NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BUDGET 2013 OCH VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BUDGET 2013 OCH VERKSAMHETSPLAN VNSNAMND 45/2012 VNS nämnd fick på mötet en redogörelse över vilka utmaningar VNS har att möta i sitt budgetarbete Dels skall budgeten vara realistisk, dels skall den vara i balans och dels skall produktiviteten förbättras. HNS styrelse har på sitt sammanträde slagit fast de sjukvårdsområdesvisa produktivitetskraven. Enligt beslutet skall VNS produktivitet förbättras med endast 1 % medan produktivitetskravet för de övriga sjukvårdsområdena är 1,5 %. För en del av HNS affärsverk har produktivitetskravet skruvats upp till 2,5 %. Enligt HNS budgetdirektiv skall HNS budget 2013 vara i balans, dvs uppvisa ett +/- 0 resultat. Enligt direktivet skall 0 resultatet uppnås genom att samtliga sjukvårdsområden har en balanserad, realistisk budget. Med en budget i balans är den bindande nettoutgiften detsamma som inkomsten från kommunerna totalt. Ekonomisk anpassning Att följa budgetdirektivets stipulationer är en utmaning för samtliga sjukvårdsområden och affärsverk inom HNS. Den kommunala ekonomin över lag gör att också HNS måste skära i utgifterna. HNS vd Aki Lindén sade på ett möte att VNS inför nästa års budget måste få ner sina driftsutgifter med 3 miljoner euro. Han gav den lokala tjänstemannaledningen fria tyglar och efterlyste innovativa förslag. Att det är just 3 miljoner som måste bort från utgiftssidan framgår tydligt ur tabellen nedan. Utgångsläget är att inkomsten från medlemskommunerna inte ökar. I tabellen nedan ingår varken den nya uppföljningsavdelningen eller den prehospitala akutsjukvården, de kommer till som ny verksamhet Nuvarande verksamhet korrigerad (5+7) i euro Bsl 2011 Bdg 2012 bdg 2012 Prog 2012 BF 2013 Intäkter totalt varav medlemskommuner % 90,2 % 91,3 % 89,9 % 88,9 % 89,5 % Driftsutgifter totalt varav personal varav köpta tjänster varav förnödenheter varav övriga utgifter Resultat P.g.a. de senaste årens omställningar är sjukvårdsområdets ekonomi dålig. Verksamhet som upphör hämtar ingen inkomst.

2 Däremot sjunker inte utgifterna i samma takt. I fjol uppvisade VNS ett underskott på nästan 3,5 miljoner euro och i år kommer underskottet att uppgå till ca 2,5 miljoner euro vilket i ett HNS perspektiv ändå måste ses som ett relativt gott resultat. HNS styrelse har tidigare beslutat att VNS underskott 2011 och 2012 inte skall belasta kommunerna. Däremot är det klart att kommunerna får en tilläggsnota för ett eventuellt underskott För att få nästa års budget i balans kan VNS: Öka inkomsterna Höja a-priserna Göra mera, d.v.s. öka produktionsvolymen Osthyvla kostnaderna Upphöra med verksamhet Kombinera det ovanstående VNS verksamhet 2013 HNS chefsöverläkare Markku Mäkijärvi har i sin "master plan" för VNS ( ) slagit fast att det behövs specialsjukvård 24/7 i Västnyland. Planen är uppgjord på uppdrag av HNS VD Aki Lindén. Ur uppdragstexten framgår att VNS budget nästa år bör vara i balans, vilket enligt VD Lindén betyder att driftsutgifterna måste skäras ner och att verksamheten måste anpassas därefter. Men enligt Aki Lindén kommer det också att betyda att a-priserna stiger. Höjda a-priser rimmar dock illa med det av HNS styrelse godkända produktivitetskravet. Sjukvårdsområdets ledningsgrupp har vid flere tillfällen ingående diskuterat nästa års budget. Att skära ner utgifterna utan att samtidigt inskränka i verksamheten och därmed också minska inkomsterna låter sig inte göras. Att få ner driftsutgifterna med 3 miljoner på ett år är inte realistiskt. Men med en klar och mer långsiktig verksamhetsplan som samtidigt ser över utgifterna är det möjligt att VNS inom ett par år verkligen har en realistisk budget i balans. På basen av den diskussion som fördes på ledningsgruppens sammanträde utgår budgetberedningen från följande antaganden: Den ungdomspsykiatriska avdelningen (9 platser) och den barnpsykiatriska avdelningen (6 platser) slås under nästa år ihop till en avdelning med 10 platser (6 för ungdomar och 4 för barn). En dylik kombo-avdelning följer Markku Mäkijärvis plan för VNS. En arbetsgrupp som på HNS nivå i snabb takt nyligen har rett ut på vilket sätt den barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården i Lojo kunde förstärkas talar också för en sammanslagen tvåspråkig avdelning som skulle betjäna hela HNS. En kombo-avdelning ställer krav på såväl personalen som på utrymmena. Hur den praktiskt kunde genomföras utreds som bäst. Förutsatt att den blir verklighet fr.o.m sjunker sjukvårdsområdets driftsutgifter med ca 0,2 miljoner euro. Kostnadseffekten syns fullt ut först Då sjunker

3 utgifterna med ca 0,45 miljoner euro. Antalet vårddygn inom såväl barn- som ungdomspsykiatrin skulle sannolikt ligga på samma nivå som idag. Avdelningens beläggningsprocent blir hög. I enlighet med Markku Mäkijärvis verksamhetsplan för VNS borde det vuxenpsykiatriska platsantalet (nu 24) ytterligare sänkas till Ett sänkt platsantal inom vuxenpsykiatrin skulle samtidigt betyda att de två kvarvarande vuxenpsykiatriska avdelningarna skulle sammanslås till en. En vuxenpsykiatrisk avdelning som vårdar såväl akut sjuka som rehabiliteringspatienter ställer också krav på såväl avdelningspersonalen, utrymmet som på den mobila vuxenpsykiatrin (MoPo). Antalet vårddygn skulle sannolikt sjunka något, vilket syns i utebliven inkomst. Avdelningens belägningsprocent blir hög. Att bara ha en vuxenpsykiatrisk avdelning skulle sänka VNS driftskostnader med ca 0,3 miljoner euro På årsnivå sjunker kostnaden med ca 0,6 miljoner euro. Ledningsgruppen har tillsatt en intern liten arbetsgrupp med uppgift att reda ut hur en sammanslagen vuxenpsykiatrisk avdelning kan fungera utan att vården försämras gick HNS in för ett internt beställar- utförarkoncept. Den egentliga verksamheten står sjukvårdsområdet för, stödtjänsterna skall köpas av HNS affärsverk. Under årens lopp har modellen hittat sin form och i mångt och mycket fungerar den tämligen väl. Affärsverket Desiko står idag för såväl lokalvården som sterilcentralens verksamhet. Desikos verksamhet har fått utstå mycken lokal kritik. Dels är de tjänster affärsverket producerar överproduktifierade och dels är produktpriserna höga. Gränsen mellan affärsverk och sjukvårdsområde är i Desikos fall nästan oöverkomlig. Ur VNS perspektiv är det inte ändamålsenligt med strikta gränsdragningar. VNS gör sannolikt inte någon större ekonomisk inbesparing om verksamheten övergår i sjukvårdsområdets regi. Men eftersom VNS vill betala för arbetsinsatser i stället för produkter blir verksamheten smidigare. VNS säljer enligt denna modell lokalvårdstjänster åt HUSLAB, HUS-Kuvantaminen, HUS-Servis, HUS-Logistiikka och HUS-Kiinteistöt. Samtidigt inleds förhandlingar med Raseborgs stad om hur lokalvårdsverksamheten skall organiseras då stadens nybygge står klar. Att överta sterilcentralens verksamhet ger på kort sikt en inbesparing på ca 0,1 miljon euro. Sterilcentralens apparatur måste dock förnyas om något år vilket kommer att synas i investeringsplanen Utrymmesanvändningen ses över. Avsikten är att efter hand kunna avstå från s.k. utrymmeshelheter för att på så sätt få ner den interna hyreskostnaden. Diverse övriga interna stödfunktioner så som

4 posthanteringen, de interna transporterna, sekreterarfunktionerna (inkluderande den kommande digitala textbehandlingen) med mera ses också över. Några större inbesparingar är inte möjliga så länge sjukvårdsområdet har verksamhet på två campusområden. Inför nästa år står VNS inför två större kostnadshöjande förändringar. Ansvaret för den lokala prehospitala akutsjukvården (ambulansverksamheten) överförs i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen till sjukvårdsområdet. VNS driftsutgifter stiger därför med drygt 1,6 miljoner euro. I.o.m. att E- och F flygeln nu grundrenoveras kommer VNS att i början på nästa år kunna öppna den av kommunerna länge efterfrågade kombinerade jour- och uppföljningsavdelningen. Avdelningen som skall fungera som en sluss mellan primärvården och specialsjukvården har 11 platser. Samtidigt skall antalet platser på den medicinska avdelningen dock sjunka från 30 till 25 och på den kirurgiska avdelningen från 25 till 20. Avdelningens kalkylerade vårddygnspris ligger på 350 euro. Dess personalstyrka är beräknad till 11. Av dessa skall enligt planerna 7 omflyttas från den medicinska och den kirurgiska avdelningen. Avdelningen höjer sålunda VNS driftsutgifter med drygt 1 miljon euro. Budgetens skriftliga del, d.v.s. verksamhetsplanen , är under arbete. Kommunerna För att kunna göra en budget i balans är det av avgörande betydelse att känna till driftsinkomsten. Den största inkomstposten står inkomsten från kommunerna för. HNS styrelse har på sitt sammanträde slagit fast principerna för hur kommuninkomsten skall räknas ut. De kommunvisa beloppen är kalkylerade endast på HNS nivå. VNS kan inte räkna med ökade inkomster från huvudstadsregionen. Vaga muntliga löften från klinikchefer på HUCS räcker inte som budgeteringsgrund. Kvartalsekonomi är ingen god grund för en stabil verksamhet. Om VNS också i fortsättningen skall sköta t.ex. ortopediska, plastikkirurgiska och urologiska patienter från huvudstadsregionen bör detta ske med skriftliga överenskommelser som grund. Den träffades tjänstemän från Hangö och Raseborg och VNS för att diskutera specialsjukvårdens budget Såväl Hangö som Raseborg (som senare också Ingå) godkände de betalningsandelar HNS föreslagit under förutsättning att VNS eventuella underskott inte belastar kommunerna. Protokoll från mötet bifogas som bakgrundsmaterial. Då denna beredningstext görs är VNS kommuninkomst inte känd men den torde röra sig kring 37 miljoner euro. Kommuninkomsten styrs av två faktorer: Mängden prestationer och prestationernas a-pris.

5 VNS driftsbudget 2013, ekonomiplan Tabellen nedan visar hur VNS budget nästa år eventuellt kunde se ut, förändringarna ovan inkluderade: i tal Intäkter totalt varav kommuninkomst, Palsu driftsutgifter ekonomiskt resultat Bsl Bdg Prognos 2012 (7+5) Bf 2013 nuvarande verksamhet Kombo -200 Vuxenpsykiatri -300 Färre hyresläkare -200 Sterilcentral, lokalvård Ökad försäljning urologi, ortopedi Jour- uppföljningsavdelning (ny) Prehospitala skutsjukvården Budgetförslag uppgår inkomsterna till drygt 45 miljoner medan utgifterna blir ca 45,7 miljoner. Också då blir resultatet negativt, ca 1 miljon euro. Men med 45,7 miljoner i intäkter och 45,4 miljoner i utgifter och 0,3 miljoner i avskrivningar torde budgeten kunna balansera år Det kräver dock att sjukvårdsområdet fortsätter att driva igenom ett ekonomiskt anpassningsprogram. I enlighet med Markku Mäkijärvis plan för VNS måste sjukvårdsområdet under planeperioden också se över den somatiska verksamheten. VNS betalar ca 15,5 miljoner per år för varor och tjänster av HNS affärsverk, för den interna hyran samt för koncernförvaltningen och HNS-IT. Summan utgör ca 35 % av de totala driftskostnaderna. De interna köp och sälj förhandlingarna är på hälft. Hyreskostnaden sjunker något. Det gör också VNS andel av koncernförvaltningens utgifter (-0,3 miljoner). Däremot stiger VNS andel av HNS-IT (+0,5 miljoner). Det ekonomiska resultatet En dramatisk sänkning av driftsutgiftsbudgeten kan inte göras utan stora ändringar i verksamheten. Att definiera budgetens rätta nivå är svårt. Dels ska VNS kunna fungera ändamålsenligt, dels ska HNS koncernledning finna sjukvårdsområdets verksamhet förnuftig och dels ska betalarna (främst Raseborg och Hangö) finna sjukvårdsområdets tjänster prisvärdiga. I diskussionen glömmer man lätt bort att VNS i själva verket tidigare alltid gjort ett gott resultat och t.o.m. returnerat pengar till kommunerna vilket också tabellen nedan visar. I regel har dock tidigare års överskott bara kommit HNS till godo. Försäljningen av Ekåsen ger HNS en inkomst på 4 miljoner euro. Under de två

6 senaste åren har HNS sålt 10 personalbostäder i Ekenäs och för dem fått in uppskattningsvis 1,5 miljoner euro. i e Driftsinkomster totalt , , , , , , , , , ,4 - varav medlemskommuner , , , , , , , , , ,0 Driftsutgifter totalt , , , , , , , , , ,7 - personal , , , , , , , , , ,2 - köpta tjänster , , , , , , , , , ,3 - förnödenheter 4 323, , , , , , , , , ,3 - övriga utg (främst hyror) 3 049, , ,9 835,8 604,1 562,5 860,5 556,8 560,7 593,9 Finansieringsutgifte r o inkomster 3,1 3,1 3,3 3,9 4,0 3,8 2,3-3,4 3,6 5,0 Avskrivningar 299,2 264,6 259, , , , , , , ,1 Slutligt resultat ,8-0,4 147, ,3-323,2 382,7-364,6 131,7 85,2-131,6 Egentligt resultat , , , , , , , , ,4-131,6 Återbetalning eller tilläggsdebiteri ng till kommunerna. Obs, negativ summa= återbäring åt kommunen 0, , ,1 0, , , , ,9-989,2 0,0 Obs tog HNS affärsverk samt Tilakeskus och HUS Kiinteistöt över stödfunktionerna. 4 psyk avd stängdes. 4 avd kvar (inkl 1 barn ungdom) 2010 förlossningsavd stängdes, 1 psyk avd stängdes 2009 fanns tot 9 psyk avd (inkl 1 barn, 1 ungdom) 2002 euro i bruk Fortsatt beredning Sjukvårdsområdenas budgetarbete på tjänstemannanivå skall enligt tidtabellen vara klart den Koncernens ledande tjänstemän synar budgetförslagen och ger vid områdesvisa möten (3.10 för VNS del) vägkost för eventuella ändringar och kompletteringar. Enligt budgetberedningstidtabellen skall HNS styrelse på sitt sammanträde inforrmeras om budgetarbetet på HNS nivå. En uppdaterad budgetberedning presenteras på nämndens sammanträde. Beslutsförslag Nämnden 1. Antecknar sig redogörelsen ovan för kännedom och för en

7 principdiskussion i ärendet 2. Föreslår för HNS styrelse att VNS 2013 får göra ett underskott på högst 1,4 miljoner euro och att underskottet inte debiteras kommunerna 3. Förutsätter att VNS budget är i balans senast 2015 Ärendets behandling Beslut Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll presenterade budgetarbetet hittills. Det är för tillfället öppet huruvida VNS kommer att ta över lokalvårdsverksamheten eller inte. Däremot är det klart att10 avdelningssekreterare vid årsskiftet skall överföras till affärsverket HUS Servis som i sin tur ansvarar för patientjournalernas digitala textbehandling (digisanelu). Godkändes Delgivning Underlag HNS förvaltningsstadga, HNS styrelse , HNS styrelse , HNS styrelse , VNS nämnd , VNS ledningsgrupp , HNS interna budgetdirektiv , Markku Mäkijärvis plan för VNS daterad Tilläggsupplysningar Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll tfn (019) , , gabriela.erroll@hus.fi