Nr 26 December Skärgårdsresandet med Waxholmsbolagets båtar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 26 December 2003. Skärgårdsresandet 1970-2001 med Waxholmsbolagets båtar"

Transkript

1 Nr 26 December 2003 Skärgårdsresandet med Waxholmsbolagets båtar

2 Skärgårdsresandet med Waxholmsbolagets båtar Tidsseriemodell 1

3 ISSN x RTN Lantmäteriverket Gävle. Medgivande M2003/6478 Tryck: Strömberg Distribution I Huddinge AB,

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 FÖRORD...5 SAMMANFATTNING INTRODUKTION BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE AVGRÄNSNINGAR, GEOGRAFISKT OCH AVSEENDE INDATA Broar och bilfärjor METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT URVAL AV INDATA BEARBETNING AV INDATA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KORT OM TIDSSERIEANALYS KORT BESKRIVNING AV ANALYSVERKTYGET TRIO INDATA TILL MODELLEN SKÄRGÅRDSRESANDET MED WÅAB Årsvis Månadsvis Säsongsvariation DATABAS AKTIVITETERNAS UTVECKLING Befolkning och sysselsättning i länet Befolkning och sysselsättning på skärgårdsöarna" Turister TRAFIKUTBUD OCH PRISER Linjenät Turer och terminaler Samverkande rederier Händelser Gångtimmar Priser och rabatter BENSINPRISET DETALJHANDEL OCH KONSUMENTPRISINDEX VÄDERLEKSDATA TIDSSERIEMODELL FÖR WÅAB MODELL OCH VERKLIGHET PROGNOSMODELL Vald modellvariant ELASTICITETER TOLKNING AV RESULTATEN

5 4.4.1 Potentialer Utbud Priser Händelser Väderleksdata Kalenderdata BÄSTA FUNKTIONSFORM PÅ MODELLEN KOMPONENTANALYS TIDSSERIEMODELLERS ANVÄNDBARHET OCH FRAMTIDA MÖJLIGHETER MODELLTEORI OCH PRAKTIK FÖR TIDSSERIER MED STATISTIK- PAKETET TRIO ALLMÄNT OM TIDSSERIEDATA FUNKTIONSFORMEN BOX-COX MODELLESTIMERING I PRAKTIKEN REFERENSFÖRTECKNING BILAGA1 WAXHOLMSBOLAGETS PARTNERS BILAGA 2 OMRÅDESINDELNING FÖR AKTUELLT UTSNITT AV SKÄRGÅRDSÖAR BILAGA 3 KARTOR ÖVER SKÄRGÅRDSOMRÅDET BILAGA 4 NÅGRA INDATA PÅ ÅRSNIVÅ

6 Förord Denna studie utgör en del i översynen av kommunikationerna i skärgården och har fokus på resandeutvecklingen. Genom de resvaneundersökningar som relativt nyligen genomförts är kunskaperna om olika gruppers resmönster i skärgården väl tillgodosedda. Likaså finns i RUFS 2001 (Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen) och i förarbetena till densamma förslag till struktur och standardnivåer avseende skärgårdens interna kommunikationer. Resandet med Waxholmsbolaget har mer än tredubblats under de senaste trettio åren. Vad föreliggande studie syftar till är att, med hjälp av en tidsserieanalys, försöka förklara den hittillsvarande utvecklingen. Genom att studera olika faktorers påverkansgrad på resandet skapar man en plattform för att bättre kunna bedöma omfattningen av det framtida resandet. Arbetet har utförts av Transek AB, genom Jonas Waidringer, Janne Henningsson, Isak Jarlebring och Göran Tegnér, i samarbete med beställarna Regionplane- och trafikkontoret (RTK) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Projektledare har varit Ulf Tunberg, RTK. I projektet har även Susanne Skärlund (RTK) samt Nils- Henrik Krokstedt och Gunnar Friberg (WÅAB) deltagit. Stockholm i december 2003 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 5

7 Sammanfattning Denna utredning initierades av Regionplane- och Trafikkontoret (Rtk) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) i maj 2002 och har utförts av Transek AB. Utredningen bygger på en tidsserieanalys för åren baserat på indata i form av omvärldsfaktorer och mer specifika skärgårdsdata samt data kopplade till WÅAB:s verksamhet. Bakgrunden till utredningen har varit att det, näst efter flyget, är skärgårdsresandet med Waxholmsbolaget som växt snabbast bland olika färdsätt i Stockholmsregionen. Mellan åren 1970 och 2001 har resandet med båt i skärgården vuxit med närmare 4 procent per år. Detta innebär att resandet med båt har mer än tredubblats sedan år 1970, vilket gör det intressant att utreda vad detta beror på. I denna utredning försöker vi lägga fast vilka dessa påverkansfaktorer är, liksom då i vilken riktning och omfattning respektive faktor har bidragit till den konstaterade utvecklingen. En omfattande databas över tänkbara förklaringsfaktorer (ett åttiotal) har byggts upp för tidsperioden januari 1970 september 2002, eller så långt data finns framtagna. En så kallad tidsseriemodell över antalet resor per månad med Waxholmsbolaget har tillämpats. Denna typ av modell kan användas för att beräkna effekterna på resor och intäkter av olika faktorer, främst: Befolkning och sysselsättning Taxor och trafikutbud Inköpsaktiviteter Antalet turister i länet. Det finns inte perfekta data för alla faktorer och prognosmodeller innebär alltid en viss förenkling av verkligheten. Med denna reservation i minnet, kan följande sammanfattande slutsatser dras utifrån modellresultaten; Ett 16-tal faktorer bidrar till att förklara resandeutvecklingen. Tillsammans förklarar dessa sexton faktorer över 98 % av den månadsvisa variationen. På årsbasis är den genomsnittliga avvikelsen mellan modell och verklighet 3,4 %, medan den på månadsbasis uppgår till 8,7 %. Bägge värdena ligger därmed inom de gränser som vanligen används i dessa sammanhang. Waxholmsbolagets utbud i form av gångtimmar är en dominerande faktor som bidragit i mycket hög grad till att förklara resandeökningen, som under perioden uppgått till 1,25 miljoner resor. Man kan också formulera det så att Waxholmsbolaget har anpassat sitt utbud väl efter den växande efterfrågan. Utbudsökningen ensam bedöms förklara c:a 1 miljon av hela resandeökningen. Ökningen av den icke sysselsatta befolkningen i Stockholms län är en annan drivande faktor som beräknas ha bidragit med en resandeökning på drygt resor. Realt sänkta reskostnader under hela perioden är en tredje viktig faktor som har bidragit till att attrahera närmare fler resenärer till 6

8 Waxholmsbåtarna, varav ökningen till närmare 80 procent kan förklaras av införandet av månadskortet år Väderleksfaktorer spelar - av lätt införstådda skäl - en relativt stor roll för valet att resa med skärgårdsbåt. Fem sådana faktorer ingår i modellen, men dessa är givetvis svåra att använda i prognossammanhang. Priskänsligheten är låg, vilket innebär att betalningsviljan för att utnyttja skärgårdsbåtarna mer än vad som sker idag är relativt hög. Det betyder att WÅAB/Landstinget skulle kunna förbättra intäkterna relativt kraftigt utan att resandet minskar nämnvärt. Huvudkomponenternas bidrag sammanfattas i figuren nedan: Antal trafikanter som tillkommit resp. försvunnit mellan åren 1970 och 2001 beroende på olika grupper av faktorer Linjär modell 50 Utbud WÅABs taxor Händelser Befolkning, Inköp, Turister Kalender Väderlek Figur 1 De olika komponenternas bidrag till resandeökningen mellan Utbudsförändringarna svarar mot den klart största delen av resandeökningen, följt av taxeförhållandet, d v s det reala priset för resandet, samt befolkningsökning inklusive ökade turistströmmar. Utredningen visar på att Waxholmsbolaget har haft en god förmåga att anpassa och utöka sitt utbud i förhållande till de förändringar i befolkningsstruktur och efterfrågemönster som skett under de senaste trettio åren. Utredningen pekar också på att priskänsligheten för resandet till och från skärgården är relativt lågt. 7

9 1 Introduktion Detta kapitel ger en kort bakgrund till den analys av resandet med Waxholmsbolaget som gjorts med hjälp av tidsserieanalys för åren Dessutom redovisas syftet och de avgränsningar som gjorts. 1.1 Bakgrund och förutsättningar Landstingets senaste kartläggning av skärgårdsresandet är från 1981, Resandet med Waxholmsbolaget 1. Resandet i skärgården har därefter och särskilt under de senaste åren vuxit mycket kraftigt, och överskrider nu tidigare genomförda prognoser. Stockholms skärgård har blivit alltmer populär såväl sommartid som under övriga årstider. Vissa mer betydande strukturella förändringar som, utan rangordning, kan tänkas förklara en del av denna utveckling är; Nyetablering av distansföretag. Geografiskt och tidsmässigt alltmer utbredda fritidsaktiviteter, även till skärgården. Ökat utbud av transportmöjligheter. Ökat välstånd (stigande reala hushållsinkomster) och ökad, mer flexibel fritid. Ökad konferensverksamhet i skärgården. Ökad bosättning i skärgården och då även ökad pendling i flera riktningar. Realt sett billigare transporter. En beskrivning av dagens förhållanden återfinns i tre nyligen genomförda större resvaneundersökningar, omfattande fastboende, fritidshusägare samt företagare i skärgården. Tillgången till data och kunskaper om skärgårdens resmönster är således relativt väl tillgodosedd, vilket gjort förutsättningarna för en djupare analys, baserad på tidsseriedata, goda. 1.2 Syfte Ur bakgrundsdata har kunnat konstateras är att även om antalet sysselsatta på öarna ökat så har en ökande andel sin arbetsplats på fastlandet. En prioritering av snabba arbetsresor innebär att direkta båttransporter till centrala Stockholm inte är högprioriterade. Detta som följd av att sjötransporterna normalt är den del i transportkedjan som är långsammast och det viktigaste för skärgårdsbefolkningen, ur transportsynpunkt, därför i stället bedömts vara att snabbt nå fastlandet för vidare buss- eller biltransport till kommuncentrum eller vidare. I praktiken betyder detta att transportförsörjningen i skärgården föreslagits koncentreras till sådana stråk och noder där förutsättningarna finns för att upprätthålla en jämförelsevis hög tillgänglighet i form av hög turtäthet och korta restider. Vissa öar, så kallade kärnöar, förutsätts härvid fungera som bytespunkter för resande till/från ett antal kringliggande öar. De olika kärnöarna antas ha ett 1 Trafikkontoret rapporterar 1981:1 8

10 lokalt serviceutbud med livsmedelsbutik och skola, samt inrymma minst 50 permanentboende. De stora resandeförändringarna i kombination med tankarna på en ny trafikeringspolicy och behovet av ett stöd för fortsatta framtidsbedömningar gör att det finns ett behov av att genomföra en djupare analys av orsakerna bakom resandeutvecklingen. Det övergripande syftet med utredningen har varit att; analysera vilka faktorer som inverkar på resandet med Waxholmsbolaget. förklara i vilken grad omvärldsfaktorer, taxor, trafikutbud och enstaka händelser inverkar på resandeutvecklingen. få en god överblick över arbetspendlingen och resandets struktur i den del av skärgården som trafikeras av Waxholmsbolaget Ett bakomliggande syfte har också varit att ta fram underlagsdata och en modell som i framtiden skall kunna; användas av Waxholmsbolaget vid successiv uppföljning av resandeutvecklingen och för att kunna registrera eventuella avvikelser. tillämpas av Waxholmsbolaget för prognoser av framtida resande och intäkter. 1.3 Avgränsningar, geografiskt och avseende indata Den områdesavgränsning av skärgården som använts i Regional Utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen (RUFS) redovisas på kartan på följande sida. Antalet invånare inom detta större område uppgår till cirka Då ambitionen i detta sammanhang har varit att tydligt kunna särskilja effekter som har med Waxholmsbolagets trafik att göra, har i ett första steg emellertid en mer snäv avgränsning gjorts av skärgårdsområdet till att avse det geografiska trafikeringsområde där Waxholmsbolaget bedriver verksamhet. Antalet invånare i detta upptagningsområde uppgår till knappt hälften av de i skärgårdsområdet totalt, eller cirka personer (för år 2001). Därutöver har en än mer snäv geografisk avgränsning diskuterats. Denna skulle ha som mål att omfatta endast de öar som saknar fastlandsförbindelse. Med fastlandsförbindelse avses öar med bro, tunnel eller statlig färjeförbindelse. Vilka dessa öar är framgår ur sammanställningen i figur 2 nedan. Antalet boende på vad som på detta sätt definierats som båtöar med WÅAB-förbindelse är i sin tur knappt hälften så många som i WÅAB:s totala upptagningsområde, eller ungefär Syftet med den snäva indelningen skulle vara att få ett så, i detta sammanhang, funktionsmässigt homogent område som möjligt och därigenom bättre kunna analysera modellresultat utifrån en situation där påverkan av vissa externa faktorer lättare kunde kontrolleras. 9

11 10

12 Den slutliga avvägningen kan sägas utgöra en kompromiss mellan å ena sidan önskemålet om en strikt funktionsuppdelning och å andra sidan kravet på en viss minsta urvalsstorlek. Detta, i kombination med svårigheterna att utifrån WÅAB:s linjestruktur (och därmed sammanhängande resandestatistik) kunna särskilja ett antal större öar med stalig färja från övriga trafikerade öar på de aktuella rutterna, har givit till resultat att till de ovan definierade båtöarna har adderats i princip samtliga färjeöar. Urvalet har i och med detta kommit att omfatta c:a permanentboende skärgårdsbor. En närmare beskrivning av linjenätet och denna geografiska avgränsning ges i kapitel 3 medan en mer utförlig redovisning av indata återfinns i bilaga Broar och bilfärjor I tabellen nedan redovisas de öar/ögrupper som har bro-, tunnel- eller statlig bilfärjeförbindelse respektive öar med privat färjeförbindelse. Vilka av öarna som trafikeras av WÅAB framgår likaså. kommun replipunkt basområde modifierat norr mellan söder med med WÅABskärgårdsomr bro/färja färja trafik benämning kod benämning kod statlig privat Norrtälje Singö Singö 8802 x x Fogdö 8805 x x Grisslehamn Väddö Väddö 8807 x x Simpnäs Björkö Björkö 8811 x x x Vätö Vätö 8813 x x Furusund Furusund 8831 x x x Yxlan Yxlan 8834 x x x Blidö Blidö 8834 x x x Svartnö Västerö-Humlö 8825 x x Storö-Fårholmen 8826 x x Svartnö 8828 x x Solö 8829 x x x Eknö-Klobben 8832 x x Länna öarna Högmarsö 8836 x x x Österåker Åsättra Ljusterö Ljusterö 1704 x x x Östra Lagnö 1702 x x Västra Lagnö 1707 x x Vaxholm Vaxholm Rindö centrum Rindö 8701 x x x Skarpö Skarpö 8702 x x x Tynningö Tynningö 8703 x x x Haninge Dalarö/Årsta Ornö förs. Ornö 3603 x x x Muskö förs. Muskö 3609 x x Nynäshamn Ösmo östra glesbygd Himmelsö m m 9201 x x Torö förs. Torö 9206 x x Svärdsö 9210 x x Oxnö 9211 x x Södertälje Mörkö förs Dåderö m fl 8101 x x Mörkö ö 8102 x x Oaxen 8103 x x Figur 2 De öar inom upptagningsområdet, Stockholms Skärgård, som har fast förbindelse, bro, tunnel eller förbindelse med Vägverkets bilfärja (Källa: Rtk) 11

13 2 Metod och tillvägagångssätt I detta kapitel redovisas kortfattat de modeller och verktyg som har använts samt hur undersökningen har genomförts. 2.1 Urval av indata De indata som har tagits med rör huvudsakligen delar av skärgården som berörs av Waxholmsbolagets trafikering. Tidsperioden omfattar åren 1970 till 2001 och målet har varit att få så pass kompletta tidsserier som möjligt. För Waxholmsbolaget har resandestatistik, uppgifter om taxor och utbudstimmar tagits fram. På länsnivå, och med varierande nedbrytning på delområden, har vissa grundläggande uppgifter tagits med som rör befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling. Av övriga indata som har bedömts vara av vikt för projektet och som har insamlats märks exempelvis olika typer av väderleksdata samt uppgifter om besökande turister. 2.2 Bearbetning av indata Att få tag på indata under en förhållandevis så pass lång tidsperiod som trettio år stöter i vissa fall på problem. Olika typer av statistik har insamlats under olika lång tid och i värsta fall har även definitioner förändrats. Indata kan ha saknats för vissa år under den aktuella perioden och då har vi fått använda befintliga data som har interpolerats eller bearbetats på annat sätt för att skatta saknade värden. Avsikten har varit att få en så komplett tidsserie för så många variabler som möjligt. Annars faller användbarheten av statistiken som ska tjäna som underlag till tidsseriemodellen. Så långt som möjligt har de flesta av indata som samlats in tagits fram på månadsnivå. Detta för att, förutom långsiktiga trender, också kunna redovisa säsongsvariationer och hur de eventuellt förändrats. 2.3 Tillvägagångssätt Studien baseras som nämnts på en tidsserieanalys av resandet vilket gett ramförutsättningarna för själva utförandet. Steg ett innebar att samla in och sammanställa data som underlag för själva undersökningen. Data sorterades på tre huvudområden med Rtk, WÅAB och Transeks som ansvariga för var sitt område: Skärgårdsdata, såsom befolkning, sysselsatta m.m. WÅAB-data, såsom gångtimmar, taxor m.m. Omvärldsdata, såsom socioekonomiska, klimatdata m.m. Transek sammanställde sedan dessa data till en databas för de aktuella åren. Som nämnts ovan har i vissa fall interpoleringar skett för att skapa fullständiga tidserier över de aktuella åren. Exakt hur detta gått till redovisas i kapitlet om indata. Därefter importerades databasen till ett verktyg för tidsserieanalys, TRIO, där de faktorer som påverkar resandet testades för relevans och storlek av påverkan. Detta har skett på så sätt att först togs en linjär modell för resandet fram som optimerades gentemot reala data för att erhålla en beskrivning med så god 12

14 överensstämmelse som möjligt med faktiska redovisade data. I ett andra steg togs en så kallad Box-Cox-modell fram. Denna är en icke-linjär modell där man inte bara fastställer värdet på parametrarna för respektive faktor, utan även modellens matematiska funktionsform. Vid valet av bästa modell gjordes sedan en subjektiv avvägning mellan följande aspekter: Hög förklaringsgrad (hög R-kvadrat och högt log-likelihood-värde) Bra estimat (höga t-värden) Korrekt tecken och rimlig nivå på parametervärdet (elasticiteten) Stort antal faktorer som är användbara vid prognostillämpning För att förklara och redovisa de olika parametrarnas förklaringspotential gjordes avslutningsvis en komponentanalys vilket kan sägas vara en metod med vars hjälp man kan besvara frågan: Hur mycket beror på vad?. 2.4 Kort om tidsserieanalys Tidsserieanalys är en statistisk metod (benämnd: multipel regressionsanalys) med vars hjälp man analyserar tidsseriedata. Tidsseriedata är alltid data för ett visst område med regelbundet återkommande data, t.ex. per timma, dag, vecka, månad eller år. Några vanliga och för allmänheten kända exempel på tidsseriedata är: väderleksdata, aktie- och valutakurser samt konsumentprisindex. Med hjälp av tidsserieanalys inom trafikområdet kan man analysera vilka faktorer som inverkar på t.ex. resandet, och hur mycket varje faktor bidrar med. 2.5 Kort beskrivning av analysverktyget TRIO Det programpaket som har använts i projektet går under namnet TRIO (Version 2.0) och är utvecklat av Marc Gaudry vid Agora Jules Dupuit, Montreals Universitet. Det är ett kraftfullt paket för många olika typer av regressions- och tidsserieanalyser. Programmet kan skatta linjära tidsseriemodeller likväl som modeller som är olinjära i beroende eller oberoende variabler (så kallade Box Cox transformationer). Olinjäriteten gör att man mer exakt kan beskriva fenomen som har ett varierande stort inflytande (exempelvis så kan minskat pris för en resa öka resandet mycket på marginalen medan en större minskning inte ger samma procentuellt stora resefterfrågeökning). Även autoregression kan skattas vilket gör det möjligt att modellera fördröjda effekter av händelser som exempelvis sker under en månad men har återverkningar i månaden efter. 13

15 3 Indata till modellen I detta kapitel redovisas mer utförligt de grunddata och den statistik som har använts som ingångsvärden i den tidsseriemodell som tagits fram för Waxholmsbolaget. Data för åren har använts. I vissa fall har inte data funnits tillgängliga för hela tidsperioden. När så är fallet redovisas detta och hur det har hanterats i dessa sammanhang. I texten används förkortningen WÅAB för Waxholms Ångfartygs AB och Rtk för Regionplane- och trafikkontoret. 3.1 Skärgårdsresandet med WÅAB Utvecklingen av antalet resor med WÅAB redovisas nedan på olika nivåer där framförallt olika trender kan utläsas. En del av resandeökningen beror på att trafikeringen har samplanerats med andra operatörer och sedan under årens lopp inordnats i WÅAB och på så sätt även kommit att redovisats i WÅAB:s statistik. I skärgårdsområdet finns fortfarande dock operatörer vars trafikering sker skild från WÅAB:s trafik. Redovisat material avser sålunda endast trafik som har med WÅAB att göra Årsvis Från år 1970 och fram till år 2001 har skärgårdsresandet vuxit från en nivå kring resor per år till resor. Detta motsvarar en ökning på 1,25 miljoner årsresor eller 225 %. Skärgårdsresandet har med andra ord mer än tredubblats på trettio år. Resor i Skärgården per år Resandet med Waxholmsbolaget årsvis Figur 3 Resandet med Waxholmsbolaget årsvis mellan (Källa: WÅAB) Resandet med Waxholmsbolaget ökar trendmässigt med 3,9 % per år, vilket är mer än hur biltrafiken växer i Stockholmsregionen. 14

16 Det senaste årets ( ) kraftiga ökning beror delvis på att Cinderellabåtarnas statistik från denna tidpunkt har tagits med i Waxholmsbolagets statistik. Cinderellabåtarna har trafikerat skärgården sedan 1990 men de första tio åren helt i egen regi (Strömmabolaget AB) Månadsvis Resandet med Vaxholmsbolaget månadsvis Resor per månad jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 4 Resandet med Waxholmsbolaget månadsvis åren (Källa: WÅAB) Resandet är starkt säsongsberoende vilket tydligt kan ses i figur 4 och 5. Under vinterhalvåret har resandet ökat stadigt men långsamt. För januari månad (lågsäsong) varje år har dock resandet ökat med c:a resor (+251 %) från år 1970 eller 4,1 % per år till år Resandet under januari har, relativt sett, sålunda ökat något mer än årsgenomsnittet. Annars gäller att variationen för topparna under högsäsong blir kraftigare med åren. Motsvarande värden för högsäsongsmånaden juli innebär sålunda en ökning med c:a resor (+319 %) eller c:a 4,7 % per år. 15

17 3.1.3 Säsongsvariation WÅAB - passagerare antal månadsvis Jan Feb Mars Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5 WÅAB antal passagerare månadsvis åren (Källa: WÅAB) Antalet passagerare har ökat över åren och den största ökningen har skett under högsäsongen maj till september. Linjerna visar tioårsintervall från 1971 till år 2001 kompletterat med år 1997 respektive år Resandet har i tidigare figurer setts variera över tiden och detta ses även här, exempelvis för år 1997 ligger maxvärdet över det för år År 2001 visar en generellt högre nivå vilket beror på tidigare nämnt tillskott från Cinderellabåtarna. En viss förlängning av högtrafiksäsongen kan skönjas även om andelarna av resandet är tämligen konstant. I tabellen nedan redovisas passagerarutvecklingen för år 1970 respektive år Förändringarna varierar mellan 2,8 % (mars) och 5.4 % (april). Den största volymförändringen står juli månad för med passagerare. Tabell 1 Passagerarutveckling för år 1970 och år 2001 månadsvis januari februari mars april maj juni skillnad ränta på ränta 4,1% 4,7% 2,8% 5,4% 3,0% 3,3% juli augusti september oktober november december skillnad ränta på ränta 4,7% 3,6% 4,0% 3,4% 3,7% 4,6% 16

18 3.2 Databas I den databas som samlats in för detta projekt vill vi lyfta fram vissa bakgrundsdata som dels är av allmänt intresse och dels för att påvisa en trendutveckling inom olika områden. Avsikten är även att ge en bild av förhållandet på länsnivå och på en mera lokal skärgårdsnivå. Material till databasen har bl.a. insamlats från följande källor: Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) Regionplane- och Trafikkontoret, SLL (Rtk) Länsstyrelsen Statistiska Centralbyrån (SCB) SMHI Stockholm Visitors Board (f.d. Stockholm Information Service) Stockholm stads Utrednings- och statistikkontor (USK) Statens Institut för Kommunikations Analys (SIKA) AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) Handelns Utrednings Institut (HUI) 3.3 Aktiviteternas utveckling Befolkning och sysselsättning i länet I figuren nedan visas den totala befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i länet åren Totalbefolkningen i länet har ökat stadigt med c:a 1 procent per år. Sysselsättningen har ökat ungefär lika mycket men uppvisar en mer ojämn utvecklingstakt. De högsta sysselsättningsvärdena under trettioårsperioden uppträdde kring 1990 innan den kraftiga konjunkturnedgången. Det är först under de senaste åren som sysselsättningen närmat sig tidigare högstanivåer absolut sett. Sysselsättningsgraden ligger dock fortfarande lägre och understiger den som gällde i mitten av 1980-talet med cirka fem procentenheter. 17

19 Befolkning och sysselsatta AB-län Befolkning Sysselsatta Figur 6 Befolkningsmängd och antal sysselsatta i AB-län under åren (Källa: SCB och USK) Befolkningsökningen under perioden uppgår till c:a personer eller 24 %, medan antalet sysselsatta, eller mer precist antalet arbetsplatser d v s den förvärvsarbetande dagbefolkningen, har ökat med c:a eller 26 %. Sysselsättningsaktivitet jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 7 Sysselsättningsaktivitet (antalet sysselsatta med hänsyn tagen till ledighet och semester) under åren (Källa: SCB, USK samt egna bearbetningar) Den kraftiga sysselsättningsminskningen under 1990-talets första år framträder tydligt i figur 7 ovan. 18

20 Variationen över åren när det gäller sysselsättningsaktivitet (antalet sysselsatta med hänsyn tagen till ledighet och semester) visar på en ökad spridning av ledighetsuttaget. Från att ledigheten vid 1970-talets början varit förhållandevis begränsad till en enstaka sommarmånad visar statistiken för den senare delen av perioden, då också antalet semesterdagar ökat, på ett mera variationsrikt uttag av semester och ledighet Befolkning och sysselsättning på skärgårdsöarna" Den områdesavgränsning som ligger till grund för denna utredning har tagits fram gemensamt från beställarna. Tanken med den gjorda indelningen var, som redogjorts för tidigare, att den ska omfatta de öar som WÅAB trafikerar och som inte har förbindelse med fastlandet via bro, tunnel eller statlig färja. På grund av svårigheterna att komma åt resandet på enskilda öar har urvalet kommit att även omfatta större öar med statlig färja som exempelvis Blidö, Yxlan och Ljusterö. Se även omfattningen av ingående öar i bilaga 2. Underlagsmaterialet för rubricerade uppgifter vad det gäller skärgårdsområdet uppvisar likväl brister såväl vad det gäller fullständighet som exakthet. Information har således gått att få på önskad ö-nivå i endast begränsad omfattning. Så t ex finns sysselsättningsdata endast att tillgå på en betydligt mer aggregerad nivå. Trots bristerna kan en viss trend skönjas Skärgårdsbefolkning "skärgårds"-öar Södra skärgården Mellersta skärgården Norra skärgården Figur 8 Skärgårdsbefolkningen på öar utan bro eller tunnel. (Källa: Rtk, Länsstyrelsen) Det underlag som har gått att få fram tyder på en stabil ökning av invånarantalet på skärgårdsöarna med den kraftigaste ökningen i mellanskärgården. Norra respektive södra delarna ökar betydligt långsammare. För mellanskärgården har 19

21 områden inom Vaxholms ö-område lagts till i statistiken. I tidigare utredningar och material från företrädesvis Länsstyrelsen har dessa områden inte inkluderats. Skärgårdsbefolkningen har, med ovan redovisad avgränsning, ökat med 2,6 procent per år sedan 1971 från c:a till invånare år Totalt antal boende i hela skärgårdsområdet uppgår till c:a personer. Befolkningsökningen för detta område har under perioden 1971 till 2000 varit 114 % eller 2,7 % per år. Motsvarande tal för sysselsättningen är 70 % ökning och 2,4 % per år. Utvecklingen inom skärgårdsområdet i stort har därmed i bägge fall varit ungefär dubbelt så snabb som för länet som helhet. Underlag för förvärvsarbetande dagbefolkning, d v s antalet arbetsplatser, har som nämnts inte gått att få fram för den definierade skärgårdsindelningen annat än för enstaka år, vilket i detta sammanhang inte ger tillräcklig information. Utifrån folkoch bostadsräkningar (FoB) och Rtk:s områdesdatabas (för åren 1980, 1985, 1990, 1997 samt 1999), där redovisningen för skärgårdsområdet är gjord på en relativt grov nivå, kan några tendenser utläsas: Befolkningsutvecklingen i skärgården går snabbare än på fastlandet. Förhållandet för arbetsplatsutvecklingen är det motsatta. Detta innebär en ökad pendling Turister Antalet turistnätter, d v s antalet belagda sängar avseende hotell, vandrarhem och stugbyar, har stadigt ökat under perioden. Från att röra sig om c:a 2 miljoner nätter 1970 ligger denna nivå under de senaste åren på c:a 6,5 miljoner. Ökningen sedan 1970-talet till i dag är c:a 220 % eller c:a 3,8 % per år. De senaste årens ökade beläggning kan till viss del förklaras av en lägre svensk kronkurs, vilket innebär dyrare utlandssemestrar för svenskar och omvänt för turister från andra länder. En annan förklaring är att Stockholmsområdets attraktivitet som turiststad/-område har ökat. Ett flertal större arrangemang som Vattenfestivalen under åren , Kulturhuvudstadsåret 1998 och Sveriges EU-ordförandeskap 2001 kan likaså ha bidragit till den ökande turistströmmen. Den stora ökningen i antal turistnätter framgår av figurerna 9 och 10 nedan. 20

22 Antal turistnätter i AB-län (hotell, vandrarhem och stugbyar) Figur 9 Utvecklingen av antal turistnätter i AB-län åren , årsvis (Källa: Stockholm Visitors Board) Utnyttjandet av gästrum är till stor del koncentrerat kring sommarmånaderna vilket tydligt kan ses i diagrammet nedan. Skillnaden mellan sommar och vinter vad avser beläggningen är c:a 50 % Antal gästnätter AB-län (juli) jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 10 Utvecklingen av antalet gästnätter i AB-län åren , månadsvis (Källa: Stockholm Visitors Board) 21

23 Ett trendbrott i den positiva utvecklingen inträffade åren 1991 och 1992 med minskad turism. Under återstoden av 1990-talet expanderade åter turismen i Stockholmsregionen kraftigt. 3.4 Trafikutbud och priser I detta avsnitt redovisas bakgrundsdata rörande Waxholmsbolagets verksamhet. Uppgifterna avser; Linjer och trader Broar och bilfärjor med bussar Turer och terminaler Samverkande rederier Gångtimmar Priser och rabatter Linjenät Waxholmsbolagets linjeutbud redovisas på nedanstående kartor. Här framgår att utbudet av linjer är störst i mellanskärgården med dess många öar. För en mera detaljerad specifikation av de olika linjerna hänvisas till Waxholmsbolagets turlistor. Figur 11 Linjekarta Norra Skärgården 22

24 PM 26:2003 Skärgårdsresandet Figur 12 Linjekarta Mellersta Skärgården Figur 13 Linjekarta Södra Skärgården 23

25 3.4.2 Turer och terminaler De terminalpunkter som anges nedan utgör de idag viktigare anslutningspunkterna i så motto att de passeras av stora trafikantmängder samtidigt som de erbjuder bytesmöjlighet mellan olika trafikslag. I flera av punkterna förekommer dessutom godshantering. De viktigaste terminalpunkterna är: Strömkajen, Stockholm. Start-/målpunkt med koppling till såväl buss som tunnelbana. Här finns trafikexpedition och väntsal. Totalt passerar ungefär resenärer per år via Strömkajen. Vaxholm. Stor repli-/målpunkt för resande till/från Stockholm och större delen av skärgården. Annonserad anslutning till SL-buss 670 mot Danderyds sjukhus/tekniska Högskolan. Även här finns trafikexpedition och väntsal då många passagerare byter till lokallinjerna mot öar med stort och ökat permanentboende. C:a resande per år. Simpnäs och Räfsnäs är replipunkter inom den norra delen för trafiken till Arholma respektive till Lidö, Tjockö och Fejan. Resandet är jämförelsevis måttligt med runt respektive resande per år. SL busslinje 636 respektive 631 ansluter mot Norrtälje och Stockholm. Åsättra på Norra Ljusterö fungerar sedan drygt tio år tillbaka som replipunkt för den kompletterande taxibåtlinjen mot Nässlingen, Norra Ingmarsö och Husarö. Trafiken har hittills upprätthållits endast vardagar under skolterminstid och omfattat drygt resande per år, men kommer att utökas. Annonserad anslutning finns till SL buss 626 mot Ljusterös olika delar, centralorten Åkersberga och Stockholm. Stavsnäs. Viktig replipunkt för linjer mot Runmarö, Sandhamn-Harö samt Nämdö. Trafikexpedition och väntsal finns för de runt resande per år. Anslutning till busslinje 433/434 mot Djurö, centralorten Gustavsberg, Nacka och Stockholm (Slussen). Dessutom är Stavsnäs, med lagringsmöjligheter och bokningscentral, utgångspunkt för den växande godstrafiken till södra och mellersta skärgården. Sollenkroka. Replipunkt för trafiken mot Gällnö, Stavsuddaområdet samt Möja och med annonserad anslutning till linje 434 mot centralorten Gustavsberg och Stockholm. C:a resande per år. Boda fungerar sedan drygt tio år tillbaka som replipunkt för den kompletterande taxibåtlinjen mot Gällnö, Svartsö och Södra Ingmarsö. Vintertid även ordinarie Waxholmsbåtar samt godshantering. Sedan hösten 2002 går dessutom vissa turer i ordinarie linjetrafik via Boda till Svartsö- Ingmarsö-Husarö. Under 1990-talet har även Möjatrafiken successivt knutits till Boda för att möjliggöra lokala resor och öka trafikstandarden för bl a Gällnöbryggorna. C:a per år reser via Boda och där anslutning finns till buss 438 mot Gustavsberg, Nacka och Stockholm. Lillsved. Mindre anslutningspunkt med omkring resande per år för viss trafik mot Grinda-Svartsö-Södra Ingmarsö samt Örsö-Edö och Lindalssund. Annonserad anslutning med SL buss 437 mot centralorten Gustavsberg, Nacka och Stockholm. 24

26 Saltsjöbaden. Båtarna mot Ornö-Fjärdlång-Utö, Nämdö och öarna i Ingaröfjärden ansluter här till Saltsjöbanan. Totalt passerar c:a resande per år. Dalarö. Replipunkt för trafiken till Ornö och öarna öster och väster därom. Vissa turer går även till Utö, bland annat sommartid då Dalarö också fungerar som målpunkt för dagsresenärer från Stockholm. Annonserad anslutning med SL-buss 839 till Haninge och pendeltåg. C:a resande per år. Årsta havsbad. Replipunkt för trafiken mot Utö. Buss 846 mot Haninge och pendeltåg ansluter. Totalt passerar ungefär resenärer via Årsta havsbad. Nynäshamn och Ankarudden är de sydligaste terminalerna, med respektive resande per år, och utgör knutpunkter för trafiken mot Nåttarö-Rånö-Ålö respektive Landsort. I sistnämnda fall med anslutning till pendeltåget i Nynäshamn via buss 852. I RUFS 2001 har de viktigaste fastlandsbaserade bytespunkterna för de åretruntboendes bastrafik benämnts replipunkter. Totalt föreslås ett system omfattande nio replipunkter och tretton kärnöar, vilka sorterade på upptagningsområden och lokalisering inom norra, mellersta respektive södra skärgården skulle få följande utseende: Replipunkt Räfsnäs Simpnäs Åsättra Vaxholm Boda Sollenkroka Stavsnäs Dalarö Årsta Kärnöar inom replipunktens upptagningsområde Arholma, Tjockö Arholma, Tjockö Ingmarsö Tynningö, Ramsö Svartsö, Gällnö, Stora Möja Svartsö, Gällnö, Stora Möja Runmarö, Sandön, Nämndö Ornö Utö Samverkande rederier Det finns ett 25-tal entreprenörer som är kopplade till WÅAB:s verksamhet på olika sätt (se bilaga 1 för en komplett lista). Vissa rederier kör i samtrafik med Waxholmsbolaget, andra verkar som entreprenörer av trafik enligt tidtabell eller som förstärkning. En stor del av trafiken utförs inom ramen för managementavtalet med Stockholms Sjötrafik AB. Kompletteringstrafik av servicekaraktär förekommer också. De större entreprenörerna är: 25

27 Blidösundsbolaget AB. Rederiet övertog våren 2000 en etablerad trafik i norra skärgården med utgångspunkt i Stockholm och trafikperiod apriloktober. Trafiken är fördelad på två linjer via Blidösundet; en mot Gräskö- Tjockö-Arholma och en mot Söderöra-Rödlöga. Trafiken bedrivs med två snabbgående fartyg samt under sommaren även med ångfartyget Blidösund. Antalet resande med Blidösundsbolaget säsongen 2002 uppgick till omkring Bolaget har även viss godshantering. Ornö Sjötrafik AB. Rederiet bedriver statsunderstödd, avgiftsbelagd bilfärjetrafik året runt mellan Dalarö och Ornö. Vissa avgångar annonseras i WÅAB:s tidtabell som passagerartur och då normalt med anslutning till SL:s busstrafik vid såväl Dalarö som på Ornö. Stockholms Sjötrafik AB. Rederiet, som övertogs från WÅAB våren 2001, bemannar och utför trafiken med sexton av WÅAB:s skärgårdsbåtar samt sex Djurgårdsfärjor. Strömma Turism och Sjöfart AB. Företaget bedriver under perioden apriloktober taxe- och tidtabellssamarbete med de så kallade Cinderellabåtarna på linjerna från Stockholm (Strandvägen) till Vaxholm-Grinda-Ingmarsö- Husarö-Möja respektive Sandhamn. Under säsongen 2002 reste mer än passagerare med dessa linjer via Strandvägen. Utö Rederi AB. Rederiet har bedrivit trafik mellan Årsta och Utö i omgångar sedan 1970-talet. Senaste samarbete påbörjades år 2000 och har fram till hösten 2002 omfattat huvuddelen av trafiken på linjen under april-december, samt sommartid även veckoslutstrafik Dalarö- östra Ornö- Fjärdlång. WÅAB har taxesamarbete med rederiet och ersätter det för det intäktsbortfall som följer av att periodkortsresenärer kan resa på alla turer. Från och med 2003 kommer samarbetet att utökas såväl vad det gäller tider som trader. Totalt beräknas c:a resande använda rederiet Händelser Under perioden har olika händelser inträffat som till viss del kan påverka trafikering och trafikantströmmar i så väl positiv som negativ riktning. Exempel på händelser som prövats i modellen är: : Ny trafik Saltsjöbaden-Nämdö, hård vinter : Oljekris, maskinbefälsstrejk under fyra sommarveckor : Blidöbåtarnas statistik finns med från detta år : Ny trafik Landsort, Skogsö, Stockholm-Utö : Storkonflikt på arbetsmarknaden (april-maj) : Kapacitetsstarka vinterfartyg sätts i trafik : Arbetsmarknadskonflikt (okt) SL-bussar ställs in : Ny generation kapacitetsstarka snabbåtar börjar levereras : Kuwait-kriget oljekris, kompletterande tvärtrafik inrättas från Boda och Åsättra : Samarbete med Cinderellabåtarna och Utö Rederi AB : Cinderellabåtarna med i statistiken, Gåshaga brygga invigs (juni) 26

28 3.4.5 Gångtimmar Antalet gångtimmar har ökat under perioden. Utbudsökningen har bland annat skett genom fler insatta båtar. Tyvärr har det inte gått att kvantifiera hur pass stor denna förändring är i termer av faktiskt antal turer och linjer respektive som förändring av antal båtar. Uppdelad statistik för antalet gångtimmar för respektive trafikeringsområde finns inte heller att tillgå då båtarna inte är låsta till ett specifikt område utan används mer flexibelt. I underlaget har det därför inte gått att särskilja hur stor del av ökningen som kan hänföras till en produktivitetsökning respektive till ökade resurser. Resursökningen kan i sin tur bestå av en större egen fartygsflotta men även av ett ökat samarbete med olika entreprenörer på olika nivåer Gångtimmar per år Figur 14 Utvecklingen av antalet gångtimmar per år, (Källa: WÅAB) Antalet gångtimmar har under perioden ökat med 91 %, eller c:a 2 % per år. Ökningen har skett från c:a gångtimmar år 1970 till c:a gångtimmar år 2001 (se figur 14 ovan). 27

29 Månadsandelar gångtid (tim) över året, snitt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 15 Gångtimmarnas variation över året, (Källa: WÅAB) Säsongsvariationerna antas i princip vara densamma under hela perioden Diagrammet ovan visar perioden Motsvarande data har inte redovisats för hela tidsperioden men stickprovskontroll mot senare år indikerar en likartad fördelning som för redovisad tioårsperiod. Gångtid resp passagerarutbud Gångtid och Passagerare per årsmedeldag Passagerare per medeldag Gångtid per medeldag = utbudstim dag Pass per utbudstim-dag Passagerare per medeldag Figur 16 Antalet gångtimmar och passagerare per årsmedeldag åren (Källa: WÅAB, egna bearbetningar) 28

30 Figur 16 visar gångtimmar och passagerare per årsmedeldag. Antalet passagerare per utbudstimme (nedre kurvan) visar på, frånsett ökningen under 1970-talet, en förhållandevis oförändrad belastningsgrad Priser och rabatter Det finns ett antal olika typer av kort och taxor för färd med WÅAB: Månadskort, infördes april Tilläggskort (WÅAB) till ordinarie SL-kort, infördes april Ö-kort (specialkort som berättigar personer mantalsskrivna på öar utan bro, tunnel eller statlig färja fria resor), infördes En årlig extra expeditionsavgift infördes från och med år Båtluffarkort, infördes under år Kontanttaxa. Figur 17 Utvecklingen, i nominella värden, av olika taxor och kort för åren (Källa: WÅAB) De nominella och reella prisnivåerna framgår ur figurerna 17 och 18 nedan. kronor 600 Taxa WÅAB Månadskort Tilläggskort Båtluffar-kort Fastboende ö-kort inkl exp avg Kontant Sthlm-Husarö jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 29

31 kr, realt, prisnivå dec Biljettaxa för olika biljettyper, realt Månadskort Tilläggskort Båtluffar-kort Fastboende ö-kort ekl exp avg Kontant Sthlm-Husarö jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 18 Utvecklingen, i reala värden, av olika taxor och kort för åren (Källa: WÅAB) De reala taxepriserna visar (omräknat till prisnivå dec 2001, KPI) en ökning av taxan för månadskort med 76 % över perioden eller c:a 2 % per år. Tilläggskort har ökat med 126 % eller c:a 2,6 % per år. Ö-kortet har ökat med 104 % eller c:a 10 % per år samt båtluffarkortet med 57 % eller c:a 3,6 % per år. 2 Medelintäkterna per passagerare redovisas i figur 19 nedan. Medelintäkten är härvid beräknad som de nominella intäkterna, omräknade utifrån KPI till prisnivå december 2001, dividerade med antalet passagerare. Under år 1972 infördes kortsystemet. Att notera är att den reala medelintäkten per passagerare år 2001 var på samma nivå som för år Värdena från medelintäkterna per passagerare, figur 19 nedan, ingår som underlag till modellen. Redovisningen av biljettaxorna ovan tjänar mest som bakgrund och kommentar till diskussionen om medelintäkterna per passagerare sänktes momsen vilket påverkade priset på båtluffarkortet samt för kontanttaxan. 30

32 kr 45 Medelintäkt per passagerare, real prisnivå dec Figur 19 Medelintäkterna per passagerare i nominella värden, prisnivå dec 2001 (Källa: WÅAB, SCB) 3.5 Bensinpriset Bensinpriset uttryckt i reala termer visar en ökning från 5,30 kr/lit år 1970 till 9,40 kr/lit år Det innebär en ökning med 2,5 % per år (se figur 20 på följande sida). Det betyder att sett över hela perioden har bensinpriset ökat nästan exakt lika mycket som månadskorttaxan. Utvecklingstakten har dock inte varit jämn. Olika omvärldsfaktorer som energikris (år 1974), Kuwaitkriget (år 1991) m.m. har påverkat priset till kunden. Bensinpriset ingår som en variabel i modellen. 31

33 Kr/liter Realt bensinpris ,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 20 Utvecklingen av bensinpriset, realt, för åren (Källa: SCB) 3.6 Detaljhandel och konsumentprisindex Den reala detaljhandelsförsäljningen för riket har använts som ett mått på konsumtionen och härigenom - på inköpsaktiviteter i modellen. Variationerna över året ses tydligt med toppar under december månad (julhandel) som följs av en låg nivå under januari-februari månad. Mkr per månad i Sverige Real detaljhandelsförsäljning jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 Figur 21 Detaljhandelns försäljning åren i reala termer (Källa: Handelns Utrednings Institut (HUI)) 32

34 KPI, basår 1980= jan-70 jan-71 jan-72 jan-73 jan-74 jan-75 jan-76 jan-77 jan-78 jan-79 jan-80 jan-81 jan-82 jan-83 jan-84 jan-85 jan-86 jan-87 jan-88 jan-89 jan-90 jan-91 jan-92 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Figur 22 Redovisning av KPI (Konsumentprisindex) för åren , basår 1980 (Källa: SCB) Konsumentprisindex har använts för att ta fram de reala värdena för olika faktorer. Konsumentpriserna har ökat 6,5 gånger sedan år 1970, d v s med i genomsnitt 6,2 % per år under hela perioden. 3.7 Väderleksdata De indata som redovisas här avser inte specifikt skärgården utan gäller för en given mätpunkt, Bromma flygplats, där olika slag av väderleksrelaterade uppgifter har insamlats under lång tid. Figur 23 på följande sida visar på isläget på sträckan Stockholm-Klövholmen och åskådliggör väderläget för perioden Under åren från slutet av talet till början av 1990-talet fanns is under varje år och med särskilt besvärliga förhållanden under vintrarna 1985, 1986 och Några år under mitten av 1990-talet förekom ingen isläggning att tala om. Under den senare delen av undersökningsperioden låg åter isen med ett riktigt isår i början av

35 Isläget per månad , Stockholm-Klövholmen 0,5= ½ månad, 1=hel månad 0, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 0-0,5 0,5-1 Figur 23 Isläget per månad för sträckan Stockholm Klövholmen åren (Källa: WÅAB/SMHI, egna bearbetningar) Figuren ovan visar antalet dagar per månad som varit isbelagda. Värdet 0 till 0,5 anger att upp till halva månaden varit isbelagd. Intervallet 0,5 till 1 anger ett isläge mellan en halv månad upp till hela månaden. Tabellen nedan visar antalet isdagar per år under aktuell period Tabell 2 Antal isdagar per år för sträckan Stockholm - Klövholmen År Sum antal "isdagar" År Sum antal "isdagar" År Sum antal "isdagar" En hypotes är att isläget påverkar resandet. Ett skäl till detta kan vara att ett läge med mycket is leder till färre resor med egen båt, men det kan även finnas andra skäl som t ex en ökad attraktivitet att ge sig ut i skärgården för att åka skridskor, etc. 34

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta Rapport 2001:01 Skärgårdsfakta Förord Stockholm ska bli världens bästa region att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Fira sommarens början

Fira sommarens början + Fira sommarens början SKÄRGÅRDSBÅTENS DAG Onsdagen den 10 juni 2015 i Stockholm och i Vaxholm Skärgårdens trafikantförening + Information om biljettköp, se sidan 4 Fira sommarens början År 1964 firades

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n

S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n Nr 3/2010!! Organ för Skärgårdens Trafikantförening!!! Årgång 46 SOMMAREN NÄRMAR SIG SITT SLUT Nu närmar sommaren sig sitt slut i och med att höstturlistan presenteras.

Läs mer

Sociala förhållanden i Stockholms skärgård

Sociala förhållanden i Stockholms skärgård Sociala förhållanden i Stockholms skärgård Förord I Regionplane- och trafikkontorets (RTK) Regional utvecklingsplan för Stockholms län 2000 (RUFS) föreslås att förhållandena i skärgården blir föremål för

Läs mer

Redovisning av stöd till kulturverksamhet i skärgården

Redovisning av stöd till kulturverksamhet i skärgården KUN 2012-05-22, p 10 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2012-05-08 KN 2011/13 Handläggare: Margaretha Häggroth Redovisning av stöd till kulturverksamhet i skärgården 2011

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

"Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter"

Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter "Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter" av Göran Tegnér. fil.pol.mag. Transek AB 1 Behovet av planeringsverktyg för kollektivtrafiken

Läs mer

Skärgårdens Trafikantförenings förslag till utökad. PENDELBÅTSTRAFIK i STOCKHOLMS INRE FARVATTEN

Skärgårdens Trafikantförenings förslag till utökad. PENDELBÅTSTRAFIK i STOCKHOLMS INRE FARVATTEN Skärgårdens Trafikantförenings förslag till utökad PENDELBÅTSTRAFIK i STOCKHOLMS INRE FARVATTEN ETT KOLLEKTIVTRAFIKPROJEKT I SAMVERKAN MELLAN OFFENTLIGA INTRESSENTER! Stockholms läns landsting Stockholms

Läs mer

Stockholms läns landsting Ledamöter och ersättare i Trafiknämnden

Stockholms läns landsting Ledamöter och ersättare i Trafiknämnden Stockholms läns landsting Ledamöter och ersättare i Trafiknämnden Med anledning av den omorganisation av ledningen för Stockholms läns landstings trafikföretag Storstockholms Lokaltrafik, Waxholms Ångfartygs

Läs mer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer Skärgårdsstrategin Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer En populärversion av förstudien till Skärgårdstrategin Utveckling av besöksnäringen i Stockholms

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n

k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n Nr 4/2009 Organ för Skärgårdens Trafikantförening Årgång 45 VINTERTURLISTAN ÄR HÄR - men ännu ingen vinter! Då detta skrivs regnar det och är 10 grader varmt, men

Läs mer

Vinterturlistan är här - var är vintern?

Vinterturlistan är här - var är vintern? S k ä r g å r d s t r a f i k a n t e n Nr 4/2011 Organ för Skärgårdens Trafikantförening Årgång 47 Vinterturlistan är här - var är vintern? Förra årets vinter kommer vi ihåg. I år har vintern inte slagit

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Hushållens bilinnehav

Hushållens bilinnehav Hushållens bilinnehav En kartläggning av hushållen i Stockholms län 1 2 Förord Tillväxttakten vad gäller antalet bilar i Stockholms län har den senaste 30-årsperioden varit tre till fyra gånger så snabb

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Agenda. 18.00 Välkomna! Om SBAB. Ansvar. Räntetro. Tim Pettersson, Gustav Hoorn, Joachim Svenn, SBAB

Agenda. 18.00 Välkomna! Om SBAB. Ansvar. Räntetro. Tim Pettersson, Gustav Hoorn, Joachim Svenn, SBAB Välkomna! Agenda 18.00 Välkomna! Om SBAB Ansvar Tim Pettersson, Gustav Hoorn, Joachim Svenn, SBAB Räntetro Lars Gahnström och Per Dalemo, Wistrand Advokatbyrå Tor Borg, SBAB Ca 19.30 Mat och mingel Den

Läs mer

Underlag till skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

Underlag till skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Underlag till skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting 1 2 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 rtk@rtk.sll.se

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

upptäck hela skärgården med nord/sydlinjen

upptäck hela skärgården med nord/sydlinjen upptäck hela skärgården med nord/sydlinjen nordsydlinjen.se upptäck hela skärgården med nord/sydlinjen Nya Nord/Sydlinjen öppnar dörren till upplevelser bland säl, örn och kala klippor. Båten går under

Läs mer

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Omfattning... 2 2 Arbetsmetodik och genomförande... 4 3 Statistik och trender... 5 3.1 Befolkningsutveckling... 5 3.2 Resandestatistik... 6

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:2 20.3.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Februari 2015 Fler övernattade på hotellen i februari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 07-238 och 07-239 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 oktober 2010 Klagande Waxholms Ångfartygs Aktiebolag Box 7422, 103 91 Stockholm Ombud: Johan Norderyd, Advokatfirman

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

SIKO protokoll från styrelsemöte 14 juni kl 18.00 i föreningslokal på Kungsholmen

SIKO protokoll från styrelsemöte 14 juni kl 18.00 i föreningslokal på Kungsholmen SIKO protokoll från styrelsemöte 14 juni kl 18.00 i föreningslokal på Kungsholmen Närvarande: Pia Södergren, SIKO (mötestid / total frånvarotid från hemmet 18,5t) Barbro Nordstedt, Blidö Frötuna Skärgårdsförening

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Antagen av landstingsfullmäktige 2010 RAPPORT 4:2010 Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Antagen av landstingsfullmäktige 2010

Läs mer

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet?

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? SKL har under våren gett ut en skrift som förklarar varför kollektivtrafikens kostnad ökar, en bra genomgång av vad som varit. Tyvärr saknades

Läs mer

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring

Bredband Post, gods- och frakt Skärgårdsskolor och skolskjutsar Kommunikationer Strandskydd Besöksnäring SIKO organiserar de fastboende - en brokig skara av t ex hantverkare med småbarn, servicepersonal, pendlare och utflyttade pensionärer - och prioriterar följande frågor: Bredband Post, gods- och frakt

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:1 13.2.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2015 Gästnätterna på hotellen minskade i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker ! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:4 16.5.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2014 Färre hotellgästnätter i april Totala antalet övernattningar på hotellen

Läs mer

Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken

Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken 1(4) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2013-09-23, punkt 14 Yttrande över motion 2013:1 om att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken Ärendebeskrivning Miljöpartiet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation, protokoll från styrelsemöte på Landstinget den 2 mars 2015

Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation, protokoll från styrelsemöte på Landstinget den 2 mars 2015 SIKO styrelsemöte, möte nr 2 år 2015 Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation, protokoll från styrelsemöte på Landstinget den 2 mars 2015 Närvarande: Ulf Westerberg Möja, Mellanskärgårdens

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (46) Sammanträdesdatum 2015-04-27 Dnr KS 2015/40 18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmarknadsläge och prognos, Vecka 6 år 2013

Arbetsmarknadsläge och prognos, Vecka 6 år 2013 Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sidan 1(8) Förv chef Leif Jansson 2013-02-08 Arbetsmarknadsläge och prognos, Vecka 6 år 2013 Arbetslösheten fortsätter för närvarande inte att öka i Sandviken,

Läs mer

Kundansvarig Johan Harvig. Bakgrund Bank Fastighetsmäklare Ordförande i min förening Arbetsområde Brf Verksam i Stockholm

Kundansvarig Johan Harvig. Bakgrund Bank Fastighetsmäklare Ordförande i min förening Arbetsområde Brf Verksam i Stockholm Kundansvarig Johan Harvig Bakgrund Bank Fastighetsmäklare Ordförande i min förening Arbetsområde Brf Verksam i Stockholm 1 Kundansvarig Göran Skott Bakgrund Civ. Ingenjör Fastighetschef Många år i SBAB

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Barngruppernas storlek inom förskolan

Barngruppernas storlek inom förskolan Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-04-29 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508 22 064 Till Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Säsongrensning i tidsserier.

Säsongrensning i tidsserier. Senast ändrad 200-03-23. Säsongrensning i tidsserier. Kompletterande text till kapitel.5 i Tamhane och Dunlop. Inledning. Syftet med säsongrensning är att dela upp en tidsserie i en trend u t, en säsongkomponent

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Bilpool erfarenheter. Länsstyrelsen i Stockholm 2008-10-13. Pirjo Partanen

Bilpool erfarenheter. Länsstyrelsen i Stockholm 2008-10-13. Pirjo Partanen Bilpool erfarenheter Länsstyrelsen i Stockholm 2008-10-13 Pirjo Partanen 1 Fakta om Stockholms län 2 procent av Sveriges yta 2 miljoner invånare 20 procent av Sveriges befolkning 20 000-30 000 nya invånare/år

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Agenda. 17.30 Välkomna! Om SBAB. Ansvar. Räntetro. Carl Lindståhl, Göran Skott SBAB. Charles Arbro Wistrand Advokatbyrå.

Agenda. 17.30 Välkomna! Om SBAB. Ansvar. Räntetro. Carl Lindståhl, Göran Skott SBAB. Charles Arbro Wistrand Advokatbyrå. Välkomna! Välkomna! Agenda 17.30 Välkomna! Om SBAB Ansvar Carl Lindståhl, Göran Skott SBAB Räntetro Charles Arbro Wistrand Advokatbyrå Tor Borg, SBAB Ca 19.00 Mat och mingel Den 14 augusti 2014 tillträdde

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Investeringsstrategi

Investeringsstrategi Investeringsstrategi Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans 1 1. Bakgrund I beslut om 2011 års budget gav landstingsfullmäktige landstingsstyrelsen i uppdrag att i samband med budget 2012

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Möte med Regionalt Skärgårdsråd

Möte med Regionalt Skärgårdsråd Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt miljö och regionplanering Diarienummer: LS 1103-0437 Möte med Regionalt Skärgårdsråd Tid: kl. 13.00-16.00 Plats: Fatburen konferens, Västgötagatan 2 Närvarande:

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation protokoll från styrelsemöte på SL / Waxholmsbolaget den 20 januari 2014

Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation protokoll från styrelsemöte på SL / Waxholmsbolaget den 20 januari 2014 SIKO styrelsemöte, möte nr 1 år 2014 Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation protokoll från styrelsemöte på SL / Waxholmsbolaget den 20 januari 2014 Närvarande: Pia Södergren SIKO (ordf) (mötestid

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2008:10 18.6.2008 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2008 Övernattningarna ökade i maj Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Hur mycket kollektivtrafik finns det?

Hur mycket kollektivtrafik finns det? Hur mycket kollektivtrafik finns det? Vem organiserar? Vem kör? Var finns den? Hur mycket är kommersiellt respektive upphandlat? Vad har hänt sedan avregleringen? Har resenärerna alternativ? Fredrik Svensson,

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer