Skinande rent. no Zzzzzz en dag på sömnskolan sidan 3 Nya landstingsmodet sidorna 8 9 En trollkarl vid orgeln sidan 16

Transkript

1 no Zzzzzz en dag på sömnskolan sidan 3 Nya landstingsmodet sidorna 8 9 En trollkarl vid orgeln sidan 16 Sedan nyår sköter ISS städningen på Sunderby sjukhus. Landstingstidningen har följt med Karin Aronsson (bilden) som städar på operation och Margareta Vikström och Eila Kylätie som storstädar varje dag på sjukhuset. tema städning sidorna 5 7 Skinande rent Foto: anders alm

2 VAR TREDJE SVENSK har sömnstörningar som kan orsaka stress, nedstämdhet och sjukdomar. Hjärnan behöver sömn för att fungera. Den kan jämföras med en bil som inte rullar en meter om vi inte tankar den, eller mobiltelefoner som lägger av om vi inte laddar batterierna. Jag själv är lyckligt lottad som kan lägga huvudet på kudden och somna när jag är trött. Men om jag sover oroligt kan jag vakna mitt i natten eller tidigt på morgonen och få svårt att somna om. Det är mina demoner, mina negativa tankar, som håller mig vaken. Efter en mängd nyupptäckta problem som tornar upp sig som skyskrapor i Dubai har jag börjat fly demonerna. Skådespelaren Mae West lär ha sagt Av två onda ting väljer jag det jag inte provat tidigare. Jag valde det jag inte provat tidigare. Jag steg upp, tog på mig morgonrocken och gick in i köket innan demonerna hunnit styra mina tankar mot djupa avgrundsvatten. Jag kokade mitt morgonte, lyssnade på Rod Stewarts cd Stardust som har en lugnande effekt på mig och märkte snart att den oro som hållit mig vaken gett sig av. Den tidning du nu läser är en av 50- talet tidningar som jag varit ansvarig utgivare för under åren. Inför varje tidningsproduktion har demonerna viskat Den här gången kommer det inte ut någon tidning. Du kommer varken att hitta bra uppslag till tema, reportage eller till din krönika. Släpp in paniken i ditt bröst! Bryt ihop! Jag vet att tidningen kommer ut i tid. Ingresserna, inledningen till artiklarna, får jag ta itu med senare under dagen och inte på natten. Jo visst får jag idéer om vad tidningen ska ha för tema om jag bara ger mig till tåls. Alla dessa positiva tankar ser demonerna till att gallra bort om jag ligger kvar i mörkret och funderar. De har mina tankar under fullständig kontroll om jag inte stiger upp och tittar på världen i ett annat ljus tills väckarklockan ringer. Naturligtvis är inte alla sömnproblem lätta att hantera. Men om någon känner igen sig i min beskrivning av hur jag tampas med mina demoner vill jag ge dessa tips: Ligg inte kvar i sängen. Gå in i ett rum där du kan lyssna ostört till musik du gillar. Skriv upp i din anteckningsbok de måsten du har framför dig och se till att de betas av under veckan. Det är inte arbetet du utför som triggar igång oron utan de jobb som ännu inte är utförda. En av min dotters vänner som inte kunde sova läste Karen Kingstons bok Rensa i röran med Feng Shui. Hon blev så inspirerad att hon i stället för att vänta på John Blund rensade i röran och bar ut åtta banankartonger med skrot under natten. Landstinget tar sömnproblemen på största allvar och har startat en sömngrupp där man kan få hjälp genom kognitiv beteendeterapi, KBT. Sömngrupper finns sedan tidigare på universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg, Linköping och på flera andra orter i Sverige. barbro lindbergh, redaktör nr Redaktör och ansvarig utgivare: Barbro Lindbergh Grafisk form: Tor-Arne Moe, Plan Sju AB Besöksadress: Norrbottens läns landstings kansli, Robertsviksgatan 7, Luleå Postadress: Landstingstidningen NLL Luleå E-post: barbro.lindbergh@nll.se Upplaga: ex. Teknisk produktion: Tryck i Norrbotten AB, Luleå Distribution: NSD Detta nummer är presslagt 29 maj 2008 Årgång 37 Alla prenumeranter gör anmälan om ändrad adress till: NSD Abonnemang Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer av Landstingstidningen utkommer 4 okt 08 Ibland kan steget från en yrkeskarriär till en Lex Mariaanmälan och ett misslyckande vara kort. Att ensam ställas till svars för en olycka som drabbat en patient i vården är tungt. Medarbetarstödet är tänkt att lindra den förtvivlan och utsatthet som följer i spåret av de olyckor som aldrig får hända, men som händer ändå. Medarbetarstöd Nu finns en ny landstingsgemensam riktlinje framtagen som handlar om medarbetarstöd vid vårdskada. Riktlinjen omfattar alla medarbetare i landstinget som arbetar med patienter. Landstingets medarbetare inom hälso- och sjukvården samt tandvården har som sin viktigaste uppgift att förbättra patientens livskvalitet genom att bota, lindra och trösta. Tyvärr förekommer det att patientskador, som hade gått att undvika, inträffar därför att hälso- och sjukvårdens olika stödsystem ibland uppvisar brister. Det kan till exempel handla om felaktigt utformade arbetsuppgifter, processer eller rutiner, eller brister i samspelet mellan människa, teknik och organisation. När en vårdskada inträffar och en patient skadas, drabbas inblandad personal inte sällan av skuldkänslor. När en vårdskada uppstått är det viktigt att analysera bakomliggande orsaker. Frågorna som sedan ska besvaras är vad har hänt, varför har det hänt och hur förhindrar man att en olycka händer igen? Händelseanalysen handlar inte om att besvara frågor om vem eller vilka som gjorde det. Det är de organisatoriska bristerna som lett fram till händelsen som ska identifieras och åtgärdas, säger Kenneth Robarth, personalenheten. Den nya riktlinjen om medarbetarstöd när en vårdskada inträffat fokuserar dock inte på händelseanalysen, för vilken det sedan tidigare finns klara rutiner. Det viktigaste är att informera medarbetarna vad landstinget har för grundinställning i den här frågan och hur rutinerna ser ut när en vårdskada inträffat. Landstingets förhållningssätt är enligt den nya riktlinjen, att en systemsyn ska råda. Det innebär att medarbetare som varit med när en vårdskada inträffat inte ska skuldbeläggas, säger Kenneth Robarth. Det är de fel i systemet som bidragit till det inträffade som ska efterfors- vid vårdskada Han påpekar att det är ett klart arbetsgivaransvar att ge medarbetare som varit delaktig i en händelse som resulterat i en vårdskada, nödvändigt stöd. Dels handlar det om ökad patientsäkerhet Kenneth Robarth kas och åtgärdas, så att det inte kan upprepas. På så sätt tror vi att känslan av skuld lyfts från den enskilde medarbetaren, när insikten säger att det som hänt kunde ha hänt vem som helst av kollegorna som varit i samma situation vid samma tillfälle. Det främjar patientsäkerheten att ha en miljö som inte skuldbelägger enskilda medarbetare utan uppmuntrar att aktivt identifiera och förebygga systemfel, säger om landstingets medarbetare kan Kenneth Robarth. känna ökad trygghet i sin yrkesroll, dels och om medarbetarnas arbetsmiljö, i det här fallet den psykosociala arbetsmiljön, som också omfattas av arbetsgivarens ansvar i enlighet med arbetsmiljölagen, säger Kenneth Robarth. När en vårdskada trots allt inträffar, så ska medarbetarna i landstinget veta vilka rutiner som gäller. Riktlinjen beskriver därför punkt för punkt vad som ska göras. Allt från debriefing som ska inledas timmar efter att en vårdskada inträffat, till hur mediakontakter ska hanteras och att öppenhet ska råda på arbetsplatsen. Även landstingets företagshälsovård, EFA, har en nyckelroll i detta arbete. Men ansvaret för att se till att medarbetaren får det stöd som behövs ligger alltid på arbetsgivaren, närmaste chef som har delegation på arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen. Riktlinjen kommer att finnas i form av en folder på alla arbetsplatser, samt går att rekvirera genom divisionernas personalspecialister. På insidan finns riktlinjen under Chefsguiden och under A-Ö på personalenhetens sida, samt på Patientsäkerhetsportalen. Barbro Lindbergh 4 juni 2008

3 Pälsdjur ökar inte astmarisk Risken för små barn att drabbas av astma ökar inte om familjen har pälsdjur hemma. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet. Anna Sandin, barnläkare och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet har undersökt allergiutvecklingen hos barn födda vid Östersunds sjukhus mellan februari 1996 och januari Barnen kontrollerades vid ett och vid fyra års ålder. Sammanlagt 817 barn deltog vid båda kontrollerna. Resultaten visar att barn som levde i hem där det fanns hund under barnets första levnadsår löpte minskad risk för astma. För barn med katt i hemmet syntes ingen skillnad vad gäller astmautveckling jämfört med barn i hem utan pälsdjur. För barn med hund i hemmet minskade även risken för pollenallergi vid fyra års ålder. Läs avhandlingen på universitetets hemsida: Development of allergy, salivary IgA antibodies and gut microbiota in a Swedish birth cohort Läkemedel för 28 miljarder Mellan maj 2007 och april 2008 såldes det läkemedel för 28 miljarder kronor i Sverige, räknat i apotekens inköpspris, rapporterar nyhetsbrevet Pharmaonline och hänvisar till statistik från IMS. Detta innebär att läkemedelsmarknaden ökade med 6,8 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Den senaste tolvmånadersperioden hade en försäljningsdag mer än förra året. Från januari till och med april såldes läkemedel för 9,6 miljarder kronor, vilket är en uppgång med 7,3 procent jämfört med de fyra första månaderna Sömnbesvär kan se olika ut. En del har problem med att somna, andra vaknar ofta, sover för kort tid eller sover länge utan att känna sig utvilade, säger Louise Forsebro, utbildad i kognitiv beteendeterapi. Foto: ANDERS ALM Sömnskolan ett vaket initiativ Var tredje svensk har sömnstörningar av något slag. Följden kan bli stress, nedstämdhet och sjukdomar. Sömnen är otroligt betydelsefull och påverkar oss ända ner på cellnivå, säger Louise Forsebro, ansvarig för sömngrupper inom primärvården i Luleå. och motionsvanor och lära sig skilja på trötthet och sömnighet. Man kan vara hur trött som helst utan att kunna sova. I stället ska man lyssna mer på sina sömnighetssignaler: att man gäspar, att ögonlocken känns tunga. Ett sätt att lura kroppen till sömnighet är att få den att slappna av. Därför avslutas också varje kurstillfälle med en meditationsövning. Smarta barn ammades länge Barn som ammas länge får en bättre kognitiv förmåga än andra barn. Den slutsatsen drar ett kanadensiskt forskarlag efter en studie av barn i Vitryssland. Det har länge förutsatts att långvarig amning är bra för ett barns senare utveckling, men större randomiserade studier har tidigare saknats. De kanadensiska forskarna genomförde sin studie vid 31 mödravårdscentraler. Mödrarna uppmanades att amma i upp till ett år och att amma exklusivt så länge som möjligt, det vill säga att ge endast bröstmjölk. När barnen vid 6,5 års ålder sedan fick genomgå IQ-tester visade det sig att barnen som ammats länge hade högre resultat än genomsnittet. Även när lärare fick skatta läs- och skrivförmågan hos barnen fick de barn som ammats länge signifikant bättre resultat än andra barn. Studien har publicerats i Archives of General Psychiatry. Landstinget i Norrbotten har bestämt sig för att ta sömnen på allvar. Louise Forsebro är arbetsterapeut och KBT steg 1-terapeut. I arbetet med sömnpatienter vid Rehabenheten hon är igång med sin andra grupp och tar även emot enskilda är metoden som används just kognitiv beteendeterapi, KBT. Vi tittar på vilka orsaker som kan ligga bakom ett beteende och tar även upp negativa tankeprocesser. Just tankarna har stor betydelse de triggar igång våra känslor och vårt handlande. Sömnmediciner skrivs fortfarande ut till många av dem som söker hjälp i vården, ibland slentrianmässigt. Varken insomningstabletter eller sömnmediciner är tänkta att användas annat än vid tillfälliga sömnbesvär, max fyra veckor. Ändå skrivs 80 procent av alla sömnläkemedel ut till människor som ätit dem över ett år. Läkemedelsverket har slagit fast att långvariga sömnbesvär inte ska behandlas med farmaka. KBT har bäst behandlingsresultat vid långvariga sömnbesvär och har även evidens. Därmed inte sagt att det är lätt det enkla är ofta det svåra, säger hon. Mycket handlar om att få människor att förändra sina sömnvanor. Dit hör att låta sängen vara en plats för just sömn oron ska inte komma över sovrumströskeln. Ett råd är att i stället avsätta en speciell tid och plats under dagen eller kvällen för funderingar, exempelvis i vardagsrummet. Kan man inte somna eller somna om är det bättre att stiga upp och göra en lugn aktivitet, exempelvis lösa sudoku, tills man blir sömnig. Sover man bara fyra timmar är det ingen idé att tillbringa åtta timmar i sängen. Deltagarna får även se över sina mat-, dryckes- Deltagarna får hjälp att se vad som påverkar deras sömnmönster. Man måste förändra något för att kunna förbättra sin sömn, säger Sonja Paavola. Till vänster Louise Forsebro, kursledare. Tio procent av befolkningen har långvariga sömnproblem. I min omgivning var reaktionen Men äntligen! när jag berättade att jag skulle börja här, säger Sylvia Wikström, till höger i bild. Från vänster Louise Forsebro, Sonja Paavola och Inger Markstedt. Louise fem sovråd E Te, kaffe, coca-cola och fysisk aktivitet alltför sent på kvällen påverkar sömnen. Undvik! E Se till att under dagen få motion, frisk luft och dagsljus. E Lär dig lyssna till dina sömnighetssignaler pressa inte in för mycket i ditt liv. E Släpp inte in oron i sovrummet. Avsätt tid och plats för den under dagen i stället. E Lär dig avslappning det är en av nycklarna till en god natts sömn. Den här dagen samlas de sex kvinnorna i sömngruppen för femte gången på lika många veckor. Antalet år man haft sömnsvårigheter varierar, men alla har brottats med det under lång tid, ibland ett halvt liv. Träffen börjar med att deltagarna berättar om den senaste veckans sömn. I en sömndagbok har de registrerat hur många timmar de sovit. De har också skattat sömnkvalitén och noterat om de märkt av några dagtidsbesvär: kort stubin, dåsighet och irritation är tre exempel. Dagboken blir ett sätt att ringa in problemet och synliggöra samband. Mellan träffarna får de dessutom en uppgift, där de provar att göra olika förändringar. En del av det som sägs har jag hört talas om tidigare. Skillnaden är att man verkligen tillämpar det; man vet att det blir en uppföljning nästa gång gruppen träffas, säger en av kvinnorna. Av 23 personer som har fått eller väntar på att få hjälp är två män och resten kvinnor. Kvinnor är ofta väldigt ambitiösa, vilket är ett sätt att bjuda in stress. Stressen i sin tur ger näring åt sömnproblemen, säger Louise Forsebro. Några av kvinnorna berättar att det till en början kunde kännas skrämmande att öppna sig för andra i en grupp, men att det med tiden visat sig att just gruppen har betydelse. Den ger dels insikt om att man inte är ensam om sina problem, dels ett erfarenhetsutbyte som kan göra skillnad i den egna processen. Åsa Johansson är glad över att ha fått chansen att delta i sömngruppen. Har man kämpat länge är det bra att få hjälp utifrån, eftersom man tydligen inte klarar det på egen hand. Att vi får en hemläxa gör att problemet lyfts till ytan. Annars är det lätt att man dag för dag accepterar att man sovit dåligt, säger hon. ULRIKA ENGLUND

4 Helen Lundqvist, sjuksköterska, anser att de nya rutinerna underlättar hennes arbete. 60-årige Walter Brännström, Luleå, har ännu inte åldern inne den systematiska riskbedömningen görs på alla över 65 år. Foto: NICKE JOHANSSON Äldre fångas upp innan skadan är skedd Fall, trycksår och undernäring är tre riskområden för äldre. Men det går att undvika skador. - Med en tidig bedömning kan lämpliga insatser snabbt sättas in, säger Inger Gustafsson, enhetschef vid Infektion- och hudavdelning 35, Sunderby sjukhus. Landstinget i Jönköpings län fick nyligen ta emot Dagens Medicins ansedda pris Guldskalpellen för sitt projekt Vårdprevention. Beräkningar visar att smålänningarna med sitt förebyggande arbetssätt kommer att sänka kostnaderna i slutenvården med cirka 175 miljoner kronor per år. Även i Norrbotten är arbetet i gång för att minska risken för skador och komplikationer bland äldre. Tillsammans med bland annat ortopedavdelningen vid Sunderby sjukhus, Gammelstads vårdcentral, Fyrens äldreboende i Luleå och team vid Kalix sjukhus och inom primärvården i Kalix, har infektionsavdelningen deltagit i en pilotomgång av Genombrottsprojekt under namnet Vårdprevention. Den som är svag på grund av undernäring faller lättare och har också svårare att återhämta sig efter sjukdom, vilket för med sig ökad risk för trycksår. Ett nedsatt immunförsvar på grund av undernäring ökar mottagligheten för infektioner. De tre områdena hänger ihop. Det här är ett viktigt patientsäkerhetsarbete, säger Susanne Andersson, processutvecklare vid Division medicinska specialiteter. Tidigare upptäcktes en del risker för sent. Sjuksköterskor och andra yrkesgrupper vid infektions avdelningen har nu övergått till ett mer aktivt, systematiskt angreppssätt där bestämda rutiner ifråga om bedömning, insatser, uppföljning och utvärdering ska föra dem närmare den uppsatta nollvisionen vad gäller skador inom vården. Inger Gustafsson lovordar personalens inställning. Det viktigaste har varit förhållningssättet att ifrågasätta invanda rutiner och börja tänka i nya banor kräver både mod och vilja. Personalen har verkligen varit engagerad. Alla vill bli bättre och utveckla sig i arbetet. Personalen har verkligen varit engagerad. Alla vill bli bättre och utveckla sig i arbetet. Hon berättar att de anställda till en början upplevde att arbetsbelastningen ökade. Efterhand har man sett att de nya rutinerna i stället underlättar i vardagen. Riskbedömningar gjordes redan tidigare, men i det tysta och ibland på lite olika sätt. Nu blir arbetet synliggjort och mätbart. Mätbarheten är viktig projektet har tydliga mål, säger hon. Förutom sjuksköterskor, undersköterskor och läkare är dietister, kuratorer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter inkopplade yrkesgrupper som alla bidrar med sin specialkunskap. De kontinuerliga återkopplingarna inom personalgruppen framhålls som värdefulla. Kunskap har även hämtats utifrån. Vid lärandeseminarier har man tagit del av erfarenheter av Vårdprevention som gjorts på andra arbetsplatser, säger Susanne Andersson. Vid infektionsavdelningen gäller följande: E Alla patienter över 65 år ska riskbedömas inom 24 timmar. Det sker utifrån ett fastställt formulär där bland annat rörelseförmåga, fysisk och psykisk status och sensoriska funktionsnedsättningar kontrolleras eller skattas. E Alla patienter med någon risk ska ha åtgärder insatta. E Alla patienter ska vid utskrivningen bli överrapporterade till nästa vårdnivå eller till anhöriga. På så sätt ser nästa vårdinstans vad som är påbörjat och kan ta vid därifrån. Helen Lundqvist, sjuksköterska, ser fördelar med det nya sättet att arbeta. Det underlättar att veta exakt vad man ska ta upp och titta efter. Dessutom är det bra att allt finns dokumenterat på papper. Om något händer kan vi gå tillbaka och se om vi skulle ha gjort något annorlunda, säger hon. Någon enstaka patient har uttryckt missnöje; den som är gammal och förvirrad ser inte alltid klart på sina egna färdigheter. Men de allra flesta förstår syftet och är positivt inställda till frågeformuläret. Helen Lundqvist är säker på att patienterna vinner på de ändrade rutinerna. Vi fångar upp fler innan något händer. ULRIKA ENGLUND Projektet har lett till att vi tidigt uppmärksammar de risker som finns, säger enhetschefen Inger Gustafsson (till höger). Här tillsammans med Susanne Andersson, processutvecklare vid landstinget, och den affisch som tagits fram för att beskriva infektionsavdelningens förebyggande arbete. 4 Korta armar och ben? Då riskerar du att bli dement Människor som har korta ben och armar löper högre risk att drabbas av demenssjukdomar. Det visar en studie publicerad i Neurology. Forskarna har följt personer under i genomsnitt fem år. Medelåldern var 72 år och vid slutet av studietiden hade 480 av deltagarna utvecklat demens. Kvinnor som hade korta armar löpte 1,5 gånger högre risk att utveckla demens. För varje engelsk tum, motsvarande 2,54 centimeter, längre ben en kvinna hade var risken att drabbas av demens 16 procent lägre. Bland männen kunde enbart armlängden kopplas till minskad risk att drabbas av demens. För varje 2,54 centimeter ökad armlängd minskade risken för demens med 6 procent. Kopplingen mellan korta armar och ben och risken för demens tror forskarna kan ha att göra med näringsbrist tidigt i livet, som kan påverka tillväxten.

5 tema städning Sedan nyår städar en ny entreprenör ISS Sunderby sjukhus. Men många av städerskorna på sjukhuset har erfarenhet som sträcker sig långt tillbaka. De har städat för landstinget ända sedan 70- och 80-talen, sedan för Sodexho och nu för ISS. Möt Karin Aronsson som städar på operation och Margareta Vikström och Eila Kylätie som storstädar varje dag på sjukhuset. Margareta Vikström och Eila Kylätie har städat på sjukhus i 33 respektive 20 år. Sedan årskiftet jobbar de för ISS och storstädar på Sunderby sjukhus varje dag. Foto: ANDERS ALM Nystädat på sjukhuset Sedan årsskiftet städar företaget ISS Sunderby sjukhus. Landstingets städplanerare Anna-Karin Vidgren är nöjd med hur företaget sköter sig. - Vi har ett bra avtal där det står väldigt specificerat vad ISS ska göra och städningen kontrolleras regelbundet, säger hon. År 2001 lades städningen av Sunderby sjukhus ut på entreprenad. ISS vann den senaste upphandlingen och har sedan den 1 januari 2008 hand om städningen av sjukhuset. Företaget städar även Björkskatans vårdcentral, Landstingshuset, Björknäs vårdcentral i Boden och Pelikanhuset i Luleå. Totalt rör det sig om kvadratmeter som städas av 35 personer. 25 av dem arbetar på Sunderby sjukhus. En av orsakerna till att ISS vann upphandlingen är deras bemanning. Priser har inte varit avgörande och ISS hade inte heller det lägsta priset. Vi har haft stort fokus på bemanning, kompetens hos personalen, organisationen och kvaliteten, säger Teija Joona, verksamhetschef för Gemensam service. Anna-Karin Vidgren, landstingets städplanerare. När upphandlingen gjordes kvalitetssäkrades städtjänsterna enligt Svensk standard för mätning av städkvalitet som kallas Insta 800. Det innebär att städningen ska utföras så att kvalitetsnivåerna enligt Insta 800 uppnås. I det tidigare avtalet hade vi bara specificerat hur ofta städningen skulle ske på olika delar av sjukhuset, men inte hur resultatet skulle se ut, förklarar Anna-Karin Vidgren. Vi tycker det är viktigast att fokusera på utrymmen där patienterna rör sig och lägger mindre vikt på kontor och administrativa lokaler. Nu är städningen indelad i sju olika kvalitetsprofiler. För varje kvalitetsprofil finns specificerat hur städningen ska utföras. Profil 7 är storstädning. Profil 6 är den högsta kvalitetsnivån i den dagliga städningen. Hotlab och operationssalar städas enligt den. I kvalitetsprofil 5 ingår bland annat bassäng, läkemedelsrum och sterilrum, medan exempelvis behandlingsrum, toaletter och vårdsalar städas enligt profil 4. Expeditioner, kontor, dagrum och entré städas enligt profil 3 och aktivitetsrum enligt profil 2. Lägst prioritet har arkiv, soprum, garage och kulvertar som städas enligt profil 1. Vi tycker det är viktigast att fokusera på utrymmen där patienterna rör sig och lägger mindre vikt på kontor och administrativa lokaler, säger Anna-Karin Vidgren. Hon gör kontroller av städningen utan att städarna blir förvarnade. I den senaste kontrollen har hon undersökt 126 rum som städats enligt kvalitetsprofil 4. I Insta 800 finns det uppgivet hur mycket skräp, lös smuts, fläckar och ytsmuts som får finnas i en profil 4-städning för att den ska vara godkänd. I ett rum på 15 kvadratmeter får det till exempel högst finnas två lätttillgängliga skräp, fläckar eller damm och 3 svårtillgängliga. Ytsmutsen får högst vara tio procent av ytan. 124 av de 126 rummen klarade kraven, medan två blev underkända. Det innebär att städningen blev godkänd eftersom tio av de 126 rummen hade fått vara underkända. Men naturligtvis ska vi se till att städningen blir bättre i de två rum som underkändes, säger Anna-Karin Vidgren. Ibland brister städningen för att rummen städas för sällan. Vissa utrymmen på sjukhuset städas varje dag, medan andra städas en gång i veckan. Vi vill gärna få reda på om det är några brister någonstans. Ofta går det att åtgärda om rummen städas oftare. Men vissa ställen som toaletterna vid huvudentrén är svåra att hålla rena, trots att de städas tre gånger per dag. Det räcker att någon drar in sand med skorna så ser de smutsiga ut, säger Anna-Karin Vidgren. Ann-Katrin Öhman fakta ISS E Företaget finns i 53 länder och arbetar med facility management som städning, trädgårdsskötsel och catering mot företag. E I Sverige har ISS hand om städningen av Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjukhuset i Lund, Kalmar sjukhus och Enköpings lasarett. E Platschef på ISS för Norrbottens läns landsting är Lena Carlzon-Lundbäck.

6 tema städning Städa på operation som Karin Aronsson har jobbat som städerska i 26 år och städat operationssalar i 17 år. Det är en väldigt speciell städning. Det är ungefär som ett gympapass samtidigt som det gäller att ha hjärnan med i jobbet hela tiden, säger hon. Klockan är och Karin Aronsson har just börjat en vanlig arbetsdag. Hon byter om i omklädningsrummet till den blå pyjamasen som hon kallar skyddskläderna. De förhindrar att partiklar från huden sprids ut i luften och förorsakar smitta. Hon gömmer sitt hår under en pappershuva, spritar händerna och så är hon klar att gå in på operationsavdelningen. Alla vi möter undersköterskor, sjuksköterskor och läkare bär samma skyddskläder. Det är ett hårt arbete att varje dag städa 15 operationssalar där hygienkraven är rigorösa. Man får aldrig slarva eller lämna något halvgjort. Det måste alltid vara den högsta nivån på städningen som gäller, säger Karin Aronsson. Hon började att städa på sjukhuset i Boden redan Sedan 1991 har hon haft hand om operationsavdelningen, först i Boden och sedan i Sunderbyn. Innan Karin Aronsson går in i den första operationssalen som är klar för städning spritar hon städvagnen. Vagnen lämnar aldrig operationsavdelningen för att undvika att bakterier förs in från andra delar av sjukhuset. I dag är det lugnt på operation på grund av att sjuksköterskorna är i strejk. Men annars måste Karin Aronsson hela tiden kolla med vårdpersonalen när hon kan få komma in och städa salarna. Man får aldrig slarva eller lämna något halvgjort. Det måste alltid vara den högsta nivån på städningen som gäller. Jag brukar börja med de yttre utrymmena som korridorer och förråd och ta operationssalarna senare på eftermiddagen. Men det gäller att vara flexibel och lyhörd och samtidigt ha litet vassa armbågar och försöka komma in i salarna så fort som möjligt för annars hinner jag inte klart tills jag slutar klockan tio på kvällen. Det är hela tiden ett samarbete med vårdpersonalen. Det har hänt att jag har varit på väg in för att städa en sal när de har kommit springande med en patient som måste opereras akut, säger Karin Aronsson. Vårdpersonalen gör en städning av operationssalen mellan varje patient, medan Karin Aronsson och en kollega tar hand om slutstädningen för dagen. Rengöringsmedlet är sprit för att döda virus och bakterier och det går åt stora mängder. Men blir nästan hög av alla ångorna, säger Karin Aronsson. Hon börjar alltid med att torka av lamporna som kan ha fått blodstänk under operationen. Hon tittar också efter blodfläckar på väggar och i taket. Sedan fortsätter hon med borden. Det är viktigt att torka av varje centimeter, både ovanpå och under. Dessutom torkar hon alltid av hjulen på dem. Efteråt följer den tekniska apparturen. Sist tar hon pallen där operationsbordet har stått. Själva operationsbordet och instrumenten har vårdpersonalen tagit med ut ur rummet och diskat och steriliserat. Jag är alltid mycket noga med pallen eftersom den är så pass nära patienten. Jag höjer den till maxläge och spritar den helt och hållet. Det är lätt hänt att man gör det här jobbet på rutin. Men det speciella med att städa operation är att huvudet hela tiden måste vara med. Jag letar aktivt efter fläckar och stänk och jag tänker mig alltid för så att jag inte sprider bakterier eller själv blir smittad av något. Karin Aronsson får reda på när det har förekommit blodsmitta, exempelvis hepatit B eller hiv, i rummet. Då används det oxiderande medlet virkon på blodfläckar för att ta död på smittan. Det är viktigt att det inte är för blött så att jag får stänk i ansiktet och ögonen. Virkon gör att blodet torkar in och dödar bakterier och virus. Det ska ligga i minst 20 minuter, sedan går jag in och torkar bort det, berättar Karin Aronsson. Karin Aronsson är specialist på att städa operationssalar. Hon ser till att varje centimeter av borden inne på operation torkas av med sprit för att döda bakterier och virus. Foto: ANDERS ALM Tre salar på operation har ett speciellt ventilationssystem för att förhindra att partiklar sprids i luften och smittar patienterna. När Karin Aronsson städar de så kallade renrummen tar hon på sig en särskild skyddshjälm som sträcker sig ner över axlarna. Där görs stora operationer med hög risk för infektion. Ofta är det där det kan vara mest blod och benflisor också som måste städas bort. När patienter som har varit med om trafikolyckor har opererats har det hänt att Karin Aronsson hittat jord, grus och lingonris i operationsrummen. Annars är salarna väldigt rena utrymmen. Det finns inte mycket synlig smuts. I stället är det den osynliga smutsen som bakterier och virus som vi måste få bort med spriten. Golven rengörs däremot med vanligt rengöringsmedel med en skurmaskin. Efter att ha städat hela operationsavdelningen är Karin Aronsson helt slut när hon åker hem klockan tio på kvällen. Det känns som efter ett hårt träningspass. Men jag skulle inte vilja byta ut det här mot att städa andra delar av sjukhuset. Operationsavdelningen är en egen värld. Det är en speciell jargong bland vårdpersonalen här. Alla är så sammansvetsade och jag känner mig som en i gänget på ett annat sätt än om jag skulle städa andra avdelningar på sjukhuset, säger Karin Aronsson. Ann-Katrin Öhman

7 tema städning ett gympapass Eila Kylätie och Margareta Vikström trivs bäst med storstädning, den är mer varierande än den dagliga städningen. Karin Aronsson har lärt sig att leta efter blodfläckar och stänk när hon städar operationssalen. Eila och Margareta storstädar varje dag Eila Kylätie och Margareta Vikström storstädar varje dag på Sunderby sjukhus. - Vi tycker bäst om storstädning, det är ett mer varierande jobb än den dagliga städningen, säger Eila Kylätie. Varje år måste sjukhusets vårdavdelningar, bassäng, akutmottagning och hotlab storstädas Operation, infektionsmottagning och infektionsavdelning storstädas två gånger per år, medan administrativa enheter och mottagningar bara storstädas vartannat år. Det innebär att Eila Kylätie och Margareta Vikström har fullt upp. Det finns alltid något område på sjukhuset som ska storstädas. I vanliga fall är det svårt att genomföra en storstädning. Patienter måste flyttas ut ur salarna och vårdpersonalen måste förvarnas en vecka i förväg. Men under sjuksköterskornas strejk kan Eila Kylätie och Margareta Vikström arbeta i lugn och ro. Just nu håller de på och städar akutvårdsavdelning 33 på Sunderby sjukhus. Det tar ungefär en vecka. Vid en storstädning torkas först alla flyttbara möbler av och tas ut ur salarna. Sedan torkas väggarna och allt som hänger under taket. För att variera jobbet brukar vi turas om så att en moppar väggarna medan den andra tar lamporna under taket. Sedan torkar vi av dörrarna och de väggfasta inventarierna som skåp och tvättställ, berättar Margareta Vikström. Vid varje sal finns också en toalett som ska städas. De börjar med dusch och tvättställ och tar avlopp och toalett sist. Där används även desinfektionsmedel. Sist städas golven med tre olika maskiner. Den första är en skurmaskin som rengör golven. Medan Eila kör den moppar Margareta vid dörrarna och i vrår där maskinen inte kommer åt. Den andra maskinen suger upp vattnet från skurmaskinen och den tredje polerar golvet. De här apparaterna används bara vid storstädning. Vi tycker det är roligt att köra dem och de gör att vi sliter mindre på kroppen, säger Eila Kylätie. Hon och Margareta Vikström går igenom alla salar, förråd, expedition, korridorer och personalrum på sjukhuset. Men de rengör bara de yttre ytorna och torkar aldrig av inne i skåp. När vi rengör läkemedelsförrådet står alltid en sjuksköterska med och vi rör aldrig medicinerna. Det är sjuksköterskornas ansvar att torka av medicinförpackningarna och på hyllorna under dem, säger Margareta Vikström. I salarna är det undersköterskorna som har hand om den patientnära städningen av säng och sängbord och inne i garderober. Undersköterskorna tar också hand om städning i sköljrummet och städar inne i skåp och diskbänken i personalrummet. Eila Kylätie är 44 år och har städat i 20 år och Margareta Vikström är 60 år och har städat i 33 år. Storstädning är roligare än den dagliga städningen eftersom den är mer varierande. Vi trivs också att jobba ihop och fortsätter nog ett bra tag till, säger Margareta Vikström. Ann-Katrin Öhman

8 Nya klädrutiner ska ge fr Många landsting runt om i Sverige har redan bytt kläder. Nu står Norrbottens vårdanställda på tur. Vår förhoppning är att personalen upplever de nya kläderna som något positivt, säger Teija Joona, verksamhetschef vid Division service och Gemensam service. Under våren har de flesta inom vården provat ut rätt storlek av de kläder som erbjuds. Urvalet är begränsat men funktionellt: kortärmad pikétröja eller blus i vitt eller blått till vita raka byxor. Dessutom finns en blå klänning, en kort rock med kort ärm och en lång rock med lång ärm. Alla överdelar är i unisexmodell och saknar logotyp. Den långa rocken bärs över andra arbetskläder och ska tas av vid patientnära verksamhet. De åtta plaggen är desamma för personal på sjukhus, vårdcentraler och inom tandvården, totalt cirka personer. Undantaget är operationspersonal, som har en särskild arbetsdräkt. En del av dagens plagg har varit i bruk i hela 30 år. Om de nya är lika slitstarka kommer aldrig att visa sig. I avtalet med Textilservice, som äger och levererar dem, är det bestämt att kläderna ska vara max tre år gamla. De kommer att bytas ut kontinuerligt, allt eftersom de slits eller skadas. På Sunderby sjukhus är två plaggautomater installerade, medan kläder till sjukhusen i Gällivare och Piteå beställs och packas upp av Textilservice. På vårdcentraler, tandvårdskliniker och sjukhusen i Kalix och Kiruna hanteras de på samma sätt som tidigare. I varje plagg kommer det att sitta ett litet chip som gör det möjligt att följa bytesfrekvensen och antalet tvättar. De skärpta hygienkraven kostar landstinget drygt 10 miljoner kronor mer per år i förhållande till tidigare år. Det nya avtalet ger samtidigt minskade administrativa kostnader. I stället för 354 fakturor per månad får landstinget i fortsättningen allt samlat på en enda. Beräkningar har visat att hantering och attestering av alla fakturor kostat oss ungefär en halv miljon kronor per år. Den utgiften slipper vi med ett fast pris och en faktura, säger Teija Joona. ULRIKA ENGLUND Sjukgymnasten Jenny Hedlund (till vänster) bär blå pikétröja och vita byxor. I mitten sjuksköterskan Veronica Berglund i blå klänning. Viktoria Bergdahl, undersköterska, visar den kortärmade blusen. Alla tre arbetar vid Sunderby sjukhus. Foto: BERT-OLA ISAKSSON fakta vårdhygien E Ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen 2006 slår fast att all vård ska bedrivas med god hygienisk standard. E I december 2007 trädde en ny föreskrift från Socialstyrelsen i kraft, i vilken det står att en korrekt arbetsdräkt och följsamhet till basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste faktorn för att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. E Ny personal inom NLL kan i framtiden redan vid anställningen få skriva under på att man är beredd att följa hygienrutinerna. E För redan anställda kommer rutinerna att finnas med som en punkt vid medarbetarsamtal. Källor: Kia Karlman (NLL) Eva Oscarsson, tandläkare vid folktandvårdskliniken på Bergnäset i Luleå, i blå blus och vita byxor. I vissa situationer ska klädseln kompletteras med skyddsförkläde och skyddsglasögon. Foto: BERT-OLA ISAKSSON Birgitta Wiklund, barnöverläkare vid Piteå älvdals sjukhus, i vit pikétröja, vita byxor och skyddsfö

9 iskare patienter Hygienöverläkare Kia Karlman har numera stöd i lagen för sin och hygiensjuksköterskornas kamp mot oönskad smitta i vården. Man kan ha synpunkter på lagen, men det finns inte längre mycket att diskutera, säger hon. Foto: nicke johansson Arbetskläderna är en viktig del i patientsäkerheten Införandet av lämpliga arbetsdräkter som byts minst en gång per dag är ett nödvändigt steg för att förbättra patientsäkerheten. Det anser hygienöverläkare Kia Karlman. - Förändringar i lagstiftningen gör dessutom att vi inte längre har något val, säger hon. Mätningar gjorda över hela landet visar att cirka tio procent av patienterna drabbas av vårdrelaterade infektioner, att jämföra med Norge där siffran uppgår till sex procent. En del infektioner är svåra att undvika, men upp till 70 procent beror på faktorer som personalen kan påverka. Efter smitta via händerna är spridning via kläderna vanligast. Det finns tydliga förbättringsområden. Det viktigaste är noggrann handdesinficering före och efter patientkontakt, med nya klädrutiner på andra plats. Finns det risk för kontakt med kroppsvätskor ska kläderna dessutom skyddas, exempelvis med plastförkläden, säger Kia Karlman. En ny broschyr har tagits fram, i vilken landstingets hygienpolicy beskrivs. Även en affisch ligger klar, vars innehåll kan anpassas till de olika vårdinrättningarna. Ytterligare ett steg i kampen mot oönskad smittspridning är informationsmöten för länets cirka 300 chefer på olika nivåer. Vi berättar om den nya broschyren, om skyldigheten att informera både fast och vikarierande personal om hygienrutinerna och om ansvaret att följa upp att de efterlevs. Ett stort egenansvar ligger även på den anställde. Förra årets julklapp till landstingspersonalen en klocka att fästa på bröstet eller i midjan var vald just med tanke på patientsäkerheten. Enligt Socialstyrelsen utgör armbandsur och ringar, tillsammans med bristande handdesinfektion och arbetsrockar med lång ärm, vanliga avsteg från de basala hygienrutinerna. Ingen kan längre säga att han eller hon inte har råd att köpa ett fickur och måste ha en klocka på handleden av den anledningen, säger Kia Karlman. rkläde, med lilla Ingrid. Foto: ANDERS ALM ULRIKA ENGLUND

10 på jobbet Namn: Maria Truedsson. Ålder: 60 år. Bor: i Piteå. Familj: Tre vuxna barn. Gör: Distriktsläkare. Lön: kronor i månaden. Efter 30 år på samma vårdcentral är Maria Truedsson fortfarande lika engagerad i sitt jobb. Ett roligare arbete kan man inte ha, säger hon. Livslång arbetsglädje Maria Truedsson, instruerar Axel Lundström hur han ska ta i och blåsa i inhalatorn. I regel tar hon emot ett tiotal patienter varje dag. Foto: NICKE JOHANSSON Axel Lundström, 8 år, har kommit till Hortlax vårdcentral för att han har problem med sin astma. Med sig har han sin mamma Catrina Lundström. Då Axel får du sätta dig ner, så får vi dra upp tröjan och lyssna på dina lungor, säger Maria Truedsson. Han får blåsa i en pariinhalator en testapparat för astmatiker och de samtalar om i vilka sammanhang han får sina astmaanfall. Maria Truedsson bestämmer sig för att öka hans medicinering och sedan ska hon höra av sig igen före sommaren och fråga hur det går. Maria Truedsson bestämde sig för att bli läkare när hon gick i gymnasiet. Den klingande skånska dialekten avslöjar genast hennes ursprung. Hon utbildade sig i Lund och kom till Norrbotten 1975 för att göra sin tvååriga allmäntjänstgöring. Då trodde jag aldrig att jag skulle bli kvar. Men arbetet i Norrbotten fängslade henne. På 1970-talet var Norrbotten ett föregångslän. Det var här primärvården byggdes upp. I övriga Sverige fanns det ingen primärvård värd namnet. När hon blev erbjuden arbete på Hortlax vårdcentral tackade hon ja. Och här har hon stannat. Hon har alltid tyckt om att finnas nära sina patienter. Hon tycker också om kontinuiteten i arbetet som distriktsläkare att få lära känna och följa familjer i flera generationer. 10 Man ska ju ha ett intresse för människor för att kunna ha det här jobbet. En vanlig dag på arbetet inleder hon med en timmes telefontid. På Hortlax vårdcentral har de inte infört Tele-q, utan patienterna kan ringa henne direkt, eller till vårdcentralens växel. Jag vill inte att mina patienter ska mötas av en automatisk telefonröst när de ringer. Under dagen träffar hon i regel ett tiotal patienter. Det handlar om allt från vanliga förkylningar till döende människor som hon besöker i hemmet. Många patienter har kroniska sjukdomar, som diabetes, högt blodtryck och smärta. De fem läkarna på vårdcentralen har delat upp distriktet mellan sig, så att patienterna i möjligaste mån ska få komma tillbaka till samma doktor. Själv har hon tillsammans med den ST-läkare hon handleder ungefär 1300 patienter. En grupp som hon med växande erfarenhet har blivit mer och mer intresserad av är människor som lider av psykisk ohälsa. Det är en utmaning att hjälpa dem på ett Att de känner sig förstådda är a och o för att de ska bli nöjda. Annars kommer de att söka för sitt problem igen någon annanstans och då blir det rundgång. bra sätt eftersom de ofta har så oklara symptom. Som distriktsläkare gäller det att hålla sig à jour på alla möjliga områden. Hon får mycket information från olika myndigheter som hon måste läsa och sätta sig in i och hon försöker kontinuerligt få delta i de vidareutbildningar som hålls. Nackdelen i arbetet är att det kommer så många direktiv från olika håll som hon måste sätta sig in i och följa, fast hon uppfattar dem som onödiga. Ett annat tråkigt inslag i arbetet är när försäkringskassan underkänner sjukskrivningar som hon har utfärdat. Men annars känner hon sig sällan less på jobbet och aldrig på sina patienter. Hon upplever heller aldrig att det finns patienter som springer till doktorn i onödan. Det finns alltid ett skäl till att de kommer hit och det är min uppgift att ta reda på vad det finns för oro som ligger bakom besöket oavsett om den är befogad eller inte. Något av det viktigaste i arbetet tycker hon är att få samtalet med patienterna att fungera så att hon får en så bra bild som möjligt av vad det är för problem patienten har. Att de känner sig förstådda är a och o för att de ska bli nöjda. Annars kommer de att söka för sitt problem igen någon annanstans och då blir det rundgång. Maria Truedsson sticker inte under stol med att hon har gjort felbedömningar under åren, men hon har aldrig blivit anmäld eller prickad. Men det beror på att jag har så snälla patienter, säger hon och skrattar. Hon tror att om hon bemöter patienter på ett ärligt och hederligt sätt, så accepterar de att hon inte alltid kan ställa rätt diagnos på en gång. En del yngre doktorer är jätterädda för att bli allmänmedicinare. De tror att vi måste kunna allt. Men det behöver vi inte det är inte möjligt. Däremot ska vi veta vad vi inte kan och när det är dags att söka hjälp på annat håll. Förutom sitt ordinarie arbete på vårdcentralen är Maria Truedsson också studierektor för läkare som gör sin specialisttjänstgöring inom allmänmedicin i länet. Jag tycker att distriktsläkaryrket är så viktigt och det vill jag förmedla till andra. Nästa patient på tur är Greta Fahlman, 75 år, som har problem med förmaksflimmer. Hon har också reumatism och äter värktabletter mot det. När Maria Truedsson har tagit EKG och flera andra prover ringer hon till en hjärtläkare på Piteå älvdals sjukhus för att rådgöra. Greta Fahlman och Maria Truedsson har känt varandra i 15 år. Det gör att det är väldigt lätt att återknyta till vad som hänt tidigare. Ulrika vallgårda

11 Barnhjärtkirurgi i Göteborg och Lund Det blir universitetssjukhusen i Göteborg och Lund som får bedriva barnhjärtkirurgi i Sverige. Det beslutade Rikssjukvårdsnämnden vid sitt möte den 7 maj. Frågan har tidvis varit infekterad därför att Stockholms läns landsting ansett att barnhjärtkirurgi måste finnas i huvudstaden vid Karolinska universitetssjukhuset. Rikssjukvårdsnämnden beslutade också att följande ingrepp ska räknas som rikssjukvård: Epikardiella pacemakerinsättningar, elektroder som appliceras direkt på hjärtats yta, svåra fall av transvenösa pacemakerinsättningar, införsel av elektroder genom vensystemet på barn och ungdomar som har medfödda hjärtfel, samt thoraxkirurgiska ingrepp på GUCHpatienter, vuxna som har medfödda hjärtfel. Det här innebär att endast Lund och Sahlgrenska kan bli aktuella för dessa behandlingar. Rikssjukvård definieras som högspecialiserad hälso- och sjukvård som ska bedrivas i ett eller två landsting men med hela landet som upptagningsområde. Internationellt pris till Ortopedi Piteå Vid den pågående konferensen i Paris International Forum on Quality and Safety in Health Care 2008 har Ortopedin Piteå tagit hem "Best poster award" för sitt förbättringsarbete av infektioner som patienter kan få inom vården. Det är andra året i rad som priset går till Norrbotten. Förra året gick priset till Akutsjukvården vid Gällivare sjukhus. Mobilen ger hjärntumör Att prata i mobiltelefonen mer än en timme per dag ökar cancerrisken med 50 procent under en tioårsperiod. Det är förvånansvärt hur ointresserad mobiltelefonindustrin är som slår i från sig och säger att det inte är ett problem, säger Lennart Hardell på universitetsjukhuset i Örebro. Han har tillsammans med Kjell Hansson Mild, forskare på Arbetslivsinstitutet i Umeå, gått igenom fall. Deras rapport har sedan sammanställts med liknande från Finland, Danmark, Japan, Tyskland, USA och Storbritannien. Strålningen från mobiler går två till tre centimeter in i hjärnan och vissa studier visar att den orsakar dna-skador. Värst drabbade är barn som har tunnare skallben och inte fullt utvecklat nervsystem. I dag har 50 procent av alla 7-åringar en mobil, 95 procent av 14-åringarna och 99,9 procent av alla 19-åringar. I tidningen Independent jämförs mobilstrålning med hälsorisken rökning orsakade för tjugo år sedan. Rökning ger i och för sig elva gånger ökad risk för lungcancer och mobiler bara fördubblad cancerrisk. Å andra sidan är användandet hundra procent i stort sett så många kan drabbas. Vi måste vänta tio till tjugo år till innan vi vet säkert hur hälsovådligt det är, säger Hardell. Elsa Lehtonen om seminarieserien Mäta för att leda : Personal inom allmän kirurgi/urologi vid Sunderby sjukhus ville få hjälp att hitta en bra struktur och bra mätmetoder för att nå sina mål. I seminarieserien Mäta för att leda fann de lösningen. Landstingsplanen föreskriver att hälso- och sjukvården ska ge god vård som är patientfokuserad, tillgänglig, säker och evidensbaserad, kvalitativt likvärdig, effektiv och jämställd. Men hur vet vi att vi når dessa mål? Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samarbetar med finansdepartementet för att stödja kommuner och landsting att förbättra resultaten i vården. Uppdraget att arrangera sju seminarier årligen under två år gick till landstinget i Jönköpings län. Under våren har mätningarnas roll i ledningsarbetet fokuserats. Deltagarna fick information om olika modeller, mätmetoder och statistik. Modellen vi valde att arbeta efter, Balanced Score Card, gav oss möjlighet att följa strategiska mål och målvärden och att upprätta en handlingsplan för hur mätningarna ska genomföras, säger Elsa Lehtonen, vådrchef på allmäng kirurgi/urologi vid Sunderby sjukhus.. Metoden ger ett enklare och ett logiskt sätt att arbeta. Vi har funnit ett sätt att följa upp verksamhetsmålen hur man når eller inte når de mål som satts upp. Mätningarna görs genom en patientenkät en gång per år där målet är betyget 4 till 5 i 90 procent av alla svar. För tillgängligheten till mottagningen mäts den tredje tillgängliga tiden som ska vara högst 14 dagar för samtliga sjukdomsfall inom allmänkirurgin. Vad har seminariet betytt för er? Vi har fått ett strukturerat sätt att se vad vi uppnår och inte. Vi utvecklar numera vårdprocesser, som tidigare inte var lika uttalade som i dag. Mellan sammankomsterna har vi arbetat hemma med olika frågor och också kunnat planera hur vi når våra uppsatta mål, säger Elsa Lehtonen. Varje teamansvarig läkare ska ta fram huvudprocesser till exempel för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Efter det väljer läkarna ut ett team som består av olika vårdpersonal sjuksköterska, undersköterska, läkarsekreterare. Dessa arbetar då tillsammans i vårdprocesser och tar fram en behandlingsplan. Läkaren gör en bedömning på antalet inkomna remisser till allmän kirurgin, cirka per år. Därefter görs en produktionsplan som innehåller mottagningstider, vårdplatser och operationer. Eftersom forskningen går snabbt framåt gäller det att alltid se till att de utprövade och vetenskapliga metoderna ger säker vård, konstaterar Elsa Lehtonen. Rutiner och patientinformation gås igenom för att alla ska vara uppdaterade på processen. Det känns som om det här är bästa arbetssättet, även om det tar tid innan alla vårdprocesser har gåtts igenom och blivit antagna. Allmän kirurgi/urologi följer också resultaten i de olika kvalitetsregistren nationellt och internationellt. De processer som personalen ska arbeta med är 27 till antalet. Bland dessa är tjocktarmscancer, ändtarmscancer, njurcancer, fetmaoperationer och åderbrock samt bröst och bukplastik aktuella processer just nu. För alla processer är det viktigt att se över gemensamma mål och riktlinjer för behandling och att vi följer kvalitetsregister och nationella riktlinjer kring dessa patientgrupper. Vi tittar också på kostnader per patient, KPP och diagnosregistrerade grupper, DRG. Arbetet i processerna har ett syfte och en övergripande målsättning hög medicinsk kvalitet, säkerhet och trygghet och vara kostnadseffektiv. I processerna är det viktigt att ta fram värdekompassen, där du exempelvis tittar på vad som är viktigast för patientens dagliga liv det fysiska mentala och sociala. Vi lägger också stor vikt vid vad som är viktigt i vården för patienten, hur upplever patienten vården? Vilken hälsovinst gör patienten med en operation? Vad är viktigt för vår profession provresultat, komplikationer och så vidare. För exempelvis rektalcancer, ändtarmscancer är vårdtiden beroende av patientens ålder. Patienter som är yngre än 75 år och i övrigt friska, är målet för oss att nå en vårdtid på max sju dagar inklusive operation. Vid mätningar gjorda 2006 och 2007 på opererade patienter med ändtarms- och tjocktarmcancer visade resultatet att vi vid 18 tillfällen nådde målet med vårdtider medan 25 fall tog längre vårdtid i anspråk. Vi tror att vi når den uppsatta vårdtiden, dels genom att bli bättre på omhändertagande och information till patienten och dels genom att personalen får en utbildning i hur egenvård går till. Patienten ska få relevanta kunskaper om sin sjukdom och därigenom känna sig tryggare, säger Elsa Lehtonen. I dag är det möjligt att mäta om flödet av patientgruppen stämmer mot uppsatta mål genom den så kallade flödesmodellen som är integrerad i VAS. Alla mätningar ska vara offentliga och tillgängliga för all personal. Barbro Lindbergh Ett strukturerat sätt att se vad vi uppnår 11 Foto: NICKE JOHANSSON

12 Luleå, 28 maj 2008 Sommarfägring med nya tider Detta nummer av Landstingstidningen är det sista före sommaren. En sommar som vi alltid väntar på och längtar efter. Den senaste månaden har varit ovanlig också genom den, i skrivande stund, ännu pågående strejken bland vårdförbundets medlemmar. Naturligtvis hoppas jag att strejken ska ta slut så snart som möjligt, men medan den pågår är det bara att gilla läget och se till att vi inrättar oss efter de aktuella förutsättningarna. De patienter som behöver akut vård ska få det. Alla sjuka ska drabbas så lite som möjligt, förhoppningsvis inte alls. I en tid då mycket, i stor del av vår vardag, fungerar annorlunda kan man göra nya erfarenheter som kan ge idéer senare. I dagarna läggs förslag om en regionutvidgning. Vårt landstingsfullmäktige har behandlat frågan. Regeringen beslutar om fortsättningen. Oavsett regionutvidgning i norra Sverige och i andra delar av landet har en rörelse satts igång där gamla gränser inte är självklara längre. Då må det handla om en fysisk utvidgning av de geografiska gränserna på kartan, medicinsk och teknisk utveckling i hälso- och sjukvården, kulturella och gränslösa upplevelser. Vi glider över dem på ett självklart och naturligt sätt som individer. Jag tror att detta kommer att ha större betydelse för oss och vår framtid än vad vi kan se eller ana oss till i dag. vårt landstingsfullmäktige har beslutat att lämna en ansökan till regeringen om att få bilda Region Norra Sverige tillsammans med landstingen i Västerbotten och Västernorrland, utom Sundsvalls och Ånge kommuner. Samtidigt har regeringens utredare Jan-Åke Björklund lämnat sin rapport till regeringen och det ansvariga statsrådet Mats Odell. Vi ska arbeta oss in i det nya. Då må det gälla hälso- och sjukvård, tandvård, kulturell utveckling eller annan samhällstillväxt. Det är ett klassist sätt i ett lärandestyrt förbättringsarbete som fungerar bra. Det är samtidigt ett svårt arbetssätt, men erfarenheten talar för att vi inte kan förutse allt. Att ha siktet högt och att vi förvissar oss om att vi styr i rätt riktning är kompetenser som kommer att vara värdefulla på vägen in i framtiden. Vi har åtskilligt av den kunskapen i vårt landsting och vi behöver ta vara på den i än högre grad framöver. Under det senaste året har jag gång på gång betonat hur viktigt det är att vi åren framöver ständigt och allt snabbare skapar tydliga och styrbara processer i all vår verksamhet. Att vi arbetar oss in i det nya och därmed praktiskt tillämpar moderna sätt att möta nya frågor och infallsvinklar. Att visa på resultaten och använda dem i det ständiga förbättringsarbetet ger också grunden för professionell utveckling och lärande. Sådant gör oss också intressanta i omvärlden. Det ser jag ofta inte minst i alla de utmärkelser våra olika verksamheter fått motta på senare tid. Jag är väldigt stolt då jag ser energin som ger framgång och framgångar som ger än mer energi. Vårt allra bästa bidrag till både en geografiskt större region och kommande generationer i Norrbotten är att göra mycket bra resultat där vi verkar i vardagen. Det är ett måtto som alltid håller. Jag hoppas vår verksamhet ska gå bra under sommarens semesterperiod och att du får en skön semester. Elisabeth Holmgren Landstingsdirektör FoUdagen 2008 Onsdagen den 5 november Sunderby sjukhus Nu har du chansen! Välkommen att presentera dina forsknings- och utvecklingsresultat vid årets FoU-dag. du kan delta vid FoU-dagen Anmälan vänder sig till dig som fått pengar ur landstingets FoU-anslag samt till övriga inom landstinget, universitetet i Luleå med flera arbetsplatser i Norrbotten som deltar i olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Upplysningar/anmälan Ytterligare information och anmälningsblankett finns att hämta på se/fou eller kan beställas från Louise Fredriksson, telefon För att kunna planera dagen vill vi att du så snart som möjligt gör en preliminär anmälan där du anger projektets titel, din egen titel och var du arbetar. Slutlig anmälan vill vi ha senast den 18 augusti Ny handledarstruktur i den verksamhetsförlagda utbildningen De vårdutbildningar som finns i Norrbotten är avgörande för att landstinget ska kunna rekrytera personal till sina verksamheter. Landstingstingets samverkan med Luleå tekniska universitet, LTU och gymnasieskolorna i länet är väldigt viktig för att vi nu och i framtiden ska kunna möta pensionsavgångar och också vara självförsörjade så långt som möjligt. De flesta av våra anställda inom hälsooch sjukvården har gått sin utbildning här i Norrbotten, säger Christina Aasa Bygdell, personalstrateg vid personalenheten. Cirka studerande från LTU är årligen ute i vården på Verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Det blir cirka placeringar totalt per år i länet eftersom studenterna kan ha fler än en VFU. 70 procent av studenterna finns i Luleå, Boden och vid Sunderby sjukhus. Det är mycket viktigt för landstinget att den utbildningen har hög kvalitet. Studenterna och handledarna måste få goda förutsättningar för att genomföra VFU i Norrbotten, säger Christina Aasa Bygdell. Högskoleverket, HSV granskade för ett par år sedan vårdutbildningarna i Sverige. I rapporten som kom för ett år sedan noterades brister i VFU i LTU:s vårdutbildningar. Kvaliteten ansågs otillfredsställande, strukturen för handledningen i VFU svag och handledarnas utbildningsnivå för låg. Christina Aasa Bygdell upplyser att landstinget och LTU innan HSV:s rapport startade ett gemensamt arbete för att utveckla handledarstrukturen. Alla sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelningar får fungera som handledare och de flesta sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Det finns nu en första rapport som innehåller ett övergripande förslag till struktur och ett förslag på hur man kan arbeta vidare med pilotprojekt inom de olika yrkesgrupperna sjukgymnast, sjuksköterska och arbetsterapeut. Vi söker en bra tillämpning av den föreslagna strukturen som bygger på att det finns huvudhandledare på varje vårdenhet som tillsammans med de enskilda handledarna arbetar med studenterna. Det ska dessutom finnas kliniska adjunkter och kliniska lektorer att tillgå i undervisningen. Vi är nu inne i ett skede där vi diskuterar med verksamheterna och förankrar förslagen till ny handledarstruktur. Mycket återstår innan vi vet hur den ska se ut i detalj. Barbro Lindbergh Evelina Gramner och Susanna Ruumensaari gör sin VFU på Stadsvikens vårdcentral.

13 Tack kära publik och arrangörer i länet för en fantastisk vårsäsong! HÖSTEN 2008 Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren Premiär 27 september Scen 2 Matinéföreställning, från 7 år. TREVLIG SOMMAR VI SES I HÖST! Romeo och Julia musikalen av Linda Wincent och Catherine Parment fritt efter William Shakespeare Premiär 11 oktober Scen 1 Musik: Urban Hedin Norrbottens museum Utställningar T.o.m. 1 juni MEDIEPROGRAMMET Luleå gymnasieskola, åk 3 Fotoelevernas årliga avslutningsutställning T.o.m. 8 juni STAFFAN FORSSBERG: FROTTAGE T.o.m. 8 juni PLUPP OCH VARGEN Inga Borgs orginalbilder till boken "Plupp och vargen" 31 maj - 7 sept ULF B. JONSSON Porträtt på kända och okända människor 31 maj - 31 augusti ANDERS LINDMARK: MUSIKMÅLNINGAR 6 juni - 31 augusti MOBILA TIDSRUM Konstnären Maria Sundström har tillsammans med språkvetaren Ann-Catrine Edlund tolkat och försökt förstå dagboken som det "skrivna rummet". 14 juni - tills vidare SÁPMI FÖRR OCH NU Samiskt liv under 50 år. Fotografier av Bert Persson. 14 juni - 7 sept STICKAT AV MAJ WENNBERG Foto Bert Persson. Lassokastning Program Lördag 31 maj kl Vernissage: Porträtt på kända och okända människor av Ulf B. Jonsson Fotografen närvarar Fredag 6 juni NATIONALDAGS- FIRANDE Ca kl Marsch musik med Hemvärnets Musikkår Norrbotten i Museiparken. Kl Vernissage Mobila tidsrum Enhetschef Henrik Ygge inviger i närvaro av konst nären Maria Sundström Kl Samtal Ann- Catrine Edlund och Maria Sundström samtalar om sitt gemensamma arbete under rubriken Sex dagböcker genom två betraktares ögon. Lördag 14 juni Kl Vernissage Bert Persson Sápmi förr och nu. Fotografen närvarande Kl Vernissage: stickat av Maj Wennberg Sommar- kvällsmusik Onsdagar kl hela sommaren Museet öppet juni TRÄFF MED TAUBE - klassiker, duetter och allsång Bambi Elinsdotter och Börje Ekström sång, Niklas Fredriksson dragspel och Susanne Jones piano 2 juli MELODIER MAN MINNS Rolf Lindströms Trio, sång Birgitta Sjömark 9 juli ENTUSIJAZZTISK MUSIK - med blues och blås Per Ödberg kvintett 16 juli MELODIER MAN MINNS Rolf Lindströms Trio, sång Birgitta Sjömark 23 juli SJUNG SÅ SJÄLEN LYFTER Bambi Elinsdotter bjuder på dikt och sång 30 juli ALICE BABS I ORD & TON - visor, folkmusik och klassiska sånger Katarina Molander-Sandberg sjunger och berättar till Kjell Sandbergs swing orkester. Ledare Kjell Sandberg 6 augusti ENTUSIJAZZTISK MUSIK - med blues och blås Per Ödberg kvintett BILJETTER TEATERNS KASSA mån-fre 9-17, KULTURENS HUS mån-fre 9-19, lör 10-16, sön 12-16, Mer information: Teaterns biljettkassa och reception stänger för semester 14 juni. Öppnar åter 6 augusti. BLACKNUSS OCH NORRBOTTEN BIG BAND under ledning av Tim Hagans JÖNKÖPING Pingstkyrkan Blåsmusik festivalen 31 maj Höstens program Norrbottens Kammarorkester SOLIST Norrbotten NEO DIRIGENT Paul Mägi En konsert med musik av Arvo Pärt, Jaan Rääts, Peteris Vasks och Alberto Ginastera. LULEÅ 25 sept ÄLVSBYN 26 sept HAPARANDA 27 sept PITEÅ 28 sept Karen Gomyo VIOLIN DIRIGENT Petter Sundkvist PAJALA 17 nov KIRUNA 18 nov HAPARANDA 19 nov LULEÅ 20 nov ARVIDSJAUR 21 nov ÄLVSBYN 22 nov PITEÅ 23 nov nr 4 JUNI 2008 Norrbotten Big Band under ledning av Tim Hagans SOLIST Rufus Reid LULEÅ 6 sept GÄLLIVARE 7 sept SUNDSVALL 8 sept HAPARANDA 9 sept ÄLVSBYN 10 sept UMEÅ 11 sept BANG! AFTER WORK MED NORRBOTTEN BIG BAND & GÄSTER KULTURENS HUS LULEÅ 5 sept 3 okt 7 nov 12 dec Piteå Kammaropera The Crystal Cabinet av Carl Unander-Scharin Ett utökat Norrbotten NEO och dirigent Petter Sundkvist. Sångarna Ida Falk Winland, John Erik Eleby och Johan Christensson samt dansarna Claudine Ulrich och Jan Vesala. Premiär PITEÅ 12 okt, BODEN 16 okt, UMEÅ 18,19 okt. Fler föreställningar tillkommer. Bygdegårdar Nurmen Lintu Ängens fågel En multimediaföreställning med visor och folkmusik från de svenska finn bygderna. MURJEK 1 okt SVARTBYN/ÖVERKALIX 2 okt MATTILA 3 okt SIKNÄS 4 okt SAITTAROVA 5 okt LAINIO 6 okt HAKKAS 7 okt VETTASJÄRVI 8 okt AAPUA 10 okt JUOKSENGI 11 okt Norrbotten NEO PITEÅ Studio Acusticum 3 juli Skol- och familjekonserter Süper star Orkestar hypnotiserande sväng från Balkan ÖVERKALIX 17 sept PITEÅ 20 sept Dessutom 10 skolkonserter sept Mona och Mastiff David Shutrick och Mija Folkesson. Från 4 år BODEN 27 sept LULEÅ 28 sept HAPARANDA 4 okt, PITEÅ 5 okt Dessutom 41 skolförest. 21 sept 10 okt Arctic Light Vacker körsång blandas med koreografi och starkt uttryck 5 skolkonserter 6-8 okt Busiga barnvisor Vardagssånger för barn. Från 4 år PITEÅ 26 okt, LULEÅ 2 nov, GÄLLIVARE 8 nov, Dessutom 26 skolkonserter 21 okt -12 nov Three-Style Fusion hiphop, fl amenco och folklig dans 10 skolkonserter okt Gårk En folkmusikalisk resa i fantasi och verklighet ÖVERKALIX 12 nov Dessutom 3 skolkonserter nov Om du törs Hans Kennemark & Lasse Dahlberg 9 skolkonserter nov Huller om Buller Öronrevy för de allra minsta GLOMMERSTRÄSK 25 nov LULEÅ 29 nov PITEÅ 30 nov Dessutom 22 skolkonserter 24 nov 5 dec Tel norrbottensmusiken.se 13

14 Ingrid Nordin Kiruna 14 Kryss nr 4 Senast 10 augusti 2008 vill vi ha ditt kryss. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå. Märk kuvertet Kryss 04. Lycka till! Namn... Adress... Postnummer och ort... Lösning på kryss nr Kryssvinnare Sigbritt Lindqvist Ringelvägen 14, Arvidsjaur Astrid Fredriksson Vånafjärdsvägen 112, Karlsborg Gunilla Gedlund Pepparvägen 11, Boden Bie Blind Föreningsgatan 41, Jokkmokk Viktoria Tjäder Dundervägen 1, Luleå Vinnarna får trisslotter med posten. Grattis och lycka till! nr 4 JUNI 2008

15 Jag vet hur man gör upp eld kåseriet Jag säger inte att jag är förmer. Att ni andra bara är apor. Men jag besitter faktiskt den fenomenala kunskapen om hur man kan trolla fram ett litet tidsfönster mot ursprunget. Jo, det är sant, ett litet spröjsat fönster där den genuina naturen visar sig i sin mest påtagliga form. Ja, inte lika påtagligt som möta en björn mitt på stigen förstås, eller att vindskyddet blåser iväg över fjället som en back läsk på barnkalas. Nej, men ändå mer intressant, och definitivt mer betryggande. Nå, kom till saken grabbhalva, hur trollar man fram ett ursprung, tänker stressad vän av ordning. Jo, hemligheten ligger i de tre rätta attiraljerna: Först och främst behöver man en tjärstubbe, minst ett barn, gärna fler, och en ask torra tändstickor. Sedan fjuttar man på helt enkelt tjärstubben alltså... Det är ju inte jag som påverkas eller förflyttas till evolutionens slätter. Jag är på tok för medveten om nutiden och att vi sitter i en hotad miljö. Men mina ungar* sitter som förstenade på granriset och stirrar in i lågorna. Inte med samma blick som när de ser på barnkanalerna. Nej, med en annan sorts storögdhet. Nästan som om elden sätter i gång deras fantasi snarare än styr den som teven gör. Så länge som de sitter där sitter de aldrig någonstans. Jag står stilla och ser hur Darwin överlever i deras ljusblå. Men sedan måste de röra på sig. Inte för att de tröttnat, utan för att deras fantasier, deras frihet har väckts och framför allt har deras trygghet stigit till en nivå där de plötsligt måste och vågar utforska omvärlden. Just då befinner vi ju oss i den enda värld vi har formats i. Eller så är dom bara hungriga. Ingen eld i världen är intressantare än den finska köttkorv man kan grilla på den. När jag säger den enda värld vi formats i menar jag alltså inte att människan gått från apa till budgetcontroller i en subarktisk fjällnära skog (när jag tänker efter var det inget särskilt kontrastfyllt exempel) men poängen är att förutsättningarna för liv och lek är optimala även ovan odlingsgränsen. En stund i alla fall. Dagens ungar är inte så tåliga som deras ättlingar var. Den som tror att vi som lever i dag besitter alla tidigare generationers kunskaper, metoder och uthållighet tror tokigt. Nästa morgon tar jag på ungarna samma kläder. På dagis får de sprida doften av uppeldad tjärstubbe. Kanske lugnar det dom? Kanske lugnar det dagisfröken lite grann? Kanske får jag skäll av ungarnas mamma för att jag inte tagit på dem rena kläder. Hon fattar inte i alla fall. Vilket förstås är bra. För det betyder att hon är ett med den tid vi faktiskt befinner oss i och försöker inte hålla kvar vid det gamla; vid ett ursprung som förmodligen skulle ha ihjäl hela vår familj på ett par kalla nätter. Nej, gumman min är perfekt anpassad till den nya miljön själv har jag svårt att tycka att den är särskilt nyttig, rolig eller ens berättigad. Men den där stunden vid elden är det som att mina ungar faktiskt kunde befinna sig i vilken tid som helst bortsett från att deras kläder är överpristyger från logotypefabriken och inte djurhudar eller fikonlöv. Tro mig, det kommer generationer av ungar, längre fram i utvecklingen, som kommer att fråga: Pappa vad är det där. Det är eld kära barn. En cool grej som folk behövde förr i tiden. Jaha, du menar som vodka? Hmm, nej, det förbjöd man det var liksom en annan sak. Jamen, som telefonsladden då? Söndag 20 april 2008 Patrik WARG Nää, men som hjulet ungefär... Va, vadå julen? Äh, håll snattran och stryp syretillförseln i sektor 7:1, innan zoopol kommer. Kanske är jag bara norrbottning, en sån där tragisk norrbottning, som växt ifrån farsans följsamhet och börjat romantisera naturen så där som stadsfolk gör hela livet. Farsan kallar det för Jack Londons syndrom. Alltså när man inte lever med naturen utan köper på sig tält av GoreTex och kevlar för att stänga ute den. Eller sitter med vinden vid elden för att de tror att urfolken gjorde det. Det är nog ingen galen gissning att de tålde röken sämre än vad vi gör nu. Men jag har min hemlighet. Hur än mina barn blir inlemmade i plast, färg, megabits, och fläskiga bröllopstårtor, så kan jag alltid ta dem tillbaka en stund i min själ, i min längtan till den tid jag borde levt. För jag vet hur man gör upp eld! Abobopopopooo! PS. Jo förresten, man behöver nog fyra saker när jag tänker efter en dunk med vatten kan vara bra att ha. Ibland måste trollerier brytas innan det går för långt. konstverk berättar nytt om namn Fotograf Daryoush Tahmasebi vid Norrbottens museum är en av vinnarna i den internationella affischtävlingen Good 50 x 70 som nu avgjord. Sju stora organisationer som Amnesty, WWF, Amref, Emergency, Greenpeace, Lila och Unicef har skrivit sju sammanfattningar av lika många stora problem i världen. Kategorierna är barndödlighet, global uppvärmning, brott mot de mänskliga rättigheterna, jakt, könssjukdomar, krigsoffer och vattenbrist. Kreatörer från hela världen har sedan skickat in sina bidrag. Daryoush Tahmasebi är en av vinnarna i kategorin Vattenbrist. Naturresursena är begränsade och ägs av hela jordens befolkning. Slöseri med våra vattentillgångar skapar en obalans som drabbar andra människor och det går åt mängder energi att slösa med våra vattentillgångar. Detta inspirerade mig att rita den vinnande affischen I consume you, säger Daryoush. 210 posters från hela världen har valts ut som de bästa i sju kategorier. 30 posters i varje kategori har sedan utsetts som vinnare. Vinnarbidragen kommer att ställas ut i Milano i La Triennale mellan juni En exklusiv färgkatalog håller på att tryckas. All försäljning av affischer och tryckta katalogen går till respektive arrangör för välgörenhetsändamål. Tidskriften Cap & Design kalllar denna kollektion världens bästa posters. Enligt projektet Good 50 x 70 går reklam ut på att sälja onödiga prylar till människor som egentligen inte har råd med dem. Men eftersom kommunikationsindustrin är så bra på att nå ut till människor kan kraften som reklamen har användas till att göra världen lite bättre. De vinnande bidragen kommer från Italien, Turkiet, Iran, Storbritannien, Tyskland, Sverige och flera andra länder. Länk till hemsidan: gallery07/ Christina Aasa Bygdell är personalstrateg på personalenheten sedan augusti i år. Hon har arbetat som vårdchef inom barnsjukvården, Sunderby sjukhus. Jessica Muhigana är utbildad sjuksköterska och beteendevetare. Hon arbetar på Patientnämnden från och med 1 juni som vikaraie för Irene Lundqvist som ska vara föräldraledig. Daryoush Tahmasebi är till vardags fotograf vid Norrbottens museum i Luleå. Han är en av vinnarna i den internationella affischtävlingen Good 50 x

16 Markus Wargh orgeltämjaren som låter tonerna Hans händer färdas snabbt som fågelvingar över den ståtliga läktarorgeln. Med full koncentration skapar han musik i stunden. Om jag inte får spela blir jag sjuk. Det är ett sätt för mig att andas, säger Markus Wargh, domkyrkoorganist i Luleå och en av landets främsta orgelimprovisatörer. Namn: Markus Wargh Ålder: 39 år Yrke: Domkyrko- och konsertorganist Familj: Hustrun Eva-Maria, lärare, och döttrarna Theresa, 5 år, Tindra, 3 år, Matilda, fem månader. Bor: Villa i Sävast. Uppvuxen: Strax utanför Jakobstad i Finland. Gör på fritiden: Är med familjen, arbetar i trädgården, joggar. Ibland spelar jag piano och sjunger. Viktig insikt: I takt med att jag blir äldre inser jag allt mer hur komplicerade saker och ting är. Jag är inte längre lika snabb att döma någon, och försöker att inte ha åsikter om sådant jag inte vet något om. Tappar man perspektivet lever man till slut i en egen fantasivärld. Favoritpsalm: Det finns flera i engelsk stil som är fina, psalmer som står sig oberoende av tid. En sådan är psalm nr 298: Gud, Ditt folk är vandringsfolket. Ena dagen spelar han vid en fridfull begravning i ett kapell, den andra framför han Sibelius, Liszt och egna improvisationer vid en söndagskonsert. Den tredje är han ledig och påtar hemma i villaträdgården i Sävast. Den fjärde och femte sitter han mol allena och övar för att den sjätte göra en bejublad konsert med Janne Schaffer i en överfull domkyrka. Så där håller det på. Från det lilla sammanhanget till det stora. Från vardagens harvande till uppskattande applåder. En stor del av tiden repeterar han på egen hand, men att kalla Wargh för ensamvarg vore felaktigt. Eftersom jag arbetar så mycket ensam njuter jag när jag får spela med andra, säger han på mjuk finlandssvenska. Det musikaliska mötet med Janne Schaffer har varit givande. I musicerandet hittar de beröringspunkter som ger låtarna vissa är ursprungligen framförda av Ted Gärdestad och Elvis nya dimensioner. Detsamma gäller psalmerna och kyrkomusiken. Trots att jag är klassiskt skolad och han har en annan musikalisk bakgrund är vi besläktade med varandra. När jag börjar vet jag inte hur det kommer att låta. Under tiden jag spelar kommer det till mig. Nya dörrar öppnas, som leder mig vidare. Så här! Och så här! Även den ovanliga kombinationen orgel och elgitarr bidrar till upplevelsen. Orgelns uttryck är som ett stadigt fundament, medan elgitarren ger en oändlig ton som bara slungas ut i luften och lever hur länge som helst. Det blir så starkt tillsammans. Den här dagen är det lugnt och folktomt i domkyrkan, hans arbetsplats. Stillheten bryts när de första tonerna klyver luften: orgeln väger 25 ton, har pipor och är tillverkad av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad. Hemma hos farmor i Jakobstad handlade det om en enkel liten elorgel. Redan som femåring började Markus gå över till henne för att spela. Hon bodde i en villa alldeles bredvid familjen Wargh. Det var där allt började. Pappa kunde några ackord och lärde mig dem. Jag spelade utan noter, men klarade att ta ut alla melodier som jag ville spela. Först som 13-åring fick jag undervisning i först orgel och sedan piano vid ett musikinstitut. Hans talang var uppenbar. Efter två års studier vid konservatoriet i Jakobstad följde tre år vid Sibeliusakademien i Helsingfors. En av höjdpunkterna under den tiden var en direktsänd radiokonsert vid en internationell festival i Lahtis. Alla i hela kyrkan stod upp och skrek. Det var en enorm känsla och något fantastiskt att få vara med om. Nästa steg blev Musikhögskolan i Piteå. Efter tre års studier blev Markus Wargh själv lärare där, innan han 2001 fick tjänsten som domkyrkoorganist i Luleå. Här trivs han, men erkänner samtidigt oblygt att han har större ambitioner än så. Jag skulle vilja ge fler konserter. Men det är svårt just nu, jag har små barn som jag inte vill vara borta från. Det är få förunnat att kunna göra sig ett internationellt namn som konsertorganist. Ett hinder är instrumentvalet. En annan omständighet som begränsar är att de flesta orglar finns i kyrkorum. Hufvudstadsbladet i Helsingfors konstaterade en gång att jag skulle ha varit lika känd som den finske pianisten Olli Mustonen, om det inte varit för mitt stora handikapp att jag spelar orgel! Improvisation har blivit något av hans Spelningarna med gitarrgurun Janne Schaffer har inneburit ett stimulerande musikaliskt möte och en ny publik för Markus Wargh, organist i Luleå domkyrkoförsamling. Foto: ANDERS ALM (stora bilden) KURT ENGSTRÖM (lilla bilden) signum. Markus Wargh tar plats vid orgeln och visar; det ligger honom närmare till hands än att beskriva i ord. När jag börjar vet jag inte hur det kommer att låta. Under tiden jag spelar kommer det till mig. Nya dörrar öppnas, som leder mig vidare. Så här! Och så här! Han vill gärna att de som lyssnar ska beröras, men är bestämd med att det inte går att skapa musik utifrån att folk ska förstå. Det enda som håller i längden är att följa sitt hjärta. Jag tycker ändå att människor är väldigt öppna. Och det handlar aldrig om att lyssna på ett intellektuellt sätt jag vill att musiken ska gestalta liv, energi och känslor. I barndomshemmet sjöng familjen ofta stämsång tillsammans. Markus Wargh är näst äldst i en syskonskara på tio åtta flickor och två pojkar. Mina systrar sjunger fint, men det är bara jag som utbildat mig inom musiken och har det som yrke. Sina rötter har han i den laestadianska rörelsen. Numera ser han sig som troende men inte laestadian. Är det någonstans han känner av Gud är det i musiken. Musiken förmedlar en känsla som går rakt in i oss, något som ligger långt bortom vad vi kan förstå med vårt förstånd. Det är ett otroligt kraftfullt språk. ULRIKA ENGLUND