Hälsofrämjande interventioner vid hypertoni

Transkript

1 Hälsofrämjande interventioner vid hypertoni - en litteraturstudie. Health promoting interventions for hypertension - a literature study. Johanna Larsson Sara Ytterberg Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper. Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15 hp Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål Examinerande lärare: Gunilla Borglin VT-14

2 SAMMANFATTNING Titel: Fakultet: Institution: Ämne: Hälsofrämjande interventioner vid hypertoni. Health promoting interventions for hypertension. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institutionen för Hälsovetenskaper Omvårdnad Kurs: Författare: Handledare: Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp. Johanna Larsson Sara Ytterberg Mia Forshag Ulla Wrangstål Sidor: 33 Nyckelord: Hypertoni, omvårdnadsinterventioner, sjuksköterska, hälsofrämjande vård Hypertoni är ett globalt hälsoproblem som bidrar till mortalitet hos befolkningen. Behandlingen idag görs främst med hjälp av antihypertensiva läkemedel, men mer sällan förekommer icke-farmakologiska åtgärder. Syftet var att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande interventioner och dess effekter hos patienter med hypertoni, för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden var en litteraturstudie vilken utgick från Polit och Beck modell i nio steg. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna bearbetades i tre urvalsprocesser och kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier. Efter detta återstod tio artiklar med kvantitativ studiedesign, vilka formade litteraturstudiens resultat. Resultatet presenterades i två huvudkategorier: information och utbildning samt stöd och motivation, med tillhörande underkategorier. Dessa kategorier betonade vikten av information och stöd från sjuksköterskan i processen att sänka blodtrycket hos patienter, detta gjordes genom att lära dem ta sitt eget blodtryck och lära dem om hur riskfaktorer kunde elimineras. Slutsatsen som drogs av detta var att genom information, utbildning, stöd och motivation fick patienter större möjlighet till att sänka sitt blodtryck genom livsstilsförändringar.

3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Hypertoni... 4 Omvårdnadsinterventioner... 5 Omvårdnad... 6 Problemformulering... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Litteratursökning/ Databassökning... 9 Urval Tabell 1: Resultat databassökning och urval CINAHL...11 Tabell 2: Resultat databassökning och urval PubMed...11 Databearbetning Etiska ställningstaganden Resultat Information och utbildning Information och utbildning kring kost- och levnadsvanor för ökad egenvårdsförmåga Information och utbildning om blodtrycksmätning i hemmet Stöd och motivation Telefonkontakt Individuell bedömning och motiverande samtal Stärka självförtroendet hos patienter Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk överförbarhet Fortsatt forskning Konklusion Referenser Bilaga 1: Artikelmatris

4 Introduktion Hypertoni Hypertoni är enligt World heatlh organization [WHO] rapport A global brief on hypertension, silent killer global public health crises (2013) ett globalt hälsoproblem idag. Komplikationer av hypertoni är en bidragande faktor till mortalitet bland hela världsbefolkningen. Närmare nio miljoner människor dör årligen till följd av ett för högt blodtryck (WHO 2013). Hypertoni innebär att det arteriella trycket ökar och kännetecknas av ett blodtryck högre än 140/90 mmhg (Socialstyrelsen 2011; WHO 2013). Ett ökat arteriellt tryck medför att kroppens artärer blir stelare, vilket i sin tur kan leda till ateroskleros. Ateroskleros innebär att kärlen blir stela och är en betydande riskfaktor för olika hjärtkärlsjukdomar, framförallt för stroke (Montecucco et al. 2011). Vidare skriver Montecucco et al. (2011) att endast 5-10 % av alla patienter som drabbats av hypertoni har vetskap om vad som egentligen är orsaken. Ett flertal riskfaktorer är dock kända, så som en stressig vardag, fysisk inaktivitet, hög alkoholkonsumtion, rökning, övervikt eller ett osunt intag av för fet och salt mat (Montecucco et al. 2011). Det finns olika typer av hypertoni, den vanligaste är en essentiell hypertoni, vilket innebär att orsaken är okänd. Det finns även hypertoni som har orsakats utav njursjukdom, hormonella rubbningar samt p-piller och graviditet (Lunell 2005). Enligt den sjunde rapporten från Joint Nationel Committee [JNC] med riktlinjer om förebyggande, diagnostisering, utvärdering samt behandling av hypertoni är ett systoliskt blodtryck högre än 140 mmhg en betydande riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar (U.S. Department of health and human services 2004). När ett blodtryck är högre än 115/75 mmhg fördubblas risken att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar genom varje höjning av blodtrycket med 20/10 mmhg. Personer som vid 55 års ålder fortfarande innehar ett normalt blodtryck har ändå en risk på 90% att utveckla hypertoni någon gång under resten av sin livstid (U.S. Department of health and human services 2004). Har personer ett blodtryck som ligger runt mmhg systoliskt och mmhg diastoliskt, definieras det som att personen har prehypertoni. Vid prehypertoni är det viktigt att förebygga ytterligare progression av blodtrycket för att förhindra att personen utvecklar en hypertoni, samt för att minimera risken för att personen drabbas av kardiovaskulära sjukdomar, genom att främja personens hälsa med hälsofrämjande evidensbaserade metoder (U.S. Department of health and human services 2004). Wartak et al. (2011) genomförde en studie i USA, där 2200 personer ombads delta i en enkätundersökning om riskfaktorer samt faktorer som bidrar till hälsa gällande hjärtkärlsjukdomar. Totalt 1702 personer svarade på enkäten, som visade på brister att identifiera hypertoni som en riskfaktor och dessutom visade att få personer hade vetskap om relevanta koståtgärder för att främja hälsa och minska risken för kardiovaskulära sjukdomar. Denna studie, bland flera andra liknande studier, visar på att kunskapen om hypertonins risker hos patienterna är bristfällig, och interventioner gjorda av en sjuksköterska förekommer alltför sällan. Enligt Trogdon et al. (2012) är interventioner 4

5 för att förebygga hypertoni, eller för att uppnå en sänkning av blodtrycket både ett relevant och kostnadseffektivt sätt för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Hypertoni behandlas i dagsläget främst med antihypertensiva läkemedel. Dessa delas in i tre större huvudgrupper: diuretika, kärldilaterare som verkar perifert samt läkemedel som verkar hämmande på sympatikusfunktionen (Lunell 2005). Alla verkar på längre sikt genom att det perifera motståndet i blodkärlen recuderas. Läkemedel som verkar genom att hämma sympatikusfunktionen är oftast alfa- eller beta- receptorblockerare som då angriper antingen det sympatiska centrat i centrala nervsystemet, de postganglionära sympatiska nervtrådarna eller sympatiska ganglier som finns, eller hämmar effektorcellernas receptorer. Diuretika används även det som behandling då dessa läkemedel har en relaxerande effekt på den glatta muskulaturen som finns inuti blodkärlen. Diuretika reducerar plasmavolymen och den extracellurära volymen. Vissa diuretika blockerar även effekten på aldosteron, som i sin tur leder till sänkt blodtryck. Den tredje huvudgruppen är vasodilaterande läkemedel som då verkar genom att minska resistensen i de perifera kärlen. Belastningen som bildas på hjärtats vänstra kammare vid högt blodtryck relaterat till det höga utflödesmotståndet i aorta, sänks även det av vasodilaterande läkemedel. De olika vasodilaterande läkemedlen är alfareceptorblockerare, glattmuskel-relaxerare samt kalciumflödes-hämmare (Lunell 2005). Antihypertensiva läkemedel som intervention finns inte med i kommande resultat för litteraturstudien, utan fokus har enbart lagts på de uppgifter sjuksköterskan har inom ämnet. Dock ingår det i sjuksköterskans dagliga arbete att administrera samt informera patienter om läkemedel (Socialstyrelsen 2005). Det är därför är det av vikt att sjuksköterskan även besitter tillförlitlig kunskap om dessa läkemedel, då antihypertensiva läkemedel är en vanligt förekommande läkemedelsgrupp hos patienter idag. Omvårdnadsinterventioner Omvårdnadsinterventioner ska vara evidensbaserade och dessa interventioner får inte leda till lidande utan endast till gott (Corry et. al. 2013). Då omvårdnadsinterventioner kan vara komplicerade och bestå av flera olika dimensioner är det viktigt att sjuksköterskan utvecklar en kunskap och expertis. Sjuksköterskan ska i sin profession tillämpa evidensbaserad vård, samt ha kunskap om att informera och utbilda andra sjukvårdsgrupper eller patienter. För att tillämpa evidensbaserad vård är sjuksköterskan tvungen att ha kunskap om att vara källkritisk samt även ha kunskap om var relevant evidensbaserad forskning finns att tillhandahålla (Corry et. al. 2013). Interventioner från sjuksköterskan är icke-farmakologiska åtgärder. Sjuksköterskans kunskapsområde grundar sig istället på omvårdnad, något som är ett vanligt forskningsområde i dagsläget (Polit & Beck 2012). Interventioner från sjuksköterskan kan vara allt från enkla, till mer komplexa insatser. The Medical Research Council i Storbritannien har infört en modell gällande utveckling av nya komplexa interventioner. Detta presenteras i fem olika steg. Kortfattat kan dessa beskrivas som att först letas en 5

6 teori fram, och hypoteser bestäms, innan valet av forskningsmodell görs. Efter detta tas beslut om hur interventionen ska gå till, innan den i steg fyra testas genom en slumpmässigt kontrollerad studie. Steg fem utvärderar resultatet (Polit & Beck 2012). Omvårdnadsinterventioner från sjuksköterskan behöver dock inte vara komplexa för att kunna användas ute i vården. Införandet av nya ideér och interventioner, både av enklare typ eller som har forskats fram under en tid, kan vara en utmaning i sig. Den främsta orsaken till att en ny idé får motstånd är att individer är inblandade och att ekonomin är en betydande faktor i dessa lägen (Polit & Beck 2012). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) tydliggör att sjuksköterskan inom omvårdnad ska ta tillvara på patientens egna resurser och möjlighet till egenvård. Sjuksköterskan ska ge stöd och vägledning till patienter och närstående. Identifikation av riskfaktorer hos varje enskild patient hör till sjuksköterskans kompetens, samt att sjuksköterskan även ska kunna förebygga sjukdomar genom att hjälpa patienterna till att reducera riskfaktorer och motivera till de eventuella livsstilförändringar som kan behöva göras (Socialstyrelsen 2005). Dorothea Orem var en omvårdnadsteoretiker, vars fokus låg på egenvården. Hon började redan på 1950-talet att förespråka sin teori, vilken är känd som Self-Care Deficit Nursing Theory. Teorin arbetades fram för att guida sjuksköterskor om hur de ska lära sig använda ett tankesätt anpassat för omvårdnad samt sin kliniska observationsförmåga (Orem 2001). Orem (2001) menade att alla människor är jämlika och att egenvård utförs för individens egen skull. Egenvård innebär att ta hand om sig själv i vardagen för att bevara de fysiska och psykiska funktioner som behövs för ett fungerande liv. Relationen mellan vilken handlingskapacitet individen har och kraven på egenvård, samt vilken egenvård som borde utföras i relation till individens möjlighet till detta är vad teorin grundar sig på (Orem 2001). Omvårdnad Information är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser (Andersson 2013). Det utgör en del av omvårdnad och handlar dels om betydelsen av att delta i utveckling av nya datasystem genom önskemål och tidigare erfarenheter (Warren 2013). Den mest aktuella och evidensbaserade informationen som möjligt bör alltid införskaffas, som sjuksköterskan sedan kan föra vidare till patienten (Warren 2013). Sjuksköterskan ska också informera patienter från där de befinner sig kunskapsmässigt, på patientens nivå och kontrollera att patienten förstått och fått ut vad de behöver av informationen som givits (Svensk sjuksköterskeförening [SSF] 2010). Kompetensbeskrivningen poängterar att sjuksköterskan har som uppgift att ta tillvara på patientens kunskaper, samt ha kompetens till att komplettera och anpassa information och utbildning till varje enskild patient (Socialstyrelsen 2005). Personcentrerad omvårdnad är även det en av kärnkompetenserna för sjuksköterskor (Andersson 2013). Detta uppnås genom att se patienten som en enskild individ och sätta patienten i fokus inom omvårdnaden (Walton 2013). Ett gott bemötande från vårdpersonalen är av stor vikt. Genom att lyssna på patientens upplevelser och tidigare erfarenheter, samt tillämpa ett etiskt förhållningssätt, skapas en relation mellan vårdpersonal och patient. Personcentrerad omvårdnad gör det enklare att följa etiska riktlinjer, då denna typ av kärnkompetens redan bidrar till att 6

7 tillämpa ett etiskt tänkande (Walton 2013). Detta leder i sin tur till att patienten känner sig sedd och får behålla sin integritet. Genom en relation mellan patienten och vårdpersonalen, blir även patienten mottagligare för den information han eller hon får. Det är även av vikt att inkludera anhöriga och närstående i vad som beslutas angående patientens omvårdnad, för att även de ska känna sig sedda och delaktiga (Walton 2013). Problemformulering Patienter med hypertoni löper en betydande risk gällande uppkomst av hjärt- och kärlsjukdomar. Få personer som ingått i studier gällande hypertoni var medvetna om vilka risker som finns med diagnosen. Detta har även uppmärksammats av författarna vid bemötande av patienter under verksamhetsförlagd utbildning. Både patienter och bekanta med hypertoni har fått blodtryckssänkande läkemedel, men mer sällan förekommer hälsofrämjande interventioner från sjuksköterskan. Då inte alla personer har vetskap om riskerna med hypertoni och vad hypertoni kan leda till om det går obehandlat eller progredierar, var hälsofrämjande interventioner från sjuksköterskan ett relevant ämne att utföra en litteraturstudie på. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande interventioner och dess effekter hos patienter med hypertoni för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. 7

8 Metod Forskningsmetoden som tillämpats i denna studie är en litteraturstudie, vilket innebär att information har hämtats från tidigare gjorda studier (Backman 2008). Under litteraturstudien tillämpades Polit och Becks (2012) modell bestående utav nio steg, se figur 1. Steg 1 i modellen innebär att identifiera sin frågeställning som ligger till grund för vad man vill veta med hjälp utav litteratursökningen (Polit & Beck 2012). Här formulerades syftet med litteraturstudien. Steg 1 Formulera syfte och frågeställningar Steg 2 Beslut om sökstrategi Databaser väljs ut Dokumentera sökningarna och valen Steg 3 Söka efter och identifiera primärkällor. Formulera inklusions- och exklusionskriterier Välj bort irrelevanta källor Steg 4 Granska källornas relevans och lämplighet Steg 5 Granska titlar och abstract Steg 9 Sammanställning av databearbetningen Steg 8 Analysera, bearbeta datan och dela upp i teman Steg 7 Granskning av studierna utifrån utvald granskningsmall Steg 6 Granskning av metod och resultat Figur 1: Arbetsgången i en litteraturstudie, fritt översatt från Polit och Beck (2012). 8

9 Litteratursökning/ Databassökning Sökstrategier utformades för sökning av artiklar i databaserna, samt urval bestämdes efter Polit och Beck (2012) nio steg. Sökningarna valdes i steg 2 att genomföras i de två databaserna CINAHL och PubMed. Då databaserna skiljer sig från varandra anpassades även de valda sökorden efter de kriterierna. Vid sökningar i CINAHL användes endast sökord som var CINAHL HEADINGS vilket betyder att ingen frisökning utfördes då sökningarna gav tillräckligt underlag. I PubMed identifierades MeSH sökord och frisökning uteblev även där. De sökord som användes i CINAHL var Hypertension, Nursing interventions, Health promotion, Preventive Health care, Lifestyle samt Hypertension- Prevention and control. Resultatet utav sökningen gjord i CINAHL är redovisade i tabell 1. I databasen PubMed användes MeSH ämnesord Hypertension, Health promotion, Lifestyle, Nursing och Cardiovascular disease, resultatet är redovisat i tabell 2. I steg 3 utarbetades inklusions- och exklusionskriterier för att de artiklar som inte var relevanta skulle kunna sorteras bort, sökningen påbörjades och resultatet utav sökningarna dokumenterades under processen. Litteraturstudiens exklusionskriterier var studier som handlade om skolklasser eller pediatrik, alltså personer under 18 år. Även studier inriktade på företagshälsovård exkluderades, då det kan vara företagssjuksköterskor som arbetar med den typen av hälsofrämjande arbete. Alla specialistutbildningar exkluderades. Inklusionskriterierna var att alla artiklar skulle vara granskade, därför kryssades peer rewied i vid sökningar i CINAHL. Studier som beskrev pedagogik som en omvårdnadsintervention inkluderades. Fokus vid sökningen var beskrivning av omvårdnadsinterventioner. Åtgärder för prehypertoni har visats sänka blodtrycket och av anledning till detta har dessa studier inkluderats i urvalen. Eftersom det fanns ett flertal studier gjorda utifrån sökorden begränsades åldern på studierna, från januari 2008 till december

10 Urval När sökningarna begränsats med hjälp av sökorden påbörjades Urval 1 som är steg 5, vilket görs genom en uppskattning av titlar och eventuella abstrakt på artiklarna om detta fanns. De mest relevanta studierna till frågeställning och syfte sparades. Detta ledde till 76 artiklar som gick vidare till Urval 2 (se tabell 1 och 2). Relaterat till litteraturstudiens syfte och de valda sökorden har kvantitativa studier varit relevanta till litteraturstudien. Fortsättningsvis utfördes urval 2, steg 6. Till detta urval söktes de sparade artiklarna från urval 1 fram i fulltext, för att även metoden och resultatet skulle kunna utvärderas med relevans mot syftet. Artiklarna skrevs i detta steg även ut i pappersform för att underlätta ytterligare läsning och studerande, vilket rekommenderas vid urval 2 (Polit & Beck 2012). De artiklar som efter utvärdering av metod och resultat fortfarande svarade emot syftet och frågeställningarna sparades medan de övriga förkastades. Vid detta urval var det 13 artiklar som svarade mot syftet. Största andelen av bortfallet mellan urval 1 och urval 2 berodde på att resultaten i studierna beskrev patienters medvetenhet kring risker med hypertoni och inte resultatet av interventioner som hörde till sjuksköterskans profession. Steg 7 (Polit & Beck 2012) innebar kvalitetsgranskning av artiklarna som var utvalda till urval 2 för att göra ytterligare ett urval, nämligen urval 3. Detta gjordes enligt Polit och Beck (2012) mallar Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report. Två studier som ej klarade aktuell kvalitetsgranskning exkluderades då dessa baserades på en tidigare mer utvecklad studie. Design samt andra kriterier refererades till den större studien, vilken inte fanns möjlighet att tillhandahålla, då den inte följde inklusionskriterierna. Den tredje studien som valdes bort i urval 3 var en kvalitativ studie, som inte svarade mot syftet, då sjuksköterskans åsikter om de olika omvårdnadsinterventionerna utvärderades, istället för interventionernas effekter. Detta framkom ej i de tidigare urvalen. En manuell sökning utfördes genom granskning av referenslistor på artiklar som var relevanta. De artiklar som hittats i den manuella sökningen bearbetades även de enligt steg två till och med steg sju (Polit & Beck 2012). Den manuella sökningen resulterade slutligen i en artikel. De övriga sparade artiklarna var efter Urval 3, tillsammans med den manuellt sökta artikeln reducerade till 10 stycken. Alla artiklar i urval 3 bestod av studier med kvantitativ studiedesign. 10

11 Tabell 1: Resultat databassökning och urval CINAHL Databas Sökord Antal Urval Urval Urval träffar CINAHL Hypertension (S1) 9030 Nursing (S2) interventions 1971 Health promotion (S3) Preventive Health care (S4) Lifestyle (S5) 4729 Hypertension-Prevention and control (S6) 912 S1 AND S S1 AND S S1 AND S S1 AND S (3)* S3 AND S S5 AND S Manuell sökning 1 1 Summa *Interna dubbletter med tidigare sökning. Räknas inte med i urval 1. 11

12 Tabell 2: Resultat databassökning och urval PubMed Databas Sökord Antal träffar Urval 1 PubMed Hypertension (S1) Urval 2 Urval 3 Health (S2) promotion Lifestyle (S3) Nursing (S4) Cardiovascular disease (S5) S1 AND S S1 AND S3 824 S1 AND S2 AND S (2)* 1 1 S1 AND S4 AND S (1)** Summa *Interna dubletter med en tidigare sökning. Dessa räknas inte med i urval 1. **Extern dubblett med sökning från annan databas. Räknas inte med i urval 1. 12

13 Databearbetning Steg 8 innefattar kategorisering av den insamlade datan i olika kategorier och eventuella underkategorier (Polit & Beck 2012). Här bearbetades de tio artiklar som var utvalda i urval 3. Redovisning av artiklarna gjordes i en artikelmatris (se bilaga 1). Alla artiklar lästes igenom ett flertal gånger av båda författarna under bearbetningens gång. Bearbetningen genomfördes genom att stryka över relevanta delar i artiklarna med olika färger, för att underlätta kategoriseringen av dem. Det som valts ut ur varje artikel och markerats skrevs ner på enskilda papperslappar så att allt relevant material kunde ses över samtidigt. På baksidan skrevs titeln på artikeln för att underlätta vid referering. Genom detta arbetssätt underlättades kategoriseringen ytterligare då papperlapparna lades ut på bordet och kunde pusslas ihop till olika kategorier. Databearbetningen sammanställdes och kategorierna fastställdes till resultatet av litteraturstudien enligt steg 9 i Polit och Beck (2012) modell. Etiska ställningstaganden I alla studier och forskning som bedrivs med människor ska ett etiskt förhållningssätt tillämpas. Människors rättigheter ska tas i beaktande och får inte kränkas. Etiska koder har sammanställts i flera länder för att förhindra kränkning av människors rättigheter. År 2006 utvecklades en internationell kod för omvårdnad vid namn ICN code of ethics for Nurses. Ännu finns dock inga krav på att den måste följas (Polit & Beck, 2012). Det finns flera olika experter och kommittéer som granskar etiken i forskning som bedrivs, då författarna inte kan vara helt opartiska och kritiskt granska sin forskning (Polit & Beck, 2012). I litteraturstudien kontrollerades det att alla studier var godkända av en etisk kommittée. De artiklar som inte nämnde något om detta kontrollerades genom att se att alla som deltagit fick delta frivilligt, att de kunde lämna studien när de ville, samt att inga mänskliga rättigheter kränktes under deltagandet. För att säkerställa att materialet översattes korrekt i största möjliga utsträckning läste båda författarna igenom allt material, och diskuterade sedan innehållet eftersom engelska inte var någon av författarnas modersmål. Lexikon användes vid ord författarna inte själva visste betydelsen av för att undvika att texten skulle förvanskas. 13

14 Resultat Resultatet av litteraturstudien grundade sig på 10 vetenskapliga artiklar som samtliga redogjorde för studier genomförda med en kvantitativ design. Sju av studierna var genomförda i USA, och resterande tre i Kanada, Kina (Taiwan) och Nederländerna. Studierna representerade sammanlagt 4974 deltagare. Dessa vetenskapliga artiklar beskrev olika omvårdnadsinterventioner samt vilken effekt dessa hade hos personer diagnostiserade med hypertoni samt prehypertoni. Ur analysen av de inkluderade framkom två kategorier med tillhörande underkategorier sammanställdes (figur 2). Kategorin information och utbildning beskriver vilka effekter dessa interventioner gett på hypertoni. Underkategorierna beskriver hur sjuksköterskan genom information och utbildning kring kost- och levnadsvanor för ökad egenvårdsförmåga samt information och utbildning om hur blodtrycksmätning i hemmet ska utföras, ger för effekter. Kategorin Stöd och motivation beskrivs med tre underkategorier. Dessa kategorier beskriver betydelsen av sjuksköterskans stöd och motivation för att kunna hjälpa patienter till att kunna förbättra sin hypertoni. Detta genom telefonkontakt, genom en individuell bedömning och motiverande samtal, och genom att stärka självförtroendet hos patienter. Information och Utbildning Stöd och Motivation Information och utbildning kring kost-och levnadsvanor för ökad egenvårdsförmåga Information och utbildning om blodtrycksmätning i hemmet Telefonkontakt Individuell bedömning och motiverande samtal Stärka Självförtroende hos patienter Figur 2: Sjuksköterskans hälsofrämjande interventioner vid hypertoni. 14

15 Information/Utbildning Centralt inom de flesta omvårdnadsinterventionerna från de tio vetenskapliga artiklarna var information och utbildning till patienter. Under denna kategori beskrivs hur interventionen information och utbildning påverkat patienternas kännedom och kunskap om hypertoni och vad detta gett för effekter. Två underkategorier sammanställdes: information och utbildning kring kost- och levnadsvanor för ökad egenvårdsförmåga samt information och utbildning om blodtrycksmätning i hemmet. Information och utbildning kring kost- och levnadsvanor för ökad egenvårdsförmåga Information och utbildning från sjuksköterskor om vikten av fysisk aktivitet och kost i allmänhet samt rekommenderade kostvanor för hypertoni, har visat sig fördelaktiga för behandling av hypertoni (Bavikati et al. 2008; Sol et al. 2008; Bosworth et al. 2011; MacKenzie et al. 2013). Genom information och utbildning om bland annat kostrådgivning, har följsamheten från patienterna gällande förändring av beteende och applicering av egenvård ökat (Bosworth et al. 2009; Bove et al. 2013). En genomtänkt kostplan som sjuksköterskan tillhandahållit har hjälpt patienterna att sänka blodtrycket (Whitt-Glover et al. 2013) och därmed har kosten utgjort en betydande del vid behandling av hypertoni. Då har även patienternas egna ansträngningar till egenvård satts i fokus. Information om koständringar, speciellt ett reducerat intag av salt är en omvårdnadsintervention som har studerats och som påvisats vara av betydelse då det hjälp patienter till en sänkning av blodtrycket (Bosworth et al 2011; Kauric-Klein, 2012b; Whitt-Glover et al. 2013). Utbildning från sjuksköterskor om koständringar, som minskat intag av fett (Hsieh et al. 2008; Whitt-Glover et al. 2013), regelbundet intag av frukt och grönt samt att ändra matlagningstekniken har alla gett effekt genom sänkning av blodtrycket (Whitt-Glover et al. 2013). Hsieh et al. (2008) beskriver att utbildning given av sjuksköterskor kring tillagningsmetoder vid matlagning hemma, bland annat genom att använda fettsnåla mejeriprodukter och använda vegetabiliska oljor istället för smör, har gett patienter chansen att själva delta i processen att sänka sitt blodtryck och genom detta uppnått en sänkning av blodtrycket. Whitt-Glover et al. (2013) fokuserade på att deltagarna skulle få hjälp av sjusköterskan att lära sig nya tillagningsmetoder, måltidsplanering samt hur de fick tag på bra och billiga råvaror, allt för att öka deras möjlighet till ett sundare liv. Studien fokuserade på DASH-dieten, vars förkortning står för Dietary Approaches to Stop Hypertension (Whitt-Glover 2013) vilket visat sig hjälpa patienter att sänka blodtrycket. Under en 12-veckors period sågs sänkning i genomsnitt med 5,6 mmhg systoliskt och 5,5 mmhg diastoliskt, efter en modifierad version (Whitt-Glover et al. 2013). Den modifierade DASH-dieten var utformad för att göra det billigare för deltagarna att följa dieten genom recept som innehöll billiga och lättillgängliga råvaror, som alla hade möjlighet att inhandla. Därmed kunde dieten även testas på låginkomsttagare (Whitt-Glover et al. 2013). Då utbildning till patienter kring kosten gett resultat genom sänkning av blodtrycket visar detta att en grundlig information och adekvat utbildning är en viktig del inom 15

16 sjuksköterskans hälsofrämjande arbete kring behandling av hypertoni (Hsieh et al. 2008; Whitt-Glover et al 2013). Även alkoholkonsumtion har visat sig öka blodtrycket och att informera patienter om vilken påverkan alkohol har på blodtrycket, har visat sig vara en positiv förändring vid hypertoni genom att alkoholkonsumtionen minskats och blodtrycket sänks (Hseih et al. 2008; Bosworth et al. 2011). Information och utbildning om vilka risker som finns vid hypertoni och varför interventionerna är viktiga har resulterat i att patienterna fått kontroll över sitt blodtryck (Hsieh et al. 2008; Sol et al. 2008; Bosworth et al. 2009; Bosworth et al. 2011; Kauric- Klein, 2012b; Trogdon et al. 2012; MacKenzie et al. 2013). Hjälp från sjuksköterskan genom att få information och utbildning som leder till viktnedgång och rökstopp är ytterligare förändringar som bidrar till en sänkning av blodtrycket (Hsieh et al. 2008; Venkata et al. 2008; Bosworth et al. 2011; MacKenzie et al. 2013). Information till patienter om vikten av ett minskat midjemått och sänkning av kolesterol ökade patientens kunskap och är förändringar som visat sig inverka på patienters hypertoni genom en sänkning av blodtrycket (Hsieh et al. 2008). Bavikati et al. (2008) såg att personer som hade ett BMI >30 hade en ökad risk för att utveckla hypertoni och de personerna med ett BMI <30 hade lättare att med hjälp av fysisk aktivitet sänka sitt blodtryck, att öka patientens kunskap om detta är av yttersta vikt för sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan fokuserat på att hjälpa patienter till viktnedgång, vilket uppnåddes bland annat genom utövande av fysisk aktivitet (Bavikati et al. 2008; Sol et al. 2008) eller ändringar i kosten (Bavikati et al. 2008; Bosworth et al. 2011; Whitt-Glover et al. 2013) kunde patienternas blodtryck sänkas, och riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdomar reduceras. Både koständringar och ökad fysisk aktivitet är egenvårdsinterventioner som patienterna själva kunde utöva efter att ha fått information och utbildning från en sjuksköterska. Detta utvärderades av Klauric-Klein (2012b) för att se om det bidrog till en sänkning av blodtryck och hur man ska kunna höja patientens möjlighet till egenvård. De egenvårdsinterventioner som utvärderades var deltagarnas vätskeintag, saltintag, blodtryckskontroll, samt intag av läkemedel. Interventionsgruppen hade efter 12 veckor ökat sin förståelse och kunskap för betydelsen av egenvård vid hypertoni. Information och utbildning om blodtrycksmätning i hemmet Sänkning av blodtrycket hos patienter med hypertoni kan genomföras utan att patienterna behöver åka på kontroller på kliniker eller vårdcentraler. Sjuksköterskor har utbildat patienter med ett för högt blodtryck om hur en blodtrycksmanschett fungerar och hur de själva ska mäta sitt blodtryck med hjälp av den. Patienterna har sedan fått låna med sig en blodtrycksmanschett hem, för att själva kontrollera sitt blodtryck. Detta leder till att patienterna får ökad förståelse, kunskap och kontroll över sitt blodtryck och har setts som en bidragande faktor till sänkning av både det systoliska och det diastoliska blodtrycket (Bosworth et al. 2011; Trogdon et al. 2012; Kauric-Klein 2012b; Bove et al. 2013). Enligt Trogdon et al. (2012) är utbildning kring att använda en blodtrycksmanschett som egenvårdsintervention ett kostnadseffektivt sätt att behandla hypertoni, samt för att upptäcka om tidigare friska individer löper risk för att utveckla hypertoni. 16

17 Kauric-Klein (2012b) inriktade sig även han på att utbilda patienterna om hur de med hjälp av en blodtrycksmanschett själva kunde kontrollera sitt blodtryck även i hemmet. För att kunna göra detta gavs behandlings/interventionsgruppen två sessioner med utbildning. Den första sessionen innehöll information kring sjukdomen och inom den andra utbildningssessionen gavs blodtrycksmanschetter till deltagarna samtidigt som de blev instruerade i användningen av dessa. Dessa omvårdnadsinterventioner påverkade deltagarnas blodtryck positivt genom att både det systoliska och det diastoliska blodtrycket hos interventionsgruppen sänktes mer än i kontrollgruppen (Kauric-Klein 2012b). Boswort et al. (2011) har i sin studie använt sig av blodtrycksmanschett i det egna hemmet som en omvårdnadsintervention i samband med utbildning om hypertoni. Resultatet blev även i denna studie en förbättring utav deltagarnas hypertoni. I Bosworth et al. (2011) och i Bove et al. (2013) testade författarna att ge blodtrycksmanschett till deltagarna, som de fick ringa in resultatet från. Genom denna intervention, tillsammans med information kunde sänkning av blodtrycket möjliggöras (Bosworth et al. 2011; Bove et al Stöd och motivation En annan vanligt förekommande intervention från de vetenskapliga studierna handlade om stöd och motivation från sjuksköterskan. Under denna kategori beskrivs vikten av stöd och motivation från sjuksköterskan genom telefonkontakt, individuella bedömningar och motiverande samtal, att stärka patienternas självförtroende och vilka effekter detta gav. Telefonkontakt Genom telefonkontakt med sjuksköterskor har patienter fått stöd till att sänka sitt systoliska blodtryck (Hsieh et al 2008; Bosworth et al. 2009; Kauric-Klein 2012a; Bove et al. 2013). Bove et al. (2013) gjorde en studie på telefoninterventionens inverkan på blodtryckssänkning, där patienter antingen fick ringa eller mejla in information om sitt dagliga hälsotillstånd och då kunde få stöd. En sjuksköterska hade som uppgift att ringa upp de deltagare som inte lämnat någon information under två veckor, för att ge ytterligare stöd och motivation. Detta förde med sig ett resultat där 99 av de 120 deltagarna i interventionsgruppen valde att delta fullt ut under hela studiens gång (Bove et al. 2013). Vidare skriver Bove et al. (2013) att 65% av de 99 personer som deltog fullt ut valde att använda sig av telefonkontakten med sjuksköterskan, vilket i resultatet (Bove et al. 2013) visade större sänkning av blodtrycket hos testgruppen jämfört med kontrollgruppen. I Bosworth et al. (2009) tog sjuksköterskan telefonkontakt med deltagarna inom en vecka efter deltagande i studien och därefter varannan månad de nästföljande tjugofyra månaderna för att kunna ge deltagarna ett kontinuerligt stöd. Deltagarna fick genom stödet från sjuksköterskan en ökad motivation till förändringar som leder till en sänkning av blodtrycket (Bosworth et al. 2009). Detta påvisar att följsamheten hos patienterna förbättrades av att sjusköterskan gav stöd och motivation genom telefonkontakt (Bosworth et al. 2009; Bove et al. 2013). 17

18 Individuell bedömning och motiverande samtal Identifikation av riskfaktorer som kan bidra till kardiovaskulära sjukdomar är en betydande del i behandlingen av hypertoni (Hsieh et al. 2008; MacKenzie et al. 2013). En individuell bedömning gjord av en sjuksköterska kring vilka riskfaktorer varje patient besitter är en intervention som i slutändan har lett till förbättring (MacKenzie et al. 2013), då patienterna kan erhålla en individuellt anpassad behandlingsplan från sjuksköterskan (Hsieh et al. 2008; MacKenzie et al. 2013). Ytterligare kontakt varje månad med patienterna där sjuksköterskan fortsatte med en bedömning av vilka riskfaktorer patienterna hade och motiverande samtal till hur förbättring kunde ske visade sig vara en bidragande faktor till en reducering av riskfaktorer (Bosworth et al. 2011; MacKenzie et al. 2013). Bosworth et al. (2009) såg i sin uppföljning efter två år att patienter som fått motiverande samtal från en sjuksköterska fått ökad kontroll över blodtrycket. Genom motiverande samtal från sjuksköterkan hade kontroll över blodtrycket hos dessa patienter förbättrats med 15,7 %, och det systoliska blodtrycket hade sänkts (Bosworth et al. 2009). Stärka självförtroendet hos patienter Genom feedback och ett stöd från sjuksköterskor får patienten ett ökat självförtroende (Sol et al. 2008; Whitt-Glover et al. 2013). Detta visar Sol et al. (2008) genom att sjuksköterskorna motiverade patienterna, och gav dem feedback vilket ledde till att patienten fick ett ökat självförtoende. För att ha möjlighet att mäta självförtroendet hos patienterna användes mätinstrumentet Diabetes mellitus type 2 self-efficacy scale. Efter studiens slut fick deltagarna fylla i skalan igen, vilket visade en ökning av självförtroendet kring förbättringar inom kost, viktnedgång, medicinering och utövande av fysisk aktivitet. Det deltagarna kämpade mest med var att välja nyttiga alternativ på restauranger. Dock hade deltagare som ingått i interventionsgruppen lättare att göra nyttiga val än deltagarna i testgruppen (Sol et al. 2008). Blodtrycket låg fortfarande över 140/90 mmhg hos 61% av patienterna i studien men då deltagarna uppnått bättre självförtroende än innan, visar detta att deltagarna vid studiens slut förstått riskerna med hypertoni (Sol et al.2008). I Kauric-Klein (2012b) studie sågs självförtroende som en bidragande faktor till vilken kapacitet patienten hade att förbättra sin egenvårdsförmåga. Ökat självförtroende till förändring sågs även i Whitt-Glover et al. (2013) studie, där DASH-dieten modifierats och testats. En ökning av självförtroendet gentemot tidigare märktes när deltagarna fick eget ansvar att följa dieten. Interventionsgruppen klarade detta bättre än kontrollgruppen. Genom ett socialt stöd kunde skillnader mellan interventionsgruppen och testgruppen synas när det gällde självförtroendet. 18

19 Diskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande interventioner och dess effekter hos patienter med hypertoni för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Med utgångspunkt från den tidigare gjorda databearbetningen framkom två olika kategorier med hälsofrämjande interventioner som användes för att beskriva resultatet. Dessa två huvudkategorier var information och utbildning och stöd och motivation med tillhörande underkategorier. Resultatdiskussion Litteraturstudiens resultat visade på vilken betydelse information och utbildning har som omvårdnadsintervention inom behandling och vårdande av patienter med hypertoni. Genom motivation och stöd i kombination till detta, visade resultatet på att en förbättrad självkänsla hos patienterna uppkommit, vilket i sin tur förde med sig en sänkning av blodtrycket. Resultatet att utbildning kring hypertoni minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar stärks av McAlister et al. (2009) och Wu et al. (2012). Wu et al. (2012) stärker även litteraturstudiens resultat gällande självförtroende hos patienter genom stöd, motivation och feed-back från vårdpersonal. Användning utav empowermentstrategier där sjuksköterskan stärker patienten genom att höja patientens förmåga till att själv hantera sin sjukdom och öka sitt självförtroende, gör att patienterna har större möjlighet att reducera riskfaktorer och nå satta mål än vid vård där inget motiverande samtal ges (Ae Kyung et al. 2012). Socialstyrelsens riktlinjer (2011) vid förhöjt blodtryck och/eller blodfettsrubbning hos hjärtkärlfrisk patient, beskriver att åtgärderna som appliceras när en patient kommer in med förhöjt blodtryck (140/90 mmhg) strax över referensnivån ska övervägas då blodtryckssänkande läkemedel inte är aktuellt om inte övriga riskfaktorer identifieras. Åtgärder som fokuserar på sunda levnadsvanor implementeras då över en tidsram på ett år. Sjuksköterskans stöd är viktigt för att öka patienternas följsamhet till förändring, dock har vinsten utav implementationen varit förhållandevis liten i den primärpreventiva sektorn och kan bero på att endast enskilda riskfaktorer kommer i fokus och ingen helhetsbedömning blir utförd, eller att följsamheten inte har varit optimal (Socialstyrelsen 2011). I resultatet av litteraturstudien framkom att individuell utvärdering utav riskfaktor hos patienterna gör att sjuksköterskan kan tillämpa interventioner som är anpassade för individen, vilket gör att patienterna får lättare att reducera riskfaktorer genom att hålla sig till de förändringar detta innebär. Jennings (2010) påvisar att individuellt anpassade interventioner för att förändra patienternas livsstil bidrar till en ökad följsamhet. Detta pekar mot att en helhetsbedömning av patienten med individuell identifikation av vilka riskfaktorer, som kan reduceras med hjälp av motiverande samtal och stöd från sjuksköterskan leder till en sänkning utav det förhöjda blodtrycket. De nationella riktlinjerna som är utarbetade av socialstyrelsen (2011) skulle då kunna kompletteras med de ovanstående empowerment strategier för att den primärpreventiva vården skulle kunna bli mer effektiv. Fler patienter skulle kunna identifieras och få hjälp innan de drabbas av en hjärt-kärlsjukdom som förändrar deras liv. Reducering av riskfaktorer genom fysisk aktivitet samt sänkning av 19

20 kolesterolvärdet stärks av Savoca et al. (2013) som beskriver att det medförde sänkning av blodtrycket. I studierna kring telefonrådgivning, fanns sjuksköterskor tillgängliga om patienterna behövde ta kontakt med dem för ytterligare motivation. Genom telefonrådgivning kan då sjuksköterskor upprätthålla kontakt med patienterna, även när de inte träffas. Information och stöd över telefon i kombination med livsstilsråd är en intervention vars resultat stärks av Lawler et al. (2010). Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) ska en sjuksköterska arbeta kostnadseffektivt, och dagens vård genomsyras av diverse olika besparingar. Telefonrådgivning istället för att patienten ska komma till kliniken är mer kostnadseffektivt, i en studie gjord utav Bertera och Bertera (1981) har de räknat ut att ett kliniskt möte är mer än dubbelt så kostsamt som ett telefonsamtal. Genom telefonrådgivning slipper patienten resa till en klinik eller vårdcentral vilket kan medföra bekymmer och lidande för patienterna. Kostnaden för patienterna kan då även minska eftersom de inte behöver betala för resan och patienterna behöver inte lägga ner tid på att ta sig fram och tillbaka till klinik eller vårdcentral. Resultatet tog upp att reducering av salt i kosten kunde hjälpa till vid sänkning av blodtrycket. Detta resultat har även framkommit i Campbell et al. (2011) och Kauric- Klein (2012a). Reducering av salt ingår i DASH-dieten, vilken påvisats även i andra studier ha en blodtryckssänkande effekt (Appel et al. 1997; Harnden et al. 2010; Savoca et al. 2013). Den modifierade DASH-dieten tillämpades på låginkomsttagare med goda resultat, och är därmed en omvårdnadsintervention som sjuksköterskor kan tillämpa på alla individer, oavsett inkomst. Den primära studien kring dieten gjordes av Appel et al. (1997) där effekten av DASH-dieten undersöktes på patienter där en sänkning utav blodtrycket var önskvärd och nåddes. Den studie som behandlade DASH-dieten i litteraturstudien var en pilotstudie. Då denna studie hade 25 deltagare som fullföljde, kändes den trots detta tillräckligt relevant och tillförlitlig för att användas i litteraturstudiens resultat. I artikelns diskussion lyfter författarna av pilotstudien att resultatet nog hade varit annorlunda om en större testgrupp ingått, men de hade trots detta sett positiva resultat hos de personer som deltog i studien. Detta gjorde att de kunde dra slutsatsen att DASH-dieten faktiskt sänkte blodtrycket samt att resultatet var tillförlitligt. Flera studier som använts i litteraturstudien gjordes just i låginkomstområden i USA och en gjordes i Taiwan. Där hade deltagara det svårt ekonomiskt, genom arbetslöshet och låga inkomster, vilket kan ha påverkat resultatet. Studierna har visat att det finns skillnader på hur vården är uppbyggd, vilka som har råd med vård, vilka inställningar till vård och läkemedel. Vilka möjligheter till vård skiljer sig enligt studierna beroende på geografi, kultur eller religion. Resultatet av litteraturstudien handlar om stöd, motivation, information och utbildning, och genom dessa interventioner främjas patienters egenvård. Utförande av egenvård stödjs av Orems Nursing Theory (Orem 2001), som grundar sig i att patienter ska kunna delta i sin egenvård i så stor utsträckning som möjligt och att patienterna behöver stöd till att göra det. Vilken kapacitet de besitter till egenvård behöver utvärderas i relation till vilken egenvård som behöver utföras. Sjuksköterskans uppgift och vikten av god omvårdnad diskuteras även i teorin och en guide är utvecklad för att kunna hjälpa sjuksköterskan till självkännedom för att kunna hjälpa patienterna i deras egenvård till 20

21 ett tillfredsställande resultat (Orem 2001). Kärnkompetensen personcentrerad vård har visat sig genomsyra alla resultatkategorier i litteraturstudien, då patienten stått i fokus. Genom telefonrådgivning får patienterna både individanpassade råd och det stöd och den motivation de behöver i processen till en sänkning av blodtrycket. Att låta patienter efter att ha fått information och utbildning låna en blodtrycksmanschett ger dem möjlighet till delaktighet kring sin vård. Litteraturstudien tar upp information som en viktig del inom hypertonibehandling. Kärnkompetensen information kan tillämpas då patienterna uppnådde en sänkning av blodtrycket när förståelsen för vad hypertoni innebär ökade. Metoddiskussion Litteraturstudiens form utarbetades efter Polit och Becks (2012) modell innehållande nio steg ( figur 1) vilka har tillämpats under litteraturstudiens arbetsgång. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella sökningar. Sökorden som användes utformades efter syftet på litteraturstudien, liknande sökord användes i båda databaserna för att få fram artiklar som liknade varandra. I CINAHL användes det specifika sökordet nursing interventions för att få fram interventioner som är använda utav en sjuksköterska, i PubMed användes sökordet nursing istället då nursing interventions ej fanns som en MeSH term. Dessa två sökord täckte in ett tillfredsställande antal artiklar och ytterligare sökord med nursing behövdes ej användas. Kombinationer av mer än två sökord kunde ej användas i CINAHL då det ledde till ett för svagt underlag för de urval som skulle göras i litteraturstudien, detta berodde antagligen till stor del på den valda tidsramen. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan januari år 2008 och december år 2013 valdes för att kunna basera litteraturstudien på så aktuell forskning som möjligt. Det medför en relativt snäv tidsram vilket upptäcktes genom studerande av referenslistor av artiklar samt av reviews gjorda på ämnet. En tidsram på längre tid, till exempel tio år hade resulterat i fler vetenskapliga artiklar, vilket även skulle innebära en större andel vetenskapliga artiklar för var och ett av de valda sökorden. En tidsram på fem år gjorde dessutom att alla primärstudier som nya studier baserats på inte kunde användas i resultatet. Med en tidsram på tio år istället för fem år hade en mer specifik sökning ha möjliggjorts. Studier skrivna på annat språk än engelska och svenska exkluderades, då författarna inte besitter några övriga språkkunskaper, vilket medför att relevanta studier därför kan ha exkluderats. De tio artiklarna som användes i resultatdelen var skrivna på engelska, vilket innebär att de var skrivna på ett annat språk än författarnas modersmål. Detta innebär att författarna fått tolka innehållet, som då kan medföra risk för feltolkningar. För att undvika detta slogs svårförstådda ord upp i lexikon och båda författarna läste igenom alla artiklar innan resultatet formades. Sökning efter vetenskapliga artiklar inom databaserna gjordes i hela världen, och inriktade sig inte enbart på någon kontinent eller någon speciell folkgrupp. Två vetenskapliga artiklar som användes i resultatet hade samma författare, dock i samarbete med olika författare i de olika studierna och syftet med dessa studier skiljde sig från varandra vilket gjorde att de ansågs relevanta att behålla. 21

22 En del vetenskapliga studier som studerade flera olika omvårdnadsinterventioner och där deltagarna skulle skriva en logg eller hade flera olika formulär för ifyllnad allt eftersom studien fortlöpte nämnde i sin diskussion en svårighet att få deltagarna att fylla i dessa i sin helhet. Bortfall under studiernas gång berodde vid ett flertal tillfällen på att deltagarna uttryckte att det var för invecklat och tidskrävande för att fullfölja. Vissa deltagare lämnade även inte in fullständiga loggar/formulär vilket ledde till ett smalare underlag för resultatdelen. Dock hade dessa studier ett stort antal deltagare från uppstarten vilket gjorde att studie i slutändan ändå hade ett tillräckligt brett underlag trots bortfallet, för ett tillförlitligt resultat. Introduktionen till litteraturstudien beskrev att inga medicinska åtgärder skulle tas upp som intervention. Författarna till litteraturstudien har dock inte valt att exkludera de studier där deltagarna redan använde antihypertensiva läkemedel. Detta togs i beaktande och endast omvårdnadsinterventioner fristående från läkemedel utvärderades. I vissa studier delades de som redan behandlades med läkemedel in i egna grupper, vilket gjorde det möjligt att exkludera dessa från resultatet. 22

23 Klinisk överförbarhet Då hypertoni är ett problem som drabbar människor över hela världen idag är omvårdnadsinterventioner för hypertoni av vikt att införa i vården. Genom evidensbaserade åtgärder kan blodtrycket sänkas, något som resultatet visat genom att låta patienter låna hem blodtrycksmanschetter och livsstilråd över telefon från sjuksköterskan. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) ska sjuksköterskor tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt. Omboni et al. (2013) menar att omvårdnadsinterventioner för hypertoni är viktiga att ta fram och tillämpa i vården, för möjlighet till att minska prevalensen. Då behandling av hypertoni i dagsläget främst sker med hjälp av antihypertensiva läkemedel, finns en möjlighet för resultatet som framkommit i litteraturstudien att appliceras inom det kliniska hälso- och sjukvårdsarbetet. Applicering av resultatet från denna litteraturstudie kan användas av sjuksköterskor inom alla vårdinstanser, från primärpreventiv vård till vårdavdelningar, då hypertoni är en utsträckt sjukdom med hög prevalens. Fortsatt forskning Då världsbefolkningen idag inte är fullt medvetna om riskerna med hypertoni (Omboni et al. 2013; Wartak et al. 2011) bör vidare forskning inom ämnet syfta till hur individers medvetenhet kring riskerna kan ökas. Utan medvetenhet om detta har det visat sig att patienter inte lagt varken tid eller ansträngning på att regelbundet kontrollera sitt blodtryck (Tobe et al. 2013). Genom regelbundna kontroller kan hypertoni eller prehypertoni upptäckas innan riskerna för hjärt-kärlsjukdomar uppkommer och fler liv kan då räddas. Även forskning angående personers medvetenhet gällande risker för att utveckla hypertoni är en aspekt som författarna till litteraturstudien anser att mer forskning borde syfta till. I dagsläget upplever författarna att många patienter inte har kontroll över sitt blodtryck, och har därför en högre risk för att drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar. Ytterligare forskning bör då göras i förebyggande syfte. 23