Textilier och textilarbete i storstugan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Textilier och textilarbete i storstugan"

Transkript

1 Textilier och textilarbete i storstugan i den åländska och väståboländska skärgården ca Kvinna som spinner på spinnrock, Galtby Korpo, 1930 S-Ft Maria Ekqvist Kandidatavhandling i nordisk etnologi Humanistiska fakulteten, ÅA 2006

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Ämnesval och avgränsningar Teorier och frågeställningar Genomförande och metoder Frågelistorna Andra källor Definitioner och centrala begrepp 6 3. Storstugan och textilarbetet Självförsörjningen och arbetsåret Arbete och gemenskap 9 4. Textilierna som lön, hemgift och arv Brudryan och andra ryor Högsängarnas sänguppsättningar Textilierna som en del av inredningen Textilierna och högtiderna Nyheter och kontinuitet Skaffa mönster och väva efter gammalt Ryornas mönster Färdigköpta textilier Textiliernas olika roller Avslutning 24 Källförteckning Bilagor I. karta över det undersökta området II. Fotografier av högsängar III. Använda frågelistor Förkortningar KIVÅ kulturhistoriska institutionen vid Åbo Akademi (etnologiska arkivet) S-Ft Svensk-Finlands textilarkiv (tidigare Marthas textilarkiv) SKS Suomen kirjallisuuden seura SLS Svenska Litteratur Sällskapet, Folkkultursarkivet ÅLM Åbo landskapsmuseum 1

3 1. Inledning I den här uppsatsen kommer jag att behandla tillverkning och användning av textiler i den åländska och åboländska skärgården. Området brukar också med ett gamansamt namn kallas för Skärgårdshavet, en benämning som tydligare visar att området traditionellt utgjort en helhet där havet förenat och vattenvägarna gett goda möjligheter att färdas. Skärgårdsborna gjorde handels- och marknadsresor till Helsingfors, Åbo, Stockholm och Reval (Tallinn) både vår och höst för att sälja egna varor, ofta fisk och sälprodukter och kött från boskapen och köpa t.ex. mjöl och salt. Ofta hade man säkert också möjlighet att se på och kanske köpa kläder eller tyger. 1 Villkoren inom området var också ganska lika så tillvida att fisket vanligen var huvudnäring (framförallt i ytterskärgården) och att det i stor utstråckning rådde naturahushållning. Det var vanligt att hushållens utkomst var baserad på en kombination av många olika näringar, och man kan hitta uppgifter om textilarbete som en del av självhushållningen ännu i början av 1900-talet. 2 Ett särdrag var att ullen hade en dominerande roll, kanske för att linodling i många fall inte förekom ute i skärgården utan man köpte lin. Att ullen kan ta åt sig mycket fukt utan att kännas våt och kall gör den också överlägsen i skärgårdens klimat, 3 och man kan använda textilanvändningen och tillverkningen som exempel på hur olika förutsättningar leder till att traditioner utvecklas olika. Skärgårdshavet utgör också något av ett reliktområde, där t.ex. en speciell form av bruksrya har levt kvar mycket länge. 4 Att min egen släkt kommer från den åboländska skärgården har säkert också bidragit till att jag upplevt det som viktigt att skriva om just Skärgårdshavet. 2. Ämnesval och avgränsningar Jag fokuserar på textiliernas och textilarbetets roll i storstugan omkring sekelskiftet Genom att textilierna främst utgjort ett kvinnoområde kommer den här uppsatsen också att få ett kvinnoperspektiv. 1 Ahlbäck 1955, s.279, s och s Nerdrum, 1998, s. 9 och s Dahl 1987, s. 301, jfr. även Korhonen 1999, s Dahl 1980, s. 13, jfr. också Nerdrum 1998, s

4 Mina huvudkällor har varit svar på frågelistor och jag har valt att behandla svar från den åländska skärgården (Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga, Vårdö) och från den väståboländska skärgården (främst Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu). Jag har valt att tidsmässigt begränsa mig till perioden Den bakre tidsgränsen är då satt ungefär så långt bakåt man kunnat nå med frågelistor på 1960-talet, medan 1920-talet som främre gräns är vald eftersom man av flera skäl kan säga att den traditionella självhushållningen inom textilområdet därefter upphör och traditionerna kring den allt mer försvinner. 5 Storstugan var vid denna tid hemmets centrum under den del av året då de flesta textilarbeten utfördes och också det rum där traditioner bevarades längst, varför man i frågebreven koncentrerat frågorna väldigt mycket kring just detta rum Teorier och frågeställningar Jag antar att man under den undersökta tiden hade ett annat förhållande till föremål, i detta fall textila produkter, än vad som är vanligt idag och jag försöker hitta svar på vad textilierna betydde både som praktiska bruksföremål och som skapare och förmedlare av status, en känsla av helg m.m. Det att hemmet var en arbetsplats och att man omgavs av föremål som man själv eller andra i omgivningen konkret hade arbetat med att tillverka påverkade säkert förhållandet till hemmet och dess föremål. 7 Textilierna kunde också bestämma kvinnans och gårdens (hemmets) status, bl.a. via sin roll i hemgiften och jag antar att detta hade betydelse för hur man förhöll sig till textilarbetet och därmed kvinnoarbetet. Jag antar också att förhållandena i skärgården (klimatet, fisket som en mycket viktig näring m.m.) hade betydelse för att området utvecklade särdrag också inom textilområdet. 2.2 Genomförande och metoder Eftersom det inte längre är möjligt att få tag på informanter som deltagit i arbetet i hemmen under den tid uppsatsen behandlar har jag inte själv samlat nytt material för denna uppsats utan enbart använt mig av äldre uppteckningar i arkiven. Mina huvudsakliga källor i den här uppsatsen har varit svar på åtta olika frågelistor från åren 1953 till Att jag använt svar från många olika listor och att t.o.m. så grundläggande kontextuppgifter som informanternas ålder i många fall saknas betyder också att det varit svårt att jämföra svaren sinsemellan. De 5 Jfr.Vidjeskog 1992, s.7. 6 Kroneld 1991, s Jfr. t.ex. Korhonen 1999, s

5 som gjort upp frågelistorna har naturligtvis inte alls alltid koncentrerat sig på de frågor jag helst skulle vilja behandla och synen på vad som är centralt inom etnologisk (föremåls)forskning har också hunnit förändras. Informanterna har i svaren främst räknat upp föremål, men inte tillfrågats om hur vanligt något var eller om det sågs som viktigt. Ofta har de som besvarat frågelistorna varit noga med att nämna det de ansåg som speciellt, men nöjt sig med att skriva sängen bäddades som vanligt 8 och liknande. P.g.a. svårigheterna med att jämföra olika delar av materialet har jag mest satsat på att försöka teckna en bild av det aktuella skärgårdsområdet som helhet. Förändring över tid, som informanterna ofta ger exempel på, kommer också att komma fram till en del Frågelistorna Den främsta källan till hur utrymmet i storstugan utnyttjades har för mig varit frågelista KIVÅ 21, Den åländska storstugans inredning, från För de åboländska socknarnas del har jag försökt jämföra med material från frågelista KIVÅ 45, Sängar, sovplatser och sovvanor, som sändes ut Materialet i den listan behandlar till stor del en senare tid än den här undersökningen och är också betydligt mindre koncentrerat på storstugan som helhet. Det har också i övrigt varit lättare att hitta undersökningar om det åländska området än om det Åboländska. Också Folkkultursarkivets (SLS) listor har innehållit många intressanta uppgifter, men i och med att jag haft få svar att behandla är det svårt att veta i vilken mån jag kan betrakta uppgifterna i dem som allmängiltiga. Jag har dessutom använt mig av SLS 916, som inte är en frågelista som de andra utan anteckningar från samtal med ett antal informanter under en textilinventering i Nagu Det är fråga om ett fritt återberättande av valda delar och vilket eventuellt frågeschema som använts framgår inte. Å andra sidan är det materialetet ofta lättare för mig att tolka än de vanliga informantsvaren och ämnen som inte alls kommit upp i frågelistorna tas också upp. Informanterna i SLS 916 har inte försetts med informantnummer och materialet har heller inte blivit inbundet och försetts med sidnummer eller liknande men i samband med min källförteckning har jag gjort en förteckning över informanterna i den ordning de förekommer i anteckningarna. Informanterna i etnologiska arkivet (KIVÅ) har däremot alla ett eget 8 M

6 informantnummer, medan de från Svenska Litteratursällskapets arkiv (SLS) går att hitta i arkivet genom en hänvisning till frågelistans nummer och sidnumren för det inbundna svaret. Jag har också bifogat alla frågebrev (utom SLS 792 som inte finns bevarat). I citaten har jag inte strävat efter att omvandla informanternas svar till korrekt skriftspråk, men jag har i vissa fall normaliserat stavning och meningsbyggnad för att öka tydligheten i vad som avses Andra källor Hjördis Dahls bok Högsäng och Klädbod 9, liksom också hennes forskning om bruksryorna 10, har varit till stor nytta för mig, inte minst för att klargöra oklarheter i informantsvaren. Dahl har emellertid mera koncentrerat sig på att gå igenom olika textiltyper och varianter av dem än på att försöka utreda deras roll och betydelse i hemmet och vardagen. Böcker som mer koncentrerar sig på kvinnornas villkor och arbete är t.ex. Monica Nerdrums doktorsavhandling om skärgårdskvinnor 11 och Liv Emma Thorsens bok om bondkvinnor i Norge, Det fleksible kjønn 12, som emellertid främst handlar om förhållanden under talet, då textilarbetets betydelse förändrats mycket. Jag har också läst en pro graduavhandling av Magdalena Westerlund, som skrivit om kvinnoarbetet i Hitis skärgård. 13 Böckerna om Simskäla och Kökar 14 samt boken Den åländska kvinnans historia 15 har hjälpt mig att få en bild av levnadsförhållandena i den tid jag skrivit om. Jag har också använt mig av Teppo Korhonens bok Tekniikkaa, tiedettä ja taikauskoa 16 som tar upp olika sätt att se på föremål. Materialet i frågelista 45 har tidigare använts av Marina Kalman i en pro gradu-avhandling i nordisk etnologi 1988 med rubriken Sovvanor, sängar och bäddutrustning på Åland tradition och förändring ca Tyngdpunkten lade hon då på Kumlinge och Brändö och hon beskrev som sina huvudsyften att få en bild av traditionella bäddutrustning och sängtyper och att undersöka vilka förändringar som skett under den ifrågavarande tidsperioden och hur sovvanorna förändrats. 9 Dahl Dahl Nerdrum Thorsen Westerlund Blomqvist & Jaatinen 1977, Ahlbäck Högman Korhonen

7 Frågelista 21 har efter vad jag vet inte utnyttjats speciellt mycket. Den utarbetades av Heidi Henriksson till en pro gradu-avhandling om den åländska storstugan 17 och var tänkt som ett komplement till andra källor för att bedöma trovärdigheten i den åländske konstnären Karl Emanuel Janssons ( ) målningar. De, enligt mig, intressanta beskrivningarna av storstugorna kom emellertid att bli svåranvända i sammanhanget eftersom materialet i svaren sällan går längre tillbaka än till tiden omkring 1900, i sällsynta fall till 1880-talet, medan målningarna är gjorda mellan 1865 och 1873, och om var Jansson rört sig och målat hade informanterna i det närmaste inga kunskaper. 2.3 Definitioner och centrala begrepp Eftersom min avsikt är att i den här uppsatsen mer koncentrera mig på textiliernas roll i hemmet och i kvinnornas liv än på redskap, material m.m. kommer jag här endast att försöka klargöra de begrepp jag ser som mycket centrala, även om frågelistorna innehåller många benämningar på redskap, material m.m. vilkas betydelser inte längre är självklara för människor idag. 18 Storstuga används i denna uppsats närmast synonymt med hem. Det var ofta det enda till vardags bebodda och uppvärmda rummet och därmed ett självklart centrum. Vanliga benämningar på samma utrymme har också varit stugan, boningsstugan, boarstugan, innerstugan m.m. i diverse dialektala varianter. Många av informanterna talar också om dagligstugan, säkert beroende på att det är det uttryck som använts av dem som sänt ut frågebreven (se bilaga III, frågelista KIVÅ 21. ) Anderstugan (kallas även framstuga eller sal) var det andra rummet i en parstuga och motsvaras i andra typer av byggnader närmast av olika kammare. Dessa rum har tagits i bruk och inretts senare och ses också mer som arenor för nymodigheter och borgerligt inflytande än den starkt traditionsbundet inredda storstugan. Skärgård brukar numera definieras som ett område utan fast vägförbindelse. I denna uppsats avses med skärgård öarna i den åländska och väståboländska skärgården (Se karta, bilaga I.). 17 publicerad i Ålädsk odling Jag har valt att definiera dessa begrepp eftersom deras betydelse inte annars varit klar för personer ur min egen åldersgrupp som bekantat sig med uppsatsen. För definitionerna har jag använt mig av Norstedts svenska ordbok, boken Arbete och redskap (Bringéus 1971), samt Hjördis Dahls text Bruksryor vid Finlands kuster (Dahl 1980) och boken Högsäng och Klädbod (Dahl 1987). 6

8 Med skärgårdskvinnor avses i uppsatsen följaktligen kvinnor bosatta inom de valda socknarna. Det är främst fråga om fiskar- och småbrukarkvinnor. Textilarbete står i den här uppsatsen för allt slags arbete med att åstadkomma garn och tyg, samt också vård av färdiga produkter. Det är en form av hantverk som i den här uppsatsen skall uppfattas som rent kvinnoarbete. Centralt var att bearbeta ull genom kardning (med skrubbstol och kardor) och sedan spinna den till garn på spinnrock. Man spann också garn av lin. Sämre garn kallades då blån-/blår- eller blaggarn och det finaste garnet lingarn. Av ullgarnet vävdes huvudsakligen två slags tyg: vadmal och sars. Vadmal var ett valkat helylletyg (tyg som bearbetats mycket tätt), medan sars var ett halvylletyg, d.v.s. endast inslaget var av ull medan ränningen var av lin eller bomull. Med ränning eller varp menas de trådar som hålls spända i vävstolen under vävningen, medan inslag eller väft är de trådar som slås in i väven under arbetets gång så att tyg bildas. Olika slags tyg uppkommer förutom med olika material också med olika bindningar, d.v.s. att man varierar hur inslags- och ränningstrådarna korsar varandra. De vanligaste bindningarna var lärft (tuskaft) och kypert (fyrskaft) och de enklaste varianterna av dem. (Med lärft förstås ofta ett tyg av lin vävt i den bindningen.) Ryan är en textil, där man väver in nock ( garntofsar ) till en mjuk och varm yta som påminner om en fäll. De traditionella ryorna var främst bäddtextilier ( använda både som sängprydnader och till vardagsbruk) och det fanns både dubbla ( tvinokka ) och enkla. De senare hade då nock endast på den sida som vändes mot den sovande, medan ryans slätsida som kom uppåt i sängen ofta kläddes med ett tyg. De dubbla ryorna hade däremot nock på båda sidor, vanligen så att de hade en mönstrad översida och en enklare avigsida. Av vissa informanter nämns lappryor, som hade nock av tygbitar istället för av garn. I samband med ryor nämns också ofta rysätterskor, kvinnor som var speciellt skickliga och vävde ryor åt andra. Inom forskningen brukar man skilja på bruks- eller slitryor, som varit brukstextilier och prydnadsryor, som haft ett mer invecklat mönster. Bruksryor har vävts i Ålands östra och Åbolands västra skärgård ända in på 1900-talet. Bland dem som vävde och använde ryorna var benämningar såsom båtrya, sängrya, ullrya, lapprya och slarvrya som syftade på 7

9 användningsändamål eller material, vanliga. Hjördis Dahl kallar också en typ av bruksryor för skärgårdsryor. 19 Begreppet talko brukar ibland översättas till arbetsfest. I den här uppsatsen menas med talko ett arbete som många kvinnor samlas för att göra tillsammans. Oftast står den som ordnar talkot för material och får också det som talkoarbetarna åstadkommer. Lönen för deltagande i talko var vanligen kaffe och mat och man hjälpte varandra i tur och ordning efter behov. 3. Storstugan och textilarbetet Liksom så mycket annat under självhushållningens tid kretsade textilarbetet kring hemmet. Största delen av textilarbetet utfördes under den kalla årstiden och därmed var storstugan det primära arbetsutrymmet. I de traditionellt inredda storstugorna fanns främst väggfasta möbler samt arbetsredskap som behövdes för de många olika hantverk som utfördes där. Länge fanns till vardags inga andra textilier än de nödvändigaste i rummet, eftersom spisen och de pärtor som användes som belysning sotade alltför mycket och mycket grovarbete dessutom utfördes i rummet. Storstugan utgjorde en arbetsplats för hela hushållet. Någon direkt skillnad på arbete och fritid i dagens mening fanns varken för vuxna eller för barn, utan dagen var för alla fylld av arbete och plikter. 20 Man ingick redan tidigt i arbetslaget och idealkvinnan skulle vara stark och duktig och få arbetet att gå undan. 21 Mot slutet av 1800-talet skedde många förändringar i storstugan. Förhållandena förändrades så att inredningstextlier kunde användas i högre grad. Först blev bäddutrustning (till högsängarna 22 ) och sedan även andra textilier, såsom mattor och gardiner, vanligare. Redan före sekelskiftet nämner många informanter att det kunde finnas en (olje)lampa 23 och kring 1900 blev också hällspisar vanliga 24. Väggarna i stugorna blev också klädda med papper, 19 Dahl 1980, s Thorsen 1993, s. 13 och s Högman 1995, s. 7; Thorsen 1993, s Högsäng är den vanliga benämningen på en våningssäng i det undersökta området. 23 KIVÅ M 1915, M 1916, M 1920, M 1923, M 1932, M KIVÅ M 1920, M

10 panelade eller annars dolda 25. Också tiden man kunde ägna åt tillverkning av inredningstextilier ökade, eftersom några av de mest tidsödande arbetena, t.ex. att väva segel och spinna garn till fiskebragder, föll bort Självförsörjningen och arbetsåret Hos allmogen på landet hörde olika arbeten år efter år samman med olika årstider. Textilarbetet förlades främst till de delar av året då det fanns minst av annat arbete som måste utföras, 26 i de flesta fall mellan det att skörden var bärgad om hösten och det igen blev möjligt att börja med utearbeten på våren. Fårens ull var en viktig råvara i skärgården, där den användes till nästan alla kläder man behövde, både underkläder och yttre 27. På hösten skulle den klippta ullen kardas och spinnas 28 och ett viktigt mål var att ha så mycket garn spunnet vid jul att det räckte till stickgarn för kvinnorna under julens alla vardagar, då man inte fick spinna men inte heller kunde sitta helt sysslolös. 29 Efter julhelgen, då det började bli ljusare, blev det på de flesta håll tid att väva och helst skulle man hinna väva årets behov av tyg innan vårarbetena började utomhus. 30 I vissa fall vävde man också redan på hösten. En informant från Kökar nämner t.ex. att de mest vävde efter höstfisket då alla skulle ha något nytt till jul 31 och ett par från Nagu berättar att man spann ull och vävde vadmal genast på hösten då utearbetena var klara. 32 I många fall vävde man nog både före och efter jul om man bara hade tid. T.ex. till brudutstyrsel kunde man också väva under sommaren, men då ofta i något uthus Arbete och gemenskap En informant från Kökar beskrev arbetet i storstugan så här: Den gamla storstugan 'stuvun' har tidigare använts för allt inomhusarbete. Ungdomarna satt vid bindtjugon, de äldre 'kvinnfolke' satt i 'skrubbstolen', vid spinnrocken eller vävstolen, ja t.o.m. fåren klipptes i (stor)stugan. 'Kararna' utförde olika arbeten för fiske och lantbruksredskapen KIVÅ M 1914, M 1920, M 1932, M Thorsen, 1993, s. 124; Högman 1990, s KIVÅ M 69, M SLS Blomqvist & Jaatinen 1977, s SLS 750, s SLS 750, s SLS SLS 750, s KIVÅ M 1914, man född 1898, Kökar. 9

11 En annan informant beskriver att rummet kunde vara belamrat med arbeten, arbetsredskap till varje kvadratmeter av golvytan 35 och allmänt berättas att redskap för beredning av garn och tyg (skrubbstol, flera spinnrockar, vävstol m.m.) liksom bindtjugor (redskap för nätbindning) och hyvelbänkar var vanliga inslag hela vintern igenom. 36 Vävstolen fick stå inne tills ränningen på bommen var slutvävd, medan mer flyttbara redskap bars ut åtminstone till söndagarna. 37 Dessutom skulle all mat kokas och brödet bakas i storstugan och man åt och sov också där. 38 Familjerna, eller snarare hushållen, var ofta stora vid denna tid 39 vilket kommer fram genom att många informanter berättar att högsängarna i storstugan vintertid var sovplatser både för flera generationer gårdsfolk och ofta också för pigor och drängar. 40 Ofta hade den kvinna som var husmor t.ex. en svärmor eller en sonhustru att dela ansvar och vardagsarbete med. 41 Familjelivet och arbetslivet var invävda i varandra, liksom också ofta nöje och arbete. 42 Textilarbetet förefaller för kvinnorna ha varit mer än bara arbete i dagens mening. Gyrid Högman skriver i Den åländska kvinnans historia att det var vanligt att kvinnor sjöng, både under arbetet med mjölkning eller matlagning, då de satt vid spinnrocken och då flera kvinnor tillsammans utförde olika handarbeten. Man kunde samlas till spinntalkon då hela stugan fylldes av spinnrockar och det fanns också s.k. uppsittor då kvinnorna samlades och satt tillsammans medan var och en arbetade åt sig själv. 43 Till spånatalkon eller spånadsgillen och kardgillen samlades, efter vad som berättades i Nagu 1967, både unga och gamla, eftersom dessa gillen hörde till de enda nöjen man hade. 44 Arbetsgemenskapen ansågs som mycket viktig och det verkar som att man helt enkelt inte umgicks utan att samtidigt utföra något arbete. Om inte annat så skulle en kvinna ha stickningen, sticksömmen, i beredskap och kunna plocka fram den närhelst hon fick en stund över. 45 Informanterna nämner att det var normalt att ha med sig stickningen om man hälsade på en stund i byn, eller då man vallade kor och en informant berättade om en kvinna som gick med stickningen i handen när hon övervakade arbetsfolket. 46 Tillverkningen av textilier som var vardagsvaror som slets ut och försvann tog upp en stor del av all tid och mycket arbete med textilier ledde till mångsidiga kunskaper om skillnader i 35 KIVÅ M KIVÅ M 1915, M 1916, M 1919, M 1920, M 1923, M 2024, M KIVÅ M KIVÅ M 1916, M KIVÅ M 1915, M 1919, M KIVÅ M 1914, M 1915, M 1919, M 2074, SLS 732 s Högman 1990, s Thorsen 1993, s. 13 och s Högman 1990, s och s. 526; Högman 1995, s. 8; Westerlund 1983, s SLS Högman 1990, s SLS

12 material och användningsmöjligheter, men den stora mängden nyttotextilier som behövdes ledde också till att det inte fanns tid för specialisering, som att väva mer avancerade bindningar. En informant nämner att både skötar, nät och notar i äldre tid var av hemspunnet lingarn. 47 Trots att kvinnornas arbetsdag kunde börja vid fyratiden på morgonen och vara till sena natten hade man då helt enkelt inte tid att tillverka annat än de nödvändigaste kläderna och sängkläderna. 48 Redan kring mitten av 1800-talet köpte de som hade råd färdigt lingarn, fr.o.m talet även bomullsgarn, småningom t.o.m. i enstaka fall maskinbundna skötar (att göra en för hand tog åtminstone 4-6 veckor.). 49 Att karda ull och spinna ullgarn tog också avsevärd tid. Om man var 8-10 personer i hushållet behövdes årligen kg ull. En kvinna som ägnade en hel dag åt arbetet kunde karda 1 kg ull och den som var van kunde spinna ½ kg om dagen. 50 Mest vävde man ylle- eller halvylletyger. Hemvävd vadmal användes i äldre tid t.o.m. till segel 51 och ännu vid tiden för första världskriget gick många på landsbygden klädda i hemvävda kläder av vadmal, sars och blaggarn. 52 Småningom kom bomullen in och den köptes då ofta som färdigt ränningsgarn. 53 Enligt kvinnor som intervjuades i Nagu 1967 hade det hört till tjänstefolkets uppgifter att spinna mellan andra sysslor. De skulle då spinna en viss mängd garn per dag, olika beroende på om ullen var färdigkardad eller ej. Inslagsgarn spann man ofta också på talko, medan ränningsgarn var mer krävande att spinna och den uppgiften kunde man lämna över till någon äldre kvinna i trakten som då skulle ha spånamat, alltså betalt i matvaror och i vissa fall i pengar, som ersättning. 54 Överhuvudtaget förekom samarbete i vardagen både inom och utom familjen, eftersom textilarbete var något alla sysslade med och måste komma i beröring med. En vanlig samarbetsform var att kvinnor som var skickliga att sy bytte arbete med andra så att Den kvinna som hade handlag att söma kläder, så söma åt grannkvinnorna och den andra kunde sen väva eller spinna, eller gå på utarbete i gengeld enligt en kvinna från Kökar född Hemma på gården kunde den skickligaste väverskan få sitta i vävstolen dagarna i 47 SLS 732, s Ahlbäck 1955, s. 323, s Ahlbäck 1955, s Ahlbäck 1955, s KIVÅ M Dahl, s SLS 792, s SLS SLS 792, s

13 ända under vårvintermånaderna 56 och när en rya skulle tillverkas hemma betydde det också ofta att många hjälptes åt och så här berättas om hur det gick till då man vävde ryor i stugorna på Kökar: Matmor och döttrarna hjälptes åt att väva. Pigårna kåda (kardade) ullen och någon älldre släckting span varpgarnet och nåcka garnet. 57 En informant skriver att rysätterskor, dvs. kvinnor som var kunniga i att sätta upp litet mer avancerade ryor, också fanns att kalla på i varje socken och större by Textilierna som lön, hemgift och arv Tjänstfolket skulle årligen ha en del av sin lön i s.k. persedlar el. natura förmåner, 59 skriver en informant från Korpo född Även på Iniö skulle tjänstefolket förutom lön i pengar också ha stövlar eller skor, vadmalströja och byxor samt två lärftskjortor och dessutom två par långstrumpor. Pigorna kunde i vissa fall få ull och lin som de själva fick bereda till garn och tyg. 60 Att det förekom avlöning in natura, främst då kläder och textilråvaror, nämns också av informanter från Hitis. 61 Ett klädesplagg kunde också ingå som en del av en köpesumma eller tjäna som borgen för ett lån. 62 Textilier representerade en stor del av hushållens förmögenhet och nämns ofta både som kvinnans egendom i form av hemgift och bland de saker en flicka fick i arv efter sin mor. Många informanter kunde också berätta om textilier som varit mors eller mormors. En informant från Houtskär skrev t.ex. att hans mor ägde en rya som hon ärvt av sin mor, som ärvt den från sin hemgård. 63 En informant från Pargas berättade att: (d)et var en allmän regel för flickorna att dom sku ta av ullen från fårryggen och sätt den på gobbryggen förrän de kunde gifta sig. Detta ville säga att de sku kunna göra allt från att klippa ullen från fåret tills tyget var färdigt att sys till kläder Ahlbäck 1955, s SLS 732, s , kvinna född 1900, Kökar. 58 KIVÅ M KIVÅ M Kroneld 1991, s. 47 och s Westerlund 1983, s Dahl 1987, s M 2491, man född SLS 732, s , man, födelseår okänt, Pargas. 12

14 En annan informant, en kvinna född i Kumlinge 1915, beskriver det som att kunskap i att sätta upp en väv och olika slags vävar förr var en intelligensmätare på en bondkvinna. 65 Den som gifte sig skulle kunna bevisa att hon dög till något genom att skaffa sig ett förråd av textilier som både var en utrustning en flicka skulle ha praktisk nytta av i framtiden, ett sätt för henne att bevisa sin duglighet och skicklighet och ett bevis på familjernas status och duglighet. Att brudutstyrseln säkert ofta visades upp både inom familjer och för främmande framgår av olika citat, som visar både att man satsat på det finast möjliga och att historien om textilen i fråga gått vidare till nästa generation som också brytt sig om att bevara den och ta fram den och berätta om den. År 1967 kunde en kvinna i Nagu visa upp en servett från sin svärmors brudutstyrsel från 1871 vävd av det första bomullsgarnet man fick köpa i Åbo, och en annan kvinna beskrev både sin mormors brudlakan från 1847, moderns från 1881 och sina egna från Som ett sätt att få ihop råmaterialet fanns i äldre tid traditionen att gå i brudstuga. 67 Den uppges i flera källor av olika skäl, främst för att den börjat ses som ett fattigdomstecken, ha upphört redan kring mitten av 1800-talet, men en av informanterna nämner i alla fall bruket och beskriver följande: Bruden skulle före bröllopet tillsammans med en ( ) s.k. Talåman gå från gård till gård i s.k. Brudstuvö. Då fick bruden lin och ull som hon själv skulle spinna och väva och sy utstyrsel av. 68 I hemgiften kunde ingå av bruden själv vävt tyg både linne och halvylle, underkläder m.m. samt en omgång underkläder åt fästmannen. 69 En kvinna född på Kökar år 1900 uppgav att flickorna i bondgårdarna hade 3-4 hemvävda finklänningar då de gifte sig i slutet av talet. De hade också en hemvävd yllesjal, flera ylleunderkjolar, stubbkjolar (ett slags stoppade underkjolar) och flera vardagskjolar och tröjor. 70 Enligt många äldre källor hörde det också till att flickan skulle tillverka något fint åt brudgummen, t.ex. en broderad skjorta eller strumpeband, och han kunde i sin tur snida t.ex. ett rikt dekorerat rockblad åt henne 71. Ingen av frågelistorna handlar om denna tradition, men en informant skriver Jag minns min fars brudgumsstrumpor, dom va fina, randiga i många färger och stickat i krokar SLS 750, s SLS Se t.ex. Nordberg 1925, s ; Törnroos 1928, s SLS 732, s , man, födelseår okänt, Houtskär. 69 SLS 732, s , man, födelseår okänt, Nagu. 70 SLS 792, s Troligen avses med tröja här ett sytt överplagg av stadigt ylletyg, inte ett stickat. 71 Blomqvist & Jaatinen 1977, s KIVÅ M

15 4.1. Brudryan och andra ryor Ryorna var praktiskt taget den enda formen av konstvävnader 73 och man vävde dem främst då det fanns en dotter i gården som behövde hemgift 74 Att just ryorna kunde vävas mer konstnärliga berodde säkert både på att det är möjligt att relativt enkelt variera hur man knyter in nockorna och att de som en del av hemgiften i många fall var mer än bara bruksföremål. En kvinna född 1909 i Vårdö berättar att hennes mors brudrya var det vackraste som fanns i barndomshemmet. Hon upplevde inte att den användes förrän då hon själv som brud stod på den under vigseln 75. Förutom att ryorna användes som vigselryor kunde de också fungera som täcke i den symboliskt viktiga brudsängen 76 och dessutom hade de en uppgift både som sängkläder för fint främmande 77 och som vintertäcken. 78 En informant skriver att alla döttrar som fanns i hemmet skulle ha sin rya 79, en annan att flickor som gifte sig till en bondgård så måste hava 1 eller 2 ryår 80. Idealet verkar ha varit att en flicka skulle ha både en dubbel och en enkel rya, 81 men det kunde hända att det var ändast unga flickor från förmögnare hem som fick en dubbelryå till sin brudutstyrsel. 82 Hjördis Dahl nämner att de enkla skärgårdsryorna också kunde vävas till brudryor 83 och en man från Kumlinge, född 1894, skriver att hans mors brudrya var en enkel rya. 84 En tredje typ av rya, lappryan, som hade gamla tyglappar som nock, nämns också av ett par informanter 85 och betraktas då som den allra enklaste formen av rya. Det förekom enligt informanterna både att ryorna vävdes hemma av gårdens folk 86 och att en rysätterska kom på hembesök 87 eller att ryorna vävdes hos henne. Enligt Hjördis Dahl vävdes skärgårdssryorna troligen inte av särskilda yrkesväverskor, utan i varje hem likväl som andra hemtextilier. Mot slutet av 1800-talet blev emellertid s.k. grannryor eller rosryor, en typ av dubbla prydnadsryor med stora blommor i lysande färger, moderna och det var då som man i större utsträckning slutade att väva ryor i två våder (delar) och började anlita yrkesväverskor (som hade bredare vävstolar) för arbetet. 88 Flera 73 Dahl 1987, s KIVÅ M KIVÅ M KIVÅ M KIVÅ M KIVÅ M 2490, M 2559; SLS 732, s , s , s , s , och s KIVÅ M SLS 732, s KIVÅ M KIVÅ M Dahl 1981, s KIVÅ M KIVÅ M 2559; SLS 732, s KIVÅ M 2490, M 2491, M 2510, M 2511, M 2513, M 2517, M KIVÅ M 2514, M Dahl 1980, s.13 och s

16 av de informanter som nämner att ryorna vävdes hemma nämner också att dubbelryor var ovanliga, t.o.m. okända för dem, 89 eller att ryorna vävdes i två våder Högsängarnas sänguppsättningar Förutom de redan tidigare nämnda ryorna och kläder som skulle räcka långt fram i livet intog också (andra) textilier en central plats i brudens hemgift under den tid som behandlas. Enligt en kvinna född 1915 var hemgiften viktig ännu en bit in på 1900-talet: I min barndom talades det om hur många sängar kläder en brud medförde på flyttlasset. Ett bolster, ett täcke och två-tre dynor var en säng kläder. 91 En brudbod, d.v.s. allt en flicka samlat åt sig som hemgift bestod av så många sängar kläder det fanns tid och råd med att anskaffa. En säng kläder bestod av: 1 bolster, 2 dynor, 2 lakan, 2 örngottsvar, 1 täcke, fäll eller rya. Hade bruden t.ex. 6 sängar kläder hade hon då vanligen fyra täcken, 1 rya och 1 fäll. Allt var hemmagjort frånsett något bommullsgarn som köptes till ränning för en del vävnader 92 En del informanter nämner att man hade så mycket som 12 sänguppsättningar och att dessutom t.ex. handdukar av linne och borddukar kunde ingå. Ofta sägs att ingenting, eller i det närmaste ingenting, av utrustningen köptes. 93 Man kan anta att en säng i dessa fall betyder en väggfast högsäng. Helgdagsfina klädda högsängar med sparlakan (kallades även förhängen eller sängtäcken) blev enligt Hjördis Dahl allmänna i södra Finland först långt in på 1800-talet och i t.ex. Brändö, Iniö och delar av Houtskär hann de inte ens bli allmänna innan högsängarna redan börjat bli omoderna under 1800-talets senare hälft. 94 Vissa informanter nämner att det inte förekom sparlakan, 95 andra kommenterar dem inte alls, men att sparlakan förekom bekräftas ändå av flera informanter. 96 Vanligt verkar ha varit att byta mönster då sparlakanen av någon anledning byttes, snarare än att hålla sig till någon traditionell typ av förhängen. 89 KIVÅ M 2491, M 2513, M KIVÅ M KIVÅ M SLS 732, s SLS 732, s Dahl 1987, s , s. 66, s och s KIVÅ M KIVÅ M 1915, M 1919, M 1923, M 2024, M 4361, M 4410, M 4420; SLS 732, s , och s

17 På de tre fotografierna av högsängar (se bilaga II) syns sparlakan av tre olika typer. Två av sängarna har också handkläden (kallades även långhanddukar eller prydnadshanddukar). Handklädena, som främst verkar ha varit en helgdekoration, var långa och smala, enligt informanterna ca 40 cm breda 97 och de var vanligen utsmyckade med spetsar eller broderier. Högsängen från Houtskär är också tydligt finbäddad med spetsprydda överlakan och kuddar. En både dekorativ och praktisk funktion i sängarna hade t.ex. granna täcken och ryor eller fällar. I skärgården hade man ofta rötofs (tofsen av vass) och fjäder som underlag och därför blev bolstervar också allmänna tidigt, då sådan fyllning inte såsom halm går att ha lös i sängarna med bara ett tyg över. 98 Man hade också i högre grad än på annat håll vepor (yllelakan) och använde dem mer än linnelakan långt fram i tiden. 99 Ofta verkar man ha haft vepor och ryor om vintern och tunnare täcken samt ev. lakan om sommaren. 100 Hördis Dahl nämner täcken som en statussymbol framför andra i hemgiften, men åtminstone i de svar jag gått igenom förefaller ryorna ha en mer framträdande roll ännu en bit in på 1900-talet. Sparlakanen var ett exempel på textilier som rent praktiskt kunde utestänga köld och drag och ge de sovande möjlighet till ett visst mått av avskildhet, men som med tiden blev främst prydnadsoch statusföremål. 101 Högsängarna kunde bli rena textilutställningar där det var viktigt att ordna så att spetsar, överlakan och utsmyckningar hos uppvisningssängkläderna syntes. Överlakan, spetsprydda kuddar, finare ryor och liknande var då något som främst var för att se på och som inte var till för hemfolk utan endast för fint främmande att sova i Textilierna som en del av inredningen Omkring sekelskiftet 1900 började också andra inredningstextilier än högsängarnas bädduppsättningar att bli vanligare. Småningom började man t.ex. ha handvävda vita dukar av handspunnet lingarn vid speciella tillfällen 103 och också trasmattor blev en del av inredningen. Vanligt verkar ha varit att mattorna, åtminstone i vissa gårdar, kom i bruk redan i slutet av 1800-talet, men till att börja med var i användning till helger eller om sommaren 97 KIVÅ M 1923, M Dahl 1987, s Dahl 1987, s KIVÅ M 4351, M 4355, M 4401; SLS 732 s , s , s Dahl 198, s KIVÅ M 2514, KIVÅ M SLS 916. Ifall dessa dukar användes i storstugan eller enbart i finrum nämns inte. 16

18 och först senare förekom till vardags och i alla hem. 104 Många informanter uppger att det som användes som skydd för golvet var delar av gamla nät eller bastmattor av mjölsäckar 105, trasmattorna var då antagligen snarare att betrakta som prydnader. Gardinerna är i många fall ungefär samtida med trasmattorna. Först kom gardinerna till anderstugan och kanske till någon kammare, sedan kom de i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet, 106 i vissa fall dock så sent som fr.o.m.1920-talet, 107 i användning också i storstugan. Många av informanterna uppger att de först haft s.k. halvgardiner (gardiner som täckt den övre fönsterhalvan) av lärft i storstugan. På många ställen hade man också jalusier, en typ av gardiner som kunde dras för den nedre delen av fönstren under natten Textilierna och högtiderna Att ändra just användningen av textilier tycks länge ha varit ett sätt att åstadkomma högtidsstämning. Ofta var nog målet närmast att få det lite ljusare, lite renare och lite mer väldoftande. Att klä upp stugan med textilier av olika slag gav också tillfälle att visa hur skickliga hantverkare husets kvinnor var och hur välmående gården var. 109 När trasmattorna var ett nytt fenomen togs de fram speciellt till jul och midsommar 110 och man tog också senare om möjligt fram bättre och vackrare mattor till festliga tillfällen såsom barndop, bröllop och läsförhör. 111 En kvinna från Kökar född 1900 berättar för sin del att alla skulle ha nya kläder vid jultiden: Drengarna skulle ha nya kler. Pigårna skulle ha län(linne?)klenning och ny stubbkjol. Hemfålkke måsta få nytt, karan rutåga bussaroner, barnen nya klenningar, endast matmor hade så många ungdomsklenningar så de skulle recka inpå ålderdomin. 112 I många fall fick högsängarna stå finare uppbäddade under hela sommarhalvåret, då det var möjligt för hushållets medlemmar att sova annanstans än i storstugan och det mesta av arbetet också kunde utföras på annat håll. 113 I de flesta fall verkar man också ha bäddat högsängarna annorlunda till alla helger 114 så att sparlakanen var lite mindre fördragna än till vardags och också handkläden togs fram. 104 KIVÅ M 1915, M 1919, M KIVÅ M 1914; SLS 732, s och s KIVÅ M KIVÅ M 1915, M KIVÅ M 1916, M 1919, M Kostet & Puhakka 2001, s KIVÅ M 1915, M KIVÅ M SLS 750, s SLS 732, s , och s KIVÅ M 4351, M

19 En sed som levde kvar till tiden omkring år 1900, i vissa fall t.o.m. ännu längre och verkar ha kommit ur bruk då man inte längre hade mörka nerrökta stockväggar i stugorna, var att klä upp stugan, ha klätt i tak, med lakan, granna dukar och olika speciella föremål vid högtidliga tillfällen. Julklädet skulle enligt en informant fästas i taket ovanför matbordet 115, medan man vid bröllop klädde hela taket med lakan och granna dukar. 116 En informant från Kökar beskriver det så här: Beroende på utrymmet så spändes ett eller två vita bomullslakan från mellantaket ned mot långbänkarna i bordsknuten och ett i taket, kant i kant med vägglakanden. Under tak nålades en eller flera granna silkesdukar med långa nedhängande fransar vanligen diagonalt mot lakanet. Under duken och kring lakanens kanter hängdes mycket vackra julprydnader inköpta i Stockholm eller Rävel 117 för detta ändamål samt hemlagade rosetter och andra prydnader av vackert färgade fågelfjädrar och band. Vägglakanden pryddes med samma dekor. 118 Enligt denna informnat var det just denna dekoration som skapade julstämningen. En annan informant nämner att det var viktigt att alla i huset skulle äta sin julmat under vitt och enligt henne sades det också att det alltid funnits vitt på sängarna i hennes hemtrakt, också om hemmet varit fattigt. De långborddukar av lin eller blår som kunde användas då det dracks kaffe på läsförhör, barndop, bröllop och under julhelgen var enligt henne också vita. 119 Om man jämför med en annan informant som skrev att man måste ha färgade örngott åt drängarna eftersom det förekom de inte tvättade sig så ofta 120 tycker jag man får en bild av vad det vita kunde stå för. 6. Nyheter och kontinuitet En stor del av brukstextilierna var kläder och om dem berättas, att det som var nytt i allmänhet användes till helgdags- eller söndagskläder, medan det som blivit gammalt och slitet kunde tas i bruk till vardags. En informant skriver om kvinnorna på sin hemö Kökar, att de 115 KIVÅ M KIVÅ M Tallinn 118 KIVÅ M 2512, man född KIVÅ M 1919, M 1923, M 2517 och SLS 732, s KIVÅ M

20 som gifte sig med fiskare som ej hade någon jord fick nöta och vända på sina ungdomskläder. Långa flickkjolar kortades av och vändes opp som ner så länge de höll ihop. 121 Hon berättar också att kvinnorna på vardagar då de gick ut i dåligt före kunde hala opp ytterkjolen över axlarna och då tävlades det om att ha de vackraste underkjolarna. 122 Som motvikt fanns också finkläderna, av vilka somliga kunde bäras hela livet vid högtidliga tillfällen och till och med ärvas i flera generationer. I 20-års åldern var det vanligt att flickor fick en egen ny svart klänning av sina föräldrar, som de sedan användes endast till brudklänning, som kyrkklänning och vid begravningar. Den sparades hela livet igenom, för att sen bliva jordkläder då Döden kom. 123 Att ha kläder för alla tillfällen gav säkert också status, eftersom det inte alls var självklart: Folk lånade kläder, om det var en begravning eller dylikt så gick man till granne eller släckting och lånade. 124 Textilier eller andra föremål användes naturligtvis tills de verkligen tog slut, lappades, lagades och återanvändes eller användes på nya sätt p.g.a. värdet hos råvaran. Men en annan orsak var säkert att man hade en annan känsla för föremålen då de var handgjorda och man var medveten om det arbete som låg bakom. 125 Informanten ovan berättar också att Kökars kvinnor har haft för vana av gammalt att spara sina ungdomsklänningar hela livet. Så och sina silkesdukar som de fått som unga. 126 Dukarna var då ofta fästmansgåvor och kunde ha ett stort symbolvärde, kanske det rentav vägde tyngre än den påtvingade kontinuiteten. Trasmattorna är ett välkänt exempel på återanvändning. Förutom att basmaterialet är gammalt tyg kunde man i skärgården också använda gamla slitna fiskebragder och säckar som inslag. 127 En informant berättar också att en nottrasa, d.v.s. delar från en gammal abborrnot, kunde bredas över halmen underst i sängen. 128 Mer eller mindre återanvänt material, t.ex. äfsingar (korta trådändor som blev över då man vävt slut en väv) knöts enligt en informant ihop och tvinnades med ny ull för att sedan vävas till vardags filtar och en annan informant nämner att också stickylle, upprispat garn som 121 SLS 792, s , kvinna född 1900 Kökar. SLS 792, s SLS 792, s SLS 792, s , kvinna född Korhonen 1999, s SLS 792, s KIVÅ M 1915; SLS 732, s SLS 732, s

Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger

Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger Karen Sato Innehållsförteckning Inledning... 1 Inspiration... 2 En skiss till mitt täcke... 3 En skiss till baksidan av täcket... 4 Färgning till mitt täcke...

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland Minns du: Att tvätta Användarhandledning En del av Landstinget Sörmland En del av landstinget Sörmland Box 314 611 26 Nyköping Tel 0155-24 57 00 Fax 0155-28 55 42 Bokning 0155 24 57 02 E-post info.museet@dll.se

Läs mer

VARSAMT. i Stockholm och få veta om de behöver filtarna där.

VARSAMT. i Stockholm och få veta om de behöver filtarna där. VARSAMT Birgitta Nordström har tagit fram de allra vackraste och mjukaste filtar till barn som dött vid födseln. Från början vävde hon dem för hand, men med tiden har industrin fått ta över. Det har visat

Läs mer

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad 1500-talet För Östra Norrbotten hade Torneå sedan medeltiden utgjort den viktigaste orten för varuutbyte. På 1500-talet fick Kalix en egen marknad

Läs mer

Trettonhundratalsdräkten en kort introduktion

Trettonhundratalsdräkten en kort introduktion Trettonhundratalsdräkten en kort introduktion Av Anna Malmborg www.renika.se Denna text riktar sig främst till medlemmar av Gutars Bågskyttar och de dräktförslag som här ges är därför koncentrerade till

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

MattMix 8-12.8.2011. Yrkeshögskolan Novia Nunnegatan 4, Åbo

MattMix 8-12.8.2011. Yrkeshögskolan Novia Nunnegatan 4, Åbo MattMix 8-12.8.2011 Yrkeshögskolan Novia Nunnegatan 4, Åbo MattMix nordiskt mattsymposium i Åbo Projektet Berättande mattor arrangerar i augusti 2011 ett mattsymposium där hantverksintresserade från hela

Läs mer

Namnuppgifter. Barndomen

Namnuppgifter. Barndomen Tilltalsnamn (eventuell smeknamn) Namnuppgifter Tidigare efternamn Barndomen Min födelseplats och boendeplatser under uppväxten Här kan det stå om platser jag bott på och vad det har betytt för mig och

Läs mer

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 10 Farmora En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 10 Farmora

Läs mer

Ett gotländskt bondbröllop

Ett gotländskt bondbröllop Ett gotländskt bondbröllop Gotländska traditioner Christina Bengtsson 2009-12-11 Ett arbete om gotländska traditioner i kursen Gutamål 1 Frieriet Kärleken var sällan högsta prioritet, utan namn och gårdens

Läs mer

Gör ditt hem unikt. www.kirsch.se

Gör ditt hem unikt. www.kirsch.se Gör ditt hem unikt www.kirsch.se Luxaflex Silhouette... 4-5 Luxaflex Facette... 6-7 TEMA Var rädd om vår miljö... 8-9 Lamellgardiner... 10-11 Plisségardiner... 12 Duette... 13 Rullgardiner... 14 Hissgardiner...

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

ETT LITE MJUKARE HASTA

ETT LITE MJUKARE HASTA HOME SWEDEN ETT LITE MJUKARE HASTA På Hasta har vi alltid tyckt att design är viktigt. För oss förtjänar även något så funktionellt som en gardinsskena en vacker formgivning. Så för ett tag sedan ställde

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Hantverk i skogsbrynet

Hantverk i skogsbrynet Växtfärg Papper, växter. Stormkök, konservburk att koka i ( så slipper ni färgad kastrull ). Gör så här: Plocka växter och växtdelar, blommor, blad eller bär. Samla dom färgvis. Ta ca 2 dl växter till

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare

Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare REDOVISNING AV BIDRAG INOM TEATER Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare Tack för bidraget till min resa! Jag genomförde min

Läs mer

KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET

KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET KURSUTBUDET PÅ DET NORDISKA HEMSLÖJDSLÄGRET Akvarellkurs: 1) Back to the future (grundläggande akvarell) 2) Back to the future - Texture (textur i akvarell) Kursdeltagarna lär sig 1) grundläggande akvarelltekniker:

Läs mer

världsarvsgården KRISTOFERS

världsarvsgården KRISTOFERS världsarvsgården KRISTOFERS Kristofers är än idag en levande gård med jord- och skogsbruk Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela

Läs mer

FRÅN SKÖRDEFEST TILL JULOTTA PÅ 60 SIDOR

FRÅN SKÖRDEFEST TILL JULOTTA PÅ 60 SIDOR Hållbara trender höst och vinter 2011 FRÅN SKÖRDEFEST TILL JULOTTA PÅ 60 SIDOR På Stora Holms Säteri har vi alltid levt nära naturen. Nu för tiden består jordbruket mest av nypotatis, morötter, krusbär

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Broderi 1 PLANERING PLANERING AV BRODERI 2 3

Broderi 1 PLANERING PLANERING AV BRODERI 2 3 4 00 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PLANERING PLANERING AV BRODERI 2 FRITT 3 FRITT BRODERI PLANER INTRODUKTION ARBETSPLAN BRODERIMÖNSTER FLORA BRODERI STYGN FÖRSTYGN, EFTERSTYGN STJÄLKSTYGN, PLATTSÖM SCHATTÉRSTYGN,

Läs mer

Kök. KÖKSRUTAN en köksklassiker Storlek 50x70 Färg; blå/vit, röd/vit och svart/vit

Kök. KÖKSRUTAN en köksklassiker Storlek 50x70 Färg; blå/vit, röd/vit och svart/vit Whitecloud design 2009/2010 Kök Proffs i köket. För det dagliga arbetet i köket behövs hjälpredor som inte ger upp. Kockar uppskattar det förstklassiga hellinnet dels för dess oslagbara förmåga att suga

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

OBJEKT: MATERIAL: Förnyad soffklädsel. Soffan tapetserad med förstorade stråveck i polyamid.6,6 väv.

OBJEKT: MATERIAL: Förnyad soffklädsel. Soffan tapetserad med förstorade stråveck i polyamid.6,6 väv. INREDNING OBJEKT: Förnyad soffklädsel MATERIAL: Soffan tapetserad med förstorade stråveck i polyamid.6,6 väv. Foto Jan Töve Styling Gudrun Bonér & Anna Lidström REDESIGN:» Förstorad klassisk sömnadsteknik

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

En introduktion till WeavePoint Mini demo version

En introduktion till WeavePoint Mini demo version En introduktion till WeavePoint Mini demo version Åsa Martinsson Till programmet WeavePoint Mini finns en handledning i pdf-format att läsa direkt på skärmen eller skriva ut. Texten i introduktionen här

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

Bästa meddelare! Lund juni 2002

Bästa meddelare! Lund juni 2002 Bästa meddelare! Lund juni 2002 Lagom till sommaren kommer här en frågelista på temat Livets högtider. Högtider och ritualer i människans liv har alltid intresserat etnologer och folklorister. I Folklivsarkivet

Läs mer

100 % ULL 100 % BOMULL 100 % SILKE

100 % ULL 100 % BOMULL 100 % SILKE 48 Sängkläder I vår ekologiska kollektion med sängkläder har vi kuddar, täcken och bäddmadrasser för alla åldrar. Allt i rena naturfibrer som ull, silke, bomull och hirsagnar. En god sömn gör livet så

Läs mer

Färg. Nu ser vi fram emot ett nytt spännande slöjdår häng med! 2014 växte Slöjdlexikon med följande: Vattenslöslig textilfärg/ Färga i burk

Färg. Nu ser vi fram emot ett nytt spännande slöjdår häng med! 2014 växte Slöjdlexikon med följande: Vattenslöslig textilfärg/ Färga i burk Det har hänt mycket i Slöjdlexikon under 2014! Vi har fått ett stort material om Knyppling, med både lexikon och beskrivningar. I Färg har flera nya beskrivningar fyllts på och gjort att vi ändrade på

Läs mer

HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD. Checklista inför fotografering

HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD. Checklista inför fotografering & nabba s g i d r Vi ge på hur s p i t a l enk tänka r ö b n ma r rum rum fö HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD Checklista inför fotografering info @ diakrit.com Det första intrycket av din bostad är avgörande för

Läs mer

Toarp säteri är en herrgård med anor från fjortonhundratalet. Gården är

Toarp säteri är en herrgård med anor från fjortonhundratalet. Gården är toarppläden Ull har använts till klädesplagg och textilier sedan urminnes tider och fåret är ett av människans första tamdjur. Under tusentals år har fåravelsarbetet bla varit inriktat på att få fram ull

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Tråckla kallas även förstygn eller rynksöm sy bara för hand upp ner, upp ner, upp ner

Tråckla kallas även förstygn eller rynksöm sy bara för hand upp ner, upp ner, upp ner Markering i mönstret när det finns en liten svart triangel i kanten av mönstret är det en markering som ska passa mot en söm eller en likadan markering på en annan del. Klipp ett litet jack i din sömsmån

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

PERSONLIGA BRODYRPRODUKTER

PERSONLIGA BRODYRPRODUKTER PERSONLIGA BRODYRPRODUKTER 1 INNEHÅLL HISTORIEN OM MORMOR LIISA HANTVERK OCH TRADITION PRODUKTER Kuddar Servetter Tavlor LINNETYG BRODYRFÄRGER TYPOGRAFI PRISLISTA 2 3 HISTORIEN OM MORMOR LIISA HANTVERK

Läs mer

Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om:

Huvudnyheterna den 9 december 2016 handlade om: ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV15 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 9 DECEMBER Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett

Läs mer

HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD. Checklista inför fotografering

HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD. Checklista inför fotografering & nabba s g i d r Vi ge på hur s p i t a l enk tänka r ö b n ma r rum rum fö HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD Checklista inför fotografering info @ diakrit.com Det första intrycket av din bostad är avgörande för

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

FLÄCKEN OCH STORSÄNGEN

FLÄCKEN OCH STORSÄNGEN FLÄCKEN OCH STORSÄNGEN Av Axel Andersson I']\et är länge sedan fäbodvallarna avfolkades och avfäa ~des. De grå, timrade stugorna gnags obevekligt sönder av tidens tand. Endast enstaka stugor har räddats,

Läs mer

Kort föredrag om Textil-kammaren Jöns Jonsgården, Signestorp. på släktmötet den 7 juli 2007

Kort föredrag om Textil-kammaren Jöns Jonsgården, Signestorp. på släktmötet den 7 juli 2007 Kort föredrag om Textil-kammaren Jöns Jonsgården, Signestorp på släktmötet den 7 juli 2007 Jöns Jonsson, som bodde här på Signestorp 5, var min farfars farfar. Förra gången talade jag om, hur han på 1840-talet

Läs mer

FJÄLLTÅG En ny textilkollektion i begränsad upplaga. Lanseras 1 december 2012

FJÄLLTÅG En ny textilkollektion i begränsad upplaga. Lanseras 1 december 2012 FJÄLLTÅG En ny textilkollektion i begränsad upplaga Lanseras 1 december 2012 Med historien invävd i sömmarna Det finns inte en berättelse om textilkollektionen FJÄLLTÅG det finns flera. Alla delar bär

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Tuskaft, kypert, fiskben och diamant tygkunskap för noviser.

Tuskaft, kypert, fiskben och diamant tygkunskap för noviser. Tuskaft, kypert, fiskben och diamant tygkunskap för noviser. Begrepp som broken lozenge twill, bruten pilspetskypert, plain - tuskaft, diamond twill osv förekommer i litteraturen, men vad betyder de? Vad

Läs mer

Manual till BOKEN OM MIG. Skriven eller berättad av mig

Manual till BOKEN OM MIG. Skriven eller berättad av mig Manual till BOKEN OM MIG Skriven eller berättad av mig Du kan använda vilket kollegieblock eller anteckningsbok som helst. Du kan skriva själv eller be någon skriva det du berättar. Sätt sedan det i vilken

Läs mer

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet.

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet. Randboken - din kompletta guide för ränder i hemmet www.durosweden.se Vilken rand passar dig? Svårt att veta hur du snabbt och enkelt kan förändra ditt hem? Svaret är enkelt, med ränder! Horisontella,

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

Illaren och det skånska köket genom historien

Illaren och det skånska köket genom historien Illaren och det skånska köket genom historien Utvecklingen av människans matlagning har varit en långvarig process. Sederna och sätten har spridit sig från plats till plats samtidigt som lösningarna har

Läs mer

Produkt förslag. Produkterna som visas på följande sidor är förslag på olika utföranden.

Produkt förslag. Produkterna som visas på följande sidor är förslag på olika utföranden. PRODUKT- UTBUD Produkt förslag Produkterna som visas på följande sidor är förslag på olika utföranden. Står det inget annat så går det att beställa dessa kläder och produkter efter dessa modeller och som

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Granby kvarnstuga. Min barndomstid vid Granby kvarn. på kartan bildsida. Av Britta Bergfors =>Bildtext TORP I ORKESTA:

Granby kvarnstuga. Min barndomstid vid Granby kvarn. på kartan bildsida. Av Britta Bergfors =>Bildtext TORP I ORKESTA: TORP I ORKESTA: Granby kvarnstuga Sidnr Version 2003-10-25 på kartan bildsida Min barndomstid vid Granby kvarn Av Britta Bergfors =>Bildtext Jag vill berätta lite om min barndomstid, jag växte upp som

Läs mer

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1 Kapitel 8: Hantverk fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1 8: Hantverk fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid nami, 4 år berättar: Varje morgon går jag till förskolan tillsammans

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Instruktioner hur man gör RSC:s nya hatt, den s.k. cykelsadeln

Instruktioner hur man gör RSC:s nya hatt, den s.k. cykelsadeln Instruktioner hur man gör RSC:s nya hatt, den s.k. cykelsadeln Om du fått en gammal blå cykelsadel, börja med den. Ta isär den en smula för att se hur den är gjord. Sprätta loss plymen i tyll och se om

Läs mer

Ett band från början till slut

Ett band från början till slut Ett band från början till slut Det här är berättelsen om ett nybörjarband, från att det sätts upp tills det är färdigvävt. Brickvävning går ut på att mäta upp ett antal lika långa trådar, trä dem i hålen

Läs mer

uppvärmt cityläge Anna och Olof bytte ett vitt, nybyggt hem i Göteborg mot ombonat 1800-tal i Stockholms city.

uppvärmt cityläge Anna och Olof bytte ett vitt, nybyggt hem i Göteborg mot ombonat 1800-tal i Stockholms city. De beigegrå väggarna värmer upp och håller samman inredningen. Soffan är från Mio och kuddarna från Day home. På hyllan bakom står lampor och skalbaggefat från John Derian decoupage/k & co. Ljusstake,

Läs mer

världsarvsgården erik-anders

världsarvsgården erik-anders världsarvsgården erik-anders Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela Broström Foto: Jakob Dahlström, Lars Lööv, Hälsingebilder,

Läs mer

BAKGRUND. Föreningen. Föreningens mätverk. 2008 års fest. Förprojekteringsplan 14.11.2011

BAKGRUND. Föreningen. Föreningens mätverk. 2008 års fest. Förprojekteringsplan 14.11.2011 BAKGRUND Föreningen Föreningen Franciskus på Kökar håller Franciskus av Assisi minne på Kökar levande genom att varje år första söndagen i juli hålla en traditionsenlig sammankomst. Föreningen vill göra

Läs mer

Skötsel samt förvaring av papper och böcker.

Skötsel samt förvaring av papper och böcker. Skötsel samt förvaring av papper och böcker. Kom och lyssna på Bokbindare Jeans Lantz, torsdagen den 10 April 18.00-20-00. Fika med macka för 20 kr i pausen. Dis-Filbyter ansvarar för de populära föreläsningarna

Läs mer

OBJEKT: MATERIAL: Långklänning. Lättviktstyg i polyester. Resår och stopper i plast. Fotograf: Jan Töve. Styling Gudrun Bonér & Anna Lidström

OBJEKT: MATERIAL: Långklänning. Lättviktstyg i polyester. Resår och stopper i plast. Fotograf: Jan Töve. Styling Gudrun Bonér & Anna Lidström MODE OBJEKT: Långklänning MATERIAL: Lättviktstyg i polyester. Resår och stopper i plast. Fotograf: Jan Töve. Styling Gudrun Bonér & Anna Lidström REDESIGN:»Draperad klänning gjord av två stora raka tygstycken

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM Denna handledning är framtagen med förhoppning att ge pedagogiska ingångar till våra tillfälliga utställningar. Handledningen finns tillgänglig på eskilstuna.se/konstmuseet

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus

Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus En tidig vårdag i solen, med boende och personal C-huset är f.d. servicelägenheter som går från norr till söder, vilket innefattar långa korridorer utan gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Sammanfattande dokument Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning för Suovas

Sammanfattande dokument Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning för Suovas Sammanfattande dokument Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning för Suovas 1. Namn för Skyddad Ursprungsbeteckning Suovas. 2. Medlemsstater samt tredjeland Sverige, Finland samt Norge. 3. Beskrivning av

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,

Läs mer

Bonad ca 21,5 x 21,5 cm. Du behöver ;

Bonad ca 21,5 x 21,5 cm. Du behöver ; 1 Bonad ca 21,5 x 21,5 cm Du behöver ; * Tyg till bakgrund 16,25 x 16,25 * Tyg till baksidan 24 x 24 cm * Tyg till kantning 6,25 x tyg bredd (110 cm) * Vliesofix 10 cm * Diverse bitar tyg i olika färger

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

Prästerliga kläder (2 Mos 28:4-43)

Prästerliga kläder (2 Mos 28:4-43) Prästerliga kläder (2 Mos 28:4-43) Prästernas speciella helighet uttrycktes också genom de kläder som föreskrevs för dem. De tillverkades av de finaste materialen och arbetet utfördes mycket noggrant och

Läs mer

ATT BRODERA PÅ FÄRDIGA PLAGG. Korsstygn

ATT BRODERA PÅ FÄRDIGA PLAGG. Korsstygn 8 ATT BRODERA PÅ FÄRDIGA PLAGG Korsstygn När man broderar korsstygn på ett färdigt plagg använder man stramalj, en väv, vilken man tråcklar fast ovanpå plagget och syr igenom. Det är lätt eftersom du syr

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman)

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman) Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman) Medan jag gick där på Fredsavenyn kom jag på att jag naturligtvis skulle ta tillfället i akt och tala med kvinnan på museet. Hon skulle självklart kunna

Läs mer

Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan )

Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Scary Movie Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Det var en varm morgon då personen byggde denna vila. Hans son fyllde 18år idag. Han skulle få

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

En textil hyllning. Ett halländskt projekt för Skapande skola, textilundervisningen i skolan och för fortbildning.

En textil hyllning. Ett halländskt projekt för Skapande skola, textilundervisningen i skolan och för fortbildning. En textil hyllning En textil hyllning Ett halländskt projekt för Skapande skola, textilundervisningen i skolan och för fortbildning. Med En textil hyllning vill vi inspirera dig till att göra helt egna

Läs mer

APRIL 2014. Ateljé Margaretha - Box 923-501 10 Borås Tel. 033-16 99 50 Fax: 033-16 99 51 www.margaretha.se E-mail: kundtjanst@margaretha.

APRIL 2014. Ateljé Margaretha - Box 923-501 10 Borås Tel. 033-16 99 50 Fax: 033-16 99 51 www.margaretha.se E-mail: kundtjanst@margaretha. APRIL 2014 Ateljé Margaretha - Box 923-501 10 Borås Tel. 033-16 99 50 Fax: 033-16 99 51 www.margaretha.se E-mail: kundtjanst@margaretha.se Bästa Klubmedlem! Tänk över vad det är som får dig att säga: Jag

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer