Alectas yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alectas yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn""

Transkript

1 Alectas yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn" Sammanfattning Trafikljusmodellen skapar en ökad genomlysning av livbolagens finansiella ställning i förhållande till deras garanterade åtaganden. Valet av riskfaktorer är väl genomtänkt och de inbördes nivåerna är, med ett par viktiga undantag, i huvudsak rimliga. Alecta delar inte den syn FI gett uttryck för av trafikljusmodellen som ett internt arbetsredskap för myndigheten. Vi menar att FI bör utgå från att trafikljusmodellens konstruktion kommer att få ett stort inflytande på hur branschen i stort väljer att utforma framtida produkter och placeringsstrategier. Trafikljusmodellen är inte en analysmodell framtagen av vem som helst, utan av den tillsynsmyndighet som ska bedöma om aktsamhetskraven är uppfyllda och som i vissa situationer ska ålägga bolagen att vidta åtgärder för att ändra risknivån i sin verksamhet. Det betyder rimligen att modellen i hög grad kommer att sätta standard för hur riskexponeringen kommer att bedömas inom bolagen. Därmed kan man inte bortse från att modellen i vissa lägen blir styrande för hur bolagen agerar. Behandlingen av ränterisk har försämrats i det tredje utkastet. Framför allt vänder vi oss mot följande: i) Modellen missgynnar räntebärande tillgångar i annan valuta än SEK i allt för stor utsträckning. Detta leder till den praktiska konsekvensen att det i Finansinspektionens modell blir mycket svårt att sänka sin ränterisk märkbart på annat sätt än via svenska statspapper. Det riskerar att skapa ett destabiliserande efterfrågeöverskott på svenska statspapper. ii ) Modellen för ränterisk har i det tredje utkastet blivit mer tekniskt komplicerad och svårgenomtränglig utan att några väsentligt positiva egenskaper som uppväger denna ökade komplexitet har kunnat identifieras. Alecta föreslår att FI går tillbaka till en något enklare modell för ränteriskhanteringen (ungefär som i utkast 2) och behandlar ränteinstrument utgivna i andra valutor än SEK mindre restriktivt, i synnerhet ränteinstrument utgivna i EUs hemmavaluta EUR. Även behandlingen av kreditrisk har blivit olyckligt restriktiv i det tredje utkastet. Det gäller framför allt behandlingen av ränteinstrument med mycket låg kreditrisk. Genom att införa en minsta isärspreadningsfaktor på 50 baspunkter skapar man en orimlig fördel för statspapper i förhållande till andra ränteinstrument med låg kreditrisk. Alecta föreslår att FI modifierar kreditriskmodellen så att allmänt vedertagna ränteinstrument med mycket låg kreditrisk (som t ex ränteswappar) behandlas mer lika statpapper än i nuvarande utkast.

2 I nuvarande utformning riskerar trafikljusmodellen att verka destabiliserande och i förlängningen motverka det konsumentintresse den skall skydda, eftersom den kan komma att tvinga bolag att sälja aktier och öka sina innehav av svenska statsobligationer just i lägen när obligationer är överprissatta. FI uppmanas att ompröva de ovannämnda inslagen i modellen för att undvika att regelverket i sig självt ska riskera att bli en destabiliserande faktor.

3 Yttrande över Remissförslag "Trafikljuset och en modernare tillsyn" 1. Övergripande syfte Finansinspektionens perspektiv, att bevaka konsumentintresset i livförsäkringsprodukter med inslag av garanterad avkastning eller garanterad förmånsnivå, så att garantiåtagandena med rimlig grad av sannolikhet kan infrias, är ett vällovligt och legitimt syfte. Möjligen kan man invända att många konsumenter av garanterade pensionsprodukter, sannolikt en majoritet, i valet mellan att erhålla det garanterade åtagandet, men ingenting därutöver, eller fortsatt möjlighet till hög avkastning men med en något ökad risk att de ursprungliga garantiförpliktelserna inte kan uppfyllas i alla väder, väljer det senare alternativet. En intressant fallstudie på detta tema kommer vara Salus Ansvar kollektivets agerande, där kunderna nyligen erbjudits att välja mellan två alternativ som återspeglar valsituationen ovan. 2. Trafikljusmetodiken - övergripande Metodiken, att beräkna ett riskkapitalkrav baserat på placeringsrisker i förhållande till garantiförpliktelser, är mycket bra. Valet av riskfaktorer förefaller enligt vår mening väl genomtänkt och de inbördes risknivåerna är, med ett par undantag, i huvudsak rimliga. Flera delar av den rent tekniska lösningen är innovativa. Det totala riskkapitalkravet som trafikljusmodellen implicit anger, efter de justeringar som gjorts i utkast 3, förefaller enligt våra beräkningar inte orimligt. Den föreslagna metodiken kommer att öka branschens riskmedvetande. Vi vill dock varna för Finansinspektionens retorik som gör gällande att trafikljusmodellen enbart skall ses som ett (av flera) analysverktyg för tillsynsmyndigheten och inte som en norm för aktsam placeringsverksamhet (se bl.a. under 2 punkten 7 stycket i remissförslaget). Vi menar att FI bör utgå från att trafikljusmodellens konstruktion kommer att få ett stort inflytande på hur branschen i stort väljer att utforma framtida produkter och placeringsstrategier. Trafikljusmodellen är inte en analysmodell framtagen av vem som helst utan av den tillsynsmyndighet som ska bedöma om aktsamhetskraven uppfylls och i vissa tänkbara situationer ålägga bolagen att vidta åtgärder för att förändra risknivån i sin verksamhet. Det betyder att modellen rimligen i hög grad kommer att sätta standard för hur riskexponeringen ska bedömas hos alla bolag. Därmed bör utgångspunkten istället vara att modellen i vissa lägen kommer att vara styrande för hur bolagen agerar. Det gäller i synnerhet för de bolag som idag har svagare finansiell ställning. 3. Synpunkter på förändringar från utkast 2 till utkast 3. i) Slopandet av den gula nivån Vi välkomnar slopande av den gula nivån i utkast tre.

4 ii) Ändrade riskfaktorer för aktier, fastigheter och valuta Sänkningen av riskfaktorerna för utländska aktier, fastigheter och valuta är marginell men är ändå positiv. Uppdelningen på svenska och utländska aktier tycker vi däremot är onödig. Den förefaller bygga på ett enligt vår mening förlegat indextänkande, istället för att betrakta varje enskild aktieinvestering som unik. I det senare perspektivet ser vi ingen anledning att betrakta investeringar i enskilda svenska bolag som mer riskfyllda än investeringar i enskilda utländska bolag. Samtidigt är skillnaderna så små att det inte har någon större praktisk betydelse när man summerar totalrisken i trafikljusmodellen. Likväl skulle vi för enkelhetens skull föreslå att alla aktier behandlades lika med 35 % riskfaktor. iii) Hanteringen av aktiers valutarisk Införande av valmöjlighet vid beräkning av utländska aktiers risk inklusive valutaexponering tycker vi är bra. Frågan om hur man skall tolka den underliggande valutaexponeringsrisken i utländska aktieinnehav är besvärlig, både ur teoretisk och praktisk synvinkel. FI:s förslag med två metoder tycker vi på ett elegant sätt löser denna problematik. Nu blir trafikljustestets behandling av utländska aktiers valutaexponering neutral i förhållande till de olika valutasäkringsstrategier som förekommer. iv) Behandlingen av ränterisk I utkast 2 behandlades realränteobligationer och all utländsk ränterisk som likställd med nominell svensk ränterisk, förutom ett avdrag om 20 % av den effektiva ränterisken för utländska obligationer. Modellen var enkel och överskådlig, men överskattade sannolikt matchningsegenskaperna för vissa utländska ränteinstrument. I utkast 3 har FI delat upp ränterisken i fyra olika kategorier, nominell svensk, real svensk, nominell EUR och nominell icke-eur. Det är bra. Tyvärr har man samtidigt även ökat modellkomplexiteten genom följande tre åtgärder För det första har en kvadratrotsformel införts. För det andra har en kovariansterm för EUR-obligationer och real-obligationer införts. För det tredje har ett lägre stresstestscenario valts för Euro-denominerade obligationer än för övriga marknader. Den genom dessa tre åtgärder väsentligt ökade komplexiteten i modellen fångar enligt Alectas mening inte upp någon väsentlig riskegenskap för att bedöma bolagens risktålighet, som inte skulle kunna fångas upp av den betydligt enklare modellen i utkast två. Däremot medför den ökade komplexiteten att modellen fått egenskaper som skapar en mycket olycklig och förmodligen oavsedd incitamentsstruktur för de bolag som i något läge skulle vilja reducera sin ränterisk. Om ett bolag vill reducera sin ränteriskexponering och få detta "tillgodoräknat" i trafikljusmodellen med den nu tillskapade komplexiteten, är det nämligen i praktiken bara ränteinstrument utgivna i SEK (och framför allt svenska statspapper) som fungerar.

5 Detta kan illustreras genom att utveckla Finansinspektionens eget exempel "ränterisk och euroränta". Som framgår av de bifogade beräkningarna (bilaga 1) är verkningsgraden i EUR-denominerade ränteinstrument redan i det exempel som FI redovisar knappt 60 % jämfört med om motsvarande transaktion genomförts med SEK-denominerade ränteinstrument. Enligt vår mening är redan detta ett så ineffektivt sätt att reducera risken att det skapar ett mycket högt tryck på SEK-tillgångar. Går man vidare i exempel 2 ser man att verkningsgraden sjunker till under 30 % om man ytterligare ökar mängden EURdenominerad ränterisk. Vi menar att testets utformning skapar ett mycket starkt incitament att använda SEK-denominerade ränteinstrument om man i trängt läge vill reducera sin risk inom trafikljustestets ramverk. I praktiken är det den enda framkomliga vägen så som trafikljusmodellen nu är utformad. Behandlingen av ränterisk i marknader utanför EUR-området, t ex USD eller GBP, är ännu hårdare. Här erkänner modellen ingen reducering av ränterisken alls enligt utkast 3, tvärtom ökar risken jämfört med t ex att hålla svenska statsskuldväxlar. Det menar vi är en extremt hård tolkning av verkligheten, även om sluteffekten i riskkalkylen på totalnivå, för en typisk svensk livbolagsportfölj, hamnar nära noll efter kvadratrotsformelns utjämningseffekt. Sammantaget när det gäller behandlingen av ränterisk menar vi att det vore betydligt enklare och mer rättvisande att gå tillbaka till en modell liknande den som redovisades i utkast 2. Ett förslag skulle kunna se ut enligt nedan.

6 Förslag till behandling av ränterisk I steg ett beräknar man sin samlade räntekänslighet (duration) på skuld- respektive tillgångssidan för att fastställa vilket räntescenario man är negativt exponerad mot. I denna beräkning räknas all duration lika oavsett ursprung. I steg två utsätts all ränterisk för ett stresscenario om 30 % av 10-årsräntan (i respektive marknad, realräntan om det avser realobligationer). Därefter, i steg tre, lägger man in linjära avdrag för de marknader som man tycker förtjänar det. Vill man göra det enkelt, effektivt och relevant skulle vi föreslå 0 % avdrag för SEK och EUR-denominerade ränteinstrument, 50 % för GBP- och USD- denominerade ränteinstrument och 100 % för övriga icke-sek denominerade ränteinstrument. I steg fyra, slutligen, beräknas nettoränterisken som differensen mellan skuldsidans ränterisk och tillgångarnas justerade ränterisk. Steg 1. Steg 2. Steg 3 Steg 4 Steg 5 Beräkna om bolaget netto (tillgångssida minus skuldsida) är exponerat mot stigande eller fallande räntor genom att jämföra den sammanlagda ränterisken (=effekten av 1 % ökning eller minskning av räntan) på skuld- resp tillgångssidan. Beräkna ränterisken i MSEK för både skuldsida och tillgångsida, för den ränterörelse som är negativ för bolaget. (För de flesta bolag en räntenedgång). Använd samma stresstestscenario för alla tillgångar/skulder; förslagsvis en ränterörelse motsvarande 30 % av resp. tillgångsmarknads 10-årsränta Reducera värdet av ränterisken från ränteinstrument utgivna i annan valuta än SEK med lämplig riskfaktor. T ex 0 % för ränterisk i EUR, 50 % för ränterisk i GBP&USD och 100 % för övriga. Beräkna total ränterisk som differensen mellan skuldsidans och tillgångssidans ränterisk Inkludera den totala ränterisken i totalformeln precis som tidigare Med denna föreslagna metodik uppnås följande fördelar. Samtliga korrelationsberäkningarna slopas, liksom kvadratrotsformeln inom delblocket "Ränterisk". Modellen blir enklare att beräkna. Det blir enklare att tolka och förstå dess innebörd för intressenter utan matematisk eller statistisk specialkunskap (därmed också för konsumenter). Risken för snedvridande och potentiellt destabiliserande effekter på marknaderna minskar samtidigt med risken för negativa konsekvenser för konsumenterna av att deras pensionsbolag i något läge ges incitament att investera i överprissatta svenska statsobligationer för att minska risknivån enligt modellen. v) Behandling av kreditrisk Modellen för kreditrisk är (till skillnad mot modellen för ränterisk) föredömligt enkel och ändå - i allt väsentligt - väldigt effektiv och träffsäker. Den övergripande riskfaktorn, 100

7 % spread-ökning, tycker vi är rimlig, speciellt om man beaktar effekten av summeringen under kvadratrotsformeln på totalnivå. Vad vi vill rikta viss kritik mot är införandet av 50 bp som minsta ökning av spreaden. För emittenter med mycket låg kreditrisk, t ex emittenter med någon form av statlig garanti, leder detta till allt för stora kapitalkrav i synnerhet på långa löptider. För att behålla modellens enkelhet föreslår vi att man sänker lägsta nivån från 50 bp till 25 bp. Alternativt kan man ta fram en lista över emittenter som man får jämställa med statsobligationer. Att straffa en 30-årig obligation utgiven av t ex statsgaranterade Svensk Export Kredit, eller en 30-årig ränteswap, med 9 % riskkapitalkrav (0.5 * 18 års duration = 9 %) tycker vi är helt orimligt. Framför allt i perspektivet att det måste vara möjligt för branschen att på aggregerad nivå reducera ränterisken med de mest likvida och etablerade ränteinstrumenten utan att det i trafikljusmodellen dyker upp som en nästan lika stor kreditrisk. I annat fall riskerar trafikljusmodellen att bli en förtäckt placeringsplikt i svenska statsobligationer. 4. Systemrisker Utöver ovan angivna synpunkter av teknisk karaktär vill vi fästa uppmärksamheten på några allvarliga systemrisker som den nya regelverksmiljön kan föra med sig. Den samlade pensionsskulden som inom något år kan förväntas regleras av det nya regelverkets två grundpelare; marknadsräntevärderade garantiåtaganden samt riskbevakning enligt trafikljusmodellen, torde uppgå till minst 1000 mdr kronor. Den genomsnittliga durationen på denna pensionsskuld ligger i intervallet år. Både trafikljusmodellen (se våra synpunkter under punkt iv ovan) och anvisningarna för aktsamt valda diskonteringsräntor pekar entydigt mot att statspapper utgivna i svenska kronor blir den enda effektiva tillgången för riskfri matchning, enligt modellen i utkast tre. Vi uppmanar FI att överväga vilka risker detta innebär. I en värld där den svenska statsskulden har en genomsnittlig duration på knappt 3 år och dessutom trendmässigt är på väg att minska som andel av BNP, får vi ett inbyggt underskott av ränterisk som man måste förhålla sig till på något sätt. Är det rimligt att skapa ett regelverk som det inte går att följa? Hur skall det i praktiken gå till om ett större bolag hamnar på rött ljus och uppmanas att minska sin risk? Vilka instrument står då till buds och hur effektiva blir de olika instrumenten i trafikljusmodellens perspektiv? Som tidigare påtalats menar vi att det föreslagna regelverket ger en mycket stark styrning mot svenska ränteinstrument. Eftersom det i ett matchningsperspektiv råder ett strukturellt underskott på svensk ränterisk (livbolagens negativa ränterisk på skuldsidan överstiger vida det samlade utbudet av ränterisk på tillgångssidan), innebär detta att livbolagsbranschen som helhet, åtminstone inom överskådlig framtid, drabbas av en systembestämd mismatch som det inte går att ta sig ut ur. I dagsläget är de stora livbolagens balansräkningar tillräckligt starka för att bära en stor ränterisk. Det finns emellertid en risk att regelverket i sig självt kan bidra till att de långa marknadsräntorna i Sverige blir artificiellt låga, t ex genom att dagens röda bolag börjar efterfråga långa svenska statspapper i stor skala. I ett sådant läge kan även de stora

8 bolagen få problem. Kommer FI då att anse detta vara en sådan omständighet som medger en annan tolkning av utfallet av testet? Eller kommer man uppmana hela branschen att reducera sin risk i form av att sälja aktier och köpa övervärderade svenska ränteinstrument? Här finns en systemrisk som enligt vår mening kan skada det konsumentintresse modellen är utformad för att tillvarata. Eftersom den kan tvinga bolag att öka sina innehav av svenska statsobligationer just i det läge när dessa är överprissatta och därmed ytterligare förvärra läget kan den verka destabiliserande. Vi anser att det är viktigt att de generella styreffekter modellen ger, är förenliga med stabilitet på marknaderna. Det är enligt vår uppfattning inte fallet eftersom modellen inte pekar på någon realistisk väg ut från ett läge med fallande svenska långräntor. Vi tror att risken för systemrisker skulle minska om regelverket öppnade upp för ett bredare ränteuniversum i utformningen av trafikljusmodellens analys av ränterisk. Samma slutsats gäller även för valet av aktsamma diskonteringsräntor, som är en del av tjänstepensionsdirektivet och föremål för särskild remissomgång. Att tillåta ränteinstrument denominerade i EUR fullt ut skulle öka den tillgängliga mängden ränteinstrument högst väsentligt. Detta skulle också vara mer i linje med det faktum att tjänstepensionsdirektivet ursprungligen är en EU-lagstiftning och utformad för länder inom, eller starkt associerade med, valutaunionen. Att tillåta att ränteinstrument med låg kreditrisk (typiskt sett AA eller högre) jämställs med statsobligationer som riskfri placering skulle också vara logiskt och i linje med liknande regelverk i andra länder.

9 Bilaga 1. Räkneexempel som visar effekten av den nya komplicerade ränteriskformeln. Ingående antaganden: Nominell 10-årsränta = 3.00 % både i SEK och i EUR Utgångsläge. Fond med enbart räntebärande tillgångar vill minska sin ränterisk. SEK obligationer 5 år 1000 MSEK EK 100 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-risk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 117 MSEK Åtgärd 1a. Ersätt 300 MSEK SEK obligationer med 5 års duration med 300 MSEK valutasäkrade EUR obligationer med 20 års duration. SEK obligationer 5 år 700 MSEK EK 100 MSEK EUR-obligationer 20 år 300 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = MSEK Nominell EUR-ränterisk netto = 300 * 25 % * 3 % * 20 = 45 MSEK Total ränterisk = ((130.5) 2 + (45) 2-2 * 0.8 * * 45) ½ = 98.3 MSEK Ökning av ränterisk på tillgångssidan = 300 * 25 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 31.5 MSEK Reducering av total ränterisk jmf med utgångsläget = = 18.7 MSEK. Verkningsgrad av åtgärd: 18.7 / 31.5 = 59.4 % Åtgärd 1b. Ersätt 300 MSEK SEK obligationer med 5 års duration med 300 MSEK SEK obligationer med 20 års duration (utan kreditrisk). SEK obligationer 5 år 700 MSEK EK 100 MSEK SEK-obligationer 20 år 300 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 20 = 76.5 MSEK Total ränterisk = ((76.5) 2 ) ½ = 76.5 MSEK Ökning av ränterisk på tillgångssidan = 300 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 40.5 MSEK Reducering av total ränterisk jmf med utgångsläget = = 40.5 MSEK. Verkningsgrad av åtgärd: 40.5 / 40.5 = 100 %

10 Åtgärd 2a. Ersätt ytterligare 300 MSEK SEK obligationer med 5 års duration med 300 MSEK valutasäkrade EUR obligationer (utan kreditrisk) med 20 års duration. SEK obligationer 5 år 400 MSEK EK 100 MSEK EUR-obligationer 20 år 600 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 144 MSEK Nominell EUR-ränterisk netto = 600 * 25 % * 3 % * 20 = 90 MSEK Total ränterisk = ((144) 2 + (90) 2-2 * 0.8 * 144 * 90) ½ = 90 MSEK Ökning av ränterisk på tillgångssidan = 300 * 25 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 31.5 MSEK Reducering av total ränterisk jmf med utgångsläget = = 8.3 MSEK. Verkningsgrad av åtgärd: 8.3 / 31.5 = 26.3 % Åtgärd 2b. Ersätt ytterligare 300 MSEK SEK obligationer med 5 års duration med 300 MSEK SEK obligationer med 20 års duration (utan kreditrisk). SEK obligationer 5 år 700 MSEK EK 100 MSEK SEK-obligationer 20 år 300 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 20 = 36 MSEK Total ränterisk = ((36) 2 ) ½ = 36 MSEK Ökning av ränterisk på tillgångssidan = 300 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 5 = 40.5 MSEK Reducering av total ränterisk jmf med utgångsläget = = 40.5 MSEK. Verkningsgrad av åtgärd: 40.5 / 40.5 = 100 %

11 Åtgärd 3a. Gör en fullständig durationsmatchning med SEK obligationer utan kreditrisk och placera resten i svenska aktier. SEK obligationer 20 år 900 MSEK EK 100 MSEK SEK-aktier 100 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * * 30 % * 3 % * 20 = 0 Total ränterisk = ((0) 2 ) ½ = 0 MSEK Aktierisk = 40 % * 100 = 40 MSEK Total risk enligt modell = ((0) 2 + (40) 2 ) ½ = 40 MSEK Åtgärd 3b. Gör en fullständig durationsmatchning med EUR obligationer utan kreditrisk och placera resten i svenska aktier. EUR obligationer 20 år 900 MSEK EK 100 MSEK SEK-aktier 100 MSEK FTA 20 år 900 MSEK Nominell SEK-ränterisk netto = 900 * 30 % * 3 % * 20-0 = 162 MSEK Nominell EUR-ränterisk netto = 900 * 25 % * 3 % * 20 = 135 MSEK Total ränterisk = ((162) 2 + (135) 2-2 * 0.8 * 162 * 135) ½ = MSEK Aktierisk = 40 % * 100 = 40 MSEK Total risk enligt modell = ((97.35) 2 + (40) 2 ) ½ = MSEK

AGENDA 6 oktober 2005

AGENDA 6 oktober 2005 AGENDA 6 oktober 2005 10.35-10.40 Inledning, Ingrid Bonde, GD 10.40-10.50 Försäkringstillsynen, Eva Ekström 10.50-11.30 Trafikljusmodellen, Tomas Flodén 11.30-12.15 Frågor och diskussion Konsumentskyddet

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

2005-10-06. Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag

2005-10-06. Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag 2005-10-06 Trafikljuset och en modernare tillsyn - remissförslag INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. TRAFIKLJUSET OCH EN MODERNARE TILLSYN 3 1.1 Konsumentskyddet i fokus 3 1.2 Tillsyn, åtgärder och offentlighet

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB

Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Information som saknas i media om hur försäkringstagarna påverkas av finanskrisen. Mikael Nyman Pensionsnyheterna Exakt Media AB Disposition Var är krisen? Vilka drabbades? Hur det kan bli? Hur borde det

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013

www.fi.se Solvensen fortsatte att öka finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 2013 finansinspektionen Försäkringsbarometern första halvåret 213 26 september 213 Solvensen fortsatte att öka Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser en vägledning INNEHÅLL VÄGLEDNING FÖR PENSIONSSTIFTELSER FÖR ATT TA FRAM KONSEKVENSANALYSER ENLIGT FFFS 2005:32 1 Inledning 1 Finansinspektionens föreskrift FFFS

Läs mer

Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84)

Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84) REMISSVAR 2004-01-15 Dnr 2003/1826 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84) (Fi 2003/4992) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

Klar 14 december 2012

Klar 14 december 2012 Daniel Barr Översyn av bl.a. beräkning av avgifter och riskavsättningen 1. Ta ett samlat grepp på de risker och osäkerheter som finns i finansieringssystemet. 2. Analysera dessa osäkerheter och bedöma

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag 2012-01-24 Rnr 84:11 Till Finansdepartementet REMISSVAR Saco har tagit del av Solvens II-utredningens slutbetänkande Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension, SOU 2011:68. Den 31 januari 2012

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK Fondens placeringsinriktning: Holberg Kredit SEK är en nordisk high yield-fond, valutasäkrad och noterad i svenska kronor. Fonden investerar sina medel i andelar

Läs mer

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter. PENSIONSFÖRPLIKTELSER C:92 1 Inledning Syfte Syfte med dessa föreskrifter är att skapa regler för hur förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser inom Kalix kommun skall bedrivas och rapporteras.

Läs mer

Riktlinjer till finanspolicy

Riktlinjer till finanspolicy r till finanspolicy Handläggare: Bo Svensson Katarina Hillberg Datum: 2010-01-21 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning r till finanspolicy ska ange finansiella risknivåer och gäller för Tjörns kommun samt

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige Stockholm juli 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Obligationsfond och Swedbank Robur Räntefond Sverige Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK Fondens placeringsinriktning: Holberg Kredit SEK är en nordisk high yield-fond, valutasäkrad och noterad i svenska kronor. Fonden investerar sina medel i andelar

Läs mer

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser 16-17 November 2011 handlingar separat bilaga Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads

Läs mer

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning 2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Förvaltning av stiftelser 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för

Läs mer

Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar

Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2013/1153 2013-07-12 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna

Läs mer

Finansregler. Munkedals kommun

Finansregler. Munkedals kommun 2014-09-10 Finansregler Munkedals kommun Finansregler Dnr: 2014-442 91 Typ av dokument: Regler Handläggare: Hans Clausen Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Finanspolicy-Riktlinjer vid tillämpning

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Swedbank Robur Ethica Försiktig och Swedbank Robur Ethica Ränta slås samman den 18 april 2013

Swedbank Robur Ethica Försiktig och Swedbank Robur Ethica Ränta slås samman den 18 april 2013 Stockholm februari 2013 1(4) Swedbank Robur Ethica Försiktig och Swedbank Robur Ethica Ränta slås samman den 18 april 2013 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Kapitalförvaltning* Avkastning och Riskexponering. Gunnar Andersson NFT 4/1994

Kapitalförvaltning* Avkastning och Riskexponering. Gunnar Andersson NFT 4/1994 Kapitalförvaltning* Avkastning och Riskexponering NFT 4/1994 av Gunnar Andersson, f.d. avdelningschef i Finansinspektionen och sedan 1994-06-01 VD för Livförsäkringsaktiebolaget LIVIA Gunnar Andersson

Läs mer

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse En pensionsstiftelse måste besluta om vissa placeringsriktlinjer för det kapital stiftelsen ska förvalta. Även en kommun eller ett landsting måste

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Solvens II senaste nytt från utredningen

Solvens II senaste nytt från utredningen Solvens II senaste nytt från utredningen Terminsstart pension 2011-09-07 Daniel Barr särskild utredare INNEHÅLL Solvens II direktivet i översikt Förslag tjänstepensionsreglering Förslag på reglering små

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND

FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND FONDBESTÄMMELSER FÖR ENTER PENNINGMARKNADSFOND 1 Investeringsfondens rättsliga ställning Investeringsfondens (fonden) namn är Enter Penningmarknadsfond. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46)

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Bättre placeringar SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Om SIP Nordic Företaget Start i Stockholm 2006 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, USA Produktportfölj:

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.21

Laholms kommuns författningssamling 6.21 Laholms kommuns författningssamling 6.21 Föreskrifter om förmögenhetsplacering för av kommunen förvaltade stiftelser; antagna av kommunstyrelsen den 23 augusti 2005 233 i. Laholms kommun föreskriver följande

Läs mer

Vägen mot en riskbaserad försäkringstillsyn

Vägen mot en riskbaserad försäkringstillsyn 2005-03-22 ANFÖRANDE En beskrivning av försäkringstillsynen 2005 av biträdande avdelningschef Eva Ekström på FI den 22 mars 2005. Bilaga: Utveckling av ett nytt tillsynsverktyg - trafikljussystemet Vägen

Läs mer

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 reviderad den 17 december 2013 Inledning Denna sammanställning syftar

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.20

Laholms kommuns författningssamling 6.20 Laholms kommuns författningssamling 6.20 Föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser; antagna av kommunfullmäktige den 24 februari 2005, 35 1. 1. ALLMÄNT 1.1 Mål Laholms kommuns

Läs mer

FRN Sub Fund läggs samman med Företagsobligationsfond FRN den 10 april 2014

FRN Sub Fund läggs samman med Företagsobligationsfond FRN den 10 april 2014 Stockholm februari 2014 1(4) FRN Sub Fund läggs samman med Företagsobligationsfond FRN den 10 april 2014 Du sparar i Swedbank Robur International FRN Sub Fund, (FRN Sub Fund), som är registrerad i Luxemburg.

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA Stockholm september 2012 1(3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Penningmarknadsfond MEGA och Swedbank Robur Statsskuldväxelfond MEGA Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och

Läs mer

RAPPORT 2002-09-25. Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden

RAPPORT 2002-09-25. Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden RAPPORT 2002-09-25 Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden 1. Inledning Målet för statsskuldsförvaltningen är att minimera de långsiktiga kostnaderna med beaktande av risk.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY PLACERINGSPOLICY 1 1. PLACERINGSPOLITIK FÖR CANCERREHABFONDEN Detta dokument utgör regelverket för den kapitalförvaltning som CancerRehabFonden har. Syftet med placeringspolitik är att ange hur förvaltningen

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

Absolutavkastning Ränta läggs samman med Räntefond Flexibel den 12 juni 2014

Absolutavkastning Ränta läggs samman med Räntefond Flexibel den 12 juni 2014 Stockholm april 2014 1(4) Absolutavkastning Ränta läggs samman med Räntefond Flexibel den 12 juni 2014 Du sparar i Swedbank Robur International Total Return Fixed Income Sub Fund, (Absolutavkastning Ränta)

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Placeringspolicy Pensionsmedel. Antagen av kommunfullmäktige 1999-12-07, 170

Placeringspolicy Pensionsmedel. Antagen av kommunfullmäktige 1999-12-07, 170 Placeringspolicy Pensionsmedel Antagen av kommunfullmäktige 1999-12-07, 170 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Uppdatering av placeringspolicyn 2 2. Placeringsregler 3 2.1

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

Statsskulden och demografin

Statsskulden och demografin Statsskulden och demografin Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Underlag för anförande på obligationsseminarium arrangerat av Goldman Sachs, 12 oktober, 2004 Stockholm Den förändrade demografiska

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad

Läs mer

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen

Utvecklingen i livförsäkringsbolagen 2002-11-28 PROMEMORIA Dnr 02-8856-399 Utvecklingen i livförsäkringsbolagen Osäkra omvärldsförutsättningar Den ekonomiska utvecklingen under 2002 har mycket präglats av osäkerhet och förändringar i negativ

Läs mer

E. Öhman J:or Fonder AB

E. Öhman J:or Fonder AB E. Öhman J:or Fonder AB Godkänd av Styrelsen Dokumentnamn 2013-08-29 Instruktion för utförande av order och placering av order hos tredje part m.m. Upprättad av Dokumentnummer Version Compliancefunktionen

Läs mer

Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret

Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret 2000-10-31 Dnr 2000/002542 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Thomas Olofsson 103 33 STOCKHOLM Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret Sammanfattning

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

RAPPORTERING AV RÄNTERISKER ENLIGT NUVÄRDESMETODEN

RAPPORTERING AV RÄNTERISKER ENLIGT NUVÄRDESMETODEN 1 (7) RAPPORTERING AV RÄNTERISKER ENLIGT NUVÄRDESMETODEN 1 Ränterisk enligt nuvärdesmetoden 1.1 Schablonmetod Rapporteringen enligt Finansinspektionens standard RA4.5 har utökats med de nya blanketterna

Läs mer

Del 17 Optionens lösenpris

Del 17 Optionens lösenpris Del 17 Optionens lösenpris Innehåll Optioner... 3 Optionens lösenkurs... 3 At the money... 3 In the money... 3 Out of the money... 4 Priset... 4 Kapitalskyddet... 5 Sammanfattning... 6 Strukturerade placeringar

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 Slutliga Villkor Certifikat Fullständig information om Handelsbanken och erbjudandet kan

Läs mer

Redovisning av derivat och säkringsredovisning

Redovisning av derivat och säkringsredovisning Rekommendation 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsfördelning och organisation... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Övergripande mål...

Läs mer

Faktablad Simplicity Norden

Faktablad Simplicity Norden Faktablad Simplicity Norden Basfakta för investerare Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna fond. Faktabladet är inte reklammaterial. Det är information som krävs

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet 2014-12-15 KS2014/0966. Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259.

Riktlinje. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet 2014-12-15 KS2014/0966. Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259. Riktlinje 2014-12-15 Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet KS2014/0966 Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-15 259. Riktlinje för kommunkoncernens finansverksamhet är ett övergripande ramverk

Läs mer