Hållbarhetsredovisning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsredovisning 2012"

Transkript

1 Hållbarhetsredovisning 2012 Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

2 Bergvik Skog hållbarhetsredovisning 2012 Årsredovisning 2012 Hållbarhetsredovisning

3 Innehåll VD har ordet 4 Om Bergvik Skog 6 Intressenter 9 Styrning och organisation 13 Mål och strategier 16 Ekonomiskt ansvar 20 Miljöansvar 22 Socialt ansvar medarbetare 26 Socialt ansvar samhälle 28 GRI-index 30 Ordlista 33 Om redovisningen Det här är Bergvik Skogs andra hållbarhetsredovisning. Tidigare år har en kortare sammanställning av miljöinformation ingått i Bergvik Skogs årsredovisning. Årets hållbarhetsredovisning följer riktlinjer från Global Reporting Initiative (GRI) och beskriver hur Bergvik Skog arbetar med hållbarhetsfrågorna från perspektiven yttre miljö, arbetsmiljö, samhälle och ekonomisk påverkan. Under 2012 har Bergvik Skog fortsatt integrationen av hållbarhet som ledord inom organisationen. För att hitta rätt fokus för hållbarhetsarbetet har KPMG på uppdrag av Bergvik Skog genomfört en intressentanalys under Årets redovisning tar utgångspunkt i analysen, urvalet av indikatorer och innehåll speglar därför intressenternas önskemål om information. Avsikten är att ge en så komplett bild som möjligt av Bergvik Skog utifrån vad som har signifikans för identifierade intressenter. Ekonomiska aspekter beskrivs ytterligare i Bergvik Skogs årsredovisning. Hållbarhetsredovisningen och årsredovisningen beskriver tillsammans Bergvik Skogs verksamhet under All data i hållbarhetsredovisningen avser kalenderåret 2012 och redovisningen omfattar hela koncernen Bergvik Skog inklusive alla majoritets- och dotterbolag under ett år. GRI-indexet på sidorna anger var indikatorerna återfinns. Beroende på den pågående uppbyggnaden av den lettiska verksamheten finns redovisningsskillnader mellan den svenska och den lettiska skogliga verksamheten. Indikatorer under miljöansvar avser därför den svenska verksamheten. Indikatorer som berör kemikalier, råvaror och vattenförbrukning avser Bergvik Skogs produktionsanläggningar, det vill säga plantskolorna. Eventuella begränsningar i rapportering redovisas i anslutning till respektive indikator. Kontaktperson för hållbarhetsredovisningen Sofia Eriksson,

4 Dialoger för utveckling Bergvik Skog producerar i år sin andra hållbarhetsredovisning. Vårt syfte med redovisningen är att öppet dela med oss av våra framsteg, problem och möjligheter. Intressentdialog Under hösten genomförde vi en intressentdialog för att identifiera de frågor som våra intressenter anser vara mest väsentliga för oss att arbeta med. De tre frågor som identifierades som mest väsentliga för Bergvik Skog är att vara ett lönsamt bolag, säkerställa en god arbetsmiljö för anställda samt att minska skadorna i skogen. Årets skrift tydliggör Bergvik Skogs ambitioner och satsningar, hur vi arbetar och varför i anslutning till de utmaningar vi och samhället står inför. Behovet av utökad kommunikation eller information är den fråga där vi bedöms som svagast när vi jämförs med branschen i övrigt. Det känns bra att vi, kort efter det att intressentdialogen genomförts, presenterade en ny hemsida, som vi avser att fortsätta att utveckla. Den viktigaste frågan för Bergvik Skog är, både enligt externa och interna intressenter, god lönsamhet. Det ekonomiska ansvaret axlas genom att säkra skogens återväxt, ansvarsfullt brukande av resurserna, och se till långsiktighet i verksamheten. Miljöfrågorna är och har varit en fokusfråga i skogen och under året har diskussionen kring skogens sociala värden tagit fart. Vi välkomnar dialog om skogens olika värden. Vår egen intressentdialog visar på de skilda uppfattningar som finns kring definitioner och utgångspunkter för hur skogen kan och ska användas. Vi ser gärna att fler människor vistas i skogen. Förståelsen för skogsbruket som en viktig del av den framtida biobaserade ekonomin behöver öka och det är viktigt att fler människor får bättre kunskap om skogens roll. Som ambassadör för Skogsriket har jag i olika sammanhang haft möjlighet att föra dialoger med olika människor och grupper om hur det hållbara skogsbruket kan bidra till en klimatsmart biobaserad samhällsutveckling och hur skogen kan skapa jobb och tillväxt. Nya dialoger och sociala värden Under 2012 uppmärksammades Vildmarksriket i gränstrakterna mellan kommunerna Leksand, Mora och Vansbro, ett skogsområde med höga ekonomiska, biologiska och sociala värden. Idag avsätter Bergvik Skog frivilligt och utan ersättning hektar eller drygt 12 % av den ägda arealen i Vildmarksriket. Ytterligare områden kan komma att identifieras och avsättas i samband med skogliga åtgärder. I ett lokalt samarbetsprojekt med Skogsstyrelsen och Miljöförbundet Jordens Vänner söker vi nu alternativa hållbara sätt att bruka skogen som kan främja både ekologiska och sociala värden, samt en god ekonomi. Vi välkomnar att människor vistas i våra skogar. Enligt Naturvårdsverkets rapport Friluftsliv i förändring anser 80 % av de tillfrågade att vandring i skog och mark är synonymt med friluftsliv. I den tätortsnära skogen, dvs den skog som ligger närmast där vi bor, är det vanligt med anpassningar av skogsskötseln för att exempelvis främja rekreationsvärden. Vi tar ansvar för att skydda leder och stigar och vi ser till att de städas från avverkningsrester. Det är vår uppfattning att ett aktivt skogsbruk kan förenas med rekreation och turism. Vår ambition är att alla värden ska finnas över tid, men de är inte konstanta, de flyttar inom landskapet där alla delar har en roll att spela. Det omfattar även föryngringsytan som kan väcka starka känslor och åsikter, men den skapar även sociala värden exempelvis i form av hallon och lingon, utsikt över landskapet och inte att förglömma den samhällsekonomiska nyttan i form av produkter och jobb. 4 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

