Introduktion till datoranvändning Kursplanering och slutuppgifter

Transkript

1 Introduktion till datoranvändning Kursplanering och slutuppgifter Stefan Pålsson, TDB Januari 2001 UPPSALA UNIVERSITET Inst. för informationsteknologi Avd. för teknisk databehandling UPPSALA UNIVERSITY Information Technology Dept. of Scientific Computing

2 Introduktion till datoranv ndning, vt 2001 Kursplanering och slutuppgifter Det du nu h ller i din hand r en detaljerad kursplan samt slutuppgifter till kursen Introduktion till datoranv ndning. Materialet r avsett civilingenj rsprogrammen F, Q, W, X, K, det Matematisk-naturvetenskapliga programmet eller motsvarande. Kursinneh ll Introduktionskursen i datoranv ndning best r av f ljande fem delar: 1. UNIX, Emacs och Pine 2. PC med Windows, Word och Excel 3. Matematikhj lpmedlet Maple 4. Informationss kning och kommunikation p Internet 5. Typs ttning av text och matematiska formler med LATEX2 ". OBS. Frivillig uppgift. Del 1 ovan kr vs f r att kunna f lja kursen Programmeringsteknik MN1. Hela introduktionen, dvs de fyra f rsta delarna, ing r som obligatoriska moment inom civilingenj rsprogrammen och det matematiskt-naturvetenskapliga programmet. Del 5 r frivilligt. Kursmaterial Till varje del i kursplaneringen çnns den litteratur som kr vs uppr knad. Allt material r av sj lvstudietyp. Materialet çnns att k pa p UTH-g rd èteknologernas k rhusè. F rbered dig inf r datorpassen genom att i f rv g l sa igenom de avsnitt som ber rs. Information om kursen samt status f r slutuppgifter çnns p kursens hemsida Examination Till varje del çnns en tillh rande slutuppgift som skall l mnas in och godk nnas av l raren. F r att f godk nt p kursen som helhet kr vs att alla slutuppgifter godk nts. Varje uppgift ska l mnas in med ett f rs ttblad d r ditt namn och din klassègrupp st r angivet. Observera att slarvigt skrivna uppgifter returneras. Introduktion till datoranv ndning, vt

3 1 UNIX, Emacs och Pine Kursplanering Denna del av denintroduktionskursen r direkt f rberedande inf r f rsta programmeringskursen èprogrammeringsteknik MN1 resp. Programmeringsteknik I è. Du kommer att l ra dig att anv nda det datorsystem, SUN, som çnns vid Institutionen f r informationsteknologi samt det operativsystem, UNIX, som SUN anv nder. Observera att UNIX-versioner ven çnns f r PC, d under namnet Linux. Vidare kommer du att f l ra dig att kommunicera med andra datoranv ndare med hj lp av e-postprogrammet Pine. Litteratur æ Gula Luntan v 2.6, TDB 2000 è60:-è Omfattning 5 lektionstillf llen è10 timmarè. Genomf rande L s avsnitten i Gula Luntan enligt f rslagen nedan samt utf r de vningar som çnns givna i texten. Lektionspass Inneh ll Sidor i Gula Luntan 1 SUN-stationerna med CDE 9ç20 2 Att skapa ett dokument med Emacs 21 ç 34 3 Operativsystemet UNIX 35 ç 48 4 Kommunikation, e-post èpineè 49 ç 64 Avancerad UNIX 65 ç 74 5 N gra s kerhetstips samt felhantering. 87 ç 90 Slutuppgift F r den som har tid Den som blir klar f re de planerade lektionspassen kan som verkurs arbeta med avsnittet om typs ttningssystemet LATEX2 ". G till del 5 p sid 16 i detta material och arbeta vidare d r. Introduktion till datoranv ndning, vt

4 Slutuppgift Redovisningsform Utf r uppgifterna nedan och besvara fr gorna skriftligt. Svaren kan skrivas p detta papper eller p ett s rskilt blad. Svaren p fr gorna l mnas till l raren f rutom uppgift 7 som skickas elektroniskt till l raren. Uppgifter 1. Ta redap hur mycket tillg ngligt utrymme du har p ditt konto èse Gula Luntan s. 41è. æ Hur gjorde du och hur stort var det lediga utrymmet p ditt konto? 2. Emacs skapar ibland çler vars namn slutar med `ç'. æ Vad f r slags çler r `ç'-çlerna? `ç'-çl. Tips: Unders k inneh llet i en æ Tag bort alla `ç'-çler fr n ditt konto. Vilka kommandon gav du? 3. Skapa en katalog med namnet ìntro'. æ Hur gjorde du detta? æ Ange den fullst ndiga s kv gen till din ìntro'-katalog, dvs den s kv g en person m ste ange om hanèhon vill kopiera en çl som du har i katalogen ìntro'. 4. I en underkatalog till katalogen `çgulaluntè' èdvs i en underkatalog till katalogen `èhomeègulaluntè'è çnns det ett textdokument med namnet `slutupp.txt'. Kopiera denna çl till katalogen ìntro' som du just skapade. æ Hur utf rde du detta? Introduktion till datoranv ndning, vt

5 5. Editera med hj lp av Emacs èeller XEmacsè den kopia avçlen `slutupp.txt' som du nu har p ditt konto enligt f ljande anvisningar: èaè Skriv ditt namn p den f rsta raden i çlen. èbè S k i çlen efter texten `ska under'. æ P vilket radnummer i çlen hittade du texten? æ Vilket kommando anv nde du f r att hitta texten? ècè I det andra stycket i texten çnns det tre rader som ej h r dit utan till det f rsta stycket. Flytta dessa tre rader fr n det andra stycket till r tt plats i det f rsta stycket. Tips: De tre raderna som ska çyttas fr n det andra stycket b rjar med texten `humanistisk, teknisk-naturvetenskaplig'. æ Hur gick du till v ga? èdè Byt ut alla f rekomster av Ùppsala universitet' mot f rkortningen ÙU'. æ Vilket kommando anv nde du? èeè De tre ber mda vetenskapsm nnen som n mns i texten har delvis f tt fel namn, antingen f r- eller efternamn. Skriv de korrekta namnen. Om du inte vet deras korrekta namn s hitta p ett namn som l ter mer korrekt n det som st r. èfè L ngst ner i textçlen st r f rkortningen f r en k nd avdelning vid Uppsala universitet ritat med hj lp av bokst ver. Det r lite sv rt att se vad det st r. R tta till det hela genom att byta plats p raderna s att f rkortningen framtr der. OBS, du ska inte skifta raderna t h ger eller v nster, bara upp t eller ned t. ègè Spara textçlen som du nu gjort alla f r ndringar i under det nya namnet `slutupp_klar.txt' i din ìntro'-katalog. æ Hur gjorde du detta? Introduktion till datoranv ndning, vt

6 6. Unders k vilket çlskydd çlen `slutupp_klar.txt' har. æ Vilket kommando anv nder du? æ Har andra anv ndare n du l sr ttigheter till, och allts m jlighet att kopiera din çl? æ Vilket kommando anv nder du f r att ndra s att endast du har l sr ttighet till çlen? Det r en god id att s tta çlskydd p sina çler s att inte andra anv ndare kan l sa, kopiera eller exekvera çlerna. Ta f r vana att kontrollera çlskyddet! 7. Skicka `slutupp_klar.txt' till din l rare med hj lp av Pine. Introduktion till datoranv ndning, vt

7 2 PC med Windows, Word och Excel Kursplanering Denna del skall ge en grund i handhavandet av persondatorer. De datorer som vi kommer att anv nda r vanliga persondatorer. Ordbehandlingsprogram och kalkylprogram r hj lpmedel som kommer att anv ndas f r att producera dokument d r text, tabeller och bilder ing r. Litteratur æ Anv ndning av PC, TDB 2000 è60:-è Omfattning 3 lektionstillf llen, dvs 6 timmar. Genomf rande L s Anv ndning av PC och utf r vningarna exempelvis enligt nedanst ende tabell. Om du anser att du redan beh rskar n got moment, t ex det som tas upp iword-avsnittet, men inte Excel kan du ist llet snabbt g igenom Worddelen och spendera tiden p Excel. Slutuppgiften g r du fullst ndigt. Lektionspass Inneh ll Sidor i Anv ndning av PC 1 Operativsystemet Windows NT 7ç30 Datavirus och annan nyttig information 93ç97 2 Ordbehandling Microsoft Word 31ç47 Kalkylprogram Microsoft Excel 48ç56 3 Slutuppgift F r den som har tid Den som blir klar f re de planerade lektionspassen kan som verkurs arbeta med avsnittet om typs ttningssystemet LATEX2 ". G till del 5 p sid 16 i detta material och arbeta vidare d r. Introduktion till datoranv ndning, vt

8 Slutuppgift Redovisningsform L mna in utskrifter av de dokument som du har producerat till din l rare p kursen. Gl m inte att skriva namnoch klassègrupp p redovisningen. Uppgifter Utf r de vningar som çnns angivna i texten. æ F r Word g r du vningen Egendeçnierade formatmallar p sid 43 i Anv ndning av PC. æ F r Excel skall du redovisa den tabell som vning 41 resulterar i samt diagrammet efter vning 43. Introduktion till datoranv ndning, vt

9 3 Matematikhj lpmedlet Maple Kursplanering Maple r ett avancerat datorprogram f r matematiska ber kningar. Denna del av introduktionskursen skall ge dig en repetition av gymnasiematematiken samtidigt som den ger dig nya m jligheter till l sandet av matematiska problem. Du kommer att f en inblick i grunderna i Maple, hur man skriver funktioner, deriverar, integrerar, l ser ekvationssystem samt ritar grafer. Inneh llet i denna del kommer att vara till stor hj lp i matematikkurser men ven i andra mnen s som t.ex. fysik, biologi och numerisk analys. Litteratur æ R kna med Maple, TDB 1998 è40:-è Omfattning 4 lektionstillf llen, dvs 8 timmar. Genomf rande L s i R kna med Maple och utf r de exempel som r givna i texten. I slutet av varje kapitel çnns vningar. F r att f erfarenhet och f r att bef sta dina kunskaper i Maple b r du utf ra ett çertal av dessa vningar. Observera att de delar i kompendiet som markerats med gr tt r verkurs. Dessa g r du endast om du har tid ver. Lektionspass Inneh ll Sidor i R kna med Maple 1 Grunderna i Maple 3ç13 Funktioner och uttryck 14ç17 2 Grafritning och ekvationsl sning 18ç30 3 Manipulering av uttryck 31ç35 Derivator och integraler 36ç40 4 Slutuppgift F r den som har tid Den som blir klar f re de planerade lektionspassen kan som verkurs arbeta med avsnittet om typs ttningssystemet LATEX2 ". G till del 5 p sid 16 i detta material och arbeta vidare d r. Introduktion till datoranv ndning, vt

10 Slutuppgift Redovisningsform Utf r nedanst ende uppgifter. Redovisa uppgifterna genom att skriva ut Mapledokumentet p en skrivare. Detta g rs genom att v lja alternativet `Print Help Topic...' imenyn `File' eller anv nd Skriv ut-knappen. I den dialogruta du d f r upp p sk rmen v ljer du de inst llningar du nskar èt.ex. utskrift till skrivare, inte till çlè. Dialogrutans utseende varierar en aning beroende p vilket system du anv nder. F r att f in en graf i ett Mapledokument v ljer du `Copy' imenyn Èdit' i grafens f nster. Placera mark ren i Mapledokumentet d r du vill att grafen skall hamna och v lj d refter `Paste' fr n Maplef nstrets Èdit'-meny. Grafen kommer p s s tt att hamna d r du vill ha den. Gl m inte att skriva ditt namn p redovisningen och l mna den sedan till din l rare. OBS: L mna inte in on digt m nga sidor. Se till s att endast relevanta ber kningar çnns med d rvarje uppgift f reg s av texten Ùppgift' samt uppgiftsnummer. P s s tt underl ttar du r ttningsarbetet betydligt f r l raren. Uppgifter 1. Deçniera f ljande uttryck: A = 1 7 x2, x x, 2 B = x5, 35 6 x4 +6x 3 x 2, 4 3 x 2. F renkla uttrycken f r A och B s l ngt som m jligt. 3. Deçniera en funktion f èm.h.a. ùnapply'è som summan A + B d r A och B nu r de f renklade uttrycken fr n uppgift Rita grafen av funktionen f p ett s dant s tt att man f r en uppfattning om hur funktionen beter sig kring x-axeln. 5. Best m de lokala extremv rdena till f, d.v.s. min- och maxpunkter. Ta ocks reda p f r vilka v rden p x, exakt, dessa extremv rden upptr der. 6. Best m nollst lleènè till funktionen, d.v.s. det èeller deè v rdeènè p x som ger f èxè =0. B de exakt och numeriskt svar skall anges. 7. Derivera funktionen f med h nseende till variabeln x. Kalla derivatan f r df. Rita f och df i samma graçkf nster. verensst mmer de ber knade resultaten med bilden? 8. Graferna av f och df kommer att sk ra varandra, i vilka punkter èx; f èxèè sker detta? Svara med exakta och numeriska v rden. 9. Ber kna arean av det omr de som innesluts av x-axeln och funktionen df. Introduktion till datoranv ndning, vt

11 4 Informationss kning ochkommunikation p Internet Kursplanering Internet r i centrum i denna del av kursen. Du kommer att f l ra dig hur man anv nder Internet f r att s ka information p internationella datorn t och databaser samt regler f r detta. Olika verktyg f r ndam len kommer att presenteras. Dessutom f r du anv nda en del av de sidor, l nkar och den lokala milj som r v sentlig f r din utbildning. Litteratur æ Introduktion till Internet, TDB Ett web-baserat on-line material. Omfattning 3 lektionstillf llen è6 timmarè. Genomf rande Starta Netscape genom att skriva netscape & i ett terminal-f nster om du sitter vid en av TDB:s SUN-stationer eller dubbelklicka p Netscapes programikon om du sitter vid en PC. Klicka sedan p knappen som det st r `Open...' p èl ngst upp i Netscapef nstretè och skriv Den text som visar sig i Netscapes f nster r ett online-material som behandlar Internet. G igenom texten sida f r sida och utf r de kontrollfr gor som çnns i materialet. Lektionspass Inneh ll 1 Internet, WWW etc 2 Internet, WWW etc èforts.è 3 Slutuppgift F r den som har tid Den som blir klar f re de planerade lektionspassen kan som verkurs arbeta med avsnittet om typs ttningssystemet LATEX2 ". G till del 5 p sid 16 i detta material och arbeta vidare d r. Introduktion till datoranv ndning, vt

12 Slutuppgift Redovisningsform Utf r de nedan givna uppgifterna och besvara dessa skriftligt. Uppgifter 1. Denna kurs Introduktion till datoranv ndning har en hemsida med adressen æ Vad çnns det f r information p den sidan? 2. G till hemsidan f r Institionen f r informationsteknologi. Den hittar du p adressen èt ex genom att skriva adressen direkt i rutan `Location:' och trycka returnè. æ G r ett bokm rke till den sidan s du snabbt hittar dit. Hur skapade du bokm rket? æ Institutionen f r informationsteknologi best r av fem avdelningar med olika verksamhet inom IT-omr det. Vilka rdefemavdelningarna? æ Hur m nga studiev gledare çnns det i Matematik och datavetenskap? Ta g rna en titt p den studentinformation som çnns. Det r viktigt att du vet var du kan hitta olika information under din utbildning. 3. MIC r det omr de, eller det çcampusç, som IT-institutionen och Matematiska institutionen çnns p. G till MIC:s hemsida som du hittar p adressen æ Vad betyder MIC? æ Titta p den karta ver MIC-omr det som det çnns en l nk till p denna sida. Vad çnns i hus 4. Ta g rna en titt p den studentinformation som çnns p sidan. Introduktion till datoranv ndning, vt

13 4. Till olika utbildningsprogram inom det tekniska naturvetenskapliga omr det çnns vanligen olika hemsidor kopplade. æ F r dig som g r Matematiskt-naturvetenskapligt program eller motsvarande çnns dock inte n gon egentlig hemsida. D remot kan du via l nken `Studentorganisationer' p IT-institutionens hemsida hitta en l nk till `Moebius'. Detta r en studentf rening f r MNprogrammets ing ng 1. G till den sidan och g r ett bokm rke. Vilken r adressen? 5. Leta dig fram till Uppsala universitets hemsida. G r ett bokm rke ven till denna. æ Hur hittade du till universitetets hemsida? æ Klicka p `Student'. H r çnns mycket viktig information f r studenter. F rs k t ex hitta tr ningstider p çsvettisç. Hur gjorde du? æ G tillbaka till toppsidan. Klickap `Utbildning'. H r çnns universitetets alla frist ende kurser. Det çnns ocks information om anm lan, anm lningsblanketter etc. H r kan du ocks s ka p kursnamn. Hur m nga kurser çnns det som inneh ller texten `dator'? æ Datavetenskap sorterar under `Naturvetenskap och teknik'. Hur m nga grundkurser èdvs kurser p A och B-niv è çnns det i datavetenskap? æ Hur m nga av dessa r distanskurser èdu m ste klicka p kursnamnenè? 6. G till SUNET:s FTP-arkiv è`ftp:èèftp.sunet.seè'è. I FTP-arkiv çnns m ngder av programvara, bilder o dyl. Titta t ex i mappen `pub' èpublicè d r det çnns ett antal dokument och mappar. F rs k att hitta en bild p serieçguren Snobben èeng. Snoopyè. Anv nd sedan `File'-menyn f r att lagra bilden p ditt konto. 7. Du kan titta p samma ftp-arkiv p ett lite mer anv ndarv nligt s tt genom att ndra ovanst ende adress till ` G r detta genom att markera `ftp' i `Location'-rutan och skriv `http'. Titta igenom sidan och se efter om du hittar n got du r intresserad av. èdu beh ver inte redovisa dettaè. æ Anv nd SUNET:s WWW-katalog f r att se vilka svenska dagstidningar som çnns online. Vilken r adressen till Uppsala nya tidning? Introduktion till datoranv ndning, vt

14 8. P adressen ` çnns s kmotorn AltaVista. G dit och f rs k att hitta veckans bioprogram p Filmstaden i Uppsala. Prova med att ge n gra olika s ktexter, t ex `biografer', `biografer Uppsala', `çbiografer i Uppsalaç', `filmstaden uppsala'. æ Hur m nga sidor hittades f r respektive s ktext? æ Vilken r adressen d r veckans çlmer çnns? 9. P adressen ` çnns s kmotorn Evreka som r AltaVista iensvensk version. Anv nd denna och upprepa s kningen i f reg ende uppgift. èange `s k i Sverige' och`svenska' p de knappar som çnns h gst uppè. æ Blir det samma resultat som i f reg ende uppgift? æ Anv nd hj lp i Evreka och ange vad r det f r skillnad mellan att s ka med och utan citationstecken èç çè? æ Hur g r man f r att kr va att ett visst ord ska ing i s kningen æ Hur g r man f r att utesluta ord ur s kningen æ Vad r det f r skillnad att s ka med stora respektive sm bokst ver, tex`biografer' och`biografer' 10. Anv nd Evreka och s k globalt p alla spr k f r att unders ka vad som çnns skrivet om `Parallel computers'. æ Hur m nga tr çar çck du? æ Hur s kte du èvilka s kord, citationstecken etcè? æ G r en ny s kning, men f rs k begr nsa den till vad som çnns om `parallelldatorer' eller `parallel computers' i Uppsala. Hur gjorde du s kningen? æ G r ytterligare en s kning, men denna g ng f rs ker du hitta det som çnns om `parallelldatorer' eller `parallel computers' p andra st llen, dvs inte i Uppsala. Hur gjorde du den s kningen? Introduktion till datoranv ndning, vt

15 11. F r att kommunikationen p Internet ska fungera bra har det utvecklats ett regelsystem f r hur man b r uppf ra sig p n tet, s k n t-etikett eller netiquette. P ` çnns Internet ç Netiquette och riktlinjer f r anv ndare. æ I dokumentet çnns bl a `Datoretikens tio budord'. Skriv ner dessa. æ L s g rna igenom hela dokumentet nu eller vid n got annat tillf lle. Du kan g rna skriva ut det och l sa det senare. 12. Som du vet inneh ller Internet en m ngd olika typer av information. Mycket r bra och anv ndbart, ven om man alltid m ste ifr gas tta tillf rlitligheten i information som çnns p n tet. Annat kan vara uppr rande, uppfattas som oetiskt och r ven ibland direkt olagligt. Exempel p kontroversiella resurser r olika former av pornograç, ven mycket grov s som barnpornograç, och olika typer av politisk propaganda, t ex rasistisk. Annat som kan hittas via n tet r recept p droger och hemmagjorda bomber etc. æ Ska all information f spridas fritt? Vem ska best mma vad som r bra och d lig information? Vad tycker du? Skriv kort vad du anser. Detta r en diskussionsfr ga och det çnns givetvis inget som r çfelç eller çr ttç. F r att hj lpa dig p traven çnns nedan l nkar till n gra professionella tyckares sikter i mnet. L s dem och ge dina egna synpunkter och reçektioner i mnet. - Ana L. Vald s: Kan man lska med en dator?, DN 8è2-96, indebattèava_porr.html. Om amerikansk h xjakt p cybersex hotar yttrandefriheten. - Johannes man: Den osedliga datorn bakom galler, DN 19è2-96, indebattèjam_sedl.html. Vi kan tvingas ta det onda med det goda och acceptera att det inte çnns demokratiskt godtagbara metoder att p ett eçektivt s tt dika ut Internets tr skmarker. - Anders Berggren: Internet och porrmyten, GP 22è1-96, indebattèabe_porr.html. Teknikens snabba utveckling ger l tt upphov till myter och moralisk panik. Resultatet kan bli framhastad, illa genomt nkt lagstiftning. Introduktion till datoranv ndning, vt

16 F r dig som vill g ra mer ç frivilliga uppgifter H r f ljer ytterligare uppgifter f r dig som vill g vidare. Uppgifterna beh ver inte redovisas. 1. Sidorna i WWW r èvanligenè skrivna i n got som kallas HTML. Sj lva koden f r en given sida kan man enkelt se i Netscape. Klicka p `Document source' under `View' och ett f nster ppnas med HTML-kod f r den sida du f r tillf llet har i din bl ddrare. æ ppna p detta s tt HTML-koden f r n gon valfri sida Att titta p andras kod r ett utm rkt s tt att l ra sig HTML och att çstj laç id er. 2. G sedan igenom `Att skriva en egen hemsida' i online-materialet Introduktion till Internet. Om du sitter vid en Sun arbetsstation kan du g ra en enkel hemsida genom att kopiera èklippa och klistraè den mall som çnns i det materialet. 3. Det çnns ett stort antal studiematerial i HTML p n tet. L nkar till n gra av dessa çnns under `Att skriva en egen hemsida' i online-materialet Introduktion till Internet. G igenom n gon eller n gra av dessa studiematerial. Introduktion till datoranv ndning, vt

17 5 Typs ttning av text och matematiska formler med L A TEX2 " Kursplanering Denna del r frivillig och ger en kort introduktion till typs ttningsprogrammet LATEX2 ". Det typiska anv ndningsomr det f r LATEX r d man skriver text som inneh ller matematiska formler. Det r n mligen l tt att producera snygg matematisk text med detta program. Det r ingen tillf llighet att en stor del av de vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar som skrivs inom det datavetenskapliga och matematiska omr dena r skrivna just LATEX. S r t ex denna handledning skriven i LATEX. Du kommer som student kanske inte vara i behov av att anv nda LATEX, tminstone inte i b rjan av dina studier. D remot r det m jligt att att du h gre upp i dina studier, i t ex projektkurser eller examensarbetet, r tvungen eller çnner det praktiskt att anv nda LATEX. M ls ttningen med denna del av kursen r d rf r snarare att visa existensen av LATEX och var du kan l ra dig mer n att faktiskt l ra dig programmet. Vill du g vidare nu eller senare i din utbildning kan du anv nda det kompendium som ing r. Litteratur æ Typs ttning av text och matematiska formler med hj lp av LA T EX2 ", TDB 1998 è40:-è Omfattning Frivillig uppgift. Genomf rande P www-sidan çnns instruktioner samt en mall som du kan kopiera och arbeta med. Arbeta med de uppgifter som çnns d r. F r att klara detta kr vs èsannoliktè att du l ser valda delar av kompendiet Typs ttning av text och matematiska formler med hj lp av LA T EX2 ". Introduktion till datoranv ndning, vt