Vi väljer sjön! SPECIAL : Vi har testat smörgåsborden på Ålands hav. Bildreportage: Hangö-Bilbao med M/S Birka Carrier. Nr 4/ 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi väljer sjön! SPECIAL : Vi har testat smörgåsborden på Ålands hav. Bildreportage: Hangö-Bilbao med M/S Birka Carrier. Nr 4/ 2008"

Transkript

1 Nr 4/ september 28 OKTOBER SPECIAL : Vi väljer sjön! Runda-bordssamtal om sjöfartens framtid Vi har testat smörgåsborden på Ålands hav Bildreportage: Hangö-Bilbao med M/S Birka Carrier

2

3 Ålands Sjöfart & Handel nr 4/2008 Runda-bords-samtal om sjöfart... sid 6 9 Personalbristen drabbar fraktrederier hårdare... sid Från Hangö till Bilbao med M/S Birka Carrier... sid Hög lön och internet... sid 19 Sjöfartsutbildningen på Åland är otydlig... sid 21 Kryssningsrederi vill ha fler skandinaver ombord... sid Sjömansskolan i Stockholm och Sjöbefälsutbildningen i Åbo... sid Global sjöfartsutbildning skapar nätverk... sid Smörgåsbord på Ålands hav... sid Sjöfartskaravan på raggningsuppdrag... sid 35 Kulturen på stabil grund... sid 37 High-lights för Östersjön... sid 38 Sjöfartsutbildningar på Åland... sid 40 Rekryteringsläget i åländska rederier... sid M/T Valny... sid Träffpunkt Sjöfart... sid 47 Nästa nummer utkommer 28 oktober Ålands Sjöfart & Handel söker annonssäljare. För mer information se sid. 18 Finns viljan att utveckla traditioner? Välj sjön, är av tradition det nummer av Ålands Sjöfart & Handel som handlar om rekrytering till och utbildning inom sjöfartssektorn. Det är en bra tradition som vi gärna fortsätter och förbättrar. Traditioner skapar trygghet, men de kan också vara oerhört hämmande och hindra utveckling. Traditioner innehåller därmed två oförenliga element, och det gäller att veta när en sedvänja ska brytas eller behållas. Ett tredje kreativt sätt, är förstås att utveckla en befintlig vana och anpassa den till rådande omständigheter. Tankar om traditionernas positiva och negativa sidor och dess effekter blev ganska tydliga i ett runda-bords-samtal som Ålands Sjöfart & Handel arrangerade i mitten av augusti. Inbjudna till diskussionen var olika företrädare för sjöfartsnäringen, representerat av arbetsgivare, fack och utbildningssektorn med flera. Kanske inte ett heltäckande garde för att få in alla tänkbara synpunkter, men tillräckligt många för att ge en indikation om vilken uppfattning sjöfartssektorn har avseende rekrytering, utbildning, jämställdhet och framtid. Flertalet av deltagarna menar att det åländska samhället inte på ett tillräckligt bra sätt tar tillvara den fantastiska sjöfartstradition som finns och utvecklar den för framtiden. Detta med avseende på nyföretagande, utbildning och image. Ett tydligt sjöfartskluster skulle kunna vara som ett riktmärke för hela Åland, tillika sjöfartsnäringen. Det skulle möjliggöra för sjöfartssektorn att skapa en homogen grupp gentemot politiker och utbildningsväsendet, och skulle troligen underlätta i rekryteringen av nya förmågor. En nackdel med den långvariga sjöfartstraditionen kan vara att fördomar lätt befästs och sprids. Näringen måste således själva vara tydliga och bryta eventuella missriktade vanföreställningar och visa upp sig som en modern sektor med framtidstro. I det scenariot ingår att följa med i utvecklingen och anpassa sig efter den, och inte försöka styra enligt gamla kartor som redan har tappat sin aktualitet. Vi kommer aldrig mer tillbaka till bondeseglatsens romantik, där sjömännen åkte ut i vida världen för att komma hem och berätta osannolika historier från länder man aldrig hade hört talas om. Idag har charterresor, tågluffning och Ryanair gjort tonåringar till globetrotters, som dessutom ställer krav på att kunna koppla upp sig och kommunicera med omvärlden, på till exempel Skype, var än de är. Att erbjuda de anställda internet borde därför vara en absolut självklarhet hos alla lastfartygsrederier för att kunna locka ungdomar att arbeta ombord. Det är inte osannolikt att framtidens arbetssökande kommer att ha internet på sin kravlista när de shoppar runt bland potentiella arbetsgivare. Ett annat hinder är varifrån man geografiskt, av tradition, har fokuserat sina rekryteringsinsatser. Vi har talat i termer av att ha sjöfarten i blodet, och därför riktat våra rekryteringsansträngningar kring kuststäderna i jakten på nya sjömän, för det är ju där som de riktiga sjömännen finns, eller hur? Även här måste man nog tänka om. Det finns säkert en stor rekryteringspotential i inlandet både i Finland och i Sverige. Som exempel kan nämnas en maskinelev som jag träffade i somras på m/s Birka Carrier, där han praktiserade. Han är hemma från Falköping som ligger mitt i Sverige, långt från kusten. Under sin skoltid hade han knappt hört talas om att man kunde arbeta på sjön, och det var tack vare en vän till hans far som han förstod att den möjligheten fanns. Ingen i hans familj har arbetat till sjöss, men själv har han yrkesmässigt hittat hem på sjön. Jag undrar hur många killar och tjejer från nedlagda bruksorter och gruvområden, som skulle välja sjön, om deras studievägledare visade dem vägen till havet? Rekryteringsproblematiken innehåller således många beståndsdelar. En sak som det också råder delade meningar kring är hur utbildningen är utformad på Åland idag. På flera ställen i detta nummer av Ålands Sjöfart & Handel framförs kritik över hur utbildningen fungerar, med uppdelning i en sjömansskola och en högskola. Olof Widén från Rederierna i Finland anser att utbildningen inte är anpassad till sjöfartens verklighet och Henrik Lagerberg på Sjömansunionen berättar att branschen flera gånger har försökt lyfta fram frågan om utbildningen, men politikerna svarar med att det inte går att Ledaren särbehandla en speciell bransch, för då faller hela systemet Även Gun Erikson-Hjerling på Mariehamns Rederiaktiebolag är kritisk till dagens splittrade utbildningssystem och efterlyser i en artikel en skärpt profil och en tydlig identifierbar sjöfartsutbildning som går från matros till kapten och från reparatör och motorman till maskinchef. Det finns helt klart anledning att återkomma i ämnet. Nu något helt annat. Jag och min son har under sommaren åkt lastfartyg, från Hangö till Bilbao i Spanien vilket har resulterat i ett stort bildreportage från M/S Birka Carrier. Att få möjligheten att vara ombord under nästan en vecka var ett sant nöje. Det arbetsamma har varit att tvingas välja bland alla de roliga och vackra bilder jag hade med mej hem i bagaget, för att krympa ned reportaget till ett lämpligt format. Ett stort tack till besättningen ombord och till Birka Cargo som lät oss åka med. Avslutningsvis. Hur står det egentligen till med smörgåsborden på Ålands Hav? Håller rederierna den kvalitet, som vi resenärer vill ha och kan begära? Vi har låtit en person, utan någon anknytning till passagerarfärjor, åka kryssningsfartyg med Viking Line, Eckerö Linjen, Silja Tallink och Birka, för att äta och betygsätta smörgåsborden. Angenäm läsning! Erica Norman Chefredaktör (vik.) Foto: Daniel Eriksson

4 Henrik Lagerberg Lasse Karlsson Olof Widén Dan Mikkola Suzanne Sjölund Agneta Karlsson Wiveca Eriksson Stor framtidstro och lediga jobb I mitten av augusti samlade Ålands Sjöfart & Handel sju personer med kunskap och inblick i sjöfartens vardag. Under en långlunch diskuterade vi olika frågeställningar kring rekrytering, utbildning, jämställdhet och framtid. Ett initierat och intressant samtal som innehöll allt från kreativa idéer till självrannsakan. Deltagare var Dan Mikkola (Godby Shipping), Olof Widén (Rederierna i Finland), Lasse Karlsson (Eckerö/Birka), Henrik Lagerberg (Sjömansunionen), Suzanne Sjölund (Sjöarbetsförmedlingen) och Wiveca Eriksson (Sjömanskolan). Som moderator agerade Agneta Karlsson (Aicis), sufflerad av Erica Norman (Ålands Sjöfart & Handel). Vi återger samtalet i en förkortad version. Diskussionerna inleddes med reflektioner kring existensen av ett åländskt sjöfartskluster. Finns det i verkligheten eller bara i teorin? Deltagarna var relativt ense om att sjöfartsklustret finns, men mera på en gräsrotsnivå. Den övergripande känslan av klustertillhörighet saknas. Vi kommer in i samtalet där det konstaterats att bristen på fast anställd personal och säsongsarbetare aldrig har varit så stor. Men det är ju den grundläggande attityden det handlar om och frågan är ju om vi ser kvinnan som ett problem eller en resurs? Om ändrad samhällsattityd och brist på personal Suzanne Sjölund (SS): Ungdomarna idag kanske vill ha något annat och är inte ute efter pengar på samma sätt som de var för år sedan. De är mera ute efter ledigheten och lättare arbetsuppgifter. Lasse Karlsson (LK): Men det gäller inte bara ungdomar. Det är hela samhällsattityden, där man värdesätter fritid, privatliv och familjeliv på ett helt annat sätt. Olof Widén (OW): För 30 år sedan var man ute ett halvt år till sjöss och det var inte problem för någon. Idag är det ju en omöjlighet att presentera något sådant. Idag ifrågasätts om man kan köra sex veckor arbete och sex veckor ledigt, vilket för 15 år sedan skulle ha varit ett perfekt system. Henrik Lagerberg (HL): Det är en annan syn på sjöfartsyrket idag, det är som ett genomgångsyrke. Man stannar tillfälligt och sedan går man vidare till något annat. Förr fanns inte så stora valmöjligheter på Åland, men idag finns flera alternativ till sjöfarten. OW: Ungdomen idag borde förstå vilken framtidsmöjlighet man har om man väljer sjöfart, främst befälsyrken. Om man väljer ett sjöyrke så har man bra lön från start, och garanterat arbete i resten av sitt liv. Om modet att vara redare idag HL: Ibland frågar jag mej vilka det är som faktiskt vågar bli företagare inom rederibranschen idag? Vad söker man som redare? Vilka utmaningar är man ute efter? Dan Mikkola (DM): Svaret på den frågan är väl, att det är i stort sett ingen som blir företagare i rederibranschen idag. Jag brukar säga, och då ljuger jag litet, att Godby Shipping är det yngsta rederiet på Åland, som har någon omfattning, och vi är ju ändå 35 år gamla. Det är klart att det är ett problem. LK: Trots det måste man ju säga att det finns en framtidstro, man bygger faktiskt nya fartyg. Så man får inte vara så pessimistisk. Erica Norman (EN): Men om redarna tror på framtiden och beställer nytt, varför förstår då inte ungdomar att detta är en framtidsbransch, som Olof tidigare sa? LK: Jag håller inte helt med Olof där. Till viss del stämmer det kanske, men hela yrket är förändrat. Läckaget är större. Till exempel om man är befälhavare är du jätteintressant för flera sektorer, eftersom man har ledaregenskaper som är intressanta oberoende om man jobbar till sjöss eller på land. Idag finns det oerhört många yrken du kan välja på om du är sjöbefäl. Om rekrytering AK: Uppfattar ni, som har arbetat med rekryteringsdagarna från Förbundets sida, att ungdomarna har någon tidigare kunskap och uppfattning om sjöyrket innan de deltar i rekryteringsdagarna? DM: När vi började med det där för 10 år sedan, så var min uppfattning när man jobbade med elever, lärare och studievägledare, att de var väldigt präglade av att sjöfarten var en krisbransch. Men idag, så har attityden svängt. Wiveca Eriksson (WE): Ser man på rekryteringen av åländska elever idag på sjömanskolan ökar antalet sökande. De senaste åren har vi haft 48 platser, och i år hamnar vi på ungefär samma. Antalet åländska elever har har ökat, förra året var det 50 % och i år 65 %. Och jag tror delvis att rekryteringsprojektet bidrar till den ökningen. Så man bör söka sig till nya rekryteringsmarknader, från kustområdena inåt i landet Om jämställdheten inom sjöfarten Agneta Karlsson (AK): Finns det någon indikation att det är fler kvinnor som söker sig till yrket? WE: Ja, jag försöker poängtera att det inte enbart är ett manligt yrke, och nu kommer vi att ha totalt 10 tjejer som går på sjömanskolan, vilket är mycket. Det är 100 % fler än för två år sedan för då hade vi bara två stycken. HL: Jag besökte el-linjen både på yrkesskolan och på sjömanskolan och där var det ingen tjej, så vi har mycket att göra på den sidan. Och man måste nog börja mycket tidigt för att påverka attityden, redan i grundskolan. På frisörlinjen är det bara tjejer igen, så fortfarande har vi mycket att göra, gällande könsfördelningen. EN: Men hur tas kvinnor emot som faktiskt börjar jobba ombord, om man ser på lastfartygen? OW: Det finns nog ingen direkt uppföljning på det, men nog tas kvinnorna emot sakligt och bra. Men det kan vara tungt fysiskt arbete på lastfartyg, som töjningsmoment, fartyget kan ha tunga däcksluckor och besvärliga laster. Så kvinnor jobbar inte gärna på däck av de orsakerna. Men alla har ju nu en egen hytt och toalett, så de hindren finns inte kvar. Egentligen skulle en hel besättning kunna vara kvinnlig. Men sedan kommer andra aspekter in. Man gifter sig och får barn och där oftast tar det slut för kvinnorna. Det finns undantag, men de är ytterst få. Men jag såg nyss att befälhavaren på världens största tanker, hos Maersk, är kvinna, så de finns. Men det är nästan ett undantag som bekräftar regeln. Män föder inte barn. AK: Finns det något i arbetsorganisationen som skulle kunna ändras om vi bortser från att kvinnorna är hemma med barn utan vi förutsätter att även männen kan vara hemma i större utsträckning som kunde ändras? Till exempel att man är ute fyra veckor och hemma fyra veckor. Skulle man kunna ändra det? LK: Där finns det en stor flexibilitet idag. Inte är det så att alla kör med samma system utan det finns många olika system, beroende på fartygstyp, rederier, rutter etc. Så jag ser inte att det skulle kunna vara ett hinder. HL: Men det är ju den grundläggande attityden det handlar om och frågan är ju om vi ser kvinnan som ett problem eller en resurs? Och sen när man pratar om det fysiska arbetet, så har det ju un- 6 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 7

5 men var finns personalen? der de senaste åren kommit mer tekniska hjälpmedel. Så det borde logiskt sett öppna upp mer för fler tjejer inom sjöfarten. Men det är nånting som sitter där - väldigt djupt. Om kvinnliga förebilder WE: Det är viktigt med kvinnliga förebilder. Att det finns kvinnliga fartygselektriker och maskinister, att de ser att de här personerna fysiskt finns. Ibland när jag har gjort presentationer i skolor i fastlandet och i Sverige har jag haft med mej en kvinnlig sjöman och en kille som arbetar i köket, för att bryta könsmönstret. OW: De ungdomar som går i nionde klassen är vår målgrupp med rekryteringar. De bor fortfarande hemma och påverkas av sina föräldrar, framför allt sin mor. Så när den femtonåriga flickan kommer till mamma och säger att hon ska åka till sjöss, så säger oftast mamman att det är ett manligt yrke. Skulle morsorna pusha på och säga åt dottern att det här är ett framtidsyrke så hade vi 60 % kvinnor på sjömanskolan inom ett par år. Vi har efterfrågat klara utbildningsvägar och en klar sjöfartspolitik Om arbetsförhållanden AK: När det gäller själva arbetsförhållandena, kan du tänka dej nåt som branschen själva kan göra som motvikt till den lite negativa image som finns? LK: Det handlar om att vi måste hitta arbetslösningar som bättre kombinerar familje- och privatliv. Bara en sådan enkel grej som att när man är ute på fraktoch lastfartygen ska man ha tillgång till internet. Det är så stor del av ens vardag idag. Och där har vi nog en hel del kvar att göra från rederierna. Både vad gäller motionsformer ombord och internet. SS: Jag undrar om det också är det här med långfarten. Förut var det också långa hamntider men nu är det bara ut och in i hamnarna, och det har tagit bort lite av den där romantiken. LK: Och det kommer vi aldrig mer att komma tillbaka till. DM: Nej, det är solklart. Artonåringar idag har ju åkt runt i Thailand och Asien med ryggsäck och så kommer de ut på ett fartyg, och så ser ingenting. Om utbildning AK: Hur ser ni på utbildningsutbudet idag? HL: Vi har efterfrågat klara utbildningsvägar och en klar sjöfartspolitik. Det har vi diskuterat de sista åren här på Åland. Och det här att vi vill ha personer som vet vad det innebär att arbeta på sjön, och inte bara gymnasiebefäl. I Åbo är de duktiga på det här, medan vi är sämre. Högskolan på Åland, är egentligen buren av sjöfarten, den skulle inte finnas annars för underlaget är alldeles för litet. OW: Henrik pratar om klara utbildningsvägar. Man ska veta målet. Vi måste byta från en gymnasieskola till en yrkesskola, där man successivt kommer in på följande nivåer. Idag har byråkratiska hinder skapats, på grund av vårt finska, nationella utbildningssystem som tillämpas på Åland. Svårighetsgraden ska öka gradvis, och komma fullt ut på slutet och inte mitt i utbildningen. Där är problemet. EN: Du säger egentligen att utbildningssystemet inte är anpassat till verkligheten? OW: Nej, inte till sjöfartens verklighet. DM: På Åland finns det en lokal behörighet för att ändra detta om man vill och grunda en centraliserad sjöfartsutbildning på Åland. Den kunde bestå av delar av sjömanskolan och delar av högskolan, som får skapa en egen sjöfartsenhet. OW: Branschen måste vara fullständigt enig om detta ska genomföras, både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Men det finns inga problem att genomföra det, utan man måste bara ha modet att göra det på politisk nivå. AK: Vad kan man göra från samhällets sida, utbildningsväsendet, från rederiernas sida och från fackets sida? HL: Vi har försökt lyfta den här frågan Politikerna ser till helheten och säger att man inte kan plocka ut delar för då faller helheten och man hamnar i diskussioner om var sjösäkerhetscentret ska tillhöra, till exempel. AK: Men om sjöfarten faller då? HL: Ja, då faller ju alltihop. WE: Det borde inte vara några problem att använda resurser på ett annat sätt, t ex att använda samma lärare. Det borde gå att lösa. Finsk sjöfart utarmas sakta men säkert HL: Ska man tvinga skolorna att samarbeta för att optimera resurserna? T.ex. när simulatorerna ska uppgraderas. Det är högskolan som hindrar. Vi har ju dubbla utbildningar idag i vissa områden, för att alla är i sina egna lådor Men vi borde komma över det här och få den klara sjöfartsprofilen, enkelt och kostnadseffektivt! LK: Men man måste också nyansera det på så sätt, att det är både praktiker och teoretiker som vi vill ha. Det handlar om att de som är praktiskt orienterade ska få de teoretiska kunskaperna på ett bra sätt och vice versa. Och det är där det brister.. Och slutligen om framtiden AK: Hur ser ni på framtiden? LK: För det första tror jag, att klustret måste närma sig varandra. Få mer gemensamma, övergripande strategier för hur vi överhuvudtaget skall locka folk till branschen. För det andra måste vi hantera rekryteringsinsatserna bättre än idag. Mycket har varit internrekrytering. För det tredje så måste vi tillsammans med skolorna och politikerna få en bättre sjöfartsutbildning än idag. Och inte se så åländskt på det. Det är lika intressant att locka hit elever från övriga världen. Och då måste vi profilera utbildningen på ett helt annat sätt med helheten, traditionerna, arbetsplatserna, sjösäkerhetscentrum och kunskaperna. HL: Finsk sjöfart utarmas sakta men säkert. Den trenden fortsätter. Vad ska vi konkurrera med? Det är ju kunnighet, duktighet, punktlighet och att vi inte är så många ombord. Vi måste konkurrera med det vi är duktiga på. SS: Om jag ska vara helt ärlig tror jag Egentligen skulle en hel besättning kunna vara kvinnlig inte att det finns en sjöfartsförmedling längre fram. Men vi måste hitta andra marknader för att rekrytera. Jag var till Karlstad och berättade om sjömansyrket, och där fanns det många som knappt visste vad en sjöman är för något Så man bör söka sig till nya rekryteringsmarknader, från kustområdena inåt i landet. WE: Jag tror på sjöfarten, med tanke på hur transporterna i välden ökar, det är ju mycket billigare att transportera med fartyg än landvägen. Vi måste få sjöutbildningarna på Åland från gymnasiet till högskolorna att hänga ihop. Vi har ju konkurrens, till exempel från Åbo. Vi har ju elever som har hoppat av och börjat i Åbo för att flexibiliteten är större där. Vi måste göra likadant. OW: Rederierna i Finland kommer att titta specifikt på rekryteringsbiten. Transporterna på godssidan växer, mängden i Östersjön växer med 10 % årligen. Tyvärr har inte de finska rederierna varit med i den här utvecklingen, utan vi har tappat marknadsandelar. DM: Med rederiglasögonen på, utgår man ifrån att rekryteringen kommer att bli ännu sämre under överskådlig framtid. Vi börjar leta efter folk utomlands och rekryterar i Estland nu. Inte för att få lägre kostnad, för vi betalar finsk lön, utan det är för att bredda rekryteringsbasen. Men vi måste göra mer. Kanske ett mini-välj-sjön med sexorna tillsammans med sjöfartsmuseet. Rekryteringsinsatser måste nötas på i många år och så frön tidigare i åldern. Vi måste kämpa vidare! Text & Foto: Erica Norman 8 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 9

6 Åländsk studie visar: Personalbristen drabbar fraktrederier hårdare Foto: Helena Forsgård De resultat vi hittills kommit fram till är knappast överraskande också på Åland har man problem att få tag i kompetent personal och svårigheterna har ökat på senare tid Bristen på utbildad sjöpersonal kan hämma mindre rederiers expansion och även leda till att kostnaderna för motorskador stiger. Det konstateras i en studie som gjorts vid forskningsinstitutet Aicis och som diskuteras på ett seminarium i höst. Det råder brist på kompetent sjöfolk i stort sett i hela världen i första hand söks maskinbefäl men tillgången på däcksmanskap och -befäl är också dålig. Men hur ser läget ut på Åland och vilka konsekvenser får bristen på kompetent personal för åländska rederier? Den frågan ställdes till fem rederier Godby Shipping, Viking Line, Rederi ab Lillgard, Rederiaktiebolaget Eckerö och Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson i en studie som initierats av forskningsinstitutet Aicis. Studerande Matts Lindström har varit projektledare för studien och han har haft högskolepraktikanterna Sofia Jansson och Ingrid Eriksson som medhjälpare. De resultat vi hittills kommit fram till är knappast överraskande också på Åland har man problem att få tag i kompetent personal och svårigheterna har ökat på senare tid. Men vår uppgift är att anlägga ett forskningsperspektiv på problemet och lyfta fram olika aspekter. Vi ska samla den kunskap som finns och formalisera den, säger Matts Lindström. Värre för fraktrederier Intervjuer med personalansvariga på de fem rederierna ligger till grund för de slutsatser som dras i studien. Här sägs bland annat att fraktsjöfarten är hårdare drabbad av personalbristen eller kompetensförsörjningsproblemet, som utredarna kallar det, än färjesjöfarten. Det i sin tur kan bero på att de stora färjerederierna har kända namn och ter sig mer attraktiva än fraktrederierna. En annan orsak är att färjerederierna betalar höga löner och erbjuder goda avtalsvillkor. Fraktrederierna har inte kunnat erbjuda lika bra villkor, något som minskat deras möjligheter att konkurrera om arbetskraften. Hämmar tillväxten Bristen på kompetent sjöpersonal har både direkta och indirekta effekter. Enligt studien finns det goda skäl att anta att rekryteringsproblemen kan hämma mindre rederiers expansion. Man kan tvingas säga nej till bra erbjudanden om andrahandstonnage om man inte kan få tag i personal med kort varsel. Man kan också tvingas anställa fler än vad som egentligen är nödvändigt för att kompensera bristande kunskap och erfarenhet. Det finns även indikationer på att kostnaderna för motorslitage och navigationsskador stigit och det kan vara en effekt av att kompetensen på bryggan och i maskinrummet tunnats ut, konstaterar Matts Lindström. Skrämmer bort Studien visar att det finns relevanta utbildningsplatser men att för få söker till dem. Det kan bero på att de som är praktiskt lagda blir avskräckta av en lång utbildningstid med ett avancerat och teoretiskt innehåll. Dessutom har utbildningen av maskinister blivit mer generell och det innebär att många inte väljer en framtid till sjöss utan tar ett jobb i land när de är klara. I studien konstateras också att sjön inte lockar lika mycket som förr. Det kan bero på olika orsaker sjöfartsjobben har Också åländska rederier har svårigheter att få tag i kompetent personal, främst på maskinsidan. Det konstaterar utredarna Sofia Jansson och Matts Lindström i en studie som gjorts vid forskningsinstitutet Aicis. inte samma status längre och den romantiska lockelsen från förr att få komma ut och se världen har falnat. Näringen anses inte vara utan skuld ett ständigt prat om utflaggningshot och andra faror bidrar till att skapa en negativ bild av sjöfarten i stort och det skrämmer bort arbetssökande som inte ser någon framtid i den hotade branschen. Strategi saknas Studien visar att det på Åland finns lokala initiativ för att locka fler till sjöss bland annat Sjöfartens dag men en övergripande strategi har inte formulerats. Den institutionella kontext som Finland erbjuder är dessutom ogynnsam och bidrar till de rådande problemen inom arbetskraftsförsörjningen för de åländska rederierna. Hit hör bland annat ofördelaktig källskatt som gör det svårt att anställa utländsk personal och rigida regler i utbildningssystemet som försvårar interna omfördelningar. Blandbesättningar på finskflaggade fartyg leder i sin tur till att sjöfartsstödet dras in. Berör hela Åland Matts Lindström säger att det är viktigt att se den maritima kompetensen i ett historiskt perspektiv. Den är den enda resurs ur ekonomisk synvinkel som Åland haft sedan urminnes tider den har utvecklats och förändrats för att övervinna de hinder som dykt upp och den har spelat en vital roll till i dag. Det är strategiskt viktigt att tänka på kompetensförsörjningen. Vad händer om den maritima kompetensen tunnas ut? Det är en fråga som berör hela Åland där sjöfarten spelar en dominerande roll, säger Lindström. Matts Lindström säger att studien förhoppningsvis är en startpunkt för fortsatt forskning och lyfter fram en annan intressant frågeställning. Kan Åland skapa ett attraktivt varumärke som lockar arbetskraft till hela sjöfartsnäringen? Ett starkt sjöfartskluster som marknadsför sig gemensamt kan locka fler än en enskild aktör. Det finns exempel i omvärlden som man kunde titta närmare på. I till exempel Holland och Danmark har man uppenbarligen lyckats bättre med att tackla problemen kring kompetensförsörjningen, säger han. Helena Forsgård 10 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

7 Söker du nya medarbetare eller söker du nytt jobb? A unique combination of customised service and financial strength Nyttja dina kontakter vi är en av dem! Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet Ålandsvägen 31, PB 2026, AX MARIEHAMN, Sjöförmedlare: Eva Hilander, tel Sussi Sjölund, tel Helsingfors: Jan Forstén Mariehamn: Olli Kytö utbildar servicekunniga, internationellt orienterade yrkesmänniskor Hösten 2009 antas studerande till följande utbildningar: Servitör (40 sv) Kock (40 sv) Gymnasiebaserad utbildning: Servitör (40 sv) Hotell- och konferenspersonal (40 sv) Påbyggnadsutbildning: Sommelier (20 sv) Ansökningstiden utgår den 6 juni Jan-Erik Sundström, vik. rektor Prospekt/ansökningsblanketter: Kansliet: tel , fax Postadress: PB 54, AX Mariehamn. Besöksadress: Strandgatan 1A, Mariehamn. Hangö Bilbao med M/S Birka Carrier Att resa med ett lastfartyg är riktigt roligt om ni inte visste det redan! Fast det var mycket länge sedan jag gjorde en sådan resa. Då var det slutet av 60-talet och min far tjänstgjorde som förste styrman på m/s Isolde, ett av Wallenius fartyg. Vi åkte från Rotterdam till New York och färden över Atlanten var spännande. Jag minns delfiner, valar och en stor haj som följde oss längs med båtens sida. Fast allra mest minns jag maskinchefen Ragnar Engman, som gav mej karameller. När jag kom hem döpte jag min sköldpadda till Ragnar, till chiefens ära. Men det är ju en helt annan historia. NU är det M/S Birka Carrier det handlar om och den fantastiska besättning som tog emot mej och min 12-årige son Erik med öppna armar under en sommarresa från Hangö till Bilbao. Erik fick mönstra på som däcks-kalle och jag blev snabbt utsedd till fartygs-paparazzi. En ny och hedersvärd term, inom sjöfarten. Färden gick från ett regnigt Hangö, via Kielkanalen, Engelska kanalen, ner mot Biscayabukten och Spaniens sol. Oberoende väderförhållanden var havet vackert och fascinerande, men stormen i Engelska Kanalen kunde vi ha varit utan. Kanske fem meter i våghöjd inte räknas för vanliga sjöbjörnar, men för oss wanna-be-sjömän kändes det lite tufft. Syftet med den här resan var flera. Dels att få vara med om livet ombord men också för att se hur en 12-åring av idag upplever sjölivet. Det var ju inte ovanligt att våra förfäder mönstrade på för första gången i den åldern. Även fast det inte går att jämföra förhållandena då och nu, var jag nyfiken på hur reaktionen skulle bli. Eriks första kommentar när jag förde denna resa på tal var; Finns det internet ombord?. Med den kommentaren ringande i bakhuvudet mönstrade vi på. Vi blev del av en finsk-svensk besättning på 14 man och Erik fick pröva på allt från att knacka rost, måla och styra fartyget. En pojke gick ombord, och en man klev iland, kanske man kan säga Ombord fanns också tre studerande på Sjömanskolan Joakim Hitonen och Johan Larson från Åland samt David Nyberg från Sverige. Vi följer dem och övriga besättningsmän i ett bildreportage från Hangö till Bilbao. Text: Erica Norman Foto: Erik Norman & Erica Norman 12 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Lättmatrosen Joakim Hitonen knackar rost ute på Nordsjön, fastspänd i säkerhetslina.

8 Under överinseende av kapten Magnus Fröberg och förste styrman Niklas, får Erik den stora äran att styra Birka Carrier. Ett stort ögonblick. Autopiloten kopplas bort och Erik tar över. Och det är klart, det verkar lätt i teorin, men verkligheten är kanske lite svårare Fast resultatet blev ändå godkänt. Fartyget är färdiglastat. Lasten består bland annat av 6000 ton papper som skall till spanska upplagan av modetidningen Vogue. Klockan lämnade vi Hangö med lots. Allt är noggrant noterat i loggboken. Kari Sunell från Raumo, arbetar normalt med vuxenutbildning på land, men vikarierar under sommaren som andremaskinist ombord. Alla ombord måste kunna säkerhetsrutinerna. Så även vi. Förste styrman Niklas Lindroos från Pargas hinner knappt installera oss i vår bekväma hytt förrän vi får en grundlig genomgång av säkerhetsföreskrifter ombord. Erik informeras. Rundvandringen ombord tar vid. Första anhalten är fartygets hjärta, maskinrummet. Maskinchef Ulf Helenius, från Hangö visar stolt upp sin maskin. David Nyberg, 21 år, från Falköping är maskiningenjörselev på Sjömansskolan i Mariehamn. Han utnyttjar varje tillfälle att fixa och reparera i maskinrummet, och han trivs kanonbra på sjön. David, som inte har någon sjöman i släkten, arbetade på ett snickeri där han vantrivdes. Hans far hörde talas om maskiningenjörsutbildningen och mer eller mindre av en slump hamnade han i Mariehamn. Och han känner äntligen att han kommit hem med sitt yrkesval. Man är ute länge, man är hemma länge, man tjänar ganska bra och arbetsmarknaden är lysande. Kan det vara bättre, undrar David? Det står ganska snart klart att kocken Hannu Hietalas matkonster kommer att tillhöra höjdpunkterna ombord. Besättningen på M/S Birka Carrier har tur, som har en kock med erfarenhet från stjärnkrogar i Åbo, Stockholm och Helsingfors. Varning för snabb viktökning utfärdas! Det måste vara ett konststycke i sig, att planera och proviantera mat för en hel besättning, och dessutom ta hänsyn till att maten skall vara varierad och god! Men det verkar inte bekymra ett proffs. 14 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

9 Hippi, alias Per-Erik Österlund, är båtsmannen som finns överallt, än är han här och än är han där. Hans erfarna ögon missar ingen rostfläck som skall bort, eller färg som skall förbättras. Nya arbetsuppgifter hela tiden. Och alltid lika glad och uppmuntrande. En riktig klippa för hela fartyget! Att han har en bakgrund som långhårig hippie är lite svårt att förstå. Håret är numera prydligt men musikintresset lever kvar och skrönorna från hans liv till sjöss är många. lättmatrosen Johan assisterar Veikko vid sandblästring. Johan, som är 18 år och hemma från Saltvik går på ellinjen på Sjömansskolan i Mariehamn. Han berättar att det var hans bror och far som lotsade in honom till Sjömanskolan. Han tycker att det är fint på sjön, och när man är på ett lastfartyg ser man mer av andra länder, än om man arbetar på ett passagerarfartyg. Han uppskattar praktiken och arbetet ombord på Birka Carrier. Alla är så snälla och trevliga och han tycker att eleverna får ta stort ansvar, vilket är positivt. Det tog tid och mycket övertalning att få Kapten Magnus Fröberg att ta på sig kaptensmössan. Men där satt den! Magnus, som bor i Pargas, känner Birka Carrier utan och innan efter många år ombord. Han har funderat mycket över sitt liv till sjöss, och ibland undrat om det var rätt att vara borta från sina barn så mycket när de var små. Men, de nu vuxna, barnen håller inte med, de anser att Magnus egentligen var hemma mycket mer än andra pappor, och framförallt, mer närvarande under sina hemmaperioder. Det bästa betyget är nog att Magnus äldste son också har valt kaptensyrket. Allt gott har ett slut, tyvärr. Vi närmar oss Bilbao och den spanske lotsen kommer ombord. Samtidigt hissar lättmatrosen Joakim den spanska flaggan. Joakim är 18 år och kommer från Jomala. Även han går el linjen på Sjömanskolan. Han är mycket nöjd med sitt yrkesval, och trivs jättebra både på Birka och till sjöss. Det enda tråkiga, kanske, är att man är borta från kompisarna hemma en hel månad. Men allt det andra positiva uppväger det. Alla är trötta efter en lossnings- och lastningsdag, och flertalet ombord tar en tidig kväll. Bryggan är ju förstås alltid bemannad och kvällsvakten från till midnatt, tillhör överstyrman Kalle Wetterstrand från Grankulla. Han gör nu sin sista resa med M/S Birka Carrier, och skall till hösten börja som lots i Hangö. Det är strålande sol när vi passerar Bornholm. Däcks-kalle, Erik, får målningsarbete på sitt dagsbeting medan Veikko Tikkanen är den förre skogsarbetaren som sadlat om till matros. Han bor i Kuusamo i norra Finland och trivs ypperligt ombord det är mycket bättre än det tunga arbetet i skogen, menar han. Veikko arbetade tidigare på M/S Birka Express men valde att byta till Carrier, eftersom han anser att gymmet på Carrier är bättre. Hans restid vid skiftesbyten är långa, men möjligheten att få vara hemma med sina små barn under en lång sammanhängande tid, uppväger detta. Richard Gustafsson från Föglö, andre styrman ombord, har arbetsskiften mellan klockan och den riktiga rysaren mellan och på morgonen. Mitt på dagen passar han därför på att njuta av solen på däck med en bra bok. Vi väljer Kielkanalen på vägen söderut och möter Birka Express, Nedgard och Belgrad. Färden genom kanalen är lugn och utmynnar i en lika lugn färd över Nordsjön. Och lugnet visar sig vara, lugnet före stormen. Ute på Biscaya samlades alla (nästan elektrikern var som bortblåst) i besättningen för gruppbild. Kocken Hannu och båtsman Hippi kunde förstås inte hålla sig, utan skämtade till det rejält. Till allas förtjusning förstås! Så var den då över oss. Stormen i Engelska kanalen. Som en höststorm, fast mitt i sommaren. Kapten Magnus försåg oss i god tid med sjösjukepiller, och ja, vi kan väl konstatera att det var lärorikt att vara med om detta också. Det kändes som en trygghet att veta att alla signalflaggor fanns på rätt plats, ifall Att de redan är ersatta med tekniska system och inte används längre spelade ingen roll, jag funderade febrilt på vilken som betydde, Captain, we need assistance!. Och vad tyckte däcks-kalle då? Jo, det var mycket roligare än vad han hade förväntat sig och alla var så snälla! Ordet internet nämndes inte heller på hela tiden Det hände ju nåt hela tiden, så det blev aldrig tråkigt. Fast att få köra fartyget var nog ändå det häftigaste, säger Erik, och tillägger efter viss eftertanke, och Hannus mat var ju också så god!. Och det är väl så, att det alltid är människorna man minns allra mest. Tack ska ni ha hela besättningen på M/S Birka Carrier. 16 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

10 Foto: Erica Norman Ålands Sjöfart & Handel söker en ANNONSSÄLJARE Ålands Sjöfart & Handel satsar inför jubileumsåret 2009, och söker därför en person som skall ansvara för annonsförsäljningen och kontakten med annonsörerna. Du skall ge våra be ntliga annonsörer bra service och identi era nya, potentiella annonsörer. Du ansvarar således för hela annonsprocessen från försäljning till att material från annonsörerna levereras i tid till layoutbyrån. Arbetet är exibelt och självständigt. Vi ser gärna att du har erfarenhet från försäljning samt har kunskap om sjöfartens och handelns olika aktörer. Ersättningen är provisionsbaserad. Information om tjänsten lämnas av ordförande Dan Mikkola på telefon , eller mail Vi vill ha din ansökan senast den På frågan vad som skulle få dem att stanna till sjöss anser de flesta att högre lön och bättre ekonomiska förmåner kombinerat med kortare resor är de viktigaste faktorerna Pengar lockar folk att stanna ombord. Hög lön och internet motiverar att stanna ombord M snabbare Spara tid, pengar och km med Rosella! Stigande bränslepriser gör det hela tiden dyrare att ta bilen med till Stockholm. När du åker med Rosella kan du spara upp till 120 km t/r. Alla + bilen t/r EUR 11 med Viking Club Åland rabatt. Gäller Det är lönen som styr valet av en karriär till sjöss och även får sjömännen att stanna ombord. Men sjömännen anser sig vara underbetalda. Det visar två undersökningar utförda av ett engelskt rekryteringsföretag. Shiptalk Recruitment Ltd. har hittills i år publicerat två undersökningar om hur sjömän ser på sitt liv till sjöss. Vad lockar människor till sjöfartsyrken och vad kan arbetsgivarna göra för att behålla sin sjögående personal? 229 personer svarade på de trettio flervalsfrågorna i den första undersökningen som lades ut på företagets hemsida. Den andra undersökningen som fokuserar på löner och anställningsförmåner publicerades i maj. 268 personer av 54 olika nationaliteter svarade på frågorna. Över 40 procent av de svarande var högre befäl med mer än tjugo års sjöerfarenhet. Vad lockar till sjöss? Lön och möjlighet till skattefri inkomst var avgörande för en tredjedel av de som svarat på undersökningen. Över en femtedel svarade att de helt enkelt bara visste att de ville välja en sjögående karriär, Internet värderas högst av alla bekvämligheter som finns ombord medan något färre (18,4 %) hade svarat att de valt sjön för att få se världen. Nära hälften förväntade sig en livslång karriär och siktade på att nå befälsposition. På frågan om var eller genom vem de fått information om sjöyrken har man angett vänner och familj (42 %), yrkesvägledare (15,8%) och internet (8,5 %). Vad får anställda att stanna? På frågan vad som skulle få dem att stanna till sjöss anser de flesta att högre lön och bättre ekonomiska förmåner kombinerat med kortare resor är de viktigaste faktorerna. Lönen är det viktigast för nära en tredjedel medan en femtedel ansåg att det är viktigt att man trivs med jobbet. Ledigheten är nära nog lika viktig som trivseln. Internet värderas högst av alla bekvämligheter som finns ombord. Över hälften (65 %) har tillgång till telefon ombord och mer än var tredje har till- gång till satellit-tv. Fartygets skick och ålder (45 %) och standarden ombord (38,9%) är faktorer som avgör vilket fartyg man väljer. Löner och förmåner Undersökningen indikerar att majoriteten av sjömännen (76,9%) anser sig vara underbetalda. Kortare ledigheter och ett högre arbetstempo ombord numera, inverkar på missnöjet. Men över hälften tror att de skulle få sämre lön i land. Hela 71,5 procent av de svarande anser att deras lön inte har stigit i takt med de ökade levnadskostnaderna. En majoritet (71,3%) har angett att andra faktorer än lön varit viktiga när de bestämt sig för att acceptera ett visst jobb. Men även företagets lojalitet gentemot sina anställda samt en bra balans mellan jobb och ledighet har stor betydelse. När man frågat vilken förmån som skulle få dem att stanna kvar på sin arbetsplats var mer pengar, antingen i form av högre lön eller andra ekonomiska förmåner, det mest populära svaret. Ann-Sofi Sund 18 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

11 Otydlig sjöfartsutbildning på Åland äst Maritime has changed name to Aboa Mare d for VTS (IALA) courses. Resource STCW Management) accreditedand all kinds of STCW courses Sjöfartsutbildning i Åbo sedan 1813 Vid Aboa Mare utbildar vi sjökaptener, sjöingenjörer, vaktstyrmän och vaktmaskinmästare till den internationella handelsflottan. Besök vår hemsida för mera information om våra utbildningar och vår kursverksamhet. Aboa Mare Malmgatan Åbo Sydväst Sjöfart har ändrat namn till Aboa Mare Tel (0) Fax +358 (0) E-post Gun Erikson-Hjerling, vars farfar var sjöfartsrådet Gustaf Erikson, ansvarar idag för den stiftelse som stöder högklassig sjöfartsutbildning. Gun Erikson-Hjerling är dock kritisk mot dagens splittrade sjöfartsutbildning på Åland. Vi vill stöda högklassig sjöfartsutbildning och forskning. Största enskilda insatsen går till Förbundet för främjande av Ålands Sjöfart som varje år arrangerar en seglingsperiod för sjöskolornas elever. Gun Erikson-Hjerling är styrelseordförande i Stiftelsen Hilda och Gustaf samt Gustaf Adolf Eriksons fond som varje år stöder åländsk sjöfartsutbildning med drygt euro. Det var Gun Erikson-Hjerlings farfar, legendariska sjöfartsrådet Gustaf Erikson som en gång hade världens största segelfartygsflotta under sin flagg, som grundade denna stiftelse (egentligen två stiftelser sammanslagna till en) år Då rasade andra världskriget för fullt och bakgrunden var att Eriksons ångare Argo hade blivit torpederad i Ålands hav året innan, När Argo gick under omkom Gustaf Eriksons son och Gun Erikson-Hjerlings farbror Gustaf Adolf Erikson, styrman ombord, liksom många andra i besättningen. En av dem som överlevde var Gunnar Eklund, sedermera en av initiativtagarna till Viking Line och sjöfartsråd. Min farbrors död orsakade stor sorg och förstämning i familjen. Stiftelsen Hilda och Gustaf Eriksons fond bildades med ändamålet att ge medel till oförsörjda änkor och barn till omkomna sjöbefäl. Stiftelsen Gustaf Adolf Eriksons fond skulle ge medel till omkomna sjömäns oförsörjda änkor och barn. Stiftelsen ändrade riktning På 1980-talet hade stiftelserna vuxit och det ursprungliga ändamålets målgrupp, oförsörjda änkor och barn fanns knappt längre. Stiftelserna slogs då ihop och ändamålet utvidgades till att omfatta stipendier till sjöfartsutbildning och medel till sjöhistorisk forskning, förklarar Gun Erikson-Hjerling. Ansökningarna till stiftelsen ska vara inne till 15 november varje år varefter de behandlas av styrelsen. Resultatet meddelas i januari och den officiella utdelningsceremonin hålls varje år i januarifebruari. Den utdelade summan varierar men Erikson-Hjerling bedömer att det rör sig om euro per år. Stiftelsens största enskilda insats har de senaste åren gått till Förbundet för främjande av Ålands Sjöfart. Förbundet arrangerar varje höst en seglingsperiod för sjöskolornas elever, något som sysselsätter de små segelfartygen Linden, Albanus, Nordboen och skolfartyget Mikael Sars. Det här är ett bra inslag i sjöfartsutbildningen och ett utmärkt sätt för eleverna att lära känna varandra samt att lära sig samarbete, säger Gun Erikson- Hjerling. Ansökningarna ska vara välgjorda och bra motiverade och förses med en budget. Vi vill att den utbildning som vi ger stöd till ska vara av hög klass. För grundutbildning ges i allmänhet inte ut stipendier, däremot för till exempel vidareutbildning, införskaffande av spetskompetens, examensarbeten och utbytesstudier. Även lärare inom sjöskolorna och rederipersonal kan ansöka om medel för vidareutbildning. Utbildningen splittrad idag Gun Erikson-Hjerling har uppfattningen att sjöfartutbildningen på Åland är alltför splittrad idag - ett resultat av att den har försvunnit in i högskolan och inte har en tydlig gemensam benämning. Vi har redan alla led i sjöfartsproduktionen på Åland - men det finns inte riktigt någon glöd i och samarbete inom utbildningarna. En skärpt profil behövs och sett med stiftelsens ögon efterlyser jag en tydligt identifierbar sjöfartsutbildning från matros till kapten och från reparatör, motorman till maskinchef. Jag vill se ett Ålands sjöfartsgymnasium och en Sjöfartshögskola på Åland där också den tekniska utbildningen skulle ingå. Här kommer även sjösäkerhetscentret in i bilden. Erikson-Hjerling menar att den sjöfarartradition Åland har även på utbildningens område måste vara framåtsyftande. Jan-Erik Berglund Tvåmastade galeasen Albanus används vid utbildning, finansierad av Eriksons stiftelse. Foto: Erica Norman 20 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

12 Royal Caribbeans Enchantment of the Seas på kryssning. Royal Caribbean har av tradition en stark skandinavisk representation bland befälet på sina fartyg. Nu planerar rederiet ett pilotprojekt för att rekrytera nordiska arbetsledare på däck och i maskin De nordiska rötterna går djupt i Royal Caribbean. När verksamheten inleddes i slutet av 1960-talet stod tre norska rederier bakom det amerikanska bolaget och en stor del av fartygen förde norsk flagg ännu i början av 2000-talet. Den operativa verksamheten inom det Miami-baserade kryssningsrederiet är fortfarande till stor del i nordiska händer. Av de 50 personer som i dag jobbar inom avdelningen Marine Operations härstammar endast en handfull från USA. Resten är företrädesvis européer med ett starkt inslag av nordbor. Effektiv organisation Om man beaktar att Royal Caribbean International under sitt varumärke opererar 21 fartyg på olika håll i världen är det en relativt liten organisation som ser till att en av världens största flottor av kryssningsfartyg hålls i gång utan trafikstörningar. Vi jobbar vid behov dygnet runt både på vardagar och helger med att lösa eventuella problem som kan förorsaka driftstopp, förklarar Mikael Backman, vice president vid Marine Operations inom Royal Caribbean International. Trots att Royal Caribbean har expanderat kraftigt med omfattande nybyggnadsprogram har antalet anställda minskat inom Marine Operations. Den nuvarande organisationen är strömlinjeformad och effektiv och har tagits fram i nära samarbete med klassificeringssällskapet Det Norske Veritas. Foto: Royal Caribbean Cruises Ltd Kryssningsrederi vill ha fler skandinaver ombord Målet är att ytterligare öka effektiviteten inom organisationen. Vår princip är att ha ett relativt litet antal anställda men i stället erbjuda så goda löne- och andra förmåner att de stannar i företaget. Speciellt i den tekniska gruppen har vi experter av världsklass. Inom vissa områden har vi till och med bättre kunnande än leverantörer av utrustning eftersom flera av våra anställda tidigare arbetat för dem, säger Backman. Vår princip är att ha ett relativt litet antal anställda men i stället erbjuda så goda löne- och andra förmåner att de stannar i företaget. Lär av färjebranschen Mikael Backman har ett förflutet som kvalitetschef med ansvar för hotellsystemen samt bemanningseffektivisering inom Silja Line innan han kom till Royal Caribbean Han säger att Royal Caribbean hela tiden kommer närmare de ledande nordiska färjerederiernas sätt att operera. Nytt för i år är till exempel att allt befäl på däck och i maskin arbetar tio veckor ombord och är lediga tio veckor. Vi håller på att avveckla mycket av byråkratin ombord. Vi har fortfarande en egen personalavdelning på varje fartyg men det går mer och mer mot att man är ombord enbart för att köra fartyget och hålla maskinerna igång. Enligt Backman har de största kryssningsfärjorna i Norden ett 40-tal ombordanställda inom avdelningarna däck och maskin medan man på marinsidan i Royal Caribbeans kryssningsfartyg har i genomsnitt mellan 120 och 130 anställda. För att få en rättvis jämförelse inkluderar Backman då även de reparatörer som svarar för hotellsidan och egentligen inte lyder under Marine Operations. Skillnaden, anser han, beror till stor del på att nordiska färjor bemannas av skandinaver som på alla nivåer är välutbildade och till stor del är självgående. Kryssningsfartygen har filippinskt manskap, som har en betydligt lägre utbildning och alltid jobbar i par och måste ha en arbetsledare. Mellanledning ombord Vi tittar nu på om det på vissa positioner skulle löna sig att gå lite tillbaka i tiden och se om man kunde få en europeisk och nordamerikansk mellanledning ombord på fartygen. På en kryssningsbåt är man nog idag rätt bortskämd med hur mycket folk man har till sitt förfogande när något måste göras, anser Backman. Backman säger att antalet skandinaviska ombordanställda åter håller på att stabiliseras efter ett kraftigt bortfall Då upphörde vi med att operera fartyg under norsk flagg och på en gång slutade totalt 600 skandinaviska befäl. Främst var det norrmän men det fanns också en hel del från Sverige och Finland. I princip blev bara befälhavare och maskinchefer kvar medan östeuropéer tog över de övriga befattningarna. Backman uppger att lönerna har gått upp drastiskt under de senaste åren och att skandinaverna nu börjar återvända. Vi anställer faktiskt gärna skandinaver. Vi vet vad skolorna går för och att de håller en hög och jämn standard. Under de senaste åren har vi jobbat mycket med att förbättra löner och förmåner för de anställda. För tio år sedan tog det flera år att avancera från first officer. Numera blir man senior officer inom tre till sex år och det motiverar till en lägre personalomsättning. Vi anställer faktiskt gärna skandinaver. Vi vet vad skolorna går för och att de håller en hög och jämn standard. Pilotprojekt Backman berättar att man inom Marine Operations börjat diskutera om man verkligen gjorde rätt på och 1980-talen, då man i princip ersatte en skandinavisk eller nordeuropeisk sjöman med två eller tre filippinare. Trots lägre löner innebär detta att många andra kostnader har ökat trefaldigt, gällande allt från resor till sociala kostnader och proviant. Däremot kan upp till fyra filippinska sjömän dela på en hytt, medan skandinaver idag definitivt kräver egen hytt. Pooldäcket på Independence of the Seas. På manskapssidan går det inte att anställa skandinaver, konkurrensen är alldeles för stor, anser Backman. Däremot håller man på att kartlägga arbetsmarknaden för att se om det finns ett utbud av skandinaviska arbetsledare, exempelvis båtsmän. Vi är osäkra på om det finns sådana, men om det existerar ett utbud är vi definitivt intresserade. I så fall kommer vi att uppgradera löner och anställningsvillkor så att de blir attraktiva. Han menar att rederiet planerar att sätta i gång ett pilotprojekt där ett tiotal personer anställs på prov och därefter göra en ömsesidig utvärdering. Jobb finns Backman säger att det faktiskt är lättare än många tycks tro att få arbete på Royal Caribbeans fartyg. Om en yrkeskunnig skandinavisk båtsman idag skulle ringa upp oss och fråga efter arbete skulle jag sannolikt anställa honom direkt på prov. Däremot är Backman mån om att understryka att det inte enbart räcker med att ringa och fråga hur stor lönen är det gäller att vara villig att diskutera både lön och arbetsavtal. Detta är något helt nytt för oss och idag vet vi helt enkelt inte hur paketet kommer att se ut. Vi kommer att ingå personliga kontrakt som högst antagligen kommer att innehålla ett 10:10 avlösningssystem och egen hytt. Inom Royal Caribbean diskuteras även införandet av ett parallellt europeiskt avlösningssystem som skulle vara anpassat speciellt för arbetstagare från EU. Foto: Pär-Henrik Sjöström Och det är inte enbart bland de ombordanställda som Backman gärna skulle se fler skandinaver. Marine Operations söker också praktikanter för sin landorganisation från de nordiska länderna med exempelvis en shippinginriktad ekonomisk utbildning. Pär-Henrik Sjöström Svensk Sjöfartstidning 22 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

13 BOOKIT A RESERVATIONS SYSTEM WITH 20 YEARS OF EXPERIENCE Sjömansskolan i Stockholm Foto: Ann-Sofi Sund BOO ONLY Y ONE PORT RESERVAT Skolfartyget m/s Polfors ligger förtöjt vid Söder Mälarstrand. På mellandäck ligger klassrum med extra sovplatser och únder däck finns verkstadsutrymme. I maskinrummet huserar originalmotorn, en B&W Alfa Diesel 500 hk. Hogia Ferry Systems AB Vallonvägen 1 B, FIN Korsholm, Finland Tel Fax bookit.hogia.fi Centralt på Långholmen vid Mälarvarvet ligger Sjömanskolan i Stockholm. Skolan håller till i varvets gamla kontorslokaler där undervisningen i teoretiska ämnen hålls. Skolfartyget m/s Polfors ligger förtöjd vid Söder Mälarstrand, cirka fem minuters gångväg från skolbyggnaden. Det vore konstigt att ha en sjömansskola utan fartyg, säger rektor Johan Östergren. När Åsö gymnasium som tidigare utbildade matroser och motormän hotades av nedläggning beslöt tre av skolans lärare att fortsätta verksamheten. År 2000 grundades Sjömansskolan i Stockholm av en sjökapten och två sjöingenjörer. En av dessa var Johan Östergren. Målsättningen var att skapa en utbildning som integrerade sjöfarten från första året, berättar han. Totalt gör man femtio dagars så kallad fartygsförlagd undervisning ombord på Polfors under hela utbildningen. Extra poäng på städning Årskurs 1 inleder med säkerhetskurser direkt på hösten. De första veckorna är det torrträning med flytvästövningar, sjösättning av livbåt och säkerhetsrutiner. Sedan lägger man ut en bit och ankrar. Det är viktigt att få känsla för båten, säger Johan Östergren. Många elever står ut de andra dagarna för att man får vara på Polfors fredagar. Det ligger en drivkraft i det. Årskurs 1 gör en två veckor lång miljöpraktik för att eleverna ska få kontakt med arbetslivet. Med femtio elever använder skolan i princip alla båtar i närtrafik, allt från Waxholmsbolagets båtar till grusbåtar och bunkerbåtar. Den längre sjöpraktiken genomförs i årskurs 3 ombord på något av handelsflottans fartyg. Den som har minst frånvaro får välja praktikplats först. På förslag av en av Stockholms stads inspektörer har man även kopplat ihop städning ombord på Polfors med val av båt, eftersom det var svårt att få eleverna att utföra sin städtjänst. Eleverna förtjänar poäng genom att städa och kan också anmäla sig Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

14 till extra städtjänstgöring. Skolan har haft problem med att hitta anläggningar för övningar och hyr in sig där de kan. Tidigare har man hållig bassängövningarna i Waxholm, men nu har den privata entreprenören som tog över efter marinen lagt ner sin verksamhet. Det är trevligare att driva sjöfart på Åland än i Stockholm. Det finns en annan förståelse där än i Stockholm. På Åland är sjöfarten en livsnerv, säger Johan Östergren. Han berättar att skolan brukar besöka Sjösäkerhetscentralen på Åland varje år. Det är suveränt med vågbassängen. De flesta har provat saker i en vanlig bassäng innan och man ser på deras ansiktsuttryck att det här är en helt annan grej. Istermin Läsåret är indelat i tre terminer: höst-, is- och vårtermin. Från början av december ligger Polfors vid kaj, eftersom fartyget inte har tillräcklig motorstyrka för att bryta eventuell is. Under isperioden fungerar fartyget som labblokal för svetskurser och verkstadsteknik. Vi gör ett besök ombord på Polfors och går igenom det gamla lastrummet som fungerar som teorisal och har kojplats för sexton personer. Nere i verksta- Målsättningen var att skapa en utbildning som integrerade sjöfarten från första året den under däck är det trångt och högst tolv elever får plats åt gången på svetskurserna. På verkstadskurserna fokuserar man på underhåll av fartyget, medan man i många skolor jobbar med olika moduler. Här plockar vi isär och gör saker för att det behövs till båten. Det blir ett annat allvar i det då. Det är viktigt att lära sig att det man gjort ska fungera och att man är noggrann. Samtidigt händer det mer konstiga saker här än om man jobbar med yrkesmän. Det är svårt hitta en borr under sex millimeter, dom får man gömma för de går av hela tiden. Men det är små incidenter som sker och det är ett sätt att lära. Numera är kärnämnena lika oberoende om man läser på ett praktiskt eller teoretiskt utbildningsprogram, och för många är det tufft att klara de teoretiska ämnena. Kanske är det så att sjöfartsbranschen har mer glädje av det man har i händerna än att man har MVG (högsta betyg) i alla ämnen, funderar Johan Östergren. En god arbetsmarknad I höst har skolan tagit emot femtio nya elever som fördelats på två klasser, av dessa är åtta flickor. Total var det cirka åttio sökanden och av de som inte kommit in är det nitton som har haft skolan som förstahandsval. Det är en god arbetsmarknad för de utexaminerade eleverna. Sedan mitten av 1990-talet har det varit stor efterfrågan på skolans matroser och nu är det motormännen som efterfrågas. Alla som får ut sin behörighet får jobb. Det är redarna som hör av sig och söker folk och eleverna behöver inte vara så aktiva. Efter miljöpraktiken i årskurs 1 i våras var det många som fick sommarjobb trots att de inte har någon behörighet. Rederitjänstemannens skrivbordslåda är rätt tom numera när han drar ut den, konstaterar Johan Östergren. Förr hade de gott om ansökningar, men det är en helt annan marknad idag. Ann-Sofi Sund Sjöbefälsutbildningen i Åbo Vi finansierar fartyg Stiftelsen Hilda och Gustaf Eriksons samt Gustaf Adolf Eriksons understödsfond Stiftelsen Hilda och Gustaf Eriksons samt Gustaf Adolf Eriksons understödsfond Stiftelsen Hilda och Gustaf Eriksons samt Gustaf Adolf Eriksons understödsfond har som ändamål att ge understöd åt sjömäns efterlevande, att stöda skolning inom sjöfarten och att ge bidrag för sjöhistorisk forskning. Understöd för sjöfartsutbildning Stiftelsen stöder utbildning inom sjöfarten bland annat genom: Stipendier till lärare som önskar förkovra sig genom fortbildning Stipendier till studerande för t.ex. administration och resekostnader i samband med examensarbeten Bidrag för produktion och utveckling av undervisningsmaterial Bidrag till projekt för utveckling av sjöfartsutbildning Bidrag för deltagande i frivilliga kompetenshöjande kurser Aboa Mare, Novia och Axxell det är nya namn som möter eleverna på sjöfartsutbildningarna i Åbo i höst. Sedan 1 augusti ansvarar Yrkeshögskolan Novia för sjöbefälsutbildningen. Skolan har fortfarande sin verksamhet på Malmgatan 5, där man utbildat sjökaptener sedan Sjöfartsutbildningen är nu uppdelad på två skolor: Yrkeshögskolan Novia, som utbildar sjökaptener och sjöingenjörer och Axxell, som utbildar vaktstyrmän och vaktmaskinmästare. Sydväst Sjöfart har gått till historien och det nya marknadsförningsnamnet är Aboa Mare. Mellan Novia och Axxell har upprättats ett samarbetsavtal som indikerar att man har gemensamma lärare och utrymmen samt ett gemensamt kvalitetssystem. Per-Olof Karlsson, platschef för Aboa Mare, ser positivt på reformen och anser att utbildningen nu får bättre resurser. I praktiken ska det inte synas utåt att vi har två skolor och kvaliteten på utbildningen ska vara den samma. Yrkeshögskolan Novia är med sina omkring 3,500 studerande Finlands största yrkeshögskola på svenskspråkigt håll. Sjöbefälsutbildningen har totalt 40 studieplatser, 35 på sjökaptens- och 5 på sjöingenjörslinjen. Antalet sjöingenjörsplatser hoppas jag att vi kan öka och naturligtvis försöker vi även få ungdomsplatser både till yrkeshögskolans och andra stadiets utbildningar på maskintekniska sidan. Bristen är akut och den snabbaste vägen att producera fler maskinbefäl är via vuxenutbildningen, men på långsikt behövs ungdomsplater för att avhjälpa bristen, säger Per-Olof Karlsson. Tio ålänningar sökte till sjöfartsutbildningarna i Åbo i våras och för närvarande har Aboa Mare omkring 25 åländska studeranden. Ann-Sofi Sund När det gäller fartygsfinansiering vänder du dig till Ålandsbanken, en liten flexibel bank med stor erfarenhet. Vi har varit på sjön sedan tfn Stiftelsen bekostar sjömansutbildning ombord på fullriggaren Georg Stage. Din fritt formulerade ansökan skall innehålla uppgifter om dig själv, studier för vilket bidrag sökes, din målsättning med utbildningen/studierna ifråga samt budget. Din ansökan skall vara nedanstående adress tillhanda senast den MÄRK KUVERTET SJÖFARTSUTBILDNING Mariehamns Rederi Aktiebolag PB 49, MARIEHAMN För närmare upplysning kontakta Gun Erikson-Hjerling, tel , 26 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

15 World Maritime Foto: World Maritime University University global sjöfartsutbildning skapar nätverk World Maritime University (WMU) i Malmö har idag ett par hundra studerande från ett fyrtiotal olika länder. Universitet firade sitt 25 årsjubileum i juni i år men ännu har ingen från Åland eller Finland studerat där. Bland professorerna hittar vi däremot Patrick Donner med lång anknytning till den åländska sjöfartsnäringen och rättsväsendet. Vid sidan av sin professorstjänst på WMU undervisar han också blivande sjökaptener i rättslära på Högskolan på Åland Patrick Donner berättar att han har försökt väcka intresse för WMU på Åland. Han tycker att landskapet och rederinäringen kunde göra gemensam sak och uppmuntra ålänningar till att söka sig till utbildningen. Det skulle ge personer som redan varit verksamma några år i branschen en möjlighet att höja sin utbildningsnivå till mastersnivå och vidga sina vyer. Han refererar till förra numret av Ålands Sjöfart & Handel (Nr 3/2008), i vilket Agneta Karlsson, styrelsemedlem av Förbundet för främjande av Ålands sjöfart, uttalade sig om bristen på nysatsningar på Åland. Patrick Donner tror inte att innovationer kommer helt och hållet inifrån. Det finns ju affärsmöjligheter hur mycket som helst ute i världen. Det är först när man är där ute som man ser vad det finns för möjligheter. Därför måste ålänningarna ut och umgås med resten av världen. Det våra studerande får vid sidan av de formella ämnena är en internationell exponering, att konkret jobba och leva med folk från många olika länder. Det är först när man är där ute som man ser vad det finns för möjligheter. Därför måste ålänningarna ut och umgås med resten av världen WMU skapar bra kontakter Patrick Donner ger några exempel på några incidenter på Cap Verde och i Mauretanien som involverade ett nordiskt rederi och P&I klubb och där man nått en mycket snabbare lösning tack vare kontakter som skapats på WMU. Var helst i världen något händer, om man kan ringa upp någon eller annars ta kontakt och presentera sig som WMU studerande, då har man en bra inledningsfras. Den andra personen vet vad du står för vad gäller kunskapsnivå. Då upprättar man från början ett visst förtroende för varandra. Det är det här nätverket som världens shipping behöver och alltid har byggt på. Vi har det i Europa och Norden, alla känner alla eller man känner någon. Och det är det som tredje världens länder har saknat till stor del. Men det är ju där som shipping utvecklas nu, det är där handeln sker. Vi behöver ha ett globalt nätverk. WMU grundades i tiderna för att utbilda högre tjänstemän för att aktivt arbeta för att implementera IMO:s standarder i sina respektive hemland. Ursprungligen ville man nå sjöfartspersonal från utvecklingsländerna för att de skulle få en utbildning som inte hemlandet kunde erbjuda. WMU är unikt i världen Patrick Donner påpekar att WMU är unikt i världen, det finns inget motsvarande universitet. Inom sjöfartsadministration på den offentliga sektorn finns enligt honom ingen utbildning som påminner om den WMU kan erbjuda. På den privata sidan finns utbildningar inom till exempel shipping management, transport och logistik, men man kan ändå inte erbjuda den internationella bredden som WMU har på sina studerande. Studieavgiften för masterutbildningen är 8,000 USD per år. Därtill får man räkna med cirka 10,000 USD för boende och övriga levnadskostnader. Studeranden som inte får finansiering från hemlandet kan söka stipendium Svenska Sjöfartsverket och Redareföreningen har skapat en fond för att finansiera studier vid WMU. Patrick Donner har tipsat sina studerande på Åland om stipendiet och har även uppmanat dem pusha på lokalt på Åland för finansiering. Så pass svenska har ju ålänningar ansett sig vara att man kan söka. Svensk rederinäring har alltid haft ett visst intresse av åländskt befäl. Utbildningen är kvalificerad WMU erbjuder endast så kallad post- Marie Alm från Sjöfartsverket utexaminerades från World Maritime University i oktober graduala studier (påbyggnadsutbildning) och det krävs således att man avlagt en högskoleexamen eller innehar det högsta certifikatet för befälhavare eller maskinchef för att bli antagen. Därtill krävs kvalificerad arbetserfarenhet. Mastersprogrammet är sjutton månader långt och innehåller ett förberedande läsår. Man kan även söka till ett kortare program på nio månader, till vilket mer kvalificerade sökande kan antas. Då går man bara tredje och fjärde terminen och kommer direkt in på specialstudierna för masterexamen. Man satsar mer på inlämningsuppgifter än tentamina och sista terminen skriver man en uppsats på sidor. För de som läser det kortare programmet är studietakten hård direkt från början. Hög studietakt och motivation Marie Alm, som jobbar på Sjöfartsverkets internationella enhet, har läst det nio månader långa mastersprogrammet med inriktning sjösäkerhet och sjöfartsadministration. Hon berömmer standarden på utbildningen och nämner bland annat fältstudierna som gör att man får en bättre inblick i branschen. Hade man lärt sig hur man inspekterar att båtarna ska vara så säkert lastade som möjligt, då åkte man och tittade på det dagen efter. Vi var i Danmark ett par dagar och tittade på livräddningsutrustning som tillverkades där. Sedan åkte vi på en längre resa till Korea och tittade på hur skeppsbyggeriet går till. Det ger ju väldigt större perspektiv. Marie tycker att utbildningen har gett henne mycket och hon säger att hon har fått en annan förståelse för hur allting fungerar och har lättare för att göra mer analytiska uppgifter. På WMU fanns alla förutsättningar för att läsa och ett fantastiskt bibliotek med bra personal. Det har varit väldigt bra förutsättningar för att studera. Men det är hög studietakt, det är många sena kvällar och helger som tas i anspråk. De flesta är ju där för att plugga. När man kommer från ett annat land och fått stipendium för att studera i två år ägnar du mycket tid åt studierna. Det gör att ambitionsnivån blir väldigt hög och det smittar av sig på alla som kommer. På Maries kurs fanns sammanlagt 18 deltagare från länder som Kina, Korea, Malaysia, Indonesien, Belize, Ghana och Uganda. Sjöfarten är ju väldigt internationell och att kunna utbilda sig i det mest internationella forumet som finns är givetvis en väldig skjuts. Jag tror inte att det är många andra ställen som kan erbjuda det nätverk som man får, det tror jag är det mest unika. Ann-Sofi Sund World Maritime University WMU grundades 1983 av Internationella Sjöfartsorganisationen IMO som lyder under FN. Skolan tar in ca 100 studerande till mastersprogrammet varje år. WMU erbjuder endast postgraduala studier: Doctor of Philosophy (PhD) Master of Science (MSc) Postgraduate Diploma (PGD) Postgraduate Certificate (PGC) Mastersprogrammet som leder till en Master of Science in Maritime Affairs har följande specialinriktningar: Maritime Safety & Environmental Administration Maritime Law & Policy Marine Environmental & Ocean Management Port Management Shipping Management Maritime Education & Training Vid utgången av år 2007 hade totalt 2463 personer från 153 länder utexaminerats. Av dessa var 41 % från Asien, 28 % Afrika, 13 % Latinamerika och Karibien, 12 % Mellanöstern och Nordafrika, 6 % Europa och Nordamerika. Mer information hittar du på 28 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

16 Smörgåsbord på Ålands hav Av Eva Littorin Foto: Nicholas Littorin Müller Vad vore en resa över Ålands hav utan ett smörgåsbord? Smörgåsborden har blivit lite av ett signum för båttrafiken mellan Sverige och Åland. Men vilket rederi bör man välja för att få ut det allra, allra bästa? Vi åkte Sverige Åland med de fyra rederier som trafikerar sträckan, för att provsmaka, betrakta och bedöma. Så här upplevde vi det, under några intensiva dagar i månadskiftet juli augusti. Klassikerna finner vi förstås på borden hos samtliga. Men variationen och uppfinningsrikedomen är ändå stor. Uppläggning och skyltning varierar också, medan utbudet av rätter är stort på samtliga fartyg. Trivseln i matsalarna beror väldigt mycket på vilket bord man får. Självklart är fönsterborden de mest attraktiva. På servicen finns inget att klaga. Ändå är det uppenbart att varje fartyg har sin alldeles egen stämning bland personalen. Alla utom Eckerölinjen har fri dryck inkluderat i smörgåsbordspriset. Alternativen är öl, vitt vin, rött vin och läsk. Sittningarna är ofta fullsatta så den som vill vara säker på att få smaka smörgåsbordet bör alltid boka det samtidigt som biljetten. Viking Line, Rosella Kapellskär Mariehamn Priser inklusive fri dryck: Vuxen: 175 kr pp Barn 6-17 år: 92 kr pp På Viking Lines gamla fartyg Rosella, råder en glad och lättsam stämning bland personalen som samtliga är hjälpsamma, trevliga och tillmötesgående. De smakfullt upplagda rätterna doftar gott och skyltar med vad som serveras finns vid varje fat och skål. Där nämns även de olika kategorier, detta varierade och innovativa smörgåsbord innehåller. Här finns Light & Green, Modern Classic och Hot & Exotic. Även symboler G, L och V för glutenfritt, laktosfritt och vegetariskt. Utöver de traditionella rätterna som håller god kvalitet,utmärker sig svartvinbärssillen, den sojamarinerade laxen med färska bönor, limemarinerad strömming och vaniljpanna med hallon. Matsalen är enkel men ändå trivsam. Silja-Tallink Galaxy Stockholm-Mariehamn Priser inklusive fri dryck: Vuxen: 248:50 kr pp Barn 6-11 år: 101 kr pp Barn år: 147 kr pp Stort, omfångsrikt och varierat. Fantastiska grönskalsmusslor med touch av curry, den varmrökta laxen smälter i munnen då den smakas med en len, krämig mousse på stenbitsrom. Den kalla buffén innehåller mycket gott. Varning dock för den inbakade musselpatén som denna dag var rent obehaglig i både smak och konsistens Varmrätterna är traditionella och många men känns mindre lockande än de kalla. Tyvärr finns det inte en enda skylt som talar om vad som serveras. Bland desserterna utmärker sig en tårta, som vid första anblicken ser ganska trist ut, men visar sig vara fylld med massor av ljuvlig citronkräm. Servicen - som i och för sig är korrekt - känns tyvärr opersonlig utan engagemang. Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

17 Birka Cruises, Paradise Stockholm-Mariehamn Priser inklusive fri dryck: Lunch: Vuxen: 150 kr pp Barn 6-15 år: 80 kr pp Middag: Vuxen: 295 kr pp Barn 6-15 år: 150 kr pp I den gigantiska matsalen med flera buffetbord möts vi av en engagerad och serviceinriktad personal. Vita linnedukar och vackert porslin lyfter nivån. Buffén är omfångsrik och innehåller alla de traditionella rätter som brukar finnas på ett smörgåsbord. Det är aptitligt upplagd och fylls hela tiden på. Skagenröran smakar väldigt bra, sillen är fin och salladen med minimozzarella har en ljuvlig pestodressing. Vi upplever de kalla rätterna som betydligt bättre än de varma men möts tyvärr inte av några direkt innovativa överraskningar från kockarna. Dessutom är det endast de kalla rätterna som har skyltar! Mumsig cheese-cake på dessertbordet kompletterades med en len, smakrik chokladglass från barnens egen buffé. Marängsvissen var så populär att vi knappt hann smaka av den innan den var slut. Eckerölinjen, M/S Eckerö Grisslehamn Eckerö Priser exklusive dryck: Vuxen: 185 kr pp Barn 7-15 år: halva priset På det minsta fartyget och den kortaste resan får vi som helhet en väldigt positiv upplevelse av smörgåsbordet. I stort sett hela restiden sitter vi vid vårt fönsterbord med linneduk och njuter Båtens gräddlax på krispigt tunnbröd, mixar vår egen Caesarsallad på fina, fräscha råvaror, smakar den perfekta sikromen, goda klassiker och de mumsiga pestobönor som vi hittar i det generösa utbudet av vegetariska varmrätter. Många rätter kommer från lokala leverantörer från Åland och vi blir riktigt förtjusta i den Åländska ölen Stallhagen. Skyltningen är utomordentlig och G, L och LF finns markerat på de glutenfria, laktosfria och laktosfattiga rätterna. Vi erbjuds en proffesionell service av mycket vänlig och omtänksam personal. Som avslutning kan vi trots att vi egentligen är oerhört mätta och belåtna, inte låta bli den helt makalösa chokladtårtan med en krispig, krämig fyllning som ger smaklökarna en upplevelse att minnas. Security that sets us apart You can rely on our first class financial security for protection against the risks that concern you and to compensate you promptly for your losses. Find out more visit our website on BETYG Rederi: Viking Line Silja Tallink Birka Cruises Eckerölinjen Färja: Rosella Galaxy Birka Paradise M/S Eckerö Utseende: Skyltning: Utbud: Smak: Service: Trivsel: Summa: Bäst i test! sjöfarthandel175x125.indd :03:57 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

18 The Leading Cruise Line In Asia-Pacific SM Sjöfartskaravan på raggningsuppdrag En isbrytare på resa längs med Sveriges långa kust mitt i sommarvärmen. Från Lysekil på västkusten till Luleå i norr går färden med full besättning, representanter från den svenska sjöfartsnäringen och ambassadörer för sjöfartsskolorna ombord. Sveriges Redareföreningen och Sjöfartsverket vill med Ymers hjälp göra sjöfarten mer känd för allmänheten. Många människor vistas vid kusten under semestern och det är rätt spektakulärt då att komma med en isbrytare så här mitt i sommaren Foto: Ann-Sofi Sund Star Cruises with part owned Norwegian Cruise Line is the third biggest Cruise Company in the world Operating a total fleet of 23 modern Cruise Vessels. Star Cruises vessels are based in Asia. Our vision is to set the benchmark for the worldwide Cruise Ship industry and be the Cruise Company of choice for passengers and staff. Our ships are operated in the safest and most efficient manner by a team of the most highly skilled professionals. They are proud of their work and are actively seeking new ways of doing things better. We aim for the goal of zero accidents in our fleet. We are looking for Officers, Engineers and Electric Engineers and we offer very attractive and competitive conditions with 8/8 weeks relievingsystem. For information about positions onboard contact Star Cruises AB, Stockholm or mail to Visit our web page Hamnarna har flyttat ut från städerna så folk ser inte sjöfarten längre, säger Per A. Sjöberger, ansvarig för näringspolitiska frågor på Sveriges Redareförening. Många människor vistas vid kusten under semestern och det är rätt spektakulärt då att komma med en isbrytare så här mitt i sommaren. Sjöfartskaravanen har anlänt till Stockholm och Ymer ligger förtöjd i Frihamnen när jag går ombord. Sammanlagt 18 hamnar har fått besök när turnén är avslutad och så långt har 8500 besökare räknats in. Många representanter för sjöfarten finns ombord: rederier, sjöfartsverket, kustbevakningen, arbetsförmedlingen, högskolor och gymnasier. Här finns verkligen kompetens som täcker in det mesta, allt ifrån sjöfartsfrågor och rekryteringspolitik till hur man slår en knop eller hur många hästar det är i maskinen. Blivande sjökapten Cajsa Henriksson från Chalmers tekniska högskola informerar om de olika utbildingsprogrammen. Ointresse för teknik Det är stor brist på motormän och fartygsingenjörer och på sjöingenjörsprogrammet har det vissa år varit färre sökande än vad det finns plats för. Sjöberger tror att det är en trend vi har i samhället att ungdomar idag inte är intresserade av teknik. Samtidigt har många utbildningar, såsom sjökaptensprogrammen, fler sökanden än vad det finns platser. Redareföreningen anser att man borde öka antalet utbildningsplatser med tanke på det ökade antalet pensioneringar och de minskande ungdomskullarna. Det är leverans av ett stort fartyg varannan vecka under 2008 och 2009, drygt 60 fartyg är beställda, berättar Per Sjöberger. Och det finns handelsflottor på andra håll som skriker efter folk. Det är tryggt att kunna säga till ungdomar att oavsett hur det blir med den svenska sjöfartspolitiken så kommer det att finnas jobb. Locka folk tillbaka till sjöss Det finns också många med sjöerfarenhet som gått i land och det gäller att få dom att överväga att gå till sjöss igen. Per Sjöberger menar att ett projekt som Sjöfartskaravanen kan bidra, då människor ser att det händer någonting inom sjöfarten. Det är många barnfamiljer som går ombord, men även ungdomar som för- ser sig med information om olika utbildningar. I utställningsrummet hittar jag den potentiella eleven, Robin Zotterman i diskussion med Sjöfartskolan i Kalmars representant. Robin är mest intresserad av att läsa till sjöingenjör och vet att det är stor efterfrågan på arbetsmarknaden efter just sjöingenjörer. Det verkar som om de skriker efter folk, säger han och förklarar att en vän som jobbar som matros har uppmuntrat honom till att söka sig till sjöss. Robin samlar ihop sin hög med informationsmaterial och säger att han ska läsa hela bunten när han kommer hem. På frågan om han tycker Sjöfartskaravanen är ett bra projekt svarar han: Absolut, om de behöver folk så gör de det rätta. Ann-Sofi Sund Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

19 It s about leadership Our purpose is to safeguard life, property, and the environment. DNV provides a number of services that address shipping s environmental impact so that you can go ahead with confidence. Blåsten avtog, och solen kom fram när det var dags att hissa segel och inleda uppläsningarna Classification Certification Statutory Services Maritime Consulting Det Norske Veritas Oy/Ab Keilasatama 5, Espoo Aurakatu 18, Turku Tel Foto: Erica Norman Linda Holmström avslutade de litterära uppläsningarna med dans på Albanus däck i solnedgången. TOMORROW THEY LL BE DRESSED FOR THE SAHARA. WÄRTSILÄ is a registered trademark. Kulturen på stabil grund If you need lifecycle care on land, at sea or even in it call us. This is the kind of practical thinking that will give you a better return on your investment, whether you need a ship power, service or power plant solution. Learn more of what 15,000 of us can do for you all across the globe at wartsila.com. Vid två tillfällen i somras fick den åländska publiken tillfälle att kombinera sjöfart med kultur. Om det är någon som påstår att dessa två element inte går ihop, så har författarna Katarina Gäddnäs och Leo Löthman, tillsammans med kulturproducenten Gunnel Ekelund nu bevisat motsatsen. De har också visat att kulturutövare kan vara kreativa entreprenörer. Ombord på Albanus, som långsamt seglade i Mariehamns skärgård, fick vi lyssna till åländska författare, som läste ur sina böcker, njuta klarinettmusik av Kjell Frisk och modern, suggestiv dans av Linda Holmström i solnedgången. En mycket lyckosam kombination, visade det sig. Katarina Gäddnäs ser detta som ett nytt inslag i det åländska evenemangsutbudet och tror att kulturseglatserna även skulle kunna locka turister. Kanske som komplement till en konferens eller avkoppling efter golfrundan, eller som en helt egen programpunkt. Publiken njöt Det är alltid en speciell upplevelse att få lyssna till författaruppläsningar av böcker, och detta tillfälle var inget undantag. Mottagandet hos de drygt 40 personer som deltog på augusti-kryssningen var mycket positiv, nästan andäktig. Blåsten avtog, och solen kom fram när det var dags att hissa segel och inleda uppläsningarna. Som litterär skeppare agerade Katarina Gäddnäs, och hon läste ur sin senaste bok Vit bok. Leo Löthman valde Vägen till ett fotbad från 2003, medan Isela Valde, läste ur sin nyutkomna bok, Behandlingen, som baserar sig på hennes dagboksanteckningar från en sjukdomsbehandling. Gripande och ändå hoppfullt. Balladen om Bel Ols, som publicerades 2007 var Kent Danielssons bidrag i uppläsningen och avslutningsvis läste författarna gemensamt ur barnboken, Valdemar Präst. Albanus själv bidrog till dramatiken genom att gå på grund i den tilltagande skymningen. Om det var inrepeterat eller inte, får vara osagt, men vi lyckades säkert ta oss loss och in i hamn flera minnen rikare. Erica Norman 36 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

20 Foto: Erica Norman Dan Karlström och Marika Schönberg sjunger. High-lights för Foto: Östersjöfonden Östersjön Vy över Andersudde. Björn Blomqvist sjunger. Foto: Erica Norman Beröm har haglat över de musikaliska förmågor som uppträdde på Andersudde i mitten av augusti. Med all rätta. Östersjöfonden har verkligen lyckats i detta arrangemang som kombinerar musikalisk uppfostran och bidrag till Östersjön. Men inget av detta skulle vara möjligt, om inte finansmannen Anders Wiklöf så generöst skulle dela med sig av sin skapelse på Andersudde. Likt tidigare greve Åkerhielm på Källskär, ser han möjligheter där ingen annan har gjort, och låter sig inte avskräckas av den vanliga kommentaren, Nej, det där går inte. Visionärer behövs alltid! Och nu återstår frågan om detta skall bli ett återkommande evenemang, eller om man istället kan utveckla detta ytterligare? Kanske ålänningarna har fått så pass stor grundkunskap om klassisk musik att publiken är redo för en helaftonsföreställning? Edgar Öberg som är verksamhetsledare på Östersjöfonden, bekräftar att det finns tankar i den riktningen, men att man ännu inte hunnit sammanfatta årets konserter. Vi har egentligen inga konkreta funderingar för framtiden just nu, utan styrelsen skall träffas och summera detta år först, säger Edgar Öberg och fortsätter, men vi har kanske dragit vårt strå till stacken och någon annan ska ta över Framtiden för konserter på Andersudde är således öppen, men Östersjöfon- den firar 20-årsjubileum år 2009, så det kommer säkert att uppmärksammas på flera sätt. På Andersudde eller någon annanstans. En helkväll med Trollflöjten på Andersudde, skulle förstås inte vara fel. Eller varför inte spela in en klassisk cd-skiva med åländska sångare som säljs till förmån för Östersjöfonden? Möjligheterna är många. Vi får vänta och se vad det blir. Erica Norman BRANDBEVAKNING Garanterad säkerhet, yrkeskunnig erfaren personal, brandcontainer med full släcknings- och rökdykarutrustning, löstagbar från lastbilen RENGÖRING Fartyg, cisterner, industrihallar m.m. med högtryckstvättning och ADR-sugbil BRANDSANERING Restvärdesräddning, rengöring, luktsanering, återuppbyggnad Alandia Easy Wash Ab Stig-Erik Herrgård, tel , Fax , Rederi AB Lillgaard Tel Fax E-post: Upplev den tekniska utvecklingen FURUNO Voyager skall upplevas! Huvudbeståndsdelarna i FURUNO Voyager är den nya radarserien FAR-28x7 och ECDIS serien FEA-28x7. Därtill kommer en genomtänkt Kontakta oss för mer information. FURUNO FINLAND OY PL 74 Niittyrinne Espoo konsoldesign som inte bara ser bra ut, utan också ger en platsbesparande och optimal lösning. Det hela är integrerat i ett 100 Base TX Ethernet nätverk med tillräcklig kraft att interswitcha Phone: Fax: upp till fyra radar eller mixa två radarantenner i en och samma bild. Därutöver - en ytterst driftsäker lösning. Naturligtvis uppfyller Voyager alla relevanta godkännanden för SOLAS fartyg. Snabb! Anlita Posten Åland för transporter till och från fastlandet, Europa och världen. Intresserad? Ring oss idag! TEL växel 6360 FAX E-POST INTERNET FAR-28x7 Ny radar, ECDIS och INS från Furuno Creating Blue Solutions FEA-28x7 Radarserien FAR-28x7 och ECDIS serien FEA-28x7 kan naturligtvis levereras som fristående radar- och ECDIS system. Båda systemen kan dessutom levereras i bordsutförande eller som black box lösningar med separat handhavandepanel, skärm och processorenhet - eller välj en fristående konsol i Voyager designen (se ovan). 38 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/2008 Åla n d s Sj ö f a r t & Ha n d e l 4/

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik. Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik sjöfart Vård 2.

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012 Högskolan på Åland, utexaminerade - uppföljning hösten 2012 Examen Antal intervjuade Genomströmningsprocent Sysselsättningskvot Egen företagare Relevant arbete Ledande ställning Arbetslöshetsgrad Ålandskvot

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid Jobba till sjöss nära hemma Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid 2 Intressanta utvecklingsmöjligheter för duktigt sjöfolk

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Elektroteknik. ET06:s Studiebesök till ABB i Helsingfors. Bakgrund. Inledning

Elektroteknik. ET06:s Studiebesök till ABB i Helsingfors. Bakgrund. Inledning Elektroteknik. ET06:s Studiebesök till ABB i Helsingfors Bakgrund På våren 2009 hade vi en kurs i fartygsteknik och en del av kursen skulle bestå av ett varvsbesök. Grundtanken var att kombinera denna

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 214 Sjöfart Prognos för arbetsmarknaden 214 215 Text Carina Jonsson, Arbetsförmedlingen Sjöfart Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Översikt 3 Svenska fartyg 5 Branschorganisationer

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Det handlar inte om rör.

Det handlar inte om rör. Det handlar inte om rör. Det handlar om rätt rör. Rör på rätt sätt. Rör på nya sätt. Rör som förändrar. Rör som berör. Som ger frihet, trygghet och förtroende. Det handlar helt enkelt om Smarta Rör. 2

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.02.2001 SG(2001) D/ 286567 Fru Minister, 1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. 2. Förfarande I en skrivelse registrerad

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart Prognos hösten 21 Arbetsmarknadsutsikter Sjöfart 211 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Fynda lyxkryssning i vinter

Fynda lyxkryssning i vinter Kryssningsrederierna sjösätter nya lyxkryssare på löpande band. För att fylla fartygen med passagerare finns det gott om erbjudanden som innebär att du kan lyxkryssa till lågpris. Privata Affärer hjälper

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

UTBILDNING 1. Utbildning

UTBILDNING 1. Utbildning UTBILDNING 1 Utbildning 2 UTBILDNING UTBILDNING 3 Behörigheter Den 25 juni 2010 klubbade IMO igenom en reviderad upplaga av STCW (Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978,

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST

Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST Skapande i en kreativ miljö HANTVERKSSPROGRAMMET FLORIST FASHION DESIGN FRISÖR HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST FLORIST Är du estetiskt lagd och vill arbeta praktiskt med skapande och kreativitet? Då är August Kobbs

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen!

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen! KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR 14 - i solen! 9A från Länna skola utanför Norrtälje En vecka i maj hade vi på Hostal San Miguel i Nerja besök av klass 9A från Länna skola utanför Norrtälje. De hade jobbat

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Uttern är sjösatt! Nästa steg är att kontrollera familjens flytvästar. För Kennet och familjen är det viktigt att färdas tryggt och säkert på havet.

Uttern är sjösatt! Nästa steg är att kontrollera familjens flytvästar. För Kennet och familjen är det viktigt att färdas tryggt och säkert på havet. Uttern är sjösatt! Nästa steg är att kontrollera familjens flytvästar. För Kennet och familjen är det viktigt att färdas tryggt och säkert på havet. 40 TROSSEN 3 2012 jag och min båt kennet andersson allt

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster.

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. LOGISTIK 80 KY-POÄNG Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. Logistik handlar betydligt mer om ekonomi och handel än om lastbilar Kvalificerade yrkesutbildningar startas bara

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Katastrofgolfen slog nytt rekord med ett resultat på 3 761,70 euro. År 2014 var Katastrofgolfens resultat 2482,75 euro

Katastrofgolfen slog nytt rekord med ett resultat på 3 761,70 euro. År 2014 var Katastrofgolfens resultat 2482,75 euro INFORMATIONSBREV Nr 9 / 2015 Utgiven 8.10.2015 Ålands Distrikt Stort tack för din insats under Hungerdagen Hungerdagen år 2015 har gjort ett mycket bra resultat. Vi har ännu inte det slutgiltiga resultatet

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa

Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa 1 (5) Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Sjöpersonalsektionen 601 73 Norrköping Upplysningar se sidan 4-5 Uppgifter om fartyget Fartygets namn Signalbokstäver Hemort IMO-nummer Fartygstyp Antal passagerare

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011 Utarbetad av: PR-gruppen Förankrad i: Godkänd i: Innehåll Övergripande mål Konkreta åtgärder Speciella marknadsföringsåtgärder under året Tidsmässig planering Kostnadsberäkning

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Jämställdhet till sjöss

Jämställdhet till sjöss Nr 6/ 2008 12 DECEMBER 08 19 FEBRUARI 09 Jämställdhet till sjöss vision eller verklighet? Åländska övervakar bygget av fartyg Att våga välja en kvinna som chef WISTA utbildar kvinnor till styrelser 16

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer