Årsredovisning för Regionförbundet Uppsala län antogs av Förbundsfullmäktige den 22 april 2015

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Årsredovisning för Regionförbundet Uppsala län antogs av Förbundsfullmäktige den 22 april 2015 Omslagsbild: Örnen (lat. Aquila) är Upplands landskapsstjärnbild. Den finns på norra stjärnhimlen och ligger några grader över himmelsekvatorn. Örnen var en av de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest. För att lätt hitta Örnens stjärnbild är sommaren den bästa tidsperioden. Först ska man ställa sig så att man har Karlavagnen i ryggen och leta efter tre ljusstarka stjärnor. Stjärnorna bildar en triangel. En av stjärnorna i triangeln är Altair, den starkaste stjärnan i Örnens stjärnbild. Denna triangel brukar kallas för Sommartriangeln. Den bildas av Altair i Örnens, Vega i Lyrans och Deneb i Svanens stjärnbilder. Sommartriangeln

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Nya ordföranden har ordet 4 Förbundsstyrelsens ordförande har ordet 4 Regiondirektören har ordet 5 Hur går det för Uppsala län? 6 Strategiska insatser 6 Samlad måluppfyllelse 7 Regionförbundets arbetsformer 7 Kansliet 8 Särskild rapport om det regionala strategiska folkhälsoarbetet 14 Särskild rapport om Almi Företagspartner Uppsala AB 15 Ekonomisk redogörelse 16 3

4 Förvaltningsberättelse 2014 Nya ordföranden har ordet 2014 var ett valår och jag blev vald till ny ordförande i förbundsstyrelsen. Det innebär att jag är ordförande när styrelsen lämnar förslag på årsredovisning till förbundsfullmäktige för 2014 men jag överlåter till min företrädare att redovisa det föregående året nedan. Jag kan däremot konstatera att det nya året börjar med spännande utmaningar för Regionförbundet Uppsala län, där arbetet med att bilda Region Uppsala tillsammans med landstinget och i samarbete med länets kommuner redan är i full gång. Regionala utvecklingsstrategin (RUS) som förbundsfullmäktige kommer att besluta om i december 2016 är det styrande dokumentet vilket den nya regionen tar avstamp ifrån för att skapa en region där människor vill bo, arbeta och bilda familj. Men det kräver att vi som politiker tillsammans med invånarna kan skapa Det kräver att vi som politiker tillsammans med invånarna kan skapa en hållbar, konkurrenskraftig och attraktiv region. en hållbar, konkurrenskraftig och attraktiv region. Avslutningsvis vill jag tacka min företrädare Cecilia Forss för ett gott ordförandeskap och samarbete i styrelsen. Johan Edstav (MP) Förbundsstyrelsens ordförande (2015-) Förbundsstyrelsens ordförande har ordet 2014 var det stora förberedelseåret. Strukturfondsprogrammen för Östra Mellansverige, en del i partnerskapet för EU 2020 blev klart. EU-kommissionen godkände programmen i december Arbetet har gjorts tillsammans med övriga regionerna i NUTSII -området men Regionförbundet Uppsala län har haft ansvaret för viktiga delar av programmen (NUTS står för Nomenclature des Unités Statistiques och är EU:s regionindelning). Den nu påbörjade sjuårsperioden kommer att ge en bättre sammanhållen och mer genomtänkt satsning på tillväxten tillsammans med de övriga EU-fonderna. Efter många års statligt utredande kunde vi konstatera att det inte blev några nya storregioner. Däremot ansökte flera landsting om att ta över det regionala utvecklingsansvaret och därmed ombilda landstingen till regioner med beskattningsrätt. Även Uppsala län har förberett inför en ombildning men landstinget har ännu inte ansökt hos regeringen att få bilda regionkommun. Uppsala län kan nu studera hur andra län organiserat sina regioner och ta tillvara positiva erfarenheter och undvika misstagen. Båda uppgifterna har genomsyrat hela den avslutade mandatperioden varför det är bra att vi också kunde sätta punkt (eller åtminstone komma) före årsskiftet och gå vidare till verkställighet. Strukturfondsprogrammen är mycket viktiga för regionen men min uppfattning är att alldeles för mycket tid lagts ned av EU-kommissionen, regeringen och regionerna i både Sverige och övriga Europa för att förbereda inför fondperioden. Likaså har regeringens utredning om länsstyrelse- och regionindelning varit alldeles för tidskrävande för medarbetare och politiker Uppsala län kan nu studera hur andra län organiserat sina regioner och ta tillvara positiva erfarenheter och undvika misstagen. 4

5 på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen. Jag räknar dock med att det gedigna förarbetet kommer att gynna effektiviteten under de kommande åren. Jag har lämnat ordförandeskapet och vill tacka mina politikerkollegor för bra samarbete. Ett stort tack riktar jag till alla medarbetare inom förbundet som med stor kompetens har stöttat oss politiker. Länet står idag starkare än för fyra år sedan. Cecilia Forss (M) Förbundsstyrelsens ordförande Regiondirektören har ordet Ett mandatskifte är alltid lite speciellt när man finns i en politiskt styrd verksamhet. Det ger anledning till reflektion både bakåt och framåt. Under den gångna mandatperioden fyllde regionförbundet tio år. Mycket talar nu för att förbundet inom ett par år går samman med som bildar region. Då gäller det att dra lärdom av det som utmärker arbetssättet i ett organ med fokus på regional utveckling. En av styrkorna med ett kommunalförbund som regionförbundet med ansvar för det regionala tillväxtarbetet är att kommunerna är med och fattar beslut som gäller hela länet. Det har vi sett exempelvis när det gäller arbetet med länstransportplanen. Samtidigt är det inte helt enkelt för medborgarna med ett politiskt organ som är indirekt valt. En regionkommun väljs direkt av dem som bor i länet och därmed blir det tydligt vem som ska ställas till svars för fattade beslut. En annan fördel med en regionkommun är beskattningsrätten. Riktigt stora satsningar är svåra att genomföra enbart med en medlemsavgift. Ett fortsatt framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete kan ta stöd i de arbetssätt och metoder som regionförbundet utvecklat. De karaktäriseras av att vi arbetar processorienterat, nätverksbaserat, kunskapsbaserat och samverkansorienterat. Oavsett om det handlar om ett regionförbund eller en regionkommun kräver det regionala utvecklingsuppdraget insatser från många olika aktörer. Det ställer speciella krav på det regionala ledarskapet. Regionförbundet har sedan vi bildades 2003 blivit en samlande kraft i Uppsala län. Den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft är navet i arbetet mot att bli Europas mest attraktiv kunskapsregion. Att samordna genomförandet av RUS:en var också en av regionförbundets allra viktigaste uppgifter under Det innebär bland annat att vi medverkat i utvecklingsprocesser i kommunerna för att ta fram visioner, översiktsplaner och strategier. Mycket tid och kraft har gått åt att förbereda länet för att ta tillvara på de möjligheter som EU:s socialfond och regionalfond erbjuder. Men nu står vi också bättre rustade än nånsin. Regionförbundet är navet i länets regionala stödstruktur för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. För det tredje vill jag därför lyfta fram våra insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, brukarmedverkan för personer med funktionsnedsättning och familjeperspektivet inom missbruksområdet. Catharina Blom Regiondirektör Vi har medverkat i utvecklingsprocesser i kommunerna för att ta fram visioner, översiktsplaner och strategier. 5

6 Hur går det för Uppsala län? Uppsala län är inne i en period av stark tillväxt. Befolkningen ökar stadigt med omkring en procent per år, motsvarande personer. Ju fler bostäder som byggs, desto mer ökar befolkningen. Sedan år 2000 har drygt bostäder färdigställts och framöver planeras omkring 4000 bostäder per år. Trots en hög tillväxttakt och ökad befolkning har utsläppen av växthusgaser minskat med 22 procent sedan Tillväxttakten understöds av utbyggda kollektiva transporter, bland annat genom SL-tåg hela vägen till Uppsala och Upptåget till Heby. Uppsalaregionen förstoras, arbetsmarknaden vidgas och Uppsala knyts närmare huvudstaden. Trots att Uppsala län har landets lägsta arbetslöshet på ca 5,5 procent har arbetsplatser förhållandevis lätt att rekrytera rätt kompetens. Fram till år 2025 behöver det rekryteras omkring personer för att möta tillväxten och ersätta dem som lämnar arbetslivet. Störst efterfrågan finns inom vård och omsorg, företagstjänster, handel, byggverksamhet samt hotell- och restaurangverksamhet. Nyföretagandet ligger på en oförändrad nivå jämfört med tidigare år. Varje år startas omkring 2500 företag i länet. Omkring 85 procent av alla nya jobb i länet skapas i relativt små, nystartade företag. Ökade satsningar på jämställd tillväxt och stöd till kvinnors företagande har fått fler kvinnor att starta företag. Det är dock fortfarande få, knappt 1000 företag i Uppsala län, som exporterar till internationella marknader. Länets företagsinkubator Uppsala Innovation Centre, som rankas som världens 18:e bästa inkubator, stödjer varje år ca 50 företag till internationell framgång. Allt fler besöker vårt län och omsättningen inom besöksnäringen har ökat omkring 300 mkr på fyra år, vilket ligger i linje med målsättningarna. Satsningarna på forskning och utveckling, som andel av BRP 1, uppgår till omkring 6,6 procent, vilket placerar länet bland de främsta i Europa. Detsamma gäller andelen högutbildade i åldern 30-34, som uppgår till nära 55 procent. Skillnaderna inom länet och mellan män och kvinnor är dock mycket stora. Länet har fortfarande stora utmaningar i att minska avhoppen från gymnasieskolan. 25 procent av ungdomarna har fortfarande fyra år efter påbörjat gymnasium ännu inte avslutat sin utbildning. Detta, kombinerat med en kraftig minskning av antalet sökande till gymnasieskolans yrkesprogram, kan komma att försvåra kompetensförsörjningen framåt. Länets starka arbetsmarknad har bidragit till att de offentliga kostnaderna för ersättning till människor utan arbete minskat med ca 2000 kr per invånare i åldern år sedan Den direkta kostnad för utanförskapet i Uppsala län uppgår fortfarande till drygt tre miljarder kronor per år, varav ca 350 mkr i kommunerna. Utmaningar återstår när det gäller tillgången till bostäder, förbättrad infrastruktur, skolresultat och skillnaderna i länet, mellan bostadsområden, mellan män och kvinnor och mellan människor som är födda i olika länder. Strategiska insatser Samordna genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0 De flesta insatser som bidrar till att den regionala utvecklingsstrategin förverkligas äger rum i länets kommuner. För att ge stöd i detta arbete har regionförbundet medverkat aktivt i viktiga utvecklingsprocesser i flera kommuner. Det gäller exempelvis i framtagande av nya visioner, översiktsplaner och strategidokument, i omsättning av den regionala strategin för besöksnäring i lokala handlingsplaner och konkretisering av den digitala agendan lokalt. Regionförbundet ger även konkret stöd i det lokala näringslivsfrämjande arbetet och i kunskapsspridning och omvärldsbevakning inom folkhälsoområdet. Genom Akademin för regional utveckling (RUSA) har 2014 utmaningarna i Enköping blivit belysta av forskare vid Uppsala universitet och SLU, i samarbete med regionförbundet. Inom ramen för länstransportplanen har ytterligare 105 mkr investerats i bättre infrastruktur, varav merparten gått till ombyggnad av väg 288 till Östhammar. Följeforskarnas halvtidsutvärdering av RUS visar att strategins grundtankar och mål har arbetats in i viktiga styrdokument, men att den styrfart som byggdes upp under revideringsarbetet har mattats av något under året. I det fortsatta genomförandet av RUS finns behov av ökat lokalt stöd från regionförbundet. Förbereda länets medverkan i EU:s programperiod Processen med att utarbeta regional- respektive socialfondsprogrammen har varit mer omfattande än tidigare. Först i december 2014 godkände EU-kommissionen programmen. Parallellt med framtagandet av programmen i Östra Mellansverige har förstudier bedrivits inom såväl regionalfond som socialfond som förberedelse inför den nya programperioden. Beredskapen är därmed mycket god inför de första utlys- 1 BRP - bruttoregionalprodukt 6

7 ningarna Med medfinansiering omfattar fonderna för Östra Mellansverige omkring 2,5 miljarder kronor fram till Under förutsättning att regional medfinansiering kan ordnas ges länet därmed tillgång till uppemot en kvarts miljard kronor för utvecklingsinsatser. Inom ERUF 2 används befintliga nätverk, såsom STUNS 3 och Tillväxtråd Uppsala län för mobilisering av regionala aktörer. Inom ESF 4 har förstudiearbetet visat på behovet av ökat samarbete mellan berörda myndigheter, kommuner, landsting och regionförbundet. Ett länspartnerskap för inkluderande tillväxt har förberetts under året. Process för att ta fram en plan för styrning och ledning av evidensbaserad praktik för ökad kvalitet i socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården Regionförbundet utgör ett nav i Uppsala läns regionala samverkans- och stödstruktur för en evidensbaserad praktik. En plan för styrning och ledning av stödstrukturen finns och genomförandeprocessen har startat. Under 2014 har en utvärdering av det befintliga styrsystemet genomförts. Resultatet kommer att bearbetas och siktet är inställt på förändringar Det statliga stödet för uppbyggnaden av samverkansoch stödstrukturen avslutades i och med årsskiftet 2014/15. Leda och administrera regionala projekt kopplade till nationella överenskommelser för en evidensbaserad praktik En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt som innebär ett ständigt och systematiskt lärande i verksamheten. Regionförbundet är mottagare av de överenskommelser om stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, som slutits mellan Socialdepartementet och SKL. Förutom stödet till den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling har projekt genomförts inom den sociala barnoch ungdomsvården, brukarmedverkan för personer med funktionsnedsättning samt familjeperspektivet inom missbruksområdet. Samlad måluppfyllelse Verksamhetsplanen följer strukturen för den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft. För verksamheten 2014 beslutade förbundsfullmäktige om totalt 13 resultatmål. 10 av målen har vid årets slut uppfyllts. Målet om Tre projekt med innovations- och företagsfrämjande aktörer i Uppsala län ska ha startat med hjälp av medel från ERUF samt målet Vid 2014 års slut ska minst två projekt med inriktning mot att minska utanförskapet i Uppsala län har inte uppfyllts eftersom EU:s strukturfonder blivit försenade. Målet En effektiv ledningsstruktur för landstinget och kommunerna i Uppsala län när det gäller samverkan runt samtliga berörda målgrupper inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården vara framtagen har inte heller kunnat uppfyllas eftersom den utvärdering som ska ligga till grund för arbetet blev klar först i slutet av året. Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. Aktiviteterna som ska leda till att resultatmålen uppfylls har behandlats i förbundsstyrelsen i form av handlingsplaner. Handlingsplanerna har följts upp i förbundsstyrelsen vid två tillfällen i samband med den ekonomiska uppföljningen. Styrelsen följer upp planerna även i samband med årsredovisningen Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. Verksamheten 2014 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft. Regionförbundets arbetsformer Trafik- och samhällsplaneringsberedningen Trafik- och samhällsplaneringsberedningen har levt upp till sitt ansvar att bereda förbundsstyrelsens ärenden framför allt inom länstransportplanens (LTP) område. Remisser har beretts, liksom beslut om genomförandeplan för LTP och fördelning av medel för investering i gång- och cykelvägar samt kollektivtrafikanläggningar. Inför beredningens sammanträden har en tät samverkan skett mellan regionförbundet, UL, kommunerna och Trafikverket. Effektiviseringsberedningen Effektiviseringsberedningen lades ner under hösten Andra former för samverkan i kärnverksamheterna mellan kommunerna å ena sidan och kommunerna och landstinget å den andra håller på att utvecklas. 2 ERUF - Europeiska regionalfonden 3 STUNS - Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringslivet och samhället 4 ESF - Europeiska socialfonden 7

8 Medfinansiering Efterfrågan på regionförbundet anslag 1:1 för regionala tillväxtåtgärder är stor. Tillgängliga medel på 8 mkr per år är inte alltid tillräckliga för att säkra regional medfinansiering av EU-projekt och nationella utlysningar. Uppväxlingsgraden är dock stor, närmare tio gånger den regionala insatsen. Bristen på fria medel gör det nödvändigt att räkna in lönemedel och nedlagd arbetstid som medfinansiering i projekt. Dialog med näringslivsfrämjande organisationer Förbundsstyrelsen har kontinuerligt stärkt dialogen med de organisationer som förbundet är delägare i och/eller medfinansierar. Beslutade uppdragsavtal har följts upp med avseende på resultat och prestationer. Efterfrågan på regionförbundets stöd är stor. Många gånger är förbundets medfinansiering avgörande för möjligheterna att bedriva verksamheten. Ledningsstruktur för FoU-stöd Ledningsgruppen för FoU-stöd består av kommunernas socialchefer, en tjänsteman från landstinget och tre adjungerade forskare från Uppsala och Stockholms universitet. Gruppen bereder verksamhetsplan och handlingsplan med aktiviteter som förbundsstyrelsen sen fattar beslut om. Regiondirektören är ordförande i ledningsgruppen och är länk mellan förbundsstyrelsen och ledningsgruppen. Brobyggare mellan verksamhet och forskning En gemensam avsiktsförklaring har avgetts om utveckling av samverkan dels mellan regionförbundet och Uppsala universitet, dels mellan regionförbundet och SLU. Avsiktsförklaringen ska följas upp vartannat år med start Tillväxtråd Uppsala län Sedan ett par år samordnas länets näringslivsfrämjande arbete i Tillväxtrådet, som består att länets näringslivschefer, företrädare för Handelskammaren, Företagarna och LRF, Uppsala universitet och SLU, Almi samt STUNS. Rådet leds av regionförbundet och har under året fokuserat på att utveckla länets etableringsfrämjande arbete. Kompetensforum Uppsala län Insatser för att säkra länets framtida kompetensförsörjning sker inom Kompetensforum Uppsala län. Detta är numera också ett statligt uppdrag. Arbetet inom åtta olika branscharenor koordineras och understödjs av ett kansli med representanter från Arbetsförmedlingen, Uppsalas, Enköpings och Östhammars kommuner, Uppsala universitet, SLU och regionförbundet. Kompetensforum har inför 2014 beviljats medel från Tillväxtverket för att stärka skolans anknytning till arbetslivet, gemensam fortbildning för studie- och yrkesvägledare samt jämställdhetsintegrering av könsmässigt snedrekryterande branscher. Samordning inom välfärdsområdet Tjänstemannaberedning kommun - landsting (TKL) har ett samverkansuppdrag för välfärdsfrågor och fungerar som styrgrupp för samordningen. TKL:s verkställande tjänsteman är anställd på regionförbundet. Regionalt strategiskt folkhälsoarbete Under 2014 har planerats för att ytterligare stärka folkhälsoarbetet för regionförbundet och förbundets medlemmar. En organisationsförändring innebär att folkhälsoarbetet breddas till att även innefatta det sociala välfärdsområdet. Med anledning av detta görs en särskild rapport om det regionala strategiska folkhälsoarbetet längre fram i årsredovisningen. Kansliet Vid årets slut arbetade 32 personer på kansliet (25 kvinnor och 7 män). Sex personer har varit inhyrda - fem från och en från Uppsala universitet. Tre personer har anställts under året - två infrastrukturstrateger (ersättningsrekrytering) och en regional e-samordnare. e-samordning är ett nytt medlemsuppdrag. Sjukfrånvaron har varit mycket låg, 0,22 procent. 8

9 Ledamöter Förbundsfullmäktiges presidium Anders A Aronsson (FP) Jonas Segersam (KD) Håkan Collin (S) Förbundsstyrelse Cecilia Forss (M) Jacob Spangenberg (C) Bengt-Olov Eriksson (S) Sören Bergqvist (V) Marlene Burwick (S) Ebba Busch Thor (KD) Johan Edstav (MP) Cecilia Hamenius (FP) Fredrik Ahlstedt (M) Agneta Hägglund (S) Erik Weiman (M) Börje Wennberg (S) Anna Wiklund (M) Ersättare Maria Gardfjell (MP) Anna-Karin Klomp (KD) Nina Lagh (M) Lina Nordqvist (FP) Klas Bergström (M) Helena Proos (S) Ilona Szatmari Waldau (V) Marie Wilén (C) Inga-Lil Tegelberg (S) Trafik- och samhällsplaneringsberedning Urban Wästljung (FP) Niclas Malmberg (MP) Erik Pelling (S) Börje Wennberg (S) Carina Schön (S) Ilona Szatmari Waldau (V) Christian Sonnenstein (M) Ingela Wikander (KD) Kenneth Holmström (M) Klas Bergström (M) Margareta Widén-Berggren (S) Nina Lagh (M) Johan Örjes (C) ordförande, 1:e vice ordförande, 2:e vice ordförande, ordförande, 1:e vice ordförande, Östhammars kommun 2:e vice ordförande, Tierps kommun Håbo kommun Enköpings kommun Knivsta kommun Enköpings kommun Heby kommun Älvkarleby kommun ordförande, vice ordförande, Heby kommun Heby kommun Älvkarleby kommun Knivsta kommun Östhammars kommun 9

10 Effektiviseringsberedning Jacob Spangenberg (C) Bengt-Olov Eriksson (S) Erik Weiman (M) Anna Wiklund (M) Fredrik Ahlstedt (M) Agneta Hägglund (S) Göran Nilsson (M) Marie Wilén (C) Inga-Lil Tegelberg (S) Valberedning Catarina Deremar (C) Cecilia Forss (M) Jacob Spangenberg (C) Erik Weiman (M) Anna Wiklund (M) Fredrik Ahlstedt (M) Ebba Busch Thor (KD) Cecilia Hamenius (FP) Bengt-Olov Eriksson (S) Marlene Burwick (S) Börje Wennberg (S) Agneta Hägglund (S) Johan Edstav (MP) Sören Bergqvist (V) Klas Bergström (M) Nina Lagh (M) Marie Wilén (C) Inga-Lil Tegelberg (S) Maria Gardfjell (MP) Helena Proos (S) Ilona Szatmari Waldau (V) Anna-Karin Klomp (KD) Lina Nordqvist (FP) Pavel Gamov (SD) Revisorer Knut Rexed (S) Staffan Godberg (M) Lars-Olof Lindell (S) ordförande, Östhammars kommun Tierps kommun Enköpings kommun Håbo kommun Knivsta kommun Heby kommun Älvkarleby kommun ordförande, Tierps kommun Östhammar kommun Enköpings kommun Tierps kommun Håbo kommun Knivsta kommun Heby kommun Älvkarleby kommun Enköpings kommun ordförande vice ordförande 10

11 Innovativ region Vid 2014 års slut ska det ha startats minst 600 nya företag i Uppsala län och 500 företag fått stöd att utveckla sin verksamhet. Minst 40 procent av berörda företag ska ledas av kvinnor. (Bas 32 procent) En betydande del av insatserna för utveckling av fler och växande företag i Uppsala län bedrivs inom ramen för företagsfrämjande organisationer som erhåller verksamhetsstöd från regionförbundet. Under 2014 fördelades totalt 14,6 mkr till detta ändamål, varav hälften utgör den regionala delägarens driftstöd till Almi. Det samlade resultatet av årets verksamhet inom dessa organisationer visar att över 1000 personer fått stöd att starta företag och över 950 företag har fått stöd för att utveckla sin befintliga verksamhet. 66 procent av berörda företag är ledda av kvinnor. Totalt sett har mer än 50 procent av genomförda rådgivningar genomförts inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande. Den verksamhet som Ung företagsamhet bedriver är inte inräknad, eftersom UF-företagen startas och avslutas under samma läsår. Individer och företag vänder sig ibland till flera företagsfrämjare för rådgivning, ett viss dubblering döljs därför i siffrorna. I Uppsala län har det enligt Tillväxtanalys startat 612 nya företag fram till och med fjärde kvartalet 2014 (Kvinnor 33 procent, män 59 procent och gemensam ledning 8 procent). På aktörsnivå summeras resultaten i följande:»» Almi har lämnat 224 lån på totalt 103 mkr (30 procent till kvinnor). Almi genomförde flera projekt under året (se särskild redovisning från Almi Företagspartner Uppsala AB).»» Ung Företagssamhet gör det möjligt för 922 UFelever att driva 273 företag (51 procent tjejer).»» Coompanion har underlättat för 13 ekonomiska föreningar att starta, varav 3 är sociala företag.»» Drivhuset har erbjudit rådgivning till över 400 personer, som startat totalt 125 företag (40 procent kvinnor).»» UIC utvärderar ca 200 projekt årligen och drygt 50 projekt antas i något av UIC:s fem olika program. 9 av 10 av UIC:s alumnföretag är fortsatt aktiva på marknaden. UIC redovisar varje år en offentlig Return on Investment (ROI) som är 11 gånger pengarna. UIC har rankats som världens 18:e bästa företagsinkubator av undersökningsföretaget UBI Index. 11»» Connect är en ny stödmottagare för 2014, som har erbjudit rådgivning till 25 tillväxtbolag, genomfört 23 s.k. språngbrädor och 5 investeringsforum. Programmet Främja kvinnors företagande har pågått Totalt under perioden har kvinnor medverkat. Tolv aktörer - Almi, Coompanion, Nyföretagarcentrum, Connect, Drivhuset, Ung Företagsamhet, Uppsala Innovation Centre, Hemslöjdskonsulenterna, Svenska uppfinnarföreningen, Uppsala, Enköping och Håbo kommuner - har genomfört 250 aktiviteter. Aktiviteterna är spridda i hela länet men koncentrerade till Uppsala. Deltagare kommer från samtliga kommuner. Resultatmålet har uppnåtts Vid 2014 års slut ska minst tre projekt med innovations- och företagsfrämjande aktörer i Uppsala län ha startats och finansieras av ERUF. Projekten ska ha tillfört aktörerna minst 10 miljoner kronor under året. Genom insatser från regionförbundet har Uppsala län fått tillgång till utvecklingsmedel och finansiering av projekt trots att EU:s strukturfonder försenats - dock ej i nivå med resultatmålet. Regionalt tillväxtansvariga inom Östra Mellansverige har med hjälp av konsult lett en process för att utarbeta fyra-fem förslag på projekt inför första ERUF-utlysningen samt ytterligare två-tre förslag inför senare utlysningar. Resultatmålet har inte uppnåtts Vid 2014 års slut ska näringslivsklimatet i Uppsala län ha förbättrats, mätt som resultat i undersökningar av Svenskt Näringsliv, Nöjd-kund-index och Tillväxtanalys. Utvecklingen av företagsklimatet följs upp med tre utvalda nyckeltal. Vissa nyckeltal mäts inte varje år och alla är kopplade till komplexa processer som måste mätas över tid. I Svenskt näringslivs ranking har länet som helhet, och totalt sex av åtta kommuner, ett resultat som har förbättrats i 2014 års mätning. I Nöjd Kund Index, som bygger på svar från företag som varit i kontakt med kommunerna, har resultatet försämrats något under 2013.

12 Nyföretagandet, mätt som antal nystartade företag per 1000 invånare, ligger på en oförändrad nivå över åren på länsnivå. Nyföretagandet skiljer sig dock mellan kommunerna. Mest ökar nyföretagandet i Knivsta och Enköping, medan det minskar i Heby och Älvkarleby. Sammanfattningsvis har näringslivsklimatet i Uppsala län förbättras något under 2014, sett till företagens egen bild av klimatet, medan resultaten avseende faktiska prestationer i kommunerna och förnyelsen av näringslivet genom fler nya företag, ligger på oförändrad nivå. De insatser som sker lokalt, och som understöds av regionförbundet, kan väntas få positiv effekt på NKI och nyföretagande på några års sikt. Resultatmålet har uppnåtts Växande region Vid 2014 års slut ska det ha investerats minst 104 mkr i länets transportinfrastruktur, med utgångspunkt från länstransportplanen. Under året genomfördes åtgärder för 105 mkr inom ramen för länsplan för regional transportinfrastruktur Planeringsramen är mkr för hela planperioden och innehåller satsningar på kollektivtrafik och cykelvägar samt färdigställande av överenskomna och förskotterade objekt från tidigare plan. Den största investeringen har gjorts i väg 288 till Östhammar. Totalt 82 mkr har investerats i deletapperna Jälla-Hov (27 mkr), Hov-Alunda (45 mkr) och Alunda-Gimo (10 mkr). Övriga investeringar avser 6 mkr i gång- och cykelvägar, 10 mkr i trafiksäkerhetsåtgärder och 7 mkr i kollektivtrafikåtgärder. Därtill kommer medfinansiering på 2,2 mkr från kommunerna för gång- och cykelåtgärder och 8,5 mkr i medfinansiering för trafiksäkerhetsåtgärder. Nationellt har det investerats 1,5 mkr på kollektivtrafikåtgärder samt 4,5 mkr på gång- och cykelåtgärder i länet. Resultatmålet har uppnåtts Vid 2014 års slut ska den regionala digitala agendan vara förankrad i länet och omsatt i lokala handlingsplaner/insatser i minst hälften av länets kommuner. I februari 2014 rekryterade regionförbundet en regional e-samordnare med uppgift att leda och driva arbetet med att förverkliga den regionala digitala agendan. Under 2014 har sju av åtta kommuner fått minst ett besök av e-samordnaren som träffat nyckelbefattningshavare och inventerat det digitala nuläget. Samtliga kommuner har under hösten 2014 genomfört självutvärderingar av sitt digitala arbete med e-blomlådan, ett självskattningsverktyg framtagit av SKL, som omfattar en rad dimensioner för att mäta en kommuns digitaliseringsgrad. Av resultatet framgår exempelvis att fyra av länets åtta kommuner har antagit en bredbandsstrategi, och att de övriga förbereder motsvarande, att samtliga länets kommuner antingen har eller arbetar på en översyn av kommunens verksamhetskritiska system samt att det finns eller arbetas på en dokumenterad plan för utveckling av den egna it-miljön. En arbetsgrupp med deltagare från regionförbundet och länets kommuner har under 2014 genomfört en förstudie som ska ligga till underlag för upphandling av en länsgemensam e-tjänsteplattform. Ett underlag för vidare arbete med kommunernas strategidokument och rutiner för informationssäkerhet har utarbetats. Resultatmålet har uppnåtts Kompetent region Vid 2014 års slut ska minst två projekt med inriktning mot att minska utanförskapet i Uppsala län ha startats och finansieras av ESF (Europeiska Socialfonden). Eftersom strukturfondsprogrammen har blivit försenade kommer de första utlysningarna att ske först under Under 2014 har det därmed inte funnits några medel från den Europeiska socialfonden att söka. Under 2014 har Uppsalaregionen dock deltagit i en förstudie finansierad med 1 mkr av ESF. Förstudiens syfte var att hitta metoder och strukturer för minskat utanförskap och koppla arbetet med utvecklingsmedel från ESF till kända och mätbara regionala utmaningar i den regionala utvecklingsstrategin. Utöver arbetet på strukturnivå har mobiliseringar inför de kommande utlysningarna för unga och nyanlända startat under Resultatmålet har inte uppnåtts 12

13 Vid 2014 års slut ska minst fyra nya ansökningar till YH-myndigheten ha utarbetats, som direkt följd av konstaterade behovet av yrkeshögskoleutbildningar inom Kompetensforums branschspecifika arenor. En uppdaterad kompetensförsörjningsprognos nya jobb fram till understryker behovet av yrkesutbildade i regionen. Under 2014 skickade länet in 19 ansökningar till Myndigheten för Yrkeshögskolan. Av dessa utarbetades sex ansökningar inom de branschspecifika arenorna för fastighet, transport och vård- och omsorg i Kompetensforum. I januari 2015 godkändes sex av de 19 ansökningarna av Myndigheten för Yrkeshögskolan. Resultatmålet har uppnåtts Vid 2014 slut ska det finnas ett program för utbildning och stöd till arbetsledare/chefer och minst ett nytt utbildningsblock för handläggare inom den sociala barnavården inom området kommunikation/samtal med barn. En inventering av befintlig och behövd kompetens inom den sociala barn- och ungdomsvården har genomförts. Den har bland annat resulterat i en arbetsledarutbildning för första linjens chefer inom den sociala barn- och ungdomsvården som startats under Utbildningen pågår under ett år och arrangeras inom ramen för Program för stabilitet och kompetensutveckling. Inom området Samtal med barn har dels ett seminarium, dels en mer riktad utbildning genomförts. Som fördjupning har även en forskningscirkel om barns delaktighet påbörjats. Resultatmålet har uppnåtts Vid 2014 års slut ska det finnas etablerade former för universitets socionom- och sjuksköterskeprogram och arbetsgivare. De senaste åren har regionförbundet arrangerat dialogseminarier mellan socionomprogrammet och arbetsgivare i länet. Under 2014 etablerades ett nytt programråd som samverkansform. Det ersätter dialogseminarierna. Sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet har genomgått stora förändringar och den första kullen som antagits till det nya programmet började höstterminen Inför detta har regionförbundet bjudit in till möten med arbetsgivarna och programansvariga i syfte att informera om det nya programmet och identifiera verksamheternas behov av kompetens och utvecklad samverkan. Ett resultat är en lösning på det ökade behovet av platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Sju av länets åtta kommuner har nu avtal med Uppsala universitet om VFU. Det är en ökning med sex kommuner. En utvärdering efter den första terminen visar att såväl sjuksköterskestudenterna, programmets företrädare som arbetsgivarna är mycket nöjda. Resultatmålet har uppnåtts Attraktiv region Vid 2014 års slut ska den nya strategin för besöksnäringen vara förankrad i länet och omsättas i lokala handlingsplaner eller motsvarande i minst hälften av länets kommuner. Den 1 januari 2014 övertog regionförbundet ansvaret för länsturismuppdraget Visit Uppland. Under 2014 har, genom samordning och övergripande regionalt processtöd till länets samtliga kommuner och andra aktörer, genomförandet av den regionala strategin för hållbar besöksnäring påbörjats. I verksamhetsplanen för Visit Uppland har det ingått aktiviteter som utgått från kommunernas individuella behov och förutsättningar.»» Att informera om den regionala strategin för besöksnäringen.»» Att processleda och delta aktivt i arbetet med att ta fram lokala turismstrategier/handlingsplaner. Lokala strategier finns numera i Uppsala och Östhammar och i början av 2015 tas beslut om nya strategier i Enköping, Håbo och Tierp. I Älvkarleby ingår besöksnäringen i förslaget till Tillväxtstrategi och i Knivsta ingår området i vision Knivsta Resultatmålet har uppnåtts 13

14 Vid 2014 års slut ska kunskap om den demografiska utvecklingen inom äldreområdet ha analyserats och använts i planering och utvecklingsarbete i länet. Uppsala län deltog i en nationell studie Rapporten från Kairos Futures studie, När man blir gammal på riktigt, gav kunskap om den demografiska utvecklingen och framtidens behov när det gäller äldre. Resultatet har presenterats och diskuterats i olika sammanhang under Tre områden som lyftes som särskilda utmaningar var teknikutveckling, kompetensförsörjning samt anhörigas situation och förutsättningar. Dessa utmaningar utgjorde teman för föreläsningar och efterföljande diskussioner för kommunerna och landstinget. Det länsgemensamma utvecklingsarbetet Bättre liv inom äldreområdet, inom ramen för den nationella överenskommelsen om en Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre, avslutades i och med Förutom landstingets och kommunernas fokus på kvalitetsarbete genomfördes ett länsgemensamt analysprojekt av in- och utskrivningsprocesserna i slutenvård i syfte att synliggöra förbättringsmöjligheter. Insatser runt dessa fortsätter även efter projektet avslutats. Ytterligare ett förbättringsområde som identifierats är vård och omsorg vid demenssjukdom, där ett särskilt utvecklingsprojekt för länet startats under året. Den demografiska utvecklingen med en allt större andel äldre i befolkningen finns allt högre på agendan både inom kommuner och landstinget. Resultatmålet har uppnåtts Vid 2014 års slut ska ett förslag på en effektiv ledningsstruktur för landstinget och kommunerna i Uppsala län när det gäller samverkan runt samtliga berörda målgrupper inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården vara framtagen. Länets plan för ledning och styrning av en samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling skickades till SKL i november 2013 för genomförande Under första året skulle ett förslag på en effektiv ledningsstruktur på såväl politisk- som på tjänstemannanivå tas fram. Som grund för arbetet genomfördes en utvärdering av den befintliga strukturen. Resultatet kommer att bearbetas och siktet är inställt på förändringar Därmed har ett förslag på en framtida ledningsstruktur ännu inte tagits fram. Resultatmålet har inte uppnåtts Vid 2014 års slut ska dopning vara inkluderat i arbetet med lokala överenskommelser inom missbruksområdet. I och med en lagförändring 2013 ska dopning inkluderas i lokala överenskommelser mellan kommun och landsting inom missbruksområdet. Regionförbundet ger stöd i framtagandet av dessa överenskommelser. En kartläggning av utvecklingsbehov inför arbetet med uppdateringen av de lokala överenskommelserna har genomförts. Ett seminarium om dopning har arrangerats i samarbete med länsstyrelsen och U-fold (Uppsala universitets kraftsamling runt kunskap om missbruk och droger) för att ge ett kunskapsunderlag för det lokala samarbetet. En arbetsgrupp har bildats under året med uppdrag att ta fram en länsövergripande överenskommelse som grund för det lokala arbetet. Resultatmålet har uppnåtts Särskild rapport om det regionala strategiska folkhälsoarbetet Sedan 2007 har regionförbundet ansvaret för länets strategiska folkhälsoarbete. Årets aktiviteter utgår från en handlingsplan för , som arbetats fram av en regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (RAFF) med representanter från regionförbundets medlemmar och länsstyrelsen. Arbetet inom RAFF har fokuserat på jämlik hälsa samt arbete med mål och uppföljning för folkhälsoarbetet i länet. Det senare har lett fram till ett förtydligat uppdrag att utveckla ett gemensamt uppföljningssystem för folkhälsans utveckling i länet under Regionförbundet har deltagit i SKL:s samlingsplats för social hållbarhet där jämlik hälsa är en röd tråd. Utifrån SKL:s seminarier har inspiration och kunskap inhämtats och omsatts i en regional seminarieserie med tema jämlik hälsa. Utvärderingar av seminarierna visar på goda resultat, god feedback och att 14

15 många nya kontakter och samarbeten gynnats. Regionförbundet har deltagit i en nationell förstudie, Breddat mått på regional utveckling, med syftet att på längre sikt ta fram ett mät-/indikatorsystem som breddar och berikar synen på det regionala utvecklingsarbetet utifrån samtliga hållbarhetsdimensioner. Resultatet av förstudien har rapporterats löpande och diskuterats under en gemensam kanslidag. Arbetet på nationell nivå fortsätter i ny form inom ramen för det regionala lärnätverket Reglab. I ESF-förstudien om inkluderande tillväxt har olika folkhälsounderlag utarbetats. Vid förstudiens avslut konstateras att samtliga i arbetsgruppen har fått mer kunskap om folkhälsans betydelse i utanförskapets komplexitet. Liv och Hälsa ung är en befolkningsenkät som genomförs tillsammans med landstinget vartannat år, senast En lång rad implementerings-, spridnings- och fördjupningsaktiviteter har skett utifrån undersökningen. Förbundets medlemmar har även försetts med och utbildats i ett analysverktyg för egna analyser av undersökningens resultat. Funktionen som plattform för aktörer inom både generellt och riktat föräldrastöd har fortsatt att utvecklats i samverkan med länsstyrelsen. Ytterligare ett samarbete med länsstyrelsen är att utveckla ett utbildningspaket kring samhällsekonomiska beräkningar och social investeringar för personal i kommuner och landsting. Inom samma tema hölls också en workshop om den s.k. Hälsokalkylatorn. Under hösten påbörjades ett arbete med att tillsammans med landstinget utveckla och pröva metoder för att undersöka hälsan hos personer med funktionsnedsättningar i Uppsala län som en del av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Arbetet fortsätter under Öppna jämförelser inom folkhälsoområdet publicerades under hösten. En workshop för kommunerna och landstinget arrangerades tillsammans med Sveriges kommuner och landsting i syfte att öka kunskapen om möjligheter att använda Öppna jämförelser som grund för förbättringsarbete. Under 2014 har regionförbundet utvecklat och fördjupat samverkan mellan olika aktörer i länet. Regionförbundet är sammankallande och deltagare i ett flertal regionala nätverk med bäring på folkhälsa. Särskild rapport om Almi Företagspartner Uppsala AB Verksamheten har i stort löpt enligt plan för Almi kan redovisa en klart positiv avkastning i låneverksamheten, 1,32 procent för de senaste kvartalen. De mål som Almi inte når är avkastningsmålet, kundtidsmålet samt målet avseende nyutlåningsvolym. Almi har fortsatt en bra mix av mindre och större lån i lånestocken. Under Q2-Q3 gick tempot i utlåningen ner. Det blev dock aningen bättre utfall under Q Det är både en medveten handling samt en effekt av mindre efterfrågan på lån. Almi har infört restriktioner i sin kreditgivning för att säkra kvaliteten, nya krediter som beviljas ges en noggrann kreditgranskning. Antal lån per rådgivare når upp till 4,7 (mål 4,0) lån per rådgivare och månad ackumulerat under Med detta ligger Almi högst i landet. Nyutlåningen blev totalt 103 mkr för 2014 (jfr. 119 mkr för 2013), totalt 224 lån ackumulerat (jfr. 279 lån 2013). Siffran för den rullande avkastning per 36 månader under Q är 1,32 procent (Q2 var det 0,96 procent). Tendensen är fortsatt positiv och planen är att nå 2,00 procent avkastning under slutet av Rådgivningsverksamheten har under 2014 haft en hög aktivitet, dock något lägre än Almi Uppsala når 13,3 kunderbjudanden per rådgivare och månad inom affärsrådgivningen. (Mål 10). Antalet kunderbjudanden blev 803 (mål 600). 214 nya företag har startats med hjälp från Almi. 32 innovationer har under året kommersialiserats jämfört med 28 under Andelen kvinnor i Almis affärsrådgivning uppgår till 44 procent. Antalet rådgivningskunder har varit 602 under 2014 vilket är en minskning från 720 kunder under Siffrorna visar att Almi har ett antal företag som nyttjar flera av Almis kunderbjudanden. I projektet Global Mind, som Almi har drivit tillsammans med UIC och Uppsala universitet, fick 12 deltagande företag en utbildning som bygger på en analys av hur snabbväxande företag arbetar för att lyckas internationellt. Projektet finansierades av Tillväxtverket och regionförbundet var medfinansiär. Almi i Östergötland, Örebro, Västmanland, Sörmland och Uppsala samverkar för att skapa ett nytt FÖM-projekt. Arbetsnamnet är Tillväxtlyftet. Tanken är att söka medel ur EU:s regionalfond för perioden Ansökan beräknas bli klar först under maj månad Detta projekt kommer att vara en del av Tillväxtrådgivningen som Almi har initierat. Almi har deltagit vid frukostmöten i samtliga kom- 15

16 muner och en handlingsplan per kommun om vilka aktiviteter som ska genomföras finns framtagen. Några andra aktiviteter som genomförts under året är Årets Nybyggare 2014, som utsågs i två kategorier, Nystart: Årsta Apoteksgruppen AB och Pionjär: Creperie Lemoni. 55 par deltog i årets mentorprogram som genomfördes i Älvkarleby, Enköping/Håbo samt två program i Uppsala. Främja kvinnors Företagandeprojektet genomfördes i Norduppland med 17 företagare under hösten 2014 och tidigare under året i Uppsala vid två tillfällen, med 20 deltagare i varje grupp. Almi har under 2014 genomfört seminarieträffar med banker, advokatbyråer och revisions-/räkenskapsbyråer. Ämnen som diskuterats är varumärke, rekonstruktioner, riskkapital/affärsängelnätverk. Almi deltar i Tillväxtråd Uppsala län, Näringslivsgruppen, Företagarsamråd i Östhammar, Företagarråd i Tierp samt likartade engagemang i flera kommuner. Almi deltar även i olika typer av aktörssamverkan med Drivhuset, Coompanion, Arbetsförmedlingen, Ung Företagsamhet, Uppfinnarföreningen Några exempel på vad samverkan leder fram till är exempelvis att Almi i samarbete med har tagit fram en ny företagarskola som startades i november. Almi finansierar och deltar i jurygrupper, agerar rådgivare samt är med och delar ut Årets produktutvecklingspris på UF-mässan tillsammans med Ung Företagsamhet. Två nya projekt planeras tillsammans med Drivhuset. Almi deltar i Connects språngbrädor och andra aktiviteter. Almi har ett fortsatt mycket bra samarbete med Almi Invest, som fysiskt sitter en dag per vecka hos Almi i Uppsala. UIC och Almi har bland annat haft ett gemensamt möte med Rymdstyrelsen om en inkubator inriktad på företag med kopplingar till rymdprojekt. Uppsala-samarbetet (Almi/UIC) framhålls ofta i nationella sammanhang, som ett samarbete där det fungerar mycket bra. Avtalet med Nyföretagarcentrum löper på, dock med fortsatt låg intensitet på kundflöden. Under oktober bjöd Almi in till en lunch med samtliga Nyföretagarcentra i Uppsala län där många utmaningar löstes upp. Ekonomisk redogörelse Regionförbundets intäkter uppgick under 2014 till tkr varav tkr från medlemsavgifter. Övriga intäkter var bland annat projektmedel. Årets resultat uppgår till tkr. Kostnaderna för representation var kr. Redovisningsprinciper Redovisningen följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614). Intäkter och kostnader har periodiserats. Inventarier som överstiger ett halvt basbelopp avskrivs på fem år. Som anskaffningsvärde för övertagna inventarier används Kommunförbundet Uppsala läns anskaffningsvärden då detta bättre speglar kvarvarande ekonomisk livslängd. God ekonomisk hushållning Syftet med god ekonomisk hushållning är väl utförd verksamhet. Enligt Kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. En plan för ekonomin de kommande tre åren ska upprättas, varav budgetåret är det första. En treårsplan finns med i verksamhetsplan och budget 2015 som förbundsfullmäktige godkände 15 januari Kommunallagen reglerar också vilka åtgärder som ska vidtas om kostnaderna överstiger intäkterna. Minst en delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Förbundsfullmäktige behandlade delårsbokslutet den 4 december Regionförbundet redovisar ett positivt resultat för 2014 och behöver därför inte ta ställning till någon åtgärdsplan för att reglera ett eventuellt underskott. Finansiellt mål Enligt Kommunallagen ska det finnas finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Regionförbundets finansiella mål är tkr. Det egna kapitalet ska vara en buffert för att möta eventuella omstrukturerings- eller andra oförutsedda kostnader av engångskaraktär utan att man ska behöva gå till medlemmarna och begära extra bidrag års resultat innebär att det finansiella målet kommer att uppfyllas. Det egna kapitalet uppgick vid 2014 års bokslut till tkr. Övrigt I bokslutet 2010 avsattes medel för att täcka kostnader för tidigare ordförandens pension. En överenskommelse mellan landstinget och regionförbundet gjordes vilket innebar att förbundet medfinansierar landstingets pensionskostnader för den tid som ledamoten tjänstgjort som ordförande. Förbundets del uppgick 2014 till 195 tkr vilket har räknats av från den reserverade skulden. 16

17 Verksamhet totalt exkl. externfinansierade projekt Verksamhetens intäkter Budget helår Medlemsavgifter Bidrag Övriga intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Kostnader för personal Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens nettokostnad Finansnetto Resultat

18 Resultat per enhet Verksamhet Intäkter Kostnader Resultat Årsbudget Regional utveckling Verksamhetsstöd Övrigt Tkr % Tkr % Välfärd och FoU-stöd Ledning Stab Politik Totalt % Kommentarer till resultatet I delårsbokslutet prognosticerades ett resultat på 400 tkr. Överskottet på Regional utveckling beror på lägre personalkostnader än beräknat genom vakanta tjänster på infrastrukturområdet samt ökade intäkter från ESF och Tillväxtverket för projekt. Området Politik visar också ett överskott vilket beror på att beredningen inte tagit avsatta medel i bruk. Medel för deltagande i AER har inte heller använts. Regiondirektörens medel för oförutsedda utgifter har inte behövt tas i bruk fullt ut. Förbundet har också i slutet av året fått intäkter i form av återbetalade premier från FORA. 18

19 Projektnamn IB Intäkter Kostnader Resultat Välfärd och FoU-stöd RIM (implementering) Anhörigstöd Kunskapscentrum (FIB) Plattformsprojektet Bättre liv för sjuka äldre Rehabkartläggning Barn i samhällsvård Funktionshinder Ledningsstruktur äldre Föräldrastöd PYC utveckling Funktionshinder/plattform Analysmedel FoU-handledning IFO Barn i missbruksmiljö Modellkommunsprojekt ehälsa Brukarinflytande LSS RIM (utbildning) Öppna jämförelser Chatta med Soc Tillnyktring PHASE 20 primärvård Riktlinjer rehabilitering Regional utveckling Slutförvarsprojektet ECREIN Arenor för tillväxt Inkluderande arbetsmarknad Främja kvinnors företagande Nya kompetensforum ÖMS förstudie ERUF Totalt

20 Balanskravskommentar Balanskravet innebär att eventuellt underkott ska återställas med motsvarande överskott de nästföljande tre åren. Regionförbundet gör ett positivt resultat för verksamhetsåret 2014 vilket innebär att balanskravet är uppfyllt. Intern kontroll Förbundsstyrelsen har ansvar för den interna kontrollen och fastställer en intern kontrollplan varje år. Den interna kontrollen 2014 har följts upp. Inga avvikelser har förekommit. Den interna kontrollen bedöms som god. 20