5 Vår egen utveckling Under 2012 genomfördes en slutrevision av våra lettiska skogar enligt FSC och i början av 2013 erhöll vi FSCcertifikatet. Detta innebär att nu är hela vårt innehav certifierat enligt FSC. Vi arbetar aktivt för att främja en god arbetsmiljö och genomför uppskattade motionskampanjer. I moderbolaget har vi extremt låg sjukfrånvaro, 0,4 % under Medarbetarna har hög kompetens och goda möjligheter att påverka sin arbetssituation. Vi satsar på utveckling av medarbetare och team. Skogsbruket är en mansdominerad bransch och vi arbetar för att öka mångfalden. Av moderbolagets 27 anställda är idag 9 kvinnor (33 %) och i koncernen totalt är 36 % kvinnor. Sedan 2010 har 10 medarbetare nyanställts i moderbolaget och av dessa är 6 kvinnor. För yngre medarbetare och nyanställda har ett utvecklingsprogram genomförts under i syfte att stärka individen och gruppen. Satsningarna på att utveckla nya arbetsmetoder baserade på data från laserscanning av innehavet fortsätter. Det stöttar vårt arbete med bättre avverkningsplanering, förebyggande av körskador och vattenvård. Andra vattenrelaterade satsningar under året är den omfattande inventeringen av vägtrummor och projekt kring nya arbetssätt utifrån vattenavrinningsområden. Framtida möjligheter Klimatförändringar är en stor utmaning nu och på sikt, men problematiken är också ett gott exempel på hur företagsekonomiska drivkrafter kan gynna miljön. Skogen är en resurs som förvaltas långsiktigt och som på flera sätt kan bidra till att mildra klimatförändringar. Den växande skogen binder kol. På Bergvik Skogs svenska mark ligger avverkningsnivån på ca 85 % av tillväxten, så varje år lagras mer och mer kol i våra skogar. Våra lettiska skogar är förhållandevis unga och dessutom beskogar vi en del lågproduktiv jordbruksmark, vilket bidrar till att binda förhållandevis mycket koldioxid. Genom att byta ut produkter som producerats av ändliga resurser, t ex fossila bränslen och metaller, mot förnyelsebara produkter som trävaror, kartong och papper och i slutet av deras livscykel använda dem som biobränsle, kan vår verksamhet stötta en utveckling som är positiv även i ett globalt perspektiv! Utbyggnaden av vindkraft på skogsmark är en annan god möjlighet för Bergvik Skog att som stor markägare på ett positivt sätt bidra till att de klimatmål som Sverige och EU satt upp nås. Exempelvis beräknas de 55 vindkraftverk som idag står på vår mark årligen kunna bidra med 0,4 TWh, vilket motsvarar ungefär 5,6 % av den svenska elproduktionen från vindkraft. Avslutningsvis känns det bra att Bergvik Skog nu satsar mer på Skogen i Skolan. Det är för oss och samhället viktigt att den uppväxande generationen får kunskap om skogen och dess möjligheter att positivt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Med en ökande befolkning globalt och en tilltagande global resursbrist har Bergvik Skog, som ägare av skog, mark och vatten, goda möjligheter att positivt bidra till en hållbar global utveckling. Det finns tillväxtmöjligheter i skogen, det finns jobb i skogen, nya produkter kommer att baseras på träd och det finns plats för en mångfald av värden i skogen, något som vi som företag vill vidareutveckla genom fortsatta dialoger. Till sist vill jag hälsa Dig välkommen ut i våra skogar! Elisabet Salander Björklund Verkställande Direktör Bergvik Skog Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

6 Om Bergvik Skog Bergvik Skog är ett av Sveriges största skogsägande bolag med en årlig avverkningsvolym på ca 6 miljoner m³fub i Sverige. I Lettland är Bergvik Skog den största privata markägaren. Det svenska innehavet omfattar drygt 2,3 miljoner hektar mark och det lettiska drygt 0,1 miljoner hektar. Bergvik Skog äger även tre skogsplantskolor som årligen levererar ca 55 miljoner plantor. Bolaget stöttar omställningen till ökad andel förnyelsebar energi genom att utveckla vindkraftparker och arrendera ut mark för vindkraftverk. Bergvik Skog arrenderar även ut mark och vatten för jakt och fiske samt upplåter mark för täktverksamhet. Sverige Bergvik Skogs svenska markinnehav ligger till största delen i Mellansverige men det omfattar även fastigheter i Halland, Härjedalen samt Jämtland. Största delen av markinnehavet är produktiv skog men ca 15 % är lågproduktiv mark som inte kan producera över en skogskubikmeter per hektar och år. Dessa så kallade impediment är undantagna från aktivt skogsbruk genom lagstiftning. Av Bergvik Skogs totala produktiva skogsmarksinnehav på 1,9 miljoner hektar i Sverige är ca hektar produktiv skogsmark långsiktigt frivilligt skyddad för naturvårdsändamål. Bergvik Skog avstår även från att bruka den fjällnära skogen ovan naturvårdsgränsen i Härjedalen och stora delar av den fjällnära skogen i Dalarna. Därutöver avsätts årligen ca 5 % av den avverkningsbara volymen som naturvård eller social hänsyn i samband med avverkning. På Bergvik Skogs svenska skogsmark produceras huvudsakligen timmer och massaved av gran och tall. Ett handlingsprogram för en ökande andel lövträd och lövbestånd i Bergviks skogar finns, vilket på sikt ska leda till mer lövproduktion. Bergvik Skog har ingen egen massaeller sågverksindustri. Den råvara som produceras köps av Stora Enso och BillerudKorsnäs som avverkningsrätter, vilka garanteras genom långsiktiga virkesavtal. Markinnehav Sverige, hektar * Produktiv skogsmark Frivilligt avsatt produktiv skog ** Fjällnära skog Impediment (fjäll, myr, berg) Åkermark Övrigt (vägar, kraftledningar mm) *registerinnehåll **nedanför fjällnära gränsen (FSC) 6 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

7 Lettland Bergvik Skog etablerades i Lettland 2008 genom köpet av aktierna i de lettiska bolagen Sia Fraxinus och Sia Ruda. Därefter har ytterligare mark köpts in och innehavet uppgår numera till ca 0,1 miljoner hektar. Det lettiska innehavet består av många små spridda fastigheter med två huvudsakliga koncentrationer i den västligaste respektive den östligaste delen av landet. Skogsinnehavet om hektar domineras av lövskog, framför allt björk. Idag har ca 11 % av markinnehavet någon form av skydd inklusive reservat och skyddszoner (där viss brukning kan tillåtas). I den skyddade arealen ingår även nyckelbiotoper som har identifierats. Utöver skogen omfattar innehavet ca hektar åkermark. Om åkermarken är av god kvalitet säljs den successivt av till lokala bönder, alternativt arrenderas den ut. Den åkermark som är av svagare kvalitet planteras med skog. För den lettiska verksamheten har Bergvik Skog sedan starten 2008 arbetat för att bygga upp en egen skoglig förvaltning. Idag finns 15 heltidsanställda fördelat på huvudkontoret i Riga, distriktskontoren i Ludza och Kuldiga. Bergvik Skog i siffror 2012 Koncernen Omsättning Rörelseresultat Årets resultat Sverige Ägd areal Årlig avverkning Årlig tillväxt per hektar Årlig tillväxt totalt Virkesförråd per hektar Virkesförråd totalt Lettland Ägd areal Årlig avverkning Årlig tillväxt totalt Virkesförråd per hektar Virkesförråd totalt MKr MKr MKr 2,3 miljoner ha 5,8 miljoner m 3 fub 4,9 m³sk 9,3 miljoner m³sk 127 m³sk 242 miljoner m³sk ca 0,1 miljoner ha ca 0,14 miljoner m³fub ca 0,3 miljoner m³sk ca 110 m³sk 7 miljoner m³sk Markinnehav Lettland, hektar* 5 14 Produktiv skogsmark 5 Våtmarker Åkermark Övrigt (vägar, kraftledningar mm) *siffrorna är Bergvik Skogs egna uppskattningar 79 Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

8 Huvudkontoret Falun På huvudkontoret i Falun finns en stab med 27 anställda. Utöver nedanstående avdelningar rymmer huvudkontoret administrativa funktioner, ekonomiavdelning, IT, juridik, affärsutveckling, hållbarhet och kommunikation. Skoglig verksamhet i Sverige Skogsavdelningens åtta anställda arbetar med skogliga strategier, policyer, analyser och uppföljning av versamheten. Bergvik Skog har inte någon fältorganisation istället köps alla operativa skogstjänster som skogsvård, vägunderhåll och dylikt samt skoglig förvaltning från Stora Enso och BillerudKorsnäs. De policyer och riktlinjer för skogsskötsel som Bergvik Skogs stab tar fram kommuniceras till Stora Enso och BillerudKorsnäs. För den praktiska tillämpningen i skogen skapar Stora Enso respektive BillerudKorsnäs i sin tur instruktioner. Under ett år genomförs ungefär avverkningar för föryngring eller gallring på Bergvik Skogs mark. Vindkraft Bergvik Skog verkar för etablering av vindkraftverk på bolagets mark i Sverige. Sett till tillräcklig vind och avstånd till bebyggelse har ca 0,5 % av Bergvik Skogs mark potential för vindkraftetablering. Syftet för Bergvik Skog är att öka bolagets avkastning och värde samt att bidra till omställningen av Sveriges energisystem. Bergvik Skog upplåter arrenden för vindkraft men utvecklar även egna större vindkraftprojekt. Projekten överlåts sedan till annan part som bygger vindparken. Vid utgången av 2012 finns det 55 vindkraftverk på bolagets mark, totalt bidrar dessa med ca 0,4 TWh förnyelsebar el per år. Fastigheter Fastighetsavdelningen arbetar med fastighetsaffärer i värdeökande syfte. Därför pågår kontinuerligt köp respektive försäljning av skogsfastigheter. Årligen genomför avdelningen ca köp, försäljningar och upplåtelser på över 25 år. Utöver bolagets egen markanvändning finns ett antal externa nyttjare, som via avtal använder Bergvik Skogs mark till olika ändamål. Fastighetsavdelningen hanterar drygt avtalade nyttjanderätter på markinnehavet. Det handlar om många olika typer, exempelvis täkter, jakt, brygg- och båtplatser, el- och teleledningar, mobiltelefonmaster och olika typer av rekreationsområden som slalombackar och campingplatser. Plantskolor Bergvik Skog har tre plantskolor belägna i Nässja i Gästrikland, Sör Amsberg i Dalarna och Sjögränd i Värmland. Plantskolorna har totalt 49 anställda. Tillsammans levererade plantskolorna under 2012 ca 59 miljoner plantor, framför allt av gran och tall. Ungefär 70 % av plantorna används till återplantering på Bergvik Skogs marker, resterande säljs till externa kunder. Bergvik Skog äger även eller har del i ett antal fröplantager. För att skydda plantorna mot snytbaggar, en av de värsta skadegörarna på skogsplantor, erbjuder Bergvik Skog Plantor tre olika typer av skydd. De mekaniska skydden Bugstop och Conniflex samt det kemiska skyddet Merit Forest. Ungefär hälften av de producerade plantorna får någon form av skydd mot skadegörare, en sjunkande andel utgörs av kemiskt skydd. Plantproduktion, miljoner plantor Sör Amsberg Sjögränd Nässja Gran Tall Övrigt 8 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

9 Intressenter Proaktiv intressentdialog Bergvik Skog eftersträvar att upprätthålla en öppen och proaktiv dialog med omgivningen. Det ingår också i Bergvik Skogs övergripande strategi att skapa en social acceptans för det arbete som utförs. I det dagliga arbetet sköts många av kontakterna med Bergvik Skog via våra skogliga partners Stora Enso eller BillerudKorsnäs. Ett steg i att vara mer öppna och proaktiva, är att utöka den direkta dialogen med våra intressenter för att hitta deras prioriterade frågor. Tillsammans med KPMG genomförde därför Bergvik Skog en första intressentanalys under hösten Intressentanalysen avser att fånga upp de frågor som intressenterna anser är de mest väsentliga för Bergvik Skog att fokusera på. Analysen ger också en återkoppling på bolagets första hållbarhetsredovisning från 2011, hur hållbarhetsarbetet i framtiden kan prioriteras, vilka mål och aktiviteter som är mest relevanta utifrån intressenternas perspektiv. Resultaten har dessutom legat till grund för vad som rapporteras i årets Hållbarhetsredovisning. Avsikten är att analysen ska upprepas om några år för att se om det har skett någon förändring i intressenternas värdering av Bergvik Skog. Våra intressenter Som utgångspunkt för intressentanalysen har Bergvik Skogs ledningsgrupp kartlagt och kategoriserat närmare 130 intressenter efter intressentgruppstillhörighet enligt modellen till höger. Från bruttolistan med intressenter valde därefter KPMG ut 26 personer med vilka de genomförde djupintervjuer. Intervjuerna genomfördes utifrån Bergvik Skogs hållbarhetsarbete och branschspecifika frågeställningar. Baserat på resultaten sammanställdes 27 viktiga frågeställningar som de intervjuade sedemera fick gradera. Graderingsresultaten sammanställdes därefter utifrån väsentlighet och avvägning mellan interna och externa intressenters svar. Det totala resultatet presenteras i materialitetsanalysen där de 27 områdena rangordnas. Materialitetsanalysen presenterar således de mest väsentliga frågeställningarna för Bergvik Skog att fokusera på ur ett intressentperspektiv. Väsentliga frågor De externa och interna intressenternas intressen sammanfaller i hög grad där god lönsamhet var det område som värderades högst av båda grupperna. Att minska skador i skogen vid avverkning samt att säkerställa en bra arbetsmiljö för anställda var andra frågor som värderades högt av båda grupperna. Proaktiv dialog är en fråga som sticker ut från övriga i branschen. De största skillnaderna mellan interna och externa intressenter finns inom områdena jämställdhet och mångfald bland personalen samt att utbilda chefer och medarbetare i bolagets etiska riktlinjer som anses mer viktiga bland externa intressenter. Interna intressenter bedömer bla klagomålshantering, att tydliggöra ansvaret mellan Bergvik, Stora Enso och BillerudKorsnäs samt att höja den publika profilen som mer viktiga. Dessa frågor har dock enbart svag övervikt mot interna intressenter, frågorna anses fortfarande viktiga även för de externa intressenterna. Intressentgrupper Media Ägare, finansiärer, investerare Partners & entreprenörer Intresse- & civilsamhälleorganisationer Primära intressenter Sekundära intressenter Lokalsamhällen Myndigheter & beslutsfattare Kunder/ nyttjanderättsinnehavare Medarbetare Konkurrenter Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

10 Materialitetsanalys Mycket viktigt Betydelse för externa intressenter Viktigt Viktigt Betydelse för interna intressenter Mycket viktigt Vara ett lönsamt bolag Minska skador i skogen ex vid avverkning Säkerställa en bra arbetsmiljö för anställda Ha öppen, proaktiv kommunikation Förebygga förorening och minimera oönskad miljöpåverkan på ekosystem Ha en strukturerad klagomålshantering Ta en aktiv roll i den skogspolitiska debatten Kompetensutveckla medarbetare Ha en effektiv kapitalstruktur Kontinuerligt arbeta med ledarutveckling - säkerställa bra chefskap Arbeta aktivt för biologisk mångfald Aktivt motverka korruption och mutor Bidra till forskning och innovation Tydliggöra ansvar och styrning Upprätthålla FSC - och PEFC-certifieringar Arbeta aktivt för ansvarsfull hantering av sköra vattendrag Höja den publika profilen/synliggöra Bergvik Skog som ansvarsfull ägare Genomföra årliga medarbetar/utvecklingssamtal Effektivisera resurs- och energianvändning Engagera sig i lokalsamhället Arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald Upplåta mark för andra näringar och behov Leverera jämn och hög årlig avkastning till ägarna Utbilda chefer och medarbetare i etiska riktlinjer Säkerställa allmänhetens tillgänglighet till skog och mark Genomföra kontinuerliga medarbetarundersökningar Avsättning av naturvårdsområden utöver vad FSC-certifieringen kräver Ekonomi Socialt Miljö Röster från intressenter Några kommentarer från Bergvik Skogs intressentgrupper kring fem väsentliga frågor. God lönsamhet: "Lönsamhet är det viktigaste och grunden för att kunna lägga energi på alla andra områden" konkurrent "De är väldigt affärsmässiga" partners, entreprenörer "Ett välskött bolag är alltid attraktivt, det handlar om att Bergvik Skog ska ha ett gott rykte. Jag tror att det är ett attraktivt bolag" ägare, finansiärer, investerare Säkerställa en bra arbetsmiljö: "Bergvik Skog är ett bra företag att jobba för, de värnar om sina anställda" medarbetare "Bergvik Skog har arbetat med långsiktighet för deras säsongsanställda i plantskolorna" konkurrent Minska skador och förebygga förorening "Utifrån ett vattenperspektiv så finns risken att Bergvik Skogs verksamhet medverkar till försurning och urholkning av näring i marken vid "grotning", körskador och avverkning av skog. Bergvik Skog arbetar dock nära denna fråga" myndighet Öppen och proaktiv dialog: "De viktigaste frågorna för Bergvik Skog är äganderättsfrågorna och samråd kring frågor som berör lokalsamhället. Bergvik Skog är för passiva" kund, nyttjanderättsinnehavare "Bergvik Skog har stora arealer och måste tillvarata alla synpunkter från intressenter" medarbetare "Upplever att Bergvik Skog lyssnar på vad närboende har att säga vid möten men önskar tydligare återkoppling" lokalsamhälle Identifiera och hantera risker: "Tydligheten kring vilket ansvar som Bergvik Skog har och vilket ansvar som ligger på Stora Enso och Korsnäs Skog är för okänt för allmänheten" intresseorganisation "Många vet inte att Bergvik Skog äger skogen. Det är viktigt för samhället att veta vilka som äger skogen" partners, entreprenörer "Bergvik Skog borde hantera osäkerheter som framtida klimatförändringar ger för skogsbruk och annan markanvändning" intresseorganisation "De viktigaste miljöfrågorna för Bergvik Skog är frivilliga avsättningar och att se till att naturvärden bevaras och se till att inte förstöra genom ovarsamhet" ägare, finansiärer, investerare "Bergvik Skog bör kommunicera sina villkor för naturvårdssatsningar" myndighet 10 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

11 Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

12 Intressentgrupp Aktiviteter/Kontaktytor 2012 Väsentliga frågor Vad gör Bergvik Skog (sida i HR) Medarbetare Bergviksdagar Motionskampanj Regelbundna informationsmöten Utvecklingsprogram Nätverk och individuell utbildning Avdelningsmöten Medarbetarsamtal Hemsida Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet Kompetensutveckling Medarbetarengagemang Lyssna på/samverka med intressenter Personalpolicy och etiska riktlinjer FSC/PEFC-certifiering (15, 23) Utvecklingsprogram och nyanställningar (5, 26) Intressentdialog (9), lokalt engagemang (20, 28) Ny personalpolicy (26) Ny hemsida Kunder & nyttjanderättsinnehavare Kontinuerlig dialog Års- och hållbarhetsredovisning Hemsida Virkespriser Ansvarsfrågor Hänsyn vid avverkning Forskning och innovation Riskhantering (14, 15, 16, 20) Styrning och organisation (13), uppdateringar policyer (14) Miljöansvar (22), hållbara strategier (17) Laserscanning (20), mekaniska plantskydd (25) Partners & Entreprenörer Kvartalsvisa möten ledningsgrupper Gemensamma fältbesök Utvärderingar Klagomålsmöten Distrikts- och regionsbesök Kontinuerlig dialog Års- och hållbarhetsredovisning Forskning och innovation Samverkan med lokalsamhälle FSC - och PEFC-certifieringar Kommunikation ägarskap Avtalsfrågor Laserscanning (20) Intressentdialog (9), lokalt engagemang (20, 28), målsättningar socialt ansvar (17) Revisionsresultat (23) Ny hemsida, ambassadör Skogsriket (4) Styrning och organisation (13) Ägare, finansiärer, investerare Års- och hållbarhetsredovisning Årsstämma Styrelsemöten Dialog med styrelseordföranden Affärssamtal och företagspresentationer Lönsamhet Effektiv kapitalstruktur Ansvarsfullt företagande Ökad attraktionskraft Årsredovisning 2012 Målsättningar god lönsamhet (16) Hållbara strategier (17), revidering av policyer (14) Ny hemsida Lokalsamhällen Årliga samråd med rennäring Samverkan inom FSC Samråd vid åtgärder Dialog kring synpunkter Informationsmöten vindkraft Hänsyn till rennäring Sammanhängande avsättningar och bevarande av gammal skog Deltagande lokala arrangemang (29) Dialog med samebyar (28) ELP-översynen och prioriteringar av gammal skog (18) Ny hemsida för vindkraft Intresse- & civilsamhälleorganisationer Kontinuerlig dialog Projekt Vitrygg Klagomålshantering Samverkan inom FSC Hemsida Informationsmöten vindkraft Strukturerad klagomålshantering Säkerställa bra arbetsmiljö för anställda Arbeta aktivt för jämställdhet/mångfald Förebygga förorening och minimera oönskad miljöpåverkan på ekosystem Uppdaterade klagomålsrutiner (29) Ny personalpolicy (26) Etiska riktlinjer (14, 26) Miljömål körskador (17), handlingsprogram vatten (23), vägtrumsinventering (24) Ny hemsida för vindkraft Konkurrenter Branschgemensamma möten Samverkan inom FSC Hemsida Års- och hållbarhetsredovisning Aktivt delta i skogspolitiska debatten Produktivitetsutveckling Samverkan med lokalsamhället Ambassadör Skogsriket (4) Forskning & innovation (16, 21), laserscanning (20) Samråd och lokala dialoger (28) Myndigheter/ beslutsfattare Artinriktade insatser Reservatsbildningar Projekt Vitrygg Handlingsprogram vatten Biologisk mångfald Avsättningar för naturvård Transparent redovisning av avsättningar Aktiv skötsel av skog Naturvårdsambitioner och satsningar (18, 22) ELP-översynen (18), vitryggsavtal (22) Ny hemsida Effaråsen (19, 22), artinriktade insatser (18, 22) Journalister/ media Pressmeddelanden Inbjudningar till fältbesök Hemsida Öppen och proaktiv kommunikation Transparens Intressentdialog (9) Ny hemsida Direkta kontakter 12 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

13 Styrning och organisation Styrelsen Bergvik Skogs styrelse består av elva ordinarie ledamöter, varav tre nomineras av delägarna Stora Enso och Korsnäs. Plantskolornas fackliga representant företräder de kollektivanställda. Samtliga styrelseledamöter är fristående från företagsledningen. VD och CFO ingår inte i styrelsen, men är föredragande och bolagets jurist tjänstgör som sekreterare. Styrelsen har det övergripande ansvaret för koncernens organisation och förvaltning. Styrelsen fastlägger koncernens övergripande strategi och godkänner därutöver förslag till policyerna för miljö, personal, kommunikation, avverkning samt etiska riktlinjer. Arbetet leds av styrelseordföranden som ansvarar för organisation av och effektivitet i arbetet. I detta ingår en kontinuerlig dialog med VD och att tillse att ledamöter har tillgång till underlag inför beslut. Därutöver företräder ordföranden koncernen i ägarfrågor samt leder utvärderingen av styrelsens och VD:s arbete. Under 2012 har styrelsen haft sju möten. Styrelsen äger rätt att utse kommittéer för att förbereda styrelsefrågor inför styrelsesammanträden. Ersättningskommittén föreslår till styrelsen bland annat VD:s anställningsförmåner. För nominering av styrelseledamöter samt för förslag till styrelsearvoden finns en nomineringskommitté. Kommittén består av ledamöter utanför styrelsen och ska innan årsstämman presentera förslag till ledamöter samt ersättning till styrelsen. Ledningsgruppen VD:s befogenheter beslutas av styrelsen genom fastställande av instruktioner för VD och budget för varje verksamhetsår. Utifrån den övergripande strategin och de målsättningar som styrelsen beslutat om uppdras till ledningsgruppen att utveckla strategiska och operativa mål. Ledningsgruppen består av VD, cheferna för respektive verksamhetsområde Skog, Fastighet, Affärsutveckling och vindkraft, Ekonomi och finans, samt Hållbarhet och kommunikation. Chefen för IT deltar i ledningsgruppsmöten vid behov. Därutöver tjänstgör bolagets jurist som sekreterare i ledningsgruppen. Nomineringskommitté Ersättningskommitté Årsstämma Styrelse Styrelsens ordförande VD Ledningsgrupp Externa revisorer Bolagets jurist sekreterare Affärsutveckling & Vindkraft Fastigheter Skog IT Ekonomi & finans Hållbarhet & kommunikation Skog Lettland Skog Sverige Plantskolor Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

14 Policyer och riktlinjer Bergvik Skogs verksamhet vägleds av ett antal policyer och riktlinjer som avspeglar hållbarhetsarbetet från ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt balanserat perspektiv. Under 2011 beslutade Bergvik Skogs styrelse om koncernens uppgift, vision och värdegrund. De etiska riktlinjerna beskriver hur Bergvik Skog ska agera och ta ansvar gentemot medarbetare och omvärld. Finanspolicyn är ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter som ska tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt minimera negativa effekter på koncernens resultat på grund av marknadsfluktuationer. Miljöpolicyn visar Bergvik Skogs övergripande inriktning och ambitioner för miljöarbetet. Avverkningspolicyn beskriver ett långsiktigt åtagande om hållbara avverkningsnivåer. Under 2012 genomfördes en översyn av policyn. Skogliga policyer och riktlinjer beskriver hur bolagets skogar ska skötas inklusive hänsyn till natur-, kultur- och andra sociala värden. Läs mer om detta under avsnittet Hållbara strategier. Kommunikationspolicyn anger riktning och mål för koncernens externa kommunikation. Policyn antogs av styrelsen under Personalpolicyn beskriver medarbetarens ansvar och rättigheter. Policyn antogs av styrelsen under Korruption och andra missförhållanden För Bergvik Skogs affärsverksamhet innebär de etiska riktlinjerna, att gällande lagstiftning följs i alla länder där verksamhet bedrivs samt att ingångna avtal och överenskommelser respekteras. I enlighet med riktlinjerna accepteras inte prissamverkan och andra former av olaglig konkurrensbegränsning. Koncernen prioriterar informationssäkerhet, vilket bland annat innebär att konfidentiell information skyddas och inte lämnas ut till obehöriga. För att uppmärksamma eventuella missförhållanden relaterade till koncernens verksamhet har Bergvik Skog en whistle blower-funktion. Denna innebär att anställda har möjlighet att anonymt meddela missförhållanden till VD, direkt till styrelsens ordförande eller till bolagets externt anlitade jurist. Stora Enso och Korsnäs Vid bildandet av Bergvik Skog 2004 träffades mellan Bergvik Skog och Stora Enso respektive Korsnäs ett 15-årigt virkesavtal som ger Bergvik Skog skyldighet att sälja och Stora Enso och Korsnäs skyldighet att köpa en avtalad årlig volym av avverkningsrätter i Sverige. Därutöver har Bergvik Skog i Sverige kortare avtal med Stora Enso och Korsnäs där de åtar sig att på uppdrag av Bergvik Skog utföra skogsvård och andra operativa tjänster samt allmän skoglig service och tillsyn. Till grund för det skogsbruk som ska bedrivas tillhandahåller Bergvik Skog policyer och riktlinjer. För den praktiska tillämpningen i skogen skapar Stora Enso 14 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

15 Externa åtaganden och värderingar Bergvik Skogs svenska skogsmark är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) och Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes (PEFC) sedan bolaget etablerades Bergvik Skog deltar även i vidareutveckling och revision av de nationella skogscertifieringsstandarderna genom medlemskap i svenska och internationella FSC och PEFC. Under slutet av 2012 genomgick den lettiska verskamheten en extern certifieringsrevisionen enligt FSC (certifikatet erhölls i början av 2013). Den ekonomiska redovisningen sker i enlighet med den vedertagna standarden för redovisning i börsnoterade företag, International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta underlättar bland annat externa intressenters möjligheter till jämförelse mellan Bergvik Skog och börsnoterade bolag. För att mäta utvecklingen av värdet på koncernens tillgångar görs årligen en extern värdering av koncernen som ägarna tar del av. respektive Korsnäs i sin tur instruktioner vilka följer Bergvik Skogs riktlinjer. Ansvar för underentreprenörer All upphandling av skogliga underentreprenörer sköts av Stora Enso respektive Korsnäs. Dock ska enligt avtal alla underentreprenörer som anlitas för att arbeta med skogliga åtgärder på Bergvik Skogs mark vara entreprenörscertifierade enligt PEFC. Detta innebär bland annat krav på kompetensnivå, användning av miljögodkända drivmedel, avfallshantering, nödlägesrutiner, och arbetsmiljö. Uppföljning och kvalitet Flera uppföljningar genomförs av Bergvik Skog i egen regi, för att verifiera att beställda skogliga tjänster utförts enligt önskemål. De tjänster som följs upp är bland andra föryngringsavverkning, gallring, röjning och markberedning. Bergvik Skog har sedan tillkomsten 2004 arbetat aktivt för att förbättra kvaliteten på utförd naturvård. Årligen genomförs en lottad stickprovsinventering på slutavverkade trakter. Motsvarande inventeringar sker regelbundet även för röjning, gallring, GROT-uttag och anläggning av ny skog. Uppföljningarna sker utifrån fastställda manualer för respektive typ av åtgärd. Resultaten från uppföljningar och inventeringar används bland annat som underlag för kvalitetsdiskussioner med Stora Enso och Korsnäs som utförare av de skogliga åtgärderna. Bergvik Skogs ägare Antal aktier % Stora Enso AB ,3 Länsförsäkringar ,9 Foundation Asset Management Sweden AB ,5 SPP Livförsäkring AB 578 8,2 Korsnäs AB 353 5,0 Kåpan pensioner försäkringsförening 353 5,0 3:e Ap-fonden 347 4,9 AB Persson-Invest 117 1,7 Tham Invest AB 83 1,2 Nordea Liv Sverige 70 1,0 Stockholms Sjukhem 64 0,9 Proventus 39 0,6 Stora Enso Gemensamma Pensionsstiftelse 15 0,2 Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond 5 0,1 Privatpersoner 47 0, Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

16 Mål och strategier Uppgift, vision och värdegrund Bergvik Skog ska genom ägande och hållbart brukande av skog, mark och vatten, optimera företagets avkastning och värde. Bergvik Skog respekteras av alla intressenter som föredömlig ägare och utvecklare av resurserna skog, mark och vatten. Vi är utvecklingsinriktade och vill åstadkomma hållbara resultat. Bergvik Skog möter medarbetare och omvärld med öppenhet och respekt. Hållbara målsättningar Bergvik Skogs uppgift, vision och värdegrund anger utgångspunkt och riktning för koncernens hållbarhetsarbete. Hållbarhetsarbetet definieras ytterligare i ett antal målområden och målsättningar som presenteras nedan. Målsättningarna är fördelade över tre ansvarsområden ekonomi, miljö och sociala frågor och täcker alla verksamhetsområden inom koncernen. Upprätthålla god lönsamhet God lönsamhet är en viktig faktor för Bergvik Skogs möjlighet att bidra till långsiktig hållbar utveckling. För att bibehålla god lönsamhet är det viktigt för Bergvik Skog att fokusera på utveckling av avverkningskostnader samt kostnader förknippade med skogsvård och -skötsel, bland annat genom främjandet av produktivitetsförbättrande åtgärder. Att få ut ett högt virkesvärde vid avverkningar bör kontinuerligt följas upp. En effektiv kapitalstruktur är förutsättning för låg finansieringskostnad varför strukturen bör ses över fortlöpande. Mål för utdelning till ägare är att långsiktigt kunna dela ut ca 50 % av det kassaflödegenererande resultatet. Bidra till forskning och innovation De långa tidsperspektiven i skogen kräver en förmåga att successivt kunna anpassa verksamheten till ändrade förutsättningar i omvärlden, särskilt med hänsyn till klimat och miljö. Bergvik Skog har kontroll över hela produktionskedjan från plantor till leverans av skogsråvara, men arbetar även aktivt för att utveckla nya kompletterande affärer baserat på tillgångarna skog, mark och vatten. Som del i vår utveckling har vi som målsättning att etablera ny affärsverksamhet baserat på ekosystemtjänster. Skoglig inventering med flygburen laserscanning som grund påbörjades, efter några års försöksverksamhet, i stor skala hos Bergvik Skog under Inventeringen har potential att avsevärt öka kvaliteten på den skogliga informationen. Den ökade kvaliteten skapar förutsättning för bättre anpassning av skogsskötsel, bättre markutnyttjande samt lägre kostnader i genomförande av de skogliga åtgärderna. Målsättningen är att hela innehavet ska vara laserscannat och data ska ha bearbetats år Identifiera och hantera risker Bergvik Skog tar inte kortsiktiga beslut som kan urholka koncernens värde utan arbetar för en hållbar verksamhet som inkluderar ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Vi ska aktivt motverka korruption och mutor genom etiska riktlinjer och samverkan med externa organisationer. Vi ska tydliggöra ansvar och styrning i förhållande till Stora Enso respektive BillerudKorsnäs. Läs mer om risker under ekonomiskt ansvar. Minska koldioxidavtrycket Enligt Sveriges klimatmål ska 49 % av den använda energin vara förnybar år Det skulle innebära att av den totala användningen om drygt 600 TWh så ska ca 300 TWh komma från förnyelsebara källor som vindkraft. Därutöver är EU:s och Sveriges vision att vi år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid. De senaste 10 åren har nettoupptaget av koldioxid i svensk skog ökat tack vare större virkesförråd. Enligt Naturvårdsverket motsvarar det ökade upptaget i svensk skog % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. I egenskap av stor skogsmarksägare har Bergvik Skog både potential och vilja att bidra till det svenska målet. Vi ska minska vårt koldioxidavtryck genom att: Etablera fler vindkraftparker. Idag finns det 55 vindkraftsverk på Bergvik Skogs mark, dessa genererar tillsammans ca 0,4 TWh el per år. De ca 700 verk som därutöver är i projekteringsfasen beräknas 16 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

17 Ekonomi Miljö Socialt Vi ska upprätthålla en god lönsamhet för företaget Vi ska bidra till forskning och innovation Vi ska identifiera och planera för hantering av våra risker Vi ska minska vårt koldioxidavtryck Våra avsatta områden ska ha säkerställt höga naturvärden Vi ska minska påverkan på vatten och närliggande ekosystem Vi ska säkerställa hanteringen av fornlämningar och kulturobjekt Vi ska synliggöra sociala värden i våra skogar Vi arbetar för en god arbetsmiljö och medarbetare med hög kompetens potentiellt bidra med ytterligare 6 TWh el per år. Detta motsvarar årliga minskningar i koldioxidutsläpp med 600 miljoner ton. Öka skogsproduktionen och korta ned hyggesvilan (dvs korta ned tiden innan skogen börjar ta upp koldioxid igen). Öka biobränsleproduktionen. Idag produceras ca 0,4 TWh baserat på uttag av GROT (grenar, ris och toppar) från Bergvik Skogs mark. Ersätta plantskolornas oljepannor med alternativ uppvärmning. Säkerställa värden i avsättningar För att skapa utrymme för natur samt kulturella och sociala värden avsätter Bergvik Skog ungefär 10 % av produktionsvolymen nedanför det fjällnära området. Av dessa 10 % är ca hälften långsiktiga frivilliga avsättningar. Sedan 2009 arbetar Bergvik Skog med en storskalig översyn av de frivilliga avsättningarna. Översynen sker i samarbete med forskare, myndigheter, skogsförvaltare och ideellt arbetande naturvårdare. Ambitionen är att skydda de skogar som ger störst möjlig naturvårdsnytta med målsättningen att de avsatta områdena år 2017 ska ha säkerställt höga naturvärden. Minst 90 % av vår avsatta areal nedanför det fjällnära området har befintliga höga naturvärden, utgör viktiga skyddszoner eller är restaureringsskogar med en tydlig plan för hur höga naturvärden ska uppnås. Läs mer om naturvårdsambitioner och översynen av frivilliga avsättningar under avsnittet Hållbara strategier. Minska påverkan på vatten Bergvik Skogs övergripande ambition är att minimera påverkan på biologiska värden i naturliga vattendrag. Främst är det erosion med slamtillförsel till vattendrag förorsakat av körskador, som identifierats som ett problemområde. Bergvik Skog jobbar med miljömål för att minska allvarliga körskador, blant annat i anslutning till känsliga områden nära vatten och att överfarter av vattendrag ska ske utan att motsvarande problem uppkommer. I samarbete med våra skogliga partners Stora Enso och BillerudKorsnäs har två målsättningar tagits fram. Den övergripande ambitionen är att reducera andelen hyggen med allvarliga körskador till 2017: Andelen hyggen (%) med allvarliga körskador efter slutavverkning och markberedning ska, som ett första delmål, minst halveras, för att under nå en nivå som kan accepteras i samhället Av totalantalet allvarliga körskador vid slutavverkning ska andelen med måttlig eller stor påverkan tydligt minska. Säkerställa hantering av kulturobjekt Under föregående miljömålsperiod ( ) har det skett förbättringar i hanteringen av kulturobjekt. Kommande period ska vi säkerställa hanteringen av fornlämningar och kulturobjekt: 100 % av fornlämningar ska hanteras korrekt vid slutavverkning respektive markberedning. Minst 90 % av kulturobjekt ska hanteras korrekt vid slutavverkning respektive markberedning. Synliggöra sociala värden Bergvik Skog arbetar för social acceptans för den verksamhet som bedrivs, både den genomförda intressentdialogen och den årliga hållbarhetsredovisning är delar av detta. Därutöver är målsättningen att öka transparensen av vårt skogliga arbete, bland annat genom att på policynivå och publikt tydliggöra hur vi främjar sociala värden på det egna markinnehavet. Vi har även ambitionen att öka antalet lokala samarbeten kring markutnyttjande och sociala värden. Skapa en bra arbetsmiljö Bergvik Skogs framgång bygger bland annat på att rätt information tillvaratas och att riktiga beslut fattas, dessa parametrar är direkt kopplade till medarbetarnas kompetens och välmående. Därför arbetar vi för en god arbetsmiljö och medarbetare med hög kompetens: 100 % av medarbetare har medarbetarsamtal med närmaste chef där kompetensutvecklingsplan fastställs. De etiska riktlinjerna ska vara införda bland all personal och kommunicerad till anlitade entreprenörer. Hållbara strategier I det här avsnittet finns övergripande information om de strategier Bergvik Skog tillämpar för att uppnå ett hållbart nyttjande av resurserna skog, mark och vatten. Uppföljning av och resultat kring strategierna återfinns under respektive ansvarsområde för ekonomi, miljö och sociala frågor. Läs mer om vindkraft under Socialt ansvar Samhälle. Hållbara avverkningsnivåer Den avverkning som sker på Bergvik Skogs mark ska vara långsiktigt hållbar både till utförande och i omfattning. Den långsiktigt hållbara avverkningsnivån bestäms med hjälp av analysverktyget Heureka, utvecklat vid SLU. Avverkningsberäkningarna tar hänsyn till skogens utseende idag, framtida tillväxt, tillämpad skogsskötsel, samt de ekonomiska, sociala och ekologiska förutsätt- Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

18 ningar som verksamheten har. Med analysverktyget bestäms den hållbara avverkningsnivå som ger störst avkastning och värde på skogsinnehavet. I detta sammanhang avser långsiktigt utvecklingen under de närmaste 100 åren. Avverkningsnivån under 2012 låg på ca 85 % av den totala tillväxten. Skogsskötselns inriktning Genom en kombination av ekologisk landskapsplanering, anpassade skötselmetoder och generell hänsyn ska hanteringen av skogen bidra till att Bergvik Skogs ambitioner nås. Bergvik Skogs huvudsakliga föryngringsmetod är markberedning åtföljd av plantering av barrträd från förädlat frö. Målet för skogsskötseln är att skapa skog som utifrån rådande förhållanden skapar bäst ekonomi samtidigt som Bergvik Skogs målsättningar för naturvård samt social hänsyn uppnås. Hur skogarna brukas påverkas av ramar i skogsvårdslagstiftningen samt de frivilligt påtagna skogscertifieringarna FSC och PEFC. Grunder för miljöarbetet i skogen Huvuddelen av Bergvik Skogs marker ligger i områden, som brukats under mycket lång tid genom traditionellt jordbruk och bete, gruvdrift och ett virkesproducerande skogsbruk. För att konstruktivt bidra till bevarandet av biologisk mångfald måste särskilt värdefulla skogar bevaras och värden säkras eller återskapas i det brukade landskapet. Miljöarbetet i det brukade skogslandskapet bygger primärt på att en del av den växande skogen lämnas kvar för biologisk mångfald och andra intressen. Lämnandet av träd sker i olika skalor från det som normalt kallas generell hänsyn och som omfattar träd, trädgrupper, kantzoner och hänsynsytor till sk frivilliga naturvårdsavsättningar i form av hela bestånd. Exempel på skogar som ingår i de egna avsättningarna är nyckelbiotoper. Generella hänsynen omfattar vanligen arealer upp till 2 hektar, medan frivilliga avsättningar kan variera mellan 0,5 hektar till flera hundra hektar. Naturvärdesbedömning En naturvärdesbedömning inleder normalt all åtgärdsplanering inför större skogliga åtgärder som föryngringsavverkning, gallring, gödsling, skogsvägsbyggnad och dikning. Bedömningen sker för att identifiera nyckelbiotoper och områden med andra höga naturvärden och kulturmiljövärden. Samtidigt identifieras lämplig detaljhänsyn, naturvärdesträd, trädgrupper, lämpliga körstråk med avseende på bärighet, topografi, vattenvård etc. Den generella hänsynen är vanligen inte artspecifik utan skapar allmänt goda förutsättningar för många arter, som anses missgynnade av brukandet. Bergvik Skog införde en ny rutin för naturvärdesbedömning under 2010, vilken uppdaterades även under 2011 och Naturvårdssatsningar Bergvik Skogs övergripande målsättning för naturvårdsarbetet är att bidra till att bevara biologiska mångfald på Bergvik Skogs mark. Ramarna för Bergvik Skogs naturvårdssatsning kan sammanfattas med att arealer motsvarande 10 procent av den långsiktiga avverkningsvolymen nedanför det fjällnära området ska satsas på naturvård. Dessa arealer ska fördelas ungefär lika mellan frivilliga avsättningar och generell hänsyn. En frivillig avsättning är ett skogsområde som är minst en halv hektar stort och som är undantaget från produktionsinriktat skogsbruk. Bergvik Skog är certifierad enligt FSC och PEFC och har därför förbundit sig att avsätta minst 5 % av den produktiva skogsmarksarealen för naturvård. Bergvik Skogs egen ambition innebär att vi idag avsätter ca hektar frivilligt avsatt skogsmark nedanför det fjällnära området. Dessutom avstår Bergvik Skog från att bruka ytterligare ca hektar skog i det fjällnära området, dvs ovanför naturvårdsgränsen. Bergvik Skogs frivilliga avsättningar redovisas på Utöver de hänsynskrävande biotoper som skogsvårdslagens föreskrifter stipulerar ska lämnas, så har Bergvik Skog valt att ställa kvar volymer i ordinära barrsumpskogar på fuktig mark, där tidigare påverkan gjort att normal struktur och hydrologi minskat naturvärdena. Bergvik Skogs ambition riktas främst mot lite större objekt (0,3-1 ha) där en större stabilitet och funktion kan förväntas. Biologisk mångfald knuten till mer stabila förhållanden gynnas av de miljö- och ståndortsförhållanden som normalt råder i dessa sumpskogsmiljöer. Därmed kan arter känsliga för hyggesexponering finna en reträttplats under den fasen av skogsbeståndets levnad, samtidigt som områdenas hydrologi och koppling till närliggande vattendrag och sjöar kan hållas mer opåverkad. Bergvik Skog medverkar även aktivt i särskilda artinriktade bevarandeprojekt, som bedrivs av ideell eller offentlig naturvård och ofta inom ramen för särskilda åtgärdsprogram. Insatserna innebär att utpekade områden sköts med särskild inriktning för att gynna de utpekade arterna, men åtgärderna har därutöver positiva effekter för flera andra arter med liknande habitatkrav. Läs mer om artprojekten under avsnittet Miljöansvar. Frivilliga avsättningar och översynen Översynen innebär ingen ambitionsförändring av målsättningen för hur mycket skog som ska skyddas frivilligt av Bergvik Skog. Målet är att skydda de skogar som ger störst möjlig naturvårdsnytta. Detta åstadkoms genom att ta bort avsättningar som har lägre naturvärden och istället avsätta områden med högre naturvärden. Förhoppningsvis bidrar detta till att avsättningarna i högre utsträckning kommer att uppfylla både Bergvik Skogs egen naturvårdsambition och de nationella miljömålen. Som stöd för prioriteringen av vilken typ av skogar som bör väljas ut för avsättning har Bergvik Skog tagit hjälp av en forskarpanel. Högst prioritet som avsättningar har nyckelbiotoper, dvs områden som har sådana naturvärden att de bedöms ha en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade växter och djur. Andra prioriterade områden att avsätta är exempelvis gamla skogar med 18 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

19 höga naturvärden, äldre naturskogsartade tallskogar i myndigheternas utpekade värdetrakter för tallskog, och lövskogar med ett stort inslag av exempelvis asp, sälg eller ädellövträd. Bergvik Skog har även vissa specifika artinriktade avsättningar för att gynna hotade skogslevande arter med speciella miljökrav. För att hitta de skogar som har högst naturvärden i olika delområden tar Bergvik Skog hjälp av bla myndigheter och ideell naturvård. Innan ställning tas till om ett nytt område ska avsättas eller ett tidigare avsatt område tas bort görs en noggrann naturvärdesinventering av området. De områden som plockas bort från avsättningarna är exempelvis naturvärdestriviala, tidigare produktionsskötta, skogar som varit avsatta för att förstärka naturvärdena i en närliggande nyckelbiotop, eller områden där naturvärdena är av sådan karaktär att de till stor del kan bevaras inom ramarna för konventionellt skogsbruk med lämnad hänsyn. De tidigare avsatta områden som plockas bort kommer att brukas för skogsproduktion. De områden som tillkommer som nya avsättningar är skogar med utvecklade höga naturvärden eller skogar som med målinriktad skötsel hyser goda förutsättningar att relativt snabbt utveckla höga naturvärden. Exempel på det förra är tidigare oregistrerade nyckelbiotoper, och det senare kan vara exempelvis tallskogar lämpliga för naturvårdsbränning. Bergvik Skog har valt att företrädesvis prioritera områden för avsättning utifrån befintliga naturvärden, och förutsättningarna för detta skiljer sig åt mellan olika delar av markinnehavet beroende på bla olika skogs- och brukningshistorik. Översynen kommer därför att leda till att en större del av avsättningarna läggs i områden med naturskogsartad skog, exempelvis i Härjedalen, medan geografier som har en lång historia av skogsbruk, exempelvis Bergslagsområdet, får en lite lägre andel avsättningar än tidigare. Brand och ny kunskap om skogsbruksmetoder Brand är en av de viktigaste naturliga störningarna i det boreala skogslandskapet och det finns därför många hotade skogslevande arter som är anpassade till återkommande bränder. För att ge dessa arter möjlighet att fortleva krävs åtgärder både i frivilligt avsatta områden och i produktionsskogsbruket. En effektiv åtgärd för att nyskapa brandpräglade skogar med viktiga substrat som ex döda och brandskadade träd är naturvårdsbränning. Bergvik Skogs mål är att varje år aktivt bränna hektar skogsmark, både hyggen och frivilligt avsatt stående skog. Inom skogsbruket kan man anpassa hänsynen för att på olika sätt härma en störning orsakad av brand, ex genom att aktivt skada träd eller nyskapa död ved som lämnas kvar som hänsyn i samband med avverkning. I Effaråsen i norra Dalarna pågår just nu ett samarbetsprojekt på Bergvik Skogs mark mellan Bergvik Skog, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen i Dalarna och Skogforsk för att bla utreda konsekvenserna för biologisk mångfald av olika typer av brandhärmande åtgärder i samband med produktionsskogsbruk. Förhoppningsvis kommer resultaten inom några år att ge viktiga insikter i hur man kan naturvårdsoptimera hänsynen i samband med skogsbruk i tallskogar. Bergvik Skog hållbarhetsredovisning

20 Ekonomiskt ansvar Risker, osäkerhetsfaktorer och kostnader Bergvik Skog har identifierat och klassificerat koncernens största risker efter sannolikhet och storlek på påverkan avseende bolagets värde. De risker som har identifierats som stora är felaktig bedömning av den lånsiktiga virkesmarknaden vid värdering av den växande skogen, avsättning av mark från produktion, stormar, betesskador, avverkningsbegränsningar och priser på timmer och massaved. Nedan följer en beskrivning av hur Bergvik Skog arbetar med risker, osäkerhetsfaktorer och kostnader. Bergvik Skogs intäkter påverkas huvudsakligen av de volymer Stora Enso respektive Korsnäs avverkar på Bergvik Skogs marker samt virkesmarknadens priser. Företagets kassaflöde berörs i mindre grad av minskade avverkningsvolymer, då gällande virkesavtal med Stora Enso och Korsnäs garanterar kassaflöden genom avtalade årliga kontrakteringsvolymer. Bergvik Skogs enskilt största operationella kostnad är drivningskostnaden, det vill säga kostnaden att fälla och kvista träden samt transportera dem till bilväg. En procents prisförändring av drivningskostnader påverkar resultatet med ca 8 Mkr. En annan stor kostnad avser bolagets finansering, dvs räntekostnader. För att säkra kvalitet i tillredning av virke och tillvaratagande av virkesvärde har Bergvik Skog under 2012 anställt en medarbetare som genomför uppföljningar och revisioner av virkestillredning. Även utökade kontroller av pris- och avräkningar avseende virkeslikvider utförs inom tjänsten. Därutöver anlitas konsulter för att årligen genomföra kvalitetsuppföljningar av utförda skogliga åtgärder samt lämnad naturvårdshänsyn. För att förbättra drivningsplaneringen, sänka kostnader och minska risken för körskador satsar Bergvik Skog sedan 2011 på att beskriva hela skogsinnehavet med laserscanning. Ny indelning och nya beståndsdata med hög precision ökar noggrannheten i skogliga beslut, och heltäckande skogliga data i ett rutnät om 15x15 meter utgör ett värdefullt stöd inför och under fältarbetet vid avverkningsplanering. Det leder till minskat behov av fältmätningar i bestånden, vilket i sin tur betalar en stor del av anskaffningskostnaden för nya data. Dessutom används terrängmodeller från laserscanning som stöd vid ståndortsindelning och för att planera basvägar och basstråk vid drivning, nybrytning av skogsbilväg mm. Under våren 2012 skaffade Bergvik Skog data för hektar och ett nästan lika stort område bearbetas för leverans våren För Bergvik Skog är detta en strategisk satsning inför framtiden, arealmässigt är satsningen den största i sitt slag i världen. Bergvik Skogs markinnehav är försäkrat mot stormar. Stormen Dagmar drabbade Sverige under slutet av 2011 och under 2012 har efterarbete genomförts på Bergvik Skogs mark. Bland annat innebär stora stormfällningar att avverkningar måste genomföras i skadade skogar och liggande träd måste enligt lag omhändertas för att minimera härjningar från skadeinsekter. Inför försäljning av skogsmark upprättas enligt branschpraxis normalt en skogsbruksplan som sedan utgör en bilaga till försäljningsprospektet. Efter en i media uppmärksammad försäljning under 2012, har Bergvik Skog infört nya rutiner vid försäljning av mark ovan fjällnäragränsen. De nya rutinerna innebär att när större arealer ska säljas, kompletteras skogsbruksplanen med en särskild naturvärdesinventering som delges den nya ägaren. Sedan bolagets bildande har drygt hektar skog sålts varav har sålts till reservat. Den del som inte sålts som reservat har innehållit ca hektar avsatt mark vilket utgör ca 3 % av den totala mängden av Bergvik Skogs frivilliga avsättningar. Under samma period har bolaget förvärvat drygt hektar skogsmark vilken enligt Skogsstyrelsens genomsnittliga siffror för Sverige uppskattas innehålla ca 3,6 % nyckelbiotoper, dvs ca 600 hektar. Från tid till annan aktualiseras Bergvik Skogs ansvar för miljöproblem som förorsakats av industriell verksamhet som bedrivits av tidigare ägare till marken. Stora Enso och Korsnäs har båda lämnat garantier avseende kostnader kopplat till tidigare verksamheter på Bergvik Skogs nuvarande fastigheter. Under 2012 har fem fall av förorenad mark upptäckts. Lokal sysselsättning Vid skötseln av skogen eftersträvar Bergvik Skog att genom Stora Enso och BillerudKorsnäs anlita lokalt boende eller lokalt verksamma entreprenörer. Ambitionen 20 Bergvik Skog hållbarhetredovisning 2012

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Finansmarknadsminister Peter Norman 10 september 2013 En av Sveriges största bolagsportföljer 53 bolag 43 helägda och 10 delägda 35 förvaltas under 3 noterade TeliaSonera,

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning Kommunrevisorerna granskar Januari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 1.1 Syfte, avgränsning och metod... 3 1.2 Revisionskriterier... 4 2 Uppdrag och organisation... 5 2.1 Reglemente, mål och uppdrag...

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

PEFC Skogscertifiering

PEFC Skogscertifiering PEFC Skogscertifiering Foto: Bo Göran Backström/SKOGENbild Arbetar för ett hållbart skogsbruk Skogen förser oss med mycket. Förnybart material att bygga hus eller göra papper av till exempel. Och förnybart

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

CERTIFIERING FSC och PEFC

CERTIFIERING FSC och PEFC CERTIFIERING FSC och PEFC - Var en del av lösningen 1 Bureau Veritas Certicication är FSC Ackrediterat under registreringskod FSC-ACC-020-1996 Forest Stewardship Council A.C. 2 Bureau Veritas Certicication

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveaskog i korthet kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveriges ledande skogsföretag Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle till cirka 170 kunder inom främst

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer# 1427631, 1701103 Glommen Skog SA Postboks 1329 Vestad Revisionskriterium

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Inledning Modellen är framtagen av Skogsriket Norrbottens arbetsgrupp för Dialog och Konflikthantering bestående av medlemmar

Läs mer

Boliden. Hållbar utveckling

Boliden. Hållbar utveckling Boliden Hållbar utveckling Metaller för det moderna samhället Metaller finns i stort sett överallt i våra liv. Faktum är att det i stort sett inte finns någon vara eller tjänst som inte innehåller metaller.

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) 1 (9) LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2013-12-18 Träder ikraft

Läs mer

p.2014.1214 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Fastigheter i Linde AB

p.2014.1214 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Fastigheter i Linde AB p.2014.1214 2014-04-11 Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Fastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-05-13 89 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Ägardirektiv för Växjö Energi AB

Ägardirektiv för Växjö Energi AB Styrande dokument Ägardirektiv för Växjö Energi AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunkansliet Dokumentnamn Ägardirektiv för Växjö Energi AB Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-02-24

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Ersättningspolicy. Tre Kronor Försäkring AB

Ersättningspolicy. Tre Kronor Försäkring AB Ersättningspolicy Tre Kronor Försäkring AB Bolag: Tre Kronor Försäkring AB Beslutad av: Styrelsen i Tre Kronor Försäkring AB Fastställd: 2014-09-23 Ersätter tidigare version fastställd den: 2013-09-19

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Stadsledningskontoret RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvar Kommunfullmäktige Dokumentnamn Riktlinjer för Umeå kommunkoncerns finansiella verksamhet

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer