Alectas yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alectas yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn""

Transkript

1 Alectas yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn" Sammanfattning Trafikljusmodellen skapar en ökad genomlysning av livbolagens finansiella ställning i förhållande till deras garanterade åtaganden. Valet av riskfaktorer är väl genomtänkt och de inbördes nivåerna är, med ett par viktiga undantag, i huvudsak rimliga. Alecta delar inte den syn FI gett uttryck för av trafikljusmodellen som ett internt arbetsredskap för myndigheten. Vi menar att FI bör utgå från att trafikljusmodellens konstruktion kommer att få ett stort inflytande på hur branschen i stort väljer att utforma framtida produkter och placeringsstrategier. Trafikljusmodellen är inte en analysmodell framtagen av vem som helst, utan av den tillsynsmyndighet som ska bedöma om aktsamhetskraven är uppfyllda och som i vissa situationer ska ålägga bolagen att vidta åtgärder för att ändra risknivån i sin verksamhet. Det betyder rimligen att modellen i hög grad kommer att sätta standard för hur riskexponeringen kommer att bedömas inom bolagen. Därmed kan man inte bortse från att modellen i vissa lägen blir styrande för hur bolagen agerar. Behandlingen av ränterisk har försämrats i det tredje utkastet. Framför allt vänder vi oss mot följande: i) Modellen missgynnar räntebärande tillgångar i annan valuta än SEK i allt för stor utsträckning. Detta leder till den praktiska konsekvensen att det i Finansinspektionens modell blir mycket svårt att sänka sin ränterisk märkbart på annat sätt än via svenska statspapper. Det riskerar att skapa ett destabiliserande efterfrågeöverskott på svenska statspapper. ii ) Modellen för ränterisk har i det tredje utkastet blivit mer tekniskt komplicerad och svårgenomtränglig utan att några väsentligt positiva egenskaper som uppväger denna ökade komplexitet har kunnat identifieras. Alecta föreslår att FI går tillbaka till en något enklare modell för ränteriskhanteringen (ungefär som i utkast 2) och behandlar ränteinstrument utgivna i andra valutor än SEK mindre restriktivt, i synnerhet ränteinstrument utgivna i EUs hemmavaluta EUR. Även behandlingen av kreditrisk har blivit olyckligt restriktiv i det tredje utkastet. Det gäller framför allt behandlingen av ränteinstrument med mycket låg kreditrisk. Genom att införa en minsta isärspreadningsfaktor på 50 baspunkter skapar man en orimlig fördel för statspapper i förhållande till andra ränteinstrument med låg kreditrisk. Alecta föreslår att FI modifierar kreditriskmodellen så att allmänt vedertagna ränteinstrument med mycket låg kreditrisk (som t ex ränteswappar) behandlas mer lika statpapper än i nuvarande utkast.

2 I nuvarande utformning riskerar trafikljusmodellen att verka destabiliserande och i förlängningen motverka det konsumentintresse den skall skydda, eftersom den kan komma att tvinga bolag att sälja aktier och öka sina innehav av svenska statsobligationer just i lägen när obligationer är överprissatta. FI uppmanas att ompröva de ovannämnda inslagen i modellen för att undvika att regelverket i sig självt ska riskera att bli en destabiliserande faktor.

3 Yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn" 1. Övergripande syfte Finansinspektionens perspektiv, att bevaka konsumentintresset i livförsäkringsprodukter med inslag av garanterad avkastning eller garanterad förmånsnivå, så att garantiåtagandena med rimlig grad av sannolikhet kan infrias, är ett vällovligt och legitimt syfte. Möjligen kan man invända att många konsumenter av garanterade pensionsprodukter, sannolikt en majoritet, i valet mellan att erhålla det garanterade åtagandet, men ingenting därutöver, eller fortsatt möjlighet till hög avkastning men med en något ökad risk att de ursprungliga garantiförpliktelserna inte kan uppfyllas i alla väder, väljer det senare alternativet. En intressant fallstudie på detta tema kommer vara Salus Ansvar kollektivets agerande, där kunderna nyligen erbjudits att välja mellan två alternativ som återspeglar valsituationen ovan. 2. Trafikljusmetodiken - övergripande Metodiken, att beräkna ett riskkapitalkrav baserat på placeringsrisker i förhållande till garantiförpliktelser, är mycket bra. Valet av riskfaktorer förefaller enligt vår mening väl genomtänkt och de inbördes risknivåerna är, med ett par undantag, i huvudsak rimliga. Flera delar av den rent tekniska lösningen är innovativa. Det totala riskkapitalkravet som trafikljusmodellen implicit anger, efter de justeringar som gjorts i utkast 3, förefaller enligt våra beräkningar inte orimligt. Den föreslagna metodiken kommer att öka branschens riskmedvetande. Vi vill dock varna för Finansinspektionens retorik som gör gällande att trafikljusmodellen enbart skall ses som ett (av flera) analysverktyg för tillsynsmyndigheten och inte som en norm för aktsam placeringsverksamhet (se bl.a. under 2 punkten 7 stycket i remissförslaget). Vi menar att FI bör utgå från att trafikljusmodellens konstruktion kommer att få ett stort inflytande på hur branschen i stort väljer att utforma framtida produkter och placeringsstrategier. Trafikljusmodellen är inte en analysmodell framtagen av vem som helst utan av den tillsynsmyndighet som ska bedöma om aktsamhetskraven uppfylls och i vissa tänkbara situationer ålägga bolagen att vidta åtgärder för att förändra risknivån i sin verksamhet. Det betyder att modellen rimligen i hög grad kommer att sätta standard för hur riskexponeringen ska bedömas hos alla bolag. Därmed bör utgångspunkten istället vara att modellen i vissa lägen kommer att vara styrande för hur bolagen agerar. Det gäller i synnerhet för de bolag som idag har svagare finansiell ställning. 3. Synpunkter på förändringar från utkast 2 till utkast 3. i) Slopandet av den gula nivån Vi välkomnar slopande av den gula nivån i utkast tre.

4 ii) Ändrade riskfaktorer för aktier, fastigheter och valuta Sänkningen av riskfaktorerna för utländska aktier, fastigheter och valuta är marginell men är ändå positiv. Uppdelningen på svenska och utländska aktier tycker vi däremot är onödig. Den förefaller bygga på ett enligt vår mening förlegat indextänkande, istället för att betrakta varje enskild aktieinvestering som unik. I det senare perspektivet ser vi ingen anledning att betrakta investeringar i enskilda svenska bolag som mer riskfyllda än investeringar i enskilda utländska bolag. Samtidigt är skillnaderna så små att det inte har någon större praktisk betydelse när man summerar totalrisken i trafikljusmodellen. Likväl skulle vi för enkelhetens skull föreslå att alla aktier behandlades lika med 35 % riskfaktor. iii) Hanteringen av aktiers valutarisk Införande av valmöjlighet vid beräkning av utländska aktiers risk inklusive valutaexponering tycker vi är bra. Frågan om hur man skall tolka den underliggande valutaexponeringsrisken i utländska aktieinnehav är besvärlig, både ur teoretisk och praktisk synvinkel. FI:s förslag med två metoder tycker vi på ett elegant sätt löser denna problematik. Nu blir trafikljustestets behandling av utländska aktiers valutaexponering neutral i förhållande till de olika valutasäkringsstrategier som förekommer. iv) Behandlingen av ränterisk I utkast 2 behandlades realränteobligationer och all utländsk ränterisk som likställd med nominell svensk ränterisk, förutom ett avdrag om 20 % av den effektiva ränterisken för utländska obligationer. Modellen var enkel och överskådlig, men överskattade sannolikt matchningsegenskaperna för vissa utländska ränteinstrument. I utkast 3 har FI delat upp ränterisken i fyra olika kategorier, nominell svensk, real svensk, nominell EUR och nominell icke-eur. Det är bra. Tyvärr har man samtidigt även ökat modellkomplexiteten genom följande tre åtgärder För det första har en kvadratrotsformel införts. För det andra har en kovariansterm för EUR-obligationer och real-obligationer införts. För det tredje har ett lägre stresstestscenario valts för Euro-denominerade obligationer än för övriga marknader. Den genom dessa tre åtgärder väsentligt ökade komplexiteten i modellen fångar enligt Alectas mening inte upp någon väsentlig riskegenskap för att bedöma bolagens risktålighet, som inte skulle kunna fångas upp av den betydligt enklare modellen i utkast två. Däremot medför den ökade komplexiteten att modellen fått egenskaper som skapar en mycket olycklig och förmodligen oavsedd incitamentsstruktur för de bolag som i något läge skulle vilja reducera sin ränterisk. Om ett bolag vill reducera sin ränteriskexponering och få detta "tillgodoräknat" i trafikljusmodellen med den nu tillskapade komplexiteten, är det nämligen i praktiken bara ränteinstrument utgivna i SEK (och framför allt svenska statspapper) som fungerar.

5 Detta kan illustreras genom att utveckla Finansinspektionens eget exempel "ränterisk och euroränta". Som framgår av de bifogade beräkningarna (bilaga 1) är verkningsgraden i EUR-denominerade ränteinstrument redan i det exempel som FI redovisar knappt 60 % jämfört med om motsvarande transaktion genomförts med SEK-denominerade ränteinstrument. Enligt vår mening är redan detta ett så ineffektivt sätt att reducera risken att det skapar ett mycket högt tryck på SEK-tillgångar. Går man vidare i exempel 2 ser man att verkningsgraden sjunker till under 30 % om man ytterligare ökar mängden EURdenominerad ränterisk. Vi menar att testets utformning skapar ett mycket starkt incitament att använda SEK-denominerade ränteinstrument om man i trängt läge vill reducera sin risk inom trafikljustestets ramverk. I praktiken är det den enda framkomliga vägen så som trafikljusmodellen nu är utformad. Behandlingen av ränterisk i marknader utanför EUR-området, t ex USD eller GBP, är ännu hårdare. Här erkänner modellen ingen reducering av ränterisken alls enligt utkast 3, tvärtom ökar risken jämfört med t ex att hålla svenska statsskuldväxlar. Det menar vi är en extremt hård tolkning av verkligheten, även om sluteffekten i riskkalkylen på totalnivå, för en typisk svensk livbolagsportfölj, hamnar nära noll efter kvadratrotsformelns utjämningseffekt. Sammantaget när det gäller behandlingen av ränterisk menar vi att det vore betydligt enklare och mer rättvisande att gå tillbaka till en modell liknande den som redovisades i utkast 2. Ett förslag skulle kunna se ut enligt nedan.

6 Förslag till behandling av ränterisk I steg ett beräknar man sin samlade räntekänslighet (duration) på skuld- respektive tillgångssidan för att fastställa vilket räntescenario man är negativt exponerad mot. I denna beräkning räknas all duration lika oavsett ursprung. I steg två utsätts all ränterisk för ett stresscenario om 30 % av 10-årsräntan (i respektive marknad, realräntan om det avser realobligationer). Därefter, i steg tre, lägger man in linjära avdrag för de marknader som man tycker förtjänar det. Vill man göra det enkelt, effektivt och relevant skulle vi föreslå 0 % avdrag för SEK och EUR-denominerade ränteinstrument, 50 % för GBP- och USD- denominerade ränteinstrument och 100 % för övriga icke-sek denominerade ränteinstrument. I steg fyra, slutligen, beräknas nettoränterisken som differensen mellan skuldsidans ränterisk och tillgångarnas justerade ränterisk. Steg 1. Steg 2. Steg 3 Steg 4 Steg 5 Beräkna om bolaget netto (tillgångssida minus skuldsida) är exponerat mot stigande eller fallande räntor genom att jämföra den sammanlagda ränterisken (=effekten av 1 % ökning eller minskning av räntan) på skuld- resp tillgångssidan. Beräkna ränterisken i MSEK för både skuldsida och tillgångsida, för den ränterörelse som är negativ för bolaget. (För de flesta bolag en räntenedgång). Använd samma stresstestscenario för alla tillgångar/skulder; förslagsvis en ränterörelse motsvarande 30 % av resp. tillgångsmarknads 10-årsränta Reducera värdet av ränterisken från ränteinstrument utgivna i annan valuta än SEK med lämplig riskfaktor. T ex 0 % för ränterisk i EUR, 50 % för ränterisk i GBP&USD och 100 % för övriga. Beräkna total ränterisk som differensen mellan skuldsidans och tillgångssidans ränterisk Inkludera den totala ränterisken i totalformeln precis som tidigare Med denna föreslagna metodik uppnås följande fördelar. Samtliga korrelationsberäkningarna slopas, liksom kvadratrotsformeln inom delblocket "Ränterisk". Modellen blir enklare att beräkna. Det blir enklare att tolka och förstå dess innebörd för intressenter utan matematisk eller statistisk specialkunskap (därmed också för konsumenter). Risken för snedvridande och potentiellt destabiliserande effekter på marknaderna minskar samtidigt med risken för negativa konsekvenser för konsumenterna av att deras pensionsbolag i något läge ges incitament att investera i överprissatta svenska statsobligationer för att minska risknivån enligt modellen. v) Behandling av kreditrisk Modellen för kreditrisk är (till skillnad mot modellen för ränterisk) föredömligt enkel och ändå - i allt väsentligt - väldigt effektiv och träffsäker. Den övergripande riskfaktorn, 100

7 % spread-ökning, tycker vi är rimlig, speciellt om man beaktar effekten av summeringen under kvadratrotsformeln på totalnivå. Vad vi vill rikta viss kritik mot är införandet av 50 bp som minsta ökning av spreaden. För emittenter med mycket låg kreditrisk, t ex emittenter med någon form av statlig garanti, leder detta till allt för stora kapitalkrav i synnerhet på långa löptider. För att behålla modellens enkelhet föreslår vi att man sänker lägsta nivån från 50 bp till 25 bp. Alternativt kan man ta fram en lista över emittenter som man får jämställa med statsobligationer. Att straffa en 30-årig obligation utgiven av t ex statsgaranterade Svensk Export Kredit, eller en 30-årig ränteswap, med 9 % riskkapitalkrav (0.5 * 18 års duration = 9 %) tycker vi är helt orimligt. Framför allt i perspektivet att det måste vara möjligt för branschen att på aggregerad nivå reducera ränterisken med de mest likvida och etablerade ränteinstrumenten utan att det i trafikljusmodellen dyker upp som en nästan lika stor kreditrisk. I annat fall riskerar trafikljusmodellen att bli en förtäckt placeringsplikt i svenska statsobligationer. 4. Systemrisker Utöver ovan angivna synpunkter av teknisk karaktär vill vi fästa uppmärksamheten på några allvarliga systemrisker som den nya regelverksmiljön kan föra med sig. Den samlade pensionsskulden som inom något år kan förväntas regleras av det nya regelverkets två grundpelare; marknadsräntevärderade garantiåtaganden samt riskbevakning enligt trafikljusmodellen, torde uppgå till minst 1000 mdr kronor. Den genomsnittliga durationen på denna pensionsskuld ligger i intervallet år. Både trafikljusmodellen (se våra synpunkter under punkt iv ovan) och anvisningarna för aktsamt valda diskonteringsräntor pekar entydigt mot att statspapper utgivna i svenska kronor blir den enda effektiva tillgången för riskfri matchning, enligt modellen i utkast tre. Vi uppmanar FI att överväga vilka risker detta innebär. I en värld där den svenska statsskulden har en genomsnittlig duration på knappt 3 år och dessutom trendmässigt är på väg att minska som andel av BNP, får vi ett inbyggt underskott av ränterisk som man måste förhålla sig till på något sätt. Är det rimligt att skapa ett regelverk som det inte går att följa? Hur skall det i praktiken gå till om ett större bolag hamnar på rött ljus och uppmanas att minska sin risk? Vilka instrument står då till buds och hur effektiva blir de olika instrumenten i trafikljusmodellens perspektiv? Som tidigare påtalats menar vi att det föreslagna regelverket ger en mycket stark styrning mot svenska ränteinstrument. Eftersom det i ett matchningsperspektiv råder ett strukturellt underskott på svensk ränterisk (livbolagens negativa ränterisk på skuldsidan överstiger vida det samlade utbudet av ränterisk på tillgångssidan), innebär detta att livbolagsbranschen som helhet, åtminstone inom överskådlig framtid, drabbas av en systembestämd mismatch som det inte går att ta sig ut ur. I dagsläget är de stora livbolagens balansräkningar tillräckligt starka för att bära en stor ränterisk. Det finns emellertid en risk att regelverket i sig självt kan bidra till att de långa marknadsräntorna i Sverige blir artificiellt låga, t ex genom att dagens röda bolag börjar efterfråga långa svenska statspapper i stor skala. I ett sådant läge kan även de stora

8 bolagen få problem. Kommer FI då att anse detta vara en sådan omständighet som medger en annan tolkning av utfallet av testet? Eller kommer man uppmana hela branschen att reducera sin risk i form av att sälja aktier och köpa övervärderade svenska ränteinstrument? Här finns en systemrisk som enligt vår mening kan skada det konsumentintresse modellen är utformad för att tillvarata. Eftersom den kan tvinga bolag att öka sina innehav av svenska statsobligationer just i det läge när dessa är överprissatta och därmed ytterligare förvärra läget kan den verka destabiliserande. Vi anser att det är viktigt att de generella styreffekter modellen ger, är förenliga med stabilitet på marknaderna. Det är enligt vår uppfattning inte fallet eftersom modellen inte pekar på någon realistisk väg ut från ett läge med fallande svenska långräntor. Vi tror att risken för systemrisker skulle minska om regelverket öppnade upp för ett bredare ränteuniversum i utformningen av trafikljusmodellens analys av ränterisk. Samma slutsats gäller även för valet av aktsamma diskonteringsräntor, som är en del av tjänstepensionsdirektivet och föremål för särskild remissomgång. Att tillåta ränteinstrument denominerade i EUR fullt ut skulle öka den tillgängliga mängden ränteinstrument högst väsentligt. Detta skulle också vara mer i linje med det faktum att tjänstepensionsdirektivet ursprungligen är en EU-lagstiftning och utformad för länder inom, eller starkt associerade med, valutaunionen. Att tillåta att ränteinstrument med låg kreditrisk (typiskt sett AA eller högre) jämställs med statsobligationer som riskfri placering skulle också vara logiskt och i linje med liknande regelverk i andra länder.

9 Bilaga 1. Räkneexempel som visar effekten av den nya komplicerade ränteriskformeln. Ingående antaganden: Nominell 10-årsränta = 3.00 % både i SEK och i EUR Utgångsläge. Fond med enbart räntebärande tillgångar vill minska sin ränterisk. SEK obligationer 5 år 1000 MSEK EK 100 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-risk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 117 MSEK Åtgärd 1a. Ersätt 300 MSEK SEK obligationer med 5 års duration med 300 MSEK valutasäkrade EUR obligationer med 20 års duration. SEK obligationer 5 år 700 MSEK EK 100 MSEK EUR-obligationer 20 år 300 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = MSEK Nominell EUR-ränterisk netto = 300 * 25 % * 3 % * 20 = 45 MSEK Total ränterisk = ((130.5) 2 + (45) 2-2 * 0.8 * * 45) ½ = 98.3 MSEK Ökning av ränterisk på tillgångssidan = 300 * 25 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 31.5 MSEK Reducering av total ränterisk jmf med utgångsläget = = 18.7 MSEK. Verkningsgrad av åtgärd: 18.7 / 31.5 = 59.4 % Åtgärd 1b. Ersätt 300 MSEK SEK obligationer med 5 års duration med 300 MSEK SEK obligationer med 20 års duration (utan kreditrisk). SEK obligationer 5 år 700 MSEK EK 100 MSEK SEK-obligationer 20 år 300 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 20 = 76.5 MSEK Total ränterisk = ((76.5) 2 ) ½ = 76.5 MSEK Ökning av ränterisk på tillgångssidan = 300 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 40.5 MSEK Reducering av total ränterisk jmf med utgångsläget = = 40.5 MSEK. Verkningsgrad av åtgärd: 40.5 / 40.5 = 100 %

10 Åtgärd 2a. Ersätt ytterligare 300 MSEK SEK obligationer med 5 års duration med 300 MSEK valutasäkrade EUR obligationer (utan kreditrisk) med 20 års duration. SEK obligationer 5 år 400 MSEK EK 100 MSEK EUR-obligationer 20 år 600 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 144 MSEK Nominell EUR-ränterisk netto = 600 * 25 % * 3 % * 20 = 90 MSEK Total ränterisk = ((144) 2 + (90) 2-2 * 0.8 * 144 * 90) ½ = 90 MSEK Ökning av ränterisk på tillgångssidan = 300 * 25 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 31.5 MSEK Reducering av total ränterisk jmf med utgångsläget = = 8.3 MSEK. Verkningsgrad av åtgärd: 8.3 / 31.5 = 26.3 % Åtgärd 2b. Ersätt ytterligare 300 MSEK SEK obligationer med 5 års duration med 300 MSEK SEK obligationer med 20 års duration (utan kreditrisk). SEK obligationer 5 år 700 MSEK EK 100 MSEK SEK-obligationer 20 år 300 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 20 = 36 MSEK Total ränterisk = ((36) 2 ) ½ = 36 MSEK Ökning av ränterisk på tillgångssidan = 300 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 40.5 MSEK Reducering av total ränterisk jmf med utgångsläget = = 40.5 MSEK. Verkningsgrad av åtgärd: 40.5 / 40.5 = 100 %

11 Åtgärd 3a. Gör en fullständig durationsmatchning med SEK obligationer utan kreditrisk och placera resten i svenska aktier. SEK obligationer 20 år 900 MSEK EK 100 MSEK SEK-aktier 100 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 20 = 0 Total ränterisk = ((0) 2 ) ½ = 0 MSEK Aktierisk = 40 % * 100 = 40 MSEK Total risk enligt modell = ((0) 2 + (40) 2 ) ½ = 40 MSEK Åtgärd 3b. Gör en fullständig durationsmatchning med EUR obligationer utan kreditrisk och placera resten i svenska aktier. EUR obligationer 20 år 900 MSEK EK 100 MSEK SEK-aktier 100 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * 20-0 = 162 MSEK Nominell EUR-ränterisk netto = 900 * 25 % * 3 % * 20 = 135 MSEK Total ränterisk = ((162) 2 + (135) 2-2 * 0.8 * 162 * 135) ½ = MSEK Aktierisk = 40 % * 100 = 40 MSEK Total risk enligt modell = ((97.35) 2 + (40) 2 ) ½ = MSEK

AGENDA 6 oktober 2005

AGENDA 6 oktober 2005 AGENDA 6 oktober 2005 10.35-10.40 Inledning, Ingrid Bonde, GD 10.40-10.50 Försäkringstillsynen, Eva Ekström 10.50-11.30 Trafikljusmodellen, Tomas Flodén 11.30-12.15 Frågor och diskussion Konsumentskyddet

Läs mer

Sammanfattning YTTRANDE. Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt. FI Dnr Finansinspektionen Box STOCKHOLM

Sammanfattning YTTRANDE. Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt. FI Dnr Finansinspektionen Box STOCKHOLM YTTRANDE 2006-12-07 Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt FI Dnr 06-10630-200 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om val av räntesats för att

Läs mer

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem 27 oktober 2005 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Skandia Liv 103 50 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 44 Telefon vx 08-788 10 00 Risk Manager hos kapitalförvaltningen Axel Brändström, CFA Telefon

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Internationell regelpåverkan Utvecklingen av FI:s tillsyn

Internationell regelpåverkan Utvecklingen av FI:s tillsyn Dagens program Internationell regelpåverkan Utvecklingen av FI:s tillsyn Lagar, föreskrifter och vägledningsdokument Redovisningsregler Rapportering till FI Paus Försäkringstekniska åtaganden Diskonteringsräntan

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Underlag för principbeslut om föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta (dnr )

Underlag för principbeslut om föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta (dnr ) PROMEMORIA Datum 2006-11-16 Författare Katarina Höller, Tomas Flodén Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

2005-10-06. Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag

2005-10-06. Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag 2005-10-06 Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. TRAFIKLJUSET OCH EN MODERNARE TILLSYN 3 1.1 Konsumentskyddet i fokus 3 1.2 Tillsyn, åtgärder och offentlighet

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 121206, 5 Beslut DATUM: 2012-12-06 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Placeringspolicy pensionsmedelsförvaltning 1. Allmänt 1.1 Bakgrund Förvaltningen av pensionsmedel som motsvarar hela pensionsskulden skall ske under

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL Region Skåne 1999 12 06 Adm. ledningsstaben Regionstyrelsen beslöt 1999-12-14 att anta föreskrifter för förvaltning av stiftelsekapital FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL 1.

Läs mer

Anvisning till Trafikljus

Anvisning till Trafikljus Datum 2014-06-30 Anvisning till Trafikljus Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Anvisningen avser rapportering

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell

Riksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgälden Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009 Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgäldens uppgifter Förvalta statsskulden till så låg kostnad som möjligt med beaktande av risken Ge statliga garantier och

Läs mer

Etapp 2 trafikljusmodellen skadebolag och försäkringsrisker inkluderas i modellen från och med 2007

Etapp 2 trafikljusmodellen skadebolag och försäkringsrisker inkluderas i modellen från och med 2007 PROMEMORIA Datum 006-05-3 FI Dnr 06-4001-30 Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Etapp trafikljusmodellen

Läs mer

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Disposition Var är krisen? Vilka drabbades? Hur det kan bli? Hur borde det

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

PENSIONS MYNDIGHETEN. Ink. 2016-0^1-OV. BOKFÖRINGSNÄ?\/iMDEN. Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet

PENSIONS MYNDIGHETEN. Ink. 2016-0^1-OV. BOKFÖRINGSNÄ?\/iMDEN. Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet PENSIONS MYNDIGHETEN PM 2016-03-07 Dok.bet. 1 (13) Till Finansdepartementet BOKFÖRINGSNÄ?\/iMDEN Ink. 2016-0^1-OV Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet och allmänna utgångspunkter

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Placeringspolicy för Åbo Akademi (ÅA) / Godkänd 8.12.2010

Placeringspolicy för Åbo Akademi (ÅA) / Godkänd 8.12.2010 Placeringspolicy för Åbo Akademi (ÅA) / Godkänd 8.12.2010 1. Inledning Denna placeringspolicy har fastställts av ÅA:s styrelse och gäller tillsvidare from 1.1.2011. Detta policydokument utgör regelverket

Läs mer

Direktionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga.

Direktionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga. Bilaga E1 Direktionens protokoll 160316 8 Beslutsunderlag DATUM: 2016-03-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader (AFM) HANDLÄGGARE: Christian Alexandersson, Emelie Bagelius, Fredrik Omberg HANTERINGSKLASS

Läs mer

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013 finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 213 26 september 213 Solvensen fortsatte att öka Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras

Läs mer

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser en vägledning INNEHÅLL VÄGLEDNING FÖR PENSIONSSTIFTELSER FÖR ATT TA FRAM KONSEKVENSANALYSER ENLIGT FFFS 2005:32 1 Inledning 1 Finansinspektionens föreskrift FFFS

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser 16-17 November 2011 handlingar separat bilaga Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Fonden förvaltas enligt dessa fondbestämmelser, Förvaltarens bolagsordning, LAIF och övriga tillämpliga författningar.

Fonden förvaltas enligt dessa fondbestämmelser, Förvaltarens bolagsordning, LAIF och övriga tillämpliga författningar. FONDBESTÄMMELSER FÖR CLIENS SVERIGE FOKUS 1 Fondens rättsliga ställning Investeringsfondens namn är Cliens Sverige Fokus, nedan kallad Fonden. Fonden är en så kallad specialfond enligt lagen (2013:561)

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Riktlinjer till finanspolicy

Riktlinjer till finanspolicy r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt

Läs mer

Sammanställning över investeringsfondens innehav

Sammanställning över investeringsfondens innehav Bilaga 9 FFFS 2008:x Sammanställning över investeringsfondens innehav Investeringsfondens innehav av överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument ska specificeras sista bankdagen av varje kvartal

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om särskild tillsyn över finansiella konglomerat;

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Förvaltning av stiftelser 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för

Läs mer

Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84)

Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84) REMISSVAR 2004-01-15 Dnr 2003/1826 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84) (Fi 2003/4992) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012 Protokollsbilaga B Direktionens protokoll 2011-12-07, 4 Beslut DATUM: 2011-12-07 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

STRUKTURERADE PLACERINGAR I SVERIGE

STRUKTURERADE PLACERINGAR I SVERIGE STRUKTURERADE PLACERNGAR Fi2015/578 Stockholm den 11 maj 2015 Värdepappersmarknadsutredningens betänkande SOU 2015:2 Strukturerade Placeringar i Sverige (SPS) lämnar härmed synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK Fondens placeringsinriktning: Holberg Kredit SEK är en nordisk high yield-fond, valutasäkrad och noterad i svenska kronor. Fonden investerar sina medel i andelar

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Klar 14 december 2012

Klar 14 december 2012 Daniel Barr Översyn av bl.a. beräkning av avgifter och riskavsättningen 1. Ta ett samlat grepp på de risker och osäkerheter som finns i finansieringssystemet. 2. Analysera dessa osäkerheter och bedöma

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

1 Huvudsakligt innehåll

1 Huvudsakligt innehåll Innehållsförteckning 1 Huvudsakligt innehåll...2 2 Författningstext...3 2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)...3 3 Ärendet och dess beredning...6 4 Överväganden...8 4.1

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm, Tfn 08-787 80 00, Fax 08-24 13 35. Prenumerera via e-post på www.fi.se. ISSN 1102-7460 Finansinspektionens

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK Fondens placeringsinriktning: Holberg Kredit SEK är en nordisk high yield-fond, valutasäkrad och noterad i svenska kronor. Fonden investerar sina medel i andelar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

REMISSVAR. Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm

REMISSVAR. Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm REMISSVAR Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Torbjörn Hamnmark Ansvarig ränteförvaltning Carlson Investment Management DnB NOR Asset Management Föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Läs mer

Promemoria. Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer

Promemoria. Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer Promemoria Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen September 2015 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Förslag

Läs mer

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter. PENSIONSFÖRPLIKTELSER C:92 1 Inledning Syfte Syfte med dessa föreskrifter är att skapa regler för hur förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser inom Kalix kommun skall bedrivas och rapporteras.

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag 2012-01-24 Rnr 84:11 Till Finansdepartementet REMISSVAR Saco har tagit del av Solvens II-utredningens slutbetänkande Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension, SOU 2011:68. Den 31 januari 2012

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 juli 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel 1 Fondens rättsliga ställning Lannebo Sverige Flexibel, nedan kallad fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Läs mer

Finansregler. Munkedals kommun

Finansregler. Munkedals kommun 2014-09-10 Finansregler Munkedals kommun Finansregler Dnr: 2014-442 91 Typ av dokument: Regler Handläggare: Hans Clausen Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Finanspolicy-Riktlinjer vid tillämpning

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

Justerat Marie Morell Mats Johansson

Justerat Marie Morell Mats Johansson Peder Björn 2013-01-30 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen Generella riktlinjer för placering av likvida medel, upplåning, utlåning och för borgensåtaganden (finanspolicy) samt placeringsföreskrifter,

Läs mer

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35)

Vägval för premiepensionen (Ds 2013:35) 2013-09-09 REMISSVAR Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 13-6130 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013

Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013 Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013 Vi introducerar vårt nya finansiella riskindex för hushållen där vi, med ett stresstest, mäter deras risktagande på aktie-, bostads- och räntemarknaderna Hushållens

Läs mer

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt DNR 2013-275-AFS Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt VÅREN 2013 Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning.

2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning. 1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med placeringspolicyn är att ge kommunen ett regelverk som säkerställer att man genom att följa detsamma kommer att uppfylla kommunallagens krav i 8 kap. 2:a och 3:e paragraferna

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning 2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att

Läs mer

ii) deltagarna måste vara kvar i koncernen under en viss angiven tid för att få del av förmånen, och

ii) deltagarna måste vara kvar i koncernen under en viss angiven tid för att få del av förmånen, och Styrelsens för BE Group AB förslag till beslut om: A. Införande av aktiesparplan 2011 samt B. Säkringsåtgärder genom (i) bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Information till andelsägare gällande ändringar av fondbestämmelser för Coeli AB:s fonder med säte i Sverige

Information till andelsägare gällande ändringar av fondbestämmelser för Coeli AB:s fonder med säte i Sverige Information till andelsägare gällande ändringar av fondbestämmelser för Coeli AB:s fonder med säte i Sverige Bäste andelsägare! Finansinspektionen har den 30 juni 2016 godkänt ändringar i fondbestämmelser

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Anvisning till blankett VP402

Anvisning till blankett VP402 Anvisning till blankett VP402 Portföljinvesteringar i utlandet Hushållens innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett VP402 Undersökningen mäter svenska

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA Stockholm september 2012 1(3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och

Läs mer

Ansökan om undantag från Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:23

Ansökan om undantag från Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:23 2009-02-18 BESLUT SPP Livförsäkring AB FI Dnr 09-686 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm 105 39 STOCKHOLM [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Solvens II senaste nytt från utredningen

Solvens II senaste nytt från utredningen Solvens II senaste nytt från utredningen Terminsstart pension 2011-09-07 Daniel Barr särskild utredare INNEHÅLL Solvens II direktivet i översikt Förslag tjänstepensionsreglering Förslag på reglering små

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

2010-05-26. Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten

2010-05-26. Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten 2010-05-26 Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten 2K kompletterande kanaler förslag till fortsatt inriktning Synpunkter från Fondbolagens förening på de två alternativen i Pensionsmyndighetens rapport

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

BRANSCHKOD VERSION 4 2014-04-29 INFORMATIONSGIVNING GÄLLANDE STRUKTURERADE PLACERINGAR 1. BAKGRUND

BRANSCHKOD VERSION 4 2014-04-29 INFORMATIONSGIVNING GÄLLANDE STRUKTURERADE PLACERINGAR 1. BAKGRUND BRANSCHKOD VERSION 4 2014-04-29 INFORMATIONSGIVNING GÄLLANDE STRUKTURERADE PLACERINGAR 1. BAKGRUND Strukturerade Placeringar är ett samlingsbegrepp för värdepapper vars avkastning är beroende av utvecklingen

Läs mer

Nu lanserar vi Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond

Nu lanserar vi Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond Nu lanserar vi Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond Den 15 mars 2013 startar vi den nya fonden Länsförsäkringar Aktiv Kreditfond. Den nya fonden kommer investera globalt i företagskrediter, stats- och bostadsobligationer.

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Valutacertifikat KINAE Bull B S För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Anvisning till blankett VP403 Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1 Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1 2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen

Läs mer