Foto: Eddie Granlund. Budget Budgetomslag_2014.indd :02

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Eddie Granlund. Budget 2014. Budgetomslag_2014.indd 1 2014-02-14 14:02"

Transkript

1 Foto: Eddie Granlund Budget 2014 Budgetomslag_2014.indd :02

2 Beslutad i Kommunfullmäktige Budget för 2014 och plan för

3 Allt fler tecken tyder på att den djupa internationella lågkonjunkturen nått sitt bottenläge och att aktiviteten i ekonomin långsamt är på väg att återhämta sig. Under 2014 kan vi hoppas på en fastare ekonomisk grund att stå på. Det vore välkommet. Lidingö stads ekonomi är i bra skick. Staden har låga skulder och hög soliditet. Tillsammans med goda resultat under flera år har detta lagt grunden till styrkan i vår kommunala ekonomi. Vi har ordning och reda i stadens finanser. Detta ger oss goda förutsättningar framöver. För Lidingös del är vi som vanligt försiktiga med utgifterna. Vi handskas med andra människors pengar. Därför är det viktigt att vi gör rätt saker och att det vi gör drivs effektivt. Vi hushåller med resurserna och gör satsningar på det viktigaste: förskolan, skolan, äldreomsorgen och den sociala omsorgen. Exempelvis ska vi inte bedriva verksamhet i halvtomma lokaler, det gynnar varken skattebetalarna eller verksamhetens kvalitet. Tidskriften Fokus utsåg Lidingö till den tredje bästa kommunen i landet att bo i 2013, ett kvitto på att vi gör rätt när vi prioriterar våra kärnuppgifter. Att Lidingöborna ger staden bra betyg bekräftas också i den attitydundersökning som staden nyligen genomförde, där Lidingöborna ger staden 3,9 i genomsnittligt betyg på en femgradig skala. Under det kommande året tänker vi fortsätta med att tydligt fokusera på våra kärnuppgifter och på ordning och reda i ekonomin. Vår ekonomiska och finansiella styrka kommer nämligen att behövas för att möta de stora investeringar som vi ser behov av. I närtid handlar det dels om att vi behöver fler lokaler för undervisning, bland annat i Rudboda och i Sticklinge, för att möta babyboomens barn som nu kommit upp i grundskoleålder; dels om att säkerställa behovet av lägenheter till personer som av sociala eller medicinska skäl har svårt att under en begränsad period i livet ordna en lägenhet på egen hand, men vi behöver även lägenheter för att uppfylla vårt solidariska ansvar att ta emot flyktingar som flyr krig och konflikter. Av denna anledning renoverar vi upp Lidingö sjukhem till ett bostadshotell för dessa angelägna behov. Under det kommande året kommer vi också att fortsätta med kvalitetssatsningen på äldreomsorgen. Vi ska utveckla demensvården ytterligare, fortsätta utvecklingsarbetet med riskbedömningar och vi ska satsa på kompentensutveckling av personalen. Utöver våra egna resurser får vi fem miljoner kronor av regeringen för denna satsning. Inom skolan kommer vi bland annat fortsätta med satsningen på våra lärare. Därför är det viktigt att vi utvecklar karriärvägarna och fortbildningen. I detta arbete är satsningarna på förstelärare och mattelyftet centrala. Men vårt kunskapsfokus måste gå parallellt med arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Ingen elev ska känna sig otrygg i skolan. Paul Lindquist Kommunstyrelsens ordförande Fotograf Peter Knutson

4 Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning s 3 Året som kommer s 5 Stadens vision och strategiska mål s 6 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning s 9 Omvärlden s 11 Befolkningsprognos s 13 Stadens ekonomi s 15 Resultatbudget s 17 Balansbudget s 18 Finansbudget s 19 Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag s 20 Investeringsplan s 21 Fem år i sammandrag s 23 Ordförklaringar s 24 Nämndernas verksamhetsplaner Central politisk organisation/stadsledning s 25 Konsult- och servicekontoret s 31 Miljö- och stadsbyggnadskontoret s 42 Fastighetskontoret s 49 Utbildningsnämnden s 60 Äldre- och handikappnämnden s 88 Socialnämnden s 107 Kultur- och fritidsnämnden s 118 Tekniska nämnden - Skattefinansierad verksamhet s Vatten och avlopp s Avfall s 157 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden s 163 Investeringsplan s 164 Sammanställning över nämndernas verksamhetsmål med s 169 indikatorer och måltal för budget- och planåren Nämndernas verksamhetsplaner är en sammanfattning av respektive nämnds beslutade budget. Redaktionella ändringar har gjorts. 2

5 Sammanfattning Skatten oförändrad Kommunstyrelsen föreslår en oförändrad kommunalskatt för Lidingö stads kommunalskatt föreslås uppgå till 18,62 kronor Vid en oförändrad landstingsskatt på 12,10 kronor kommer således den samlade kommunalskatten att uppgå till 30,72 kronor. Sedan 2006 har skatten sänkts vid fyra tillfällen. Totalt har skatten sänkts med 0,75 kronor från nivån 19,37 kronor år 2005 till föreslagna 18,62 kronor. Stabil ekonomi Lidingös ekonomi är i grunden stark och stabil med goda resultat, hög soliditet, betydande tillgångar avsatta för att möta stadens pensionsåtaganden, förhållandevis låg skuldsättning, få borgensåtaganden samt en skattesats under riksgenomsnittet. Därutöver har staden betydande värden bundna i stadens bolag. Lidingö stad har under hela 2000-talet, med undantag för år 2004, redovisat positiva resultat. Under andra halvan av decenniet har resultaten varit mycket positiva och möjliggjort skattesänkningar, egenfinansiering av investeringar samt utbyggnad av förskolan och äldreomsorgen samt omsorgen av funktionshindrade. Även resurserna för väg- och fastighetsunderhåll samt parkskötsel, landskapsvård och åtgärder mot klotter har förstärkts. Årligen har betydande ekonomiska resurser tillförts stadens kärnverksamheter för ökade volymer. Utmaningar framöver Senaste årens goda resultatnivåer stärker staden inför de närmaste årens utmaningar som ökade investeringar, befolkningsförändringar och förändringar i utjämningssystemet. Förändringar i befolkningsstrukturen ställer krav på resurstillskott och anpassningar av verksamhet och lokaler. En särskild utmaning har staden i att möta det stora tillskottet av skolelever. Antalet elever i grundskolan förväntas öka med drygt 600 till år 2019 jämfört med antalet i december Vidare kräver det ökande antalet äldre Lidingöbor en utökning av resurserna till äldreomsorgen under de närmaste åren. Investeringsverksamheten blir omfattande de kommande åren. För 2014 beräknas investeringarna uppgå till 412 mnkr. De påföljande åren beräknas investeringarna uppgå till 446 mnkr respektive 171 mnkr. Det omfattande investeringsbehovet är främst hänförligt till behovet av skollokaler för att kunna möta elevtillströmningen inom grundskolan. Även åtgärder inom äldre- och handikappomsorgen, fritidsanläggningar och kommande byggnation av bostadshotell medför betydande investeringar. De omfattande investeringarna kommer att medföra en ökad låneskuld och därmed ökade finansiella kostnader vilket i sin tur begränsar utrymmet i driftbudgeten. Stadens ekonomiska utrymme begränsas även av förändringar i utjämningssystemet som innebär en ytterligare ekonomisk belastning på cirka 45 mnkr per år. Staden erhåller ett införandebidrag som innebär att avgiftshöjningen, till följd av ändringarna, begränsas till högst 250 kr per invånare och år. 3

6 Utgångspunkter i budget I december 2012 fattades beslut om budget I nämndernas ramar inrymdes en uppräkning motsvarande 2 procent för att möta pris- och löneökningar. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom äldre- och handikappomsorgen tillfördes nära 20 mnkr. Därutöver tillfördes 20 mnkr verksamheterna i särskilda satsningar. Budgeten för 2014 och planen för åren utgår från stadens vision och strategiska mål som fastställdes av kommunfullmäktige i juni Med utgångspunkt från visionen och de strategiska målen har nämnderna format verksamhetsmål samt indikatorer till dessa. Vidare bygger budgeten på de budgetdirektiv med ekonomiska ramar som kommunstyrelsen lämnat. Utgångspunkten för årets budgetarbete är, liksom tidigare år, att staden har ett tak för utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering. Tillväxten i Sveriges ekonomi är fortfarande relativt låg och tillväxten i skatteunderlaget har bromsats upp. Sveriges kommuner och landstings senaste prognos över kommunernas skatteintäkter visar på begränsat utrymme för kostnadsökningar. Stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande 1 procent av verksamhens kostnader behöver uppnås för att dels ha en marginal för oförutsedda kostnader, dels minska behovet av upplåning inför kommande investeringar. Detta innebär att det årliga överskottet ska uppgå till cirka 26 mnkr. Kommunstyrelsen anser det som viktigt att hålla fast vid detta mål. Skola och omsorgen om äldre och funktionshindrade prioriteras Resultatet för 2014 budgeteras till 26 mnkr. Nämndernas budgetförslag har tillstyrkts med tillägg utifrån kommunstyrelsens förslag. Budget 2014 innebär ett krav på fortsatta rationaliseringar och effektiviseringar inom stadens verksamheter. Pengbeloppen i valfrihetssystemen inom skola, förskola och äldreomsorg uppräknas med 1 procent. Interna pengbelopp för verksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatrin uppräknas med 0,5 procent. Gymnasieskolans pengbelopp, som fastställs av Kommunförbundet i Stockholms län, uppräknas med 2,3 procent. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom äldre- och handikappomsorgen tillförs verksamheterna 10 mnkr år 2014 och ytterliggare 26 mnkr år Inom förskolan förstärks resurserna för barn i behov av särskilt stöd (BIBSS). Anslaget utökas med 2 mnkr. En sänkt internränta innebär reducerade hyreskostnader för verksamheterna. Det ger ett utökat ekonomiskt utrymme på drygt 2 mnkr för stadens peng-finansierade verksamheter. Ytterligare resurser tillförs verksamheterna för bland annat ökat ekonomiskt bistånd, vinterväghållning och ökade driftskostnader i anläggningar. Planåren För planåren tillförs nämnderna, utöver utökade resurser för ökade volymer, 1 procent i generell uppräkning år 2015 och ytterligare 2 procent år Planåren uppfyller därmed det av kommunfullmäktige fastställda finansiella målet om överskott på 1 procent av verksamhetens kostnader. 4

7 Året som kommer Viktiga händelser Ett Öppet hus ska arrangeras den 6 september 2014 veckan innan valet. Ett planprogram för Centrum/Torsvik med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och hållbarhetsprogram ska antas av kommunfullmäktige. Miljöprogrammet föranleder ett flertal insatser som berör hela den kommunala verksamheten. Rudboda skola har rivits och en ny skola med idrottshall byggs enligt krav för miljöklassad byggnad. Den nya skolan tas i bruk hösten Byggnationen av ett nytt gruppboende i kvarteret Björnen kommer att färdigställas. Ombyggnationen av Lidingö sjukhem till bostadshotell startar och beräknas att vara klar under år Starkt fokus läggs på grundskolans lokalförsörjning då antalet elever beräknas öka med cirka 600 elever från 2012 till Stadieindelning i grundskolan ändras från och med läsåret 2014/2015. Skolorna organiseras åter i årskurserna F-3, 4-6 och 7-9. Underlag och förslag inför beslut till ny Lidingöbro 2020 ska presenteras under året. Bygget av en utflyktslekpark påbörjades under 2013 och ska färdigställas under första halvåret I samband med Lidingöbanans avstängning ser staden över och upprustar/renoverar infrastruktur i anslutning till banan. Förnyelse och modernisering av den offentliga belysningen forsätter. Gång- och cykelvägar ska förbättras. En ny återvinningsstation ska etableras på parkeringsplatsen vid Willys. 5

