INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA"

Transkript

1 INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA UTDRAG UR BARNKONVENTIONEN 1

2 OM HEDERSPROBLAMETIK HEDER OCH SKAM Synen på heder och skam kan ta sig olika uttryck i olika kulturer. Föreställningar kring kön, makt och sexualitet är heller inte förbehållet vissa grupper utan är något som vi alla bär på. Därmed blir frågan om heder också något som alla kan relatera till. Vad anses som ett moraliskt riktigt beteende för flickor och kvinnor i vårt samhälle? Hur har det förändrats över tid? Vi återfinner hedersbegreppet även i Sverige. Hedersnormer och social kontroll är och har varit så sent som på 1900 talet en del av samhällets värderingar och normer. Exempelvis var ogifta kvinnor som födde barn under första delen av 1900 talet ofta tvungna att lämna bort sina barn eller flytta från hemorten och bryta med sina familjer. Men även idag finns begreppen hora och lösaktig tjej i vårt språk och används av båda vuxna och ungdomar. Katarina Wennstam skriver i sin bok Flickan och oskulden hur man idag ser på flickornas skuld vid till exempel våldtäkter och övergrepp. Begreppet heder handlar här om ett system av hederstänkande och hedersnormer som tar sin utgångspunkt i kontrollen av kvinnor och deras sexualitet. Kön, makt och sexualitet är centrala begrepp om man vill förstå hederstänkandet. Tankesättet finns i kulturer där individen är helt underordnad kollektivet, oftast familjen och släkten (Figur 1). Speciellt flickorna är starkt underordnade gruppen (Figur 2). Genom att individen i dessa gruppcentrerade kulturer är helt underordnad gruppens värderingar innebär felsteg av en gruppmedlem att hela gruppens heder drabbas. Kultur definierar vi som värderingar, ritualer, traditioner och sedvänjor som skapas av människor för att förstå, tolka och ge mening i världen. Figur 1 illustrerar skillnader i grupprespektive individcentrerade samhällen. Cirkeln till vänster visar plats individen har i det gruppcentrerade samhället. Där har gruppen, det vill säga familjen den viktigaste betydelsen. Cirkeln till höger beskriver det individcentrerade samhället där individen står i centrum och familjen har mycket mindre betydelse. Figuren baserad på Annick Sjögrens modell i Här går gränsen. Individen Familjen Samhälle Ett viktigt begrepp är även skam. I motsats till individorienterade kulturer där varje individ bär ansvar för sina handlingar och även hela skulden för sina felsteg, drabbar skammen hela familjen och gruppen i de kollektivt orienterade kulturerna. Heder och skam är därmed tätt sammankopplade Hedervärt - Att arbeta med ungdomar om heder 2

