Hur påverkar olika ljus- och näringsförhållanden elva arter av Dipterocarpaceae?

Transkript

1 Hur påverkar olika ljus- och näringsförhållanden elva arter av Dipterocarpaceae? Ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo Elina Johansson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Biologi BIO602 Biologi: Examensarbete 15 hp VT 2014 Institutionen för Biologi och Miljövetenskap Göteborgs universitet Examinator: Ulf Molau Institutionen för Biologi och Miljövetenskap Göteborgs universitet Handledare: Bente Eriksen Molau Institutionen för Biologi och Miljövetenskap Göteborgs universitet

2 Bilderna på framsidan är lånade från och

3 Förord Fältarbetet utfördes vid INIKEA-projektet som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, IKEA och den statligt ägda organisationen Yayasan Sabah Group. Jag vill tacka min handledare Malin Gustavsson för att jag fick vara en del av projektet, och för all hjälp och vägledning. Vill även ge min handledare Bente Eriksen Molau ett tack för stöd och hjälp under examensarbetet. Tack till INIKEA:s trevliga personal som hjälpte till att assistera mig. Sist men inte minst vill jag tacka min studiegrupp på Humanistiska biblioteket för hjälp med statistiken, översättning och för det trevliga sällskapet.

4 Abstract During the last decades big areas of tropical rainforest have been lost and converted to new land uses. In the meantime many primary forests are degraded due to drought, wildfire and selective cutting. Deep knowledge of the ecology of the rainforest tree species are required to successfully restore the forests. The purpose of this study is to analyze the growth of eleven spices of Dipterocarpaceae cultured in different light and fertilization conditions. By extension the aim is to increase the knowledge about the tree species growth and adaptation to habitat factors like vegetation density, light access and topography. The experiment was performed at the INIKEA projects forest nursery in the village Luasong, Borneo. Eleven tree species were cultured in three different light levels and five different fertilization levels, seven combinations of light an fertilization in total. The light levels were created with shading nets. The light levels had shading nets with 50% shading, 70% shading or double layers of shading nets with 70% shading. To create different fertilization levels, 0,00g, 0,75g, 2,50g 4,25g or 5,00g of the fertilizer Agroblen was added to the growth medium. The results indicates no connection between fertilization, light and growth in hight. The results do indicate a connection between fertilization, light and number of leaves. The plants that were cultivated in the lowest light level had the highest amount of leaves. There were a positive correlation between fertilization and number of leaves for the plants that were cultivated in the lowest light level.

5 Sammanfattning De tropiska regnskogarna avverkas i en rasande fart. Samtidigt degraderas många regnskogar på grund av torka, bränder eller selektiv avverkning. För att kunna restaurera skogarna krävs god kunskap om ekologin hos regnskogens trädarter. Syftet med den här studien är att är att analysera tillväxten hos elva olika arter av Dipterocarpaceae som är odlade i olika ljus- och näringsförhållanden. I förlängningen är syftet att öka kunskapen om trädarternas tillväxt och anpassning till ståndortsfaktorer som vegetationstäthet, ljustillgång och topografi. Experimentet har utförts på INIKEA-projektets skogsplantskola i byn Luasong, Borneo. Elva trädarter har odlats i tre olika ljusnivåer och fem olika näringsnivåer, totalt sju stycken ljus- och näringskombinationer. Ljusnivåerna har skapats genom att planteringsbäddar har täckts med skuggningsnät med 50% skuggning, 70% skuggning eller med dubbla lager skuggningsnät med 70% skuggning. För att skapa de olika näringsnivåerna har gödningsmedlet Agroblen tillförts till växtmediet i mängderna 0,00g, 0,75g, 2,50g, 4,25g eller 5,00g. Resultatet indikerar att det inte finns något sammanband mellan näring, ljus och tillväxt i höjd för de elva trädarterna. Resultatet indikerar att det finns ett sammanband mellan ljus, näring och antal blad hos trädplantorna. Antalet blad var högst hos plantorna som odlats i den ljusnivå med minst ljus. Hos plantorna som odlats i den ljusnivån med minst ljus påverkade näringen antalet blad positivt.

6 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 4 Hypotes 4 Metod 5 Experimentdesign 5 Dataanalys 7 Resultat 9 Ljusnivåernas påverkan på antalet blad 9 Näringsnivåernas påverkan på plantornas höjd 9 Ljus- och näringsnivåernas påverkan på antalet blad 10 Ljus- och näringsnivåernas påverkan på plantornas höjd 11 Ljus- och näringsnivåernas påverkan på arterna 11 Diskussion 18 Är plantornas tillväxt i höjd beroende av näring och ljus? 18 Beror antalet blad hos plantorna på tillgången av näring och ljus? 18 Praktiska tillämpningar 19 Ekologisk diversitet hos Dipterocarpaceae 19 Slutsatser 20 Referenser 21 Bilagor 24

7 Inledning Varje år avverkas det ett område med regnskog som motsvarar den dubbla arealen av Skåne. Även fast den tropiska regnskogen idag täcker mindre än fem procent av jordens landyta utgör den habitat för ungefär 50 procent av jordens terrestra arter (Butler 2012). Det gör den till det artrikaste ekosystemet på jorden (Smith 2010). Den tropiska regnskogen spelar en viktig roll i regleringen av jordens vädersystem och fungerar som en buffert mot översvämning, torka och jorderosion (Butler 2012). Tropiska regnskogar omfattar huvudsakligen tre områden; sydöstra Asien, tropiska Syd- och Centralamerika samt västra och centrala Afrika. Skogarna är höga och täta, de domineras av vintergröna bredbladiga träd som formar en tät trädkrona (Primack & Corlett 2009; Smith 2010). Klimatet de växer i är varmt och fuktigt, och torkperioden är kort eller obefintlig (Primack & Corlett 2009). Av världens skogar så definieras 36 procent som primärskogar (Anon 2007). Primärskogar karakteriseras av att de inte har haft någon signifikant påverkan från människor eller främmande arter (Kammescheidt 2002). Genom mänsklig påverkan i form av skogsbruk och jordbruk samt genom naturliga störningar som skogsbrand, orkaner och jordskred kan primärskogarna degraderas till sekundärskogar. En sekundärskog har en lägre artdiversitet och en mer homogen struktur än en primärskog, den ursprungliga strukturen och artsammansättningen har gått förlorad (Brown & Lugo 1990). Som Veronica Luc tar upp i sin rapport Effects of ten year old enrichment plantings in a secondary dipterocarp rainforest (2010) så har skogsbrand varit den största orsaken till att skog har totalförstörts eller degraderats under de senaste två till tre decennierna i sydöstra Asien och Amazonas (Cochrane 2003; Annon 2007 refererade i Luc 2010). Det ökande antalet bränder beror på dåliga skogs- och jordbruksmetoder samt klimatfaktorer associerade med El Niño; ett irreguljärt klimatmönster som påverkar havsströmmar och atmosfäriska strömmar i Stilla Havets tropiska zon (Walsh & Newbery 1999; Annon 2007; Gorse et. al. 2012). I sydöstra Asien har en stor del av skogen omvandlats till palmoljeplantage, omvandlingen sker dock oftast efter att området först avverkats för virke (Kammescheidt 2002; Curran et al. 2004). Den största delen av avverkningen i tropiska skogar sker genom selektiv avverkning, endast stora träd av några få kommersiella arter tas bort. Processen för avlägsnandet är oerhört destruktiv, men de flesta växtarter överlever i någon form. Den föryngrade skogen skiljer sig huvudsakligen från den primära skogen genom att de relativa proportionerna av varje art ändras. Insamling av ved är mindre selektiv och leder heller oftast inte till fullständigt utdöende av arter, förutom i närheten av stora städer. Däremot dör de flesta skogsarterna ut när skog huggs ned för att göra plats för plantage, och föryngringen av skogen måste börja från grunden. Den största skillnaden mellan skogar som resulterar från selektiv avverkning och skogar som har växt tillbaka efter kalhuggning är kontinuiteten av skogstäcket. Kontinuiteten upprätthåller artdiversitet, jordstrukturer och näringskapital medan kalhuggning mer eller mindre förstör dessa (Corlett 1995). Mycket av det mest värdefulla tropiska timret kommer från träd som hör till familjen Dipterocarpaceae. Vissa av träden är små medan andra, speciellt de som tillhör släktena Shorea och Dipterocarpus, är jättar. Vanligtvis har dessa träd en rak cylindrisk stam som blir upp till 30 meter lång och fyra meter i diameter (Allaby 2006). Trädarter från familjen Dipterocarpaceae kallas för dipterocarper och deras överväldigande intryck har gjort att skogarna som de växer i kallas för dipterocarpa skogar (Appanah & Turnbull 1998). Familjen innehåller 17 släkten och ungefär 500 arter varav 267 stycken finns i Borneo (Ng 1991; Maury- Lechon & Curtet 1998). De flesta av arterna demonstrerar ett fenomen som kallas för 1