8 Stadens vision och strategiska mål Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Vision för Lidingö hälsans ö På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. Lidingö har Sveriges bästa skolor. På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. Strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Finansiellt mål Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 % av verksamhetens kostnader. 6

9 Strategiska mål Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta. Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighetsutövning ska ske korrekt och utan fördröjning. Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad. Nämnderna ska redovisa de lokala miljömålen i budgeten under ovanstående strategiska miljömål. De lokala miljömålen finns i bilaga. Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta. Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. 7

10 Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet. Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi. Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas. Tjänste-garantier ska införas där det är tillämpbart. Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen. Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser. För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner. I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden. Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter. Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras. Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi. Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare. 8

11 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Från och med den 1 januari 2013 har i Kommunallagen skrivningen runt god ekonomisk hushållning förstärkts. Fullmäktige ska enligt ny skrivelse besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen. Dessa riktlinjer ska följas upp i årsredovisningen. Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska staden ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål och riktlinjer fullmäktige beslutat om. Förvaltningsberättelsen ska även innehålla en utvärdering av stadens ekonomiska ställning. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Stadens definition på att god ekonomisk hushållning råder är att god måluppfyllnad nås inom ramen för tilldelade ekonomiska resurser och balanskravet. Målkedjan Lidingö stads vision och strategiska samt finansiella mål fastställdes i kommunfullmäktige i juni Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna utarbeta verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Ett första steg att utifrån visionen och de strategiska målen formulera verksamhetsmål togs av nämnderna i samband med budgeten för 2010 och har utvecklats vidare därefter. Nämndernas verksamhetsmål är kompletterade med indikatorer och måltal för att möjliggöra en god måluppföljning. I arbetet med en utvecklad intern styrning och kontroll har nämnderna också företagit en så kallad risk- och väsentlighetsanalys avseende indikatorerna. Genom denna har nämnderna gjort en bedömning av sannolikheten och graden av allvarlighet i de identifierade riskerna. En samlad målkedja från de strategiska målen ned till indikatorerna för de olika nämnderna återfinns i slutet av kommunstyrelsens budgetförslag. Uppföljning och rapportering Det finns inom staden ett väl utvecklat system för ekonomisk rapportering inom förvaltningsorganisationen samt till kommunstyrelsen och nämnder. Regelbunden rapportering om den ekonomiska och verksamhetsmässiga utvecklingen sker till nämnder och kommunstyrelse. Årsbokslut och delårsrapport ska underställas revisorerna. 9

12 Kvaliteten på verksamheterna följs upp på olika sätt. Vartannat år genomförs en bred attitydmätning bland Lidingöborna. Vad är man nöjd med och vad tycker man kan bli bättre. Inom många verksamheter görs brukarundersökningar. Staden har kundvalssystem inom skola, förskola, familjerådgivning och hemtjänst samt särskilda boenden för att ge valfrihet och för att stimulera till hög kvalitet och kostnadsmedvetande. Koncernsamordning Staden har ett tydligt decentraliserat ansvar till nämnder och förvaltningar för den löpande verksamheten. För att säkerställa god ekonomisk hushållning finns en koncernsamordning i form av mål, policys och riktlinjer. Exempel på verksamheter där samordning sker är lokalförsörjning, investeringar, fysisk planering, informationsteknologi, personal- och lönefrågor, upphandling samt ekonomisk planering och uppföljning. Samordningen utövas av kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret. Organisation, ledarskap och styrsystem har stor betydelse för hur verksamheter utvecklas. Inom staden finns en pågående dialog kring dessa frågor och kompetenshöjande insatser görs inom förvaltningsorganisationen. De anställdas synpunkter följs upp genom regelbundet återkommande medarbetarenkäter. Resultatutjämningsreserv Staden har en resultatutjämningsreserv (RUR). Avsättning eller disposition av RUR sker årligen för att motsvara storleken på samtliga nämnders resultatutjämningsfonderingar. Avsättningen får dock högst motsvara den maximala nivån som stadgas i kommunallagen. Kommunstyrelsen lämnar förslag i årsredovisningen till Kommunfullmäktige avseende avsättning eller disposition av RUR. De interna resultatutjämningsfonderna (RUF) är viktiga instrument i den ekonomiska styrningen. Inom förvaltningar där man arbetar med en resursfördelning baserad på peng per prestation är balanseringen en nödvändighet ur konkurrenssynpunkt. Fonderna ska primärt användas för resultatutjämning över tiden och inte för finansiering av utökad verksamhet utöver aktuell budget. Finansiella krav och mål Lagstiftningen fastlägger en miniminivå finansiellt för begreppet god ekonomisk hushållning. Budget ska upprättas så att intäkter överstiger kostnader, det så kallade balanskravet. Om bokslutet för det aktuella året uppvisar ett negativt resultat ska detta täckas i budget senast tre år senare. Lidingö har endast vid ett tillfälle inte lyckats uppfylla balanskravet. År 2004 redovisades ett underskott på 22 mnkr. Detta återställdes påföljande år då staden kunde redovisa ett positivt resultat på 82 mnkr i förhållande till balanskravet. För år 2013 indikerar prognosen i delårsrapporten ett positivt resultat på 44,5 mnkr mot balanskravet. Ett uppnående av stadens finansiella mål om ett resultat motsvarande 1 procent av verksamhetens kostnader kräver ett resultat på cirka 26 mnkr. Budget för 2014 utmynnar i ett resultat på 26,0 mnkr som således uppfyller det lagstadgade kravet om ekonomi i balans och stadens egna finansiella mål. 10

13 Omvärlden Samhällsekonomin Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Ekonomirapporten oktober 2013 Drygt fem år efter att finanskrisen gick in i ett akut läge verkar det som att världsekonomin långsamt börjar hamna på rätt köl igen. De flesta indikatorer tyder på att den internationella konjunkturen har nått sin botten. Fortfarande brottas dock många länder, inte minst i euro-området, med svag tillväxt eller recession. Världsekonomin förblir därför svag i år. Mot slutet av året vänder konjunkturen upp och förstärks sedan under Tillväxten nästa år blir i många länder betydligt bättre än i år. Den långsamma tillväxttakten i världsekonomin och den relativt starka kronan påverkar svensk ekonomi i mycket hög grad. Sverige är en liten, starkt utlandsberoende ekonomi och i år beräknas den svenska exporten uppgå till omkring miljarder kronor. Det är nästan halva BNP. Exporten spelar en högst avgörande roll för hur den svenska ekonomin utvecklas. År med vikande export innebär som regel år med ingen eller endast svag BNP-tillväxt. Två tredjedelar av Sveriges export går till eu och Norge. Förutsättningarna för svensk exportindustri är därför i hög grad beroende av hur efterfrågan utvecklas i Europa. I år, liksom i fjol, beräknas BNP i EU-länderna sammantaget backa något. Även tillväxten i Norge har bromsat in. Under sådana förhållanden är det svårt för svensk export att växa. Trots att svenska hushåll har stora lån, vilket i hög grad är kopplat till höga fastighetspriser, så har de samtidigt ett ovanligt stort sparande. Detta beror på att reallöner och sänkta skatter påverkat inkomsterna positivt samtidigt som hushållens konsumtionsutgifter utvecklats ganska långsamt. Det medför att det finns ett utrymme för hushållen att öka sin konsumtion; något som påverkar tillväxten i positiv riktning. SKL:s prognos av BNP-utvecklingen i Sverige ligger på 0,8 procent 2013, och 2,7 procent Trots att den internationella tillväxten räknas att utvecklas relativt långsamt även åren 2015 och framåt så ljusnar det ändå för svenskt vidkommande då förutsättningarna för svensk tillväxt är relativt gynnsamma. Hushållen, företagen och de offentliga finanserna har så pass bra förutsättningar att det bådar gott inför de kommande åren och SKL räknar med en tillväxt som ligger en bra bit över 3 procent per år efter Resultatet i kommunerna blev sammantaget 14,4 miljarder 2012, det högsta någonsin. Till största delen berodde detta på återbetalade premier från AFA Försäkring i slutet av året på sammanlagt nära 8 miljarder kronor. Resultatet motsvarar 3,3 procent av skatter och statsbidrag inklusive AFA-återbetalningen. Utan återbetalningen motsvarar resultatet 1,5 procent. Även under 2013 blir kommunernas resultat kraftigt positivt till följd av AFA-återbetalning. Att kommuner får tillskott sent under året och att de är av engångskaraktär begränsar möjligheterna att använda dem i löpande verksamhet. De används istället till särskilda satsningar eller till att förstärka resultatet för att kunna amortera på lån eller förbättra likviditeten. Trots det tillfälliga tillskottet redovisade 20 kommuner underskott för

14 Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löne- och prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar, det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mellan olika åldrar, att kommunernas kostnader kontinuerligt växer. Ökningarna är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kommunernas resultat faller. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar i form av befolkningsökningar och förändrad befolkningssammansättning inneburit ökade resursbehov med ungefär ½ procent per år under de senaste tio åren. Under de närmaste åren ökar dessa behov dubbelt så snabbt. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. År 2012 växte skatteunderlaget marginellt mer än genomsnittet för perioden I år väntas ökningstakten falla till följd av dålig fart på arbetsmarknaden, vilket innebär mindre tillskott från lönesumman. Nästa år bedöms att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare trots att antalet arbetade timmar väntas stiga ungefär som i år och lönehöjningarna bli större. Det förklaras av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger konjunkturåterhämtningen fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Staden Lidingö stads ekonomiska ställning är fortsatt stark. Soliditeten beräknas till 72 procent för 2013 och 42 procent om man tar hänsyn till pensionsåtagandena redovisade som ansvarsförbindelse. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. Under de tre senaste åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens skatteintäkter. Det har funnits ekonomiskt utrymme för kostnadsökningen men i förlängningen är det inte hållbart. I budget 2014 ökar kostnaderna med 1,9 procent och skatteintäkterna med 2,0 procent jämfört med prognos Det budgeterade resultatet för 2014 är positivt och når stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarade 1 procent av verksamhetens kostnader. Det kommer med nuvarande inflations- och löneökningstakt krävas en hög kostnadsmedvetenhet, fortsatta rationaliseringar och effektiviseringar samtidigt som ambitiösa mål för verksamheterna ska uppnås. För planåren tillförs nämnderna, utöver utökade resurser för ökade volymer, 1 procent i generell uppräkning år 2015 och ytterligare 2 procent år Planåren uppfyller därmed det av kommunfullmäktige fastställda finansiella målet om överskott på 1 procent av verksamhetens kostnader. 12

15 Befolkningsprognos Lidingö hade invånare i januari Lidingös befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden med cirka 300 invånare per år. I slutet av planperioden beräknas att stadens befolkning 2016 uppgår till invånare. En stor del av den väntade befolkningsökningen beror på utbyggnaden av Dalénum, där nästan personer väntas bo när området är färdigbyggt. Babyboomen under åren efter millennieskiftet är passerad, och de senaste åren har barnafödandet sjunkit för att stabilisera sig på en mer genomsnittlig nivå. Barnkullarna i förskolan väntas bli mindre medan antal skolbarn ökar under prognosperioden. Lidingö har generellt stor inflyttning av barnfamiljer med barn upp till ungefär sjuårsåldern, och det mönstret väntas hålla i sig. De äldre invånarna blir allt fler, både räknat i antal och i andel av befolkningen. Framför allt är det åldersgruppen år som ökar de närmaste tio åren, medan antalet äldre över 85 år beräknas vara relativt konstant. Nedanstående diagram visar utvecklingen i totalbefolkningen och i åldersklasser den sista december respektive år. Invånarantal samt prognos År 13

16 Prognos över antal skolbarn År Av diagrammet kan tydligt utläsas förflyttningen i de olika åldersintervallen av de stora barnkullarna från år Prognosen stabiliseras något för 1-5 åringarna Prognos över antal äldre År Åldersgruppen år ökar fram till ca 2016 för att sedan minska. Den ökningen återspeglas sedan i åldersgruppen år. 14

17 Stadens ekonomi Resultatbudget Stadens resultatbudget för 2014 innebär ett positivt resultat på 26 mnkr. Skatteintäkterna är beräknade på en skattesats om 18,62 kr. Vidare är skatteintäkter, generella statsbidrag, inkomst- och kostnadsutjämning som är upptagna i resultatbudgeten beräknade utifrån Sveriges kommuner och landstings, SKLs, skatteunderlagsprognos i oktober och preliminära beräkningar av inkomst- och kostnadsutjämningar från Statistiska centralbyrån (SCB), samt stadens befolkningsprognos. Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 3,5 procent 2013 och 2,9 procent För åren 2015 och 2016 förutser regeringen och Ekonomistyrningsverket en något lägre tillväxt av skatteunderlaget än det som ligger i stadens prognos. Stadens netto av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning år 2014 beräknas öka med 2,0 procent i jämförelse med prognos Preliminära siffror från taxeringen 2013 visar på låg skatteutveckling för staden. Ökningen uppgår endast till 0,63 procent. Detta tillsammans med höjning av grundavdraget för pensionärer påverkar stadens skatteintäkter som beräknas öka med 3 mnkr. Sammantaget minskar kostnaden för generella statsbidrag och utjämning netto med 42 mnkr jämfört med prognosen för Förändringen beror främst på förändringar i utjämningssystemet men även regleringar utifrån regeringens budgetproposition och lägre skatteutveckling påverkar. Kostnaden för inkomstutjämningsavgiften minskar med 85 mnkr och intäkten för kostnadsutjämningsbidraget minskar med knappt 80 mnkr. Regleringsbidraget minskar med 10 mnkr och det nya införandebidraget uppgår till 44 mnkr, Vinstutdelning från Lidingöhem AB föreslås med sammanlagt 0,2 mnkr, vilket motsvarar det som lagen anger som skälig avkastning på aktiekapitalet. Från Lidingö Stads Tomt AB föreslås vinstutdelning på 6 mnkr för Finansnettot har beräknats till 8,6 mnkr. Då ingår förväntad avkastning på stadens placeringar med 18 mnkr och räntekostnader för stadens lån på 8 mnkr. Balansbudget De materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde ökar med 288,6 mnkr och uppgår till 2 262,0 mnkr vid 2014 års utgång, enligt framtagen investeringsplan på 412,2 mnkr och beräknade avskrivningar på 122,5 mnkr. De långfristiga placeringarna beräknas uppgå till 714,9 mnkr. Det egna kapitalet beräknas uppgå till 2 252,8 mnkr vid utgången av Avsättningen för pensioner i balansräkningen beräknas minska med 3,5 mnkr till 54,7 mnkr. Avsättningen består av garantipensioner, efterlevandepensioner och förmånsbestämd pension för de som gick i pension före 2009, samt särskild avtalad 15

18 ålderspension. Från 2009 försäkrar staden de förmånsbestämda pensionerna och någon avsättning för dessa görs inte därefter. Pensionsförmåner intjänade före 1998 samt pensionsförpliktelser enligt visstidsförordnanden redovisas som ansvarsförbindelser. Finansbudget Av finansbudgeten framgår att den löpande verksamheten tillsammans med förändringar i rörelsekapitalet väntas frigöra 142 mnkr för att finansiera verksamheten. Genomförande av investeringsplanen på 412,2 mnkr tillsammans med förändring av stadens finansiella anläggningstillgångar resulterar i ett finansieringsunderskott på 270,2 mnkr. Med en upplåning på 250 mnkr ökar låneskulden till 550 mnkr och likviditeten minskar med 17 mnkr. För extern upplåning 2014 föreslås en upplåningsram på 600 mnkr. Driftbudget Stadens driftbudget presenteras på sidan 18. Där framgår också de anslag av kommunalskatte-medel som nämnderna tilldelas. Centrala pensions- och omställningskostnader har budgeterats till 70,5 mnkr och medel för kommunstyrelsens förfogande till 2 mnkr. Nettokostnaden uppgår till 2 292,4 mnkr och ökar med 42 mnkr, eller 1,9 procent jämfört med prognosen för 2013 om man bortser från 2013 års jämförelsestörande poster. Investeringsplan Stadens investeringsplan innebär för 2014 att investeringar för 412 mnkr planeras. Nyoch ombyggnationer i stadens skolor, nya gruppboenden inom omsorgen för funktionsnedsatta, ombyggnation av Lidingö sjukhem till bostadshotell, investeringar förbundna med genomförande av stadens miljöprogram, investeringar i Lidingöbroarna och utbyte av gatu- och parkbelysningsanläggningar är några av de större utgiftsposterna i investeringsplanen. Investeringsreserven uppgår till 208 mnkr och föreslås stå till kommunstyrelsens förfogande. Det är omfattande investeringar även åren framöver beräknas 446 mnkr investeras i stadens anläggningar och verksamheter och mnkr. Investeringsplanen ska vara vägledande för respektive nämnds fortsatta planering. Investeringsplanen redovisas på sidan 19. Övrigt Anslagsbindningen för resultatbudget fastställs till nämndsnivå. För investeringsbudgeten fastställs anslagsbindningen till respektive investeringsobjekt. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om balansering av nämndernas resultat från 2013 till 2014 via resultatutjämningsfond och överföring av investeringsbudget från 2013 till 2014 via överföringsbudget. 16

19 Resultatbudget (mnkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 440,7 420,0 426,8 425,0 425,8 Jämförelsestörande intäkter 39,4 36, Verksamhetens kostnader , , , , ,8 Avskrivningar -109,9-106,4-122,5-131,2-132,3 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter 2 357, , , , ,8 Generella statsbidrag/utjämning (not 1) -182,0-202,8-161,1-201,2-263,5 Utdelning från av staden ägda bolag 0,4 0,2 6,2 0,2 0,2 Finansnetto 26,1 11,5 8,6 4,0 1,2 Jämförelsestörande finansiell kostnad - -3, Årets resultat 86,4 53,0 26,0 28,6 28,4 Justerat resultat enligt balanskravet 76,7 44,5 26,0 28,6 28,4 (not 1) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Inkomstutjämning -537,1-572,8-487,5-509,9-545,7 Kostnadsutjämning 264,4 285,8 206,5 212,1 213,4 Regleringsbidrag/-avgift 21,7 20,2 9,8 5,7-7,7 Införandebidrag ,1 24,9 10,5 LSS-utjämning 3,8-2,0 0,0 0,0 0,0 Kommunal fastighetsavgift 65,2 66,0 66,0 66,0 66,0 Summa -182,0-202,8-161,1-201,2-263,5 17

20 Balansbudget (mnkr) Budget Prognos Bokslut Immateriella anläggningstillgångar 4,0 2,9 1,9 Materiella anläggningstillgångar 2 262, , ,7 Aktier i av staden ägda företag 6,3 6,3 6,3 Andra aktier och andelar 117,1 117,1 115,3 Andra fordringar 45,5 44,7 45,2 Summa anläggningstillgångar 2 434, , ,4 Lager 0,0 0,0 0,0 Fordringar på av staden ägda företag 0,5 0,5 0,5 Övriga fordringar 190,0 179,0 211,3 Placeringar 714,9 724,9 734,9 Kassa och bank 25,0 42,0 74,8 Summa omsättningstillgångar 930,4 946, ,5 SUMMA TILLGÅNGAR 3 365, , ,9 Eget kapital 2 252, , ,8 därav årets resultat 26,0 53,0 86,4 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 54,7 58,2 59,4 Övriga avsättningar 34,0 33,0 32,0 Summa avsättningar 88,7 91,2 91,4 Lån 550,0 300,0 200,0 Andra skulder 30,0 26,0 22,9 Summa långfristiga skulder 580,0 326,0 222,9 Skulder till av staden ägda företag 28,2 34,2 34,2 Övriga skulder 415,6 412,6 409,6 Summa kortfristiga skulder 443,8 446,8 443,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 365, , ,9 Ansvarsförbindelse avseende pensions- 897,8 933,1 884,2 åtaganden (inklusive löneskatt) 18

21 Finansbudget (mnkr) Budget Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 26,0 53,0 Vinst vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter - -8,5 Justering för av- och nedskrivningar 122,5 106,4 Justering för gjorda avsättningar -2,5-0,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 146,0 150,7 Ökning/minskning lager - - Ökning/minskning kortfristiga fordringar -11,0 32,3 Ökning/minskning kortfristiga placeringar 10,0 10,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder -3,0 3,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 142,0 196,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -2,6-2,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - Investering i materiella anläggningstillgångar -409,6-337,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 9,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar - -1,8 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -412,2-332,4 Finansieringsöver-/underskott -270,2-136,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 250,0 100,0 Amortering skuld - - Ökning/Minskning långfristiga fordringar -0,8 0,5 Ökning/Minskning långfristiga skulder 4,0 3,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 253,2 103,6 Årets kassaflöde -17,0-32,8 Likvida medel vid årets början 42,0 74,8 Likvida medel vid årets slut 25,0 42,0 19

22 Driftbudget med tilldelade kommunalskattebidrag (mnkr) Kommunal- Verksamhetens skattebidrag intäkter kostnader Central politisk org. och stadsledningskontor 74,3 9,2 83,5 - varav enbart centr. pol. org. och stadsledning 57,7 3,1 60,8 - varav säkerhet 20,8 0,5 21,3 - varav mark- och exploatering -4,2 5,6 1,4 Konsult- och servicekontor* - 114,8 114,8 Miljö- och stadsbyggnadskontor 28,8 10,2 39,0 Fastighetskontor 31,1 294,0 325,1 Utbildningsnämnd 1 082,9 127, ,6 Äldre- och handikappnämnd 797,0 108,2 905,2 Socialnämnd 66,6 26,6 93,2 Kultur- och fritidsnämnd 80,0 32,3 112,3 Tekniska nämnden - skattefinansierad verksamhet 98,6 13,7 112,3 Tekniska nämnden - vatten, avlopp och avfall - 87,6 83,1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,7-0,7 Övrigt** 82,9-82,9 Summa*** 2 342,9 824, ,7 Avgår internränta -46,0 Verksamhetens nettokostnader 2 292,4 * Konsult- och servicekontoret är intäktsfinansierat, därav inget kommunalskattebidrag. ** Varav centrala pensions- och omställningskostnader 70,5 mnkr samt medel till kommunstyrelsens förfogande 2 mnkr. *** I summan för verksamhetens intäkter och kostnader ingår externa och interna poster inklusive internränta och avskrivningar, dock ej nämndsinterna poster. 20

23 Investeringsplan (mnkr) Budget Plan Plan Kommunstyrelsens kontor 2,6 1,6 1,6 It-investeringar 2,6 1,6 1,6 Fastighetskontoret 116,9 72,2 17,0 Skollokaler 69,4 20,6 7,7 Förskolelokaler 11,2 6,4 2,3 Äldre- och handikappomsorgens lokaler 16,4 16,4 0,0 Idrottslokaler/anläggningar och sambrukslokaler 8,0 20,0 6,2 Stadshuset 3,1 1,3 0,0 Övrigt 8,8 7,5 0,8 Utbildningsnämnden 3,7 3,7 3,7 Lokalanpassningar och inventarier Äldre- och handikappnämnden 2,2 2,2 2,2 Lokalanpassningar och inventarier Kultur- och fritidsnämnden 4,8 4,6 2,1 Hamnanläggningar 1,5 1,5 1,5 Lidingövallen förbättring vägar, parkering m m 2,0 - - Idrottsredskap, maskiner m m 2,3 2,1 0,6 Tekniska nämnden 74,0 77,9 66,4 Vatten, avlopp och avfall 24,7 23,3 9,8 Ny Lidingöbro ,0 10,0 20,0 Broar, gångtunnlar, stödmurar 4,5 4,5 4,5 Gatu- och parkbelysning, förnyelse 7,0 7,0 7,0 Ombyggnad korsning Grönstav - N:a Kungsvägen - 5,2 - Övrigt 27,8 27,9 25,1 Investeringsreserv 208,0 284,0 78,0 Generell reserv 150,0 90,0 50,0 Skolor och förskolor 24,0 57,0 28,0 Äldre- och handikappomsorgens lokaler 5,0 - - Kultur- och fritidsanläggningar 24,0 37,0 - Stadshuset 5,0 100,0 - Summa investeringar 412,2 446,2 171,0 En mer detaljerad sammanställning över investeringarna under planperioden finns i slutet av dokumentet. 21

24 mnkr 600 Långfristiga låneskuldens utveckling budget prognos Investeringar mnkr 500,0 450,0 400,0 350,0 300,0 341,5 prognos 412,1 446,2 250,0 200,0 168,9 168,5 159,0 157,9 211,9 186,0 190, ,0 100,0 50,0 0,

25 Fem år i sammandrag (mnkr) Prognos Verksamhetens intäkter 420,0 440,7 434,1 445,9 423,2 Jämförelsestörande intäkter 36,1 39,4 51,9 81,9 11,1 Verksamhetens kostnader , , , ,8 Jämförelsestörande kostnader ,0 - Avskrivningar -106,4-109,9-96,7-97,4-86,6 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,1 Skatteintäkter 2 461, , , , ,9 Statsbidrag/utjämning netto -202, ,8-166,0-267,0 Utdelning från av staden ägda bolag 0,2 0,4 0,4 4,0 0,2 Finansnetto 11,5 26,1 17,6 2,8 11,2 Jämförelsestörande finansiell kostnad -3,1 - -3,9 - - Årets resultat 53,0 86,4 119,8 130,6 49,2 Justerat resultat enligt balanskravet 44,5 76,7 67,9 65,2 52,0 Andel av nettokostnader (%) 1 94,2 94,0 92,9 91,7 94,2 Investeringsutgifter 341,5 190,8 186,0 211,9 157,9 Kassalikviditet (%) Pensionsåtagande (inkl. löneskatt) 993,1 943,6 959,7 856,5 896,6 Låneskuld 300,0 200,0 200,0 200,0 150,0 Eget kapital 2 226, , , , ,2 Soliditet (eget kapital/ totala tillgångar) (%) Utdebitering, Lidingö stad 18:62 18:62 18:62 18:86 18:86 1 Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar i relation till skatteintäkterna efter justering med generellt statsbidrag och utjämning. 2 Kortfristiga fordringar - lager/kortfristiga skulder 23

26 Ordförklaringar Anläggningstillgångar Ansvarsförbindelser Avskrivning Avsättning Balansbudget Driftbudget Finansbudget Finansnetto Eget kapital Investeringsbudget Internränta Kortfristiga skulder Likviditet Långfristiga skulder Nettokostnad Omsättningstillgångar Resultatbudget Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk, kan vara immateriella (icke monetär tillgång utan fysisk form), materiella (mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm). En möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom kommunen eller landstingets kontroll, inträffar eller uteblir. Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd. En skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. En sammanställning som visar tillgångar, eget kapital och skulder vid budgetårets utgång. Visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive både interna och externa poster, samt det kommunalskattebidrag som verksamheterna tilldelats. Redovisar kapitaltillflöden och kapitalanvändning och redovisar betalningsflödena i kategorierna löpande verksamhet, investerings-verksamhet samt finansieringsverksamhet och utmynnar i förändringen av likvida medel. Finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Stadens förmögenhet. Den motsvaras av skillnaden mellan samtliga bokförda tillgångar och skulder. Redovisar tilldelad budget för planerade investeringar. Kalkylmässig räntekostnad för det kapital som binds i anläggningstillgångar i samband med investeringar i verksamheterna. Skulder som förfaller inom ett år från balansdagen och som är hänförliga till den löpande verksamheten. Ett mått på hur god den kortsiktiga betalningsberedskapen är. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Skulder med en löptid överstigande ett år. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, taxor, avgifter och övriga ersättningar. Omfattar tillgångar som inte är anläggningstillgångar, t ex fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank m m. Sammanställning av årets driftverksamhet. 24

27 Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontoret Kommunstyrelsens förslag För kostnader i samband med EU-val samt val till riksdag, landsting och kommun utökas stadsledningskontorets ram med 1,8 mnkr. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till resultatbudget för 2014 inklusive taxor och avgifter innebärande att styrelsen anslår 74,3 mnkr i kommunalskattebidrag. Kommunstyrelsen tillstyrker en investeringsbudget för 2014 på 0,6 mnkr. Den centrala politiska organisationen och stadsledningskontorets förslag 1. Uppdrag och verksamhetsidé Den centrala politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, överförmyndare och valnämnd. Stadsledningskontoret är stabskontor till kommunstyrelsen och svarar för att ärendeflödet till kommunstyrelsen planeras, samordnas och följs upp. Stadsledningskontoret styr den övergripande inriktningen på de olika verksamheterna inom konsult- och servicekontoret. Stadsledningskontoret styr också strategiska utvecklingsprojekt som omfattar flera förvaltningar. Stadsledningskontorets verksamhetsidé: Stadsledningskontoret ska med framsynthet och kraft alltid med hälsa i fokus - leda och stimulera utvecklingen av stadens verksamheter. 2. Verksamhetsmål Verksamhetsmålen är de mål som nämnden har formulerat utifrån de av kommunfullmäktige fastställda strategiska målen för staden. Strategiskt mål 1. Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Nämndens verksamhetsmål 1.1 Stadsledningskontoret ska verka för att Lidingöbornas möjligheter att välja utförare underlättas. 1.2 Stadsledningskontoret ska se till att stadens valfrihetssystem är stabila och konkurrensneutrala. 25

28 2. Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. 3. Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. 4. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. 5. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. 2.1 Stadsledningskontoret ska verka för att Lidingöborna möts av en tillgänglig och öppen verksamhet kännetecknad av dialog. 3.1 Stadsledningskontoret ska vara drivande i stadens miljöarbete och följa upp att miljömålen nås. 4.1 Stadsledningskontoret ska ha en aktiv omvärldsbevakning, lära av goda exempel och utbyta erfarenheter för att utveckla stadens verksamhet. 5.1 Stadsledningskontoret ska se till att stadens verksamhet och ekonomi kontinuerligt följs upp och utvärderas. 3. Året som kommer Ett Öppet hus ska arrangeras den 6 september 2014 veckan innan valet. Under 2013 har en process pågått för att ta fram en ny hälsostrategi. Utgångspunkten har varit vad lidingöborna tycker är viktigt att staden satsar på. Under 2014 ska den nya inriktningen på hälsoarbetet marknadsföras. Ett nytt modernt kommungemensamt intranät ska införas i staden i juni Centrum/Torsvik projektet kommer att kräva stora insatser för att skapa goda förutsättningar för det framtida genomförandet. Införa ett it-baserat stöd för målstyrning, verksamhetsplanering och uppföljning. Under året kommer stadens chef- och ledarskapsprogram att planeras och startas upp. Under året sker ett fortsatt viktigt arbete med att stötta cheferna med implementering av stadens nya värdegrund i organisationen. Fortsatt utveckling av de kreativa näringarna inklusive besöksnäring samt marknadsföring av lanserad besöksportal. Samarbete med ökat fokus på entreprenörskap i gymnasium och grundskola genom Ung Företagsamhet Utveckla det brottsförebyggande arbetet inom staden så att det överensstämmer med stadens övriga säkerhets- och krisberedskapsarbete. Stödja nattvandrarföreningen i syfte att öka antalet nattvandrare. 26

29 Stadens arbete med utveckling av e-tjänster fortsätter under Vi deltar aktivt i forum och nätverk både med Sveriges Kommuner och Landsting och it-forum/ Kommunförbundet Stockholms län Fortsatt arbete med digitalisering av stadens blanketter, både internt och externt Påbörja revidering av miljöprogrammet Implementera ett trygghets- och säkerhetsprogram Stadens nuvarande Internationella strategi gäller och ska ses över under året. 27

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bilaga till förslagsskrivelse 2011-10-26. Budget för 2012

Bilaga till förslagsskrivelse 2011-10-26. Budget för 2012 Bilaga till förslagsskrivelse 2011-10-26 Budget för 2012 och plan för 2013-2014 Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning s 1 God ekonomisk hushållning s 3 Året som kommer s 4 Kommunstyrelsens budgetdirektiv

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 1 (11) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom 08-731 31 93 2015-04-23 KS/2015:105 Konsult- och servicekontoret Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Månadsrapport april 2015

Månadsrapport april 2015 1 (11) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom 08-731 31 93 2015-05-21 KS/2015:125 Konsult- och servicekontoret Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Månadsrapport april 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

2011-05-23. Kommunstyrelsen. Månadsrapport april 2011 Dnr KS/2011:117

2011-05-23. Kommunstyrelsen. Månadsrapport april 2011 Dnr KS/2011:117 2011-05-23 Kommunstyrelsen Månadsrapport april 2011 Dnr KS/2011:117 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos

Läs mer

Den planerade om- och tillbyggnaden av Rudboda skola påbörjas för att kunna möta det ökade elevantalet

Den planerade om- och tillbyggnaden av Rudboda skola påbörjas för att kunna möta det ökade elevantalet Budget 2010 Finanskrisens effekter påverkar oss alla. Därför brottas nu samtliga kommunledningar runt om i landet, oavsett partifärg, med hur man ska klara av att ge sina invånare en fortsatt bra service

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Författningssamling 042.3

Författningssamling 042.3 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.3 REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1987-06-15, 95 Reviderat senast av kommunfullmäktige 2004-02-09, 12 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer