Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2006

Transkript

1 Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2006 Årsredovisning 2006 är digital och anpassad för att läsas på skärmen. Bl.a. kan du läsa fotnotstexten i ett popup-fönster, genom att föra markören över fotnotsiffran. Tips för läsning Söka/bläddra med hjälp av bokmärken Som vanligt finns bokmärken inlagda för att hjälpa dig att hitta och bläddra i årsredovisningen. Bokmärken visas automatiskt när dokumentet öppnas. För att växla mellan att Visa och Visa inte bokmärken, klickar du på fliken bokmärken i vänstermarginalen. Fördelen med att inte visa bokmärken, är att läsytan blir större. Söka/bläddra med hjälp av fraser Använd kommando Sök för att söka efter t. ex frasen brottsförebyggande arbete. Bläddra med hjälp av tangenter (Windows) Använd tangenter Pil vänster resp. Pil höger för att bläddra en sida bakåt resp. framåt. Använd tangenter PageUp resp. PageDown för att bläddra en skärmsida bakåt resp. framåt. Använd tangenter Pil Uppåt resp. Pil Nedåt för att bläddra en rad bakåt resp. framåt. Förstora/förminska texten med tangenter (Windows) Använd tangenter Ctrl+plustecken resp. Ctrl+minustecken för att förstora resp. förminska texten. Tips för utskrift Använd kommando Skriv ut för att skriva ut papperskopior på hela eller vissa utvalda sidor. För att beställa en häftad utskrift av årsredovisningen, kontakta Kundcentrum, tel eller fax Trevlig läsning!

2 Polisens Årsredovisning 2006 Polisens Årsredovisning 2006

3 polisens organisation Regeringen Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Statens kriminaltekniska laboratorium Säkerhetspolisen Rikskriminalpolisen Polismyndigheter (21) Länspolismästare Polisstyrelser Styrande dokument för Polisen Grundläggande bestämmelser för hur polisen ska bedriva verksamheten för att nå det övergripande målet finns i polislagen (1984:387) polisförordningen (1998:1558) förordningen (2002:1051) med instruktionen för Rikspolisstyrelsen polisutbildningsförordningen (1999:740) CO /06 Produktion: Rikspolisstyrelsen Grafisk form, layout och webanpassning: Blomquist Annonsbyrå AB Papperskopior kan beställas från Rikspolisstyrelsens kundcentrum: telefon , telefax Polisens Årsredovisning Polisens organisation

4 Rikspolischefen har ordet 5 Detta är Polisen 6 Organisation 6 RPS 6 Huvudkontoret, Polisens verksamhetsstöd, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen 6 Polismyndigheter 7 Statens kriminaltekniska laboratorium 7 Fem år i sammandrag 7 Kärnverksamhet 8 Verksamhetsgrenar 8 Kärnverksamhet inom Polisen 8 Brottsförebyggande arbete 9 Bedömningsgrunder, Övergripande resultatutveckling 9 Internationellt brottförebyggande arbete 10 Resursinsats 11 Genomförande 12 Prestation 14 Effekt 16 Redovisning av brottsutvecklingen samt det brottsförebyggande arbetet som har bedrivits mot särskilt utpekade områden, Ungdomar i åldrarna år 17 Vålds- och sexualbrott mot kvinnor, Vålds- och sexualbrott mot barn 18 Miljöbrott, Ekonomisk brottslighet 19 Hatbrott, Mängdbrottsprojektet 20 Stads- och bebyggelseplanering, Upprepad för utsatthet för brott 21 Automatisk trafiksäkerhetskontroll, Flygande inspektioner 22 Kör- och vilotider 23 Införandet av RAKEL, Polisens resultatrapporter (PRR) 24 Utredning och lagföring 25 Bedömningsgrunder 25 Övergripande resultatutveckling 26 Internationellt utredningsarbete 28 Resursinsats 29 Genomförande 34 Prestation 40 Effekt 48 Redovisning av brottsutvecklingen och arbetet som har bedrivits mot särskilt utpekade områden, Ungdomar år 50 Vålds- och sexualbrott mot kvinnor 51 Vålds- och sexualbrott mot barn 52 Miljöbrott 54 Ekonomisk brottslighet 55 Hatbrott 56 Polisens arbete med brottsoffer 57 Åtgärder med anledning av våldtäktsinspektionen 2004, Teknisk bevisning blir allt viktigare 58 Polisens resultatrapporter 59 Service 60 Bedömningsgrunder 60 Prestation 61 Effekt, Internationell service 62 Polisens Årsredovisning 2006 Innehåll

5 Kärnverksamhet utanför rättsväsendet 62 Freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet 62 Omfattning på verksamheten, Personalförsörjning 62 Verksamhetens utveckling och resultat, Överföring av erfarenheter 63 Åtgärder inom Samverkansområde Skydd, undsättning och vård 64 Åtgärder inom Samverkansområde Spridning av allvarliga smittoämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen 65 Fredsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet 65 Detaljredovisningar 66 Övriga mål och återrapporteringskrav 66 Verksamhetsstatistik som ingår i PRR (1), Samverkan kring barn som far illa (3), Bekämpning av den organiserade brottsligheten inklusive den systemhotande brottsligheten (5) 66 Hot och våld mot förtroendevalda (6) 67 Utveckling av samverkan med Säkerhetspolisen (7), Rikspolisstyrelsens utvecklingsportfölj (9), Förändringsarbeten (11) 68 Biståndsinsatser (13), Internationellt samarbete (14) 70 Utvecklingen av polisverksamheten i kommuner med lokala utvecklingsavtal (15) 71 Immaterialrättsintrång (16), Olaglig invandring, däribland människosmuggling (17) 72 Samarbete mellan Polisen, Kustbevakningen och Tullverket (19), Särskild redovisning avseende insatser för ungdomar som riskerar att utsättas för s k hedersrelaterat våld 74 Samverkan kring barn utsatta för allvarliga brott 75 Gemensam verksamhet 76 Organisationsstyrning 76 Måluppfyllelse 76 Åldersstruktur, Personalrörlighet, Rekrytering av poliser 78 Ledarskap och kompetensutveckling, Jämställdhet 79 Etnisk och kulturell mångfald 80 Arbetsmiljö 81 Arbetstider 82 Uppdrag 83 Polisens arbete med att stärka barnets ställning i rättsprocessen 83 Polisens arbete mot barnpornografi 84 Miljöledning 84 Ekonomisk redovisning 85 Kommentarer 85 Redovisningsprinciper 87 Resultaträkning 88 Balansräkning tillgångar 89 Balansräkning kapital och skulder 89 Anslagsredovisning 90 Anslagsredovisning per redovisningsenhet 92 Finansieringsanalys 93 Noter 94 Styrelse och ledning 104 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet 07 Läsanvisningar 116 Polismyndigheternas adresser 120 Bilagor 21 Polisens Årsredovisning 2006 Innehåll

6 Rikspolischefen har ordet 2006 har varit ett intensivt år för Polisen. Inom flera verksamhetsområden har det bedrivits ett omfattande förändringsarbete. Syftet med förändringsarbetet är naturligtvis att öka Polisens förmåga att bekämpa brott och verka för trygghet. Allt i enlighet med vårt uppdrag som innebär att antalet brott ska minska, att brottsuppklaringen ska öka samt att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet, effektivitet och service. En summering av det gångna året visar på många positiva resultat. Vi har ökat kvaliteten på polisarbetet, bland annat genom införandet av ny arbetsmetodik. Ett framträdande exempel på det är vår satsning mot mängdbrott, där vi med hjälp av arbetsmetoder som tillämpas av alla polismyndigheter utvecklat vår förmåga att arbeta planlagt och med stöd av underrättelser. Resultatet under 2006 är glädjande. Polisen redovisade 5,7 procent fler ärenden till åklagare än året innan. Samtidigt har antalet anmälda mängdbrott minskat med 7,2 procent. Ett annat exempel på framgångsrikt polisarbete är våra ansträngningar för att göra trafiken säkrare. Under 2006 införde vi en ny trafiksäkerhetsstrategi med ambitionen att på ett effektivt och över hela landet likvärdigt sätt öka trafiksäkerheten. Grundtanken är att såväl minskad trafikonykterhet som sänkt medelhastighet räddar liv. Resultatet kan avläsas i att Polisen under det gångna året gjorde mer än en halv miljon fler alkohol-utandningsprov än året innan samt att satsningen på automatisk kameraövervakning lett till sänkt medelhastighet. Resultat som räddar liv. Vi kan också konstatera att kvaliteten på utredningsverksamheten har höjts. Det kan avläsas bland annat i att DNA-tekniken använts allt mer, att vi har fler kvalificerade förundersökningsledare samt att utredningsarbetet generellt påbörjas tidigare. Denna utveckling är bra såväl ur ett utredningsperspektiv som ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Under 2006 blev det möjligt att göra en polisanmälan via internet. Det var ett efterlängtat steg mot en modernare service. Antalet poliser har under 2006 ökat till , vilket är en nettoökning med 350 poliser. Antalet civilanställda har ökat med 341 personer och totalt arbetade människor inom Polisen vid årets slut. Den flera år långa trenden med minskande sjukfrånvaro har fortsatt under Andelen kvinnliga poliser har ökat och arbetet med att få in fler kvinnor i ledande positioner inom Polisen går framåt. Ett flertal satsningar har gjorts på både central och lokal nivå för att stärka och utveckla ledarskapet inom Polisen. Polisens ekonomi är i balans. Alla möjligheter att bedriva verksamheten än mer effektivt ska prövas. Syftet är primärt att frigöra resurser till kärnverksamheten så att Polisens resultat kan fortsätta att förbättras. Vid en summering av året är inte allt tillfredställande. Tyvärr tvingas vi konstatera att våldsbrottsligheten fortsätter att öka. Denna flera år gamla trend måste vi göra ytterligare ansträngningar för att bryta. Vi tvingas också konstatera att vi inte alltid svarar så snabbt i telefon som vore önskvärt. Även om det inte gäller larm utan andra samtal, är det inte bra service till allmänheten och måste förbättras. Som ett led i arbetet med att följa upp genomförandet av såväl mängdbrottssatsningen som annan verksamhet, besökte jag under 2006 polismyndigheter från norr till söder. Besöken var mycket givande och jag fick många exempel på en stark ambition att utveckla Polisens arbete. Till det positiva med det gångna året hör naturligtvis inte bara det som kan mätas i siffror, utan också den tillfredställelse medarbetarna känner av att just deras arbete varit framgångsrikt. Den sammantagna bilden av polisverksamheten under 2006 är att vi inte bara visat på en positiv resultatutveckling inom en rad områden, utan också visat på ett förändringsarbete som är långsiktigt och ger möjligheter till fortsatta kvalitetsförbättringar. Stefan Strömberg Rikspolischef Polisens Årsredovisning Rikspolischefen har ordet

7 Detta är Polisen Organisation mål: Regeringen har i regleringsbrevet för år 2006 angett att målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet. För Polisen har målen bland annat angetts vara: att tillfällena att begå brott skall bli färre att kvaliteten skall höjas på brottutredningsverk samheten och en större andel av de anmälda brotten skall leda till lagföring att fler medborgare skall bli nöjda med polisens service. Polisen består av Rikspolisstyrelsen, 21 polismyndigheter med geografiska ansvarsområden som motsvarar länsindelningen samt Statens kriminaltekniska laboratorium. RPS Rikspolisstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för Polisen och har tillsyn över denna. Rikspolisstyrelsen ska bl.a. verka för planmässighet, samordning och rationalisering. Viktiga uppgifter är att ansvara för teknik- och metodutvecklingen inom Polisen. Rikspolisstyrelsen har vidare samordningsansvar för bl.a. gränskontroll, internationellt polissamarbete, centrala polisregister och Polisens planering vid särskilda händelser. Rikspolisstyrelsens styrelse består av högst åtta personer, inklusive rikspolischefen som är styrelsens ordförande. Styrelseledamöterna i övrigt utses av regeringen. Vid Rikspolisstyrelsen finns ett huvudkontor i vilket ingår fem avdelningar samt internrevisionen. Dessutom finns Polisens verksamhetsstöd, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen. Rikspolisstyrelsen är vidare chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. Huvudkontoret Huvudkontoret utarbetar strategier för Polisen och bevakar rättsutvecklingen. Genom styrning och uppföljning säkerställer det också att strategierna får genomslag i Polisens operativa verksamhet. Polisens verksamhetsstöd Polisens verksamhetsstöd genomför och vidareutvecklar sådana tjänster och produkter inom området service och administration som Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna behöver för att långsiktigt kunna bedriva en framåtsyftande och effektiv verksamhet. Polishögskolan Grundutbildningen till polis genomförs i dag vid Polishögskolan, Sörentorp, Solna, och som uppdragsutbildning vid universiteten i Växjö respektive Umeå. Den vidareutbildning som anordnas centralt genomförs i huvudsak vid Polishögskolan, men även Växjö och Umeå universitet anordnar vissa av kurserna. Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen, RKP, är den operativa enheten inom Rikspolisstyrelsen. RKP samordnar nationellt bekämpningen av grov organiserad brottslighet liksom brott med större geografisk spridning och brott med internationella förtecken samt leder i vissa fall polisverksamhet. Sveriges nationella kontaktpunkt mot internationella brottsbekämpande organisationer, såsom Interpol och Europol, finns inom RKP, liksom polisens internationella sambandsmän. RKP biträder vidare polismyndigheter med expertkompetens bl.a. genom nationella insatsstyrkan och polisflyget. Därutöver ansvarar RKP för polisens utlandsstyrka. Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen är en underrättelsemyndighet med polisiära uppgifter. Myndigheten förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säkerhetspolisen arbetar strategiskt för att möta hot mot Sverige och svenska intressen. En stor del av verksamheten utgörs av förebyggande arbete i form av underrättelsearbete, säkerhetsskyddsarbete och Polisens Årsredovisning Gemensam verksamhet

8 personskyddsarbete. Om ett brott mot rikets säkerhet begås är det Säkerhetspolisen som ska vidta åtgärder, vilket i många fall innebär att ansvara för utredningen av brottet. En särskild årsredovisning lämnas för Säkerhetspolisen. Polismyndigheter Varje län utgör ett polisdistrikt. Inom varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet. För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Den dagliga verksamheten leds av länspolismästaren. Polisstyrelserna avgör själva hur en polismyndighet ska vara organiserad. Därför kan strukturen variera mellan myndigheterna. Statens kriminaltekniska laboratorium Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), är en del av polisväsendet, men utgör en självständig myndighet, med huvuduppgiften att som ett opartiskt expertorgan utföra kriminaltekniska undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. De anställda vid SKL är sakkunniga inom sina respektive vetenskapliga områden. Brottsplatsundersökningar utförs normalt av personal från Polisens tekniska rotlar. Spår från brottsplatser skickas till SKL för laboratorieundersökningar. Laboratoriet arbetar med avancerad teknik, inom de flesta naturvetenskapliga disciplinerna, för att finna spår, säkra spår och söka samband mellan föremål, platser och människor. Utöver kriminaltekniska undersökningar bedriver laboratoriet forskning inom sitt verksamhetsområde. Fem år i sammandrag Anställda Poliser Övriga anställda Summa anställda Utbildning av poliser Antagna polisstuderande Verksamhetsmått Antal inkomna brottsärenden* Andel ärenden redovisade till åklagare* 15% 16% 17% Antal redovisade polismyndighetsärenden Verksamhetens kostnader (1000-tal kronor) Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar S:a verksamhetens kostnader Anslagssparande/-kredit 4.4:1 Anslagssparande Utnyttjad anslagskredit *Orsaken till att antalet inkomna ärenden respektive andel ärenden redovisade till åklagare endast redovisas för perioden är att nya rutiner införts för uttag av summavärdet för Polisens inkomna ärenden. Fr.o.m görs avdrag för ärenden som inkommit till flera polismyndigheter. Polisens Årsredovisning Detta är Polisen

9 Kärnverksamhet Verksamhetsgrenar Polisens verksamhet redovisas enligt följande sju verksamhetsgrenar: Brottförebyggande arbete Utredning och lagföring Service Freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet Åtgärder inom Samverkansområde Skydd, undsättning och vård Åtgärder inom Samverksansområde Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Fredsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Sammanställningar av resultaten bygger på polismyndigheternas bedömningar. De större myndigheternas betydelse och påverkan för resultatutvecklingen har vägts in. Redovisningen följer de återrapporteringskrav som regeringen ställt i regleringsbrevet för Årsredovisningen beskriver därför inte alla områden där Polisen haft verksamhet under året. Polisens verksamhet inom Politikområde Rättsväsendet bedöms i förhållande till uppställda mål enligt följande: Målet har - uppnåtts - inte helt uppnåtts - inte uppnåtts. Kärnverksamhet inom Polisen Verksamhetsgrenar Miljoner kronor RÄTTSVÄSENDET Brottsförebyggande arbete Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader , , ,0 Utredning och lagföring Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader , , ,7 Service Intäkter 785,4 726,7 665,8 Kostnader , , ,6 Flygande inspektioner Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -36,8-37,0 Freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet Intäkter 0,0 0,4 0,2 Kostnader 104,2-94,5-82,0 Åtgärder inom samverkansområde skydd, undsättning och vård Intäkter 23,1 19,2 16,6 Kostnader -16,5-17,8-14,8 Åtgärder inom samverkansområde spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Intäkter 6,9 7,2 3,4 Kostnader -6,2-6,0-4,0 SUMMA Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter 815,4 753,5 686,0 Kostnader , , ,1 År 2006 införde Polisen den nya resultatuppföljningsmodellen Polisens resultatrapporter, PRR, vilket bl.a. innebär att innehåll under de olika verksamhetsgrenarna är olika mellan 2006 och övriga år. Polisens Årsredovisning 2006 Kärnverksamhet

10 Brottsförebyggande arbete mål: Tillfällena att begå brott skall bli färre. Verksamhetsmålet har inte helt uppnåtts. Bedömningsgrunder Rikspolisstyrelsens samlade bedömning är att målet inte helt har uppnåtts. Bedömningen grundas på: att den anmälda våldbrottsligheten fortsätter att öka trots stora satsningar. Rikspolisstyrelsen bedömer dock att det brottsförebyggande arbetet har utvecklats väsentlig i en positiv riktning. Bedömningen grundas bland annat på: att tillfällena att begå trafikbrott utan att bli upptäckt har minskat eftersom Polisens insatser har ökat att upptäcktsrisken för narkotikabrott har ökat eftersom Polisens aktivitet ökat att antalet anmälda tillgreppsbrott exkl. butikstillgrepp har minskat däribland en tydlig minskning av antalet anmälda bostadsinbrott att införandet av Polisens underrättelsemodell (PUM) följer tidsplanen och beräknas vara klart senast vid utgången av Inom ramen för arbetet med att förbättra styrning och ledning inom Polisen pågår införande av nya arbetsmetoder och verktyg även inom den operativa ledningen. Polisens underrättelsemodell (PUM) är ett sätt att strukturera arbetet med att samla in underrättelsebaserad information och sedan använda sig av denna i planering och prioritering av det operativa polisarbetet. PUM ska vara helt införd vid samtliga polismyndigheter senast vid utgången av Införandet håller tidsplanen och har delvis gått snabbare än förväntat. Med hjälp av verktyget för planlagd operativ polisverksamhet (VPOP) kan polisen också dokumentera och följa upp resultatet av det operativa arbetet. Verktyget har under 2006 tagits i bruk men kommer att fortsätta att utvecklas under Till följd av utvecklingen av Polisens resultatrapporter (PRR) kommer Polisens möjligheter att följa upp det brottsförebyggande arbetet framöver öka väsenligt. När PRR är helt infört innebär detta att Polisen kommer att ha en gemensam metod för framtagande av strategier för brottsförebyggande arbete samt att uppföljning av verksamheten kan ske enhetligt och strukturerat. Övergripande resultatutveckling Till följd av Polisens frekventa ingripanden uppvisar statistiken över anmälda brott: en fortsatt ökning av antalet anmälda narkotikabrott (+29%) en fortsatt ökning av antalet anmälda trafikbrott (+4%) Utvecklingen av antalet anmälda brott totalt exkl. brottsområde 2 (Narkotika- och trafikbrott 1 ) under 2006 följer i stort sett utvecklingen under hela talet, dvs. ett minskat antal anmälda tillgreppsbrott (-7,9%), ett ökat antal anmälda våldsbrott (+3,0%) samt en ökning av övriga brott mot person (+4,5%). Resterande brott, brottsområde 3, är ungefär som motsvarande period 2005 (-1,0%). 1) Narkotika- och trafikbrott är brott som nästan uteslutande kommer till polisens kännedom till följd av polisens egna ingripanden. Tabell 3.1 Antalet anmälda brott fördelat över brottsområden, totalt, totalt exkl. narkotika och trafik Antal Antal Antal Procutv Procutv B1 Brott mot person, tillgrepps- och skadegörelsebrott ,1% - 4,8% B2 Narkotika- och trafikbrott ,8% 11% B3 Annan brottslighet ,0% - 4,0% Totalt ,2% - 1,8% Totalt exkl. narkotika- och trafikbrott ,5% - 4,6% Polisens Årsredovisning 2006 Kärnverksamhet

11 Majoriteten av Polisens brottsförebyggande insatser har riktats mot våldsbrott. Några effekter på den anmälda brottsligheten, till följd av Polisens insatser mot personrelaterade brott, är svåra att uttolka såväl på nationell nivå som myndighetsnivå. Däremot vittnar enskilda polismyndigheter om minskningar av vissa brottstyper inom vissa geografiska områden eller stadsdelar. Polismyndigheten i Stockholm har till exempel lyckats reducera antalet anmälda personrån efter omfattande spaningsåtgärder och brottsförebyggande insatser. Införandet av en särskild rånkommission i Malmö tycks också ha medfört att anmälda personrån utomhus minskat vid Polisen i Skåne. Även Polisen i Kronoberg uppvisar en minskning av antalet anmälda våldsbrott i Växjö, efter satsningar med fokus på alkoholbruket bland ungdomar. Den anmälda brottsligheten för tillgreppsbrott fortsätter att minska. Det är emellertid ytterst få av de insatser som har genomförts under 2006 som är utvärderade och det är därför svårt för Rikspolisstyrelsen att bedöma i vilken utsträckning det är insatserna som påverkar utfallet. Flera insatser är av den reaktiva karaktären de förebygger upprepad utsatthet. Det gäller exempelvis LOKUS (lokala brottsplatsundersökare) där de brottsutredare som kommer till platsen och säkrar spår även gör en översyn och informerar brottoffret om vilka åtgärder han eller hon kan vidta för att minska risken att bli utsatt igen. Brottsförebyggande insatser övergripande Metodmässigt har det brottsförebyggande arbetet fortsatt att utvecklas Under året har samtliga polismyndigheter, inom ramen för Mängdbrottsprojektet, infört delar av Polisens underrättelsemodell (PUM). Bland annat har operativa ledningsgrupper inrättats vid samtliga polismyndigheter. När de operativa ledningsgrupperna beslutar om planering, genomförande och uppföljning av brottsförebyggande insatser använder de underrättelseinformation som analyserats och tagits fram av kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Under 2006 har applikationen för att visa händelser och brott på digital karta (HOBIT) driftsatts i samtliga polismyndigheter. Möjligheterna för att genomföra operativa brottsanalyser av bland annat mängdbrott har således förbättrats avsevärt. Samtliga polismyndigheter har under 2006 även börjat använda Polisens verktyg för planlagd operativ polisverksamhet (VPOP). Både PUM och VPOP införs enligt tidsplanen för att fungera fullt ut vid utgången av Detta innebär att trots att Polisen har utvecklat metoder för att planera, följa upp och utvärdera brottsförebyggande insatser dröjer det till 2007 innan tidredovisningen håller sådan kvalitet att det går att göra jämförbara analyser på myndighets- och brottskategorinivå. Majoriteten av Polisens brottsförebyggande insatser är av den typen att effekter på brottsligheten svårligen går att utskilja efter kort tid. Effekter som har konstaterats är resultat av insatser som riktats mot avgränsade brottstyper, geografiska platser eller tider. Även direkta insatser mot brottsaktiva personer och vaneförbrytare har visat sig ha åtminstone en kortsiktig effekt på brottsligheten då dessa har störts i sin kriminella aktivitet eller inkapaciterats till följd av omhändertagande eller fängelsedomar. Polismyndigheterna redovisar överlag insatser för att öka medborgarnas trygghet. Rikspolisstyrelsen bedömer att kopplingen mellan styrdokumenten och den planlagda verksamheten har utvecklats i positiv riktning. Inom ramen för särskilda insatser är överensstämmelsen mellan vad som är planlagt och utfört tämligen god. Vad gäller brottsförebyggande arbete som bedrivs självständigt i linjeverksamhet vittnar däremot en deltagande observationsstudie genomförd av Rikspolisstyrelsen om att överensstämmelsen är mindre god. När PUM och VPOP sprids ut i organisationen kommer de poliser som har till uppgift att arbeta operativt även möjlighet att delta i planeringen. Därmed ökar acceptansen för arbetssättet vilket leder till bättre överensstämmelse mellan planering och det arbete som utförs. Internationellt brottsförebyggande arbete Rikskrimalpolisen är Sveriges nationella enhet för den internationella kriminalpolisorganisationen ICPO Interpol, Europeiska unionens polis- och tullbyrå Europol, SIRENE med Schengens informationssystem (SIS) samt den europeiska gränskontrollbyrån Frontex. Rikskriminalpolisen ansvarar för SIS, Interpols globala poliskommunikationssystem (I 24/7), Europols informationssystem (EIS) och det nationella kriminalunderrättelseregistret (KUR). I detta arbete ligger att förmedla information och kriminalunderrättelser i syfte att dels förebygga grov organiserad gränsöverskridande brottslighet, dels uppfylla de internationella åtaganden som Sverige har i förhållande till andra länder i EU och inom ramen för Interpolsamarbetet. Det rör sig exempelvis om att upprätta internationella efterlysningar avseende personer, vapen och fordon samt europeiska arresteringsorder för utlämning eller överlämning till och från Sverige. Vidare pågår arbetet med att införa EIS i Sverige samt att utveckla dataöverföringen mellan det nationella underrättelsesystemet och EIS. Under året har inregistreringen i EIS kommit ingång och totalt 225 objekt har registrerats. För närvarande sker registreringen i EIS manuellt. Hopkopplingen av dessa båda system kan förväntas väsentligt öka effektiviteten i kampen mot den gränsöverskridande grova brottsligheten och därmed även verka brottsförebyggande. Rikskriminalpolisen ansvarar vidare för och leder polisens PTN-sambandsmän (Polis och Tull i Norden) som är utstationerade utomlands där behovet av stöd till Rikskriminalpolisen och övriga brottsbekämpande myndigheter i Sverige och övriga Norden bedömts vara stort. För närvarande arbetar ett fyrtiotal nordiska poliser och tulltjänstemän, varav elva svenskar, utomlands. PTNsambandsmännens närvaro i en viss region har såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande effekt. Polisens Årsredovisning Kärnverksamhet

12 Det ligger i sakens natur att det brottsförebyggande polisiära arbetet på internationell nivå är svårt att mäta eftersom vidtagna åtgärder som regel ger effekt först i ett senare skede och då ofta delvis i andra länder. Antalet meddelanden till och från Europols kanaler för information och kriminalunderrättelser har dock ökat från år 2004 och år 2005 till år 2006, vilket innebär en ökning med drygt 30 procent i förhållande till föregående år. Detta visar på en fortsatt ökande trend i det internationella samarbetet genom Europol. Exempel på brottsförebyggande insatser med internationell samverkan som Rikskriminalpolisen medverkat i under året: I EU-projektet Seaport II, som avslutades under 2006 har att samarbete byggts upp mellan Polisen, Tullen och tillsynsmyndigheter, dvs. kommuner och landsting, vad gäller underrättelsebaserade inspektioner av farligt avfall. I enlighet med överenskommelse i den europeiska fotbollshandboken, Enfopol 124, deltog Sverige med en delegation svenska poliser och åklagare i sam - band med fotbolls-vm. Delegationen bestod av supporterpoliser, sambandspoliser, gränspoliser och åklagare. Inom Europol bedrivs flera projekt av brottsförebyggande karaktär, bl.a. Projekt World Eye enligt nordisk modell vid outlaw mc-träffar, Project Monitor mot mc-brottslighet, samt ett nationellt projekt, Murfoten, mot öststatsbrottslighet, kopplat till Europol Top 100. Inom Östersjösamarbetet bedrivs exempelvis ett vapenprojekt med syfte att utbyta underrättelser mellan länder om stulna vapen etc. Resursinsats Av all polisverksamhet, mätt i arbetad tid, svarade brottsförebyggande arbete för 22 procent Sett enbart till verksamheten vid polismyndigheterna var andelen något högre (24%). Om den totala verksamheten avgränsas till kärnverksamheten utgjorde timmarna för brottsförebyggande arbete nästan en tredjedel (31%) av den arbetade tiden vid polismyndigheterna. För att det planlagda brottsförebyggande (BF) arbetet ska fungera effektivt är goda förutsättningar för BF-arbete grundläggande. Om den händelsestyrda verksamheten, det vill säga ingripanden som Polisen måste göra för att det är påkallat av allmänheten, tar stor tid i anspråk minskar Polisens möjlighet att bedriva planlagt brottsförebyggande arbete. Operativa ledningsgrupper fredar det brottsförebyggande arbetet Förutsättningarna för planlagt BF-arbete är inte bara beroende av rationell personalplanering rätt avvägd resurs i förhållande till belastning utan också att den avvägda resursen faktiskt får arbeta med det som är planlagt. I detta arbete har de operativa ledningsgrupperna (OLG) som nu finns i samtliga polismyndigheter en viktig roll. Polisens verktyg för planlagd operativ verksamhet (VPOP) har också bidragit till att det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas mer organiserat. De operativa ledningsgrupperna har en mycket framträdande roll i myndigheternas arbete för att motverka att utökningen av utredningsverksamheten sker på bekostnad av det planlagda arbetet. Förbättrade förstahandåtgärder, utökning av antalet särskilda FUledare och införande av Internetbaserad medborgarservice (IMSE) är ytterligare exempel på åtgärder som vidtagits för att freda det brottsförebyggande arbetet. I arbetet med att freda det brottsförebyggande arbetet har även operatörerna (i slutänden vakthavande befäl) på länskommunikationscentralerna ett ansvar. De ska bedöma vilka händelser som Polisen måste ingripa mot omedelbart och därmed avbryta en planlagd insats och vilka händelser som kan vänta och tas omhand senare. Den händelsestyrda verksamheten på nationell nivå tar endast en mindre del i anspråk av Polisens samlade resurser inom brottsförebyggande arbete. På myndighetsnivå föreligger däremot stora skillnader. Tabell 3.2 Fördelning av resurstid inom kärnverksamheten för brottsförebyggande arbete (KUT, Samverkan, Självständigt samt Händelsestyrt) 2006 Timmar Per Andel timmar Kriminalunderrättelseverksamhet/ Brottsanalys % Planlagd brottsförebyggande/ Samverkan % Planlagd brottsförebyggande/ Självständigt % Händelsestyrt brottsförebyggande arbete % Totalt % Eftersom Polisen 2006 har infört en ny resultatuppföljning finns ingen jämförbar statistik för tidigare år avseende resursinsatser. Av det brottsförebyggande arbetet inom Polisen utgör dock planlagt brottsförebyggande arbete självständigt den största delen (63%). Flest årsarbetskrafter läggs på självständigt brottsförebyggande arbete medan endast en mindre andel utgörs av personalinsatser vid kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). De senaste åren har däremot flera KUT:er utökats med personalresurser i samband med att vikten av ett problemorienterat, underrättelselett brottsförebyggande arbete lyfts fram i Polisens underrättelsemodell (PUM). 2) Med händelsestyrt brottsförebyggande arbete avses ingripanden som Polisen gör antingen till följd av allmänhetens påkallade behov (företrädesvis bråk) eller ett av Polisen egeninitierat ingripande (främst kontroll av person/fordon). Polisens Årsredovisning Kärnverksamhet

13 Även om ett flertal myndigheter uppger att flera brottsförebyggande insatser har varit av kontaktskapande karaktär, dvs. ökat samarbete med andra aktörer (skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, åklagarmyndighet, länsstyrelser och frivilliga aktörer) har effekten av dessa insatser ännu så länge endast resulterat i att det dagliga samarbetet som bedrivs har blivit bättre och enklare. Skillnader i resursinsatser mellan polismyndigheterna Vid Polismyndigheten i Stockholm och Skåne läggs 75 respektive 64 procent av resursinsatserna på självständigt brottsförebyggande arbete (motsvarande 981 respektive 470 årsarbetskrafter), medan Västra Götaland tar 59 procent av insatserna i anspråk för självständigt BF-arbete. En förklaring till detta är att Västra Götalands händelsestyrda verksamhet tar betydligt större resurser i anspråk (18%) än den i Stockholm och Skåne (9% i båda fallen). Stockholm och Skåne utgör tillsammans med Polisen i Kronoberg och Norrbotten en grupp polismyndigheter där minst andel resurser (mindre än 10%) läggs på händelsestyrt brottsförebyggande arbete. Det händelsestyrda brottsförebyggande arbetet i Västra Götaland tar ungefär lika mycket resurser i anspråk som den gör nationellt. Genomförande Vid genomförande av brottsförebyggande insatser krävs ett metodiskt arbetssätt. I takt med att Polisen inför ett nytt verktyg för planlagd operativ polisverksamhet (VPOP) ökar polismyndigheternas möjligheter att planera, genomföra och utvärdera insatserna systematiskt. När VPOP är fullt i drift (senast vid utgången av 2007) ska även uppföljningen av planlagd och utförd resurstid vara mer rationell och effektiv. I enlighet med PRR ska Polisen redovisa graden av metodiskt arbetssätt genom att ställa den utförda resurstiden i relation till den planlagda resurstiden för olika insatser. Under 2006 har arbetet med att införa VPOP fortsatt. Samtliga polismyndigheter började under 2006 planlägga brottsförebyggande arbete i VPOP, men uppföljning av utförd resurstid kan ännu inte kopplas till den planlagda eftersom uppgifterna hämtas ur olika datasystem. I år redovisas därför endast relationen mellan planlagda insatser i samverkan och planlagda insatser som har utförts självständigt. Tabell 3.3 Andel utförd resurstid för planlagda BF-insatser i samverkan respektive självständigt 2006 Timmar Andel Planlagt brottsförebyggande i samverkan (BF1B) % Planlagt brottsförebyggande självständigt (BF1C) % Totalt % Genomförande och tidsanvändning mot brottsområden Flesta resurstimmar inom brottsförebyggande arbete riktas mot brottsområde 1 (våld, övriga brott mot person, tillgrepp och skadegörelse). Det är också det brottsområde som i störst utsträckning innefattar brott som anmäls av enskilda medborgare och som har tydligt utpekade brottsoffer. Dessutom rör det sig om väldigt många brott. Tabell 3.4 Fördelning av resurstid för planlagda brottsförebyggande insatser som utförts självständigt eller i samverkan med andra aktörer 2006 Timmar Per Andel timmar B1 Brott mot person, tillgrepps- och skadegörelsebrott % B2 Narkotika- och trafikbrott % B3 Annan brottslighet % Totalt % Trafikbrott och narkotikabrott (brottsområde 2) är båda brottskategorier där utvecklingen av anmälda brott så gott som uteslutande är ett resultat av satsningar från Polisen och delvis Tullen. Under 2006 har såväl anmälda trafikbrott som narkotikabrott ökat kraftigt till följd av ökade insatser. Resursinsatserna inom brottsområde 2 utgör också mer än en tredjedel av polisens samlade insatser som utförts självständigt eller i samverkan med andra aktörer. Bedrägeribrott och tillgrepp i butik utgör tillsammans drygt 60 procent av samtliga anmälda brott inom brottsområde 3. Utvecklingen av anmälda bedrägeribrott styrs i första hand av vilka satsningar som genomförs av försäkringsbolag och försäkringskassan och utvecklingen av anmälda tillgreppsbrott i butik är beroende av vilka rutiner handeln har, t.ex. frånvaro/närvaro av kontrollanter och anmälningsbenägenhet. Polisens möjligheter att påverka brottsutvecklingen är därför begränsad och det faller sig därmed naturligt att det läggs minst brottsförebyggande resurser på detta område. Skillnader mellan polismyndigheterna Polismyndigheten i Stockholm tillsammans med Skåne står för en stor del (51%) av resurstimmarna inom brottsområde 1, och utfallet vid dessa polismyndigheter bidrar till stor del till utfallet för hela riket. Hälften av polismyndigheterna har istället satsat mest av sina resurser inom brottsförebyggande arbete mot brottsområde 2 och något mindre mot brottsområde 1. Polisen i Västra Götaland lägger nästan lika mycket resurstid på brottsområde 2 som brottsområde 1, vilket skiljer dem från Stockholm och Skåne där brottsområde 1 klart dominerar resursinsatsen. Polisens Årsredovisning Kärnverksamhet

14 Brottsförebyggande insatser mot våld och övriga brott mot person Polismyndigheterna riktar majoriteten av sina resurser inom brottsområde 1 mot brott mot person. Insatser mot våld och övriga brott mot person utgör mer än två tredjedelar av polisens samlade resursinsats. Insatserna består till stor del av polisiär närvaro i centrum- och krogmiljöer. Direktförverkande av alkohol och låg drogtolerans generellt (droger och alkohol) är andra exempel på insatser. Någon synlig effekt på den personrelaterade brottsligheten nationellt tycks insatserna dock inte ha haft, då den anmälda brottsligheten för våld och övriga brott mot person fortsätter att öka. 3 Ett undantag finns dock vid Polismyndigheten i Kronoberg. Tabell 3.5 Utförd resurstid för respektive brottskategori inom Brottsområde Brottskategori Timmar Per Andel timmar Våldsbrott % Övriga brott mot person % Tillgrepp (exkl. butiksstöld) % Skadegörelse % Totalt Brottsområde % De senaste åren har den anmälda våldsbrottsligheten ökat vid samtliga polismyndigheter, utom i Kronoberg, där den minskar. En utvärdering av genomförda insatser i Växjö (Växjö-modellen) pågår. 4 Polismyndigheten uppger dock att modellen har varit mycket framgångsrik. Ett resultat av det framgångsrika arbetet i Växjö är att flera polismyndigheter under 2006 har fokuserat på samarbete mellan polisen och andra aktörer i samhället för att genom minskad alkoholkonsumtion bland unga kunna minska våldsbrottsligheten. Detta avspeglar sig tydligt i statistiken över anmälda brott mot Alkohollagen (olovlig försäljning och innehav av alkoholdrycker). Förra året stod Polisen i Kronoberg för 36 procent av de anmälda brotten, trots att myndigheten bara utgör mindre än två procent av Polisverksamheten (anställda) i landet. Under 2006 har övriga polismyndigheter ökat sina insatser. Anmälda brott vid Polismyndigheten i Kronoberg utgör i år endast 18 procent. Brottsförebyggande insatser mot tillgrepps- och skadegörelsebrott Näst mest resurser i anspråk tar insatser mot tillgreppsbrott. Generellt är det mycket svårt att avgöra om det är polisens insatser eller insatser från andra aktörer (tillverkare av bilar, lås, larmanordningar osv.) som haft effekt på utvecklingen av anmälda brott. Inom ramen för LOKUS (lokala brottsplatsundersökare), som i första hand handlar om brottsplatsutredning, ingår även information till brottsoffret om vilka åtgärder han eller hon kan vidta för att minska upprepad utsatthet. Åtgärderna vidtas dock först när ett brott har skett. Av samma karaktär är HOBIT-verktyget som används i majoriteten av polismyndigheterna för att kartlägga var brott begås och var insatserna ska sättas in. Projektet i Örebro, där Polisen samverkar med socialtjänsten när klottrare under 15 år ertappas, är också av reaktiv brottsförebyggande karaktär. Samtliga dessa brottsförebyggande insatser är situationella och förhoppningsvis brottsförebyggande på lång sikt. Inom ramen för Bo Tryggt uppger även polismyndigheten i Stockholm att deras erfarenhet av brottsförebyggande åtgärder förs in i bebyggelseplaneringen. En annan typ av situationell brottsprevention, av mer social karaktär, som sätts in innan brott har begåtts är de riktade insatserna mot ungdomsgrupper generellt vid polismyndigheten i Stockholm, Skåne och på Gotland. Källdrivning och kartläggning av vaneförbrytare samt störande och inkapacitering av desamma är slutligen exempel på brottsförebyggande insatser som vare sig är typiskt situationella eller sociala utan snarare individrelaterade. I enlighet med Polisens underrättelsemodell (PUM), där information från kriminalunderrättelsetjänsten bidrar till ökad kunskap bland personal i yttre tjänst, bedrivs kartläggning och analys av vaneförbrytare vid samtliga polismyndigheter. Fokus på att förbättra samarbetet med lokala samhällsaktörer Under 2006 har polismyndigheterna på många sätt ökat polisens förmåga att i samverkan med andra aktörer genomföra planlagda brottsförebyggande insatser som riktar sig mot den lokala problembilden. Av de resultat som redan är synliga dominerar kontaktskapande åtgärder, det vill säga de har redan under hösten bidragit till att det vardagliga samarbetet fungerar bättre mellan t.ex. polis, socialtjänst, fritidsverksamhet, tull, krogar och med länsstyrelsen. Andra åtgärder kan omöjligt avspegla resultat förrän tidigast under Bland annat gäller detta insatser mot alkohol och droger i form av striktare alkoholutskänkningstillstånd, men också en mängd av de trygghetssatsningar som skett under året. Trygghetssatsningar Drygt hälften av landets polismyndigheter (däribland Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala och Västmanland) har under året genomfört trygghetssatsningar. Majoriteten av dessa har fokuserat på ökad trygghet till följd av fältvandring bland annat genom att fler frivilliga vuxna rör sig ute på kvällar/helger och särskilt kända tillfällen då ungdomar samlas och det förekommer alkohol. Polisen i Stockholm har inrättat tolv nya poliskontor i förorter som är särskilt brottsbelastade. Syftet är bland annat att polisen ska komma närmare medborgarna och då framför allt få 3) Därmed inte sagt att insatserna inte har haft effekt eftersom det inte går att veta om den anmälda våldsbrottsligheten hade ökat än mer om insatserna inte hade genomförts. 4) Kronoberg hade under åren en oförklarad kraftig ökning av anmälda våldsbrott. Minskningen skulle således kunna vara ett resultat av ett förväntat trendbrott på grund av att brottsligheten nått ett tak. Polisens Årsredovisning Kärnverksamhet

15 kontakt med de ungdomar som rör sig ute och riskerar att hamna i riskzonen. Även i Västra Götaland har Polisen extra fokus på ungdomar i riskzonen genom projektet Ung och trygg som drivs sedan ett år tillbaka. Detta har under året visat sig få varaktiga effekter då flera ungdomar aktualiserats hos socialtjänsten efter att de blivit omhändertagna av polisen och att den kriminella rekryteringen därmed förhindrats eller i varje fall försenats. Samarbete mellan myndigheter underlättar det dagliga arbetet Polisen har under året fördjupat samarbetet mellan polismyndigheterna och andra myndigheter i samhället som t.ex. Tullen, Kustbevakningen och Åklagarmyndigheten. Även inom Polisen, mellan Rikskriminalpolisen å ena sidan och polismyndigheterna å andra sidan samt mellan polismyndigheter, har samarbetet förstärkts. Tydligast är samarbetet mellan polismyndigheter som gränsar till varandra och inom ramen för samverkansområden, t.ex. samverkansområdet Sydsam som utgörs av Kronoberg, Blekinge, Kalmar och Skåne, eller gemensamt täcker en viss vägsträcka, t.ex. E4:an. De mest framträdande effekterna av samarbetsformerna är att man på polismyndigheterna upplever att kunskapen om kriminella och kriminellas aktiviteter som pågår sprids, att samarbetet fördjupas och att det dagliga arbetet underlättas väsentligt. Utöver det nationella samarbetet mellan polismyndigheterna utvecklas fortlöpande samarbetet med andra länder genom bland annat operativa chefsmöten, studiebesök och kunskapsutbyte. Särskild satsning på bekämpning av människohandel Regeringen har i regleringsbrevet beslutat att minst 10 miljoner kronor årligen under åren ska användas för att bekämpa människohandel. En mindre del av dessa medel har använts för brottsförebyggande åtgärder, men brottsförebyggande aktiviteter mot människohandel bedrivs även inom den ordinarie organisationen. Rikspolisstyrelsen har genom Rikskriminalpolisen bedrivit fortsatt nätverksbyggande med Sveriges utlandsbeskickningar, Socialstyrelsen och Migrationsverket, men även med andra myndigheter och organisationer, för att öka medvetenheten och kunskapen om människohandel. Avsikten är att brottsligheten ska kunna upptäckas redan i inledningsskedet, t.ex. genom olika omständigheter i samband med visum- och asylansökningar och gränskontroll. Rikskriminalpolisen har även bedrivit utbildning om människohandel, koppleri, prostitution och sexköp i grundutbildningen på Polishögskolan samt för nyanställd personal vid gränskontrollen i Stockholms län. Rikskriminalpolisen ansvarar för ett nationellt särskilt undersökningsregister om människohandel. En databashanterare finansieras av de särskilda medlen för människohandel för inläggning av inkommande underrättelser i det särskilda underrättelseregistret. Sverige deltar vidare i expertgruppen för bekämpning av människohandel inom ramen för Östersjösamarbetet. Summering I takt med att Polisen inför det nya verktyget för planlagd operativ polisverksamhet (VPOP) ökar Polisens förmåga att planera och genomföra det brottsförebyggande arbetet. Det brottsförebyggande arbetet delas normalt upp i två kategorier: Social brottsprevention och situationell brottsprevention. En typ av brottsprevention som är särskilt värd att framhålla är den individrelaterade, dvs. att särskilt fokus riktas mot brottsbenägna individer (vaneförbrytare, yrkeskriminella). Denna typ av brottsprevention sorterar nästan uteslutande under situationell brottsprevention. Den sociala brottspreventionen riktar sig i stor utsträckning mot hela befolkningen eller en grupp människor, såväl brottsaktiva som icke brottsaktiva. Av de insatser som riktar sig mot våldsbrott och övriga brott mot person är situationell brottsprevention vanligast. Polisen fokuserar på att vara synlig och att röra sig ute bland människor i krogmiljöer eller på andra platser där risken att bli utsatt för våldsbrott är förhöjd. De brottsförebyggande insatserna mot tillgreppsbrott och skadegörelse är dels situationella polisen använder statistiken över anmälda brott för att veta var de ska sätta in resurserna, dels individrelaterade polisen kartlägger vilka personer som är brottsaktiva och satsar resurser på att särskilt bevaka dessa och vid konstaterad brottslighet inkapacitera dessa. Under året har flest resurstimmar inom det brottsförebyggande arbetet riktats mot våld, övriga brott mot person samt tillgrepp och skadegörelsebrott. Resultatet på nationell nivå är till stor del en effekt av utfallet vid Polismyndigheten i Stockholm och i Skåne. Vid övriga polismyndigheter dominerar insatserna mot trafikbrott och narkotikabrott inom brottsområde 2. Under 2006 har Polisen fokuserat på ökat samarbete med Länsstyrelsen, Skattemyndigheten och Åklagarmyndigheten. Tillsammans med andra aktörer i samhället, t.ex. skola, fritidsverksamhet, socialtjänst har Polisen också genomfört flera trygghetssatsningar. Prestation Av all tid som Polisen lägger på yttre operativ verksamhet ägnas 58 procent åt planlagd verksamhet. Eftersom Polisen fr.o.m har en ny struktur för resultatredovisning, är det inte möjligt att i år göra några djupare analyser av detta resultat. Polisens Årsredovisning Kärnverksamhet

16 Tabell 3.6 Fördelning av resurstid för planlagda BF-insatser i relation till total resurstid för yttre operativ verksamhet 2006 Timmar Per Andel timmar Planlagda BF-insatser % Övrig yttre operativ verksamhet % All yttre operativ verksamhet % Satsningar har lett till kraftig ökning av anmälda narkotikabrott Under 2006 har Polisen fortsatt sin satsning mot narkotikabrottsligheten. Insatserna är av såväl brottsförebyggande som av repressiv karaktär. För att bryta ungdomars missbruk bedriver Polisen i Stockholm, genom projektet Mumin, ett nära samarbete med Maria Ungdom, dit ungdomar förs vid misstanke om narkotikabruk. Efter inledande förhör erbjuds den unga ett motivationssamtal med utbildad personal på Maria Ungdom. Projektet har löpt väl ut och aktiva poliser vittnar om att majoriteten av de ungdomar som grips för narkotikabrott tar emot hjälp, om än efter viss övertalning. Flera polismyndigheter, däribland Polisen i Stockholm och Skåne, har under året genomfört fortsatta utbildningsinsatser och ökat kunskapen i tydliga tecken på drogpåverkan. Flera polismyndigheter satsar även på att störa vaneförbrytare eller inkapacitera dem på grund av narkotikabrott. Resultatet av satsningarna är bland annat en minskning av tillgreppsbrotten. Det är heller inte ovanligt att Polisen via ingripanden mot ringa narkotikabrott upptäcker fler och grövre brott. Polisens fortsatta satsningar inom narkotikaområdet har under året resulterat i en kraftig ökning av antalet anmälda narkotikabrott. Jämfört med 2005 har den anmälda brottsligheten 2006 ökat med drygt brott (28%), vilket betyder att ca 40 fler brott per dag upptäcktes 2006 jämfört med Sedan 2004 har den anmälda narkotikabrottsligheten ökat med 47 procent. Detta har medfört att andelen narkotikabrott av det totala antalet anmälda brott ökat, från att 2004 utgöra 3,3 procent till att 2006 utgöra 5,0 procent. Insatser mot narkotika på internet Projektet Narkotika på Internet påvisar den stora och globala förekomsten av narkotikahandel på internet. Projektet arbetar med kunskapsspridning riktat till svenska myndigheter och initierar operativa projekt och utredningar. Arbetssättet i projektet Narkotika på Internet har tagits upp av Interpol som nu inleder ett eget projekt. Rikskriminalpolisen har ansvarat för en kartläggning av cannabissituationen i Sverige och samtidigt drivit operativa ärenden mot denna hantering. Projekten har delvis finansierats av Mobilisering mot narkotika. Under året har analysstöd givits till ett projekt rörande narkotikasmuggling, vilken organiseras av kriminella från Baltikum och Polen. I detta projekt deltar personal från Baltikum, Polen och Sverige. Betydligt större produktivitet inom trafikområdet Antalet alkoholutandningsprov (LAU-prov) har ökat med 32 procent, från drygt 1,7 miljoner 2005 till 2,3 miljoner Andelen positiva prov har dock minskat vid samtliga polismyndigheter, Örebro undantaget, från att utgöra 1,2 procent av samtliga prov 2005, till endast 0,9 procent Förändringen är så marginell att några egentliga slutsatser inte kan dras. Faktum kvarstår dock: fler alkoholutandningsprov innebär ofrånkomligen ökad polisiär synlighet i trafiken, vilket i sig har en brottsförebyggande effekt. Vidare har nivån på antalet döda och skadade i trafiken där föraren varit alkoholpåverkad minskat de senaste åren. I takt med att Polisen utbildar allt fler poliser i yttre tjänst i att känna igen tydliga tecken på drogpåverkan ökar även antalet utförda drogtester i trafiken. Under 2006 analyserades 31 procent fler prover vid Rättsmedicinalverket (RMV) jämfört med Andel positiva prov ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Av de drygt proverna som analyserades 2006 uppvisade 83 procent spår av narkotika eller läkemedel. 6 5) Med yttre operativ verksamhet avses all händelsestyrd verksamhet inom brottsförebyggande arbete och service, ingripandeverksamhet inom utredning och lagföring samt all planlagt brottsförebyggande arbete som bedrivs i yttre tjänst. 6) Det råder inga nämnvärda skillnader i träffsäkerhet mellan polismyndigheterna. Polisens Årsredovisning Kärnverksamhet