbudgeten, ej förbrukade investeringsanslag från tidigare år, är 258,9 mnkr. Detta summerar till en investeringsbudget på 671,1 mnkr under Exempel på investeringsprojekt under året är nybyggnationen av Rudboda skola, ombyggnad av skola i Sticklinge samt nytt gruppboende i kvarteret Björnen. Årets investeringar uppgår till knappt 12 procent av verksamheternas nettokostnader vilket är en ökning jämfört med 2013 då nyckeltalet uppgick till 11 procent och 2012 med 9 procent. Stadens investeringsvolym i jämförelse med verksamhetens nettokostnader har de senaste åren varit något lägre än genomsnittet för länet. En god skattefinansieringsgrad av investeringarna innebär att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Skattefinansieringsgraden uppgick till cirka 50 procent 2014, vilket är lägre jämfört med föregående år. Stadens förmåga att skattefinansiera investeringarna har blivit lägre i takt med ökade investeringsvolymer och sjunkande resultat. Tung pensionsbörda Enligt lagen om kommunal redovisning omfattar pensionsavsättningen i balansräkningen endast pensionsförmåner intjänade efter den 1 januari 1998 samt avtal om särskild ålderspension och visstidspensioner där utbetalning har påbörjats. Pensionsavsättningen (inklusive särskild löneskatt) uppgick till 80,3 mnkr den 31 december. Staden har tecknat försäkring för ett antal personer i enlighet med gällande pensionspolicy. Det innebär att för dessa personer betalar staden löpande en premie och någon avsättning avseende deras pensioner görs därmed inte i balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Stadens totala pensionsåtagande (inklusive särskild löneskatt) uppgick till 981 mnkr den 31 december. Stora värden i stadens bolag Den 31 december 2014 hade Lidingöhem 857,8 mnkr i fritt eget kapital och Lidingö stads tomtaktiebolag 47,3 mnkr. Taxeringsvärdet på bolagens fastigheter uppgick samtidigt till 421 mnkr respektive 115 mnkr. Lidingöhem AB hade korfristiga placeringar med ett marknadsvärde på 326 mnkr. Staden har i år, i enlighet med budgeten, tagit ut 6 mnkr i utdelning från Lidingö stads tomtaktiebolag samt 0,1 mnkr från Lidingöhem. Hög soliditet Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Lidingö hade en soliditet på 70 procent den 31 december. Merparten av stadens pensionsförpliktelser redovisas inte i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse, i enlighet med gällande lagstiftning. Om samtliga pensionsförpliktelser skulle redovisas som en avsättning i balansräkningen, skulle soliditeten i stället vara 42 procent. Stadens soliditet har minskat något jämfört med de senaste åren. Detta beroende på att låneskulden ökat då stadens egna intäkter inte räckt till att finansiera investeringarna. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre tid inte försvagas utan utvecklas i positiv inriktning. Lidingö har en soliditet som är klart högre än genomsnittet i Sveriges kommuner. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 Driftredovisning (mnkr) Intäkter Kostnader Nettokostnader 2014 Nettokostnader 2013 Procentuell förändring Centrala stabs- och servicefunktioner ,2 189,8 65,6 50,8 29,1% Stadsbyggnad... 14,5 34,5 20,0 28,3-29,3% Fastighetsförvaltning ,6 355,8 53,2 32,6 63,2% Teknik och natur... 13,8 112,2 98,5 103,3-4,6% Kultur och fritid... 41,3 121,0 79,7 76,8 3,8% Vatten och avlopp, avfall... 87,1 87, ,0% Utbildning, varav... 50,6 778,2 727,7 705,2 3,2% - förskoleklass... 0,1 35,6 35,5 31,6 12,3% - grundskola... 26,3 508,2 482,0 451,9 6,7% - gymnasieskola inklusive vuxenutbildning... 18,1 183,4 165,3 176,4-6,3% - särskola... 3,6 34,7 31,1 32,1-3,1% - musikskola... 2,5 16,3 13,8 13,2 4,5% Social omsorg, varav , , , ,5 2,7% - förskola och skolbarnsomsorg... 84,8 470,8 386,1 369,7 4,4% - verksamhet för äldre och funktionsnedsatta ,1 900,3 790,2 772,9 2,2% - individ- och familjeomsorg... 43,1 100,3 57,2 58,9-2,9% Miljö, hälso och samhällskydd... 4,4 30,0 25,6 25,7-0,4% Övrigt*... 0,2 87,9 87,8 74,2 18,3% Summa , , , ,4 4,1% avgår intern ränta ,2-49,3-8,3% Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande intäkter och kostnader) , ,1 4,3% Driftredovisningen är sammanställd utifrån verksamheterna, oberoende av nämndorganisation. I redovisningen ingår externa och interna poster inklusive internränta och avskrivningar. * Kostnaderna avser semesterlöneskuldens förändring och de pensionskostnader som inte täcks av personalomkostnadspålägget. Verksamhetens nettokostnader Grundskola 20% 7% Gymnasieskola inkl. vuxenutbildning Förskoleklass 2% Miljö-, hälso- och samhällsskydd 1% 1% Särskola 1% Musikskola 3% Central stabs- och servicefuntioner Teknik och natur 4% Kulturoch fritid 3% Individ- och familjeomsorg 2% Verksamhet för äldre och funktionsnedsatta 33% 1% Stadsbyggnad 2% Fastighetsförvaltning 4% Övrigt 16% Förskola och skolbarnsomsorg 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19 Investeringsredovisning (mnkr) Utfall 2014 Budget * 2014 Avvikelse Kommunstyrelsen - Stadslednings- och konsult- och servicekontoret... 4,2 5,4 1,2 - Miljö- och stadsbyggnadskontoret... 0,0 0,8 0,8 - Fastighetskontoret ,6 495,8 324,2 Utbildningsnämnden... 2,8 3,7 0,9 Stöd- och omsorgsnämnden... 4,0 3,8-0,2 Kultur- och fritidsnämnden... 4,7 10,5 5,8 Tekniska nämnden, gator och natur... 89,5 173,6 84,1 Investeringsreserv ,5-22,5 Summa investeringsutgifter ,8 671,1 394,3 *Inklusive överföringsbudget Utfall 2014 Utfall 2014 Skolfastigheter...103,2 Sticklinge skola, ombyggnad...16,8 Rudboda skola, ny skolbyggnad... 60,9 Förskolelokaler... 12,3 Lokaler för äldre och funktionshindrade... 45,1 Gruppboende, kv. Björnen... 17,0 Högsätrahuset, ombyggnader... 22,3 Fritidsanläggningar...5,5 Gator, vägar, broar och belysning... 57,0 Gatu- och parkbelysning...8,1 Gamla Lidingöbron... 3,5 Trafiksäkerhetsåtgärder enligt program... 4,7 Bryggor och murar... 5,9 Lilla Lidingöbron... 12,5 Gång- och cykelvägar...9,7 Vatten- och avloppsanläggningar... 20,7 Stadshuset...2,5 Parker och lantegendom...11,8 Lekplatser, upprustning... 5,6 Parker, upprustning... 4,7 Övrigt... 9,7 Summa investeringar i fastigheter och anläggningar ,8 Maskiner och inventarier... 5,9 Immateriella tillgångar... 3,1 Summa investeringsutgifter ,8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 Finansiell styrka i jämförelse Ett verktyg för finansiell jämförelse är den finansiella profilen som är framtagen av Kommunforskning i Västsverige. Här används profilen för att jämföra Lidingö stad med övriga 25 kommuner i Stockholms län under åren Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för den finansiella analysen är de finansiella profiler i form av polärdiagram som framgår av bilden till höger. De innehåller åtta finansiella nyckeltal, i fyra perspektiv De fyra perspektiven är långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram Lidingö stads finansiella profil för åren 2011 till 2013 tillsammans med den genomsnittliga finansiella profilen i länet kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning staden har i förhållande till övriga kommuner i länet. Är det en 4:a eller en 5:a på den femgradiga skalan i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Resultat före extraordinära poster. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på detta är resultat före extraordinära poster. Resultatet innehåller alla stadens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt 2-3 procent över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen ska kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. Lidingö uppvisade en sämre resultatutveckling mellan år 2011 och år 2013 samt ett sämre resultat under år 2013 jämfört med snittet i länet. Lidingö hade under år 2013 det 11:e svagaste resultatet i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var en försämring jämfört med år 2011 och år 2012 då kommunen fick en 4:a respektive år. Lidingö redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat per år på 3,6 procent. Detta är att betrakta som god ekonomisk hushållning enligt de generella kriterierna för begeppet. Snittet i länet låg på 3,0 procent för nyckeltalet. Skattefinansieringsgrad av investeringarna. När den löpande driften finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå så att större delen av investering- Lidingö stads finansiella profil (grön linje) jämfört med genomsnittlig finansiell profil för kommunerna i Stockholms län (grå streckad linje) åren Skattefinansiering av investeringar Genomsnittligt resultat 3 år 2012 Kontroll Resultat före extraordinära poster Skattefinansiering av investeringar Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Resultat före extraordinära poster 2013 Budgetföljsamhet Budgetföljsamhet Skattefinansiering av investeringar Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Resultat före extraordinära poster Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Lång sikt, kapacitet Kort sikt, beredskap Skattesats Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet arna kan finansieras med dessa. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100 procent eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 procent kan användas till att amortera av kommunens skulder eller stärka likviditeten. För länets kommuner uppgick den genomsnittliga länsskattefinansieringsgraden under de tre studerade åren till drygt 92 procent. Lidingös genomsnittliga skattefinansieringsgrad är nästan 95 procent. I jämförelse med länets snitt var Lidingös skattefinansieringsgrad något starkare under perioden, vilket förklaras både av en lägre investeringsvolym och ett resultat starkare än snittet. Ovanstående innebar att Lidingö under perioden inte fullt ut kunde finansiera sina investeringar med skatteintäkter. Detta försämrade det finansiella handlingsutrymmet något inför framtiden. Lägre skattesats. Lidingös skattesats låg år 2013 på 18,62 kr. Det var 50 öre lägre än genomsnittet bland Stockholms läns kommuner, vilket uppgick till 19,12 kr. Lidingö hade under år 2013 den 7:e lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 4:a i den finansiella profilen, vilket är samma som under år 2011 och år Soliditet inklusive pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Lidingö hade 2013 en soliditet som var klart högre än genomsnittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 42 procent för Lidingö jämfört med genomsnittet som uppgick till 16 procent. Lidingö hade år 2013 den 4:e starkaste soliditeten i länet. Detta innebar en 4:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under år 2011 och år Avslutande kommentar. Lidingö hade under perioden som helhet och för varje enskilt år under perioden en resultatnivå som uppfyllde kriterierna för god ekonomisk hushållning. Lidingö har också en god soliditet och god kassalikviditet samt en skattesats som ligger under snittet för kommunerna i länet. Lidingö kommer framöver att behöva stabilisera sig åtminstone på 2013 års resultatnivå, eftersom de närmaste åren förväntas bli tuffa inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov orsakade av befolkningsförändringar. 20 LIDINGÖ STAD