3 Familjer som lever med hedersnormer har en traditionell patriarkal familjestruktur. Det innebär att pappan eller andra äldre män (till exempel morfar, farbror, äldste son) är överhuvud i familjen. Den äldre generationen, inklusive mor och farföräldrar, har mer att säga till om än den yngre. Mödrarna har stort ansvar för barnuppfostran och därmed barnens agerande och beteende. Det är hon som kan få stå till svars för ett dåligt beteende hos en dotter eller son. Det är kvinnorna som i vardagen upprätthåller hedersnormerna och ansvarar att de upprätthålls. Döttrarna har allra minst att säga till om i familjen. Vem som är högst upp i hierarkin kan variera beroende på familjesituationen. OSKULDEN SOM SYMBOL I hederstänkandet är mannens heder lika med familjens heder. Flickors och kvinnors handlingar ses som en symbol för hela släktens heder och trovärdighet. Det finns en stark fokusering på flickors oskuld och mannens äganderätt. Flickor i tonåren får inte umgås med män eller pojkar, än mindre ha sex. Flickans kropp får inte på något sätt uppfattas som tillgänglig för någon annan än den blivande maken. Ansvaret för flickans beteende och sexualitet ligger främst hos fadern och sedan maken, men kan också delegeras till andra familjemedlemmar eller släktingar. Kontrollen över att hedersnormer efterföljs upprätthålls av både män och kvinnor i familjen. Hedersnormer kontrollerar både unga kvinnors och mäns handlingsutrymme, men på olika sätt. Om familjen märker att de håller på att förlora kontrollen över flickan kan de se till att hon gifts bort så tidigt som möjligt, på så sätt överförs ansvaret till maken. SLIDKRANS Slidkransen sitter en till ett par centimeter innanför slidmynningen och inte djupt inne i slidan. Den ser olika ut på varje individ precis som örsnibbar, näsor eller blygdläppar gör och är av olika storlek, färg och form. Slidkransen består av slemhinneveck som kan vara tätt veckade eller mera glesa. Den är svagt rosa, nästan genomskinlig, men om den är tjockare kan den vara något ljusare eller vitaktig. Den kan se ut som blomblad, rosenblad eller vara nejlikeformad, som en pusselbit eller en halvmåne. I de allra flesta fall är den elastisk och tänjbar ungefär som en resår. De allra flesta tjejer blöder inte första gången. Oavsett hur slidkransen ser ut, så är det färre än hälften av alla tjejer som blöder när hon penetrerar slidan första gången. Bland dem som ändå blöder är det få som gör det för att slidkransen varit trång, utan av andra orsaker. Om man inte varit sexuellt upphetsad utan spänd, nervös och för torr, kan det bli små sprickor i slidkransen som kan blöda, men det beror inte på hur många gånger man har haft sex. Slidkransen kan inte spricka om man cyklar eller rider. Eftersom det inte är en hinna som brister påverkas inte slidkransen av fysisk träning. Slidkransen finns en till ett par centimeter innanför slidmynningen. Ingen kan se eller känna om man har haft sex eller inte. Lika lite som man kan se på en mans penis att han har haft sex kan man se det på en kvinnas vagina. Vare sig en gynekolog eller sexpartner kan avgöra om du haft vaginalsex, oralsex, analsex eller smeksex. Det är ingen annan som kan upptäcka om du haft sex. Källa: relationer/kropp och kon/slidkransen/ 3

4 RYKTESSPRIDNING En stor del av hedersförtrycket handlar om ryktesspridning. Flickan kan få dåligt rykte om hon ses tillsammans med pojkar, om hon umgås med flickor som inte har ett gott rykte, om hon har varit på någon fest, om hon bär vissa slags kläder, osv. Flickan behöver inte ens ha gjort något som anses vara fel för att ryktesspridningen ska komma igång. Själva ryktet räcker för att hon ska råka illa ut och ryktet i sig kan enligt hederstänkandet räcka för att skada familjens heder och flickan drar därmed skam över sin familj. Eftersom ryktesspridningen och den påföljande skammen inte enbart kopplas till flickan, utan även till pappan och familjenamnet, blir bestraffning av flickan ett sätt för familjen att återupprätta sin heder. En bestraffning som kanske inte alltid hade varit nödvändig om inte flickans påstådda eller faktiska agerande blivit offentligt. Figuren är hämtad från Ungdom, kulturmöten, identitet. Red. Nader Ahmadi Figuren illustrerar en traditionell patriarkal familjestruktur. Överst i pyramiden är pappan, underst familjens flickor. Det innebär att pappan som man har mest makt, mest att säga till om i familjen. Även familjemedlemmarnas ålder har betydelse. STRAFF OCH PÅFÖLJDER Människor som bryter mot normer och värderingar kring vad som anses lämpligt utifrån hederstänkandet, bestraffas oftast på något sätt. Påföljderna för ett avvikande beteende kan vara såväl formella som informella och ser olika ut i olika samhällen. Exempelvis gäller inte de lagar som skyddar kvinnors rättigheter på alla platser i världen. Oavsett den formella lagstiftningen kan också en grupp inom ett samhälle stötta olagliga handlingar, såsom våldtäkt, sexuella trakasserier och mord. För en man som ska återupprätta sin familjs heder står de normer och regler som gäller inom hans grupp över ett lands lagar. Dessa normer är sociala konstruktioner och förändras med tiden. Ibland används även religionen för att legitimera och förklara bestraffningar, men egentligen finns det ingen religion idag som påbjuder våld i hederns namn. Källa: Hedervärt Att arbeta med ungdomar om heder, Stockholm

5 DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR:... vill förändra synen och visa en positiv sida av heder... är en person som hjälper och stöttar de som lever i hedersförtryck... inspirerar andra att ta ställning mot hedersförtryck... vill informera om vad hedersförtryck innebär... vill stoppa hedersförtryck 5

6 UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK I KLASSRUMMET: 1. Presentera er och vad en hedersambassadör är (sid 5). 2. Om klassen känns tyst, börja med Oavslutade meningar (sid 7). 3. Skriv upp ordet Heder på tavlan och låt eleverna berätta vad de tänker på, låt alla ord de säger stå kvar under hela passet, återknyt till dem om det passar sig. 4. Gör Heta stolen övningen (sid 9). Berätta om slidkrans. 5. Gör eventuellt någon annan övning som finns i häftet. 6. Avsluta passet med att prata om mänskliga rättigheter. Ni kan säga ungefär såhär: Du har rätt att bestämma över din egen kropp. Du har rätt att bestämma över ditt eget liv. Sverige är ett demokratiskt land. Vi som lever i Sverige har vissa rättigheter garanterade av lagen. Ingen kan ta ifrån dig dina rättigheter. Ingen har rätt att låsa in dig eller bestämma vem du ska gifta dig med. Ingen har rätt att tvinga dig till ett liv du inte vill leva. Ingen har heller rätt att tvinga dig att hålla koll på någon annan, till exempel en syster eller en tjejkusin. Det finns stöd och hjälp att få. Vi som är hedersambassadörer på RTG vet att många lever i hedersförtryck. Vi vill stoppa det. Du kan vända dig till oss om du behöver vägledning. Vi kan slussa dig vidare till en organisation som har möjlighet att lyssna på dig och hjälpa dig i din situation. 6

7 METODER OAVSLUTADE MENINGAR OM HEDER OCH KÖNSROLLER SYFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT: introducera frågor/teman som på olika sätt berör hedersproblematiken. visa att det går att tänka på mer än ett sätt kring frågorna. SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL: Alla sitter i en ring. Du har ett papper med oavslutade meningar som du läser upp en I taget. Efter varje oavslutad mening får en flicka/pojke säga sin egen fortsättning på den. När meningarna tar slut är det bara att börja med den första meningen igen tills alla har fått avsluta åtminstone en mening var. Tanken är att det ska gå ganska fort så att flickornas/ pojkarnas spontana reaktioner kommer fram. OAVSLUTADE MENINGAR: En sak som gör mig glad är Om jag sover länge på morgonen Jag skulle vilja Flickor behöver Pojkar behöver Jag mår bra när En pojke kan få dåligt rykte om han En flicka kan få dåligt rykte om hon Flickor och killar har Om en pojke har dåligt rykte kan han Om en flicka har dåligt rykte kan hon Det bästa med min kultur är Det bästa med min familj är Att vara tillsammans med någon från en annan kultur kan vara I framtiden vill jag leva tillsammans med För pojkar är oskulden För flickor är oskulden Homosexualitet är Jag skulle vilja bestämma Kärlek och sex är Om någon spred dåligt rykte om min kompis skulle jag Något som begränsar mig Skolan kan stötta sina elever genom att Föräldrar kan stötta sina barn genom att 7

8 Om fem år Jag känner mig stark när DIN UPPGIFT SOM LEDARE: är att hålla uppe tempot i övningen. KOMMENTARER: Den här övningen kan vara en bra igångsättare att kombinera med mer diskussionsinriktade övningar. Om du använder övningen som en av många kring hederstemat så är en variant att alla får skriva ned sina avslutningar på meningarna under en av de första gångerna och sen under en av de sista gångerna för att se om deras åsikter har förändrats på något sätt. Samla in deras meningar vid det första tillfället och dela ut dem efter att de har fått fylla i meningarna vid det andra tillfället. Meningarna kan förstås anpassas efter hur trygg gruppen är och hur mycket ni har arbetat med frågorna. Det är inte heller nödvändigt att använda alla meningarna på en gång, välj gärna efter tillfälle och tema. 1 TID: Den här övningen kräver ca 5 15 min. MATERIAL SOM BEHÖVS: Ev. kopior på de oavslutade meningarna och pennor. 8

9 HETA STOLEN ÖVNING SYFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT: utifrån enklare dilemman (påståenden) ta ställning och diskutera viktiga frågor om jämställdhet. SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL Eleverna ska sitta i en ring, det ska i ringen finnas en stol ledig. Läs upp ett påstående i taget, de som håller med om påståendet byter plats, övriga sitter kvar. PÅSTÅENDEN: Det är härligt att vara kär. Det är jobbigt att vara kär. Det är viktigt att ha familjens stöd i ett förhållande. Varför är det viktigt? Hur kan man göra om man inte har familjens stöd? Det är vanligt att tjejer får rykten. Hur uppstår dom? Varför sprids dom? Hur kan rykten påverka en? Kan man göra något för att stoppa ryktesspridning? Det är vanligt att tjejer får rykten. Jag har många framtidsdrömmar. Kommer drömmarna kunna förverkligas? Varför/varför inte? Vad behöver man för stöd för att förverkliga drömmar? Hur påverkas drömmarna om man satsar på studier? Det är viktigt att vara oskuld när man gifter sig. Varför/varför inte? Det är viktigt att en tjej blöder på bröllopsnatten. Berätta att det inte finns någon mödomshinna och att de allra flesta tjejer inte blöder första gången de har sex. Berätta också att ingen kan se eller känna efter om en tjej är oskuld eller inte. Berätta om slidkransen. DIN UPPGIFT SOM LEDARE Är att ställa följdfrågor, både till dom som bytt plats och dom som satt kvar. Det är viktigt att alla lyssnar på den som pratar och det är inte meningen att det ska bli en diskussion utan alla får uttrycka sin åsikt. Ifrågasätt gärna och led in samtalen på de möjligheter som finns. KOMMENTARER: Välj ut de påståenden som känns viktigast. Hoppa över påståenden om ni redan kommit in på ämnet. TID: Beroende på hur många som vill dela med sig av sina tankar kan övningen ta minuter. MATERIAL SOM BEHÖVS: Stolar i en ring, en stol mer än antalet deltagare. 9

10 ETNICITET ÖVNING PÅ TAVLAN SYFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT: lyfta och problematisera föreställningar och förutfattade meningar kring etnicitet. SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL Skriv Anna från Sverige och Ranja från Turkiet på ett stort papper eller tavlan. Låt deltagarna brainstorma om vad de tror om Ranja och Anna. Skriv ned alla associationer bredvid deras namn. EXEMPEL FRÅN ELEVGRUPPER I PROJEKTET: Anna från Sverige Ranja med rötterna i Turkiet Bor i villa med familj och hund. Bor i lägenhet med 17 bröder. Sexuella erfarenheter. Sexuella erfarenheter men oskuld. Blond Mörk och hårig bra på att laga mat. 1. Kan Anna vara oskuld medan Ranja inte är det? Om svaret blir ja ringa in denna. 2. Kan Ranja bo i villa med hund? Om svaret blir ja ringa in denna. 3. Kan Anna vara bra på matlagning? Om svaret blir ja ringa in denna. Fråga sen vilka av Annas egenskaper som skulle kunna vara Ranjas och tvärtom. Ringa in alla ord som kan vara likheter. Fortsätt med att fråga om det finns andra likheter och skriv upp dem. DIN UPPGIFT SOM LEDARE är att tillåta ungdomarnas associationer inklusive förutfattade meningar, för att sen få igång en diskussion kring dem. Om det blir mycket trevande kan du hjälpa dem på traven genom att ställa frågor om Anna och Ranja, exempelvis var de bor, hur deras familj ser ut, vilka intressen de har och om de har någon partner. Kom också med förslag på andra likheter som att de kan gå i samma skola, ha samma ålder, vara födda i Stockholm, ha samma kön, ha stränga föräldrar osv. KOMMENTARER: Fastnar eleverna i stereotyper? Uppmärksamma dem på att ens föräldrar sällan lever likadant som deras föräldrar gjorde. Alla kulturer är föränderliga! Om ungdomarna är oense låt dem diskutera med varandra innan ni går vidare. TID: Den här övningen kräver ca 45 min. MATERIAL SOM BEHÖVS: Whiteboard eller blädderblock. 10

11 DILEMMAÖVNING: FÖRÄLDRARS FÖRVÄNTNINGAR SYFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT: skapa förståelse för olika ståndpunkter. öva sig på att förklara och motivera sina önskemål (få idéer från andra). SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL Du läser upp ett dilemma mellan två parter för gruppen. Efteråt delar du den stora gruppen i två mindre grupper, som får debattera kring dilemmat. En i den ena gruppen börjar att tala och då lyssnar alla andra. Sen talar en i den andra gruppen osv. Deltagarna är sig själva och spelar inte några roller under debatten. Låt flickorna/pojkarna reflektera efter varje dilemma över hur det kändes att debattera för de olika önskemålen, vilka argument fungerade bra? Avsluta övningen med en diskussion kring dilemmana. DILEMMA 1 Shan är 18 år och går på gymnasiet. Hans föräldrar tycker att han ska gifta sig efter studenten men Shan vill inte. Han vill vänta med ett så viktig beslut eftersom han vill studera, jobba och bli mognare innan han gifter sig. Men Shans föräldrar tycker inte att det är nödvändigt eftersom han alltid kan arbeta som chef i livsmedelsbutiken som de äger och att han dessutom kommer att mogna när han gifter sig. Den ena gruppen debatterar utifrån Shans önskemål och den andra utifrån föräldrarnas. Reflektera kring: Hur det kändes att vara Shan. Hur det kändes att vara förälder. Vilka argument som fungerade bra. DILEMMA 2 Ranja är kär. Kärleken är besvarad. Hon har ett förhållande sedan två månader trots att hennes föräldrar enligt deras traditioner förbjuder henne detta. Föräldrarna har dessutom lovat bort henne till en annan man, men Ranja vill inte bli bortgift. Den ena gruppen debatterar utifrån Ranjas önskemål och den andra utifrån familjens. Reflektera kring: Hur det kändes att vara Ranja. Hur det kändes att vara förälder. Vilka argument som fungerade bra. Förslag på diskussionsfrågor kring dilemmana: Tror ni att det är vanligt att ungdomar hamnar i liknande situationer? Varför tror ni att föräldrarna i dessa situationer agerar som de gör? Vad kan ungdomar göra om de hamnar i situationer som dessa? Tycker ni att man är respektlös mot sina föräldrar om man säger nej till dem? Tror ni att det är vanligt att det kan bli konflikter mellan ungdomar och deras föräldrar, p g a åldersskillnaden? Lever era föräldrar som deras föräldrar gjorde? Förändras kultur och traditioner över tid? 11

12 DIN UPPGIFT SOM LEDARE: är att bestämma vilka elever som skall tillhöra vilken grupp. Att uppmuntra flickorna/pojkarna att verkligen försöka förstå båda sidors argument, även om de själva inte håller med. KOMMENTARER: Om ni är flera ledare kan ni delta i varsin grupp i debatten. En variant på övningen är att utse några observatörer, 2 3st som har till uppgift att observera dem som argumenterar utifrån föräldrarnas önskemål och 2 3st som observerar dem som argumenterar utifrån Ranjas och Shans önskemål, som efter debatten får komma med sina observationer om vad som har sagts och hänt. TID: Den här övningen kräver minst en timme. MATERIAL SOM BEHÖVS: Fria ytor och stolar. 12

13 DILEMMAÖVNING: HANDLINGSUTRYMME SYFTET MED ÖVNINGEN ÄR ATT: belysa och diskutera olika situationer där flickors/pojkars handlingsutrymme begränsas. lyfta fram olika möjligheter för flickor/pojkar att agera och förändra dessa situationer. SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL Dela in deltagarna i små grupper, ca 4 personer i varje. Låt dem få diskutera dilemmana och hitta olika lösningar, som de sen får presentera för de andra. Ställ följdfrågor och diskutera för och nackdelar med de olika förslagen. DILEMMA 1 Det är fest på skolan om två veckor. Några lärare och annan skolpersonal ska också vara med på festen. Leyla vill gärna gå på festen, men får inte för sina föräldrar. De vill inte att hon ska gå eftersom festen är för sent på kvällen och eftersom det kommer att vara pojkar där också. Och vad ska alla andra säga om de hör eller ser att hon är ute så sent? Vad kan Leyla göra? DILEMMA 2 Esra och hennes kompisar är på disco. Plötslig dyker Esras brorsa upp och börjar skrika åt henne att hon inte har något där att göra och att hon ska gå hem. Esra berättar att hon har frågat föräldrarna och att de har sagt ja, men brorsan insisterar på att hon skämmer ut honom. Hans syster får inte gå på disco. Vad kan Esra göra? DILEMMA 3 Maria och Hamid går i samma skola. Hamid som går sista året på gymnasiet är ett år äldre än Maria. De är kära i varandra men håller sin relation hemlig, för det finns ett stort problem. Maria är bortlovad till sin kusin och familjen planerar bröllop till sommaren efter att Maria har tagit studenten. Hamid vill inte lämna Maria men han känner sig rädd. Han är rädd för vad Marias släktingar kan göra om de får reda på deras relation. Det är inte lätt att hålla relationen hemlig, de ses dagligen i skolan och det finns ögon överallt. Vad kan Hamid göra? DILEMMA 4 Safin och Miriam är syskon. Safin är 15 år och Miriam 14 år. Sedan ungefär ett år tillbaka har Safin fått ha en speciell uppgift i familjen. Mamma och pappa har bett honom om att ta hand om sin syster extra noga. De har sagt att det är viktigt att han skyddar sin lillasyster så att hon inte råkar illa ut. Först var Safin ganska stolt över sin uppgift, han vill ju inte att det ska hända Miriam något, men nu känner han att det handlar mer om att bevaka och kontrollera sin syster än att se efter henne. Föräldrarna frågar nästan varje dag om vilka Miriam har träffat i skolan och om hon har kommit direkt hem. Safin börjar tycka att det är ganska jobbigt att vara någon slags vakt. Han har också fått en sämre relation till sin syster. Förr pratade de om allt men nu är Miriam ganska förtegen, hon vet väl att föräldrarna kommer att fråga Safin om allt. Vad kan Safin göra om han inte vill bevaka sin syster längre? 13

14 DIN UPPGIFT SOM LEDARE: är att gå runt och vara behjälplig om diskussionen inte kommer igång. Att med hjälp av följdfrågor (T ex: Hur tror ni att Safins föräldrar reagerar om han gör så?) få flickorna/pojkarna att fundera över lösningarnas för och nackdelar. KOMMENTARER: Du kan välja att även lista lösningarna och dess för och nackdelar på tavlan eller på ett blädderblock. Dela gärna upp övningen på två tillfällen med två dilemman varje gång. Tanken är att dilemma 1 och 4 är bäst anpassade till en högstadiegrupp, medan dilemma 2 och 3 framförallt riktar sig till gymnasiegrupper. Var öppen för och välkomna även oväntade lösningar! TID: Den här övningen kräver ca 20 min per dilemma. MATERIAL SOM BEHÖVS: Whiteboard eller blädderblock. 14

15 FYRA HÖRN SYFTET MED ÖVNING ÄR ATT: Få deltagarna att reflektera över tänkbara situationer och vara beredda att motivera varför de tycker som de gör. SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL: Alla står upp i rummet och du läser upp en fråga. Till den finns fyra svarsalternativ, ett för varje hörn i rummet. Flickorna/pojkarna får då ta ställning genom att ställa sig i det hörn som stämmer bäst överens med vad de själva tycker. Ett av de fyra svarsalternativen är alltid egna förslag ett öppet hörn för de som inte håller med om något av de andra alternativen. Om någon står själv i ett hörn, ställer du dig bredvid den personen under resten av övningen. När alla har valt ett hörn kan du fråga efter några motiveringar ur olika hörn för att få fram olika åsikter. Du kan också välja att låta flickorna/pojkarna diskutera tillsammans med de andra i samma hörn om hur de har tänkt. Fortsätt då med att Hörnen berättar för varandra hur de har resonerat. Förklara också att det alltid är okej att byta plats/ändra åsikt under övningens gång. FOLK PRATAR ILLA OM DIN SYSTER OCH SÄGER ATT HON ÄR LÖSAKTIG. VAD GÖR DU? Hörn 1: Blir förbannad på den som säger det och försvarar din syster. Hörn 2: Blir förbannad på din syster och tar upp det hemma med familjen. Hörn 3: Håller ett öga på din syster i fortsättningen. Hörn 4: Eget alternativ. LEYLA ÄR KÄR. KÄRLEKEN ÄR BESVARAD. HON HAR ETT FÖRHÅLLANDE SEDAN TVÅ MÅNADER, TROTS ATT HENNES FÖRÄLDRAR ENLIGT DERAS KULTUR FÖRBJUDER DETTA. HUR SKA LEYLA GÖRA? Hörn 1: Gör slut med pojkvännen. Hörn 2: Presentera pojkvännen för familjen. Hörn 3: Fortsätta träffa honom i smyg. Hörn 4: Eget alternativ. 15

16 DU HAR BLIVIT FÖRÄLSKAD I NÅGON SOM KOMMER FRÅN EN ANNAN KULTUR. DU VILL GIFTA DIG MED PERSONEN IFRÅGA MEN DINA FÖRÄLDRAR STÄLLER ULTIMATUM. DE SÄGER: ANTINGEN VÄLJER DU OSS ELLER HONOM/HENNE. VAD GÖR DU? Hörn 1: Gör som familjen vill och gör slut. Hörn 2: Protesterar och säger att du bestämmer själv och gifter dig utan deras samtycke. Hörn 3: du gör inte slut men säger att du har gjort det. Hörn 4: Eget alternativ. DIN UPPGIFT SOM LEDARE: Är att låta alla (som vill) komma till tals. Lyssna och ställ gärna motfrågor. Ta inte ställning. Acceptera inga kränkningar. KOMMENTARER: I värderingsövningar kan kränkningar uppkomma. Var då tydlig med att det inte är okej. Ta hjälp av läraren i klassrummet om det inte slutar. TID: minuter beroende på hur många övningar du väljer. MATERIAL SOM BEHÖVS: Klassrum med fyra hörn. 16

17 KONTAKTUPPGIFTER ELEKTRA.NU (WWW.ELEKTRA.NU) Du har rätt att bestämma över din egen kropp. Du har rätt att bestämma över ditt eget liv. Elektra vill förhindra att tjejers livsutrymme begränsas på grund av hedersrelaterat förtryck. Detta förtryck gör att ett stort antal tjejer i Sverige inte har tillgång till de rättigheter som av de flesta betraktas som en självklarhet. Sverige är ett demokratiskt land. Vi som lever i Sverige har vissa rättigheter garanterade av lagen. Ingen kan ta ifrån dig dina rättigheter. Ingen har rätt att låsa in dig eller bestämma vem du ska gifta dig med. Ingen har rätt att tvinga dig till ett liv du inte vill leva. SHARAF HJÄLTAR (WWW.ELEKTRA.NU) Unga modiga killar eller män uppmärksammas positivt, när de vågar ta avstånd från hedersförtrycket. SYSTERJOUREN SOMAYA (WWW.SOMAYA.NU, JOURNUMMER VARDAGAR KL. 9 16: ) Systerjouren Somaya erbjuder skydd, stöd, råd, information och hjälp till självhjälp till kvinnor och tjejer som varit utsatta för våld, hot, övergrepp och kränkningar i nära relation. Vi arbetar mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Alla kvinnor och tjejer är välkomna att söka vår hjälp. Vi lyssnar och stödjer kvinnor och tjejer i deras egna val och visar på möjligheter och utvägar. Vi har särskild kunskap i att möta kvinnor och tjejer med utländsk bakgrund och muslimsk identitet. Vi talar många språk. Vi har lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor utsatta för hedersrelaterade brott. TERRAFEM (WWW.TERRAFEM.ORG, JOURNUMMER: ) Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Terrafem bildades i mars 2000 och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. Terrafem arbetar med både köns och etnicitetsperspektiv. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Terrafem driver även en juristjour och erbjuder jourboende, tjejhusboende och stödlägenheter. Terrafem anordnar varje år flera utbildningar för blivande jourkvinnor, genomför externa utbildningar och konferenser, samt driver opinion. TENSTA KVINNOJOUR (WWW.TENSTAKVINNOUR.SE, TELEFONNUMMER: ) Hjälper utsatta kvinnor. Har stödboende om man inte kan bo hemma. 17

18 UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA ARTIKEL 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. ARTIKEL 2 Envar är berättigad till alla de fri och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning övrigt. ARTIKEL 3 Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. ARTIKEL 5 Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. ARTIKEL 16 Vuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. De äger lika rättigheter vid giftermål, under äktenskap och vid äktenskaps upplösning. Äktenskap må ingås endast med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke. ARTIKEL 18 Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro. ARTIKEL 19 Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. ARTIKEL 30 Inget i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling som syftar till att omintetgöra någon häri uttalade fri och rättighet. 18

19 UTDRAG UR BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) består av 54 artiklar. ARTIKEL 1 Ett barn det är varje människa under 18 år. ARTIKEL 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. ARTIKEL 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet ARTIKEL 4 Konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. När resurserna inte räcker till bör man söka lösningar genom internationellt samarbete. ARTIKEL Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras. ARTIKEL 18 Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnet bästa ska för dem komma i första rummet. ARTIKEL 19 Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. ARTIKEL 37 Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. ( ) 19

20 20

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld

Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Slidkransen Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Text Anna Knöfel Magnusson RFSU Faktagranskad av Lena Marions Illustrationer sid 4, 9, 10, 13, 15, 16, 18 Lottis Karlsson Illustration sid 7 Eva

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation ISBERGET Akuta fasen? Socialisation Farfar Morfar De äldre männen Pappa/Morbror/ Farbror Denna generationens män Söner/Manliga kusiner Farmor/Mormor De äldre kvinnorna Mamma Döttrar Funktionshindrade Annan

Läs mer

Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun. Hederssnack

Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun. Hederssnack Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun Hederssnack Om projekt Hederssnack Hederssnack är ett projekt som socialförvaltningen i Söderhamn

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

hedervärt att arbeta med ungdomar om heder

hedervärt att arbeta med ungdomar om heder stockholm 2006 hedervärt att arbeta med ungdomar om heder kvinnoforum Förord Kvinnoforum har i över tio år arbetat med att lyfta frågan om hedersförtryck och hedersvåld. De senaste åren har Kvinnoforum

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga. Varför? Arbetade

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2015-01-01 1 Vision Skellefteå strävar efter att vara en kommun där mänskliga rättigheter omfattar alla och där barn, ungdomar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer