Textilier och textilarbete i storstugan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Textilier och textilarbete i storstugan"

Transkript

1 Textilier och textilarbete i storstugan i den åländska och väståboländska skärgården ca Kvinna som spinner på spinnrock, Galtby Korpo, 1930 S-Ft Maria Ekqvist Kandidatavhandling i nordisk etnologi Humanistiska fakulteten, ÅA 2006

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Ämnesval och avgränsningar Teorier och frågeställningar Genomförande och metoder Frågelistorna Andra källor Definitioner och centrala begrepp 6 3. Storstugan och textilarbetet Självförsörjningen och arbetsåret Arbete och gemenskap 9 4. Textilierna som lön, hemgift och arv Brudryan och andra ryor Högsängarnas sänguppsättningar Textilierna som en del av inredningen Textilierna och högtiderna Nyheter och kontinuitet Skaffa mönster och väva efter gammalt Ryornas mönster Färdigköpta textilier Textiliernas olika roller Avslutning 24 Källförteckning Bilagor I. karta över det undersökta området II. Fotografier av högsängar III. Använda frågelistor Förkortningar KIVÅ kulturhistoriska institutionen vid Åbo Akademi (etnologiska arkivet) S-Ft Svensk-Finlands textilarkiv (tidigare Marthas textilarkiv) SKS Suomen kirjallisuuden seura SLS Svenska Litteratur Sällskapet, Folkkultursarkivet ÅLM Åbo landskapsmuseum 1

3 1. Inledning I den här uppsatsen kommer jag att behandla tillverkning och användning av textiler i den åländska och åboländska skärgården. Området brukar också med ett gamansamt namn kallas för Skärgårdshavet, en benämning som tydligare visar att området traditionellt utgjort en helhet där havet förenat och vattenvägarna gett goda möjligheter att färdas. Skärgårdsborna gjorde handels- och marknadsresor till Helsingfors, Åbo, Stockholm och Reval (Tallinn) både vår och höst för att sälja egna varor, ofta fisk och sälprodukter och kött från boskapen och köpa t.ex. mjöl och salt. Ofta hade man säkert också möjlighet att se på och kanske köpa kläder eller tyger. 1 Villkoren inom området var också ganska lika så tillvida att fisket vanligen var huvudnäring (framförallt i ytterskärgården) och att det i stor utstråckning rådde naturahushållning. Det var vanligt att hushållens utkomst var baserad på en kombination av många olika näringar, och man kan hitta uppgifter om textilarbete som en del av självhushållningen ännu i början av 1900-talet. 2 Ett särdrag var att ullen hade en dominerande roll, kanske för att linodling i många fall inte förekom ute i skärgården utan man köpte lin. Att ullen kan ta åt sig mycket fukt utan att kännas våt och kall gör den också överlägsen i skärgårdens klimat, 3 och man kan använda textilanvändningen och tillverkningen som exempel på hur olika förutsättningar leder till att traditioner utvecklas olika. Skärgårdshavet utgör också något av ett reliktområde, där t.ex. en speciell form av bruksrya har levt kvar mycket länge. 4 Att min egen släkt kommer från den åboländska skärgården har säkert också bidragit till att jag upplevt det som viktigt att skriva om just Skärgårdshavet. 2. Ämnesval och avgränsningar Jag fokuserar på textiliernas och textilarbetets roll i storstugan omkring sekelskiftet Genom att textilierna främst utgjort ett kvinnoområde kommer den här uppsatsen också att få ett kvinnoperspektiv. 1 Ahlbäck 1955, s.279, s och s Nerdrum, 1998, s. 9 och s Dahl 1987, s. 301, jfr. även Korhonen 1999, s Dahl 1980, s. 13, jfr. också Nerdrum 1998, s

4 Mina huvudkällor har varit svar på frågelistor och jag har valt att behandla svar från den åländska skärgården (Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga, Vårdö) och från den väståboländska skärgården (främst Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu). Jag har valt att tidsmässigt begränsa mig till perioden Den bakre tidsgränsen är då satt ungefär så långt bakåt man kunnat nå med frågelistor på 1960-talet, medan 1920-talet som främre gräns är vald eftersom man av flera skäl kan säga att den traditionella självhushållningen inom textilområdet därefter upphör och traditionerna kring den allt mer försvinner. 5 Storstugan var vid denna tid hemmets centrum under den del av året då de flesta textilarbeten utfördes och också det rum där traditioner bevarades längst, varför man i frågebreven koncentrerat frågorna väldigt mycket kring just detta rum Teorier och frågeställningar Jag antar att man under den undersökta tiden hade ett annat förhållande till föremål, i detta fall textila produkter, än vad som är vanligt idag och jag försöker hitta svar på vad textilierna betydde både som praktiska bruksföremål och som skapare och förmedlare av status, en känsla av helg m.m. Det att hemmet var en arbetsplats och att man omgavs av föremål som man själv eller andra i omgivningen konkret hade arbetat med att tillverka påverkade säkert förhållandet till hemmet och dess föremål. 7 Textilierna kunde också bestämma kvinnans och gårdens (hemmets) status, bl.a. via sin roll i hemgiften och jag antar att detta hade betydelse för hur man förhöll sig till textilarbetet och därmed kvinnoarbetet. Jag antar också att förhållandena i skärgården (klimatet, fisket som en mycket viktig näring m.m.) hade betydelse för att området utvecklade särdrag också inom textilområdet. 2.2 Genomförande och metoder Eftersom det inte längre är möjligt att få tag på informanter som deltagit i arbetet i hemmen under den tid uppsatsen behandlar har jag inte själv samlat nytt material för denna uppsats utan enbart använt mig av äldre uppteckningar i arkiven. Mina huvudsakliga källor i den här uppsatsen har varit svar på åtta olika frågelistor från åren 1953 till Att jag använt svar från många olika listor och att t.o.m. så grundläggande kontextuppgifter som informanternas ålder i många fall saknas betyder också att det varit svårt att jämföra svaren sinsemellan. De 5 Jfr.Vidjeskog 1992, s.7. 6 Kroneld 1991, s Jfr. t.ex. Korhonen 1999, s

5 som gjort upp frågelistorna har naturligtvis inte alls alltid koncentrerat sig på de frågor jag helst skulle vilja behandla och synen på vad som är centralt inom etnologisk (föremåls)forskning har också hunnit förändras. Informanterna har i svaren främst räknat upp föremål, men inte tillfrågats om hur vanligt något var eller om det sågs som viktigt. Ofta har de som besvarat frågelistorna varit noga med att nämna det de ansåg som speciellt, men nöjt sig med att skriva sängen bäddades som vanligt 8 och liknande. P.g.a. svårigheterna med att jämföra olika delar av materialet har jag mest satsat på att försöka teckna en bild av det aktuella skärgårdsområdet som helhet. Förändring över tid, som informanterna ofta ger exempel på, kommer också att komma fram till en del Frågelistorna Den främsta källan till hur utrymmet i storstugan utnyttjades har för mig varit frågelista KIVÅ 21, Den åländska storstugans inredning, från För de åboländska socknarnas del har jag försökt jämföra med material från frågelista KIVÅ 45, Sängar, sovplatser och sovvanor, som sändes ut Materialet i den listan behandlar till stor del en senare tid än den här undersökningen och är också betydligt mindre koncentrerat på storstugan som helhet. Det har också i övrigt varit lättare att hitta undersökningar om det åländska området än om det Åboländska. Också Folkkultursarkivets (SLS) listor har innehållit många intressanta uppgifter, men i och med att jag haft få svar att behandla är det svårt att veta i vilken mån jag kan betrakta uppgifterna i dem som allmängiltiga. Jag har dessutom använt mig av SLS 916, som inte är en frågelista som de andra utan anteckningar från samtal med ett antal informanter under en textilinventering i Nagu Det är fråga om ett fritt återberättande av valda delar och vilket eventuellt frågeschema som använts framgår inte. Å andra sidan är det materialetet ofta lättare för mig att tolka än de vanliga informantsvaren och ämnen som inte alls kommit upp i frågelistorna tas också upp. Informanterna i SLS 916 har inte försetts med informantnummer och materialet har heller inte blivit inbundet och försetts med sidnummer eller liknande men i samband med min källförteckning har jag gjort en förteckning över informanterna i den ordning de förekommer i anteckningarna. Informanterna i etnologiska arkivet (KIVÅ) har däremot alla ett eget 8 M

6 informantnummer, medan de från Svenska Litteratursällskapets arkiv (SLS) går att hitta i arkivet genom en hänvisning till frågelistans nummer och sidnumren för det inbundna svaret. Jag har också bifogat alla frågebrev (utom SLS 792 som inte finns bevarat). I citaten har jag inte strävat efter att omvandla informanternas svar till korrekt skriftspråk, men jag har i vissa fall normaliserat stavning och meningsbyggnad för att öka tydligheten i vad som avses Andra källor Hjördis Dahls bok Högsäng och Klädbod 9, liksom också hennes forskning om bruksryorna 10, har varit till stor nytta för mig, inte minst för att klargöra oklarheter i informantsvaren. Dahl har emellertid mera koncentrerat sig på att gå igenom olika textiltyper och varianter av dem än på att försöka utreda deras roll och betydelse i hemmet och vardagen. Böcker som mer koncentrerar sig på kvinnornas villkor och arbete är t.ex. Monica Nerdrums doktorsavhandling om skärgårdskvinnor 11 och Liv Emma Thorsens bok om bondkvinnor i Norge, Det fleksible kjønn 12, som emellertid främst handlar om förhållanden under talet, då textilarbetets betydelse förändrats mycket. Jag har också läst en pro graduavhandling av Magdalena Westerlund, som skrivit om kvinnoarbetet i Hitis skärgård. 13 Böckerna om Simskäla och Kökar 14 samt boken Den åländska kvinnans historia 15 har hjälpt mig att få en bild av levnadsförhållandena i den tid jag skrivit om. Jag har också använt mig av Teppo Korhonens bok Tekniikkaa, tiedettä ja taikauskoa 16 som tar upp olika sätt att se på föremål. Materialet i frågelista 45 har tidigare använts av Marina Kalman i en pro gradu-avhandling i nordisk etnologi 1988 med rubriken Sovvanor, sängar och bäddutrustning på Åland tradition och förändring ca Tyngdpunkten lade hon då på Kumlinge och Brändö och hon beskrev som sina huvudsyften att få en bild av traditionella bäddutrustning och sängtyper och att undersöka vilka förändringar som skett under den ifrågavarande tidsperioden och hur sovvanorna förändrats. 9 Dahl Dahl Nerdrum Thorsen Westerlund Blomqvist & Jaatinen 1977, Ahlbäck Högman Korhonen

7 Frågelista 21 har efter vad jag vet inte utnyttjats speciellt mycket. Den utarbetades av Heidi Henriksson till en pro gradu-avhandling om den åländska storstugan 17 och var tänkt som ett komplement till andra källor för att bedöma trovärdigheten i den åländske konstnären Karl Emanuel Janssons ( ) målningar. De, enligt mig, intressanta beskrivningarna av storstugorna kom emellertid att bli svåranvända i sammanhanget eftersom materialet i svaren sällan går längre tillbaka än till tiden omkring 1900, i sällsynta fall till 1880-talet, medan målningarna är gjorda mellan 1865 och 1873, och om var Jansson rört sig och målat hade informanterna i det närmaste inga kunskaper. 2.3 Definitioner och centrala begrepp Eftersom min avsikt är att i den här uppsatsen mer koncentrera mig på textiliernas roll i hemmet och i kvinnornas liv än på redskap, material m.m. kommer jag här endast att försöka klargöra de begrepp jag ser som mycket centrala, även om frågelistorna innehåller många benämningar på redskap, material m.m. vilkas betydelser inte längre är självklara för människor idag. 18 Storstuga används i denna uppsats närmast synonymt med hem. Det var ofta det enda till vardags bebodda och uppvärmda rummet och därmed ett självklart centrum. Vanliga benämningar på samma utrymme har också varit stugan, boningsstugan, boarstugan, innerstugan m.m. i diverse dialektala varianter. Många av informanterna talar också om dagligstugan, säkert beroende på att det är det uttryck som använts av dem som sänt ut frågebreven (se bilaga III, frågelista KIVÅ 21. ) Anderstugan (kallas även framstuga eller sal) var det andra rummet i en parstuga och motsvaras i andra typer av byggnader närmast av olika kammare. Dessa rum har tagits i bruk och inretts senare och ses också mer som arenor för nymodigheter och borgerligt inflytande än den starkt traditionsbundet inredda storstugan. Skärgård brukar numera definieras som ett område utan fast vägförbindelse. I denna uppsats avses med skärgård öarna i den åländska och väståboländska skärgården (Se karta, bilaga I.). 17 publicerad i Ålädsk odling Jag har valt att definiera dessa begrepp eftersom deras betydelse inte annars varit klar för personer ur min egen åldersgrupp som bekantat sig med uppsatsen. För definitionerna har jag använt mig av Norstedts svenska ordbok, boken Arbete och redskap (Bringéus 1971), samt Hjördis Dahls text Bruksryor vid Finlands kuster (Dahl 1980) och boken Högsäng och Klädbod (Dahl 1987). 6

8 Med skärgårdskvinnor avses i uppsatsen följaktligen kvinnor bosatta inom de valda socknarna. Det är främst fråga om fiskar- och småbrukarkvinnor. Textilarbete står i den här uppsatsen för allt slags arbete med att åstadkomma garn och tyg, samt också vård av färdiga produkter. Det är en form av hantverk som i den här uppsatsen skall uppfattas som rent kvinnoarbete. Centralt var att bearbeta ull genom kardning (med skrubbstol och kardor) och sedan spinna den till garn på spinnrock. Man spann också garn av lin. Sämre garn kallades då blån-/blår- eller blaggarn och det finaste garnet lingarn. Av ullgarnet vävdes huvudsakligen två slags tyg: vadmal och sars. Vadmal var ett valkat helylletyg (tyg som bearbetats mycket tätt), medan sars var ett halvylletyg, d.v.s. endast inslaget var av ull medan ränningen var av lin eller bomull. Med ränning eller varp menas de trådar som hålls spända i vävstolen under vävningen, medan inslag eller väft är de trådar som slås in i väven under arbetets gång så att tyg bildas. Olika slags tyg uppkommer förutom med olika material också med olika bindningar, d.v.s. att man varierar hur inslags- och ränningstrådarna korsar varandra. De vanligaste bindningarna var lärft (tuskaft) och kypert (fyrskaft) och de enklaste varianterna av dem. (Med lärft förstås ofta ett tyg av lin vävt i den bindningen.) Ryan är en textil, där man väver in nock ( garntofsar ) till en mjuk och varm yta som påminner om en fäll. De traditionella ryorna var främst bäddtextilier ( använda både som sängprydnader och till vardagsbruk) och det fanns både dubbla ( tvinokka ) och enkla. De senare hade då nock endast på den sida som vändes mot den sovande, medan ryans slätsida som kom uppåt i sängen ofta kläddes med ett tyg. De dubbla ryorna hade däremot nock på båda sidor, vanligen så att de hade en mönstrad översida och en enklare avigsida. Av vissa informanter nämns lappryor, som hade nock av tygbitar istället för av garn. I samband med ryor nämns också ofta rysätterskor, kvinnor som var speciellt skickliga och vävde ryor åt andra. Inom forskningen brukar man skilja på bruks- eller slitryor, som varit brukstextilier och prydnadsryor, som haft ett mer invecklat mönster. Bruksryor har vävts i Ålands östra och Åbolands västra skärgård ända in på 1900-talet. Bland dem som vävde och använde ryorna var benämningar såsom båtrya, sängrya, ullrya, lapprya och slarvrya som syftade på 7

9 användningsändamål eller material, vanliga. Hjördis Dahl kallar också en typ av bruksryor för skärgårdsryor. 19 Begreppet talko brukar ibland översättas till arbetsfest. I den här uppsatsen menas med talko ett arbete som många kvinnor samlas för att göra tillsammans. Oftast står den som ordnar talkot för material och får också det som talkoarbetarna åstadkommer. Lönen för deltagande i talko var vanligen kaffe och mat och man hjälpte varandra i tur och ordning efter behov. 3. Storstugan och textilarbetet Liksom så mycket annat under självhushållningens tid kretsade textilarbetet kring hemmet. Största delen av textilarbetet utfördes under den kalla årstiden och därmed var storstugan det primära arbetsutrymmet. I de traditionellt inredda storstugorna fanns främst väggfasta möbler samt arbetsredskap som behövdes för de många olika hantverk som utfördes där. Länge fanns till vardags inga andra textilier än de nödvändigaste i rummet, eftersom spisen och de pärtor som användes som belysning sotade alltför mycket och mycket grovarbete dessutom utfördes i rummet. Storstugan utgjorde en arbetsplats för hela hushållet. Någon direkt skillnad på arbete och fritid i dagens mening fanns varken för vuxna eller för barn, utan dagen var för alla fylld av arbete och plikter. 20 Man ingick redan tidigt i arbetslaget och idealkvinnan skulle vara stark och duktig och få arbetet att gå undan. 21 Mot slutet av 1800-talet skedde många förändringar i storstugan. Förhållandena förändrades så att inredningstextlier kunde användas i högre grad. Först blev bäddutrustning (till högsängarna 22 ) och sedan även andra textilier, såsom mattor och gardiner, vanligare. Redan före sekelskiftet nämner många informanter att det kunde finnas en (olje)lampa 23 och kring 1900 blev också hällspisar vanliga 24. Väggarna i stugorna blev också klädda med papper, 19 Dahl 1980, s Thorsen 1993, s. 13 och s Högman 1995, s. 7; Thorsen 1993, s Högsäng är den vanliga benämningen på en våningssäng i det undersökta området. 23 KIVÅ M 1915, M 1916, M 1920, M 1923, M 1932, M KIVÅ M 1920, M

10 panelade eller annars dolda 25. Också tiden man kunde ägna åt tillverkning av inredningstextilier ökade, eftersom några av de mest tidsödande arbetena, t.ex. att väva segel och spinna garn till fiskebragder, föll bort Självförsörjningen och arbetsåret Hos allmogen på landet hörde olika arbeten år efter år samman med olika årstider. Textilarbetet förlades främst till de delar av året då det fanns minst av annat arbete som måste utföras, 26 i de flesta fall mellan det att skörden var bärgad om hösten och det igen blev möjligt att börja med utearbeten på våren. Fårens ull var en viktig råvara i skärgården, där den användes till nästan alla kläder man behövde, både underkläder och yttre 27. På hösten skulle den klippta ullen kardas och spinnas 28 och ett viktigt mål var att ha så mycket garn spunnet vid jul att det räckte till stickgarn för kvinnorna under julens alla vardagar, då man inte fick spinna men inte heller kunde sitta helt sysslolös. 29 Efter julhelgen, då det började bli ljusare, blev det på de flesta håll tid att väva och helst skulle man hinna väva årets behov av tyg innan vårarbetena började utomhus. 30 I vissa fall vävde man också redan på hösten. En informant från Kökar nämner t.ex. att de mest vävde efter höstfisket då alla skulle ha något nytt till jul 31 och ett par från Nagu berättar att man spann ull och vävde vadmal genast på hösten då utearbetena var klara. 32 I många fall vävde man nog både före och efter jul om man bara hade tid. T.ex. till brudutstyrsel kunde man också väva under sommaren, men då ofta i något uthus Arbete och gemenskap En informant från Kökar beskrev arbetet i storstugan så här: Den gamla storstugan 'stuvun' har tidigare använts för allt inomhusarbete. Ungdomarna satt vid bindtjugon, de äldre 'kvinnfolke' satt i 'skrubbstolen', vid spinnrocken eller vävstolen, ja t.o.m. fåren klipptes i (stor)stugan. 'Kararna' utförde olika arbeten för fiske och lantbruksredskapen KIVÅ M 1914, M 1920, M 1932, M Thorsen, 1993, s. 124; Högman 1990, s KIVÅ M 69, M SLS Blomqvist & Jaatinen 1977, s SLS 750, s SLS 750, s SLS SLS 750, s KIVÅ M 1914, man född 1898, Kökar. 9

11 En annan informant beskriver att rummet kunde vara belamrat med arbeten, arbetsredskap till varje kvadratmeter av golvytan 35 och allmänt berättas att redskap för beredning av garn och tyg (skrubbstol, flera spinnrockar, vävstol m.m.) liksom bindtjugor (redskap för nätbindning) och hyvelbänkar var vanliga inslag hela vintern igenom. 36 Vävstolen fick stå inne tills ränningen på bommen var slutvävd, medan mer flyttbara redskap bars ut åtminstone till söndagarna. 37 Dessutom skulle all mat kokas och brödet bakas i storstugan och man åt och sov också där. 38 Familjerna, eller snarare hushållen, var ofta stora vid denna tid 39 vilket kommer fram genom att många informanter berättar att högsängarna i storstugan vintertid var sovplatser både för flera generationer gårdsfolk och ofta också för pigor och drängar. 40 Ofta hade den kvinna som var husmor t.ex. en svärmor eller en sonhustru att dela ansvar och vardagsarbete med. 41 Familjelivet och arbetslivet var invävda i varandra, liksom också ofta nöje och arbete. 42 Textilarbetet förefaller för kvinnorna ha varit mer än bara arbete i dagens mening. Gyrid Högman skriver i Den åländska kvinnans historia att det var vanligt att kvinnor sjöng, både under arbetet med mjölkning eller matlagning, då de satt vid spinnrocken och då flera kvinnor tillsammans utförde olika handarbeten. Man kunde samlas till spinntalkon då hela stugan fylldes av spinnrockar och det fanns också s.k. uppsittor då kvinnorna samlades och satt tillsammans medan var och en arbetade åt sig själv. 43 Till spånatalkon eller spånadsgillen och kardgillen samlades, efter vad som berättades i Nagu 1967, både unga och gamla, eftersom dessa gillen hörde till de enda nöjen man hade. 44 Arbetsgemenskapen ansågs som mycket viktig och det verkar som att man helt enkelt inte umgicks utan att samtidigt utföra något arbete. Om inte annat så skulle en kvinna ha stickningen, sticksömmen, i beredskap och kunna plocka fram den närhelst hon fick en stund över. 45 Informanterna nämner att det var normalt att ha med sig stickningen om man hälsade på en stund i byn, eller då man vallade kor och en informant berättade om en kvinna som gick med stickningen i handen när hon övervakade arbetsfolket. 46 Tillverkningen av textilier som var vardagsvaror som slets ut och försvann tog upp en stor del av all tid och mycket arbete med textilier ledde till mångsidiga kunskaper om skillnader i 35 KIVÅ M KIVÅ M 1915, M 1916, M 1919, M 1920, M 1923, M 2024, M KIVÅ M KIVÅ M 1916, M KIVÅ M 1915, M 1919, M KIVÅ M 1914, M 1915, M 1919, M 2074, SLS 732 s Högman 1990, s Thorsen 1993, s. 13 och s Högman 1990, s och s. 526; Högman 1995, s. 8; Westerlund 1983, s SLS Högman 1990, s SLS

12 material och användningsmöjligheter, men den stora mängden nyttotextilier som behövdes ledde också till att det inte fanns tid för specialisering, som att väva mer avancerade bindningar. En informant nämner att både skötar, nät och notar i äldre tid var av hemspunnet lingarn. 47 Trots att kvinnornas arbetsdag kunde börja vid fyratiden på morgonen och vara till sena natten hade man då helt enkelt inte tid att tillverka annat än de nödvändigaste kläderna och sängkläderna. 48 Redan kring mitten av 1800-talet köpte de som hade råd färdigt lingarn, fr.o.m talet även bomullsgarn, småningom t.o.m. i enstaka fall maskinbundna skötar (att göra en för hand tog åtminstone 4-6 veckor.). 49 Att karda ull och spinna ullgarn tog också avsevärd tid. Om man var 8-10 personer i hushållet behövdes årligen kg ull. En kvinna som ägnade en hel dag åt arbetet kunde karda 1 kg ull och den som var van kunde spinna ½ kg om dagen. 50 Mest vävde man ylle- eller halvylletyger. Hemvävd vadmal användes i äldre tid t.o.m. till segel 51 och ännu vid tiden för första världskriget gick många på landsbygden klädda i hemvävda kläder av vadmal, sars och blaggarn. 52 Småningom kom bomullen in och den köptes då ofta som färdigt ränningsgarn. 53 Enligt kvinnor som intervjuades i Nagu 1967 hade det hört till tjänstefolkets uppgifter att spinna mellan andra sysslor. De skulle då spinna en viss mängd garn per dag, olika beroende på om ullen var färdigkardad eller ej. Inslagsgarn spann man ofta också på talko, medan ränningsgarn var mer krävande att spinna och den uppgiften kunde man lämna över till någon äldre kvinna i trakten som då skulle ha spånamat, alltså betalt i matvaror och i vissa fall i pengar, som ersättning. 54 Överhuvudtaget förekom samarbete i vardagen både inom och utom familjen, eftersom textilarbete var något alla sysslade med och måste komma i beröring med. En vanlig samarbetsform var att kvinnor som var skickliga att sy bytte arbete med andra så att Den kvinna som hade handlag att söma kläder, så söma åt grannkvinnorna och den andra kunde sen väva eller spinna, eller gå på utarbete i gengeld enligt en kvinna från Kökar född Hemma på gården kunde den skickligaste väverskan få sitta i vävstolen dagarna i 47 SLS 732, s Ahlbäck 1955, s. 323, s Ahlbäck 1955, s Ahlbäck 1955, s KIVÅ M Dahl, s SLS 792, s SLS SLS 792, s

13 ända under vårvintermånaderna 56 och när en rya skulle tillverkas hemma betydde det också ofta att många hjälptes åt och så här berättas om hur det gick till då man vävde ryor i stugorna på Kökar: Matmor och döttrarna hjälptes åt att väva. Pigårna kåda (kardade) ullen och någon älldre släckting span varpgarnet och nåcka garnet. 57 En informant skriver att rysätterskor, dvs. kvinnor som var kunniga i att sätta upp litet mer avancerade ryor, också fanns att kalla på i varje socken och större by Textilierna som lön, hemgift och arv Tjänstfolket skulle årligen ha en del av sin lön i s.k. persedlar el. natura förmåner, 59 skriver en informant från Korpo född Även på Iniö skulle tjänstefolket förutom lön i pengar också ha stövlar eller skor, vadmalströja och byxor samt två lärftskjortor och dessutom två par långstrumpor. Pigorna kunde i vissa fall få ull och lin som de själva fick bereda till garn och tyg. 60 Att det förekom avlöning in natura, främst då kläder och textilråvaror, nämns också av informanter från Hitis. 61 Ett klädesplagg kunde också ingå som en del av en köpesumma eller tjäna som borgen för ett lån. 62 Textilier representerade en stor del av hushållens förmögenhet och nämns ofta både som kvinnans egendom i form av hemgift och bland de saker en flicka fick i arv efter sin mor. Många informanter kunde också berätta om textilier som varit mors eller mormors. En informant från Houtskär skrev t.ex. att hans mor ägde en rya som hon ärvt av sin mor, som ärvt den från sin hemgård. 63 En informant från Pargas berättade att: (d)et var en allmän regel för flickorna att dom sku ta av ullen från fårryggen och sätt den på gobbryggen förrän de kunde gifta sig. Detta ville säga att de sku kunna göra allt från att klippa ullen från fåret tills tyget var färdigt att sys till kläder Ahlbäck 1955, s SLS 732, s , kvinna född 1900, Kökar. 58 KIVÅ M KIVÅ M Kroneld 1991, s. 47 och s Westerlund 1983, s Dahl 1987, s M 2491, man född SLS 732, s , man, födelseår okänt, Pargas. 12

14 En annan informant, en kvinna född i Kumlinge 1915, beskriver det som att kunskap i att sätta upp en väv och olika slags vävar förr var en intelligensmätare på en bondkvinna. 65 Den som gifte sig skulle kunna bevisa att hon dög till något genom att skaffa sig ett förråd av textilier som både var en utrustning en flicka skulle ha praktisk nytta av i framtiden, ett sätt för henne att bevisa sin duglighet och skicklighet och ett bevis på familjernas status och duglighet. Att brudutstyrseln säkert ofta visades upp både inom familjer och för främmande framgår av olika citat, som visar både att man satsat på det finast möjliga och att historien om textilen i fråga gått vidare till nästa generation som också brytt sig om att bevara den och ta fram den och berätta om den. År 1967 kunde en kvinna i Nagu visa upp en servett från sin svärmors brudutstyrsel från 1871 vävd av det första bomullsgarnet man fick köpa i Åbo, och en annan kvinna beskrev både sin mormors brudlakan från 1847, moderns från 1881 och sina egna från Som ett sätt att få ihop råmaterialet fanns i äldre tid traditionen att gå i brudstuga. 67 Den uppges i flera källor av olika skäl, främst för att den börjat ses som ett fattigdomstecken, ha upphört redan kring mitten av 1800-talet, men en av informanterna nämner i alla fall bruket och beskriver följande: Bruden skulle före bröllopet tillsammans med en ( ) s.k. Talåman gå från gård till gård i s.k. Brudstuvö. Då fick bruden lin och ull som hon själv skulle spinna och väva och sy utstyrsel av. 68 I hemgiften kunde ingå av bruden själv vävt tyg både linne och halvylle, underkläder m.m. samt en omgång underkläder åt fästmannen. 69 En kvinna född på Kökar år 1900 uppgav att flickorna i bondgårdarna hade 3-4 hemvävda finklänningar då de gifte sig i slutet av talet. De hade också en hemvävd yllesjal, flera ylleunderkjolar, stubbkjolar (ett slags stoppade underkjolar) och flera vardagskjolar och tröjor. 70 Enligt många äldre källor hörde det också till att flickan skulle tillverka något fint åt brudgummen, t.ex. en broderad skjorta eller strumpeband, och han kunde i sin tur snida t.ex. ett rikt dekorerat rockblad åt henne 71. Ingen av frågelistorna handlar om denna tradition, men en informant skriver Jag minns min fars brudgumsstrumpor, dom va fina, randiga i många färger och stickat i krokar SLS 750, s SLS Se t.ex. Nordberg 1925, s ; Törnroos 1928, s SLS 732, s , man, födelseår okänt, Houtskär. 69 SLS 732, s , man, födelseår okänt, Nagu. 70 SLS 792, s Troligen avses med tröja här ett sytt överplagg av stadigt ylletyg, inte ett stickat. 71 Blomqvist & Jaatinen 1977, s KIVÅ M

15 4.1. Brudryan och andra ryor Ryorna var praktiskt taget den enda formen av konstvävnader 73 och man vävde dem främst då det fanns en dotter i gården som behövde hemgift 74 Att just ryorna kunde vävas mer konstnärliga berodde säkert både på att det är möjligt att relativt enkelt variera hur man knyter in nockorna och att de som en del av hemgiften i många fall var mer än bara bruksföremål. En kvinna född 1909 i Vårdö berättar att hennes mors brudrya var det vackraste som fanns i barndomshemmet. Hon upplevde inte att den användes förrän då hon själv som brud stod på den under vigseln 75. Förutom att ryorna användes som vigselryor kunde de också fungera som täcke i den symboliskt viktiga brudsängen 76 och dessutom hade de en uppgift både som sängkläder för fint främmande 77 och som vintertäcken. 78 En informant skriver att alla döttrar som fanns i hemmet skulle ha sin rya 79, en annan att flickor som gifte sig till en bondgård så måste hava 1 eller 2 ryår 80. Idealet verkar ha varit att en flicka skulle ha både en dubbel och en enkel rya, 81 men det kunde hända att det var ändast unga flickor från förmögnare hem som fick en dubbelryå till sin brudutstyrsel. 82 Hjördis Dahl nämner att de enkla skärgårdsryorna också kunde vävas till brudryor 83 och en man från Kumlinge, född 1894, skriver att hans mors brudrya var en enkel rya. 84 En tredje typ av rya, lappryan, som hade gamla tyglappar som nock, nämns också av ett par informanter 85 och betraktas då som den allra enklaste formen av rya. Det förekom enligt informanterna både att ryorna vävdes hemma av gårdens folk 86 och att en rysätterska kom på hembesök 87 eller att ryorna vävdes hos henne. Enligt Hjördis Dahl vävdes skärgårdssryorna troligen inte av särskilda yrkesväverskor, utan i varje hem likväl som andra hemtextilier. Mot slutet av 1800-talet blev emellertid s.k. grannryor eller rosryor, en typ av dubbla prydnadsryor med stora blommor i lysande färger, moderna och det var då som man i större utsträckning slutade att väva ryor i två våder (delar) och började anlita yrkesväverskor (som hade bredare vävstolar) för arbetet. 88 Flera 73 Dahl 1987, s KIVÅ M KIVÅ M KIVÅ M KIVÅ M KIVÅ M 2490, M 2559; SLS 732, s , s , s , s , och s KIVÅ M SLS 732, s KIVÅ M KIVÅ M Dahl 1981, s KIVÅ M KIVÅ M 2559; SLS 732, s KIVÅ M 2490, M 2491, M 2510, M 2511, M 2513, M 2517, M KIVÅ M 2514, M Dahl 1980, s.13 och s

16 av de informanter som nämner att ryorna vävdes hemma nämner också att dubbelryor var ovanliga, t.o.m. okända för dem, 89 eller att ryorna vävdes i två våder Högsängarnas sänguppsättningar Förutom de redan tidigare nämnda ryorna och kläder som skulle räcka långt fram i livet intog också (andra) textilier en central plats i brudens hemgift under den tid som behandlas. Enligt en kvinna född 1915 var hemgiften viktig ännu en bit in på 1900-talet: I min barndom talades det om hur många sängar kläder en brud medförde på flyttlasset. Ett bolster, ett täcke och två-tre dynor var en säng kläder. 91 En brudbod, d.v.s. allt en flicka samlat åt sig som hemgift bestod av så många sängar kläder det fanns tid och råd med att anskaffa. En säng kläder bestod av: 1 bolster, 2 dynor, 2 lakan, 2 örngottsvar, 1 täcke, fäll eller rya. Hade bruden t.ex. 6 sängar kläder hade hon då vanligen fyra täcken, 1 rya och 1 fäll. Allt var hemmagjort frånsett något bommullsgarn som köptes till ränning för en del vävnader 92 En del informanter nämner att man hade så mycket som 12 sänguppsättningar och att dessutom t.ex. handdukar av linne och borddukar kunde ingå. Ofta sägs att ingenting, eller i det närmaste ingenting, av utrustningen köptes. 93 Man kan anta att en säng i dessa fall betyder en väggfast högsäng. Helgdagsfina klädda högsängar med sparlakan (kallades även förhängen eller sängtäcken) blev enligt Hjördis Dahl allmänna i södra Finland först långt in på 1800-talet och i t.ex. Brändö, Iniö och delar av Houtskär hann de inte ens bli allmänna innan högsängarna redan börjat bli omoderna under 1800-talets senare hälft. 94 Vissa informanter nämner att det inte förekom sparlakan, 95 andra kommenterar dem inte alls, men att sparlakan förekom bekräftas ändå av flera informanter. 96 Vanligt verkar ha varit att byta mönster då sparlakanen av någon anledning byttes, snarare än att hålla sig till någon traditionell typ av förhängen. 89 KIVÅ M 2491, M 2513, M KIVÅ M KIVÅ M SLS 732, s SLS 732, s Dahl 1987, s , s. 66, s och s KIVÅ M KIVÅ M 1915, M 1919, M 1923, M 2024, M 4361, M 4410, M 4420; SLS 732, s , och s

17 På de tre fotografierna av högsängar (se bilaga II) syns sparlakan av tre olika typer. Två av sängarna har också handkläden (kallades även långhanddukar eller prydnadshanddukar). Handklädena, som främst verkar ha varit en helgdekoration, var långa och smala, enligt informanterna ca 40 cm breda 97 och de var vanligen utsmyckade med spetsar eller broderier. Högsängen från Houtskär är också tydligt finbäddad med spetsprydda överlakan och kuddar. En både dekorativ och praktisk funktion i sängarna hade t.ex. granna täcken och ryor eller fällar. I skärgården hade man ofta rötofs (tofsen av vass) och fjäder som underlag och därför blev bolstervar också allmänna tidigt, då sådan fyllning inte såsom halm går att ha lös i sängarna med bara ett tyg över. 98 Man hade också i högre grad än på annat håll vepor (yllelakan) och använde dem mer än linnelakan långt fram i tiden. 99 Ofta verkar man ha haft vepor och ryor om vintern och tunnare täcken samt ev. lakan om sommaren. 100 Hördis Dahl nämner täcken som en statussymbol framför andra i hemgiften, men åtminstone i de svar jag gått igenom förefaller ryorna ha en mer framträdande roll ännu en bit in på 1900-talet. Sparlakanen var ett exempel på textilier som rent praktiskt kunde utestänga köld och drag och ge de sovande möjlighet till ett visst mått av avskildhet, men som med tiden blev främst prydnadsoch statusföremål. 101 Högsängarna kunde bli rena textilutställningar där det var viktigt att ordna så att spetsar, överlakan och utsmyckningar hos uppvisningssängkläderna syntes. Överlakan, spetsprydda kuddar, finare ryor och liknande var då något som främst var för att se på och som inte var till för hemfolk utan endast för fint främmande att sova i Textilierna som en del av inredningen Omkring sekelskiftet 1900 började också andra inredningstextilier än högsängarnas bädduppsättningar att bli vanligare. Småningom började man t.ex. ha handvävda vita dukar av handspunnet lingarn vid speciella tillfällen 103 och också trasmattor blev en del av inredningen. Vanligt verkar ha varit att mattorna, åtminstone i vissa gårdar, kom i bruk redan i slutet av 1800-talet, men till att börja med var i användning till helger eller om sommaren 97 KIVÅ M 1923, M Dahl 1987, s Dahl 1987, s KIVÅ M 4351, M 4355, M 4401; SLS 732 s , s , s Dahl 198, s KIVÅ M 2514, KIVÅ M SLS 916. Ifall dessa dukar användes i storstugan eller enbart i finrum nämns inte. 16

18 och först senare förekom till vardags och i alla hem. 104 Många informanter uppger att det som användes som skydd för golvet var delar av gamla nät eller bastmattor av mjölsäckar 105, trasmattorna var då antagligen snarare att betrakta som prydnader. Gardinerna är i många fall ungefär samtida med trasmattorna. Först kom gardinerna till anderstugan och kanske till någon kammare, sedan kom de i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet, 106 i vissa fall dock så sent som fr.o.m.1920-talet, 107 i användning också i storstugan. Många av informanterna uppger att de först haft s.k. halvgardiner (gardiner som täckt den övre fönsterhalvan) av lärft i storstugan. På många ställen hade man också jalusier, en typ av gardiner som kunde dras för den nedre delen av fönstren under natten Textilierna och högtiderna Att ändra just användningen av textilier tycks länge ha varit ett sätt att åstadkomma högtidsstämning. Ofta var nog målet närmast att få det lite ljusare, lite renare och lite mer väldoftande. Att klä upp stugan med textilier av olika slag gav också tillfälle att visa hur skickliga hantverkare husets kvinnor var och hur välmående gården var. 109 När trasmattorna var ett nytt fenomen togs de fram speciellt till jul och midsommar 110 och man tog också senare om möjligt fram bättre och vackrare mattor till festliga tillfällen såsom barndop, bröllop och läsförhör. 111 En kvinna från Kökar född 1900 berättar för sin del att alla skulle ha nya kläder vid jultiden: Drengarna skulle ha nya kler. Pigårna skulle ha län(linne?)klenning och ny stubbkjol. Hemfålkke måsta få nytt, karan rutåga bussaroner, barnen nya klenningar, endast matmor hade så många ungdomsklenningar så de skulle recka inpå ålderdomin. 112 I många fall fick högsängarna stå finare uppbäddade under hela sommarhalvåret, då det var möjligt för hushållets medlemmar att sova annanstans än i storstugan och det mesta av arbetet också kunde utföras på annat håll. 113 I de flesta fall verkar man också ha bäddat högsängarna annorlunda till alla helger 114 så att sparlakanen var lite mindre fördragna än till vardags och också handkläden togs fram. 104 KIVÅ M 1915, M 1919, M KIVÅ M 1914; SLS 732, s och s KIVÅ M KIVÅ M 1915, M KIVÅ M 1916, M 1919, M Kostet & Puhakka 2001, s KIVÅ M 1915, M KIVÅ M SLS 750, s SLS 732, s , och s KIVÅ M 4351, M

19 En sed som levde kvar till tiden omkring år 1900, i vissa fall t.o.m. ännu längre och verkar ha kommit ur bruk då man inte längre hade mörka nerrökta stockväggar i stugorna, var att klä upp stugan, ha klätt i tak, med lakan, granna dukar och olika speciella föremål vid högtidliga tillfällen. Julklädet skulle enligt en informant fästas i taket ovanför matbordet 115, medan man vid bröllop klädde hela taket med lakan och granna dukar. 116 En informant från Kökar beskriver det så här: Beroende på utrymmet så spändes ett eller två vita bomullslakan från mellantaket ned mot långbänkarna i bordsknuten och ett i taket, kant i kant med vägglakanden. Under tak nålades en eller flera granna silkesdukar med långa nedhängande fransar vanligen diagonalt mot lakanet. Under duken och kring lakanens kanter hängdes mycket vackra julprydnader inköpta i Stockholm eller Rävel 117 för detta ändamål samt hemlagade rosetter och andra prydnader av vackert färgade fågelfjädrar och band. Vägglakanden pryddes med samma dekor. 118 Enligt denna informnat var det just denna dekoration som skapade julstämningen. En annan informant nämner att det var viktigt att alla i huset skulle äta sin julmat under vitt och enligt henne sades det också att det alltid funnits vitt på sängarna i hennes hemtrakt, också om hemmet varit fattigt. De långborddukar av lin eller blår som kunde användas då det dracks kaffe på läsförhör, barndop, bröllop och under julhelgen var enligt henne också vita. 119 Om man jämför med en annan informant som skrev att man måste ha färgade örngott åt drängarna eftersom det förekom de inte tvättade sig så ofta 120 tycker jag man får en bild av vad det vita kunde stå för. 6. Nyheter och kontinuitet En stor del av brukstextilierna var kläder och om dem berättas, att det som var nytt i allmänhet användes till helgdags- eller söndagskläder, medan det som blivit gammalt och slitet kunde tas i bruk till vardags. En informant skriver om kvinnorna på sin hemö Kökar, att de 115 KIVÅ M KIVÅ M Tallinn 118 KIVÅ M 2512, man född KIVÅ M 1919, M 1923, M 2517 och SLS 732, s KIVÅ M

20 som gifte sig med fiskare som ej hade någon jord fick nöta och vända på sina ungdomskläder. Långa flickkjolar kortades av och vändes opp som ner så länge de höll ihop. 121 Hon berättar också att kvinnorna på vardagar då de gick ut i dåligt före kunde hala opp ytterkjolen över axlarna och då tävlades det om att ha de vackraste underkjolarna. 122 Som motvikt fanns också finkläderna, av vilka somliga kunde bäras hela livet vid högtidliga tillfällen och till och med ärvas i flera generationer. I 20-års åldern var det vanligt att flickor fick en egen ny svart klänning av sina föräldrar, som de sedan användes endast till brudklänning, som kyrkklänning och vid begravningar. Den sparades hela livet igenom, för att sen bliva jordkläder då Döden kom. 123 Att ha kläder för alla tillfällen gav säkert också status, eftersom det inte alls var självklart: Folk lånade kläder, om det var en begravning eller dylikt så gick man till granne eller släckting och lånade. 124 Textilier eller andra föremål användes naturligtvis tills de verkligen tog slut, lappades, lagades och återanvändes eller användes på nya sätt p.g.a. värdet hos råvaran. Men en annan orsak var säkert att man hade en annan känsla för föremålen då de var handgjorda och man var medveten om det arbete som låg bakom. 125 Informanten ovan berättar också att Kökars kvinnor har haft för vana av gammalt att spara sina ungdomsklänningar hela livet. Så och sina silkesdukar som de fått som unga. 126 Dukarna var då ofta fästmansgåvor och kunde ha ett stort symbolvärde, kanske det rentav vägde tyngre än den påtvingade kontinuiteten. Trasmattorna är ett välkänt exempel på återanvändning. Förutom att basmaterialet är gammalt tyg kunde man i skärgården också använda gamla slitna fiskebragder och säckar som inslag. 127 En informant berättar också att en nottrasa, d.v.s. delar från en gammal abborrnot, kunde bredas över halmen underst i sängen. 128 Mer eller mindre återanvänt material, t.ex. äfsingar (korta trådändor som blev över då man vävt slut en väv) knöts enligt en informant ihop och tvinnades med ny ull för att sedan vävas till vardags filtar och en annan informant nämner att också stickylle, upprispat garn som 121 SLS 792, s , kvinna född 1900 Kökar. SLS 792, s SLS 792, s SLS 792, s , kvinna född Korhonen 1999, s SLS 792, s KIVÅ M 1915; SLS 732, s SLS 732, s

KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET

KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET Akvarellkurs: 1) Back to the future (grundläggande akvarell) 2) Back to the future - Texture (textur i akvarell) Kursdeltagarna lär sig 1) grundläggande akvarelltekniker:

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

Gardinguide. Frågorna kan vara många... Innehållsförteckning

Gardinguide. Frågorna kan vara många... Innehållsförteckning Gardinguide Frågorna kan vara många... Innehållsförteckning Antal längder...sida 3 Bottensöm...sida 6 Bredd...sida 7 Breddrapport...sida 7 Dra för...sida 2 Gardinluft...sida 2 Gardinstång...sida 5 Hissgardin...sida

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

FRÅN SKÖRDEFEST TILL JULOTTA PÅ 60 SIDOR

FRÅN SKÖRDEFEST TILL JULOTTA PÅ 60 SIDOR Hållbara trender höst och vinter 2011 FRÅN SKÖRDEFEST TILL JULOTTA PÅ 60 SIDOR På Stora Holms Säteri har vi alltid levt nära naturen. Nu för tiden består jordbruket mest av nypotatis, morötter, krusbär

Läs mer

Toarp säteri är en herrgård med anor från fjortonhundratalet. Gården är

Toarp säteri är en herrgård med anor från fjortonhundratalet. Gården är toarppläden Ull har använts till klädesplagg och textilier sedan urminnes tider och fåret är ett av människans första tamdjur. Under tusentals år har fåravelsarbetet bla varit inriktat på att få fram ull

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

ATT BRODERA PÅ FÄRDIGA PLAGG. Korsstygn

ATT BRODERA PÅ FÄRDIGA PLAGG. Korsstygn 8 ATT BRODERA PÅ FÄRDIGA PLAGG Korsstygn När man broderar korsstygn på ett färdigt plagg använder man stramalj, en väv, vilken man tråcklar fast ovanpå plagget och syr igenom. Det är lätt eftersom du syr

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Rofyllt på Höjden HEMMA HOS MY HOME I HÖST 2014

Rofyllt på Höjden HEMMA HOS MY HOME I HÖST 2014 Rofyllt på Höjden Att köpa ett hus från 1940-talet och försöka hinna med att såväl renovera som inreda med två små barn är inte det lättaste. Bekvämt ska blandas med funktionellt och så gärna lite snygg

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

uppvärmt cityläge Anna och Olof bytte ett vitt, nybyggt hem i Göteborg mot ombonat 1800-tal i Stockholms city.

uppvärmt cityläge Anna och Olof bytte ett vitt, nybyggt hem i Göteborg mot ombonat 1800-tal i Stockholms city. De beigegrå väggarna värmer upp och håller samman inredningen. Soffan är från Mio och kuddarna från Day home. På hyllan bakom står lampor och skalbaggefat från John Derian decoupage/k & co. Ljusstake,

Läs mer

Protestskynke av en julduk. Foto: Ramón Maldonado, 2008, SSM.

Protestskynke av en julduk. Foto: Ramón Maldonado, 2008, SSM. visa rött! Protestskynke av en julduk. Foto: Ramón Maldonado, 2008, SSM. Odenplan rödfärgades. Hundratals röda tyger vajade från fönstren och tävlade med höstlöven i de stora trädkronorna på torget. Från

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Sagor och fantasy. Ett projekt för åk 7

Sagor och fantasy. Ett projekt för åk 7 Sagor och fantasy Ett projekt för åk 7 Namn: Förälders underskrift: Vad ska vi arbeta med? Under de kommande veckorna ska vi arbeta med sagor och fantasy. Sagor är en traditionell typ av berättelser och

Läs mer

Färg. Nu ser vi fram emot ett nytt spännande slöjdår häng med! 2014 växte Slöjdlexikon med följande: Vattenslöslig textilfärg/ Färga i burk

Färg. Nu ser vi fram emot ett nytt spännande slöjdår häng med! 2014 växte Slöjdlexikon med följande: Vattenslöslig textilfärg/ Färga i burk Det har hänt mycket i Slöjdlexikon under 2014! Vi har fått ett stort material om Knyppling, med både lexikon och beskrivningar. I Färg har flera nya beskrivningar fyllts på och gjort att vi ändrade på

Läs mer

Den ryska befolkningen och den ryskortodoxa kyrkan hade å sin sida påverkat letterna att äta den speciella påskkakan, pashan.

Den ryska befolkningen och den ryskortodoxa kyrkan hade å sin sida påverkat letterna att äta den speciella påskkakan, pashan. Påsk Letter firar påsk i Sverige 1945 Några veckor före påsk vajade plötsligt alla marknadsplatser av fastlagsris som var prytt med fjädrar i de grannaste färger. Vilken färgkaskad i den kalla förvåren!

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

AUGUSTI 2014. Ateljé Margaretha - Box 923-501 10 Borås Tel. 033-16 99 50 Fax: 033-16 99 51 www.margaretha.se E-mail: kundtjanst@margaretha.

AUGUSTI 2014. Ateljé Margaretha - Box 923-501 10 Borås Tel. 033-16 99 50 Fax: 033-16 99 51 www.margaretha.se E-mail: kundtjanst@margaretha. AUGUSTI 2014 Ateljé Margaretha - Box 923-501 10 Borås Tel. 033-16 99 50 Fax: 033-16 99 51 www.margaretha.se E-mail: kundtjanst@margaretha.se Bästa Klubbmedlem! Här kommer ännu en folder med härliga broderier

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Omklädningsrum. Onsdag den 14 april 2010 Nu anser vi att det är färdigt!!!!!

Omklädningsrum. Onsdag den 14 april 2010 Nu anser vi att det är färdigt!!!!! Omklädningsrum Onsdag den 14 april 2010 Nu anser vi att det är färdigt!!!!! Som ni alla vet som har hus och liknande finns det alltid en list eller skruv som fattas så även här. Är det någon som inte ser

Läs mer

En introduktion till WeavePoint 7 demo version. Att använda ett vävprogram

En introduktion till WeavePoint 7 demo version. Att använda ett vävprogram En introduktion till WeavePoint 7 demo version Demoversionen är det fullständiga WeavePoint med undantag för att det inte går att spara egna mönster. Det går att testa olika sätt att skriva ut de exempel

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

Hållbara trender höst och jul 2013

Hållbara trender höst och jul 2013 Hållbara trender höst och jul 2013 NU LÄNGTAR VI IN I VÄRMEN IGEN I takt med att löven på träden så smått skiftar färg och temperaturen utomhus faller börjar vi längta in i värmen igen. På Stora Holm är

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

KONSULTEN PÅ LANDET Inredning konsthantverk - antikt - lantligt vintage - återbruk m.m. -

KONSULTEN PÅ LANDET Inredning konsthantverk - antikt - lantligt vintage - återbruk m.m. - 1 Julen 2014 Idéer och inspiration KONSULTEN PÅ LANDET Inredning konsthantverk - antikt - lantligt vintage - återbruk m.m. - Julkort tillverkade av egentillverkat handgjort papper från Annas Idéer Vackra

Läs mer

Materialkatalog. Medelpads Hemslöjd. Östbergsgården

Materialkatalog. Medelpads Hemslöjd. Östbergsgården + Materialkatalog Medelpads Hemslöjd 2010 1909 2010 Östbergsgården Innehåll Dräkt, hel färdigsydd. Dräkt, materialsatser. Broderier. Materialsatser till dukar, bonader, kuddar och väskor. Vävda dukar.

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Gulzat Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett litet

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR Ett nytt skräddarsytt hus med charmen hos ett gammalt. Det var Ann-Sofie och Johan Lyckows önskemål när familjen växte. När de gick på visningar föll valet snabbt på Trivselhus.

Läs mer

Adria Action. av Markus Vesala

Adria Action. av Markus Vesala Adria Action av Markus Vesala Vi kan lika gärna börja med stjärnan på mässan med det samma. Iallafall den Stora stjärnan i mina ögon. Även om storleken är liten. En frisk nyhet, med många smarta ideer

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

HUR ANVÄNDS VAX? TRÅDEN DRAS ÖVER VAXET TVÅ TRE GÅNGER. OM VAXET ÄR MYCKET HÅRT KAN DU SEDAN DRA - 32 - - 17 -

HUR ANVÄNDS VAX? TRÅDEN DRAS ÖVER VAXET TVÅ TRE GÅNGER. OM VAXET ÄR MYCKET HÅRT KAN DU SEDAN DRA - 32 - - 17 - STYGN SOM MÖJLIGT DÄR DE KAN SYNAS FRÅN RÄTAN. MEDAN DE ANDRA STYGNEN SOM LÄGGS PRECIS I FÅLLENS VECK GÖRS LÄNGRE, ALLTEFTER TYGSORT. KORSAD FÅLLSÖM HUR ANVÄNDS VAX? OBSERVERA ATT DU SYR SÖMMEN FRÅN DIG

Läs mer

Happy Valentine s day

Happy Valentine s day SC-0014 Happy Valentine s day Let love bloom! Snart är det Alla Hjärtans Dag! Passa på att skicka ett kort eller ge bort en liten gåva till dina nära och kära! Av materialet du fått kan du bland annat

Läs mer

Klädekonomi och klädkultur

Klädekonomi och klädkultur Marie Ulväng Klädekonomi och klädkultur Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll Förord 9 1. Inledning 11 Både nyttighetsvara och lyxvara 12 Ekonomiskt värde - ettfaktiskt

Läs mer

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

FORMGIVARE. Anette Eriksson är en erfaren och nyskapande formgivare med världsomspännande framgång och erkännande.

FORMGIVARE. Anette Eriksson är en erfaren och nyskapande formgivare med världsomspännande framgång och erkännande. FORMGIVARE Anette Eriksson är en erfaren och nyskapande formgivare med världsomspännande framgång och erkännande. Bertil Vallien är Sveriges mest berömde glaskonstnär och formgivare, mångfal digt prisbelönt

Läs mer

Hissgardiner Enkelhet, rena linjer och små detaljer

Hissgardiner Enkelhet, rena linjer och små detaljer Hissgardiner Enkelhet, rena linjer och små detaljer Det enkla är alltid det vackra Hissgardiner kan uttrycka enkelhet och rena, raka linjer men också skapa en spännande kontrast med olika mönster och strukturer.

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Kläderna. Kläderna är ett uttryck för deras tro och enkla tillvaro.

Kläderna. Kläderna är ett uttryck för deras tro och enkla tillvaro. Amish Kort fakta: Amish är en kristen grupp med drygt 227 000 personer. Bor främst i Pennsylvania, Ohio, Indiana i USA, och delar av Kanada. Dom blev förföljda förut i Europa så dom emigrerade till USA

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

INNEHÅLL SE DITT HUS MED NYA ÖGON 4 VITA HUS 14 RÖDA HUS 16 BLÅ HUS 18 GULA HUS 20 BRUNA HUS 24 SVARTA HUS 28 BEIGE HUS 30 MARKISFAKTA

INNEHÅLL SE DITT HUS MED NYA ÖGON 4 VITA HUS 14 RÖDA HUS 16 BLÅ HUS 18 GULA HUS 20 BRUNA HUS 24 SVARTA HUS 28 BEIGE HUS 30 MARKISFAKTA INSPIRATION SE DITT HUS MED NYA ÖGON Det finns så många fördelar med markiser. Ett solskydd som ger bättre inomhusklimat, skonar dina möbler och gör så att du slipper sitta och kisa i ditt eget hem. Fönstermarkisen

Läs mer

Konserveringsrapport Datum: 2011-01-03 Konservator: Susanna Högberg och Britt-Marie Mattsson

Konserveringsrapport Datum: 2011-01-03 Konservator: Susanna Högberg och Britt-Marie Mattsson Konserveringsrapport Datum: 2011-01-03 Konservator: Susanna Högberg och Britt-Marie Mattsson 10 stycken Japanska textilprover på kartongark, med enstaka limrester. Märkning/Inventarienummer: Acc-nr: OM-1968-0070.

Läs mer

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR

LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR LEKTION 1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera och

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det.

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Av: Stina Kallin Räcket till verandan i okantad panel. Diskuterat frma hur

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

GENOM HENNES ÖGON. Spelet utgår ifrån: Torget

GENOM HENNES ÖGON. Spelet utgår ifrån: Torget GENOM HENNES ÖGON I detta spel möter du spöket av en ung kvinna som tar dig på en vandring genom de äldre delarna av Staffanstorp. Spelet utgår ifrån: Torget Spelet är skapat tillsammans med Hembygdsföreningen.

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Eric Kuster. Inredarnas. inredarnas hemligheter

Eric Kuster. Inredarnas. inredarnas hemligheter Inredarnas Hemligheter Eric Kuster Den nederländske inredningsdesignern Eric Kuster har skapat sin egen nisch genom myntandet av begreppet metropolitan luxury storstadslyx. Hans fingertoppskänsla för denna

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

Våra ekologiska sängkläder omfattar täcken, kuddar och bäddmadrasser i rena naturfibrer ull, silke, bomull och hirsagnar för baby, barn och vuxen.

Våra ekologiska sängkläder omfattar täcken, kuddar och bäddmadrasser i rena naturfibrer ull, silke, bomull och hirsagnar för baby, barn och vuxen. 44 SÄNGKLÄDER Våra ekologiska sängkläder omfattar täcken, kuddar och bäddmadrasser i rena naturfibrer ull, silke, bomull och hirsagnar för baby, barn och vuxen. En god sömn gör livet så mycket lättare.

Läs mer

En lässtol i Upplandsmuseets samling

En lässtol i Upplandsmuseets samling En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Hemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011

Hemkunskap Anki Demred och Martin Ekholm 2011 Hemkunskap Tvätt 1. Det finns olika tvättsymboler på klädernas tvättlappar. Rita de olika symbolerna och berätta med egna ord vad de betyder. Du ska med symboler från de tre kategorierna: Tvätt Tork Stryk.

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014

KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014 KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014 Utöver våra populära traditionella kurser kan vi i år erbjuda: KNYPPLADE BILDER tema I VATTEN - PÅ MARKEN - I LUFTEN KNYPPLA MED METALLTRÅD SYDD OCH BRODERAD SPETS KURS I

Läs mer

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting Här kan du nå oss! Vårdpersonal......... 0671-202 18 Enhetschef Verksamhets- och personalansvarig... 0671-71 66 02 Distriktssköterska/sjuksköterska... 0671-71 66 07 Frågor angående avgifter och faktura:

Läs mer

Dagens Sverige byggdes igår

Dagens Sverige byggdes igår SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Dagens Sverige byggdes igår Studiematerial för sfi-grupper Våren 2012 Innehåll Att förstå utan språk...1 Skansen och läroplanen...2 Praktiska tips till läraren...2 Arbetsmaterialet...3

Läs mer

Inspirationstextilier, för Ekelunds Linneväveriet i Horred, hämtade ur Skansens Klädkammares samlingar. Presenterade på FORMEX 2011

Inspirationstextilier, för Ekelunds Linneväveriet i Horred, hämtade ur Skansens Klädkammares samlingar. Presenterade på FORMEX 2011 1 (9) Hängkläde från Halland Foto: Marie Andersson Inspirationstextilier, för Ekelunds Linneväveriet i Horred, hämtade ur Skansens Klädkammares samlingar. Presenterade på FORMEX 2011 Traditionen att smycka

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

FOLKLIVSARKIVET, LUND LUF 168 FÖDELSDAGEN

FOLKLIVSARKIVET, LUND LUF 168 FÖDELSDAGEN FOLKLIVSARKIVET, LUND LUF 168 FÖDELSDAGEN Denna frågelista handlar om födelsedagar både förr och nu. Vi hoppas att genom den få in material som kan belysa tradition och förändring både vad beträffar födelsedagens

Läs mer

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Fräcka ramar och söta små askar!

Fräcka ramar och söta små askar! SK-0062 Spara dina små saker i en liten ask! Kanske har du små saker som du vill förvara på ett speciellt ställe utan att de kommer bort? Den här gången får du göra egna fina askar som kan dekoreras och

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som

Läs mer

Skötselråd Ta hand om din säng med hjälp av de här enkla råden, så kommer din säng att ta väl hand om dig.

Skötselråd Ta hand om din säng med hjälp av de här enkla råden, så kommer din säng att ta väl hand om dig. Skötselråd Ta hand om din säng med hjälp av de här enkla råden, så kommer din säng att ta väl hand om dig. Välkommen till Hästens värld. Njutningen att få sova i din drömsäng resten av livet börjar här.

Läs mer

Våren 2010. Storlek 42-52

Våren 2010. Storlek 42-52 Våren 2010 Storlek 42-52 Se alla möjligheter Ett stort program som bygger på massor av möjligheter att variera sin garderob med enkla medel. Tunikor och lediga jackor i asymetriska skärningar som matchas

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Vårt älskade hem. julstök 2012. Inspiration och glädje till hemmets alla rum. mogihome.se. christmas. eat, drink, relax and share your happiness

Vårt älskade hem. julstök 2012. Inspiration och glädje till hemmets alla rum. mogihome.se. christmas. eat, drink, relax and share your happiness julstök 2012 Vårt älskade hem Inspiration och glädje till hemmets alla rum mogihome.se have a superfun christmas eat, drink, relax and share your happiness massor av juliga öljettlängder och kappor kuddar,

Läs mer

Vävresa till Kenya. Välkommen till en spännande resa genom vävarlandet Kenya.

Vävresa till Kenya. Välkommen till en spännande resa genom vävarlandet Kenya. Vävresa till Kenya 3-18 mars 2015 Välkommen till en spännande resa genom vävarlandet Kenya. Vi skickar dig förslag på flygavgångar som du själv betalar. Biljetten kommer att ligga på runt 5000 kr ToR till

Läs mer