Nr 26 December Skärgårdsresandet med Waxholmsbolagets båtar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 26 December 2003. Skärgårdsresandet 1970-2001 med Waxholmsbolagets båtar"

Transkript

1 Nr 26 December 2003 Skärgårdsresandet med Waxholmsbolagets båtar

2 Skärgårdsresandet med Waxholmsbolagets båtar Tidsseriemodell 1

3 ISSN x RTN Lantmäteriverket Gävle. Medgivande M2003/6478 Tryck: Strömberg Distribution I Huddinge AB,

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 FÖRORD...5 SAMMANFATTNING INTRODUKTION BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE AVGRÄNSNINGAR, GEOGRAFISKT OCH AVSEENDE INDATA Broar och bilfärjor METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT URVAL AV INDATA BEARBETNING AV INDATA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KORT OM TIDSSERIEANALYS KORT BESKRIVNING AV ANALYSVERKTYGET TRIO INDATA TILL MODELLEN SKÄRGÅRDSRESANDET MED WÅAB Årsvis Månadsvis Säsongsvariation DATABAS AKTIVITETERNAS UTVECKLING Befolkning och sysselsättning i länet Befolkning och sysselsättning på skärgårdsöarna" Turister TRAFIKUTBUD OCH PRISER Linjenät Turer och terminaler Samverkande rederier Händelser Gångtimmar Priser och rabatter BENSINPRISET DETALJHANDEL OCH KONSUMENTPRISINDEX VÄDERLEKSDATA TIDSSERIEMODELL FÖR WÅAB MODELL OCH VERKLIGHET PROGNOSMODELL Vald modellvariant ELASTICITETER TOLKNING AV RESULTATEN

5 4.4.1 Potentialer Utbud Priser Händelser Väderleksdata Kalenderdata BÄSTA FUNKTIONSFORM PÅ MODELLEN KOMPONENTANALYS TIDSSERIEMODELLERS ANVÄNDBARHET OCH FRAMTIDA MÖJLIGHETER MODELLTEORI OCH PRAKTIK FÖR TIDSSERIER MED STATISTIK- PAKETET TRIO ALLMÄNT OM TIDSSERIEDATA FUNKTIONSFORMEN BOX-COX MODELLESTIMERING I PRAKTIKEN REFERENSFÖRTECKNING BILAGA1 WAXHOLMSBOLAGETS PARTNERS BILAGA 2 OMRÅDESINDELNING FÖR AKTUELLT UTSNITT AV SKÄRGÅRDSÖAR BILAGA 3 KARTOR ÖVER SKÄRGÅRDSOMRÅDET BILAGA 4 NÅGRA INDATA PÅ ÅRSNIVÅ

6 Förord Denna studie utgör en del i översynen av kommunikationerna i skärgården och har fokus på resandeutvecklingen. Genom de resvaneundersökningar som relativt nyligen genomförts är kunskaperna om olika gruppers resmönster i skärgården väl tillgodosedda. Likaså finns i RUFS 2001 (Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen) och i förarbetena till densamma förslag till struktur och standardnivåer avseende skärgårdens interna kommunikationer. Resandet med Waxholmsbolaget har mer än tredubblats under de senaste trettio åren. Vad föreliggande studie syftar till är att, med hjälp av en tidsserieanalys, försöka förklara den hittillsvarande utvecklingen. Genom att studera olika faktorers påverkansgrad på resandet skapar man en plattform för att bättre kunna bedöma omfattningen av det framtida resandet. Arbetet har utförts av Transek AB, genom Jonas Waidringer, Janne Henningsson, Isak Jarlebring och Göran Tegnér, i samarbete med beställarna Regionplane- och trafikkontoret (RTK) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Projektledare har varit Ulf Tunberg, RTK. I projektet har även Susanne Skärlund (RTK) samt Nils- Henrik Krokstedt och Gunnar Friberg (WÅAB) deltagit. Stockholm i december 2003 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 5

7 Sammanfattning Denna utredning initierades av Regionplane- och Trafikkontoret (Rtk) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) i maj 2002 och har utförts av Transek AB. Utredningen bygger på en tidsserieanalys för åren baserat på indata i form av omvärldsfaktorer och mer specifika skärgårdsdata samt data kopplade till WÅAB:s verksamhet. Bakgrunden till utredningen har varit att det, näst efter flyget, är skärgårdsresandet med Waxholmsbolaget som växt snabbast bland olika färdsätt i Stockholmsregionen. Mellan åren 1970 och 2001 har resandet med båt i skärgården vuxit med närmare 4 procent per år. Detta innebär att resandet med båt har mer än tredubblats sedan år 1970, vilket gör det intressant att utreda vad detta beror på. I denna utredning försöker vi lägga fast vilka dessa påverkansfaktorer är, liksom då i vilken riktning och omfattning respektive faktor har bidragit till den konstaterade utvecklingen. En omfattande databas över tänkbara förklaringsfaktorer (ett åttiotal) har byggts upp för tidsperioden januari 1970 september 2002, eller så långt data finns framtagna. En så kallad tidsseriemodell över antalet resor per månad med Waxholmsbolaget har tillämpats. Denna typ av modell kan användas för att beräkna effekterna på resor och intäkter av olika faktorer, främst: Befolkning och sysselsättning Taxor och trafikutbud Inköpsaktiviteter Antalet turister i länet. Det finns inte perfekta data för alla faktorer och prognosmodeller innebär alltid en viss förenkling av verkligheten. Med denna reservation i minnet, kan följande sammanfattande slutsatser dras utifrån modellresultaten; Ett 16-tal faktorer bidrar till att förklara resandeutvecklingen. Tillsammans förklarar dessa sexton faktorer över 98 % av den månadsvisa variationen. På årsbasis är den genomsnittliga avvikelsen mellan modell och verklighet 3,4 %, medan den på månadsbasis uppgår till 8,7 %. Bägge värdena ligger därmed inom de gränser som vanligen används i dessa sammanhang. Waxholmsbolagets utbud i form av gångtimmar är en dominerande faktor som bidragit i mycket hög grad till att förklara resandeökningen, som under perioden uppgått till 1,25 miljoner resor. Man kan också formulera det så att Waxholmsbolaget har anpassat sitt utbud väl efter den växande efterfrågan. Utbudsökningen ensam bedöms förklara c:a 1 miljon av hela resandeökningen. Ökningen av den icke sysselsatta befolkningen i Stockholms län är en annan drivande faktor som beräknas ha bidragit med en resandeökning på drygt resor. Realt sänkta reskostnader under hela perioden är en tredje viktig faktor som har bidragit till att attrahera närmare fler resenärer till 6

8 Waxholmsbåtarna, varav ökningen till närmare 80 procent kan förklaras av införandet av månadskortet år Väderleksfaktorer spelar - av lätt införstådda skäl - en relativt stor roll för valet att resa med skärgårdsbåt. Fem sådana faktorer ingår i modellen, men dessa är givetvis svåra att använda i prognossammanhang. Priskänsligheten är låg, vilket innebär att betalningsviljan för att utnyttja skärgårdsbåtarna mer än vad som sker idag är relativt hög. Det betyder att WÅAB/Landstinget skulle kunna förbättra intäkterna relativt kraftigt utan att resandet minskar nämnvärt. Huvudkomponenternas bidrag sammanfattas i figuren nedan: Antal trafikanter som tillkommit resp. försvunnit mellan åren 1970 och 2001 beroende på olika grupper av faktorer Linjär modell 50 Utbud WÅABs taxor Händelser Befolkning, Inköp, Turister Kalender Väderlek Figur 1 De olika komponenternas bidrag till resandeökningen mellan Utbudsförändringarna svarar mot den klart största delen av resandeökningen, följt av taxeförhållandet, d v s det reala priset för resandet, samt befolkningsökning inklusive ökade turistströmmar. Utredningen visar på att Waxholmsbolaget har haft en god förmåga att anpassa och utöka sitt utbud i förhållande till de förändringar i befolkningsstruktur och efterfrågemönster som skett under de senaste trettio åren. Utredningen pekar också på att priskänsligheten för resandet till och från skärgården är relativt lågt. 7

9 1 Introduktion Detta kapitel ger en kort bakgrund till den analys av resandet med Waxholmsbolaget som gjorts med hjälp av tidsserieanalys för åren Dessutom redovisas syftet och de avgränsningar som gjorts. 1.1 Bakgrund och förutsättningar Landstingets senaste kartläggning av skärgårdsresandet är från 1981, Resandet med Waxholmsbolaget 1. Resandet i skärgården har därefter och särskilt under de senaste åren vuxit mycket kraftigt, och överskrider nu tidigare genomförda prognoser. Stockholms skärgård har blivit alltmer populär såväl sommartid som under övriga årstider. Vissa mer betydande strukturella förändringar som, utan rangordning, kan tänkas förklara en del av denna utveckling är; Nyetablering av distansföretag. Geografiskt och tidsmässigt alltmer utbredda fritidsaktiviteter, även till skärgården. Ökat utbud av transportmöjligheter. Ökat välstånd (stigande reala hushållsinkomster) och ökad, mer flexibel fritid. Ökad konferensverksamhet i skärgården. Ökad bosättning i skärgården och då även ökad pendling i flera riktningar. Realt sett billigare transporter. En beskrivning av dagens förhållanden återfinns i tre nyligen genomförda större resvaneundersökningar, omfattande fastboende, fritidshusägare samt företagare i skärgården. Tillgången till data och kunskaper om skärgårdens resmönster är således relativt väl tillgodosedd, vilket gjort förutsättningarna för en djupare analys, baserad på tidsseriedata, goda. 1.2 Syfte Ur bakgrundsdata har kunnat konstateras är att även om antalet sysselsatta på öarna ökat så har en ökande andel sin arbetsplats på fastlandet. En prioritering av snabba arbetsresor innebär att direkta båttransporter till centrala Stockholm inte är högprioriterade. Detta som följd av att sjötransporterna normalt är den del i transportkedjan som är långsammast och det viktigaste för skärgårdsbefolkningen, ur transportsynpunkt, därför i stället bedömts vara att snabbt nå fastlandet för vidare buss- eller biltransport till kommuncentrum eller vidare. I praktiken betyder detta att transportförsörjningen i skärgården föreslagits koncentreras till sådana stråk och noder där förutsättningarna finns för att upprätthålla en jämförelsevis hög tillgänglighet i form av hög turtäthet och korta restider. Vissa öar, så kallade kärnöar, förutsätts härvid fungera som bytespunkter för resande till/från ett antal kringliggande öar. De olika kärnöarna antas ha ett 1 Trafikkontoret rapporterar 1981:1 8

10 lokalt serviceutbud med livsmedelsbutik och skola, samt inrymma minst 50 permanentboende. De stora resandeförändringarna i kombination med tankarna på en ny trafikeringspolicy och behovet av ett stöd för fortsatta framtidsbedömningar gör att det finns ett behov av att genomföra en djupare analys av orsakerna bakom resandeutvecklingen. Det övergripande syftet med utredningen har varit att; analysera vilka faktorer som inverkar på resandet med Waxholmsbolaget. förklara i vilken grad omvärldsfaktorer, taxor, trafikutbud och enstaka händelser inverkar på resandeutvecklingen. få en god överblick över arbetspendlingen och resandets struktur i den del av skärgården som trafikeras av Waxholmsbolaget Ett bakomliggande syfte har också varit att ta fram underlagsdata och en modell som i framtiden skall kunna; användas av Waxholmsbolaget vid successiv uppföljning av resandeutvecklingen och för att kunna registrera eventuella avvikelser. tillämpas av Waxholmsbolaget för prognoser av framtida resande och intäkter. 1.3 Avgränsningar, geografiskt och avseende indata Den områdesavgränsning av skärgården som använts i Regional Utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen (RUFS) redovisas på kartan på följande sida. Antalet invånare inom detta större område uppgår till cirka Då ambitionen i detta sammanhang har varit att tydligt kunna särskilja effekter som har med Waxholmsbolagets trafik att göra, har i ett första steg emellertid en mer snäv avgränsning gjorts av skärgårdsområdet till att avse det geografiska trafikeringsområde där Waxholmsbolaget bedriver verksamhet. Antalet invånare i detta upptagningsområde uppgår till knappt hälften av de i skärgårdsområdet totalt, eller cirka personer (för år 2001). Därutöver har en än mer snäv geografisk avgränsning diskuterats. Denna skulle ha som mål att omfatta endast de öar som saknar fastlandsförbindelse. Med fastlandsförbindelse avses öar med bro, tunnel eller statlig färjeförbindelse. Vilka dessa öar är framgår ur sammanställningen i figur 2 nedan. Antalet boende på vad som på detta sätt definierats som båtöar med WÅAB-förbindelse är i sin tur knappt hälften så många som i WÅAB:s totala upptagningsområde, eller ungefär Syftet med den snäva indelningen skulle vara att få ett så, i detta sammanhang, funktionsmässigt homogent område som möjligt och därigenom bättre kunna analysera modellresultat utifrån en situation där påverkan av vissa externa faktorer lättare kunde kontrolleras. 9

11 10

12 Den slutliga avvägningen kan sägas utgöra en kompromiss mellan å ena sidan önskemålet om en strikt funktionsuppdelning och å andra sidan kravet på en viss minsta urvalsstorlek. Detta, i kombination med svårigheterna att utifrån WÅAB:s linjestruktur (och därmed sammanhängande resandestatistik) kunna särskilja ett antal större öar med stalig färja från övriga trafikerade öar på de aktuella rutterna, har givit till resultat att till de ovan definierade båtöarna har adderats i princip samtliga färjeöar. Urvalet har i och med detta kommit att omfatta c:a permanentboende skärgårdsbor. En närmare beskrivning av linjenätet och denna geografiska avgränsning ges i kapitel 3 medan en mer utförlig redovisning av indata återfinns i bilaga Broar och bilfärjor I tabellen nedan redovisas de öar/ögrupper som har bro-, tunnel- eller statlig bilfärjeförbindelse respektive öar med privat färjeförbindelse. Vilka av öarna som trafikeras av WÅAB framgår likaså. kommun replipunkt basområde modifierat norr mellan söder med med WÅABskärgårdsomr bro/färja färja trafik benämning kod benämning kod statlig privat Norrtälje Singö Singö 8802 x x Fogdö 8805 x x Grisslehamn Väddö Väddö 8807 x x Simpnäs Björkö Björkö 8811 x x x Vätö Vätö 8813 x x Furusund Furusund 8831 x x x Yxlan Yxlan 8834 x x x Blidö Blidö 8834 x x x Svartnö Västerö-Humlö 8825 x x Storö-Fårholmen 8826 x x Svartnö 8828 x x Solö 8829 x x x Eknö-Klobben 8832 x x Länna öarna Högmarsö 8836 x x x Österåker Åsättra Ljusterö Ljusterö 1704 x x x Östra Lagnö 1702 x x Västra Lagnö 1707 x x Vaxholm Vaxholm Rindö centrum Rindö 8701 x x x Skarpö Skarpö 8702 x x x Tynningö Tynningö 8703 x x x Haninge Dalarö/Årsta Ornö förs. Ornö 3603 x x x Muskö förs. Muskö 3609 x x Nynäshamn Ösmo östra glesbygd Himmelsö m m 9201 x x Torö förs. Torö 9206 x x Svärdsö 9210 x x Oxnö 9211 x x Södertälje Mörkö förs Dåderö m fl 8101 x x Mörkö ö 8102 x x Oaxen 8103 x x Figur 2 De öar inom upptagningsområdet, Stockholms Skärgård, som har fast förbindelse, bro, tunnel eller förbindelse med Vägverkets bilfärja (Källa: Rtk) 11

13 2 Metod och tillvägagångssätt I detta kapitel redovisas kortfattat de modeller och verktyg som har använts samt hur undersökningen har genomförts. 2.1 Urval av indata De indata som har tagits med rör huvudsakligen delar av skärgården som berörs av Waxholmsbolagets trafikering. Tidsperioden omfattar åren 1970 till 2001 och målet har varit att få så pass kompletta tidsserier som möjligt. För Waxholmsbolaget har resandestatistik, uppgifter om taxor och utbudstimmar tagits fram. På länsnivå, och med varierande nedbrytning på delområden, har vissa grundläggande uppgifter tagits med som rör befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling. Av övriga indata som har bedömts vara av vikt för projektet och som har insamlats märks exempelvis olika typer av väderleksdata samt uppgifter om besökande turister. 2.2 Bearbetning av indata Att få tag på indata under en förhållandevis så pass lång tidsperiod som trettio år stöter i vissa fall på problem. Olika typer av statistik har insamlats under olika lång tid och i värsta fall har även definitioner förändrats. Indata kan ha saknats för vissa år under den aktuella perioden och då har vi fått använda befintliga data som har interpolerats eller bearbetats på annat sätt för att skatta saknade värden. Avsikten har varit att få en så komplett tidsserie för så många variabler som möjligt. Annars faller användbarheten av statistiken som ska tjäna som underlag till tidsseriemodellen. Så långt som möjligt har de flesta av indata som samlats in tagits fram på månadsnivå. Detta för att, förutom långsiktiga trender, också kunna redovisa säsongsvariationer och hur de eventuellt förändrats. 2.3 Tillvägagångssätt Studien baseras som nämnts på en tidsserieanalys av resandet vilket gett ramförutsättningarna för själva utförandet. Steg ett innebar att samla in och sammanställa data som underlag för själva undersökningen. Data sorterades på tre huvudområden med Rtk, WÅAB och Transeks som ansvariga för var sitt område: Skärgårdsdata, såsom befolkning, sysselsatta m.m. WÅAB-data, såsom gångtimmar, taxor m.m. Omvärldsdata, såsom socioekonomiska, klimatdata m.m. Transek sammanställde sedan dessa data till en databas för de aktuella åren. Som nämnts ovan har i vissa fall interpoleringar skett för att skapa fullständiga tidserier över de aktuella åren. Exakt hur detta gått till redovisas i kapitlet om indata. Därefter importerades databasen till ett verktyg för tidsserieanalys, TRIO, där de faktorer som påverkar resandet testades för relevans och storlek av påverkan. Detta har skett på så sätt att först togs en linjär modell för resandet fram som optimerades gentemot reala data för att erhålla en beskrivning med så god 12

14 överensstämmelse som möjligt med faktiska redovisade data. I ett andra steg togs en så kallad Box-Cox-modell fram. Denna är en icke-linjär modell där man inte bara fastställer värdet på parametrarna för respektive faktor, utan även modellens matematiska funktionsform. Vid valet av bästa modell gjordes sedan en subjektiv avvägning mellan följande aspekter: Hög förklaringsgrad (hög R-kvadrat och högt log-likelihood-värde) Bra estimat (höga t-värden) Korrekt tecken och rimlig nivå på parametervärdet (elasticiteten) Stort antal faktorer som är användbara vid prognostillämpning För att förklara och redovisa de olika parametrarnas förklaringspotential gjordes avslutningsvis en komponentanalys vilket kan sägas vara en metod med vars hjälp man kan besvara frågan: Hur mycket beror på vad?. 2.4 Kort om tidsserieanalys Tidsserieanalys är en statistisk metod (benämnd: multipel regressionsanalys) med vars hjälp man analyserar tidsseriedata. Tidsseriedata är alltid data för ett visst område med regelbundet återkommande data, t.ex. per timma, dag, vecka, månad eller år. Några vanliga och för allmänheten kända exempel på tidsseriedata är: väderleksdata, aktie- och valutakurser samt konsumentprisindex. Med hjälp av tidsserieanalys inom trafikområdet kan man analysera vilka faktorer som inverkar på t.ex. resandet, och hur mycket varje faktor bidrar med. 2.5 Kort beskrivning av analysverktyget TRIO Det programpaket som har använts i projektet går under namnet TRIO (Version 2.0) och är utvecklat av Marc Gaudry vid Agora Jules Dupuit, Montreals Universitet. Det är ett kraftfullt paket för många olika typer av regressions- och tidsserieanalyser. Programmet kan skatta linjära tidsseriemodeller likväl som modeller som är olinjära i beroende eller oberoende variabler (så kallade Box Cox transformationer). Olinjäriteten gör att man mer exakt kan beskriva fenomen som har ett varierande stort inflytande (exempelvis så kan minskat pris för en resa öka resandet mycket på marginalen medan en större minskning inte ger samma procentuellt stora resefterfrågeökning). Även autoregression kan skattas vilket gör det möjligt att modellera fördröjda effekter av händelser som exempelvis sker under en månad men har återverkningar i månaden efter. 13

15 3 Indata till modellen I detta kapitel redovisas mer utförligt de grunddata och den statistik som har använts som ingångsvärden i den tidsseriemodell som tagits fram för Waxholmsbolaget. Data för åren har använts. I vissa fall har inte data funnits tillgängliga för hela tidsperioden. När så är fallet redovisas detta och hur det har hanterats i dessa sammanhang. I texten används förkortningen WÅAB för Waxholms Ångfartygs AB och Rtk för Regionplane- och trafikkontoret. 3.1 Skärgårdsresandet med WÅAB Utvecklingen av antalet resor med WÅAB redovisas nedan på olika nivåer där framförallt olika trender kan utläsas. En del av resandeökningen beror på att trafikeringen har samplanerats med andra operatörer och sedan under årens lopp inordnats i WÅAB och på så sätt även kommit att redovisats i WÅAB:s statistik. I skärgårdsområdet finns fortfarande dock operatörer vars trafikering sker skild från WÅAB:s trafik. Redovisat material avser sålunda endast trafik som har med WÅAB att göra Årsvis Från år 1970 och fram till år 2001 har skärgårdsresandet vuxit från en nivå kring resor per år till resor. Detta motsvarar en ökning på 1,25 miljoner årsresor eller 225 %. Skärgårdsresandet har med andra ord mer än tredubblats på trettio år. Resor i Skärgården per år Resandet med Waxholmsbolaget årsvis Figur 3 Resandet med Waxholmsbolaget årsvis mellan (Källa: WÅAB) Resandet med Waxholmsbolaget ökar trendmässigt med 3,9 % per år, vilket är mer än hur biltrafiken växer i Stockholmsregionen. 14

16 Det senaste årets ( ) kraftiga ökning beror delvis på att Cinderellabåtarnas statistik från denna tidpunkt har tagits med i Waxholmsbolagets statistik. Cinderellabåtarna har trafikerat skärgården sedan 1990 men de första tio åren helt i egen regi (Strömmabolaget AB) Månadsvis Resandet med Vaxholmsbolaget månadsvis Resor per månad jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 4 Resandet med Waxholmsbolaget månadsvis åren (Källa: WÅAB) Resandet är starkt säsongsberoende vilket tydligt kan ses i figur 4 och 5. Under vinterhalvåret har resandet ökat stadigt men långsamt. För januari månad (lågsäsong) varje år har dock resandet ökat med c:a resor (+251 %) från år 1970 eller 4,1 % per år till år Resandet under januari har, relativt sett, sålunda ökat något mer än årsgenomsnittet. Annars gäller att variationen för topparna under högsäsong blir kraftigare med åren. Motsvarande värden för högsäsongsmånaden juli innebär sålunda en ökning med c:a resor (+319 %) eller c:a 4,7 % per år. 15

17 3.1.3 Säsongsvariation WÅAB - passagerare antal månadsvis Jan Feb Mars Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5 WÅAB antal passagerare månadsvis åren (Källa: WÅAB) Antalet passagerare har ökat över åren och den största ökningen har skett under högsäsongen maj till september. Linjerna visar tioårsintervall från 1971 till år 2001 kompletterat med år 1997 respektive år Resandet har i tidigare figurer setts variera över tiden och detta ses även här, exempelvis för år 1997 ligger maxvärdet över det för år År 2001 visar en generellt högre nivå vilket beror på tidigare nämnt tillskott från Cinderellabåtarna. En viss förlängning av högtrafiksäsongen kan skönjas även om andelarna av resandet är tämligen konstant. I tabellen nedan redovisas passagerarutvecklingen för år 1970 respektive år Förändringarna varierar mellan 2,8 % (mars) och 5.4 % (april). Den största volymförändringen står juli månad för med passagerare. Tabell 1 Passagerarutveckling för år 1970 och år 2001 månadsvis januari februari mars april maj juni skillnad ränta på ränta 4,1% 4,7% 2,8% 5,4% 3,0% 3,3% juli augusti september oktober november december skillnad ränta på ränta 4,7% 3,6% 4,0% 3,4% 3,7% 4,6% 16

18 3.2 Databas I den databas som samlats in för detta projekt vill vi lyfta fram vissa bakgrundsdata som dels är av allmänt intresse och dels för att påvisa en trendutveckling inom olika områden. Avsikten är även att ge en bild av förhållandet på länsnivå och på en mera lokal skärgårdsnivå. Material till databasen har bl.a. insamlats från följande källor: Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) Regionplane- och Trafikkontoret, SLL (Rtk) Länsstyrelsen Statistiska Centralbyrån (SCB) SMHI Stockholm Visitors Board (f.d. Stockholm Information Service) Stockholm stads Utrednings- och statistikkontor (USK) Statens Institut för Kommunikations Analys (SIKA) AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) Handelns Utrednings Institut (HUI) 3.3 Aktiviteternas utveckling Befolkning och sysselsättning i länet I figuren nedan visas den totala befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i länet åren Totalbefolkningen i länet har ökat stadigt med c:a 1 procent per år. Sysselsättningen har ökat ungefär lika mycket men uppvisar en mer ojämn utvecklingstakt. De högsta sysselsättningsvärdena under trettioårsperioden uppträdde kring 1990 innan den kraftiga konjunkturnedgången. Det är först under de senaste åren som sysselsättningen närmat sig tidigare högstanivåer absolut sett. Sysselsättningsgraden ligger dock fortfarande lägre och understiger den som gällde i mitten av 1980-talet med cirka fem procentenheter. 17

19 Befolkning och sysselsatta AB-län Befolkning Sysselsatta Figur 6 Befolkningsmängd och antal sysselsatta i AB-län under åren (Källa: SCB och USK) Befolkningsökningen under perioden uppgår till c:a personer eller 24 %, medan antalet sysselsatta, eller mer precist antalet arbetsplatser d v s den förvärvsarbetande dagbefolkningen, har ökat med c:a eller 26 %. Sysselsättningsaktivitet jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 7 Sysselsättningsaktivitet (antalet sysselsatta med hänsyn tagen till ledighet och semester) under åren (Källa: SCB, USK samt egna bearbetningar) Den kraftiga sysselsättningsminskningen under 1990-talets första år framträder tydligt i figur 7 ovan. 18

20 Variationen över åren när det gäller sysselsättningsaktivitet (antalet sysselsatta med hänsyn tagen till ledighet och semester) visar på en ökad spridning av ledighetsuttaget. Från att ledigheten vid 1970-talets början varit förhållandevis begränsad till en enstaka sommarmånad visar statistiken för den senare delen av perioden, då också antalet semesterdagar ökat, på ett mera variationsrikt uttag av semester och ledighet Befolkning och sysselsättning på skärgårdsöarna" Den områdesavgränsning som ligger till grund för denna utredning har tagits fram gemensamt från beställarna. Tanken med den gjorda indelningen var, som redogjorts för tidigare, att den ska omfatta de öar som WÅAB trafikerar och som inte har förbindelse med fastlandet via bro, tunnel eller statlig färja. På grund av svårigheterna att komma åt resandet på enskilda öar har urvalet kommit att även omfatta större öar med statlig färja som exempelvis Blidö, Yxlan och Ljusterö. Se även omfattningen av ingående öar i bilaga 2. Underlagsmaterialet för rubricerade uppgifter vad det gäller skärgårdsområdet uppvisar likväl brister såväl vad det gäller fullständighet som exakthet. Information har således gått att få på önskad ö-nivå i endast begränsad omfattning. Så t ex finns sysselsättningsdata endast att tillgå på en betydligt mer aggregerad nivå. Trots bristerna kan en viss trend skönjas Skärgårdsbefolkning "skärgårds"-öar Södra skärgården Mellersta skärgården Norra skärgården Figur 8 Skärgårdsbefolkningen på öar utan bro eller tunnel. (Källa: Rtk, Länsstyrelsen) Det underlag som har gått att få fram tyder på en stabil ökning av invånarantalet på skärgårdsöarna med den kraftigaste ökningen i mellanskärgården. Norra respektive södra delarna ökar betydligt långsammare. För mellanskärgården har 19

21 områden inom Vaxholms ö-område lagts till i statistiken. I tidigare utredningar och material från företrädesvis Länsstyrelsen har dessa områden inte inkluderats. Skärgårdsbefolkningen har, med ovan redovisad avgränsning, ökat med 2,6 procent per år sedan 1971 från c:a till invånare år Totalt antal boende i hela skärgårdsområdet uppgår till c:a personer. Befolkningsökningen för detta område har under perioden 1971 till 2000 varit 114 % eller 2,7 % per år. Motsvarande tal för sysselsättningen är 70 % ökning och 2,4 % per år. Utvecklingen inom skärgårdsområdet i stort har därmed i bägge fall varit ungefär dubbelt så snabb som för länet som helhet. Underlag för förvärvsarbetande dagbefolkning, d v s antalet arbetsplatser, har som nämnts inte gått att få fram för den definierade skärgårdsindelningen annat än för enstaka år, vilket i detta sammanhang inte ger tillräcklig information. Utifrån folkoch bostadsräkningar (FoB) och Rtk:s områdesdatabas (för åren 1980, 1985, 1990, 1997 samt 1999), där redovisningen för skärgårdsområdet är gjord på en relativt grov nivå, kan några tendenser utläsas: Befolkningsutvecklingen i skärgården går snabbare än på fastlandet. Förhållandet för arbetsplatsutvecklingen är det motsatta. Detta innebär en ökad pendling Turister Antalet turistnätter, d v s antalet belagda sängar avseende hotell, vandrarhem och stugbyar, har stadigt ökat under perioden. Från att röra sig om c:a 2 miljoner nätter 1970 ligger denna nivå under de senaste åren på c:a 6,5 miljoner. Ökningen sedan 1970-talet till i dag är c:a 220 % eller c:a 3,8 % per år. De senaste årens ökade beläggning kan till viss del förklaras av en lägre svensk kronkurs, vilket innebär dyrare utlandssemestrar för svenskar och omvänt för turister från andra länder. En annan förklaring är att Stockholmsområdets attraktivitet som turiststad/-område har ökat. Ett flertal större arrangemang som Vattenfestivalen under åren , Kulturhuvudstadsåret 1998 och Sveriges EU-ordförandeskap 2001 kan likaså ha bidragit till den ökande turistströmmen. Den stora ökningen i antal turistnätter framgår av figurerna 9 och 10 nedan. 20

22 Antal turistnätter i AB-län (hotell, vandrarhem och stugbyar) Figur 9 Utvecklingen av antal turistnätter i AB-län åren , årsvis (Källa: Stockholm Visitors Board) Utnyttjandet av gästrum är till stor del koncentrerat kring sommarmånaderna vilket tydligt kan ses i diagrammet nedan. Skillnaden mellan sommar och vinter vad avser beläggningen är c:a 50 % Antal gästnätter AB-län (juli) jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 10 Utvecklingen av antalet gästnätter i AB-län åren , månadsvis (Källa: Stockholm Visitors Board) 21

23 Ett trendbrott i den positiva utvecklingen inträffade åren 1991 och 1992 med minskad turism. Under återstoden av 1990-talet expanderade åter turismen i Stockholmsregionen kraftigt. 3.4 Trafikutbud och priser I detta avsnitt redovisas bakgrundsdata rörande Waxholmsbolagets verksamhet. Uppgifterna avser; Linjer och trader Broar och bilfärjor med bussar Turer och terminaler Samverkande rederier Gångtimmar Priser och rabatter Linjenät Waxholmsbolagets linjeutbud redovisas på nedanstående kartor. Här framgår att utbudet av linjer är störst i mellanskärgården med dess många öar. För en mera detaljerad specifikation av de olika linjerna hänvisas till Waxholmsbolagets turlistor. Figur 11 Linjekarta Norra Skärgården 22

24 PM 26:2003 Skärgårdsresandet Figur 12 Linjekarta Mellersta Skärgården Figur 13 Linjekarta Södra Skärgården 23

25 3.4.2 Turer och terminaler De terminalpunkter som anges nedan utgör de idag viktigare anslutningspunkterna i så motto att de passeras av stora trafikantmängder samtidigt som de erbjuder bytesmöjlighet mellan olika trafikslag. I flera av punkterna förekommer dessutom godshantering. De viktigaste terminalpunkterna är: Strömkajen, Stockholm. Start-/målpunkt med koppling till såväl buss som tunnelbana. Här finns trafikexpedition och väntsal. Totalt passerar ungefär resenärer per år via Strömkajen. Vaxholm. Stor repli-/målpunkt för resande till/från Stockholm och större delen av skärgården. Annonserad anslutning till SL-buss 670 mot Danderyds sjukhus/tekniska Högskolan. Även här finns trafikexpedition och väntsal då många passagerare byter till lokallinjerna mot öar med stort och ökat permanentboende. C:a resande per år. Simpnäs och Räfsnäs är replipunkter inom den norra delen för trafiken till Arholma respektive till Lidö, Tjockö och Fejan. Resandet är jämförelsevis måttligt med runt respektive resande per år. SL busslinje 636 respektive 631 ansluter mot Norrtälje och Stockholm. Åsättra på Norra Ljusterö fungerar sedan drygt tio år tillbaka som replipunkt för den kompletterande taxibåtlinjen mot Nässlingen, Norra Ingmarsö och Husarö. Trafiken har hittills upprätthållits endast vardagar under skolterminstid och omfattat drygt resande per år, men kommer att utökas. Annonserad anslutning finns till SL buss 626 mot Ljusterös olika delar, centralorten Åkersberga och Stockholm. Stavsnäs. Viktig replipunkt för linjer mot Runmarö, Sandhamn-Harö samt Nämdö. Trafikexpedition och väntsal finns för de runt resande per år. Anslutning till busslinje 433/434 mot Djurö, centralorten Gustavsberg, Nacka och Stockholm (Slussen). Dessutom är Stavsnäs, med lagringsmöjligheter och bokningscentral, utgångspunkt för den växande godstrafiken till södra och mellersta skärgården. Sollenkroka. Replipunkt för trafiken mot Gällnö, Stavsuddaområdet samt Möja och med annonserad anslutning till linje 434 mot centralorten Gustavsberg och Stockholm. C:a resande per år. Boda fungerar sedan drygt tio år tillbaka som replipunkt för den kompletterande taxibåtlinjen mot Gällnö, Svartsö och Södra Ingmarsö. Vintertid även ordinarie Waxholmsbåtar samt godshantering. Sedan hösten 2002 går dessutom vissa turer i ordinarie linjetrafik via Boda till Svartsö- Ingmarsö-Husarö. Under 1990-talet har även Möjatrafiken successivt knutits till Boda för att möjliggöra lokala resor och öka trafikstandarden för bl a Gällnöbryggorna. C:a per år reser via Boda och där anslutning finns till buss 438 mot Gustavsberg, Nacka och Stockholm. Lillsved. Mindre anslutningspunkt med omkring resande per år för viss trafik mot Grinda-Svartsö-Södra Ingmarsö samt Örsö-Edö och Lindalssund. Annonserad anslutning med SL buss 437 mot centralorten Gustavsberg, Nacka och Stockholm. 24

26 Saltsjöbaden. Båtarna mot Ornö-Fjärdlång-Utö, Nämdö och öarna i Ingaröfjärden ansluter här till Saltsjöbanan. Totalt passerar c:a resande per år. Dalarö. Replipunkt för trafiken till Ornö och öarna öster och väster därom. Vissa turer går även till Utö, bland annat sommartid då Dalarö också fungerar som målpunkt för dagsresenärer från Stockholm. Annonserad anslutning med SL-buss 839 till Haninge och pendeltåg. C:a resande per år. Årsta havsbad. Replipunkt för trafiken mot Utö. Buss 846 mot Haninge och pendeltåg ansluter. Totalt passerar ungefär resenärer via Årsta havsbad. Nynäshamn och Ankarudden är de sydligaste terminalerna, med respektive resande per år, och utgör knutpunkter för trafiken mot Nåttarö-Rånö-Ålö respektive Landsort. I sistnämnda fall med anslutning till pendeltåget i Nynäshamn via buss 852. I RUFS 2001 har de viktigaste fastlandsbaserade bytespunkterna för de åretruntboendes bastrafik benämnts replipunkter. Totalt föreslås ett system omfattande nio replipunkter och tretton kärnöar, vilka sorterade på upptagningsområden och lokalisering inom norra, mellersta respektive södra skärgården skulle få följande utseende: Replipunkt Räfsnäs Simpnäs Åsättra Vaxholm Boda Sollenkroka Stavsnäs Dalarö Årsta Kärnöar inom replipunktens upptagningsområde Arholma, Tjockö Arholma, Tjockö Ingmarsö Tynningö, Ramsö Svartsö, Gällnö, Stora Möja Svartsö, Gällnö, Stora Möja Runmarö, Sandön, Nämndö Ornö Utö Samverkande rederier Det finns ett 25-tal entreprenörer som är kopplade till WÅAB:s verksamhet på olika sätt (se bilaga 1 för en komplett lista). Vissa rederier kör i samtrafik med Waxholmsbolaget, andra verkar som entreprenörer av trafik enligt tidtabell eller som förstärkning. En stor del av trafiken utförs inom ramen för managementavtalet med Stockholms Sjötrafik AB. Kompletteringstrafik av servicekaraktär förekommer också. De större entreprenörerna är: 25

27 Blidösundsbolaget AB. Rederiet övertog våren 2000 en etablerad trafik i norra skärgården med utgångspunkt i Stockholm och trafikperiod apriloktober. Trafiken är fördelad på två linjer via Blidösundet; en mot Gräskö- Tjockö-Arholma och en mot Söderöra-Rödlöga. Trafiken bedrivs med två snabbgående fartyg samt under sommaren även med ångfartyget Blidösund. Antalet resande med Blidösundsbolaget säsongen 2002 uppgick till omkring Bolaget har även viss godshantering. Ornö Sjötrafik AB. Rederiet bedriver statsunderstödd, avgiftsbelagd bilfärjetrafik året runt mellan Dalarö och Ornö. Vissa avgångar annonseras i WÅAB:s tidtabell som passagerartur och då normalt med anslutning till SL:s busstrafik vid såväl Dalarö som på Ornö. Stockholms Sjötrafik AB. Rederiet, som övertogs från WÅAB våren 2001, bemannar och utför trafiken med sexton av WÅAB:s skärgårdsbåtar samt sex Djurgårdsfärjor. Strömma Turism och Sjöfart AB. Företaget bedriver under perioden apriloktober taxe- och tidtabellssamarbete med de så kallade Cinderellabåtarna på linjerna från Stockholm (Strandvägen) till Vaxholm-Grinda-Ingmarsö- Husarö-Möja respektive Sandhamn. Under säsongen 2002 reste mer än passagerare med dessa linjer via Strandvägen. Utö Rederi AB. Rederiet har bedrivit trafik mellan Årsta och Utö i omgångar sedan 1970-talet. Senaste samarbete påbörjades år 2000 och har fram till hösten 2002 omfattat huvuddelen av trafiken på linjen under april-december, samt sommartid även veckoslutstrafik Dalarö- östra Ornö- Fjärdlång. WÅAB har taxesamarbete med rederiet och ersätter det för det intäktsbortfall som följer av att periodkortsresenärer kan resa på alla turer. Från och med 2003 kommer samarbetet att utökas såväl vad det gäller tider som trader. Totalt beräknas c:a resande använda rederiet Händelser Under perioden har olika händelser inträffat som till viss del kan påverka trafikering och trafikantströmmar i så väl positiv som negativ riktning. Exempel på händelser som prövats i modellen är: : Ny trafik Saltsjöbaden-Nämdö, hård vinter : Oljekris, maskinbefälsstrejk under fyra sommarveckor : Blidöbåtarnas statistik finns med från detta år : Ny trafik Landsort, Skogsö, Stockholm-Utö : Storkonflikt på arbetsmarknaden (april-maj) : Kapacitetsstarka vinterfartyg sätts i trafik : Arbetsmarknadskonflikt (okt) SL-bussar ställs in : Ny generation kapacitetsstarka snabbåtar börjar levereras : Kuwait-kriget oljekris, kompletterande tvärtrafik inrättas från Boda och Åsättra : Samarbete med Cinderellabåtarna och Utö Rederi AB : Cinderellabåtarna med i statistiken, Gåshaga brygga invigs (juni) 26

28 3.4.5 Gångtimmar Antalet gångtimmar har ökat under perioden. Utbudsökningen har bland annat skett genom fler insatta båtar. Tyvärr har det inte gått att kvantifiera hur pass stor denna förändring är i termer av faktiskt antal turer och linjer respektive som förändring av antal båtar. Uppdelad statistik för antalet gångtimmar för respektive trafikeringsområde finns inte heller att tillgå då båtarna inte är låsta till ett specifikt område utan används mer flexibelt. I underlaget har det därför inte gått att särskilja hur stor del av ökningen som kan hänföras till en produktivitetsökning respektive till ökade resurser. Resursökningen kan i sin tur bestå av en större egen fartygsflotta men även av ett ökat samarbete med olika entreprenörer på olika nivåer Gångtimmar per år Figur 14 Utvecklingen av antalet gångtimmar per år, (Källa: WÅAB) Antalet gångtimmar har under perioden ökat med 91 %, eller c:a 2 % per år. Ökningen har skett från c:a gångtimmar år 1970 till c:a gångtimmar år 2001 (se figur 14 ovan). 27

29 Månadsandelar gångtid (tim) över året, snitt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 15 Gångtimmarnas variation över året, (Källa: WÅAB) Säsongsvariationerna antas i princip vara densamma under hela perioden Diagrammet ovan visar perioden Motsvarande data har inte redovisats för hela tidsperioden men stickprovskontroll mot senare år indikerar en likartad fördelning som för redovisad tioårsperiod. Gångtid resp passagerarutbud Gångtid och Passagerare per årsmedeldag Passagerare per medeldag Gångtid per medeldag = utbudstim dag Pass per utbudstim-dag Passagerare per medeldag Figur 16 Antalet gångtimmar och passagerare per årsmedeldag åren (Källa: WÅAB, egna bearbetningar) 28

30 Figur 16 visar gångtimmar och passagerare per årsmedeldag. Antalet passagerare per utbudstimme (nedre kurvan) visar på, frånsett ökningen under 1970-talet, en förhållandevis oförändrad belastningsgrad Priser och rabatter Det finns ett antal olika typer av kort och taxor för färd med WÅAB: Månadskort, infördes april Tilläggskort (WÅAB) till ordinarie SL-kort, infördes april Ö-kort (specialkort som berättigar personer mantalsskrivna på öar utan bro, tunnel eller statlig färja fria resor), infördes En årlig extra expeditionsavgift infördes från och med år Båtluffarkort, infördes under år Kontanttaxa. Figur 17 Utvecklingen, i nominella värden, av olika taxor och kort för åren (Källa: WÅAB) De nominella och reella prisnivåerna framgår ur figurerna 17 och 18 nedan. kronor 600 Taxa WÅAB Månadskort Tilläggskort Båtluffar-kort Fastboende ö-kort inkl exp avg Kontant Sthlm-Husarö jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 29

31 kr, realt, prisnivå dec Biljettaxa för olika biljettyper, realt Månadskort Tilläggskort Båtluffar-kort Fastboende ö-kort ekl exp avg Kontant Sthlm-Husarö jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 18 Utvecklingen, i reala värden, av olika taxor och kort för åren (Källa: WÅAB) De reala taxepriserna visar (omräknat till prisnivå dec 2001, KPI) en ökning av taxan för månadskort med 76 % över perioden eller c:a 2 % per år. Tilläggskort har ökat med 126 % eller c:a 2,6 % per år. Ö-kortet har ökat med 104 % eller c:a 10 % per år samt båtluffarkortet med 57 % eller c:a 3,6 % per år. 2 Medelintäkterna per passagerare redovisas i figur 19 nedan. Medelintäkten är härvid beräknad som de nominella intäkterna, omräknade utifrån KPI till prisnivå december 2001, dividerade med antalet passagerare. Under år 1972 infördes kortsystemet. Att notera är att den reala medelintäkten per passagerare år 2001 var på samma nivå som för år Värdena från medelintäkterna per passagerare, figur 19 nedan, ingår som underlag till modellen. Redovisningen av biljettaxorna ovan tjänar mest som bakgrund och kommentar till diskussionen om medelintäkterna per passagerare sänktes momsen vilket påverkade priset på båtluffarkortet samt för kontanttaxan. 30

32 kr 45 Medelintäkt per passagerare, real prisnivå dec Figur 19 Medelintäkterna per passagerare i nominella värden, prisnivå dec 2001 (Källa: WÅAB, SCB) 3.5 Bensinpriset Bensinpriset uttryckt i reala termer visar en ökning från 5,30 kr/lit år 1970 till 9,40 kr/lit år Det innebär en ökning med 2,5 % per år (se figur 20 på följande sida). Det betyder att sett över hela perioden har bensinpriset ökat nästan exakt lika mycket som månadskorttaxan. Utvecklingstakten har dock inte varit jämn. Olika omvärldsfaktorer som energikris (år 1974), Kuwaitkriget (år 1991) m.m. har påverkat priset till kunden. Bensinpriset ingår som en variabel i modellen. 31

33 Kr/liter Realt bensinpris ,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 20 Utvecklingen av bensinpriset, realt, för åren (Källa: SCB) 3.6 Detaljhandel och konsumentprisindex Den reala detaljhandelsförsäljningen för riket har använts som ett mått på konsumtionen och härigenom - på inköpsaktiviteter i modellen. Variationerna över året ses tydligt med toppar under december månad (julhandel) som följs av en låg nivå under januari-februari månad. Mkr per månad i Sverige Real detaljhandelsförsäljning jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 21 Detaljhandelns försäljning åren i reala termer (Källa: Handelns Utrednings Institut (HUI)) 32

34 KPI, basår 1980= jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 22 Redovisning av KPI (Konsumentprisindex) för åren , basår 1980 (Källa: SCB) Konsumentprisindex har använts för att ta fram de reala värdena för olika faktorer. Konsumentpriserna har ökat 6,5 gånger sedan år 1970, d v s med i genomsnitt 6,2 % per år under hela perioden. 3.7 Väderleksdata De indata som redovisas här avser inte specifikt skärgården utan gäller för en given mätpunkt, Bromma flygplats, där olika slag av väderleksrelaterade uppgifter har insamlats under lång tid. Figur 23 på följande sida visar på isläget på sträckan Stockholm-Klövholmen och åskådliggör väderläget för perioden Under åren från slutet av talet till början av 1990-talet fanns is under varje år och med särskilt besvärliga förhållanden under vintrarna 1985, 1986 och Några år under mitten av 1990-talet förekom ingen isläggning att tala om. Under den senare delen av undersökningsperioden låg åter isen med ett riktigt isår i början av

35 Isläget per månad , Stockholm-Klövholmen 0,5= ½ månad, 1=hel månad 0, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 0-0,5 0,5-1 Figur 23 Isläget per månad för sträckan Stockholm Klövholmen åren (Källa: WÅAB/SMHI, egna bearbetningar) Figuren ovan visar antalet dagar per månad som varit isbelagda. Värdet 0 till 0,5 anger att upp till halva månaden varit isbelagd. Intervallet 0,5 till 1 anger ett isläge mellan en halv månad upp till hela månaden. Tabellen nedan visar antalet isdagar per år under aktuell period Tabell 2 Antal isdagar per år för sträckan Stockholm - Klövholmen År Sum antal "isdagar" År Sum antal "isdagar" År Sum antal "isdagar" En hypotes är att isläget påverkar resandet. Ett skäl till detta kan vara att ett läge med mycket is leder till färre resor med egen båt, men det kan även finnas andra skäl som t ex en ökad attraktivitet att ge sig ut i skärgården för att åka skridskor, etc. 34

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta Rapport 2001:01 Skärgårdsfakta Förord Stockholm ska bli världens bästa region att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och

Läs mer

Allmänt Traditionsfartygen

Allmänt Traditionsfartygen Redovisning av försämringar i tidtabellerna som presenteras i underlag till upphandling av skärgårdstrafiken. Nya avtal och därmed också dessa tidtabeller skall gälla från 17 april 2014. Denna redovisning

Läs mer

Yttrande om samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Yttrande om samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Till Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting Stockholm den 28 november 2008 Yttrande om samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 I Samrådsförslaget

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Skärgårdskunskap en presentation av SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation

Skärgårdskunskap en presentation av SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation Skärgårdskunskap en presentation av SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation Bakgrundsfakta delvis hämtade från Länsstyrelsens Skärgårdsfakta 2015 SIKO organiserar de fastboende - en brokig

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Skärgårdsfakta. Grafiska kartor Fakta 2015:6

Skärgårdsfakta. Grafiska kartor Fakta 2015:6 Fakta 2015:6 Skärgårdsfakta Grafiska kartor 2015 Publiceringsdatum 2015-03-20 Kontaktpersoner Karolina Sandin Avdelningen för tillväxt Telefon: 010-223 13 20 karolina.sandin@lansstyrelsen.se Tereze Säll

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Lägesrapport. 23 maj 2013. Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader.

Lägesrapport. 23 maj 2013. Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader. Regionala Skärgårdsrådet Lägesrapport Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader 23 maj 2013 Erika Rosander projektledare Stockholm Visitors Board SKÄRGÅRDSSTRATEGIN Destinationssamverkan

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Fira sommarens början

Fira sommarens början + Fira sommarens början SKÄRGÅRDSBÅTENS DAG Onsdagen den 10 juni 2015 i Stockholm och i Vaxholm Skärgårdens trafikantförening + Information om biljettköp, se sidan 4 Fira sommarens början År 1964 firades

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4 Norrtågs kvalitetsredovisning År 215 Kvartal 4 1 Innehållsförteckning Bra resande 215... 3 Ett förbättrat järnvägsunderhåll bidrar till bättre punktlighet... 8 96 % regularitet 215... 1 2 Bra resande 215

Läs mer

Nordisk färjeseminarium

Nordisk färjeseminarium Nordisk färjeseminarium Skärgårdstrafiken 2013-09-23 2013-09-23 Jan Ulinder Trafikavdelningen 2013-09-23 Kollektivtrafik i Stockholm 2013-09-23 Stockholms län 2013-09-23 Några fakta om kollektivtrafiken

Läs mer

Inriktningsbeslut om upphandling av helhetsansvar för skärgårdstrafiken

Inriktningsbeslut om upphandling av helhetsansvar för skärgårdstrafiken 1(12) Vår referens Ragna Forslund 08-6861959 Styrelsen Inriktningsbeslut om upphandling av helhetsansvar för skärgårdstrafiken Bakgrund I budget för 2011 gav landstingsfullmäktige trafiknämnden i uppdrag

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n

S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n Nr 3/2010!! Organ för Skärgårdens Trafikantförening!!! Årgång 46 SOMMAREN NÄRMAR SIG SITT SLUT Nu närmar sommaren sig sitt slut i och med att höstturlistan presenteras.

Läs mer

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total

Läs mer

Rapport om den nord-sydliga skärgårdslinjen år 2016 samt fortsatt hantering år 2017

Rapport om den nord-sydliga skärgårdslinjen år 2016 samt fortsatt hantering år 2017 1(7) Sara Catoni 08-686 1937 sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 10 Rapport om den nord-sydliga skärgårdslinjen år 2016 samt fortsatt hantering år 2017 beskrivning t innehåller information

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik memo04.docx 2013-06-14 Uppföljning av fördubblingsmål Bakgrund, syfte och mål Partnersamverkan för

Läs mer

Trafikutredning. Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN

Trafikutredning. Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN Trafikutredning Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN Mars 214 Medverkande Ramböll Lars Strömgren Handläggare 2 Trafikutredning Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Syfte och förutsättningar...4 Slutsats...4

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

RFI om skärgårdstrafiken

RFI om skärgårdstrafiken Skärgårdens trafikantförening RFI om skärgårdstrafiken Stockholms läns landsting önskar svar från intressenter i Stockholms skärgård om synpunkter, en Request For Information, om skärgårdstrafikens framtid

Läs mer

Tabell 4A Stockholm - Vaxholm - Ramsö - Rindö - Ramsöberg Gäller fr.o.m Gäller fr.o.m 19 april t.o.m. 16 juni 2013

Tabell 4A Stockholm - Vaxholm - Ramsö - Rindö - Ramsöberg Gäller fr.o.m Gäller fr.o.m 19 april t.o.m. 16 juni 2013 Tabell 4A Stockholm - Vaxholm - Ramsö - Rindö - Ramsöberg Gäller fr.o.m Gäller fr.o.m 19 april t.o.m. 16 juni 2013 Dag Måndag - Torsdag eller Turnummer 401 403 405 301 1101/1201 901/1303 407 409 411 303

Läs mer

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström Ny påfartsramp vid Björknäs Datum / Version: 2010-10-11 / 01 Sidan 1 av 12 Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs HANDLÄGGARE: DATUM / VERSION: Per Francke 101011 / 01 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR):

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 2012-05-101 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i

Läs mer

Sommarrapport En genomgång av sommarturismen i Sverige , samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016

Sommarrapport En genomgång av sommarturismen i Sverige , samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016 Sommarrapport 2016 En genomgång av sommarturismen i Sverige 2008-2015, samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016 BAKGRUND OCH INNEHÅLL Sommarmånaderna är en mycket viktig period för den

Läs mer

Trafikförsörjningsplan 2011 för AB SL och WÅAB

Trafikförsörjningsplan 2011 för AB SL och WÅAB 1 Datum 2011-02-24 Trafiknämnden Trafikförsörjningsplan 2011 för AB SL och WÅAB Bakgrund I december 2008 fick SL uppdraget att årligen, i samråd med WÅAB lämna förslag på en trafikförsörjningsplan i samband

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Demo: Regionala turismeffekter 2013

Demo: Regionala turismeffekter 2013 Demo: Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Kund Nivå 1 och 2: Län och större kommuner Karta Kunds logotyp Sammanfattning Folkmängd Antal kommersiella gästnätter (HSVC) Antal icke kommersiella

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

Tabell 4A Stockholm - Vaxholm - Ramsö - Ramsöberg Gäller fr.o.m 17 augusti t.o.m. 13 december 2015

Tabell 4A Stockholm - Vaxholm - Ramsö - Ramsöberg Gäller fr.o.m 17 augusti t.o.m. 13 december 2015 Tabell 4A Stockholm - Vaxholm - Ramsö - Ramsöberg Gäller fr.o.m 17 augusti t.o.m. 13 december 2015 Dag Måndag t.o.m. torsdag Ti-To Måndag t.o.m. torsdag V-båt Turnummer 401 403 405 301 1301 801/1407 407

Läs mer

Redovisning av stöd till kulturverksamhet i skärgården

Redovisning av stöd till kulturverksamhet i skärgården KUN 2012-05-22, p 10 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2012-05-08 KN 2011/13 Handläggare: Margaretha Häggroth Redovisning av stöd till kulturverksamhet i skärgården 2011

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Sociala förhållanden i Stockholms skärgård

Sociala förhållanden i Stockholms skärgård Sociala förhållanden i Stockholms skärgård Förord I Regionplane- och trafikkontorets (RTK) Regional utvecklingsplan för Stockholms län 2000 (RUFS) föreslås att förhållandena i skärgården blir föremål för

Läs mer

SIKO - styrelsemöte Sammanträde nr 2, 2009 03 20

SIKO - styrelsemöte Sammanträde nr 2, 2009 03 20 SIKO - styrelsemöte Sammanträde nr 2, 2009 03 20 Närvarande: Johan Bohman Gunilla Söderqvist Berit Karlsson Per Frideen Anna Lundin Erik Westerlundh Björn Sjöblom Jan-Evert Jäderlund Jan Olsén Arne Griphult

Läs mer

Yttrande över motion 2009:16 om att alla ska älska AB Storstockholms Lokaltrafik

Yttrande över motion 2009:16 om att alla ska älska AB Storstockholms Lokaltrafik 1(5) 2009-12-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 39 57 Styrelsen Dokumenttyp Yttrande över motion 2009:16 om att alla ska älska AB Storstockholms Lokaltrafik Bakgrund I motion från Lars Dahlberg (s),

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina Befolkningsprognoser Att beräkna befolkningsprognoser är svårt. Även om alla parametrar är perfekt uträknade efter vad som har hänt och vad som man rimligen

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Stockholms läns landsting Ledamöter och ersättare i Trafiknämnden

Stockholms läns landsting Ledamöter och ersättare i Trafiknämnden Stockholms läns landsting Ledamöter och ersättare i Trafiknämnden Med anledning av den omorganisation av ledningen för Stockholms läns landstings trafikföretag Storstockholms Lokaltrafik, Waxholms Ångfartygs

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:2 20.3.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Februari 2015 Fler övernattade på hotellen i februari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T635-641. Avtalet

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T635-641. Avtalet Motion till riksdagen 1989/90: av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland Mot. 1989/90-641 Avtalet Koncessionen på Gotlandstrafiken övergick den l januari 1988 till rederiet Nordström

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Skärgårdens Trafikantförenings förslag till utökad. PENDELBÅTSTRAFIK i STOCKHOLMS INRE FARVATTEN

Skärgårdens Trafikantförenings förslag till utökad. PENDELBÅTSTRAFIK i STOCKHOLMS INRE FARVATTEN Skärgårdens Trafikantförenings förslag till utökad PENDELBÅTSTRAFIK i STOCKHOLMS INRE FARVATTEN ETT KOLLEKTIVTRAFIKPROJEKT I SAMVERKAN MELLAN OFFENTLIGA INTRESSENTER! Stockholms läns landsting Stockholms

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

Införande av SL- taxa, zon A, i hamntrafiken

Införande av SL- taxa, zon A, i hamntrafiken 1(5) Sjötrafikenheten Handläggare Göran Malmsten 08-686 1772 nämnden 2014-04-29, punkt 14 0244 Införande av SL- taxa, zon A, i hamntrafiken Ärendebeskrivning I ärendet ges förslag till att införa SL- taxa,

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting

JIL Stockholms läns landsting JIL Stockholms läns landsting Trafiknämnden PROTOKOLL Beredningen för sjötrafik 2016-09-20 4/2016 Kl. 16:00-17:30 18-23 Sammanträde med beredningen för sjötrafik den 20 september 2016 Lukas Forslund Plats:

Läs mer

- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491

- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:13 29.1.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell 2015 Hotellgästnätterna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

Säkrare befolkningsprognoser för Nackas delområden

Säkrare befolkningsprognoser för Nackas delområden Säkrare befolkningsprognoser för Nackas delområden Pilotprojekt för kommundelen Boo Anna Blomquist och Siv Schéele, Inregia AB december 2002 Innehåll Sammanfattande slutsatser...2 Bakgrund...3 Befolkningsprognoser...3

Läs mer

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

"Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter"

Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter "Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter" av Göran Tegnér. fil.pol.mag. Transek AB 1 Behovet av planeringsverktyg för kollektivtrafiken

Läs mer

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år november 1 (8) 1 (8) Sammanfattning Befolkningen efter vecka 47 uppgick till 151 82 vilket är 1 6 fler jämfört med vid årsskiftet. Prognosen för helår är en ökning med 1 65. Resultatet per nov uppgick

Läs mer

Vinterturlistan är här - var är vintern?

Vinterturlistan är här - var är vintern? S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n Nr 4/2011 Organ för Skärgårdens Trafikantförening Årgång 47 Vinterturlistan är här - var är vintern? Förra årets vinter kommer vi ihåg. I år har vintern inte slagit

Läs mer

Skärgårdskunskap en presentation från SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation

Skärgårdskunskap en presentation från SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation Skärgårdskunskap en presentation från SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation Bakgrundsfakta delvis hämtade från Länsstyrelsens Skärgårdsfakta 2015 SIKO organiserar de fastboende - en

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun Diarienummer: 13SPN/0398 Datum:2013-05-20 Författare: Paula Rönnbäck, Patrik Stenberg Förvaltning/ kontor: SBK/planenhet E-post: paula.ronnback@varmdo.se patrik.stenberg@varmdo.se Förslag på platser för

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Tågtrafik och stationer i Värmland

Tågtrafik och stationer i Värmland Tågtrafik och stationer i Värmland Ett arbete som ger förslag på förändringar av länets stationsstruktur och som ger underlag för modernisering av stationsmiljöer Datum: 2006-02-23 Sammanfattning Målet

Läs mer