8 massblomning. Det betyder att träden har en synkroniserad blomning med efterföljande fruktsättning som sker oregelbundet i intervaller om två till tio år. Massblomningar och massfruktsättningar kan involvera så många som 200 arter inom Dipterocarpaceae (Appanah 1993, Sakai 2002). Dessa händelser tros vara kopplade med El Niño-fenomenet, hypotesen är att variationen i temperatur och/eller nederbörd triggar igång blomningen (Curran & Caniago 1999). Många av fröna saknar vilande stadium och gror inom några få dagar efter att de har fallit ner på marken, vilket gör det svårt för föryngring och förvaltning av dipterocarpa skogar (Ng 1991). Dipterocarperna är ofta klassade som skuggtåliga klimaxarter som växer långsamt, men det finns även de som växer relativt snabbt och är ljuskrävande (Appanah & Weinland 1993). Som plantor behöver de flesta av arterna mer ljus än vad som fås under krontäcket i en stängd dipterocarp skog, men mindre än vad som fås i ett öppet solexponerat område. Hos de mest skuggtåliga dipterocarperna kan plantan överleva i över tio år under ett krontäcke och inte växa nämnvärt i höjd förrän en lucka skapas (Tuomela et. al. 1996; Kuusipalo et.al 1997; Ashton 1998). I den primära skogen spelar luckdynamik en viktig roll för föryngringen av dipterocarper (Appanah & Weinland 1993). Naturliga luckor uppstår när träd eller grenar faller ner, och i dessa luckor får dipterocarpernas föryngring ett övertag jämfört med omgivande föryngring (Kuusipalo et. al. 1997). Hos starkt störd skog som har blivit utsatt för exempelvis avverkning eller brand skapas stora luckor och öppningar som istället återetableras med pionjärträd, vilka kommer att konkurrera ut klimaxarterna som dipterocarperna tillhör (Withmore 1984; Nykvist 1996). Kunskapen om familjen Dipterocarpaceae är knapphändig, även fast det har forskats om den i nära ett århundrade. Förutom några klassiska studier om taxonomi och silvikultur är de flesta andra studier fragmenterade (Symington 1943; (Troup 1921; Wyatt-Smith 1963; Appanah & Turnbull 1998). Tillväxt är den process som gör så att ett träd ökar i antal blad, stamlängd och stamdiameter (Rayburn 1993). Träden får sin energi från solen genom fotosyntes. Fotosyntes sker genom att det gröna pigmentet i bladen, klorofyllen, absorberar energi från solljuset och konverterar den till kemisk energi som sedan kan användas som bränsle i olika reaktioner och aktiviteter (Rayburn 1993, Evert & Eichhorn 2013). Den kemiska energin lagras i kolhydratsmolekyler som är syntetiserade av koldioxid och vatten (Evert & Eichhorn 2013). Hur träden använder energin beror på vilket utvecklingsstadium de befinner sig i och på miljöförhållanden (Rayburn 1993). Förutom fotosyntesen behöver träden även ta upp vissa ämnen från omgivningen. Ämnena används i de komplexa biokemiska reaktioner som är nödvändiga för att underhålla trädens celler och för tillväxt. En stor del av trädens evolutionära utveckling involverar strukturella och funktionella specialiseringar som är nödvändiga för ett effektivt upptag av dessa ämnen och deras distribution. Träden kan syntetisera alla aminosyror och vitaminer som de behöver genom att använda produkterna av fotosyntesen samt genom att använda oorganiska näringsämnen från omgivningen (Evert & Eichhorn 2013). I sydöstra Asien avverkas skog med den högsta årliga hastigheten i världen. Detta område har även den största andelen av hotade kärlväxtarter i tropikerna (Sodhi. et. al. 2010). I den malaysiska delstaten Sabah på ön Borneo (se figur 1) har områdena med primärskog snabbt minskat, från att 1953 omfatta ungefär 86 procent till att 2012 omfatta mindre än 50 procent (McMorrow & Talip 2001; Reynolds et al. 2011). Reduceringen av skogstäcket leder till att många djur- och växtarter hotas och dör ut lokalt, vilket inkluderar många ekologiskt och ekonomiskt värdefulla timmerarter inom familjen Dipterocarpaceae (Sodhi et. al. 2010). INIKEA-projektet är ett skogsrestaureringsprojekt som startades 1998 i den sydöstra delen av Sabah, nära byn Luasong (se figur 2). Projektet är ett samarbete mellan den statligt ägda 2

9 organisationen Yayasan Sabah Group och IKEA. Yayasan Sabah Group har från tidigt 70-tal förvaltat över en miljon hektar tropisk regnskog genom en hundraårig skogskoncession. Sveriges lantbruksuniversitet har varit involverade i projektet genom att tillhandahålla konsultation. Det huvudsakliga målet med samarbetet är att öka biodiversiteten i den sekundära skogen genom berikande plantering med inhemska arter. Yayasan Sabah Group reserverade från början ett område med hektar skog för projektet, men adderade 2003 ytterligare 4200 hektar. Den totala projektytan är nu på hektar. Under projektets första fas ( ) var målet att restaurera 5000 hektar degraderad skog. Under fas två ( ) och fas tre ( ) är målet att restaurera ytterligare 3500 respektive 4000 hektar. Den totala budgeten för restaurera dessa hektar samt för ett tioårigt underhåll har uppskattats till 13 miljoner dollar (Alloysius 2010). Fig. 1 Karta över sydöstra Asien och Sabah (Wikipedia 2009, bilden är manipulerad). Fig. 2 Karta över INIKEA-projektets experimentplats (Forshed 2006, bilden är manipulerad). 3

10 Det finns flera skäl till varför det är så viktigt att bevara de tropiska sekundärskogarna. Dipterocarperna utgör viktigt timmer, både globalt och för inhemskt bruk, och skogarna är källor till en mängd olika smärre produkter som många människor i skogsområdena är beroende av för sin överlevnad (Panayotou & Ashton 1992). Skogarna är en produkt av mänsklig aktivitet och är ofta belägna nära mänskliga bosättningar. Det är känt att trädarter i sekundärskog har många ekologiska egenskaper som gör dem värdefulla och användbara för människor. Betydande tryck kommer att avlägsnas från primärskogarna om sekundärskogarna kan förvaltas hållbart för att tillfredsställa människans behov. Hållbart brukande av sekundärskogar kan sakta ner expansionen av nyetablerade bosättningar i orörda områden. Sekundärskogarnas snabbt växande ekosystem kan bättre tillgodose människans behov av träprodukter. Takten för sekundärskogens nettoprimärproduktion överstiger primärskogens med en faktor av två. Betydande arealer med primärskog skulle inte längre behövas till människans konsumtion om bara en bråkdel av sekundärskogarna användes till att göra produkter. Snabbt sammanfattat kan man säga att den höga produktiviteten i sekundärskogar är en tillgång för bevarandet. En annan viktig roll som sekundärskogarna har är att de kommer att skapa framtidens mogna ekosystem. I många fall ger de förutsättningar som hjälper till att förbättra jord- och vattenkvaliteten eller att bevara genetiskt material, näring och fukt. Alla dessa funktioner är av stor betydelse för att bevara biodiversiteten i tropikerna (Brown & Lugo 1990). De dipterocarpa skogarnas flora och fauna är bland de artrikaste i världen. Om träden fortsätter att huggas ned i samma takt kommer många djur- och växtarter att gå förlorade för alltid (Whitmore 1975). Syfte Syftet med det här arbetet är att analysera tillväxten hos elva olika arter av dipterocarper som är odlade i tre olika ljusnivåer och fem olika näringsnivåer, totalt sju stycken ljus- och näringskombinationer. I förlängningen är syftet att öka kunskapen om trädarternas tillväxt och anpassning till ståndortsfaktorer som vegetationstäthet, ljustillgång och topografi. Hypotes Hypotesen är att en riklig tillgång på ljus kommer att ge få blad medan en låg tillgång på ljus kommer att ge många blad. En riklig tillgång på näring kommer att ge höga plantor och en låg tillgång på näring kommer att ge låga plantor. En hög tillgång på ljus och näring kommer att ge höga plantor med få blad. En hög tillgång på ljus och en låg tillgång på näring kommer ge låga plantor med få blad. Om plantorna får mycket näring men lite ljus kommer plantorna att bli höga med många blad. När både ljus- och näringstillgången är låg kommer plantorna att ha lite resurser både för att producera blad och föra att växa, men kommer att använda de resurser som finns till bladen. Vid låg ljustillgång är näringen som plantorna tar upp genom rötterna extra viktig för att kunna utveckla fler blad. 4

11 Metod Experimentdesign Experimentet har utförts på INIKEA-projektets skogsplantskola i byn Luasong, Sabah. Elva olika trädarter har odlats i fem olika ljusnivåer och fem olika näringsnivåer. I experimentet finns det 28 stycken planteringsbäddar, och i dessa har olika kombinationer av ljus och näring slumpats fram enligt modellen central composite design. Totalt finns det nio olika kombinationer av ljus- och näringsnivåer. Tanken med de olika nivåerna är att de ska täcka in ett spektrum av ljus och näring som innefattar allt från för mörkt till för ljust och inget gödsel till för mycket gödsel. Plantorna är naturligt föryngrade och insamlade från projektets skogsreservat och har sedan drivits upp i plantskolan. Plantorna placerades vid ankomsten till plantskolan i var sin polybag (liten plastpåse som täcker rötterna). Hos fyra av de fem olika näringsnivågrupperna är polybagen gödslad med konstgödslet Agroblen i olika dosering. Hos den resterande gruppen är inget gödsel tillfört. Agroblen har en slow release funktion, vilket innebär att näring släpps från gödselkulorna under ca åtta månader till ett år. Ingen ytterligare näring tillförs till någon utav grupperna under experimentets gång eller vid utplantering. Inga pesticider används i projektet, skadeinsekter plockas bort för hand. L2:N2 L3:N5 L4:N2 L1:N3 L3:N3 L5:N3 L2:N4 L3:N1 L4:N4 Fig. 3 Experimentdesign för ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo, där 11 arter av Dipterocarpaceae odlats under nio olika ljus- och näringsförhållanden. Ljusnivåerna går från mycket ljus (L1) till lite ljus (L5), näringsnivåerna går från lite näring (N1) till mycket näring (N5). Experimentdesignen är enligt modellen central composite design. 5

12 Central composite design Faktor 1 Faktor 2 Ljus Näring Odlingsbäddar (körningar) 28 Hörnpunkter 12 Stjärnpunkter 8 Mittpunkter 8 Tabell 1 Experimentdesign för ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo, där 11 arter av Dipterocarpaceae odlats under nio olika ljus- och näringsförhållanden. Experimentdesignen är enligt modellen central composite design. Kod N1 N2 N3 N4 N5 Näringstillförsel av Agroblen 0,00 g 0,75 g 2,50 g 4,25 g 5,00 g Tabell 2 Olika näringsnivåer som använts i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo, där 11 arter av Dipterocarpaceae odlats under olika ljus- och näringsförhållanden. Näringsnivåerna går från lite näring (N1) till mycket näring (N5). Planteringsbäddarna har skuggningsnät som väggar och tak. Ljusnivåerna har skapats genom variationer i skuggningsnätens tjocklek och antal lager av skuggningsnät. Det behövs tre remsor nät för att täcka hela bäddens tak. I den nivån med mest ljus är en remsa uppsatt i mitten av taket, rakt ovanför planteringsbädden. I de övriga nivåerna är planteringsbäddarna täckta med ett lager skuggningsnät med 50% skuggning, 70% skuggning eller med dubbla eller trippla lager skuggningsnät med 70% skuggning. Kod L1 Skuggning Remsa L2 50 % L3 70 % L4 70 % + 70 % L5 70 % + 70 % + 70 % Tabell 3 Olika ljusnivåer som använts i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo, där 11 arter av Dipterocarpaceae odlats under olika ljus- och näringsförhållanden. Ljusnivåerna går från mycket ljus (L1) till lite ljus (L5). 6

13 Kombinationer Antal replikat L3:N3 8 L2:N2 3 L2:N4 3 L4:N2 3 L4:N4 3 L1:N3 2 L5:N3 2 L3:N1 2 L3:N5 2 Tabell 4 Nio olika kombinationer av ljus- och näringsnivåer som använts i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Ljusnivåerna går från mycket ljus (L1) till lite ljus (L5), näringsnivåerna går från lite näring (N1) till mycket näring (N5). Tabellen visar även hur många replikat det finns av varje kombination. Planteringsbäddarna ligger i ett rutnät som är alfabetiskt numrerat från A till K längst långsidan och numrerat från 1 till 5 längs kortsidan (se bilaga 1). Vilka ljus- och näringsnivåer som en viss planteringsbädd har är framslumpat med hjälp av en slumptalsgenerator. I varje planteringsbädd finns elva olika arter av familjen Dipterocarpaceae med 31 plantor per art. Individernas placeringar är numrerade och numreringen går från kortsida till långsida (se bilaga 2). Första och sista raden i planteringsbädden är buffert, där står ett släkte som inte innefattas i experimentet (Heritiera sp.). Från andra raden har artordningen slumpats fram. Arter Dryobalanops keithii Parashorea tomentella Shorea parvifolia Dryobalanops lenceolata Shorea Fallax Shorea pauciflora Parashorea malaanonan Shorea leprosula Shorea xantophylla Parashorea symthiesii Shorea leptoderma Tabell 5 Elva arter av Dipterocarpaceae som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Vid experimentets start gjordes en första inventering, inklusive en destruktiv sampling. Variabler som mättes var överlevnad, tillväxt i höjd och diameter vid basen, antal blad, torrvikt av rot, stam och blad, samt specific leaf area. Efter sex månader i plantskolan gjordes en andra inventering där noterades höjd, diameter vid stambasen och antal blad. Ett år efter experimentets start upprepades den stora inledande inventeringen. Då mättes igen överlevnad, tillväxt i höjd och diameter vid basen, antal blad, torrvikt av rot, stam och blad, samt specific leaf area. Dataanalys Den data som använts i det här arbetet är datan från den andra inventeringen som gjordes efter sex månader i plantskolan. Från ljusnivå ett och två fanns det endast 62 plantor per art och nivå. För att få statistisk signifikans i mina resultat har jag därför valt bort datan från dessa ljusnivåer. Jag analyserade datan för ljusnivå två till fyra, näringsnivå ett till fem samt 7

14 ljus- och näringskombinationerna 2:2, 2:4, 3:1, 3:3, 3:5, 4:2, 4:4. Eftersom trädens höjd och diameter samvarierade beslutade jag mig för att endast använda höjd och antal blad. Orginalfilen finns på ett Excelark och innehöll rådata från 9548 trädplantor (höjd, diameter, antal blad och antal överlevande) samt förkortningar för arternas namn och vilket nummer varje planta hade i planteringsbädden. För att analysera och undersöka hur höjd och antal blad påverkas av olika ljus- och näringsnivåer använde jag mig av Open Office och SPSS Statistics version 22. I SPSS Statistics gjorde jag fyra Kruskal-Wallis-test för varje art (näring/höjd, ljus/antal blad, kombinationer/höjd, kombinationer/antal blad). Detta test använde jag mig av eftersom min data inte var normalfördelad. Kruskal-Wallis-testet visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad för plantorna odlade i de olika ljus- och näringsnivåerna. I samma program gjorde jag även fyra låddiagram (näring/höjd, ljus/antal blad, kombinationer/ höjd, kombinationer/antal blad) för varje art för att kunna analysera vad som hänt med plantorna. 8

15 Resultat Ljusnivåernas påverkan på antalet blad Statistisk signifikant skillnad mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) finns för åtta av elva arter. För P. tomentella överensstämmer resultatet helt med hypotesen, det vill säga att medelantalet blad ökar för varje ljusnivå. För D. lanceolata, S. pauciflora och S. leprosula är medelantalet blad samma i ljusnivå två och tre för att sedan öka i ljusnivå fyra. För D. keithii, S. leptoderma, S. fallax, S. xantophylla, S. parvifolia och P. symthiesii minskar medelantalet blad från ljusnivå två till nivå tre för att sedan öka till det högsta medelantalet i ljusnivå fyra. För P. malaanonan är medelantalet blad samma för ljusnivå två och fyra, medelantalet blad minskar i nivå tre. Medelantalet blad är högst i ljusnivå fyra för 10 av 11 arter och samma som i ljusnivå två hos en art. Medelantalet blad är lägre i ljusnivå tre än i nivå två för sju av 11 arter. Arter D. lanceolata D. keithii S. pauciflora S. leptoderma S. fallax S. xantophylla Signifikans Ja Nej Ja Ja Ja Ja P-värde 0,006 0,140 0,010 0,001 0,010 0,021 Stämmer med hypotes Delvis Delvis Delvis Delvis Delvis Delvis Arter S. parvifolia S. leprosula P. tomentella P. symthiesii P. malaanonan Signifikans Ja Ja Nej Nej Ja P-värde 0,000 0,001 0,821 0,196 0,001 Stämmer med hypotes Delvis Delvis Ja Delvis Nej Tabell 6 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i antal blad för trädplantor som odlats i tre olika ljusnivåer i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Näringsnivåernas påverkan på plantornas höjd Statistisk signifikant skillnad i höjd för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) finns inte för någon utav arterna. Inget resultat stämmer helt överens med hypotesen, inte hos någon av arterna ökade medelhöjden för varje näringsnivå. För S. fallax ökar medelhöjden från näringsnivå ett till tre. Medelhöjden för näringsnivå tre och fyra är lika hög och ökar därefter upp till nivå fem. För S. parvifolia ökar medelhöjden från näringsnivå ett till tre. Medelhöjden för näringsnivå fem är näst högst och medelhöjden för näringsnivå fyra är högst. Inget samband går att utläsa för de övriga resultaten. 9

16 Arter D. lanceolata D. keithii S. pauciflora S. leptoderma S. fallax S. xantophylla Signifikans Nej Nej Nej Nej Nej Nej P-värde 0,060 0,569 0,463 0,753 0,117 0,466 Stämmer med hypotes Nej Nej Nej Nej Delvis Nej Arter S. parvifolia S. leprosula P. tomentella P. symthiesii P. malaanonan Signifikans Nej Nej Nej Nej Nej P-värde 0,120 0,110 0,468 0,079 0,077 Stämmer med hypotes Delvis Nej Nej Nej Nej Tabell 7 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd för trädplantor som odlats i fem olika näringsnivåer i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får. Ljus- och näringsnivåernas påverkan på antalet blad Statistisk signifikant skillnad mellan antal blad för plantorna odlade i de sju olika ljus- och näringsnivåerna finns för nio av elva arter. I ljusnivå två ökar medelantalet blad med näringen för D. lanceolata, S. leptoderma och S. xantophylla,. För S. fallax. och P. malaanonan är medelantalet blad oförändrat. I ljusnivå tre ökar medelantalet blad med näringen för S. parvifolia, S. leprosula och P. tomentella. För S. leptoderma och P. malaanonan ökar medelantalet blad från kombination 3:1 till 3:3 för att sedan minska i kombination 3:5. I ljusnivå fyra ökar medelantalet blad med näringen D. lanceolata, D. keithii, S. pauciflora, S. xantophylla, S. parvifolia, S. leprosula och P. tomentella. För S. fallax, P. symthiesii och P. malaanonan är medelantalet blad oförändrat. Arter D. lanceolata D. keithii S. pauciflora S. leptoderma S. fallax S. xantophylla Signifikans Ja Ja Ja Ja Ja Ja P-värde 0,000 0,000 0,002 0,012 0,001 0,000 Stämmer med hypotes Delvis Delvis Delvis Delvis Delvis Delvis Arter S. parvifolia S. leprosula P. tomentella P. symthiesii P. malaanonan Signifikans Ja Ja Nej Nej Ja P-värde 0,000 0,000 0,676 0,299 0,000 Stämmer med hypotes Delvis Delvis Ja Delvis Nej Tabell 8 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i antal blad för trädplantor som odlats i sju olika kombinationer av ljus- och näringsnivåer i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. 10

17 Ljus- och näringsnivåernas påverkan på plantornas höjd Statistisk signifikant höjdskillnad mellan plantorna odlade i de sju olika ljus- och näringsnivåerna finns endast för en av elva arter. Inget samband mellan ljus och höjd går att utläsa från resultaten. Arter D. lanceolata D. keithii S. pauciflora S. leptoderma S. fallax S. xantophylla Signifikans Ja Nej Nej Nej Nej Nej P-värde 0,016 0,797 0,497 0,830 0,202 0,559 Stämmer med hypotes Nej Nej Nej Nej Delvis Nej Arter S. parvifolia S. leprosula P. tomentella P. symthiesii P. malaanonan Signifikans Nej Nej Nej Nej Nej P-värde 0,232 0,134 0,487 0,195 0,131 Stämmer med hypotes Delvis Nej Nej Nej Nej Tabell 9 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd för trädplantor som odlats i sju olika kombinationer av ljus- och näringsnivåer i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får. Ljus- och näringsnivåernas påverkan på arterna Dryobalanops lanceolata Statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) samt för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Resultatet för antal blad, både för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) och plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, stämmer delvis överens med hypotesen. Hos plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) finns det i snitt 2,1 blad i ljusnivå två och tre, för att sedan öka till 2,4 blad i nivå fyra. Ökad näring i ljusnivå två leder till att medelantalet blad ökar med 0,3 stycken. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att medelantalet blad minskas med 0,5 stycken. När näringen ökas i ljusnivå fyra ökar medelantalet blad med 0,5 stycken. Statistisk signifikant skillnad finns för medelhöjden hos plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. För plantorna odlade i de fem näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) finns ingen statistisk signifikant höjdskillnad. Inget samband mellan ljus, näring och höjd går att utläsa från resultaten. Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Ja Nej Ja Ja P-värde 0,006 0,060 0,000 0,016 Stämmer med hypotes Delvis Nej Delvis Nej Tabell 1o Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos D. lanceolata som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. 11

18 Dryobalanops keithii Statistisk signifikant skillnad mellan antal blad finns hos plantorna odlade i de sju kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, men inte hos plantorna som är odlade i de tre ljusnivåerna (utan hänsyn till näring). Resultatet för antal blad hos plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer stämmer delvis överens med hypotesen. Ökad näring i ljusnivå två leder till att medelantalet blad minskar med 0,1 stycken. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att medelantalet blad minskas med 0,3 stycken. När näringen ökas i ljusnivå fyra ökar medelantalet blad med 0,8 stycken. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Nej Nej Ja Nej P-värde 0,140 0,569 0,000 0,797 Stämmer med hypotes Delvis Nej Delvis Nej Tabell 11 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos D. keithii som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Shorea pauciflora Statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) samt för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Resultatet för antal blad hos plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, stämmer delvis överens med hypotesen. Hos plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) finns det i snitt 3,0 blad i ljusnivå två och tre, för att sedan öka till 3,2 blad i nivå fyra. Ökad näring i ljusnivå två leder till att medelantalet blad minskar med 0,3 stycken. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att medelantalet blad minskas med 0,5 stycken. När näringen ökas i ljusnivå fyra ökar medelantalet blad med 0,1 stycken. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Ja Nej Ja Nej P-värde 0,010 0,463 0,002 0,497 Stämmer med hypotes Delvis Nej Delvis Nej Tabell 12 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos S. pauciflora som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Shorea leptoderma Statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) samt för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Resultatet för antal blad, både för plantorna 12

19 odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) och plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, stämmer delvis överens med hypotesen. Medelantalet blad hos plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) minskar från ljusnivå två till nivå tre, från 2,5 till 2,4 stycken. I ljusnivå fyra ökar medelantalet blad till 2,7 stycken. Ökad näring i ljusnivå två leder till att medelantalet blad minskar med 0,2 stycken. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att medelantalet blad ökar med 0,1 stycken från kombination 3:1 till 3:3, för att sedan minska med 0,3 blad i kombination 3:5. När näringen ökas i ljusnivå fyra minskar medelantalet blad med 0,3 stycken. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Ja Nej Ja Nej P-värde 0,001 0,753 0,012 0,830 Stämmer med hypotes Delvis Nej Delvis Nej Tabell 13 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos S. leptoderma som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Shorea fallax Statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) samt för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Resultatet för antal blad, både för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) och plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, stämmer delvis överens med hypotesen. Medelantalet blad hos plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) minskar från ljusnivå två till nivå tre, från 3,1 till 3,0 stycken. I ljusnivå fyra ökar medelantalet blad till 3,4 stycken. Ökad näring i ljusnivå två påverkar inte medelantalet blad. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att medelantalet blad minskar med 0,9 stycken. När näringen ökas i ljusnivå fyra påverkas inte medelantalet blad. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Ja Nej Ja Nej P-värde 0,010 0,117 0,001 0,202 Stämmer med hypotes Delvis Delvis Delvis Delvis Tabell 14 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos S. fallax som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. 13

20 Shorea xantophylla Statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) samt för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Resultatet för antal blad, både för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) och plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, stämmer delvis överens med hypotesen. Medelantalet blad hos plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) minskar från ljusnivå två till nivå tre, från 2,0 till 1,9 stycken. I ljusnivå fyra ökar medelantalet blad till 2,2 stycken. Ökad näring i ljusnivå två leder till att medelantalet blad ökar med o,3 stycken. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att medelantalet blad minskar med 0,7 stycken. När näringen ökas i ljusnivå fyra ökar medelantalet blad med 0,2 stycken. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Ja Nej Ja Nej P-värde 0,021 0,466 0,000 0,559 Stämmer med hypotes Delvis Nej Delvis Nej Tabell 15 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos S. xantophylla som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Shorea parvifolia Statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) samt för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Resultatet för antal blad, både för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) och plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, stämmer delvis överens med hypotesen. Medelantalet blad hos plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) minskar från ljusnivå två till nivå tre, från 4,5 till 4,1 stycken. I ljusnivå fyra ökar medelantalet blad till 4,7 stycken. Ökad näring i ljusnivå två leder till att medelantalet blad minskar med o, 1 stycken. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att medelantalet blad ökar med 1,3 stycken. När näringen ökas i ljusnivå fyra ökar medelantalet blad med 0,3 stycken. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. 14

21 Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Ja Nej Ja Nej P-värde 0,000 0,120 0,000 0,232 Stämmer med hypotes Delvis Delvis Delvis Delvis Tabell 16 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos S. parvifolia som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Shorea leprosula Statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) samt för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Resultatet för antal blad, både för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) och plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, stämmer delvis överens med hypotesen. Hos plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) finns det i snitt 3,7 blad i ljusnivå två och tre, för att sedan öka till 4,1 blad i nivå fyra. Ökad näring i ljusnivå två leder till att medelantalet blad minskar med o,1 stycken. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att medelantalet blad minskar med 0,5 stycken. När näringen ökas i ljusnivå fyra ökar medelantalet blad med 0,5 stycken. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Ja Nej Ja Nej P-värde 0,001 0,110 0,000 0,134 Stämmer med hypotes Delvis Nej Delvis Nej Tabell 17 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos S. leprosula som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Parashorea tomentella Ingen statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. 15

22 Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Nej Nej Nej Nej P-värde 0,821 0,468 0,676 0,487 Stämmer med hypotes Ja Nej Ja Nej Tabell 18 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos P. tomentella som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Parashorea symthiesii Ingen statistisk signifikant skillnad finns mellan antal blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) eller i för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Nej Nej Nej Nej P-värde 0,196 0,079 0,299 0,195 Stämmer med hypotes Delvis Nej Delvis Nej Tabell 19 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos P. symthiesii som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. Parashorea malaanonan Statistisk signifikant skillnad finns mellan antalet blad för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) samt för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. Resultatet för antal blad, både för plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) och plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer, stämmer inte överens med hypotesen. Hos plantorna odlade i de tre olika ljusnivåerna (utan hänsyn till näring) finns det i snitt 3,0 blad i ljusnivå två och fyra. I ljusnivå tre finns det i snitt 2,7 blad. Ökad näring i ljusnivå två påverkar inte medelantalet blad. Ökad näring i ljusnivå tre leder till att antalet medelblad ökar med 0,4 stycken från kombination 3:1 till 3:3, för att sedan minska med 0,4 blad i kombination 3:5. När näringen ökas i ljusnivå fyra påverkas inte medelantalet blad. Ingen statistisk signifikant skillnad i höjd finns för plantorna odlade i de fem olika näringsnivåerna (utan hänsyn till ljus) eller för plantorna odlade i de sju olika kombinationerna av ljus- och näringsnivåer. 16

23 Ljus/blad Näring/höjd Kombination/blad Kombination/höjd Signifikans Ja Nej Ja Nej P-värde 0,001 0,077 0,000 0,131 Stämmer med hypotes Nej Nej Nej Nej Tabell 20 Tabellen visar om det finns någon signifikant skillnad i höjd eller antal blad hos P. malaanonan som odlats under olika ljus- och näringsförhållanden i ett plantskoleexperiment i Sabah, Borneo. Tabellen visar även om resultatet överensstämmer med hypotesen som är att trädplantorna blir högre ju mer näring de får och kommer att ha fler blad desto mindre ljus de får. 17

24 Diskussion Är plantornas tillväxt i höjd beroende av näring och ljus? Den här studien indikerar att det inte finns något sammanband mellan tillväxt i höjd och tillgång på näring och ljus, och inte heller tillväxt i höjd och tillgång på näring utan hänsyn till ljus. Statistisk signifikant höjdskillnad mellan plantorna odlade i de sju olika ljus- och näringsnivåerna fanns endast för en av elva arter, D. lanceolata. En felkälla kan vara att rötterna hos flera av plantorna växte igenom sina polybagar och ner i marken. På så sätt fick dessa plantor extra näring utöver den näring som eventuellt tillfördes i början. Det är även en viss konkurrens om ljus mellan plantorna i en box. Ljusmätningarna som gjorts i planteringsbäddarna var inte färdiga när jag gjorde min dataanalys, så en annan orsak till resultatet kan vara att de bäddar som ligger i söderläge fått mer ljus än de i norrläge. Andra studier som har gjorts med olika ljusnivåers påverkan på tillväxten hos plantor av regnskogsträd har visat väldigt varierande resultat. Philipson m. fl. (2011) fann att plantorna växte bäst med 3% eller 18% av fullt solljus. Poorter (1999) fann att plantorna istället växte bäst i 25% eller 50% av fullt solljus. Inte i någon av studierna hittades det någon negativ korrelation, arter som växte bra i en av ljusnivåerna växte inte dåligt i de andra. En av orsakerna till att resultaten varierar så mycket kan vara att i studien som Philipson m. fl. (2011) utförde var 18% solljus den högsta nivån av solljus som testades. En del arter kanske skulle ha haft en högre tillväxt vid ännu högre nivåer av solljus. En annan orsak kan vara att valet av arter skiljde sig mellan studierna. När det kommer till näring och tillväxt hos dipterocarpa plantor går resultaten även där isär. Turner, Brown & Newton (1993) fann att tillförseln av näring inte hade någon påverkan på plantornas höjd. Vincent & Davies (2003) fann det motsatta, näringen var den faktor som påverkade tillväxten mest. Att resultaten skiljer sig så för olika studier visar på hur komplexa träden är och att tillväxten påverkas av flera olika faktorer som till exempel topografi, vegetationstäthet, krontäckningsgrad och markemi. Plantornas växer inte bara på höjden utan ökar även i stamdiameter och bildar grenar. Beror antalet blad hos plantorna på tillgången av näring och ljus? Den här studien indikerar att antalet blad är beroende av ljus och även av näring när ljustillgången är låg. Enligt hypotesen skulle plantorna få mer blad desto mindre ljus de odlades i. Resultatet visar att antalet blad är lägst i ljusnivå tre och högst i ljusnivå fyra. Eftersom ljusmätningarna inte var färdig när jag gjorde dataanalysen så vet jag inte om alla planteringsbäddar i en ljusnivå har haft samma ljusinsläpp eller om de i söderläge har haft mer ljus än de i norr. En annan sak som är värd att tänka på är att plantorna inte hade hunnit utveckla så många blad. De arter med signifikant skillnad mellan antalet blad odlade i de tre olika ljusnivåerna hade i snitt 3,0 blad i ljusnivå två, 2,9 blad i ljusnivå tre och 3,2 blad i ljusnivå fyra. Datan som jag har analyserat kommer från inventeringen som gjordes när plantorna hade varit i plantskolan i sex månader. För att med större säkerhet kunna säga hur ljusnivåerna påverkar antalet blad behöver även datan från den inventeringen som gjordes efter ett år analyseras. Porter (1999) fann i sin studie om ljusnivåers påverkan på tillväxten hos dipterocarpa plantor att bladytan i förhållande till total växtmassa minskade logaritmiskt med ökat ljusinsläpp, vilket stöder min hypotes. Dock behöver inte antalet blad och total bladyta helt korrelera, då bladens storlek också skiljer sig mellan plantor av samma art. Den här studien indikerar att antalet blad ökar med tillsatt näring om ljustillgången är låg. Enligt hypotesen är ljuset den viktigaste faktorn för antalet blad hos plantorna. Finns det 18