Mikroprocessor Färg TV lf3 22/1 '

Transkript

1

2 Saloras fantastiska Mikroprocessor lfo 26/1 Färg TV lf3 22/1 ' SALORA ÄR ENDA MÄRKET MED MIKROPROCESSOR MODELLER ~SALORA ~uo, - URH':::~L JK'....j '::;.0 NQ /go o VAR IDROTT ARGA G 33 Salora HiFi Stereo 6600 En komplcli musil<central lör hemmet En mångsldig HiFi-kombination I toppklass Förträffllga prestationsvärden i varje enhet Effektlv rörstärkare 2 x 50 W mus. Avancerade elektroniska lösnlngar Högtalare Salora KS 315 eiler KS 330 Kom och provlyssna en grammofonskl vb med högklasslg Inhemsk musil<. Sklvan ges sam gåva tili varje köpare av 66QO.stereon. SALORA eli toppnamn också bland stereos f Salora 6000 stereopaket 2 x45 W stereopaket pris med högtalare 2 x 60 W 3980,- 5600, Salora SV 8000 tv-bandspelare Kyrkslätt Radio-TV Hushållsmaskiner o sport

3 o VA. t 1:::) R.o TT ÅRSBOI( 1979 för FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND SUOM::I~ URHZ::ILUKIR.JASTO Ng /-vl/1 I ta /, I_'(J 1- och dess medlemsförbttnd SVENSKA FINLANDS IDROTISFÖRBUND FINLANDS SVENSKA SKlDFÖRBUND FINLANDS SVENSKA ORlENTERI GSFÖRBUND FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND SVENSKA FINLANDS SKOLIDROTISFÖRBUND FINLANDS SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUND FINLANDS SVENSKA SKYTIEFÖRBUND KONDITIONSFRAMJANDET SOLVALLA IDROTTSI STITUT Pärmbilden: Gun-Viol Nynäs

4 Idrotten fick sin egen lag av Magnus Ståhlberg Redigerad av PAUL LEMSTRÖM Den dag vi skrev innebar inte bara övergången från ett decennium till ett annat. Den dagen passerade landets idiottsrörelse en milstolpe i och med, att den nya idrottslagen, som republikens president stadfäste den , då trädde i kraft. Bedömningen av vad som är det bästa med den nya idrottslagen, sker narurligrvis urgående från den position bedömaren själv står i. Från att tidigare ha varit den enda stora folkrörelsen i vårt kulturliv som saknat garamerat, lagstadgat ekonomiskt stöd, kan vår idrott härefter foitsärra sin viktiga verksamhet medveten om, att den inre längre är beroende enbart av tipparnas spelhunger och statsmaktens frivilliga beslut att av tipsbolagets vinstmedel ställa en del tili idrorrens förfogande. Månne vi inte här har den viktigaste förbättringen även om säkerligen ingen bland gårdagens och dagens. idrottsledare kan påstå, att idrotten hittills inte skulle ha fått det stöd den varit berättigad tili. Dena tack vare den höga prioritet idrott i alla former har hos vårt folk. Egentligen kan man säga, att idrottslagen i mångt och mycket innebär en nedskrivning och err fastställande av tidigare praxis såväl ifråga om statsunderstöd åt idrorrsorganisationerna som bidrag och lån för uppförande av idrottsanläggningar. Skillnaden mellan då och nu är dock uppenbar: lagen ger en säker och garamerad grund för den fortsatta verksamheten. Serr ur en annan synvinkel innebär lagen en lättnad för de lokala idrottsföreningarna, som tidigare. tili en del fått sin verksamhet underlättad av kommunerna dels genom direkta anslag tili föreningarna och dels genom urnyttjande av kommunalt byggda anläggningar. ldrotctslagen förpliktar statsmakten arr från och med derra år stöda idrortsföreningarnas verksamhet med medel, som bevilj as kommunerna på basen av invånarantalet un- ISSN Ekenäs Tryckeri Aktiebolag Ekenäs 1980 Tidigare årgångar av årsboken Vår Idrott finns i viss utsträckning ännu i lager på CIF:s förbundskansli. Du kan kanske få exemplar som fattas i Din samling genom att ringa telefon eiler skriva till CIF:s kansli, Tempelgatan 19 D 37, Helsingfors 10. Priset är 10 mk per st. plus porlokostnader. 5

5 I I! II Ii i I der förutsäcrning arr kolnmunerna i motsvarande mån fördelar medel direkt tili föreningarna. 1 detta avseende fastställer lagen ingen gammal praxis. Föreningarna har inte tidigare fårr något som helst direkt ekonomiskt stöd från statsmaktens sida. Så varför inte anse, arr denna förändring är den viktigaste? VAD ÖNSKAR IDROTTSRÖRELSEN AV STATSMAKTEN Med de engagerade och för idrotten posiciva inlägg, som riksdagsmännen gjorde vid behandlingen av idronslagen, kan man hoppas på, arr statsmakten i forrsänningen uppfyller de förpliktelser, som idrottslagen ålägger den och de förvänmingar idronsrörelsen har. Dessa uttalanden såväl i riksdagen som utanför den officiella debatten har gerr umyck för en sann vilja att så långt det är möjligt ställa nödiga ekonomiska resurser till idrorrens förfogande. Lagen understryker som känt en klar arbets- och ansvarsfördelning mellan å ena sidan samhället och å andra sidan den ideellt arbetande idrorrsrörelsen - något som hela idrottslagskomminen hade som rättesnöre och som idrottsfolket bör vara tacksamt för - och enligt denna fördelning skall samhället svara för resursskapandet. Vi vet redan nu, art tipsbolagets vinstmedel inte kommer arr räcka tili för idrott, reater, opera och vetenskap då idrottslagen trätt i kraft isin helhet, ifall inte någon är villig att pruta på sin verksamber. Lagen förutsätter - isin motiveringsdel dock tyvärr inte i själva lagtexten - act de centrala idrottsorganisationerna borde få minst lika stora verksamhetsbidrag som året förut: ökat med den officiella försämringen av penningvärdet. Likaså har alla mgån från att der stöd, som statsmakten skall bevilja föreningarna via kommunerna, i fortsättningen bör stiga från det i årets statsbudget imagna grundbeloppet om 3 mark per kommuninvånare och från att idrottsbyggnarionen bör vara hög med beaktande av der stora behovet av anläggningar av olika slag. Då säkerr allas avsikt är, atr idrorten inte bara skall forrsätta på den kvantitativa och kvalitativa nivå den är idag, utan utvecklas, kommer kostnaderna att stiga i snabbare rakt än inflationen. Därmed måste statsmakten i fortsättningen vara beredd att tillgripa allmänna budgetmedel för att kunna tillfredsställa det ökade behover. Derra är statens idrorrsråds och alla andra idrottsledares klara förhoppning. VAD Ö SKAR IDROTISRÖRELSE AV KOMMUNERNA Kommunerna satsar redan nu årligen berydande belopp på idrott och friluftsliv både i form av verksamhetsbidrag till föreningarna och byggande I och upprätthållande av idrorrsanläggningar. Detta är något man bör hålla i minnet, då man värderar den insats olika parrer gör för idrotten. Det oaktat hoppas idrotrsfolket på, att kommunerna utnyttjar på ett för idrottsrörelsen posirivt sätt de möjligheter idrottslagen ger. Der stöd statsmakten förbinder sig att lämna idrottsföreningarna, bör läggas tili de medel kommunerna redan nu sarsar och inte enbart bli en "inkomstkälla" för kommunerna. Endasr på detta sävt kan föreningarna få den nya fördellagen är avsedd att ge dem. Lika vikrigt från föreningarnas sida är, att kommunerna inrättar de kommunala idrottstjänster, $Om lagen ger statsbidrag för, ifall dessa inre redan existerar, och atr de besärrs utgående från de kompetenskrav, som stipuleras i idrorrsförordningen. 1 derra avseende bör de vid bl. a. Solvalla idrottsinstitut utbildade idrottsinstruktörerna ges en rejäl chans vid valet av innehavare av tjänsterna. Det ankommer på kommunernas idrottsnämnder art fördela verksamhetsbidragen tili de lokala idrorrsföreningarna. Fö~delningsgrunder är arren och omfattningen av verksamheten samt den samhälleliga betydelse verksambeten har. Närmare direktiv om hur bedömningen skall ske utarbetas av undervisningsmini5terier. Då det dock sannolikt kommer att finnas utrymme för tolkning och individuell bedömning, ser jag det per $Onligen $Om mycket viktigt, att kommunerna i idrottsnämnderna inväljer personer med anknyming till idrotten och med ett erkänt sakligt och fördomsfrirr sän att avgöra besvärliga frågor. Dessa egenskaper är nödvändiga även då det gäller idrottsnämndernas skyldigheter att aktivt arbeta för en utveckling av de kommunala idrottsanläggningarna och att bevaka kommunens inttessen ifråga om de planer över anläggningar som uppgörs på olika nivåer i förvakningen.. IDROTISLBDARE, V AR AKTIV Vi har fårr den länge efterlängtade idrottslagen. Vi har förhoppningar och önskemål på samhället beträffande tillämpningen av lagen. Men 5ist och slucligen är det på 055 själva det beror hur framtiden kommer att te sig och vilket utbyte vi kommer att ha av den nya lagen - på oss alla idrottsledare i föreningarna, i distrikt och förbund, i de kommunala idrottsnämnderna, i länens idronsnämnder och i statens idronsråd. Vi har en stor möjlighet att på ett avgörande särr påverka den kommande utvecklingen. Du, var aktiv på den post du innehar! 6 7

6 + ÄVEN DU KAN RÄDDA MÄNNISKOLIV ANSLUT DIG REDAN IDAG TILL FRK BLODT JÄNST Uthildningen inom CIF inför 1980-talet av Helen Stenbäck Etter en drygt halvt år i CIF:s,rjänst har jag fårr endel tankar och ref1exioner om CIF:s urbildning idag, var vi srår och vilken vår målsärrning är inför 1980-talet. Jag anser att grundutbildningen inom CIF sam den är idag, är helt jämförbar i mån av resurser, med den utbildning som serveras inom de andra cenualorganisationerna, FRIF och AlF. Men det hindrar inre art det finns brister. Såväl den al1männa som specialtränarutbildningen är isin nuvarande form oerhön teoretisk. Allt tydligare har det visat sig att ett system där man går från teori till praktik är ett alternativ van arr beakta. Vi har inom CIF goda föreläsare men alltför få. Samma föreläsare urnyttjas för mycket, vilket gör det svårt för dem att förnya sig. Här är det inre deras förmåga som står på spel, utan snarast finns det risk att deras motivation minskar. Vi har här en viktig uppgift att fylla, dvs. att finna nya förmågor samt att enrusiasmera och fortbilda de föreläsare vi har. Vi bör sträva till att bygga vårt utbildningssystem kring följande fyra hörnstenar: 1) basutbildning, dvs. C-, B- och A-tränarutbildningen 2) fonbildning, främst för våra B- och A-uänare 3) specialutbildning med akruella tematan 4) instruktörsurbildning, vidareutbildning för föreläsare. Gruppens heterogenitet som t. ex. stora åldersklasskillnader, olika kunskapsnivåer m. m., har visat sig inverka negativt på kursens genomförande. Genom att här inregrera tränarutbildning i läroplanen vid olika läroinrättningar och hålla strängt på ålderskraven kan vi i viss mån råda bot på problem av derra slag. 1 ett avseende har dock gruppen visat sig vara mycker homogen, nämligen i fråga om könet. En färskt exempel på detta bjuder en av höstens B-kurser: Av kursens 21 deltagare var summa noll HickoL Svagr! Här får väl närmast föreningarna ta på sig skulden. Att represenranrer från olika idrottsgrenar möts på gemensammå kurser är positivt, men vi har inom vår,t förbund, precis som på många andra håll,en tendens att arrangera kurser för kursandets skull. Våra medlemsförbund arrangerar fina kurser med goda föreläsare, men med deltagarmässigt sämre resultat. A och 0 är här samarbete. Ordna gemensamma tillställningar där medlemsförbunden kör med egna puffar och CIF funge- 9

7 rar som koordinator. H är avser jag givervis kurser kring frågor som är angelägna för alia. Hit kan bl. a. räknas den administrativa utbildningen, en lucka i vår urbildning som med det snaraste måste fyllas. Frågetecknet är här hur uppläggningen av kursen skali ske. Det blir väl närmast fråga om en ambullerande programpaket som dock inre får appliceras utan urskiijning. Kursmaterialet är mycket digert, ta t. ex. den nya idrottsiagen, utbildning av ordförande, sekreterare och ekonomer, marknadsföring av föreningen, mötesteknik m. m. Efter dessa reflexioner vili jag tili siut poängtera an vi inre får vara en konservativ och traditionsryngd iruättning, utan vi måste vara öppna för nya irnpulser och kunna planera om ifall det visar sig att behovet är ett annat eiler om urbildningen ej motsvarar förvänrniagarna. När det gäller resor så TVE KA I NTE DE SKA VARA KVALlTET Grengruppstränarsystemet inom SFI-friidrotten av Ingwald Wik Utan överdrif,r kan påsrås, atr 1976 var ert bryrningsår vad gäller friidrorrsträningen inom SFl. Anda sedan 1950-talet hade träningen skötts av en chefstränare, vars främsta uppgifr var, att utbilda nya föreningstränare samt hålia kontakt och stöda föreningarna i deras träningsverksamhet. Det bär systemet blo=ade ur och kom tili sin fulla rätt under 1960-talet. Den idronsiiga frammarschen under 1970-talet kom att kräva en organisationsförändring. En urveckling av träningsmetoderna räckre inre tili, uran det krävdes också en delegering av.träningsuppgifterna. Träningsoch urbildningsverksamheren blev för omfattande för att en enda person skulie kunna sköta om hela SFl. Därför började ledare och tränare diskutera olika förslag tili tränarsyst~m och småningom började grengruppstränarsystemet roaa fram. är det här systemförslaget framfördes i friidrorrsrådet våren 1976, fick iden ett positivt mottagande. FR vidtog årgärder för dess förverkligande och kunde ännu samma vår frarnlägga följande förslag för SPI-sryrelsen: ~ ~ Koordinaror Vi har moderna bussar, erfarna förare, god service. RESEBYRA T 0 U R EL L A AB/OY, Styrmansg. 7, Jakobstad hjälper Er med arrangemangen, ordnar logi, förmedlar och säljer alla slags resebiljetter (flyg, båt, tåg och buss) samt specialresor. BUSSBOKNINGAR kan göras tili TOURELLA, tel eiler 10 HALDIN & ROSE JAKOBSTAD - TEL /45 ~_H_O_P_P ~! L! K_ as t ~! ~!_s_p_~a_~~_~_o_.~! Medel- o.! långdisrans!mångkamp! Systemet godkändes av SFI-styrelsen och sryrelsen beslöt anställa en koordinaror på heltid samt fyra grengruppstränare på arvodesbasis. Det har aldrig klarlagts vem som var initiativragare tili systemet, men i det här sammanhanget vili jag understryka den insats som gjordes av dåvarande ungdomstränaren i ÖID, Martin Lax.. Det tar alltid tid föhän ett ny tt system fås att fungera till allas belåtenhet och härvidlag urgör grengruppstränarsystemet inget undantag. Under de år som gått har det klart framkommit, att denna organisationsmodejl är helt beroende av koordinarorn. Därför kan det utan omsvep sägas, atr det var av uromordendig sror betydelse att SFI fick en koordinaror med Kjell 11

8 Krooks kapacirer. Då rill hans srab kunnar knyras sådana goda rränarkrafrer som Bo Grahn, Göran Ekegren, Marrin Lax, Bengr Hellsren och bröderna Ralf och Henry Kuila, så har resulraren inre lårir vänra på sig. Sysremer med grengruppsrränare har visar främsr den fördelen: - arr der finns en klar förde1ning och differenriering av arbersuppgifrerna, vilker befrämjar, - rränarnas möjligher rili vidare urbildning och specialisering. Skall någon avigsida ras fram så är der svårigheren art helr kunna utnyrrja grengruppsrränarnas srora kapacirer, när de är ansrälida på arvodesbasis, men förbunders ekonomiska srälining möjliggör inre i dagens läge någon he1ridsansrällning av grengruppsrränare, vars främsra uppgifr är: - arr leda var sin grengrupp under förbunders lägerverksamher, samr - arr sköra om urbildning på förbunders rränarkurser. Sysremer med grengruppsrränare har visar sig vara en fungerande sysrem som förr SFI-friidrorren framår under 1970-raler, men med erfarenheter från ridigare bör SFI-ledningen nogsamr följa med och vidareurveckla sysremer så arr vi kan hålla oss inrakr med urvecklingen och helsr någor före på 1980-raler. Följ med VÄSTRA ~NYlAND VÄSTRA ~NYlAND följer med 12 Då det gäller tryck. är kvalitet och punktlighet med leveranserna avgörande. Ett modernt tryckeri 'med tekniska. och personella resurser och moderata priser är ETA EKENÄS TRYCKERI AKTlEBOLAG Ekenäs, Stationsvägen 1 tel Simmarna /rån vänster: Bodil Holm, Mariehamn, Krister Fogelberg, Vasa, Har.ri Tumnen, fielsing/ors, Jan 1'(/ asastjerna, Jakobstad, Thomas Ferm, Vasa, Jukka Aro, Karleby, Tove Andergård, Borgå, Tuija Saralt/.hta, Karleby och Asa Backlund, Jakobstad. Simträff för ungdom i Braunschweig av Tove Andergård Tävlingsresan rili Braunschweig i Väsrtyskland blev en s~.örre framgång än vi vågar hoppas på. Vi vann poängrävlingen och hemforde en pokal som bäsra förening. 13

9 Hela evenemanget hade samlat deltagare från tio länder. Simmarna var represemerade med 300 delragare från fyra länder. Utom simningen var tolv andra idrorrsgrenar represemerade, bl. a. vatrenpolo, friidrorr, olika bolispel osv. Fredag. Nio förvämansfulla ungdomar hade samlars på Helsingfors Vanda flygstation. Resan började. Vi for med flyg till Hamburg. När vi landade i Hamburg, var det första vi lade märke rili hur varmr där varo Att det var varmr var ju bara bra, efrersom tävlingarna skulle hållas me. När vi hade kommir genom rullen, forrsatre vi med buss rill järnvägsstationen, varifrån resan fortsarre med råg till Hannover. 1 Hannover bytte vi tåg och efter en rimme var vi frarnme i Braunschweig. På stationen välkomnades vi av rvå ungdomar, varav den ena sedan fungerade som guide för oss den tid vi var i Braunschweig. Vi blev körda i paketbilar rill horeller vi skulle bo på. Hoteller var ganska li~er men rrivsamr. Det låg ime precis i cemrum, men där var liv och rörelse ändå. Lördag. Vi åt frukosr på hotelier och sedan var förmiddagen ledig rills tävlingarna började. Före tävlingarna år vi på en skola, dir vi blev körda i paketbilar, som också i forrsärrningen fungerade som våra rransportmedel. Arrangemangen med maren fungerade dåligt. Vi fick väma näsran en timme innan maten var klar och då var det hara en halv rimme kvar tilis joggningen skulie börja på tävlingsplarsen. Vi hann i någorlunda hygglig rid tili simsradion som låg i urkamen av sran. Simsradion, som var ganska ny, låg trevligt belägen mellan träd, buskar och gräsmattor. Bassängen var 50 m och därrill fanns hoppbassäng, barnbassänger och en insjö. Vädret var fim, solen lyste från en klarblå himmel. Fast der var bra med det varma och soliga vädret hade der också sina då!iga sidor. Man blev slö och trön av att sirta där isolen, men som tur var fanns det skynken uppspända som gay någon sons skugga. Krister var den försra av oss som skulie simma. Han simmade 200 m brösr och förvånade oss alla genom arr vinna sin egen åldersklass. Efrer Kristers seger började det komma medaljplaceringar med jämna mellanrum. Vi som rrodde an vi ime hade någon chans... Arrangörerna hade lyckars bra med arrangemangen. Tävlingen gick snabbr framåt, de olika hearen simmades jusr då när der var urräknar att de skulle simmas. Söndag. Tävlingarna fonsarre. Nu simmades det rvå tävlingspass, så hela söndagen gick åt tili tävlingarna. Framgångarna forrsarte. På kvälien ordnades mat och disco på tävlingsplarsen, avslurningen började på sätt och vis då, men den egentliga avslurningen skulle ske följande dag. Måndag. Inga tävlingar. 14 På förmiddagen promenerade vi omkring i Braunschweig. Det var inrressam för allr var annorlunda än vad man är van vid. Alia gamla byggnader var välbevarade, det fanns ime många moderna hus årminstone där vi gick omkring. Vi hade Otur med burikerna, eftersom de var stängda på grund av pingsthelgen. På efrermiddagen började den egentliga avslurningen med gymnastikuppvisningar och en fotbollsmarch på en gräsplan i utkamen av sran. Bollarna som de spelade med i matchen "an1ände" med fallskärmshoppare. Alia följde med spänning med hur fallskärmshopparna seglade genom lufren och landade precis mitt på gräsplanen. Sista skeder av avslurningen skedde i Stadshuset med disco. Där tilldelades vi pokalen, som vi fick för arr vi vunnir poängtävlingen melian delragande lag, med orden "trevligr atr ni kom och tog denna pokal, välkomna igen näsra år". Segern måste ju firas. Vi firade den genom art dricka champagne ur pokalen. Alideles för fon var allt detta roliga över och vi måste börja tänka på hemresan som skulle ske dagen därpå. Tisdag. Hernresan började. Vi fördes tili järnvägsstationen, därifrån råger tili Hannover skulle avgå ifrån. Några minurer före råger skulle avgå, fick vi resultaren från rävlingarna. Arrangemangen ryckres fungera, rrors det stora deltagaramaler. Vi bytre tåg igen i Hannover och forrsarre rili Hamburg och från Hamburg for vi sedan med flyg till Helsingfors. Resan var över, en lyckad resa med fim väder och framgång, som säkert ingen ångrade. J ag hoppas atr vi skali få uppleva resan igen nästa år. Delragare: Asa Hacklund, JS; Tuija Saraluhra, GSS; Bodil Holm, IFA; Tove And~rgård, BS; Jukka Aro, GSS; Krisrer Fogelberg, VSS; Thomas Ferm, VSS; Jan Wasastjerna, JS; Harri Turunen, HSS. Ledare: Kurt Mikkola. +~~~!p SPEDITION - BEFRAKTNING -- FARTYGSKLARERING KOP OCH FORSÄLJNING AV FARTYG INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA FLYTTNINGAR Hels ingfors Fredrikshamn - Kotka - HanQÖ - Abo - Raumo - Mäntyluoto 15

10 Kommissariekurs i cykling - vad är det? av Björn Palm FÖRSÄKRA ITID.... J ~ FÖRSÄI<RINGSBOLAGET Svensl<-Finland ordiska Cyke1förbundet arrangerade den med UCI:s rillåtelse den första nationella kommissariekursen i cykel. Kursen var för Iagd tili Skåne i Sverige samt Köpenhamn i Danmark. Tre dagar var reserverade för genomgång av regier och besrämmelser, sedan prakriskr arbere på inomhusvelodrom och den sisra dagen ägnades år det skriftliga och munrliga prover. Som höjdpunkt på kursen fick de1ragarna bevirrna EM i pariöp för proffs. Varje nordiskt Iand fick skicka fem represenranrer rili denna kurs. Kraver som FinIands Cykelförbund hade ställt var att de som vilie delta i denna kurs måste vara starter eller första klass domare samt dessutom kunna svenska. Der visade sig då arr man inre på finskt håll kunde finna någon sam fyllde detra krav. Cykelförbunder satnr SFI:s cykelråd enades då om art skicka fyra domare från svenska klubbar, nämligen Kurt Fröberg från GIF, Raimo Hyväri och Björn Palm från IK-32 samt Ole Wacksrröm från Akilles. Kostnaderna för denna kurs delades jämt mellan SFI och Finska Cykelförbundet. Dessutom hade Björn Palm befullmäktigats art represenrera Finland vid ordiska Cykelförbundets sryre1semöre den 11. 1l på samma piats. Kursen började i Örenäs slott i Glurnslöv ungefär 15 km nordväst från Landskrona. Örenäs slott som från början varit en herrgård har ombyggrs till konferans- och kurscentrum. Efter att hela dagen ha surtit inne på kurs finns det många sätt att fördriva resten av kvällen på. Förutom basru samt annan förströelse kan man i det vidsrräckta området ta sig en uppfriskande promenad vid stranden och biicka över tili Danmark, eller i den mycket kuperade.rerrängen ge sig ut på en träningsiänk. Kursen inleddes med en presenration av alla deltagarna så att dessa bäme skulle lära känna varandra. Därefrer en genomgång av vad prograffimet skulle komma att innehålla, varefrer kursen började. Första dagen genomgicks cykelsporrens organisarion, de ordiska ländernas organisationer samt alla slags mästerskap, börjande från OS tili landsmästerskap. Dessutom genomgicks anmälningsförfarandena, licenssamt reklambestämmelserna. Dag två började med en reperition av de saker som genomgåtts föregående dag. Efrer detta fick deltagarna sig presenterade en gren av cykel- 17 2

11 sport som åtminstone i Finland är ytterst sällsynr, nämligen cykelcross. Denna form av cykel är mycket populär ute på kontinenren, man kör tili och med VM om denna gren. 1 Finland har tillsvidare endast ett par cykelcrossrävlingar anordnats, den senaste av Akilles och Nickby cyklisrer och denna tävling gay mersmak åt de deltagande. Sedan var det dags för genomgång av dopingreglerna samt proceduren vid dopingkonrroll. 1 samband med detta diskuterades även NCF och doping. Kvällen avslutades med en filmförevisning från VM på cykel i Monrreal. Det var främst proffsens heatlopp på bana med de olika dramariska situationer som uppstår vid stora och viktiga tävlingar. Den sisra dagen i Glumslöv användes tili repetition av de saker som redan genomgåtts samt rill atr srudera de många olika besrämmelser berörande landsvägslopp, erapplopp samr så kallade Open-tävlingar där proffs och amatörer rävlar tillsammans. Normerna för huru lång en bancykel fåt vara, avstånden mellan framhjulsnav och pedalcenrrwn resp. bakhjulsnav är noggranr specificerade. Tili exempel vid rekordförsök på bana skall bancykeln noga uppmätas av en kommissarie både för e och efter försöket. För varje form av tävling på bana finns det egna regler. Ungefär kj blev. det dags för avfärd till Köpenhamn och vinterbanan i Forum där kursens alla deltagare hade utdelats någon funktion. Fem cyklister tävlade i olika lopp och gjorde medvetet regelöverträdelser som kursdeltagarna skulle märka, samt besluta om vilket straff de felande cyklisterna skulle tilldelas. 1 en timmes tid hade alla lärjungarna fullt upp med att klara av alla de regelbrott som cyklisterna gjorde, varefter det för kursdeltagarnas del blev avfärd tili Idrottens Hus för en genomgång av hur "praktikanrerna" klarat av problemen. Nästa dag var då dagen med stort D, der gällde nämligen det skriftliga samt muntliga provet. Skriftliga provet, till vilket reserverats en timme gjordes av alla på samma gång medan det muntliga provet genomfördes av en åt gången. Efter middagen var det sedan endast genomgång av proven samt konsraterande av att alia hade klarat kommissariekursen. Höjdpunkten på kvällen blev sedan bevittnandet av EM i parlopp för proffs i Forwn. Kvällen inleddes med etr nationellt femrio minurers parlopp och redan i denna tävling sågs sådana farter som aldrig har uppnåtts på Velodromen i Helsingfors. Tekniken i åkning samt vid parbyte var någor helt annat än hemma. När sedan proffsen rrädde in på banan blev ju farten ännu mera uppskruvad. Dessa virmoser på bana körde 365 varv i Velodromen med en snilthastighet på ca femtio kilometer i timmen. Det var en upplevelse art få bevittna de.tta EM, eftersom cyklisternas reknik samr öga för åkningen var en njutning att beskåda. Kursen som var den första i sitt slag i Norden hade mycket att ge, åtminstone oss från Finland. 18 Programmet var kanskeen aning för vidlyfrigr för en så kort tid samt dessutom hade vi finlandssvenskar svårt att ibland fatra innebörden i allt som föreläsres, då rvå av de rre föreläsarna var från Danmark samr atr dessutom nästan allt kursmaterial var skrivet på danska. Trots detta vili alla vi deltagare från Finland ännu rikta ett varmt tack tili speci.ellt Lennart Hansson från Sverige, som hjälpte oss då danskan blev för svårt, samt även till Carl D encher-hansen och till Nordens enda internationella kommissarie Ib Vagn Hansen. Fordon somfordon, före somföre,! däcket är Dunlop! oysigmaab 19

12 Styrkelyft inom SFI av Bror Holm Styrkelyft är en relativt ung sportgren i vårr land, som i sitt första skede urövats som en "på sidan om"-idrott, men som sedan grundandet av Finlands Styrkelyftförbund rj. år 1976 gått framåt med stormsteg i kraftsporrkretsar. Styrkelyft skiljer sig främst från konventionell tyngdlyfrning såtillvida, att där det av en tyngdlyftare krävs smidighet och snabbhet, där krävs det rå styrka av en styrkelyftare. Man tävlar i tre lyft, knäböj, bänkpress och marklyft. Var och en kan redan vid sitt första träningspass göra ett resultat i vart och ett av dessa lyft, bättre eller sämre beroende på ifrågavarande persons anlag och inneboende styrka. Styrkelyft är en okomplicerad idrottsgren, och en nybörjare blir snabbt intresserad av träningen. Utförd med förstånd lämpar sig denna idrott lika väl för småpojkar som för pensionärer - till och med våra kvinnliga kulstötare och diskuskastare tränar styrkelyft under vinterhalvåret. "Jag är för gammaloch styv för sånt här" hör man ofta äldre personer säga då idrott förs på tai. Eftersom smidighet och teknik inte är allena saliggörande i styrkelyft som i en mängd andra idrottsgrenar, har den blivit mycket populär också inom de högre åldersklasserna. Lyften utförs koncentrerat och långsamt, och sträckningar och övriga skador är mycket sällsynta. SFI har varit med i styrkelyft sedan begynnelsen. Vid de första SFImästerskap'en var IF Länken, Mariehamns IFK, Lovisa Tor och Pargas IF representerade, men nu har föreningarna utökats med Sibbo-Vargarna, Hangö IK och Vasa Idrottssällskap, Isynnerhet Sibbo-Vargarnas och IF Länkens manstarka garden har stigit fram i främsta ledet i vår nationellil. elir. Också internationellt har framgångarna varit stora i år och följande tabeller talar för sig själv: VM EM NM FM Unto Honkonen, IF Länken IV 1 II 1 Antero Köykkä, SV II U 1 1 Reijo Kiviranta, SV III II 1 1 Jari Tähtinen, SV,. V II II 1 Raimo Välin eva, IF Länken V 1 våra nationella finländska mästerskap för sexmannalag placerade sig Sibbo-Vargarna i år som etta och IF Länken som tvåa. Också tillväxten 21

13 verkar tryggad, om man ser på framgångarna vid årets FM för juniorer under 20 år. Sibbo-Vargarna tog två mästerskap, i 60 kg klassen av Jukka Vartiainen och i 75 kg klassen av Heikki Kuula, samr silver av Ismo Oksanen i klass 90 kg och brons av Vesa Manner i klass 82,5 kg. En av de aura srörsra förmågorna inom SFI är uran tvivel Raimo Välineva. Vid de Nordiska mästerskapen i scyrkelyfr i Stockholm år 1977 satte denna eminente marklyftare ny tt världsrekord i klass 67,5 kg med resultatet 285,5 kg. Detta resultat har sedermera övercräffars av amerikanen Troy Hicks och lyder nu på 290 kg. Välineva har emeuertid under det senaste året tävlat i klassen 75 kg, och vid tävlingar i Jyväskylä den 25 november i fjol gjorde han ett mycket gott försök på 315,5 kg, vilket hade inneburit ett ny te världsrekord i marklyft i denna klass. Nu var der bara etr ögonblicks obalans som gjorde, att Välineva inte lyckades håua uppe vikten tiu domarens signal. Reijo Kiviranta kommer år för år alle närmare världseliten. Sibbo-Vargarnas medlemmar och etr ston antal lyftare från andra föreningar tränar enligt Kivirantas metoder och sysrem, som visat sig vara ett ypperligc långtidsprogram. Antero Köykkä är en typisk representant för dessa metoder som innebär, are lyftaren byggs upp från grunden för att småningom bli mogen för de verkligr stora lyften. IF Länkens UntO Honkonen har under ett Herral år tillhört den absoluca toppen och erövrat en silvermedalj och två bronsmedaljer i världsmästerskapen, samr Europamästerskaper i år. Scyrkelyfter inom SFI är aueså på stadig frammarsch och de kommande åren kommer säkert atr bjuda vårt förbund en mängd positiva överraskningar i form av nationella och internarionella framgångar. Aeerväxten verkar tryggad och i SFI:s kraftidrotesråd sirter erfaret folk, de flesta själva aktiva scyrkelyftare, som alla är villiga att offra sina kunskaper för scyrkelyftets forcsatta utveckling i vårt land. 22 Näringsrik föda för idrotlsmän Qch -flickor FRIONOR ypperliga fiskfih~er från Ishavet. Fås i alla välförsedda livsmedelsaffärer. Ungdomsspelen på skidor Gamlakarleby IF:s nya giv av Enzio Sevon - Vi satt en kväll några gubbar i skidsrugan vid Köukarberget och funderade på vad vi skulle hirta på att ordna i tävllngsväg. Vi har ju våra traditionella skidspel, der ordnas en del långlopp här. Vi måsre hitta på någor nytt. Så dök tanken upp på ungdomsspel på skidor. Nationella arr börja med, men med baktanken aer bygga ur dem tili nordiska. Olle Sandström, skidfantast, staktränade redan i november i t rädgården för Vasaloppet. Det är Olle Sandström, företagare i byggnadsbranschen med expon av egnahemshus, som beräccar. Olle Sandström, Vasaloppsåkare, cyklist i Väteern-rum, ex-skidbas i GIF, lägger ur texten. H an fyllde i seörsta hem Iigher 50 år senaste sommar. - Kanske vi hade en förebild i ungdomsskidningarna i Östersund, men ime rikeigt ändå. Där kör man med individuell start medan vi från början gick in för gemensam start i de olika klasserna. Mera spännande både för pubiik och åskådare. Läccare och mindre tidsdrygt, bara endagstävlingar så 23

14 de1ragarna hinner både komma samma dag och åka hem mot kvällen, även om de kommer långväga ifrån gick premiären. Det var samma dag man körde femmilen i Lahttis VM och då hade man ett oherrans väder vid Köukarberget, snöyra och blåst, rena stormen. Ca 160 de1ragare vågade sig ändå ut i spåren. Suomen Hiihtoliitto var rem begeistrat över initiativet. Det kom ett brev med tack och önskan att göra jippot tili en nordisk tävling. Vilket det också blev Tyvärr hade man i Sverige just den dagen distriktens kvalificeringar för Kalle Anka-finalen så svenskarna uteblev. Men norrmännen kom, unga åkare från nordnorska klubbar i Alta ocb Hammerfest bl. a. Sex norska klubbar var med av summa 37 startande föreningar. De norska framgångaroa var direkt imponerande, två klassegrar, två silver och en bronsplats. orsk dubbelseger i pojkklassen under 12 år där de två främsta, alltså två norrmän, åkte dött lopp. Mao tävlar i hela åtta klasser: flickorna under 10 år åker 2 km, likaså pojkarna under 10 år. 3 km är sträckan för flickor under 12 år, pojkar under 12 år och flickor under 14 år samt 5 km för pojkar under 14, flickor under 16 och pojkar under 16 år. Deltagarna senast i de olika klasserna var, räknade i samma ordning som klasserna ovan angavs: eller summa 201 startande. 1 den yngsta flickklassen gick segern tiu Padasjokiflickan Erja Kaskimäki, en dryg halvminut före norskan Randi Opgård, i forrsättningen skiljde bara sekunderna. Yngsta pojkklassen blev en hemmaseger för Kokkolan Veikots Peter Heickell, sekunden före en Ikalisåkare, Matti Haavisto. Snabbaste flicka under 12 år var igen en Karlebydotter, Marjut Konu, KV, före Satu Kielinen från Kortesjärvi och norskan Björg Ludviksen från Alta. Sedan de två norska gunerna under 12 år, som delade på segern: Ole-H. Helgesen från Tverrelvsdalen och Jan-H. Solstad från Alta. Norskt åter bland flickorna uuder 14 år: Lis ymark från Nordvågen före Sari Salokangas, Ylihärmä. Kronan i Kronoby hade sin duktiga Carol Dahlbacka som snabbaste pojke under 14 år med Reijo Kinnunen från Kannonkoski som tvåa. IF Brahe tog äldsta flickklassen genom Carita Nordberg före Jaana Niiranen, Kaustby. GIF blev inte heller utan en topp: Robert Sandström, snabbast i äldsta pojkklassen före Kaustbys Ari Pekka Salo. amnen har rekapitulerats för att visa var man har det största intresset för tävlingen. De 27 norska deltagarna kom mest långväga ifrån. Majoriteten bör givetvis hemma i Mellersta Österbottens föreningar. Men även landet "söderom landsvägen" var representerat, både Helsingfors och Österby Sportklubb hade deltagare med i de unga skarorna. Man räknar också poäng i en tävling mellan föreningarna. Som sig bör kom GIF högst upp på listan med 202 poäng genom ströplaceringar i alla klasser, men närmast kom norska IF Alta före Terjärv US, Haapajärven Kiilat, IF Brahe och IK Myran i Nedervetil. IK Kronan var nionde, norska Tverre1vsdalen elfte, ordvågen trettonde, Hammerfest sextonde, IL Frea tjugonde och Rafsbotn trettioförsta av de trettiosju.... Pris ges tili de 20 första i varje klass, bl. a. en par skidor. Atta man sitter i ungdomsspe1ens organisationskommim, ett femtiotal arbetar sedan med spelens genomförande dagen D. När inbjudan gick ut tili årets tävling - som avverkades söndagen den 17 februari - postades breven tili mer än 300 föreningar, till alla medlemsklubbar i Hiihtoliitto, föreningarna i Finlands Svenska Skidförbund, tili Sverige och orge. Den tävlingen förestår när dena skrivs och är avverkad när detta blir läst. På förhand var Olle Sandström ungdomsspe1ens både fader och fadder, övertygad om atr man noterar ny tt de1tagarrekord. Liv i luckan när fälten ger sig iväg i spåren kring Köukarberget med en halv timmes intervall mellan de olika klasserna. Sedan är det prisutdelning omedelbart efter tävlingarna, både individuellt oci:l i lagtävlingen om H agströrns Läderfabriks vandringspris. Ett synnerligen beaktansvärt och välkommet tillskor.t i skidtävlingarnas långa rad. Skulle väl förvåna, om det ime dyker upp nya stjärnskott bland de hundratal deltagarna. 1 varje fall tänds nog skidgnistan hos mången ungdom, som upplever en verklig och stor skidfest. Drick kale som jämt håller hög kvalitet. Naturligtvis Pauligs. 24

15 Tippa och vinn IK Kronan van orien teringsarrangör av Erik Stenwall IK Kronan kan med full rätt anses vara en av de allra äldsta orienteringsklubbarna i Österbotten. Redan i mitten på 1930-talet ordnade föreningen, ofta i samverkan med GIF, de första tävlingarna och som främsta tillskyndare kan nämnas Fritiof Slotte och Hugo Hallman. Efterhand växte föreningen både tili numerären och i kapacitet och sålunda stod man redan 1946 som arrangör för de årsgamla FSO-mästerskapen. Drygr tio år senare var det så dags för Kronan att åter stå värd för orienterare från hela svenska Finland, etr uppdrag som återkom i fjol. Fjolårers mästerskap kan gärna bevaras tili eftervärlden eftersom man nu slog alla tiders deltagarrekord för en förbundsmönstring. Tävlingen omfattade hela starter, vilket på sin sätt talar för hur pass arbetsdryg uppgift det är att ordna ett FSOM. IK Kronan har en fint garde av funktionärer - enbart FSOM i fjol krävde medverkan av 180 medlemmar. Dessa bildar en specialsektion inom klubben, en sektion som kan räkna med tämligen stor självständigher. Sektionen leds i der.ra nu av Stig Lindvall, sekreterare är Bengt Lövsund, kassör Henrik Björklund och som viktig kartombudsman fungerar Harald Slotte. Detta.rped orienteringskartor kräver sirt speciella kapitei. Sektionen har åsradkommit sex olika kartor, som tillsammans täcker 100 km2 av kronobyterrängen. Och nya kommer tili. Redan nu är man inne i en planering som gäller detta årrionde, då föreningen hoppas få ordna en sok. observationstävling. Den karta som då kommer i bruk är nu i der närmaste klar. - Det är H arald Slone och Bengt Lövsund som jobbar så energiskt med kartorna och gör det möjligt för oss att rent ekonomiskt klara av arbetet. En kana som vi beställer skulle kosta oss mk/ km 2 och det har vi inte råd med. Så berättar Henrik B j ö r k l u n d, en av de många inbitna ledarna inom Kronan-orienteringen. 1 sammanhanget vili Björklund ge Kronoby kommun en eloge eftersom man varje år kan räkna med ekonomiskt bistånd. Ett sådant behövs, speciellt då klubben håller en livlig nybörjarverksamhet igång. Av årets totalt 130 aktiva orienterare är hela 49 under 16 år. Alla tas 27

16 väl omhänder i det att sektionen håller sig med en egen motionsledare, som planerar träningen och även tävlingar i denna juniorverksamhet. De unga orieneerarna är uppdelade i små grupper, vilka leds av någon äldre, aktiv orieneerare. Denne försöker sedan följa sina adepter i deras urveckling och på så sätt svetsas gruppen fine samman. Kronans framgångar i de yngsta klasserna har även varie påtagliga. Tre år å rad tog föreningen hem segern i yngsra flickklassen i FSOM och i budkavlesammanhang har man även visat upp en fin bredd. En så pass omfattande verksamhet gör att man får mer eller mindre specialiseer på alla uppdrag. Sålunda kan Kronan i dag seälla upp tio man som går i land med uppdragee att lägga en bana, väl skickad att nyttjas i ett förbundsmästerskap. Och den kana man följer är till alla delar ett resultat av samfälle arbete. lnee så underligt att IK Kronan fick så många lovord för arrangemangen av fjolårets FSO-mästerskap. effektivt skydd förmånliga villkor Postbox Helsingfors 21 T elefon Barnen är Jamlade kring SkogJ1lwlle JOm berättar om livet i natttren. Skogsmulleskolan i Grankulla av Gunilla Cavonius och Marja tta Nykänen Kollikok, Kollikok, hörde man i skogen. Vem är det? Jo, det är en liten varelse med yvigt hår. Han är klädd i gröna kläder och har en näverhatt med fjäder, skor för alla väder och en svans som han städar rene i naruren med. Han heter SKOGSMULLE. Skogsmulle är spännande för barn i lek- och sagoåldern. H an förmedlar kunskap om naruren, för han kan ju både barnens och dj urens språk. Gösta Frohm, från Sverige är fader till skogsmulle. Nu har skogsmulleskolan kommie till Finland. Under barnets år 1979 smög sig skogsmulle ue i Grankulla-skogen och fick med sig en hei hop "Mullebarn"

17 Skogsmulle-skolan srartade sin verksamher i Grankulla i början av maj. Samlingsplarsen var Grankulla simhall. Tjugofem livliga och förvänransfulla barn i 4-7 års åldern, som kaoske försra gången kom ur alldeles ensamma, uran rryggher av föräldrarna. Med srövlar på förrerna och en lireo marsäck packad i ryggsäcken kunde srrövrågen börj a. Hand i hand i en lång svans gick man ut i skogen, men när man väl var framme kunde man fritt röra sig. Här i skogen fanns många spännande saker att uppräcka. _ Men snart började någon undra, var Skogsmulle fanns och när han skulle komma? Föräldrarna hade redan ridigare frågat om Skogsmulle och varför han behövdes? Svarer är enkelt. Den vuxna har dragir gränsen mellan fanrasi och verkligher, men skogsmulle är född i skogen och bor där. Han kan narurens språk, hao är en förespråkare för balansen i naturen. De srarka får inre bli för srarka, de svaga måste hj älpas för art de skall överleva. Varje onsdag fortsatte "Mulleskolan" med sina srröv råg, långt bort från den sluga världen, där naruren erövrade barnen. Mellan sånger, lekar och narurligrvis marrasr, kunde barnen lära sig grundrankar om allemansrärren och miljövård, och om årsridsförändringar och deras påverkan på växrernas och djurens liv, samt grunderna om urrusrning. Man undersökre myrans gångsrigar och sracken, fåglarnas revir, rrädens växrplarser och mycker, mycker annar. Däremellan kom skogsmulle med sina små fingervisningar tili barnen: Man får inre bryra kvisrar, rera små djur, skrika och skräna i skogen. Man skall inre skräpa ner uran värna om den narur vi har. Skogsmulle-skolan sarnlades sex gånger på våren och avslurades med besök av "Skogsmulle" som urklädd människa. Han lekre med barnen, gjorde små narursrigar rillsammans och rill sisr delade han ut "Mullemärke" rill dem som genomgårr skolan. På hösren fortsarre Grankulla "Mulleskola" som lockade till sig sexron barn. Endel fortsarre från våren, men srörsra delen var nya barn. Man rräffades igen varje onsdag rvå rimmar och som ledare både på hösten och på våren fu ngerade Marjatta ykänen och Gunilla Cavonius. u är Skogsmulleskolan en känr begrepp i Grankulla. Under hösren ordnades en ledarurbildning av Kondirionsfrämjandet rj., där sexron inrresserade blivande Mulle-Iedare delrog. Kursen hölls i Helsingfors med rvå rikssvenska föreläsare. är Barners Ar kom rili sin slutskede var Skogsmulle-skolan sradigt inrageo i programmer. 1 år kommer det arr startas Skogsmulle-skolor förurom i Grankulla också i Kyrkslätt, Esbo, Helsingfors och Borgå. Ledarurbildning skall under våren 1980 ordnas i Borgå, i Ekenäs och i Helsingfors. Och på hösren 1980 blir det en fortsättningskurs. 30 SkogJmulle delar krijtligt på "Jkatten" Jom barne,~ hittade i Jkogen. Efter att ha fårt en sradig grund i södra Finland fortsäner ledarurbildningen i Ösrerborren, Aboland och på Aland och med dem växer der upp allr flere Mulle-skolor i Finland. (Melodi: Blinka lilla stjärna) Fina gröna kläder har MuUe iått av skogens blad Granen ej på massa spar blir tiu hår gör M1I,lle glad Hatt av näver så kokett svansen lång med iin rosett. 31

18 0., '."'OIIll I,TO _ 1II11'.VIIIIA.. TRAVEK är en resebyrå med personlig service. Vi sköter alla Era researrangemang. Vart Ni än reser: utomlands eiler i hemlandet. Hur som helst: med Ilyg. båteller tåg. Ensam eiler i gruppo På affärsresa eiler semesterresa. [tj rnj [fj [w[ ~ l-f1 LiJ [1] 00 ~ Vår verksamhet omfattar bl.a.: Flyg- och bålbiljeher. TAg- och bussbiljeh,r. Vi sköter reservering av både sitt- och sovplatser både i hemlandet och utomlands. Kryssningar. På världens alla hav. Medelhavet, Karibiska havet, Grekiska öarna. Atlan-' ten eiler Stilia havet. V1sumfria kryssningar lill Leningrad och Tallinn.. Individuella resor. Vi gör upp reseprogram och turlistor elter Era önskemål. Allt-i-ett resor inkluderar hoieli, sighl-seeingar m.m. Gruppresor. Kongress- och personalresor m.m. Speciaiarrangemang och -priser. Sportresor sköts av vår speciella sportreseavdeining. Säde sommar och vinterresor, vandringar och skidlärder tili Ijälls. alpina resor bl.a. tili schweiziska Snow-Seach och sportlovsveckor i Österrike. Pass, visum, för5äkringar hör tili vår service. Bilulhyrning. American Express-kreditkortsansökningar samt -inlormation. ~ ~oo~... ~ IllA\l~~ ~ [!] ~ , Hum~ird&g. t.n 3, Abo 10, Tel RESEBYRA AB L.:..:: H'.::; "=-GÖ:::.._----=: "u:::,.c:.:":..:,"":::".:.:'o::..:.'... =.:::H.::::".!:: e,::t.:::.1..:.:,":..:... =2'_--.l Färöarna - värd för årets Nordiska skolidrottsläger av Margareta Björklund Den 3-10 juli samlades 47 skolelever i åldern ls-18 år med tio ledare på Färöarna, tili det andra Nordiska skolidrottslägret i ordningen. Det första hölls i Kiruna. Valet hade nu liksom föregående gång fallit på en för de flesta okänd plats, de exotiska Fåröarna. Färöarna är en dansk ögrupp ca 4Sn km söder om Island. Klimatet är urpräglat maritimt och Golfströmmen jämnar ur temperaturskillnaderna, därför ligger medeltemperaruren både sommar och vintertid mellan 0 0 och 10 C. Väderleksförhållandena är mycket ostadiga, man kan nästan påstå art det inte förekommer en dag utan både regn och solsken. De för öarna så typiska, branta och steniga bergsslurrningarna är beklädda med ständigt grönt gräs, träd och buskar lyser med sin frånvaro, men litet här och var på skyddade plarser kan man skymta snö. Får går fritr omkring och betar året rum. SKAP A MYSIG SAMV ARO Lägrers målsätrning var inte att samla roppidrottare från nordens länder tili ert gemensamt träningsläger, utan att skapa en mysig samvaro för skolidiottsimresserade ungdomar med rillfälle art lära känna nya SpOrtgrenar och givervis knyra många nya nordiska kontakrer. På denna grund valdes vi Einländska delragare ut. Eftersom Torshavn, Färöarnas huvudsrad, är Jakobstads vänort var der narurligt art erbjuda Jakobstad samtliga 10 plarser då inga anmälningar från annar håll kom. Tyvärr fjck vi i ett så sent skede reda på detta att bara sex elever kunde skickas iväg: Tua Backlund, Gisela Linn, Anja Häggman och Margareta Björklund från SFSI och Kenner Byggmästar och Lars ElvStröm från SAKU. MED KLEINBUSS TILL ESBJERG Vi finländare reste med kleinbuss ner tili Esbjerg i Danmark, där VI tilisammans med de andra lägerdeltagarna från Sverige, Norge och Danmark steg på båten tili Färöarna. 33 3

19 Efter 36 timmars lugn båtfärd över Nordsjön och Atlamen var vi äntligen framme i Torshavn. Allt verkade overkligt, en tjock grå dimma låg tät över landskapet. Inre förrän följande morgon fick vi någon egentlig uppfattning om hur öarna såg ut, men då blev det en desto större kalldusch : Brama bergssluttningar med smala, krokiga vägar och - här hade vi tili råga på allt i dimman kvällen innan åkt buss i ca en timmes tid för att komma tili skolan i Oyrabakki där vi bodde! Den första dagens program innehöll bergsbestigning, Slaettartindur (882 m) Färöarnas högsta berg skulle bestigas..annu lo-tiden på förmiddagen verkade det som om vädrets makter var emot 055, men plötsligt, överraskande snabbt, slog vädret om och molnbankarna skingrades. Jag kan inre påstå att det var någon lätt uppgift att klättra uppför den branta bergssluttningen med de gummistövlar som vi beordrats ta på 055, men väl uppe glömde man alla skavsår och ömma ben och förundrade sig över den härliga utsikten. Branra bergväggar störtade rärt ner i der mörkblå haver och en disig gråblå borisonr utgjorde bakgrund! De följande dagarna var späckade med program: bussrurer rill minnesmärken och kyrkor, indusrribesök, bl.a. en trålfabrik besöktes segelturer shoppingresor, där vi bl.a. inbandlade härliga varma tröjor av ' äkra orvär~ tat fårullsgarn, fiskerurer m.m. En dag fick lägrets ledare, Peter Kruse, nys om att en val fångats och dragits upp på land på en av öarna. Dagsplanen ändrades snabbt och så fick vi alla rillfälle arr se en äkta, 62-toos fenval. Vilken otäck srank der var på sryckningsplarsen, där det användbara köttet (ca 12 ton) skars loss och kördes bort per lasrbil! Tili minne av valen fick vi alla en lösskuren bir av barderna (= silorganen i valens mun). Här följer deltagarna i skolidrottslägret med styckningen av en sillval, 20 m lång, 62 ton tung. 34 Lägerdeltagarna tttanför Oyrarbakka skola där vi bodde. Porten är gjord av tmderkäken från en vai. 35

20 DAGLIGA MORGO LANKAR Nu kan man ju fråga sig om vi inre alls sysslade med.idrort. ]ovisst, rurneringar i volleyboll, vattenpolo, "rumpefotboll". och ~a~lg fotbo~. ~:dnades och förutom de dagliga morgonlänkarna. flck vilara oss farolsk folkdans och sällskapsdanser från de olika nordiska länderna. Kvällarna tillbringade vi för det mesta i gymnastiksalen med art. spela volleyboll och avslutade dagen max före läggdags med vattenpolo I skolans simbassäng. Härligr! Som de flesta läger slutade även derra när stämningen låg på to?pen. 1 Danmark blev det slutliga avskedet ett enda ston kramkalas, tarar fälldes och löften gavs om brevväxling och en ny träff. Kanske rräffas vi igen redan till påsklov, det får tiden urvisa ~. -'~'.'.' gymnaster, triinare och pttblik. Bilden från en gym Tre viktiga komponenter - nastikgala i Mariehamn.... -,En helt vanlig träningskväll av Karl-Erik Smulter 36 - Sit,ter du och läser tidningen ännu, klockan är mycket vi måste fara nu, hojtar den yngste i familjen. Jaha, så är det dags igen. Bäst att konrrollera art allt finns med i väskan, tävlingsbestämmelser, närvaroböcker och nycklar. Magnesium var vi utan förra gången, det måste jag komma ihåg att köpa på vägen. - Sådär ja, nu borde jag ha allting klart. - Kom då ungar, har ni alla grejor med - glöm inte handskydden och tossorna! Dte har det blivit mörkt och kvällsdimman rullar sakta in över staden, några regndroppar faller på vindrutan medan jag mekaniskt rarrar in bilen på skolgården inrill gymnastiksalen. 37

21 Hoppas ungarna har släpat fram redskapen och mattoroa denhär gången, tänker jag för mig själv. Sablar också, man skulle ha en sai där redskapen ständigt stod uppställda. - Hejsan Christel, gadafton mina damer och herrar! - Varför kommer du så sem, vi får inre själva upp barren, ropar några flickor barta från scen. - Så värst sen är jag väl ime, klockan är bara fem över sex, svarar jag. Och förresten, ni kan väl ta en stol tili bjälp så att ni når upp. - Du Eva, placera långa mattan där, Katarina bjälp småflickorna med bommen och Kristoffer, se efter om Niklas beböver din hjälp med räcket. Småningom är alla redskap på plats ocb efter en kort u ppvärmning går vi igenom kväliens tiäningsprogram. - Eva, vill du ta hand om småflickoroa på bolif1ilen, öva in och repetera grad 3 och 4 ur Övning på övning. Samtidigt kan hälften av flickorna träna hjulning och bandstående på golvbommen. - Cbristel, rräna in arabhopp och halvvolt framåt med de något äldre flickorna. Alla bör klara helvoit framåt på trampetten med tanke på trupptävlingarna i februari. - Hej Kristoffer, låt bli att bråka med Harriet. Gå tili räcket och väma där tills jag kommer, jag skall bara särta igång eliten. Elirflickorna kör snabbt och rurinerat igång med sin träning på barr efter några kona instrukrianer, varefrer jag kan gå över tili pojkarna, dock ime utan prorester från flickornas sida. Man borde vara med överallt, lyfra, hjälpa ocb förklara, en klapp på axeln och ett tröstande ord ime att förglömma. Alltför ofta slår mig tanken på bur många som lagr av med t. ex. gymnastiken för art "armarna inre räckt tili". Vissr, man gör så gort man kan och nog har jag försökt få hjälpledare av både äldre gymnaster och föräldrar, men det är inre så lätt överhuvudtaget idag art få tag på människor, som vili jobba ideellt. Skyll dig själv, brukar jag ibland tänka, speciellt då det riktigt tar emot och man börjar reflektera över vad man i stäliet kunde göra. åja, hittills bar det stannat vid en tanke. Vad är det då som gör att man bara kämpar vidare - jag behöver inre känna mig ensam, i vårt land finns det tllsenrals personer vars arbete för och bland ungdom ime kan värdesättas högt nog. Jag tior att det ligger något mer än bara inrresse, status och en viss själviskhet bakom detta arbete. Sysslar man med barn och ungdom tior jag att begreppet "tycka om" spelar en väsenrlig roll i sammanhanger. Det räcker inre med att man är specialist inom ett visst gebit, det räcker inre heller fast man tycker att just den idronsformen är bäst av alla. För att klara av ideellt arbete bland barn och ungdom kväll efter kväll, år efter år måste man tycka om dem och även visa det. - Jaha iklas, det var visst svingkippen vi skulle öva idag. Hoppa 38 Några flickor från Mariehamns Gymnastikjörening följer uppmärksamt med tmpptävlingarna i Helsingfors, en tiivlingsjorm där speciellt laganda skapas. upp p~ rä~ket så skall jag bjälpa dig, kom ibåg - ordenrlig fart, sträckta ben, plkei1ng ocb snabb uträtning av kroppen. Sådär, det var inre så dumt ocb så är det Kristians tur - upp ocb hoppa! Träningskvällen börjar lida mot sitt slut och det märks. En och annan har ~~un~it iväg -:- vi bar prov i mo~gon, säger de. Andra kommer på art det ar nagot speclellt de skall träna Just när det är dags att städa undan redskapen och volleybollspelarna står utanför dörren och trampar. - Skynda på och hjälp tili, vi skall väl inre stanna här bela narten hajtar en av de äldre flickorna. ' Det var värst vad hon tar i, kanske det är pojkvännen som vänrar utanför. Så ä~ det här i livet, en relativt kort tid har man hand om dem, lär ut gymnasnk, uppfosrrar och tar del av deras bekymmer och glädjeämnen. Och s~da~ en vacker dag - förlorad. Eiler kanske ändå inte, nag har väl denna tld nllsammans satt sina spår i en eller annan form? För visst bar vi haft mycket roligt tillsammans på våra tävlingsresar, kurser ocb uppvisningar. Nog har de flesta Iän sig vad verkligt kamratskap innebär, för att inre tala om ansvar, självdisciplin och ordning. 1 flere avseenden tror jag att vi får återse våra "gymnastiklöften". Kanhända finns de uppe på läktarn sam åskådare och i bästa fall sam föräldrar tili ett ny tt "gymnastiklöfte" - huvudsaken art gymnastiken lever vidare. 39