Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning. Fågelutredning Vindpark Östra Frölunda

Transkript

1 Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning Fågelutredning Vindpark Östra Frölunda

2 Beställare: Gothia Vind Fågelutredning för Östra Frölunda, Svenljunga kommun

3 Beställare: Konsult: Callunas projektnr: Gothia Vind AB Projektledare Calluna AB Arvid Hedvalls backe Göteborg UL Naturvärdesinventering Fågelinventering GIS Kvalitetsgransknng C91 Östra Frölunda Elin Börjesson Marie Jakobi Mova Hebert, Robert Björklind Mova Hebert, Leif Klinteroth Henrik Wahlman, Mova Hebert, Christoph Kircher, Mattias Stahre Mova Hebert, Anna Sandström Framsidesbild: Sjö i området. Fotograf Robert Björklind. Kartorna publiceras med Lantmäteriets medgivande nr I 2010/0322.

4 Innehåll 1. Inledning 6 2. Beskrivning av området och vindkraftsparken 6 3. Tidigare fågelobservationer i området 8 4. Smålom 8 5. Storlom 8 6. Sträckande fågel 9 7. Tjäder Övriga fåglar Sammanfattande slutsatser Källor 17

5

6 Inledning Bakgrund och syfte Gothia Vind AB önskar ansöka om tillstånd för att uppföra 17 vindkraftverk sydväst om Östra Frölunda i Svenljunga kommun. I samband med miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftsparken har Calluna AB genomfört en förstudie för fågel under tiden juli mars 2010 och en fördjupad utredning av fågellivet och konsekvenserna för fåglarna av den planerade vindkraftsparken under maj-augusti Förstudien omfattade litteraturstudier samt kontakter med lokala ornitologer och artspecialister liksom en sträckfågelinventering under hösten I förstudien rekommenderade Calluna AB en fördjupad utredning vilken stämdes av med länsstyrelsen i Västra Götalands län vid ett underhandssamråd den 9 mars Därefter studerades tjäder, smålom och storlom noggrannare ur ett landskapsperspektiv. Under dessa utredningar liksom under sträckfågel- och naturvärdesinventeringarna har även observationer av andra fågelarter noterats. Storlom och smålom skyddas av ett bland annat EU:s fågeldirektiv samt den svenska Artskyddsförordningen. Smålom betecknas i rödlistan som nära hotad (NT). Syftet med både den inledande och fördjupade fågelutredningen var att ta reda på vilka arter som förekommer i området samt hur de rör sig och vilka landskapselement som är viktiga för deras långsiktiga överlevnad i området. För storlom ska utredningen beskriva häckningsplatser. Om smålom finns i området ska utredningen redovisa flygstråk, födosöksplatser och häckningsplatser. För tjäder ska spelplatser redovisas. Utredningen är en delutredning till miljökonsekvensbeskrivningen. Beskrivning av området och vindkraftsparken Vindkraftverken avses att uppföras i ett skogsområde sydväst om Östra Frölunda i Svenljunga kommun, på fastigheterna Ällebäckstorp 1:10, Ängasjö 2:3, Akarnehult 1:1, Frölunda-Åsebo 1:1, Ölsbo 2:2, Annelsred 1:4, Kattarp 1:3 samt Hålabäckstorp 1:3. Området är utpekat som riksintresseområde för vindkraft av Energimyndigheten. Studien planerades med utgångspunkt i de 17 verk som planerades i det ursprungliga parkförslaget daterat juli 2009, se bild 1. Detta alternativ utformades för att ge maximal effekt utifrån vindförhållanden, ljudspridning och närboende. Bedömningen av konsekvenserna för tjäder har gjorts i flera steg där den konsekvensbedömning som redovisas i denna rapport baseras på en layout daterad september 2010 som anpassats till de skadebegränsande åtgärder som föreslagits av utredningarna för väg- och eldragningar samt underlag från denna fågelinventering i augusti Området är utpekat som riksintresse för vindkraft. Inga andra riksintressen eller andra särskilt utpekade områden enligt miljöbalken kapitel 4 finns inom utredningsområdet. Närmaste riksintresse för naturvård ligger ca 3 km från den planerade vindkraftsparken (Store mosse mellan Hestra och Arvidstorp), närmaste Natura 2000-område är Amma- och Hästamossarna cirka 7 kilometer från vindkraftsparken och närmaste naturreservat vid Ätradalen i Mårdaklev (5 km). I området finns nyckelbiotoper, sumpskog och naturvårdsobjekt. (Länsstyrelsen 2010) 6

7 Bild 1. Karta över utredningsområdet med parklayout över ursprungligt planerade verk i juli Det inventerade området består till stora delar av produktionsskog i olika åldrar där stora delar är triviala eller består av hyggen. De huvudsakliga områdena som har naturvärdesklassats är våtmarksområden med myrar och sumpartade skogar där skogsbruket inte är lika intensivt. På dessa marker växer ofta senvuxen tall som ibland är kraftigt plattade och visar på hög ålder. Dessa träd har naturvärden som består i att många ovanliga och hotade arter är knutna till gamla träd. Flera av de större myrarna är öppna och solbelysta, vilket skapar en bra livsmiljö för insekter, spelplatser för tjäder och orre samt födosöksområde för fågel. Flera branter har naturvärdesklassats. Några branter har utelämnats från skogsbruk och har en skoglig kontinuitet. Där finner man ett rikligt mosstäcke och olikåldrig död ved samt signalarter som kornknutsmossa och fällmossa. Dessa visar på höga naturvärden. Inom det inventerade området finns flera sjöar och bäckar. Sjöarna är näringsfattiga klarvattensjöar som är viktiga för fågellivet. Bäckarna i området bidrar till att skapa livsmiljöer för insekter med ett liv eller livsstadium i rinnande vatten. 7

8 Tidigare fågelobservationer i området En sökning i databasen Svalan visade att följande sällsyntare fågelarter observerats i närheten av det aktuella området: sångsvan, småfläckig sumphöna, kricka, orre, pärluggla, göktyta, spillkråka, mindre hackspett och törnskata. (Artportalen 2010) Efter kontakt med den lokala ornitologiska föreningen besökte deras kontaktperson Klas Hagborg området på eget initiativ under sommaren 2009 vid åtta tillfällen. Han observerade bland annat tjäderspillning vid Hällasjön samt mellan Rullesjön och Stora Kråkberget. Han hörde också orrspel väster om Furuberget. Enligt jägare som Calluna träffade vid inventering i markerna finns det smålom i området. Enligt Martin Tjernberg vid Artdatabanken på SLU i Uppsala ingår området i ett större smålomsområde varför man bör inventera förekomsten av smålom. Smålom Allmänt om smålom Smålom lever i små fisktomma tjärnar i lugna skogsområden och flyger till större sjöar eller havet, ibland flera mil bort, för att fiska. Den är klassad som Nära hotad i den nationella rödlistan (Artdatabanken 2010) och upptagen i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 1979). Eftersom arten inte hittades i området har ingen fördjupad beskrivning av arten gjorts i denna rapport. Metodik Tjärnar och mindre sjöar vilka bedömdes kunna vara lämpliga biotoper för smålom inom utredningsområdet besöktes av Leif Klinteroth under 6-7 maj samt i slutet av juli. Resultat och slutsatser Inga smålommar hittades vid inventeringen. Storlom Allmänt om storlom Storlom förekommer i livskraftiga populationer men är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv bilaga 1 över arter av särskilt stort bevarandeintresse (Artdatabanken 2010, EU 1979). Storlommen är känslig för störningar från människor och kan ha svårt att väja för hinder under uppfloget och kan därför riskera att flyga på vindkraftverk. (Martin Tjernberg, Artdatabanken, pers. komm.). Storlommen är en karaktärsfågel för stora klarvattensjöar i skogsmark och flyger ofta i vida cirklar över sjön för att ta höjd innan de lämnar området (Björn Dellming, personlig kommunikation). Storlommen lägger sitt bo direkt på marken, ofta på en tuva i strandkanten. Ungarna är bra simmare direkt efter kläckning och dyker obehindrat. 8

9 Metodik Vid samtal med Klas Hagborg i den lokala ornitologiska föreningen framkom att det fanns storlom i Vitasjön. Leif Klinteroth eftersökte storlom i utredningsområdet vid fältbesök i området under maj-augusti Resultat och slutsatser Ett par storlom finns i sydvästra delen av Vitasjön. Tre ungar observerades under Storlommen bedöms inte störas av vindkraftverk nr 13 och bedöms inte heller att riskera att flyga på detta då den troligen flyger längs sjön. Sträckande fågel Metodik Förstudien visade att inventering av sträckande fågel bör utföras eftersom utredningsområdet ligger på gränsen till det småländska höglandet vilket är ett känt flyttfågelstråk för rovfågel tack vare gynnsamma vindar (Martin Tjernberg, SLU, personlig kommunikation). Sträckfågelinventeringen planerades ursprungligen till 4 fältdagar men på grund av resultatet efter de första två fältdagarna bedömdes att ytterligare fältdagar för sträckande fågel inte behövdes. Inventeringen genomfördes av en person (Mova Hebert) under september Sträckfågel efterspanades över hela utredningsområdet. Observationer gjordes från följande områden: väster, söder och norr om Vitasjön, vid Rullesjön, på ett berg vid verk 5 i parklayouten från 2009 samt under förflyttning mellan dessa platser. Resultat och slutsatser Flyttningsrörelser från trastar, finkar, duvor och kanadagäss observerades. Konsekvenserna för dessa fågelpopulationer av vindkraftsparken bedömdes som små. Vid Rullesjön observerades en obestämd falk (troligen stenfalk) men ingen flyttningsrörelse. Norr om Vitasjön, vid badplatsen, observerades en ormvråk. Utöver detta konstaterades att större hackspett, järnsparv, talgoxe, blåmes, spillkråka och nötkråka finns i området. Inga sträckande rovfåglar observerades. Rovfågel sträcker sannolikt längs Ätradalen och inte inom undersökningsområdet eftersom det finns större tillgång på bytesdjur i det området och vindarna antas vara gynnsammare där. Området ligger på kanten till småländska höglandet som är ett känt sträckfågelstråk (Ulricehamns kommun 2009). Eftersom inga sträckande rovfåglar observerades, vilka var det största motivet till sträckfågelinventeringen, bedömdes efter de första två fältdagarna att ytterligare fältdagar inte behövdes. 9

10 Tjäder Allmän beskrivning Tjädern är ännu inte upptagen på rödlistan men minskar i antal i södra Sverige. Forskarna vet ännu inte varför populationen minskar i Sverige (Holmen skog 2009). Tjädern är upptagen på EU:s fågeldirektiv bilaga 1 för arter med särskilt stort bevarandeintresse. I Sverige finns tjädern (Tetrao urogallus) i alla större barrskogar från norra Skåne upp till barrskogsgränsen i de lappländska fjällen. Den trivs bäst i äldre, luckiga tallskogar med rikligt med inslag av myrar och mossar. Skogshönsen tjäder, orre och järpe lever i olika successionsstadier i skogen. (Angelstam, 1991) Tjädern är en stannfågel med samma revir hela året varför den måste kunna hitta föda inom samma område under de olika årstiderna. Flera olika miljöer måste finnas inom ett begränsat område om det ska vara intressant för fågeln. Ett område som ska hålla en tjäderpopulation måste vara småskaligt mosaikartad med olika bestånd tillräckligt nära varandra för att energibudgeten för fågeln ska bli rimlig. Under vintern livnär sig tjädern nästan uteslutande på tallbarr, på våren tillkommer tuvullsknopp och senare blåbärsris och blåbär samt en del insekter. Tjädern bildar ett revir som är 3 kvadratkilometer stort. Det förläggs i en stabil miljö som inte förändras. (Hjort 94) Därför är gammelskogen så intressant. Sker en avverkning eller kraftig gallring på spelplatsen spolieras den platsen. (Winqvist, 1990) Finns lämplig miljö i närheten kan spelplatsen flyttas. Antalet tuppar på en spelplats beror på markområdets beskaffenhet, dess tjädergodhet. Tjädergoda marker utgörs av äldre gallringsskogar av tall eller talldominerad barrblandskog, slutavverkningsmogna skogar, myrmarker och sumpskogar. Tjädern skyr hyggen, planteringar, åkermark, sjöar och täta ungskogar. I korthet ska en tjädergod skog vara talldominerad, inte ha ett för slutet krontak samt gärna vara flerskiktad för att ge skydd för insyn och predatorer. Vid en analys gjord på lekplatser i Jönköpings län 2003 fann man att när andelen tallmark och våtmark inom ett område med radien 1000 m understeg 10 % så verkade lekplatsen haverera. Samma sak om andelen tjäderovänlig mark översteg 40 %. (Blank et al. 2005) Tjädern minskar kraftigt på flera håll, både i Europa och inom Sveriges gränser. Faktorer som förändrad sammansättning av trädslag och åldersstruktur samt fragmentering av lämpliga skogsmiljöer framförs som anledningar till minskad population. Här nämns också klimatförändringar och förändrat predationstryck. (Länsstyrelsen 2008:18) Enligt Rolstad (1989) har hyggen mindre än 0.8 ha eller moderat gallring som lämnar >500 stammar/ha ingen påverkan på leken om tillräcklig areal tjädervänlig mark finns kvar i området. Om skogen avverkas i lekens omedelbara närhet och insynen blir för stor överges lekplatsen (Hjort 1990, Rolstad & Wegge 1989). Rolstad har knutit minskad population på ett antal platser i Norge till fragmenteringen av gammelskog i områdena runt lekplatsen (Rolstad, 1990). Ruddock (2007) har sammanställt flera studier kring störningsavstånd för bland annat tjäder. För statiska störningar (som inte flyttar på sig) rekommenderas ett skyddsavstånd på meter. Under lekperioden (1 mars - 15 maj) är tjädern som mest känslig för störningar. Lek kan inträffa under hela dagen men vanligtvis mellan soluppgång och klockan 09:00. (Ruddock 2007). Risken för att tjädern ska flyga på vindkraftverk är liten i södra Sverige (Maria Hörnell- Willebrand, personlig kommunikation samt Länsstyrelsen 2009). Maria Hörnell-Willebrands 10

11 bedömning är att det är tillgången på lämplig skog för hönorna och kycklingarnas överlevnad som begränsar tjäderns population. Metodik Eftersom tjäder är känslig för fragmentering, som är en av effekterna av en vindkraftspark, gjordes en analys av lämpliga habitat för tjädern under hösten 2009 enligt Callunas metod för biologisk infrastruktur. Denna analysmetod valdes mot bakgrund av nya forskningsrön som visar att tjädern påverkas mer av påverkan på skogsmarken än av störningar vid spelplatser (Maria Hörnell-Willebrand). Det råder dock delade meningar om detta bland forskare och ornitologer. Troligen påverkas tjädern av både påverkan på skogen samt störningar vid spelplatsen. Analysen gick ut på att hitta lämpliga habitat för tjäder i skogsmark. För att få fram dessa söktes sammanhängande tallskogar över 60 års ålder ut ur knn-data, som är en karta med skogsdata som gjorts av SLU. KNN-data är från år 2000 men var det enda dataunderlaget som var tillgängligt för denna analys. Därefter söktes storleken på sammanhängande tallskogar inom området ut. System med tall över 80 ha räknades som optimalt för tjäder. System mellan 50 och 80 ha räknades som suboptimala och övriga system som för små. Det gick inte att analysera mängden tjäderovänligt habitat ur knn-data varför det inte gått att lyfta fram sådana områden som inte är möjliga häckningshabitat. Hänsyn till den biologiska infrastrukturanalysen samt förslag till skadebegränsande åtgärder togs vid efterföljande projektering av vägar samt elanslutningar under 2009 och Efter samråd med länsstyrelsen våren 2010, där länsstyrelsen konstaterade att utredningens fokus bör ligga på att skydda tjäderspelsplatserna, inventerades även tjäderspelsplatser under våren Denna genomfördes mars Under maj- juni besöktes området ytterligare några gånger varvid även noterades uppflog av tjäder i området. Vid tjäderinventeringen i mars genomströvades området varvid öppna platser, spillning samt uppflog av tjäder eftersöktes. När detta påträffades gjordes en kvalificerad bedömning av platsens lämplighet för tjäderspel. Inventeringen genomfördes av Mova Hebert, som är en erfaren naturinventerare och erfaren ornitolog. De platser där uppflog av tjäderhönor sågs den 5-6 maj antogs ligga på eller nära tjäderspelsplatser då denna tidpunkt är mycket nära tjäderspelet. Uppstötta tjädrar noterades också vid besöken under juni-augusti men uppflogen har inte redovisats i denna utredning eftersom tjädrarna då rör sig utanför spelplatserna. Slutlig konsekvensbedömning och bedömning av möjliga åtgärder för tjäder genomfördes i samband med att en ny parklayout upprättades under augusti-september

12 Resultat Stora sammanhängande skogsområden med äldre tallskog av betydelse för tjäder beskrivs i bild 2. Bild 2. Stora sammanhängande skogsområden med äldre tallskog av betydelse för tjädern. Parklayout från juli Två optimala system (orange och röd) fanns inom området och flera suboptimala system (de gröna områdena). Värdetrakter för tjäder (det vill säga områden med hög andel äldre tallskog) beskrivs i bild 3. Värdetrakterna visar att hela utredningsområdet är möjligt för häckning även om de västra och norra delarna har en högre andel värdefullt habitat. Observera att stora mängder skog fälldes av stormen Gudrun 2005 varför kartorna i bild 2 och 3 inte är helt rättvisande år Eftersom stormen Gudrun har påverkat området i hög grad ger knn-data, som var den enda tillgänliga data för studie av skogsmarker, dock inte en helt rättvisande bild. Därtill sker kontinuerligt förändringar i samband med det aktiva skogsbruket i området. För att utreda vilka skogsområden som är lämpliga skogsområden för tjäder skulle en fältinventering behöva göras men detta har inte ansetts aktuellt. Överlag är andelen tjädervänligt habitat troligen tillräckligt för att den exploatering som vindkraftverken innebär inte ska innebära ett hot mot tjäderpopulationen i området. Skogsbruket är troligen en betydligt större påverkansfaktor på skogen i området än den planerade vindkraftsparken. En jämförelse med parklayouten daterad juli 2009 visar att de för projektet tillkommande skogsbilvägarna endast påverkar skogsområden lämpliga för tjäder i mycket liten utsträckning. Under sommarinventeringen bedömdes förekomsten av skogshöns som mycket god i området. Spillning av tjäder ses lite varstans i området. 12

13 Bild 3. Värdetrakter för tjäder där andelen äldre tallskog inom 1000 m redovisas. Parklayout från juli Möjliga tjäderspelsplatser har markerats i bild 4. Ingen av de möjliga spelplatserna ansågs vara så stor att den hyste flera tuppar eller större spel. Enligt parklayouten daterad september 2010 ligger vindkraftverk 12 och 7 endast ca 100 meter från markerade potentiella tjäderspelsplatser. Det är ett för litet avstånd om man vill bevara den förmodade spelplatsen. Avståndet bör helst vara 250 meter. Avstånden till övriga spelplatser är tillräckliga (ca m). Kumulativa effekter uppstår när många små tjäderspelsplatser förstörs av många vindkraftsparker i ett större landskapsområde. Detta kan uppträda om de två parkerna som planeras av andra vindkraftsföretag söder och väster om parken uppförs. Det skulle kunna medföra större konsekvenser för tjädern på landskapsnivå. Det finns tyvärr inte ekonomiskt utrymme att studera detta tillräckligt noggrant i en enskild projekt-mkb och därför bör detta studeras i kommunala eller länsvisa planer. Andra kumulativa konsekvenser är skogsbruk och annan exploatering som också påverkar tjäderpopulationerna. Sekundära effekter uppstår genom uttag av skog vilket underlättas av de nya vägarna. Detta är dock svårt att motverka då markägaren fortfarande äger skogen och inte kan hindras att bruka den. (Maria Hörnell-Willebrand personlig kommunikation). I den parklayout som har använts för att bedöma konsekvenserna för tjäder (september 2010) har Gothia Vind vidtagit ett stort antal åtgärder för att minska konsekvenserna för tjäder efter de förslag till åtgärder som Calluna angav i en underlagsrapport för tjäder hösten Där angavs bland annat att vägar bör anläggas så att de inte dränerar de små myrar som finns runt om i området. Särskild hänsyn bör visas till myrar i de marker som har en hög andel äldre 13

14 tallskog. Områden som har tagits i anspråk under byggtiden kan återplanteras med tall för att gynna tjädern. Bild 4. Identifierade möjliga spelplatser för tjäder samt nuvarande och tillkommande skogsbilvägar. Buffertzoner för 400 meter har markerats. Parklayout daterad september Störning från buller och ökad aktivitet kan också störa tjädern även om det enligt Maria Hörnell-Willebrand troligen inte är begränsande för populationen. Störningar kan göra att gamla spelplatser överges. Ofta kan dock populationen klara sig genom att spel etableras på andra platser. Andra skadebegränsande åtgärder som bör vidtas är att verk och tillhörande vägar som ligger inom 500 m från spelplatser inte bör uppföras under spelperioden. Det har troligen inga långsiktiga konsekvenser att en spelplats störs under ett enstaka år. Det är dock onödigt att störa fåglarna om det går att undvika. Så länge habitatet på och runt spelplatsen hålls intakt kommer troligen lek åter att ske där nästa år. Slutsatser Sammantaget medför parklayoten för september 2010 små konsekvenser för de lokala tjäderpopulationerna (bild 4). Parken bidrar till fragmentering av landskapet, det vill säga om många vindkraftsparker anläggs i landskapet kan många små konsekvenser för tjäderpopulationerna medföra större kumulativa konsekvenser för tjäderpopulationerna på landskapsnivå, men det bör studeras på landskapsnivå i kommunala eller länsvisa planer och inte i en projekt-mkb. Risken för att tjäder ska flyga på vindkraftverken är liten. 14

15 Övriga fåglar Metodik Bedömningar har skett löpande under och efter inventeringarna huruvida andra fågelarter som observerades under fågelinventeringarna påverkas av vindkraftsparken och behovet av vidare utredningar. Fågelarter upptagna på rödlistan eller EU:s fågeldirektiv eller arter som i litteraturen uppges som känsliga för vindkraftsutbyggnad visades särskilt intresse. Resultat Då förekomsterna bedömts som tillfälliga i området eller konsekvenserna för populationerna av vindkraftsparken bedömts som små, har inga ytterligare inventeringar för dessa arter bedömts vara nödvändiga. Orrar observerades i mossområdena, flera orrspel hördes och några tuppar observerades. Orrar kan riskera att flyga på vindkraftverk precis som tjäder men eftersom orrar är vanliga i det svenska landskapet bedöms konsekvenserna för populationen av orrar som små. Orre är inte rödlistad men upptagen på EU:s fågeldirektiv bilaga 1, som betecknar arter med särskilt stort bevarandeintresse. Fiskgjuse häckar i Vitasjön. Gjusens bo verkade vara bebott, men några ungar kunde inte ses i boet (observationen gjordes emellertid från ett mycket långt avstånd). Fiskgjuse är inte rödlistad men upptagen i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Vid samråd med länsstyrelsen 9 mars 2010 drogs slutsatsen att inga ytterligare utredningar behövde utföras för fiskgjuse då de undviker vindkraftverk. Ett par ormvråkar observerades vid Åsebo. Sparvhök med byte sågs några gånger, vilket tyder på häckning. Båda dessa arter förekommer i livskraftiga populationer och konsekvenserna bedömdes som små (JP Fågelvind 2006). Vid ett tillfälle, 9 juli, kretsade en bivråk långt söderut och ner mot Vitasjön. Bivråk är upptagen på rödlistan som sårbar (VU). Den bedömdes dock som tillfällig i området och konsekvenserna för populationen som små. Några par tranor sågs i området. Två par tranor med ungar kunde bland annat ses på de odlade markerna öster om inventeringsområdet. Trana förekommer i livskraftiga populationer i Sverige men är upptagen på EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Konsekvenserna för populationen bedömdes som små. Ett par häckande törnskator observerades vid observationsplats 1. Törnskata förekommer i livskraftiga populationer i Sverige men anges i EU:s fågeldirektiv som arter med särskilt stort bevarandeintresse. Konsekvenserna för populationen bedömdes som små. En kungsörn observerades vid fältbesöket i mars 2010 men sågs inte igen under sommarinventeringen. Vi drar därför slutsatsen att det var en övervintrande fågel som observerades. Kungsörn är upptagen på rödlistan som missgynnad (NT) samt anges även i EU:s fågeldirektiv. Konsekvenserna för populationen bedömdes som små. Gothia vind fick ett tips om att en duvhök häckade i ett träd norr om Furuberget av en boende i området vid ett av sina fältbesök, men ingen duvhök har observerats under inventeringarna och 15

16 det bedöms inte som sannolikt att arten fanns i området under häckningssäsongen Konsekvenserna för popuationen bedömdes som små. Slutsatser De fågelutredningar som har genomförts under 2009 och 2010 har gett en god översiktlig bild av fågellivet i området. Konsekvenserna av vindkraftsparken för de fågelpopulationer som inte har utretts ytterligare i denna fågelutredning har bedömts som små. Sammanfattande slutsatser Under arbetets gång har samtal skett löpande med Gothia Vind AB om möjliga åtgärder för fågellivet, vilket företaget tagit stor hänsyn till vid projektering av vägar, ledningar och fundament. Avstämning av innehållet i fågelutredningen och erforderliga åtgärder har gjorts genom underhandssamråd med länsstyrelsen vid vilka också Gothia Vind har deltagit. Efter att preliminära resultat hade erhållits i augusti 2010 tog Gothia Vind AB fram ett nytt förslag till parklayout daterat september 2020, vari man med största möjliga omsorg inarbetat möjliga åtgärder för fågellivet. Med de åtgärder som har inarbetats i parklayouten daterad september 2010 bedöms projektet medföra små konsekvenser för fågellivet i området samt ringa konsekvenser på populationsnivå. Smålom förekommer inte i området. Det finns ett par av häckande storlom i Vitasjön vilka inte bedöms störas av de planerade verken (små konsekvenser). Trots omsorgsfulla försök att undvika effekter på tjäder har det inte varit möjligt att hålla skyddsavståndet 400 meter till samtliga spelplatser. Det medför att två av vindkraftverken (12 och 7) ligger så nära spelplatser så att tupparna riskerar att överge dessa (ca 100 meter), se bild 4. Detta bedöms dock medföra små konsekvenser på populationsnivå eftersom det är små spelplatser med en till ett par tuppar. Troligen kan kumulativa effekter för tjäderpopulationerna uppstå på landskapsnivå genom att andra vindkraftsparker etableras i närheten samt genom det intensiva skogsbruket i området. Sådana kumulativa effekter på landskapsnivå bör utredas i kommunala eller regionala planer. 16

17 Källor Skriftliga Angelstam, P. (1991). Sparade lekplatser räcker inte! Svensk Jakt s Artdatabanken (2010). Rödlistade arter i Sverige Gärdenfors et al. SLU, ArtDatabanken (2010_2). Artportalen (2010). Blank, H., Andersson, L., Jacobson, C. (2005) Tjädern i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län Meddelande 2005:11 ISSN Hjort, I. (1994). Tjädern en skogsfågel. Trelleborg. Skogs Boktryckeri AB. ISBN Holmen skog (2009). Seminarium om vindkraftens effekter med bland annat Maria Hörnell- Willebrand, minnesanteckningar. Länsstyrelsen (2010). Länsstyrelsens GIS_databas Rolstad, J & Wegge, P. (1989). Effects of logging on Capercaillie (Tetrao urugallos) leks. Cutting experiments in southeastern Norway. Scandinavian journal of Forest Reaserch 4: Rolstad, J (1990). Effekter av skogsbruk på tjäderlekplatser. Ingår i A. Carlsson (red) Tjädern och skogsbruket. Institutionen för viltekologi. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. ISBN X Ruddock, M., Whitfield, D.P. (2007). A review of disturbance distances in selected bird species. A report from Natural research (projects) Ltd to Scottish Natural Heritage. EU (1979). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/ EEG) Ulricehamns kommun (2009). Fåglar, fladdermöss och vindkraftverk i Ulricehamn. Kunskapsläge och bedömning Winqvist, T. (1990). Hur ser tjäderns spelskogar ut? Ingår i A. Carlsson (red) Tjädern och skogsbruket. Institutionen för viltekologi. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. ISBN X Personlig kommunikation Maria Hörnell-Willebrand, Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för skoglig zooekologi, personlig kommunikation Doktor i Viltekologi vid Högskolan i Hedmark. Har bland annat bedrivit forskning om tjäder. Björn Dellming, BD är en skicklig ornitolog med 24 års erfarenhet av ornitologi. Medlem i Göteborgs ornitologiska förening (GOF). 17

18 18

19 Calluna AB Arvid Hedvalls backe 4, Göteborg Telefon Linköpings Slott, Linköping Telefon: Fax: