Remissvar - Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar - Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)"

Transkript

1 Socialdepartementet Stockholm Stockholm Vår referens Dnr Ulrica Dyrke S2013/1826/RU Remissvar - Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Företagarna vill lämna följande kommentarer till Socialdepartementet på ovanstående slutbetänkande från Upphandlingsutredningen Sammanfattning Företagarna anser bland annat följande: Utredningen har bedrivit sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt utifrån sitt breda uppdrag och vi välkomnar särskilt inslaget av öppen dialog med olika intressenter. Vi anser att utredningen har landat i många goda slutsatser. Vi kan dock konstatera att utredningens förslag i vissa betydelsefulla delar kommer att innebära utmaningar för små företag och därmed för mångfalden i offentlig upphandling. Över 99 procent av alla företag är små. Deras deltagande är av stor betydelse för konkurrens i upphandlingarna och goda affärer. För små företag är det viktigt att de krav som ställs är proportinerliga och relevanta med koppling till föremålet för kontraktet. Det är även angeläget att upphandlande myndigheter så långt möjligt delar upp stora kontrakt i delkontrakt, produktmässigt eller geografiskt. Vi anser att ett departement bör få det samlade ansvaret för all offentlig upphandling. Splittrad ansvarsfördelning bör undvikas. Vi instämmer i utredningens bedömning att det är av största vikt att upphandlande myndigheter ställer genomtänkta kvalitetskrav. Vi instämmer i utredningens bedömning att uppföljning och utvärdering av kontrakt är ett eftersatt område som behöver förbättras. Vi vill understryka att man måste beakta de effekter som ökat användande av samordnade ramavtal kan få för små företags medverkan och därmed på konkurrensen. Företagarna Postadress , Stockholm Besökadress Rådmansgatan 40, Stockholm Tel Fax info@foretagarna.se

2 2 (17) Vi anser att statistiken i fråga om de små företagens försäljning på de samordnade ramavtalen måste fördjupas. Vi ser positivt på en utveckling mot ökad elektronisk upphandling, men betonar att upphandlingssystemen måste vara användarvänliga, brett tillgängliga och teknikneutrala. Vi anser, mot bakgrund av de presenterade anlyserna av transaktionskostnaderna, att direktupphandlingsgränsen bör höjas. Vi förordar dock en mer måttlig höjning än vad utredningen har föreslagit. Vi ställer oss bakom förslaget till krav på dokumentationsplikt, men anser att det bör kopplas till sanktioner. Vi ställer oss även bakom förslaget att upphandlande myndigheter/enheter ska anta riktlinjer för att värna konkurrens vid direktupphandling, men anser att detta bör vara ett obligatoriskt krav. Vi finner utredningens förslag att införa krav på godkännande av annonsdatabaser vara en konstruktiv lösning utifrån den rådande situationen. Krav på tillhandahållande av användarvänliga och kostnadsfria sökvägar till samtliga annonser är av central betydelse vid sådana godkännanden. Vi ser positivt på förslaget till ökade möjligheter att beakta enskildas behov och val inom ramavtal där samtliga villkor är fastställda. Det är dock angeläget att detta system inte tränger undan LOV-systemen, som skapar goda förutsättningar för småskaliga verksamheter och mångfald. Vi finner att förslaget att koncentrera upphandlingsmålen till tre förvaltningsrätter samt en kammarrätt i kombination med förslaget om domstolsintern specialisering kan skapa förutsättningar för effektivare handläggning. Vi ställer oss bakom utredningens bedömning att ansökningar om överprövning av offentliga upphandlingar inte ska avgiftsbeläggas. Vi anser att förslaget att direktupphandling temporärt ska få användas då en upphandling blivit föremål för överprövning vara en konstruktiv lösning. Vi understryker dock vikten av att bygga in strikta villkor som motverkar missbruk av systemet. Vi ställer oss bakom förslaget att inrätta en medlingsfunktion. Vi vill understryka vikten av att samhällspolitiska krav enbart ska ställas i de fall det bedöms ändamålsenligt för att uppnå syftet med upphandlingen. Kraven måste vara relevanta och ha koppling till den vara eller tjänst som upphandlas. För de små företagen är det inte oproblematiskt med en utveckling med ökat inslag av olika samhällspolitiska hänsynstaganden i upphandlingar. Särskilt krav på sociala hänsyn i enskilda offentliga upphandlingar kan vara mycket problematiska att hantera för små företag. Vi anser att livscykelkostnader ibland kan vara relevanta att beakta. Vägledningar behövs i dessa fall. Det är viktigt att förhandlingarna om nya EU-direktiv avvaktas innan sådana vägledningar tas fram på svensk nivå. Vi är mycket tveksamma till förslaget att införa bestämmelser om att kunna reservera kontrakt till arbetsintegrerande sociala företag. Vi är tveksamma till förslaget till transformativa lösningar. Vi anser att de eventuella lagstiftningsreformer som kan komma att ske till följd av utredningens betänkande bör ske i samband med den kommande implementeringen av de nya upphandlingsdirektiven.

3 3 (17) Allmänna kommentarer Upphandlingsutredningen 2010 (i det följande benämd Upphandlingsutredningen) har haft i uppdrag att utreda om upphandlingsreglerna tillräckligt möjliggör för upphandlande myndigheter att göra goda ekonomiska affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Företagarna anser att utredningen har bedrivit sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt utifrån sitt breda uppdrag. Vi välkomnar särskilt att utredningen har haft ett stort inslag av öppen dialog med olika intressenter. Vi anser att utredningen har landat i många goda slutsatser. Företagarna kan dock konstatera att utredningens förslag i vissa betydelsefulla delar kommer att innebära utmaningar för små företag och därmed för mångfalden i offentlig upphandling. I sådana delar finns anledning till eftertanke. Det finns en ambition att underlätta för de små företagen, men samtidigt skapas hinder som gör att de små företagen riskerar att snubbla eller välja att inte alls komma till startlinjen. Företagarna kan konstatera att offentlig upphandling i Sverige sker till mycket betydande belopp årligen. Utredningens bedömning är att det årliga värdet ligger på omkring miljarder kronor. Därmed är det viktigt för såväl offentlig sektor som näringsliv att den offentliga upphandlingen fungerar ändamålsenligt. I nuläget pågår en omfattande översyn av upphandlingsreglerna. Dels håller nya EUdirektiv om offentlig upphandling på att förhandlas på EU-nivå, dels har Upphandlingsutredningen haft i uppdrag att se över det svenska regelverket. Företagarna vill framhålla att de lagstiftningsreformer som kan komma att ske till följd av Upphandlingsutredningens betänkande bör ske i samband med den kommande implementeringen av de nya upphandlingsdirektiven. Företagarna instämmer i de synpunkter som experten Ulrica Dyrke, tillika upphandlingsexpert på Företagarna, har framfört i särskilt yttrande. Nedan utvecklar Företagarna närmare sin syn på olika delar av betänkandet. Våra kommentarer följer kronologin i betänkandet. Strategisk upphandling (kap 3) Företagarna instämmer med utredningen i att offentlig upphandling är av strategisk betydelse. Som ovan nämnts sker offentlig upphandling till mycket betydande värdemässiga belopp. Det är mot denna bakgrund välkommet att utredningen i betänkandet sätter ljuset på den strategiska betydelsen av offentlig upphandling. Vi anser att utredningen förtjänstfullt och ur olika infallsvinklar belyser detta. Företagarna anser att en helhetssyn på anskaffningsprocessen alltifrån behovsanalys och marknadsanalys till utformande av kravspecifikationer och uppföljning av kontrakt skapar förutsättningar för genomtänkta och väl genomförda offentliga upphandlingar. Detta är av värde för såväl offentlig sektor som berörda företag. Det är viktigt att tillräckliga resurser avsätts för att hantera alla led i anskaffningsprocessen på ett ändamålsenligt sätt.

4 4 (17) Företagarna vill särskilt lyfta fram följande konstateranden som utredningen gör i kap 3.1 och som vi ställer oss bakom: - En mer väl fungerande offentlig upphandling är sannolikt ett av de främsta medlen för att effektivisera offentlig sektor. - Bristande kvalitet på de varor och tjänster som upphandlas har troligen sin grund i felaktiga incitament och otillräcklig uppföljning - Debatten om huruvida en verksamhet drivs med vinst eller ej är alltför förenklad. Det är långt mer väsentligt hur upphandlande myndigheter avtalar och följer upp, dvs. oavsett utförare. - Den kritik som ofta riktas mot upphandlingsregelverket att det är svårt, krångligt, tidsödande etc har enligt utredningen ofta sin grund i att de upphandlande myndigheterna känner sig osäkra på hur de ska tillämpa regelverket, snarare än att det är fel på regelverket i sig. Som utredningen beskriver i kap har olika myndigheter olika förutsättningar, verksamheter och behov att utgå från. Det är utifrån detta de måste utforma sina strategier för sin inköpsverksamhet och organisationen för detta. Det är därmed naturligt att olika myndigheter har olika strategiska organisation av och mål för sina offentliga upphandlingar. Upphandlingsutredningen anser att Socialdepartementet bör ha det övergripande samordningsansvaret för socialt ansvarsfull offentlig upphandling (s 95). Utredningen anser vidare att Finansdepartementet bör ansvara för upphandlingspolitiken (s. 97). Företagarna anser för sin del att det är viktigt att ett departement får det samlade ansvaret för all offentlig upphandling. En splittrad ansvarsfördelning mellan olika departement bör undvikas. Om krav på kvalitet Som utredningen konstaterar i kap finns det en utbredd uppfattning att det ofta bara är lägsta pris som gäller, på bekostnad av kvalitet. Detta är olyckligt. Företagarna instämmer i utredningens bedömning att det är av största vikt att upphandlande myndigheter ställer genomtänkta kvalitetskrav och vill framhålla att detta kan ske i såväl lägstaprisupphandlingar som i upphandlingar med utvärderingsgrunden ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Det bör givetvis vara av central betydelse för de upphandlande myndigheterna själva att utforma krav som leder till ändamålsenlig kvalitet. Även för företagen är det betydelsefullt att det ställs kvalitetskrav och att dessa är proportionerliga och relevanta. I sammanhanget vill Företagarna framhålla att vi även instämmer med utredningen i att det är angeläget att det sker en bättre uppföljning av de krav som ställs. Så upprätthålls en god kvalitet i leveranserna till offentlig sektor. Företagarna instämmer i det utredningen i kap skriver om att viten kan skapa kvalitetsdrivande incitament för leverantörerna. Vi vill dock understryka det även utredningen framhåller om att kännbara vitesbelopp riskerar att avskräcka eller försvåra särskilt för mindre företag med begränsade resurser. Det finns anledning att uppmärksamma denna delikata avvägning och behovet av proportionalitet i det praktiska arbetet när upphandlingar och avtalsvillkor utformas. Vi vill även framhålla att upphandlande myndigheter/enheter som uppställer viten även bör vara beredda att realisera dem om brister uppdagas, annars leder det till en skevhet i systemet. Produktkategoristöd Utredningen föreslår i kap att ett s.k. produktkategoristöd ska införas vid det samordnade upphandlingsstödet. Detta produktkategoristöd ska i fråga om specifika produktgrupper (t.ex. städtjänster, konsulter, transporter, byggentreprenader och livsmedel) lämna samordnad information/vägledning om bl.a. metoder för

5 5 (17) marknadsanlays, utformning av kvalitetkrav, tilldelningskriterier, miljökriterier, sociala kriterier och underlättande av icke-vinstdrivande aktörers och små företags medverkan i offentlig upphandling. Företagarna anser att det är viktigt att söka lösa uppkommande sektorsspecifika problem och ser därför övervägande positivt på förslaget. Det framstår dock inte ändamålsenligt att upphandlingsstödet inom ramen för detta arbete utformar specifika kontraktsvillkor eller standardavtal. Sådant är sannolikt bättre att hantera genom en mer decentraliserad dialog mellan berörda upphandlande myndigheter/enheter, näringslivsföreträdare m.fl. Utöver detta vill Företagarna även framhålla att små företag och icke-vinstdrivande aktörer inte bör sammanblandas i sammanhaget. Uppföljning av kontrakt Företagarna instämmer i utredningens bedömning i kap att uppföljning och utvärdering av kontrakt generellt sett är ett eftersatt område som behöver förbättras. Ändamålsenlig avtalsuppföljning bör givetvis vara av central betydelse för den upphandlande myndigheten/enheten för att kunna kontrollera att avtalsparterna levererar det som efterfrågats och för att identifiera eventuella förbättringar som kan göras inför framtida upphandlingar. Att uppföljning sker är dock även av stor betydelse för de små företagen. Företagarnas egen undersökning 1 bekräftar att det finns brister i avtalsuppföljningen från offentlig sektors sida: 12 procent av småföretagen i undersökningen har erfarenheten att avtalen aldrig följs upp och hälften anser att avtalen bara ibland eller sällan följs upp. Endast sju procent anger att uppföljning alltid sker. Studien visar även att de små företagen vill se mer regelbunden uppföljning - hela sju av tio företagare har uppgett detta i undersökningen. Upphandlingsutredningen har uppmärksammat flera viktiga aspekter som visar på behovet av mer och bättre uppföljning. Av dessa är sannolikt aspekten att stävja snedvridning av konkurrensen ofta mycket betydelsefull för de små företagen. Företagarna vill betona att de krav som ställs vid offentlig upphandling måste gå att följa upp och att den upphandlande myndigheten måste ha möjlighet att genomföra sådan uppföljning. Krav som ändå inte kontrolleras riskerar att bara bli ett spel för gallerierna som snedvrider spelplanen för företagen. Företagarna instämmer i övrigt även med utredningen i att det för offentlig sektor är minst lika viktigt att följa upp den egna inköpsverksamheten som att följa upp externa leverantörer. Att offentlig sektor verkligen håller sig till sina upphandlade avtal är av stor vikt för de företag som deltar i offentliga upphandlingar. Vi skulle i sammanhanget även vilja framhålla att det ur ett konkurrensperspektiv är av central betydelse att offentlig sektor även följer upp sin egenregiverksamhet på motsvarande sätt som de följer upp samma slags verksamheter som de köper in från privata företag. Detta är av stor betydelse särskilt i fråga om vård och omsorg och andra sektorer som öppnas för privat utförande av offentligt finansierade tjänster. Inköpssamverkan (kap 3.5) Ang synen på inköpscentraler Utredningen anser att statsmakterna i större utsträckning bör betrakta inköpscentralernas verksamhet som instrument för att åstadkomma en mer kostnadseffektiv anskaffning av vissa varor och tjänster. Utredningen anser att 1 Företagarnas rapport Små företag och offentlig upphandling hur går det? (juli 2012). Drygt svarande företagare i undersökningen.

6 6 (17) inköpssamverkan är ett värdefullt komplement till de upphandlande myndigheternas och enheternas egna upphandlingar, som alltid bör övervägas. Företagarna inser att det kan finnas skäl för enskilda, särskilt mindre, upphandlande myndigheter/enheter att i olika typer av upphandlingar samordna sig med andra upphandlande myndigheter eller använda inköpscentralernas resurser och upphandlingskompetens. Detta är rimligt och sådant samarbete kan i sig gynna en mer effektiv och genomtänkt upphandlingsprocedur. Vi vill dock tydligt understryka att man dock även måste beakta de effekter som ökat användande av samordnade ramavtal kan få för små företags medverkan och därmed på konkurrensen. Företagarna vill i sammanhanget betona att det i grunden är viktigt att ramavtalsupphandlingar genom inköpscentralernas försorg endast används då marknadsstruktur och identifierade behov medför att inköpssamordning bedöms leda till bättre totalt slutresultat för berörda myndigheter än enskilt genomförda upphandlingar. Det är vidare av central betydelse att framhålla att samordnad upphandling som sådan inte automatiskt får leda till sammanslagning av upphandlingarna i stora gemensamma ramavtal. Företagarna anser att en naturlig utgångspunkt vid alla större upphandlingar bör vara att så långt möjligt dela upp upphandlingarna i delkontrakt, produktmässigt eller geografiskt. På så sätt skapas utrymme för mångfald, konkurrens och långsiktigt goda affärer. Vi värdesätter att även utredningen uppmärksammar behovet av att tillvarata konkurrensen i dessa typer av upphandlingar. Det förefaller finnas medvetenhet om detta i inköpscentralernas verksamhet, vilket är positivt. Den utbredda användningen av inköpscentraler är dock inte oproblematisk för mindre företag. Utredningen föreslår att det ska införas en modell där det är de statliga myndigheternas verksamhetschefer som ska besluta om avsteg ska göras från de ramavtal som Statens inköpssamordning gjort. Företagarna förstår utredningens ambition med förslaget, men finner förslaget väl långtgående. Det ger intrycket av att myndigheter som inte använder sig av de samordnade ramavtalen skulle göra något som inte är önskvärt. Som framhållits tidigare (kap 3) bör varje myndighet ha möjlighet att själv utforma sin strategi och organisation för sina offentliga inköp. Detta bör enligt vår mening gälla även hanteringen av frågor om den enskilda myndighetens specifika behov bäst kan uppnås genom de samordnade ramavtalen eller genom separata upphandlingar. Det samordnade upphandlingsstödet föreslås få ansvar för att ta fram en vägledning om inköpssamverkan och fokus ska bl.a. vara på att ge vägledning åt små kommuner. Detta ser Företagarna positivt på. Vi vill dock framföra att vi anser att en sådan vägledning även bör innehålla delar som rör tillvägagångssätt för att möjliggöra små företags deltagande och därigenom öka konkurrens och mångfald vid sådana upphandlingar. Frågan om situationen för små företag vid inköpssamverkan behandlas vidare och mer specifikt under kap 9 nedan. Ytterligare kommentarer ang ramavtal och inköpssamordning Företagarna vill i sammanhanget även påminna om att det av befintligt direktiv för den klassiska sektorn 2 och även av förarbetena till LOU 3 framgår att en upphandlande myndighet inte får använda ramavtal på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att 2 I den klassiska sektorn ingår kommuner, landsting, statliga myndigheter och vissa offentliga bolag 3 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

7 7 (17) konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids. Företagarna anser att en uttrycklig bestämmelse om detta bör införas även i den svenska lagtexten. Utöver detta vill Företagarna åter framföra sin uppfattning att inköpscentralernas verksamhet inte bör finansieras genom avgiftsuttag från leverantörerna. Deras verksamhet bör i stället finansieras genom anslag. Vidare finns det skäl att uppmärksamma behovet av att värna transparens i inköpscentralernas verksamhet. Inköpscentralen SKL Kommentus AB har med framgång ansett sig inte omfattas av offentlighetsprincipen i fråga om handlingar som inkommit inom ramen för en upphandling som inköpscentralen genomfört. 4 Elektronisk upphanding (kap 3.7) Utredningen anser att det statliga upphandlingsstödet fortsatt ska arbeta med stöd och vägledning för att visa värdet av att använda elektroniska system vid offentliga upphandlingar. Företagarna kan konstatera att elektronisk upphandling gör upphandlingsarbetet effektivare, inte minst eftersom det skapar förusättningar för effektivare hantering för de upphandlande myndigheterna/enheterna. Detta är positivt. Även för små företag finns fördelar med elektronisk upphandling, bl.a. eftersom det kan vara lättare att lämna anbud och det inte går att sända iväg ofullständiga anbud i de elektroniska systemen. Företagarna ser därför positivt på en utveckling mot ökad elektronisk upphandling. Vi vill dock framhålla att elektronisk upphandling inte är någon generallösning som per automatik kommer att göra allt enklare för de små företagen. Man måste exempelvis även fortsatt arbeta med att förbättra kravställandet för att de små företagen på bredare front ska uppleva att satsningarna innebär konkreta förenklingar för deras del. Vi vill i sammanhanget vidare understryka det även utredningen framhåller om betydelsen för företagen av att systemen är användarvänliga. Utöver detta vill vi framhålla vikten av att de elektroniska upphandlingssystem som tillhandahålls är brett tillgängliga och teknikneutrala. För små företag är det exempelvis viktigt att värna att anbud kan lämnas utan att det är förenat med kostnader att få access till det elektroniska upphandlingssystem som används i den specifika upphandlingen. Dialog (kap 4.2.6) Företagarna håller med utredningen om att en ökad användning av dialog i offentliga upphandlingar forstärker möjligheterna att åstadkomma goda affärer. Utredningen gör bedömningen att ökad dialog främjar små och medelstora företags deltagande. Detta överensstämmer med Företagarnas syn på saken. Som vi ser det är dialog särskilt viktig i den förberedande fasen inför kommande upphandlingar, men kan för små företag även ha stort värde efter avslutad upphandling. För att göra offentlig upphandling tillgänglig för fler små företag utan tidigare erfarenhet inom området är det vidare viktigt med mer allmän dialog mellan upphandlande myndigheter/enheter och näringsliv, exempelvis i form av informationsträffar om vad offentlig upphandling är och hur det går till. Den mer formaliserade kommunikation som sker under en pågående upphandling är givetvis också central, inte minst för att undvika missförstånd och för att stämma av 4 Se Kammarrätten i Stockholms beslut den 24 april 2013 i fråga om utlämnande av handling från SKL Kommentus Inköpscentral AB (mål nr ).

8 8 (17) oklarheter och tveksamheter i fråga om kravställande. Vid sådan kommunikation är det givetvis av stor betydelse att upprätthålla principen om likabehandling. Beloppsgränserna för direktupphandling (kap 4.3) Upphandlingsutredningen föreslår i kap 4.3. att nuvarande direktupphandlingsgränser ska höjas. Nuvarande generella gräns på kr enligt LOU föreslåshöjas till kr för inköp av varor och tjänster respektive till 1,2 miljoner kr för byggentreprenader. Den beloppsgräns på ca kr som i dag gäller för direktupphandling enligt LUF 5 föreslås höjas till 1 miljon kr för varor och tjänster respektive till 1,6 miljoner kr i fråga om byggentreprenader. För direktköp mellan kr och kr ska gälla dokumentationsplikt, vilket innebär att alla väsentliga omständigheter ska antecknas i särskild ordning. Vidare föreslås återinförande i LOU och LUF av den tidigare avskaffade regeln om att upphandlande myndigheter och enheter vid behov ska anta riktlinjer för genomförande av direktupphandlingar. Utredningen har presenterat analyser av transaktionskostnaderna för de annonserade upphandlingsförfarandena och baserar förslaget till höjning utifrån detta. Företagarna finner det relevant att beakta transaktionskostnaderna i sammanhanget och kan konstatera att dessa kostnader berör såväl upphandlande myndigheter som näringsliv. Vi kan mot denna bakgrund se ett berättigat motiv till viss höjning av direktupphandlingsgränsen, i syfte att skapa en mer förenklad procedur för såväl upphandlande myndigheter som näringsliv. Man måste dock enligt vår mening balansera transaktionskostnaderna mot behovet av transparens och konkurrens i upphandlingsprocesserna. Vår bedömning är att det förslag utredningen presenterat inte är optimalt i detta avseende. Företagarna förordar en mer måttlig höjning av beloppsgränserna än vad utredningen har föreslagit. Utöver detta är vi tveksamma till att särskilda beloppsgränser ska gälla för byggentreprenader inom LOU respektive LUF. Dessutom anser Företagarna att det inte räcker med att upphandlande myndigheter och enheter vid behov ska anta riktlinjer för att värna konkurrens vid direktupphandling, utan att det bör införas ett obligatoriskt krav om detta. Utredningens förslag om krav på dokumentationsplikt avseende väsentliga omständigheter ställer vi oss dock bakom, men till skillnad från utredningen anser vi att det bör införas någon form av sanktioner om dokumentationsplikten inte efterlevs. Nedan utvecklar vi skälen för vår uppfattning. För att främja den goda affären vid inköp till offentlig sektor är det av central betydelse att ta tillvara konkurrensen på marknaden. Eftersom direktupphandling är ett förfarande utan krav på annonsering innebär detta förfarande begränsad transparens som har inneboende risker i form av bristande konkurrens. Detta motiverar mer måttligt höjda beloppsgränser. De analyser som professor Jerker Holm har genomfört åt utredningen ger vid handen att hela 73 procent av det totala antalet upphandlingar redan i dagsläget utgörs av direktupphandlingar. Om man höjer gränsen för icke annonserade upphandlingar så kraftigt som utredningen föreslår finns en risk för att det kan det hämma en ändamålsenlig och strategiskt genomtänkt hantering av många av inköpen till offentlig sektor. Det medför även en ökad risk för korruption och godtycke vid tilldelningen av offentliga kontrakt. Även av dessa skäl förordar Företagarna en mer måttlig höjning. 5 Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF)

9 9 (17) Det kan konstateras att bilden av vad de små företagen anser om beloppsgränsen för direktupphandling är splittrad och att det finns företrädare för såväl kraftigt höjd som bibehållen beloppsgräns bland de små företagen. Om beloppsgränserna blir hela kr enligt utredningens förslag finns det dock sannolikt en fara för att framför allt företag som inte är väl inarbetade på marknaden och/eller inte har tidigare etablerade kontakter med offentlig sektor riskerar att få begränsade möjligheter att konkurrera om kontrakten, till förfång för såväl den goda affären som dynamiken på marknaden. Ur ett konkurrensperspektiv är det av central betydelse för små företag att få reda på vilka affärsmöjligheter som existerar på den offentliga marknaden. Företagarna är tveksamma till de högre beloppsgränser för byggentreprenader som utredningen föreslår. Anledningen till detta är dels att även enskilda upphandlingar inom denna sektor kan avse mindre kontrakt, dels att det finns en risk för att många olika beloppsnivåer kommer att skapa en oklarhet i den praktiska verkligheten om vad som gäller i olika upphandlingssituationer. Utredningens förslag om krav på dokumentationsplikt avseende väsentliga omständigheter tillstyrks av Företagarna. Vi anser att det bör tydliggöras i lagtext vad som ska omfattas av dokumentationsplikten. Till skillnad från utredningen anser vi vidare att det bör införas någon form av sanktioner mot upphandlande myndigheter/enheter som inte efterlever dokumentationsplikten. Anledningen till detta är att värna möjligheterna till insyn i efterhand kring hur direktupphandlingarna i praktiken hanteras. Ju högre direktupphandlingsgräns som diskuteras, desto större behov av sådana sanktioner. Vi anser vidare att det är mycket viktigt att så långt möjligt hitta former och verktyg för att värna intresset av fungerande konkurrens även vid direktupphandlingar. Vi instämmer i utredningens bedömning att huvudregeln bör vara att fler leverantörer bör tillfrågas vid direktupphandlingar, men anser till skillnad från utredningen att det måste införas obligatoriska krav på att upphandlande myndigheter och enheter inför riktlinjer för att tillvarata konkurrensen i dessa situationer. Särskilt för det fall att man trots allt skulle landa i en så stor generell höjning av beloppsgränsen som till kr anser Företagarna att det bör byggas in mekanismer som tydligare värnar transparens och konkurrens även vid direktupphandlingar. Sådana mekanismer kan exempelvis vara att upphandlande myndigheter/enheter obligatoriskt ska annonsera direktupphandlingar som inte är av ringa värde på sin hemsida eller i annonsdatabas. Som även utredningen själv uppmärksammar i kap arbetar den norska stödmyndigheten Direktoratet for forvaltning og IKT (DIFI) för att underlätta för små och medelstora företag genom att få myndigheter att i ökad grad annonsera upphandlingar under det nationella norska tröskelvärdet som ligger på norska kronor. Detta visar att många mindre företag tjänar på transparens i upphandlingsförfarandena. Oavsett vilket direktupphandlingsvärde som kommer att bestämmas instämmer Företagarna med utredningens förslag att systemet bör utvärderas efter tre år. De grundläggande principerna och direktupphandling Upphandlingsutredningen anser i kap att det bör göras en översyn över bestämmelserna om de EU-rättsliga principerna i de svenska upphandlingslagarna, som är tillämpliga på alla upphandlingar oavsett värde och gränsöverskridande intresse. Företagarna förstår utredningens bakomliggande resonemang i fråga om att direktupphandlingarnas natur gör att exempelvis principerna om likabehandling och

10 10 (17) öppenhet svårligen kan upprätthållas. Vi önskar dock en djupare analys avseende behovet och grunden för en sådan översyn. För företagen finns exempelvis ett värde i att även direktupphandlingar i möjligaste mån präglas av transparens. Utöver detta omfattasalla kontrakt som har ett bestämt gränsöverskridande intresse av de grundläggande EU-rättsliga principerna. Sådana kontrakt bör då inte rimligen kunna exkluderas från de EU-rättsliga principerna bara för att de understiger de svenska beloppsgränserna för direktupphandling. Annonsering av upphandlingar (kap 4.4) Upphandlingsutredningen gör bedömningen att all annonsering ska ske i allmänt tillgängliga och godkända databaser och anser att dessa databaser ska godkännas av den statistikansvariga myndigheten. Företagarna finner förslaget vara en konstruktiv lösning utifrån den rådande situationen där statsmakterna sedan länge har överlåtit åt marknadens aktörer att ansvara för annonsdatabaser. Vi vill framhålla att det för de små företagen är viktigt att få kännedom om vilka annonsdatabaser som finns och att det är viktigt att annonsdatabaserna tillhandahåller användarvänliga och kostnadsfria sökvägar till samtliga annonser. Många små företag vill därutöver gärna kunna läsa annonser utan att för den skull behöva vara registrerade i ett specifikt annonsdatabassystem. Den femte punkten i kravlistan på s 308, vilken lyder Aktören ger presumtiva anbudsgivare, enligt vissa uppställda minimikrav på söksystemet, möjlighet att på egen hand och utan kostnad söka bland alla i databasen publicerade annonser är därför av central betydelse och det är angeläget att här nämnda aspekter fångas upp under denna punkt. Det är även av stor betydelse för företagen på marknaden att få kännedom om eventuella begränsingar i fråga om annonsdatabasernas täckning. Den åttonde punkten i kravlistan, som anger att det tydligt ska framgå vilka delar av upphandlingsmarknaden som annonserna i annonsdatabasen omfattar, är därför viktig ur användarsynvinkel. Ökade möjligheter att beakta enskildas behov och val inom ramavtal där samtliga villkor är fastställda (kap 4.5) Utredningen föreslår att en upphandlande myndighet, vid ramavtal med i övrigt fastställda villkor, ska få tilldela kontrakt till en leverantör på grundval av ytterligare två kriterier: professionell bedömning av en enskild persons särskilda behov respektive enskild persons val. Dessa två alternativ ska stå till buds när varan eller tjänsten är avsedd för den enskilde. Företagarna ser övervägande positiva effekter av utredningens förslag. Förslaget innebär möjligheter för enskilda patienter/omsorgstagare att själva påverka valet av sådant som påverkar deras välbefinnande, såsom exempelvis hjälpmedel, måltidstjänster, färdtjänst och vuxenutbildningar. Som utredningen framhåller innebär reformen en maktförskjutning från politiker och tjänstemän till enskilda, som får ökad valfrihet och ökat inflytande. Företagarna finner att en utveckling mot sådan valfrihet är önskvärd. Vi bedömer att det även kommer att innebära fördelar för mångfalden på marknaden med att öppna upp för alternativa avropsordningar inom LOU på föreslaget sätt och framför allt i fråga om varuområdet där valfrihetssystem idag inte existerar. Med detta sagt kan det dock konstateras att det föreslagna systemet innebär en mer begränsad valfrihet än vad som möjliggörs enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Utredningen anför som sin uppfattning att alternativen inte bör vara för många (s. 322).

11 11 (17) Utredningen framhåller att LOV-systemen i storstäderna har lockat ett stort antal utförare, i synnerhet beträffande hemtjänst, och anser att detta är problematiskt. Enligt utredningens mening är det föreslagna systemet att föredra eftersom det innebär ett begränsat antal utförare. Även om vi, som ovan nämnts ser fördelar med det föreslagna systemet, vill vi understryka att vi anser att den mångfald som LOV-systemet möjliggör är positiv. Den fria etableringen för alla aktörer som uppfyller uppställda krav har möjliggjort inte minst för en rad små företag att etablera sig i LOV-systemen 6. Sådan mångfald är enligt vår uppfattning positiv eftersom det dels möjliggör full valfrihet för patienter/omsorgstagare och dels innebär ökat företagande och därmed ökad tillväxt. Utöver detta måste det anses vara ett begränsat storstadsfenomen och inte giltigt för hela Sverige att LOV-systemen skulle präglas av ett mycket stort antal utförare. Även om vi ser positivt på den föreslagna regleringen och anser att ett sådant system kan utgöra ett alternativ till LOV i olika situationer, vill vi understryka att vi anser det angeläget att det inte tränger undan LOV-systemen. Företagarna kan vidare konstatera att ett ytterligare system inte torde bli helt lätt att hantera för de berörda aktörerna. Upphandlande myndigheter kommer behöva vägledning inte minst i fråga om när det kan vara strategiskt motiverat att välja det ena eller andra systemet och hur man kan arbeta för att underlätta för mindre aktörer. Även de små företagen kommer behöva vägledning om vad som gäller när de deltar i LOVsystem respektive det föreslagna systemet. Vi tillstyrker därför utredningens förslag att det samordnade upphandlingsstödet ska ansvara för att ta fram vägledningar till såväl upphandlande myndigheter som till de mindre företagen och icke-vinstsyftande organisationerna angående detta. Prövningen av upphandlingsmål (kap 5) Företagarna finner att utredningens förslag i kap att koncentrera upphandlingsmålen till tre förvaltningsrätter samt en kammarrätt i kombination med förslaget om domstolsintern specialisering är intressant och kan skapa förutsättningar för effektivare handläggning. Frågan bör analyseras vidare. Vi instämmer vidare i utredningens bedömning att processen kan förbättras genom att domstolarna där det är möjligt informerar parterna om vad de bör yttra sig över. Sådan vägledning kan inte minst vara av värde för små företag som har begränsad eller ingen tidigare erfarenhet av upphandlingsmål. Företagarna ställer sig bakom utredningens bedömning i kap 5.3. att ansökningar om överprövning av offentliga upphandlingar inte ska avgiftsbeläggas. I dagsläget överprövas sju procent av alla annonserade upphandlingar och i omkring en tredjedel av målen får det överklagande företaget bifall. Detta är siffror som i sig talar mot ett avgiftsbeläggande. Avgiftsbeläggande skulle på ett orättfärdigt sätt begränsa möjligheterna för överprövning och skulle särskilt drabba mindre företag med begränsade resurser. Företagarna instämmer även i utredningens ställningstagande i fråga om att parterna även fortsättningsvis bör stå för sina egna kostnader i överprövningsmål. Att införa en skyldighet för förlorande part att betala motpartens rättegångskostnader skulle riskera att avskräcka små företag från överprövning även i sådana fall då överprövning vore berättigat. 6 Företagarnas rapport Får vi LOV? (april 2013)

12 12 (17) Om direktupphandling under överprövning Utredningen föreslår i kap 5.4 att direktupphandling temporärt ska få användas då en upphandling blivit föremål för överprövning och en förlängd avtalsspärr har inträtt. Företagarna ser övervägande positivt på detta förslag. Som utredningen skriver kan det uppstå problematiska situationer för offentlig sektor med avtalslösa tillstånd i de fall där en upphandling överklagas och domstolsprocessen drar ut på tiden. Långvariga domstolsprocesser kan utöver detta även leda till problem för små företag, som kan ha svårt att reservera resurser och stå fast vid sina anbud under så lång tid. Företagarna ser förslaget som en konstruktiv lösning på detta problem, men vill samtidigt peka på att det är viktigt att bygga in strikta villkor som motverkar missbruk av systemet. Medlingsfunktion Utredningen föreslår i kap 5.5 att en medlingsfunktion ska inrättas vid det samordnade upphandlingsstödet. Denna medlingsfunktion ska ha ansvar att utreda och, i samverkan med berörda parter, föreslå lösningar på strukturella problem inom den offentliga upphandlingen. Grupper av leverantörer eller upphandlande myndigheter ska kunna ansöka om sådan medling, som inte ska avse enskilda upphandlingar. Företagarna ställer sig bakom förslaget. Några centrala aspekter på socialt och miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling (kap 6) Utredningen har inställningen att det finns starka skäl att noga överväga hur den offentliga sektorns anskaffning av varor och tjänster kan användas för att möta sociala och miljömässiga utmaningar. Ett tydligt uttalande görs i kap där utredningen fastslår att det finns starka skäl för att offentlig sektor ska gå före och, där så är möjligt, utnyttja sin köpkraft för att bidra till att sociala mål i samhället kan nås. Enligt utredningens mening är skälen starka för att både bredda och tydliggöra möjligheterna för att statliga och kommunala myndigheter ska kunna ta sociala hänsyn i samband med offentlig upphandling. Företagarna vill dock framhålla att det för de små företagen inte är oproblematiskt med en utveckling med ökat inslag av olika samhällspolitiska hänsynstaganden i offentliga upphandlingar. Företagarna vill inledningsvis framhålla att såväl miljöhänsyn som sociala hänsyn är viktiga hänsyn att värna i samhällslivet. Företagarnas principiella ståndpunkt är dock att generell lagstiftning och inte enskilda offentliga upphandlingar bör användas som styrmedel för att uppnå samhällspolitiska mål. Med detta sagt kan det dock konstateras att det finns rättsligt utrymme för att ställa miljö- och sociala krav vid offentliga upphandlingar och att detta utrymme förefaller komma att utökas i ljuset av förslagen till nya EU-direktiv. Vad detta kan komma att innebära i form av ökat kravställande är oklart i dagsläget. Vi noterar att utredningen på s. 418 konstaterar att det i dagens läge är svårt att ge en bild av vilka effekter som faktiskt uppnås genom upphandlingar där det ställs miljökrav och sociala krav. Mot bakgrund av vad som ovan har sagts vill Företagarna understryka vikten av att samhällspolitiska krav enbart ställs i de fall det bedöms ändamålsenligt för att uppnå syftet med upphandlingen. Det bör därför göras en noggrann analys av i vilka sammanhang det lämpar sig att ställa olika typer av krav. Detta understryks även av utredningen i dess sammanfattande kommentar på s. 401 och vi tillstyrker att sådana analyser görs. Eftersom utredningen även har att beakta de små företagens möjligheter att vara med i offentlig upphandling finns det skäl att peka på att Företagarnas studier tydligt visar att förekomsten av irrelevanta krav, som ställs utan logisk koppling till

13 13 (17) upphandlingsföremålet, medför att många små företag avstår från att lägga anbud 7. För de små företagen är det således av central betydelse att de krav som ställs är relevanta och har koppling till den vara eller tjänst som upphandlas. En ökad användning av olika samhällspolitiska hänsyn i offentlig upphandling kommer sannolikt göra upphandlingsprocessen än mer komplex, kostsam och svårbegriplig för de mindre företagen, med ökad risk för att dessa företag väljer att helt avstå från offentlig upphandling. Särskilt krav på sociala hänsyn i enskilda offentliga upphandlingar kan vara problematiska att hantera för små företag. Detta måste beaktas. Mot denna bakgrund anser Företagarna, i likhet med utredningen, att det behövs på upphandlingsstödjande åtgärder för att skapa goda förutsättningar för relevant och proportionerligt kravställande och ändamålsenlig uppföljning i fråga om miljö- och sociala krav. Som även utredningen framhåller är det angeläget att understryka att alla krav som ställs måste kunna kontrolleras och följas upp av den upphandlande myndigheten. Detta följer av EU-rätten. Krav som ändå inte kontrolleras riskerar att bara bli ett spel för gallerierna som snedvrider spelplanen för företagen. Av betydelse att uppmärksamma vid utformandet av upphandlingarna blir även de efterföljande kostnader i form av uppföljning etc som är förenade med sådant kravställande, såväl för upphandlande myndigheter/enheter som för berörda företag. Innovationsfrämjande, effektiv och miljöanpassad upphandling (kap 7) Företagarna vill inledningsvis hänvisa till vad vi ovan under kap 6 har framfört i fråga om miljömässiga krav vid offentlig upphandling. Företagarna delar utredningens bedömning i kap att det är viktigt att de miljökrav som ställs i offentlig upphandling är genomtänka och relevanta. Vi vill betona att det för företagen är av stor betydelse är att kraven har koppling till kontraktsföremålet. Vi instämmer vidare med utredningen i att kontroll och uppföljning är ett eftersatt område samt att detta i sin tur kan leda till fördyrande av upphandlingar med svag eller osäker miljöpåverkan. Denna situation är problematisk. Företagarnas studier visar att irrelevanta krav som inte följs upp är ett uppenbart problem för många små företag. Mot denna bakgrund finns det ett värde i det systematiska miljökriteriearbete som bedrivs av Miljöstyrningsrådet. Utredningen föreslår att s.k. miljökravpaket ska utformas av det samordnade upphandlingsstödet i fråga om de vanligast förekommande produktområdena. Företagarna finner att en samordning av de upphandlingskriterier som ställs kan vara av värde för företagen på marknaden, som då möter mer genomtänkta och samstämmiga miljökrav i de offentliga upphandlingarna. Det finns dock inneboende risker för mindre företag, i den mån de standardiserade kraven utgår från storskaliga lösningar och större företags produktionsförutsättningar. Det är viktigt att denna balans uppmärksammas och att de små företagen fångas upp i det praktiska arbetet för att uppnå ändamålsenliga krav ur dessa aspekter. Utredningen anser att Miljöstyrningsrådets verksamhet, där kriterieverksamheten utgör en betydande del, bör inlemmas i ett utvidgat upphandlingsstöd. Företagarna delar denna uppfattning och ser fördelar med ett samlat upphandlingsstöd som omfattar alla upphandlingsstödjande verksamheter, för tydlighet gentemot omvärlden och effektivt utnyttjande av resurser. 7 Företagarnas rapport Små företag och offentlig upphandling hur går det? (juli 2012)

14 14 (17) Livscykelkostnader Utredningen anser att Miljöstyrningsrådet alternativt det samordnade upphandlingsstödet ska ansvara för att utveckla vägledningar om hur man beaktar livscykelkostnader i offentliga upphandlingar. Företagarna anser att livscykelkostnader ibland kan vara relevanta att beakta. Det är dock viktigt att livscykelkostnader används med omdöme och endast där det är relevant och motiverat. Det är därför positivt att utredningen anser att vägledningarna ska ge stöd i fråga om i vilka situationer och för vilka varor och tjänster som det är relevant att beakta externa kostnader. Vi kan även konstatera att det kräver resurser och kompetens hos både upphandlande myndigheter och företag för att på tillfredsställande sätt göra sådana beräkningar. Mot denna bakgrund finns det ett värde i att vägledningar utarbetas till praktisk hjälp. Det är dock viktigt att förhandlingarna om nya EU-direktiv avvaktas innan sådana vägledningar tas fram på svensk nivå. I sammanhanget kan framhållas att även näringslivet, i synnerhet små företag, har behov av vägledning om beräkning av livscykelkostnader. Transformativa lösningar Utredningen förespråkar i kap 7.3 transformativa lösningar, vilket beskrivs som en form av funktionsupphandling, men med djupare behovsanalys, kopplat till mycket ambitiösa krav vad gäller miljö- och resurspåverkan. Det samordnade upphandlingsstödet föreslås få i uppdrag att organisera olika samarbetskluster med deltagare från både upphandlande myndigheter och leverantörer i syfte att främja transformativa lösningar i offentlig upphandling. Hur denna process i praktiken ska genomföras framstår inte helt klart för Företagarna, vilket gör att vi känner tveksamhet inför förslaget. Vi vill dock i sammanhanget framhålla att vi ser positivt på funktionskrav i upphandlingar och anser att detta skapar förutsättningar för att fånga upp nya, innovativa lösningar. Socialt ansvarsfull offentlig upphandling (kap 8) Företagarna vill inledningsvis hänvisa till vad vi ovan under kap 6 har framfört i fråga om sociala krav vid offentlig upphandling. Sådana krav innebär särskilda utmaningar för små företag och bör bara ställas i de fall där det är relevant och ändamålsenligt. Det är av central betydelse att de har koppling till kontraktsföremålet. Annars är risken uppenbar att många små företag kommer att uppfattad offentlig upphandling som än mer komplex, kostsam och svårbegriplig och avstå från deltagande. Det måste således, som anförts ovan under kap 6, göras noggranna analyser av i vilka sammanhang det lämpar sig att ställa dessa typer av krav. Företagarna anser att vägledningar om detta bör utformas. I de fall det visar sig vara ändamålsenligt att använda sociala krav i upphandlingar måste den upphandlande myndigheten vinnlägga sig om att kraven är förenliga med gällande rätt, något som försvåras av det delvis oklara rättsläget i fråga om sociala hänsyn. Begreppet sociala hänsyn framstår vidare som tämligen oklart. I debatten nämns allt från jämställdhet, antidiskriminering och krav i enlighet med villkor i kollektivavtal till sysselsättning av långtidsarbetslösa och arbetsförhållanden i tredje land etc. Detta är förhållanden som tränger långt in i företagens inre liv och verksamhet, Sådana krav i enskilda upphandlingar kan vara svåra att hantera inte minst för små företag. Mot denna bakgrund och den osäkerhet som råder är det enligt Företagarnas mening mycket angeläget att det görs ingående analyser av vad rättsläget verkligen tillåter.

15 15 (17) Mot denna bakgrund instämmer Företagarna i att upphandlingsstödjande åtgärder behövs och vi vill framhålla att det är viktigt att de utformas utifrån de ovan nämnda analyserna. En viktig del i sådana upphandlingsstödjande åtgärder är det kriteriearbete som utredningen föreslår att det samordnade upphandlingsstödet ska genomföra. I linje med vad vi har sagt tidigare anser vi att sådant kriteriearbete skapar förutsättningar för rimligt och relevant kravställande. Vi ser vidare positivt på utredningens förslag att man i detta kriteriearbete ska använda sig av en samrådsprocess dit representanter från olika intressentgrupper inbjuds att delta, i stil med Miljöstyrningsrådets arbetssätt. Vi vill understryka att det i detta arbete blir angeläget att hitta former för att även fånga upp företrädare för de små företagen. Företagarna ställer sig även bakom förslaget att vägledningar arbetas fram avseende uppföljning av sociala krav. Som tidigare nämnts är uppföljning av ställda krav ett mycket viktigt, men eftersatt område. Gränsen mellan offentlig upphandling och bidragsgivning Utredningen uppmärksammar i kap behovet av gränsdragning mellan offentlig upphandling och bidragsgivning och föreslår att det samordnade upphandlingsstödet ska utarbeta detaljerade vägledningar inom området. Detta välkomnas av Företagarna. Om icke-vinstsyftande företag Utredningen gör bedömningen att det inte går att särbehandla icke-vinstsyftande organisationer på ett positivt sätt genom att utesluta vinstdrivande foretag i en offentlig upphandling (avsnitt 8.3.4). Utredningen anser att om det huvudsakliga målet med ickevinstkravet är att upphandla sociala tjänster med god kvalitet är det mindre ingripande att istället för att utesluta vissa aktörer ställa högre kvalitetskrav i upphandlingen och säkerställa att kraven följs. Företagarna anser att denna analys är välkommen och kan konstatera att det finns ett behov av klargörande av rättsläget i denna fråga. Vi noterar även att utredningen konstaterar att man i sitt arbete inte kunnat påvisa generella eller entydiga skillnader, i den kvalitet som erbjuds inom vård och omsorg, mellan verksamheter som bedrivs i egen regi, privat regi eller av ideella organisationer. Reserverade kontrakt I kap 8.4 föreslår utredningen av bestämmelser ska införas om reserverade kontrakt. Detta innebär att kontrakt i offentliga upphandlingar ska kunna reserveras till bl.a. arbetsintegrerande sociala företag. Företagarna ser ett stort samhälleligt värde i denna typ av arbetsintegrerande verksamhet. Vi vill också framhålla att små företag generellt sett är bra på att integrera dem som står långt från arbetsmarknaden. Med detta sagt kan vi dock konstatera att det riskerar att skapa problem för andra företag om vissa uppdrag öronmärks enbart för arbetsintegrerande sociala företag. Detta förstärks av att kravet på andel funktionshindrade eller missgynnade arbetstagare förmodligen kommer att sänkas från 50 till 30 procent i de nya upphandlingsdirektiven. Vi är mot denna bakgrund mycket tveksamma till förslaget. Små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar (kap 9) Enligt Företagarnas studier, som även utredningen uppmärksammar, deltar 27 procent av de små företagen, men det finns potential för betydligt fler. 8 Företagarna instämmer med bilden utredningen i kap 9.1 ger av de olika problem som de små företagen upplever i fråga om offentlig upphandling. Utifrån våra egna undersökningarkan vi dock konstatera att de två enskilt viktigaste skälen till att små företag (0-49 anställda) avstår 8 Företagarnas rapport Små företag och offentlig upphandling hur går det? (juli 2012)

16 16 (17) från offentlig upphandling är att offentlig upphandling är för krångligt och tar för lång tid samt att de kontrakt som upphandlas är för stora. Utöver detta är dialog en viktig aspekt för att skapa förutsättningar för de små företagen i offentlig upphandling. Eftersom de små företagen svarar för drygt 99 procent av alla företag är deras deltagande viktigt för konkurrens och goda affärer i de offentliga inköpen. Företagarna instämmer i det utredningen uttalar om att det inte är möjligt att särbehandla och särskilt gynna mindre företag vid offentlig upphandling. Företagarna anser att ett sådant tillvägagångssätt inte heller är lämpligt. I stället bör man, så som utredningen framhåller i kap 9.1, fokusera på att göra förutsättningarna för företag av olika storlek så lika som möjligt. Listan i kap 9.7 över utredningens förslag som ska möjliggöra små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar inrymmer mer dialog, utökat upphandlingsstöd och produktkategoristöd för att underlätta för små företag, standardiserade lösningar samt godkända annonsdatabaser. Detta framstår i princip som bra åtgärder som närmare kommenteras av Företagarna ovan under respektive avsnitt. Utöver detta vill vi betona att det för små företag är av central betydelse att de krav som ställs är rimliga och relevanta och har koppling till föremålet för kontraktet. Det är även angeläget att upphandlande myndigheter så långt möjligt delar upp stora kontrakt i delkontrakt, produktmässigt eller geografiskt. Genom ett sådant tillvägagångssätt kan även den kompetens som de många små företagen besitter tas tillvara i upphandlingarna. På så sätt skapas utrymme för mångfald, konkurrens och långsiktigt goda affärer. Det är positivt att även utredningen uppmärksammar detta. Små företag och inköpscentraler Ovan under kap 3.5 har Företagarna lämnat kommentarer angående inköpscentralernas verksamhet. Här nedan följer kommentarer specifikt i fråga om de små företagens deltagande i upphandlingar som genomförs av de samordnade inköpscentralerna. Utredningen gör i kap bedömningen att den inköpssamverkan som äger rum i Statens inköpscentral respektive SKL Kommentus Inköpscentrals regi visar att kombinationen små och medelstora företag och samordnade upphandlingar är möjlig. Företagarna anser att det är mycket välkommet att de små och medelstora företagens medverkan i de samordnat upphandlade ramavtalen analyseras. Vi värdesätter att det förefaller finnas medvetenhet om behovet av att tillvarata konkurrensen i inköpscentralernas verksamhet. Det är positivt att de siffror utredningen redovisar tyder på att små och medelstora företag i förhållandevis stor utsträckning får ramavtal i dessa upphandlingar. Företagarna anser dock att siffrorna behöver utvecklas ytterligare för att ge en ännu klarare bild av hur det ser ut specifikt för små företag. Statistiken i fråga om de små företagens försäljning på de samordnade ramavtalen bör därför fördjupas. Vi anser att sådan statistik är av värde att få även för ramavtal som inte upphandlas speccifikt genom här nämnda inköpsscentralers försorg. Det är av stort intresse att få kunskap om i vilken mån de små företagen som står med på ramavtalen även faktiskt får leverera. Det är ju olika chanser att leverera för det företag som står som nummer ett respektive nummer fem i rangordningen på ett ramavtal.

17 17 (17) En nationell upphandlingsstatistik (kap 10) Företagarna instämmer med utredningen i att det är ett betydande problem att den befintliga statistiken om offentlig upphandling är mager och bristfällig. Utredningen föreslår att den nationella upphandlingsstatistiken i huvudsak ska baseras på de uppgifter som upphandlande myndigheter/enheter anger i sina annonser. För upphandlingar enligt LOU och LUF som understiger tröskelvärdena föreslås en utvidgning av kraven på vilka uppgifter som en annons ska innehållan och det föreslås vidare att sådana upphandlingar ska efterannonseras. Företagarna ställer sig bakom dessa förslag. I ljuset av vad som i kap 9 framförts angående små företag och de samordnade ramavtalen anser Företagarna dock att det även vore angeläget och önskvärt att erhålla statistik som visar upphandlande myndigheters/enheters avropsvolymer från ramavtal och hur storleksfördelningen ser ut bland de företag som får leverera på dessa avrop. Företagarna ställer sig avslutningsvis även bakom det förslag som Konkurrensverket i sitt remissyttrande för fram om att insamlingen av statistik om offentliga upphandlingar bör samordnas med utredningens förslag om en dokumentationsplikt för direktupphandlingar vars värde överstiger kr. Konkurrensverket anser att en enhetlig dokumentationsplikt bör införas för samtliga kontrakt vars förväntade värde överstiger kr och som omfattas av upphandlingslagstiftningen. Företagarna Henrik Sjöholm Chef politik, analys och opinion Ulrica Dyrke Upphandlingsexpert

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens

Läs mer

Malmö Birgitta Laurent

Malmö Birgitta Laurent Goda Affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Malmö Birgitta Laurent 1 Bakgrund Upphandlingsutredningen 2010 med Anders Wijkman som särskild utredare fick sitt uppdrag 9 september

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Upphandlingsseminarium. Sotenäs 19 jan 2017 Ulrica Dyrke, Företagarna

Upphandlingsseminarium. Sotenäs 19 jan 2017 Ulrica Dyrke, Företagarna Upphandlingsseminarium Sotenäs 19 jan 2017 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling = alla inköp till stat, kommun och landsting Värdet på den offentliga upphandlingen = åtminstone 600 miljarder

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011 Kommittédirektiv Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd Dir. 2011:78 Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare får i uppdrag att utreda hur

Läs mer

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning/ou 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2017-11-29 Ulrica Dyrke Fi 2017/03767/OU Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

Upphandlingsutredningen - analyser och förslag

Upphandlingsutredningen - analyser och förslag Upphandlingsutredningen - analyser och förslag Konferens: Upphandlingsteknik& investeringsbeslut den 12/9 2013 av Magnus Arnek, Sekreterare i utredningen Fil dr i nationalekonomi Kort om utredningen Uppdrag

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12 EM1004 W-4.0, 2010-11-22 BESLUT 1 (8) Datum Avdelningen för verksamhetsutveckling och stöd Charlotte Lejon 016-544 20 93 charlotte.lejon@energimyndigheten.se Ert datum Ert dnr 2013-03-13 S2013/1826/RU

Läs mer

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-15 Ulrica Dyrke Fi 2015/1216 Remissvar - Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73)

På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt Rickard Falkendal 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2012-01-27 Ulrica Dyrke S211/10312/RU På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 infördes en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera omständigheter av betydelse om upphandlingen

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 2017-11-22 Dnr 499/2017 1 (5) Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Enheten för offentlig upphandling 103 33 Stockholm Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Små företag och offentlig upphandling. hur går det?

Små företag och offentlig upphandling. hur går det? Små företag och offentlig upphandling hur går det? Rapport från Företagarna juli 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Hur många små företag deltar i offentlig upphandling?...

Läs mer

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18 Direktupphandling Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:133 Direktupphandling. I propositionen lämnas förslag till ändringar

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad. Politikerutbildning 29 mars 2011 Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.se Tnr 044-135188 Offentlig upphandling, vad är det? Åtgärder som en upphandlande myndighet

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Yttrande över Upphandlingsutredningens slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Upphandlingsutredningens slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-05-22 Dnr 185/2013 1 (28) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Upphandlingsutredningens slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig

Läs mer

Hur många anställda har ditt företag?

Hur många anställda har ditt företag? Rapport från Företagarna juli 11 Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Hur många små företag deltar i offentlig upphandling?... 3 Varför avstår små företag från att delta i offentlig upphandling?...

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandlingsgränsen är: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 534 890 kronor, dvs. högst 28 procent av tröskelvärdet som är 1 910 323 kronor.

Läs mer

Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73

Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm, 24 januari, 2012 Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 Stockholms Handelskammare har givits

Läs mer

Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-01-22 Dnr 776/2013 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss förslag om ändrade regler om direktupphandling S2013/9124/RU Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) PM 2015:1 RI (001-1364/2014) En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 15 januari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Staben Inköps- och upphandlingsavdelningen

Staben Inköps- och upphandlingsavdelningen Staben Inköps- och upphandlingsavdelningen 1(1) Datum 2019-01-09 Handläggare Er Referens Vår Referens Lisbeth Johnson 2018/2143 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-01-14 Kommunstyrelsen 2019-01-24

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

Stockholm den 12 juni 2013

Stockholm den 12 juni 2013 R-2013/0447 Stockholm den 12 juni 2013 Till Socialdepartementet S2013/1826/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över Upphandlingsutredningens

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-06, 149 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2010-12-06 Dnr 516/2010 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56 Sammanfattning

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2014-08-26 Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Upphandlingsenheten Dokumentinformation - Dokumentnamn Upphandlings-

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Remissvar Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Remissvar Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2014-10-01 Ulrica Dyrke S2014/5303/RU Remissvar Nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Märken i offentlig upphandling

Märken i offentlig upphandling Märken i offentlig upphandling Nya svenska LOU år 1994 En upphandlande enhet måste noga ange vilka omständigheter den avser att beakta i de fall den väljer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Läs mer

Stockholm den 1 oktober 2014

Stockholm den 1 oktober 2014 R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

POLICY. Datum

POLICY. Datum Kommunledningsförvaltningen POLICY 207-0-26 Godkänd KF 207-03-27, 22 (5) Inköps- och upphandlingspolicy Inledning Örkelljunga kommuns upphandlingspolicy utgör ett komplement till den lagstiftning som reglerar

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Policy för inköp och upphandling

Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2014-555 Typ av dokument: Policy Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Ersätter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Ny policy och riktlinjer för upphandling

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Ny policy och riktlinjer för upphandling SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2017-06-07 164 KS 67116 Ny policy och riktlinjer för upphandling Beslut Förslag till upphandtingsriktlinjer antas, under förutsättning att kommunfullmäktige

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar

Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar Promemoria Finansdepartementet 2015-10-22 Enheten för upphandlingsrätt Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar I syfte att underlätta myndigheternas arbete i den rådande flyktingsituationen

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling 1(5) UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUN Denna policy ersätter Upphandlingspolicy för Botkyrka kommun och Riktlinjer för Botkyrka kommuns upphandlingar, antagna av kommunfullmäktige 2005-09-29,

Läs mer

UPPHANDLINGSPOLICY. Datum RF Diarienr (5)

UPPHANDLINGSPOLICY. Datum RF Diarienr (5) UPPHANDLINGSPOLICY Datum RF 2018-02-27 Diarienr 1503081 1 (5) Upphandling är en strategiskt viktig fråga för. Upphandling ska utgå från välfärdens och medborgarnas behov och målet är att skapa goda affärer.

Läs mer

Betänkandet upphandlingsstödets framtid SOU 2012:32 Landstinget i Jönköpings län har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande.

Betänkandet upphandlingsstödets framtid SOU 2012:32 Landstinget i Jönköpings län har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande. YTTRANDE 1(1) 2012-06-25 LJ2012/733 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet upphandlingsstödets framtid SOU 2012:32 Landstinget i Jönköpings län har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Ert dnr S2013/1826/RU Goda affärer (SOU 2013:12)

Ert dnr S2013/1826/RU Goda affärer (SOU 2013:12) 1(9) Datum Diarienummer Socialdepartementet 2013-06-14 1.3.1-2013-1248 Dokumenttyp REMISSVAR 103 33 STOCKHOLM Ert dnr S2013/1826/RU Goda affärer (SOU 2013:12) Tillväxtverket har till uppgift att utveckla

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV LK Landstingsstyrelsen

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV LK Landstingsstyrelsen MISSIV 1(1) 2012-01-03 LK11-0700 Landstingsstyrelsen På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) Landstinget i Jönköpings län har av Socialdepartementet

Läs mer

Ansökan om upphandlingsskadeavgift

Ansökan om upphandlingsskadeavgift 2018-08-30 Dnr 484/2018 1 (6) Förvaltningsrätten i Malmö Box 4522 203 20 Malmö Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Statens inköpscentral

Statens inköpscentral Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals

Läs mer

Offentlig upphandling. LOU och LUF

Offentlig upphandling. LOU och LUF Offentlig upphandling LOU och LUF Vad är offentlig upphandling? Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal

Läs mer

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling Kommunstyrelsen Riktlinjer Sida 1 (5) Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014. Inledning Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2007 att i stadens regler för ekonomisk förvaltning införa ett

Läs mer

Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling

Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling PM 2014:107 RI (Dnr 125-845/2014) Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Revidering av stadsgemensamma riktlinjer

Läs mer

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-05-09 Dnr 195/2011 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen Ds 2011:6 Sammanfattning

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: 2018-11-05 Dnr: HDa 1.2-2018/1386 Ersätter: DUC 2014/1879/10 Relaterade dokument: Policy för upphandling, Handläggningsordning

Läs mer

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare. R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar Serviceförvaltningen Verksamhetsområde upphandling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-31 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08-508 11 818 Till Servicenämnden samhällsansvar i stadens Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Offentlig upphandling Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Agenda Kort om Upphandlingsmyndigheten Om upphandlingsreglerna Ny upphandlingslagstiftning Nyheter i nya LOU- en överblick Upphandlingsprocessen

Läs mer

Offentlig upphandling senaste nytt på lagstiftningsfronten

Offentlig upphandling senaste nytt på lagstiftningsfronten Offentlig upphandling senaste nytt på lagstiftningsfronten Lunchseminarium Forum för inköp Stockholm den 23 april2013 Anna Ulfsdotter Forssell Advokat / Partner 2 Agenda Förslaget till nya upphandlingsdirektiv

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) 2015-09-30 1 (5) FÖRSLAG YTTRANDE KFKS 2015/638-109 Finansdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Sammanfattning Nacka kommun

Läs mer

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning

Stockholm den 12 juni 2015 R-2015/0743. Till Finansdepartementet. Fi2015/1216. 1. Inledning R-2015/0743 Stockholm den 12 juni 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/1216 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Överprövning

Läs mer

Remissyttrande Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet (Dnr /2015)

Remissyttrande Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet (Dnr /2015) Stockholms stad Finansroteln Stockholm Dnr 2015-12-23 170-850/2015 Remissyttrande Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet (Dnr 170-850/2015) Företagarna

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissyttrande över betänkandet Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) YTTRANDE 1 (8) Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se Remissyttrande över betänkandet Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Läs mer

Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV2000, v1.2, 2011-02-05 YTTRANDE 2014-02-12 Dnr 9/2014 1 (7) Kammarrätten i Jönköping Box 2203 550 02 Jönköping Mål nr 1871-13 Kriminalvården./. TeliaSonera Sverige AB angående överprövning enligt lagen

Läs mer