SLUSSEN PÅ 2000-TALET. Nytt förslag av ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april rev. okt 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUSSEN PÅ 2000-TALET. Nytt förslag av ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/668 40 80 april rev. okt 2005"

Transkript

1 SLUSSEN PÅ 2000-TALET Nytt förslag av ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april rev. okt 2005

2 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Det här förslaget innehåller förutom nya idéer, en integrerad kombination av Slussens bevarande- och förnyelse alternativ. Delar av detta förslag är anpassbara till dessa, bl a. basarbron och vinterträdgården. Funktionella verbala motiveringar till utformningar som i detaljer skulle bli alldeles för omfattande och svårlästa i ritningar och perspektiv ersätter dessa i viss mån. Endast de viktigaste av dessa är medtagna. Förslaget härrör dels från egna ingående besiktningar av området, dels från av undertecknad gjorda utredningar på eget initiativ, vilka skickades till borgarrådet och stadsbyggnadskontoret i januari Fick ett bra erkännande av dessa. Utredningarna bestod av: 1. Systematiserad gånganalys. 2. Intervjuundersökning med tjänstemän i praktisk verksamhet runt Slussenområdet. Rent konkret dras en måttligt bred horisontell (eller svagt bågformad) trafikbro mellan Gamla Stan och Söder. En cirkulär öppen ramp för fordons-, gång- och cykeltrafik förbinder bronivån med överplanet. En inbyggd, klimatskyddad bro för enbart flanerande gångtrafik och vistelse dras i en svag båge över vattenytorna som rinner mellan Mälaren och Saltsjön. Dessa kanaler exponeras inte helt, för att behålla en känsla av näs täcks det bredaste vattenutsläppet av en mångsidigt användbar yta i samma nivå som kajplanet. Detta lämnas fritt för gång- och cykeltrafiken. De två broarna är fasta och behöver inga broöppningar. En differentierad användning av torgytorna föreslås, där varje torg får sin egen huvudfunktion och karaktär. Vistelse i ljuset betonas till skillnad mot den svårorienterade och stressande situation som dagens gångtrafikanter möter. Ett slags inomhustorg utformat som en vinterträdgård läggs norr om befintligt hotell mellan Södermalmstorg och Stadsgårdsleden. En indragen Stadsgårdsled läggs bakom en galleria som får direkt utblick över Strömmen. Under detta ligger nya buss- och färjeterminalen. Översiktsperspektiv 1 Sammanfattning och innehållsförteckning 2 Torgplanet 3 Allmänt och Vattnet mellan söder och Gamla Stan 4 Mellanplanet 5 Terrasseringen med evenemangsplatsen 6 Kajplanet 7 Gångkommunikationer och butiker i kajplanet 8 Buss- och färjeterminal 8 Gallerian 8 Tvärsnitt terminalen och slusskanalerna 9 Karl Johans torg 10 Södermaimstorg, Ryssgården och cykeltrafiken 11 Vinterträdgården, Sjöbergsplan och Ekonomi 12 Tvärsnitt vinterträdgården och Sjöbergsplan 13 Huvudbron och cirkulära trafikrampen 14 Elevation huvudbron med alternativ 15 Basarbron med tvärsektion 16 Plan, fasad och längdsektion av basarbron 17 Växtlighet och skulptural utsmyckning 18 UPPHOVSMANNEN till denna skrift har arbetat med fysisk planering i såväl privat som kommunal tjänst. Varit planarkitekt i Haninge kommun i många år. Är numera doktorand på offentliga platser. Har inte egen firma eller kontakt med byggkonsortier. Är Söderbo. Ulf Christerson Arkitekt SAR/MSA Tideliusgatan Stockholm Tel: ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

3 TORGPLANET Här ligger de tre övre gångtorgen och ytor för bilar, bussar, gång- och cykeltrafik. Hållplatserna för stadsbussarna ligger utmed trottoarkanterna på Hornsgatan och Katarinavägen. Vid dessa finns entréer till rulltrappor och hissar. Strax bortom Katarinahissen ligger den ena huvudentrén till gallerian. (Den andra ligger i kajplanet integrerat med terminalhallen.) Inom de nya byggnaderna bör pelarstomme och andra anordningar som underlättar flexibilitet finnas. Exakta lägen för olika inomhusfunktioner och mindre entréer bör bestämmas långt senare. Det viktiga är att huvudstrukturen för horisontella och vertikala kommunikationer kan flätas samman och att detta sker inom ramen för en modern, humanistisk och måttfull stadsgestaltning. 0 50m 3 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

4 ALLMÄNT Det är naturligt att disponera de mest centrala partierna av Slussenområdet för de primära funktionerna trafikrörelser, omstigningar och vistelse för de gående. Dessas villkor har blivit kraftigt eftersatta under den senaste epoken av Slussens omgestaltningar. Det är nu ett enastående tillfälle att reparera skadan. Slussenområdet med sina fantastiska utblickar har stora möjligheter att ge plats även åt uppstannande, vila och möten, inte minst för turisternas skull. I dag domineras platsen av jäktade människor som inte får fysiska möjligheter att vistas där. De bör få bättre villkor att utan rädsla och osäkerhet röra sig lugnt i ljuset, inte så utpräglat i undanskymda underjordiska passager eller för mycket med fordonstrafiken plankorsningar och trappor. Slussens möjligheter att härbärgera offentlig och kommersiell service (utöver trafikfunktionerna) skall naturligtvis beaktas men får inte bli ett huvudändamål i planläggningen. Det är naturligt och logiskt att sådan service ges ett något mer sidoordnat läge i plandispositionen. Det hindrar inte att denna service bör etableras där den passar in i sammanhanget. Några outnyttjade eller odefinierade restytor bör inte förekomma. Genom att lägga Stadsgårdsleden i en vid S-slinga uppnås fyra fördelar: 1. Terminalen och Gallerian får gångkontakt och obruten utsikt över Saltsjön. 2. Indragningen av leden mot T-banan skapar utrymme för anslutningen till huvudbron. 3. Man kan utnyttja den gamla bussplanen nedanför befintliga hotellet till både parkering och vinterträdgård. 4. Man erhåller en tillräcklig längd på leden mellan Katarinahissen och underfarten vid T-banebron för att hålla för Vägverket acceptabel lutning 2,5% på leden. VATTNET MELLAN SÖDER OCH GAMLA STAN Det får vara någon måtta på vattenexponerandet. Folk är vana vid att enbart se den smala Karl Johan-slussen som åtskiljande vattenelement mellan Söder och Gamla Stan. Att öka den synliga vattenströmmen mångfaldigt är inte rimligt från stadsbildsynpunkt. Låt vara att avvattningen ur Mälaren behöver mer än 60 % ökning mot i dag. Detta kan dock åstadkommas utan att allt vatten exponeras. Slussen som näs är ett synligt begrepp som inte bör försvinna. Om man bejakar ovanstående resonemang någorlunda återstår uppgiften att både släppa ut ett mycket större vattenflöde i framtiden mellan Mälaren och Saltsjön och samtidigt överdäcka en avsevärd del av detta. Det bör givetvis göras där behovet av markyta är motiverat och sambandet med höjdskillnaden går att koppla till markytan. Att däremot täcka över vattnet norr om Karl Johan-slussen är funktionellt omotiverat och estetiskt mer tvivelaktigt. Det är intressant att idén om framtagande av den historiska formen av Nils Ericsonslussen tas upp igen, vilken ju varit bortglömd i så många år. Dock är det knappast rimligt att plötsligt ha fyra parallella vattenytor. Det blir alltför splittrat. Dessutom är det ologiskt och mycket hindersamt att låta folk både gå och cykla på alla dessa tvärförbindelser för att undvika broöppningar. Man kan alltså nöja sig med tre synliga vattenstråk. Det räcker om man kan uppleva dem på nära håll från Slussplan och den övertäckta södra vattenpassagen. På de två mittsträngarna mellan kanalerna behöver man inte vistas utan desto tydligare få utblick över dessa från den inbyggda basarbron. Här kan man vistas året om och sitta över en kopp kaffe och titta ut över vattenytorna och både passerande båtar och fotgängare. 4 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

5 MELLANPLANET Här ryms framför allt stora rampens kör-, gång- och cykelbanor. De övergår direkt i trafikbrons förbindelse mot Gamla Stan. Butiker finns i kajplanet (+2) dels i gallerians första plan (liksom i det andra) i öster och dels under Södermalmstorg i väster. Intill det senare ligger vinterträdgården i samma plan (+7). I övrigt uppfylls mellanplanet av T-banan och Stadsgårdsleden. Denna går en bit parallellt med T-banan för att ta upp lutningen (som är maximalt 1:30). Om inte parkering bedöms lämplig i detta fall under Södermalmstorg kan fler butiker läggas där. Hissar och rulltrappor förmedlar kontakten för mellanplanet med övriga nivåer. GALLERIA UNDRE PLAN m ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

6 TERRASSERINGEN MED EVENEMANGSPLATSEN Det gäller att ta vara på den naturliga höjdskillnaden (ca 10 meter mellan kajplan och torgplan) på bästa sätt. Det ligger nära till hands att utveckla sittgradänger mot en större yta för olika evenemang. Nordostläget är perfekt från solsynpunkt, lågtstående kvällssol från väster kan då inte blända de sittande utan bara belysa dem från sidan. Gradängterrasseringen innebär att solen även mitt på dagen belyser större delen av kajplanet med den övertäckande planen. Platsens läge vad gäller ljudtålighet är också mycket fördelaktig, då inga närboende finns som kan störas av ljudet. Bullerskydd i form av ett glasparti mot huvudbron är fullt möjligt. Annonseringsläget är också fint, mitt i innerstaden och ej avskilt. Slittåligheten är stor, då varken ömtåliga grönytor eller fönsterytor finns på platsen. Gradängerna är en knapp meter breda (även för passage) och en knapp halvmeter höga för bekvämt sittande. Mellansteg var 8:e längdmeter för trappgående finns. Gradängerna har ett mellanplan på +7 där blomsterkar kan ställas. Med 60 cm sittbredd per person kan de 16 gradängerna fullsatta rymma ca personer. (Inte bråkdelen av detta kan med öppen sikt få rum på det ovanförliggande torget där enbart mindre evenemang hör hemma.) Enligt tidigare insänd intervjuundersökning med tjänstemän i Slussenområdet behövs en stor och en mindre plats för offentliga tillställningar. Rörelsehindrade kan sitta dels på främsta gradängen vid kajplanet, dels på mellanplanet tillgängligt från cirkulära gångrampen på västra sidan. Tillgängligheten rent allmänt sker från fyra håll: 1) Via klimatskyddade basarbron, 2) via rak ramp från huvudbrons östra sida, 3) via utgången från terminalen och T-banan i kajplanet samt från nya Karl Johans torg. 4) från västra sidan av nya Karl Johans torg med rund ramp lutning 1:20 och anpassat trappsystem. Till kajplanet med den övertäckta plana ytan kan alltså utrymmeskrävande offentliga tillställningar förläggas under sommarhalvåret. Även sportuppvisningar (ej regelrätta tävlingar!) passar bra där. För att dansuppvisningar, bl a folkdans och squaredans, skall kunna glida över ytan kan den inte sättas med smågatsten utan betongplattor passar bäst. Av estetiska skäl bör dessa läggas i något kontrasterande mönster (mörkt-ljust, ofärgatfärgat). För sportuppvisningar kan (väldokumenterat!) plastplattor läggas ut, som inte behöver fästas vid underlaget. (Däremot inte konstgräs eller gummigranulat, som måste limmas fast och bara kan användas en gång.) Säkerhetsnät i nylon (polypropylen) kan tillfälligt uppsättas mot slusskanalen. Tivoli och cirkus hör givetvis inte hemma här. Tillfart för servicefordon sker under trafikbron från Stadsgårdskajen. Omklädning sker i utrymme under trafikbron. Vintertid kan evenemangsplatsen arrangeras som spolad skridskobana, vilket förlänger säsongen utan avbrott av mildväder som en öppen stillastående vattenyta skulle innebära. För vissa tillställningar kan ett löst podium behövas, vilket kan förvaras i rekvista - eller utställningshallen. Vid nyårsfestligheter och augustifyrverkerier avses platsen fyllas av stående resp. sittande åskådare. Alla som står i gradängerna får då mycket bättre utsikt än i dag över de framförvarande. Tack vare gradängbredden (bortåt 90 cm) kan passerande gå framför raden stående utan problem. Både gradänger, själva evenemangsplatsen och nya Karl Johanstorg måste konstrueras för tung belastning av täta åskådarmassor. Speciell värd- och vaktpersonal kan då erfordras. (Det vore inte lämpligt ur skötsel- och bevakningssynpunkt att bygga takterrasser i flera våningar utmed Stadsgårdskajen för åskådarmängder.) Även Stadsgårdskajen lämpar sig för åskådare men kräver tillfällig avspärrning mot kajkanten. Under och bakom gradängerna finns ett större fönsterlöst utrymme som är disponibelt och huvudsakligen kan vara lämpligt som utställningshall. Detta utrymme kan även användas för rekvisita till evenemangen och sportuppvisningarna på platsen framför sittgradängerna. Tillfart kan ske från Stadsgårdskajen och reservutgång mot Sjöbergsplan. Entré under trafikbrons östra sida. 6 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

7 KAJPLANET Här ligger dels den lägre västra delen av Stadsgårdleden, terminalen och butikerna runt cirkulära rampens underdel. Även angränsande butiker omger den strömlinjeformade hallen genom vilken passagen mellan terminalen och T-banan leder. Utanför detta ligger de nedre gradängerna, evenemangsplatsen och utställningshallen m ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

8 GÅNGKOMMUNIKATIONER OCH BUTIKER I KAJPLANET En samling av gångkontakter ligger kring den cirkulära rampens bottenvåning, som har butiker, inglasade biljettkontor och serveringar åt alla håll, både inomhus och ute på kajen. Man kan gå runt hela cylinderformen i kajplanet. Detta är navet omkring vilket mycket av livet på Slussen rör sig. Det fungerar också som huvudentré till T-banan. Rulltrappor och hissar förbinder detta markplan med övre etager. I nära anslutning till denna gånghall ligger buss- och färjeterminalen med ingångar därifrån; liksom till gallerian ovanför den senare. Färjeterminalen är inrymd i bussterminalens markplan ut mot kajen så att väntande på färjorna vid sämre väder inte skall behöva stå utomhus. Färjorna lägger till rakt framför i Franska buktens uträtade vik för att inte påverkas av det utströmmande vattnet från den övertäckta passagen från Mälaren. Entréer till buss- och färjeterminalen ligger dels i genomgångshallen vid trafikcylindern, dels flera mot Stadsgårdskajen. Av estetiska och trygghetsskäl är hela gångutrymmet strömlinjeformat så att inga fickor eller skrymslen uppstår. Belysningen bör överallt i hallen, passagen och butikerna vara ganska stark. De senares mellanväggar är flyttbara tack vare pelarstommen. På lämpliga ställen i hallen kan robusta vintergröna växter höra hemma. Utmed den breda Stadsgårdskajen utanför terminalen ryms både gång- och cykelstråk plus passagerare till färjorna. BUSS- OCH FÄRJETERMINAL Vid Stadsgården kan en kombinerad terminal för Nacka-Värmdöbussarna och färjorna mötas i kollektivtrafiken till lands och på vatten. Genom att bussarna placeras åt det håll de skall åka slipper man dra in dem genom slussens trafikapparat och behöver inte korsa denna till Sjöbergsplan som man gör i dag. (Den senare kan sannerligen behövas för bilparkering i stället!) Denna idé med bussoch färjeterminal som förstås är lånad från tävlingsförslaget är nog den starkaste i detta och en mycket elegant lösning. Här får själva bussterminalen en svagt böjd form efter Stadsgårdsleden som läggs ovanpå terminalen. Själva gånghallen i två plan får en rak fasad ut mot kajpromenaden och färjornas angöring. Innanför Stadsgårdsleden intill KF-huset och glashuset dras lokal tillfart och angöring till dessa. Därunder läggs utfarten för de avgående bussarna. Infarten för ankommande bussar går ned på norrsidan av leden. GALLERIAN Från Stadsgårdskajen En sådan i måttlig höjd med två våningar kan placeras på främre norra delen av bussterminalens tak med utblick över Strömmen. Dess kommunikationssystem med terminalen under blir rulltrappor och hissar i samma planläge som för terminalen. När gallerian är stängd tillslutes rulltrappor och hissar dit. Då är bara buss- och färjeterminalen i nedersta planen öppen. På sydsidan av denna galleria ligger den förhöjda Stadsgårdsleden. Gallerians begränsade höjd och horisontella utsträckning balanserar väl mot KF-husets vertikala fasadindelning. fortsättning f sidan 10 8 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

9 9 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

10 fortsättning Gallerian sid 8 Om en större bilparkering förordas i detta läge kan bakre halvan av gallerians första plan (+7) reserveras för detta med infart från leden. Det skulle ge ca 110 p-platser. (Annars finns ju en mindre kajparkering bortom terminalen.) Kanske man behöver kompensera gallerian för detta och då dra ut dess övre plan (+12) över leden. Bredvid bilparkeringen bör ett större (eller två mindre i bägge ändarna av gallerian) inlastningsutrymme passas in. Varuhissar mellan etagerna bör också inräknas, men är en senare fråga. Gallerians placering nära kajen och rulltrappornas läge intill den uppglasade fasaden medverkar till att allmänheten får en obehindrad vid utsikt över Strömmen. Man behöver inte handla för att ta del av utsikten. Dock kan ett par caféserveringar vid fönstren i översta planet göra att folk kan sitta där och njuta av utblicken. Genom att lägga leden bakom (söder om) gallerian slipper man leden med bilarna mellan galleribesökarna och vattenutblicken. Entré till gallerian finns dels från torgplanet (+12), dels från terminalhallen (+2) med rulltrappor, trappor och hissar. Entré från mellanplanet (+7) är aktuellt om gallerians nedre södra halva används för parkering och tjänar mest som reservutgång. KARL JOHANS TORG Detta blir huvudtorget i det nya Slussenområdet. Det ges både representativa och rekreativa funktioner genom sitt läge med vidsträckt utsikt över Gamla Stan och vattnen omkring. Detta torg är det största och mest centrala. Det bör lämna stora ytor fria för dels identitetens skull, dels för att kunna härbärgera mindre offentliga tillställningar. (Detta är inget salutorg, den funktionen har intilliggande Ryssgården.) Ett antal fasta bänkar riktade ut mot torgytan (närperspektivet) och den vida utblicken över Gamla Stan och vattenytorna (fjärrperspektivet) placeras under de formklippta träden, vilket ger rumskänsla: skogsbrynseffekten som kantar torget i söder och öster. Två fokus ställs litet sidoordnat på torgytan, dels Karl Johanstatyn (riktad mot Gamla Stan) på nordostsidan, dels en större modern fontän på västsidan. Fontänen skall alltså ställas dragen mot söder, den får inte placeras framme vid kanten till den storslagna fjärrutsikten över vattnen. Den skall inte hindra fjärrutblicken, utan bara komplettera torgutsmyckningen. Mellan dessa kan mindre offentliga tillställningar äga rum, både i vinkeln av träden och längre fram hitom gradängerna och trappsystemet. Sydsidan av mellanplanet +7 utnyttjas delvis att dra en anslutningsslinga mellan Stadsgårdsleden och huvudbron. 10 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

11 Hela torgytan bör beläggas med betongplattor för rörelsehämmades skull. Ytan bör dock läggas i ett kontrasterande, abstrakt mönster så att man undviker monotoni. Smågatsten bör endast användas till bårder och särskilt viktiga optiska ledlinjer. Från Guldgränds förlängning bör varken statyn eller fontänen ligga i siktlinjen, som bör vara fjärrinriktad ut över Saltsjön. En kraftfull ljusarmatur omger torgytan, samordnad med trädplanteringen och sittplatserna. Därigenom blir torget i mörkret inget tillhåll. När trädkronorna vuxit till sig kan belysningen kompletteras med ljusarrangemang underifrån. Dessutom är det väsentligt att de södervända fasaderna i Gamla Stan blir ljussatta av en belysningsmästare. Naturligtvis hör även de sekundära sittplatserna, de lösa möblerna för uteserveringar, hemma på torgen. De bör dock ställas främst utmed fasaderna på de nya byggnaderna i anslutning till inomhusserveringar. Deras närmare placeringar hör ihop med senare lokaldispositioner. Torgytan ligger på +12, samma nivå som Ryssgården. Torgytan kan sänkas till +11 i norra kanten om utsikten förbättras genom detta. SÖDERMALMSTORG Detta mindre torg återuppstår i sin tidigare storlek. Det får en utblick mot Gamla Stan i förlängningen av Götgatan. Det passar för mer informella funktioner som mötesplats och någon större uteservering i anslutning till restaurang i den nya byggnaden på torgets östra sida. Några fasta bänkar och en mindre fontän kompletterar torgets möblering. Utmed Hornsgatan placeras formklippta stadsträd. Vid torgets västra sida dras de befintliga och nya byggnadernas angöringstrafik avgränsad enbart av pollare, så att torgets enhetliga beläggning inte bryts. För att göra torgytan lättframkomlig för rörelsehämmade föreslås ytan beläggas med betongplattor i mönster. Entré till rulltrappor från butiker inunder i det östra kvarteret samordnas med entré till offentliga lokaler i detta. I Guldgränds förlängning mellan Södermalmstorg och Karl Johans torg kan servicelokaler för turismen, kaféer och småbutiker läggas i bottenvåningen till de nya byggnaderna. Dessas två övre plan kan inrymma offentliga lokaler. (Under Södermalmstorg som är högt beläget kan bl a två parkeringsplan rymma ca 120 p-platser tillsammans (som i prisförslaget), även om det i detta fall blir litet väl långt in från leden.) Mellan pelarna under T-banan kan ev. prövas enklare butiksutrymmen med entré från nya husets suterrängvåning. Bottenvåningen i de två nya husen bör vara extra hög, c:a 5 m, för att kunna ta upp gatulutningarna mellan Karl Johans torg (+12) och Södermalmstorg (+13, 5). RYSSGÅRDEN Detta viktiga befintliga torg med sina kopplingar till T-banan, Stadsmuseet och busshållplatser bevaras till nivå, utseende och funktioner. De senare är torghandel, vil- och mötesplats vid bänkarna och utanför T-banehallen. Torgets dekorativa beläggning av delvis svart smågatsten behålls trots att det inte passar så väl för rörelsehämmade. Torgets utblickar över Strömmen finns kvar förstås. På torgets östra sida tillkommer en mindre glasad paviljong för rulltrappor och hiss till nedre etagens butiker och gångsystem. Kan ev. kombineras med kiosk och/eller toaletter. (Någonstans måste de senare få finnas!) I torgets nordöstra hörn passar en skulpturgrupp väl in. Om liten rondell anses nödvändig för korsningen Katarinavägen - Hornsgatan för bussar att vända på, finns tillräcklig plats i planen för detta. Helst bör den undvikas med tanke på övergångställenas lägen. CYKELTRAFIKEN Cykeltrafiken mellan Söder och Gamla Stan går dels längs cirkulära trafikrampen och över cykelbanan på huvudbron. Dessutom kan cykelåkning ske utmed gång- och cykelrampen väster om terasseringen, sedan parallellt med denna i kajplanet och upp via huvud rampen till trafikbrons cykelbana. Även utmed gång och cykelstråket norr om Stadsgårdsleden i väster och utmed Stadsgårdskajen i öster cyklar man. 11 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

12 VINTERTRÄDGÅRDEN Här föreslås parkeringen överdäckad av ett terrassplan med en stor vinterträdgård. Denna inglasade vinterträdgård (utom den slutna bullerskyddande väggen mot T-banan) har ett pelarsystem på 71 2 x 71 2 meter, anpassat efter parkeringen under. Taket till vinterträdgården kan i möjligaste mån vara uppglasat med stora lanterniner liknande ett industritak. Det vore en svåröverskattad fördel om man kunde se molnen och stjärnorna genom detta! Det kan bli ett unikt ställe för nöjes- och kulturlivet, i hjärtat av Stockholm med nära kontakter med kollektivtrafiken. Storslagen utsikt över Söderström och Gamla stan erhålles också. Från Södermalmstorg kan man fortfarande ha utblicken över glastaket då hallens golv ligger på +6 och torget på meter. Stående på torget har en horisontnivå på drygt +15 meter (sittande meter) och glastaket behöver bara ligga på +11 meter. Om bussuppställning väljs istället för bilparkering kan taket höjas en meter och utsikten från Södermalmstorg ändå behållas. Denna vinterträdgård kan hyras ut till större offentliga och privata fester, liksom utgöra en knutpunkt för kulturliv och konferenser. Även som danspalats skulle den kunna passa, då behovet av detta för olika åldrar är stort. Det inre av vinterträdgården kan organiseras ganska flexibelt med flyttbara mellanväggar. Två skilda entréer från Södermalmstorg behövs, vilka kan läggas med ramper, trappor och hissar på gavlarna av det nya huset över T-banan och befintliga hotellet. Reservutgångar bör ligga på vinterträdgårdens norrsida med trappor mot remsan mellan trafikleden och parkeringen. Glasytorna bör vara av ljudisolerande 3-glastyp, såsom i hotellet. Vinterträdgården bör utsmyckas med riklig växtlighet av subtropiska växter. På ett par ställen i pelarhallen avbäres mittpelare så att kvadratiska fria ytor 15x15 meter för scener kan ordnas. Pelarstommen utförs i stål, kringgjuten av betong som brandskydd både i parkeringsplanet och i vinterträdgården. Detta är det enda ställe, det bortglömda läget på norrsidan, som skulle kunna härbärgera en stor samlad inomhusyta för kultur- och nöjesliv inom Slussenområdet. Det kan vara intressant att ta vara på denna möjlighet. SJÖBERGSPLAN Öster om T-banan rustas den lilla parken upp med nya snabbväxande träd (kanske pil) som skyler T-banebron bättre och står sig längre än de pyramidpopplar som finns där i dag. Ytan planteras i övrigt upp till en liten strandpark. Slussparken kan omsluta ett ellipsformat grönt rum, som innehåller en abstrakt skulptur. Intill förläggs en cirkulär gångramp som förbinder de tre nivåerna kajplan (+2), mellanplan (+7) och torgplan (+12). Denna gångramp går två varv, ett till mellanplanet och ett till torgplanet. Lutningen är 1:20. (Sneda gångramper diagonalt genom gradängerna skulle inte ge tillräckligt bekväma lutningar.) Väster om T-banebron passar en bilparkering in på den överblivna bussplanen för Nacka-Värmdötrafiken. Denna parkering i markplanet rymmer ca 90 bilar och 10 motorcyklar. Dimensioneringen av pelarsystemet 71 2 x 71 2 meter rymmer även mindre lastbilar och limousiner. Dessutom hör en infart för varutransporter till butiker och annan service till, liksom för vinterträdgården ovanför. (En rad av p-platser ryms under hotellets suterrängplan, där utrymmet i dag upptas i den yttre delen av bussparkeringen. Innanför detta återstår då ett utrymme som kan nyttjas till lagerlokal. Detta kajplan ägs i dag inte av hotellet.) EKONOMI Arealuppskattningar som underlag för intäkts- och kostnadsbedömning Plan Torg och gångytor Kommers. ytor SL lokaler Trafikområde Vattenanläggn. Torgplan y Mellanplan * Kajplan med terminal Terminal nedre plan Byggnader, torg och kajplan Parkering Lager o. inlastning ** yy *inkl. nedre gall.plan, basarbron o. förråd **inkl. utställ.hall y Under Södermalmstorg yy Under vinterträdgård Övriga lokaler Summa: ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

13 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET 13

14 HUVUDBRON Förbindelser mellan Söder och Gamla Stan är ju den viktigaste. Samtidigt bör brons bredd hållas måttlig. Fem körfält räcker om man accepterar blandtrafik mellan bussar och övriga fordon. Trots allt minskar ju biltrafiken där och om Österleden kommer blir minskningen avsevärd. För att ytterligare minska brobredden föreslås här gång- och cykelbana enbart på brons östra sida med utsikt över Saltsjön. Breddad gång- och cykelbana passar här med vardera meters bredd. En gångbana på brons västra sida skulle medföra två onödiga plankorsningar, en vid trafikrampen och en vid slussplan och dessutom öka brobredden. Brofästet på Gamla Stan-sidan ligger på +4 (befintlig nivå) medan bron höjer sig något till +6 över Karl Johan-slussen och går sedan horisontellt över på södersidan. Därigenom erhålls möjligheten för gående och servicefordon att passera bron planskilt på kajnivå (+2) på sydsidan. Fri höjd under bron blir alltså 3 meter (lägsta höjd för sopfordon). På detta sätt kan gående, cyklande och servicefordon till offentliga tillställningar och skötsel av Karl Johan-slussen erhållas. (Åtkomlighet på den 10 meter breda kajremsan mellan Karl Johanslussen och den nya avbördningskanalen norr därom sker via den lilla icke-öppningsbara kajbron över Nils Ericson-slussen och in under trafikbron framme vid Karl Johan-slussens utlopp i Saltsjön.) Vill man ha helt bågformad trafikbro går det också. Detta innebär att plushöjden på södersidans landfäste sänks ett par meter. Trafikrampens lutning blir då något brantare men rampen kan ändå hållas i samma läge. Plushöjden på anslutningen till Stadsgårdsleden behöver inte ändras. Entrén under bron till uteplatsen och den norra delen av den halvcirkelformade gången i kajplanet behöver då sänkas med två meter till +0 vilket går, men kräver vattentätt betongtråg som i bussterminalens nedre plan. Detta fungerar utan planändring. CIRKULÄRA TRAFIKRAMPEN Är till för att förbinda den högre torgnivån (+12) med den lägre bronivån (+6). Den har fyra körfält för dubbelriktad fordonstrafik. Denna är av blandtyp så att bussar och bilar får samsas om utrymmet. Lutningen är ungefär 1:30. Längst in i snurran ligger gång- och cykelbana, båda 3 meter breda. Genom den kontinuerliga anslutningen upptill och nertill av dessa banor sker ingen korsning för fotgängare eller cyklister med körtrafiken. Hela rampen ligger öppen i ljuset för att göra den trivsam. Den sammanbinder alltså torgnivån på +12 med bronivån på +6 (+4 i alternativet). Den senare går horisontellt över Karl Johan-slussen för att sjunka ett par meter mot brofästet i Gamla Stan. Det kan synas vara bestickande att fylla det cirkulära utrymmet innanför gångrampen med en cylinderformad byggnad, men detta skulle vara till avsevärd nackdel för den fria sikten för trafiken. En byggnad där skulle också ligga i siktlinjerna från Hornsgatan och Stadsmuseet. Däremot passar en abstrakt skulptur väl i centrum av den öppna cirkeln. (Ev. belyst från Katarinahissens topp.) Att få en välutvecklad ramp som tydligt exponerar sig mot Gamla Stan-sidan har ett stort egenvärde jämfört med om den ligger dold inuti konstruktionen. Under snurrans lutande plan kan serveringar och småbutiker placeras. Dessa är åtkomliga runtom från kajen vid Franska bukten, från den undre halvcirkelformade gången som leder från T- banepassagen till terminalen och småbutiker på cirkelns båda sidor. Under icke-butikstid kan denna västra halvcirkelns gångbana låsas i ändarna. Utanför på kajen +2 får en rejäl uteservering plats med vid utblick mot Saltsjön och kanalernas vattenutlopp där. Strax intill ligger bussterminalen med ena nivån i kajplanet för påstigande, väntande passagerare, den andra en nivå under för avstigande från bussarna. Trappor och branta ramper förekommer ej inom de två primära gångstråken mellan Södermalm och Gamla Stan. De sammanhängande gångstråken har maximal lutning av 1:20. Några broöppningar mellan gång- och sjötrafiken förekommer inte heller. 14 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

15 ANDRAS FÖRSLAG TILL BROLUTNING ANDRAS FÖRSLAG TILL BROLUTNING ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET 15

16 BASARBRON Denna höjer sig i en mjuk båge över vattnet. Den har högsta punkt på +6 och landar på +3 vid brofästena. Den medger en meter högre fri höjd för slussande båtar än i dag, delvis beroende på en horisontell slussöppning i stället för dagens vertikala. Karl Johan-slussen ligger oförändrad centriskt under basarbron och bidrar till utsiktsattraktionerna från denna. Den klimatskyddade basarbron innehåller dels den svagt sluttande gångpassagen, dels parallelliggande små serveringsutrymmen och konstgallerier. För att de skall ha plant golv ligger de tätt och svagt trappade i förhållande till varandra. Bland annat av detta skäl är deras längd begränsade till 7 meter, vilket går igen i den trappade fasaden som är indelad i 2x7 meters sektioner. Entréerna till de enhetliga kaféerna ligger alltid på den högre sidan av den välvda gången så att golvnivån i serveringarna ligger jäms med gångens nivå där. golvprofilen för att få en smidig, kontinuerlig anslutning till denna. Deras nedersta parti kan ändå vara färgat. Cykeltrafik genom basarbron är inte tillåten. Det skulle störa den lugna promenaden för mycket. (Cyklande får hålla sig på cykelbanan på huvudbron.) Däremot möjliggör måtten på gången att mindre service- och utryckningsfordon sakta kan ta sig fram där vid behov. Detta kräver att öppningarna åt bägge hållen har uppställbara dubbeldörrar och på södra sidan att kajnivån är något förhöjd just här. Entrédörrar vid ingångarna till basarbron hindrar både drag och cykelåkning. TVÄRSEKTION AV BASARBRON Även några kiosker kan ligga i basarbron för att göra miljön mer omväxlande. För att göra den 100 meter långa promenaden varierad växlar gången sida i basarbron. En rak korridor hade blivit för klinisk, nu kan man omväxlande se ut från brons bägge sidor. Den låses nattetid när kaféerna stängt för att undvika vandalism och otrygghet, varvid gående får hålla sig till den öppna trafikbron. För att få ett småskaligt intryck är taket indelat i sektioner utefter bron. Denna svaga trappning av taken följer lokalindelningen. Genom att gången och lokalerna utmed den har samma bredd (41 2 m) kan alltså gången byta sida i basarbron. Denna symmetri möjliggör också att de små taken kan vara av antingen sadeltaks- eller pulpettakstyp. Det senare är kanske bättre för det modernistiska intrycket, sett t ex från Katarinahissens bro. Vill man dock ha taket så lågt som möjligt är sadeltak det bästa med samma lutningsvinkel. Även sett från sidorna är det lägre taket att föredra. Den är bara en busshöjd hög från golv till tak och skymmer inte utsikten mellan Söder och Gamla Stan. Lägsta takhöjd i flanörgången är 3,1 meter och tillåter sopfordon. kontinuerlig golvnivå trappad golvnivå I vissa fall bör enskilda fönsterpartier mot gången kunna skjutöppnas så att direktkontakt mellan de sittande och passerande ernås. Fönsterpartierna på utsidan bör nå ända ned till den svagt lutande 16 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april-rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

17 entré entré +3 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET 17

18 VÄXTLIGHET På de två torgen nya Karl Johans torg och Södermalmstorg passar formklippta stadsträd, förslagsvis lind. Dessa bildar geometriska, strikta rader som inramning åt torgrummen. Under trädkronorna har man givetvis fri sikt. Annan färgrikare växtlighet i form av blommor i låga cirkulära blomsterkar av Stockholmsmodellen kan passa in på de offentliga platserna i Slussenområdet under sommarhalvåret. (Deras omfattning och placering är en senare fråga.) I terrasseringen ned mot kajplanen passar mindre blomsterurnor på mellanplanet. På Sjöbergsplan föreslås en tätväxande ny trädplantering innesluta ett ovalt litet parkrum som kan få en abstrakt skulptur. Dessa träd skall ej formklippas utan lövverken berör varandra, för att också skyla utsikten mot T-banebron. Snabbväxande pilträd kan vara dekorativt och ger utbrett grenverk. En liten skyddad plats i det vida stadsrummet. I de offentliga passagerna och platsbildningarna under torgnivån bör stor omsorg läggas ned på tåliga inomhusväxter. De behöver inte stort utrymme och bör bara placeras där de inte hindrar gångströmmen eller renhållningen. Utblick Från Kornhamstorg SKULPTURAL UTSMYCKNING Hela Slussenområdet lider i dag brist på konstnärlig utsmyckning, kanske för att det saknas lämpliga platser för detta. Det är viktigt att den kommande gestaltningen uppmärksammar detta behov i ett tidigt planeringsskede. Det är i sammanhanget relativt små summor det blir tal om. Här föreslås på nya Karl Johans torg dels ryttarstatyn av honom ridande in mot Gamla Stan (ej centriskt på torget), dels en modern fontängrupp också på detta torg med en dragning åt sydväst. På det lilla Södermalmstorg passar en mindre rund fontän, som tillsammans med de formklippta träden där ger en lugn förankring. Ryssgården kan få en rustik, något skämtsam gruppskulptur i det nordöstra hörnet. Den kan förankra platsen. Slussparkens elliptiska rum passar väl för ett fokus med en ljus skulptur som kontrast mot de gröna löven omkring. I trafikrampens cylindriska mitt vore det naturligt att placera en större modern skulptur, eventuellt upplyst från Mariahissen. Därutöver vore det intressant att tänka sig robusta skulpturer på jämna avstånd utmed den långa Stadsgårdskajen för att ge den identitet och dignitet. På detta sätt kan Stadsgårdskajen också bli en internationell sevärdhet. 18 ARK SAR/MSA ULF CHRISTERSON tel: 08/ april -rev. okt 2005 SLUSSEN PÅ 2000-TALET

Utblick Slussen Förslag av ULF CHRISTERSON arkitekt SAR/MSA

Utblick Slussen Förslag av ULF CHRISTERSON arkitekt SAR/MSA Utblick Slussen Förslag av ULF CHRISTERSON arkitekt SAR/MSA tel: 08/668 40 80 e-post: ulf.christerson@telia.com www.utblickslussen.se april 2005, rev. dec 2007. Uppdaterad aug 2008. NY uppdatering aug.

Läs mer

Utblick Slussen. NY uppdatering april 2011. Förslag av ULF CHRISTERSON arkitekt SAR/MSA

Utblick Slussen. NY uppdatering april 2011. Förslag av ULF CHRISTERSON arkitekt SAR/MSA STADSMUSEET KF-HUSEN ALLHUSET saluhall, bibliotek, kontor KATARINAHISSEN KATARINAPLATSEN RYSSGÅRDEN FYRFILIG RAMP SÖDERMALMSTORG AULA KARL JOHANS TORG AMFITEATER KULTURLOKALER EVENEMANGSPLATS SCEN VINTERTRÄDGÅRD

Läs mer

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B Faktakällor: Stockholm stads information på www.stockholm.se/slussen för plan A och plan B s information på www.slussenplanb.nu från november 2014. Riksintresse

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Jämförelse mellan Katarinaterminalen och bussterminalen i SLUSSEN plan B

Jämförelse mellan Katarinaterminalen och bussterminalen i SLUSSEN plan B ARBETSGRUPPEN FÖR 2013-01-31 rev. 2013-09-17 SLUSSEN plan B www.slussenplanb.nu Jämförelse mellan Katarinaterminalen och bussterminalen i SLUSSEN plan B Sammanfattning Vid högtrafik år 2030 kommer man

Läs mer

KRONAN ÖVERGRIPANDE IDÉER. Estetisk skärpa

KRONAN ÖVERGRIPANDE IDÉER. Estetisk skärpa ÖVERGRIPANDE IDÉER Estetisk skärpa Bron är utformad för att passa in i Göteborgs befintliga och framtida stadssiluett. Den använder inte en utsvävande konstruktion eller höjd som konkurrerar med de master

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

Stora Maräng Stora Maräng

Stora Maräng Stora Maräng Vy från järnvägsbron Vy från gårdsplan mot Storgatan 41.0 36.9 39.0 FUTURUM 38.2 1 44.4 Futurum 43 Folkets hus 3 41 39.8 43.5 43.5 44.0 43.5 36.2 36.3 42 43.3 36.3 36.3 36 STORA MARÄNG NY IN OCH UTFART

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer

Entré till stadshuset på markplanet nedanför. Etapp 1 Etapp 2

Entré till stadshuset på markplanet nedanför. Etapp 1 Etapp 2 Cykelleder T Entré till stadshuset på markplanet nedanför T Etapp 1 Etapp Gård T Nya Torg Nya gator Översiktsplan Den nya byggnaden spelar en aktiv roll i stadsplanen för västra Lund och i projektet att

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Sammanfattning Platsen är attraktiv för att vara under vintersäsongen eftersom besökare till och med satt i den kalla vårsolen, men den skulle kunna bli mycket bättre

Läs mer

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 Handläggningsrutin för uteserveringar Fastställd av Samhällsnämnden 2011-04-07 85 UTESERVERING ELLER SOMMARVERANDA? Uteservering - Står direkt på marken (lägre uppbyggnader accepteras endast i undantagsfall

Läs mer

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum 2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE 2013 02 28 FÖRSAMLINGSHEMMET NORA 1 Nora kommun genomförde 2013 02 28 ett dialogmöte ang ombyggnad av det sk Glasstorget i centrala Nora. Mötet var ett

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN?

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? IDÉSTUDIE NY GÅNG- OCH CYKELBRO ÖVER STÅNGÅNG I NYGATANS FÖRLÄNGNING 2009-01-08 Tyréns/LC, JG 2008-12-03 1 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...3 Förutsättningar...4

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014. Bilagor

KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014. Bilagor KULTURSLUSSEN SLUSSBACKEN 2013 SLUSSEN ÅTERBYGGD 2014 Bilagor Innehåll: ANG. SLUSSEN, NYBYGGNATION, UTSTÄLLNING sid 02 Rådet till skydd för Stockholms skönhet, 2011-06-13 REMISS AV FÖRSLAG TILL NY DETALJPLAN

Läs mer

Öppningsbar gång- och cykelbro över Husarviken - alternativ yttre respektive inre läge skissredovisning

Öppningsbar gång- och cykelbro över Husarviken - alternativ yttre respektive inre läge skissredovisning Ropstens båtklubb öppningsbar del mastkran Bryggan på nivå +1 går under Gång och cykelbron F lutning 1:20 B Gång och cykelvägen går längs k j tt k t fö tt k Trappor leder ner från kajen till en brygga

Läs mer

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö

Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö Malmö stadsmiljöprogram Riktlinjer för uteserveringar i Malmö Stadsbyggnadskontoret Gatukontoret riktlinjer för uteserveringar i malmö 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 3 Malmö stadsmiljöprogram...

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

pm01s Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn.

pm01s Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn. Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn. Dokumentinformation Titel: TRAFIKFÖRSLAG FÖR DETALJPLANEARBETE DUNKAVLEMYREN, SKÄRHAMN Version: 2009-10-20 Beställare: Åsa Jönsson, Tjörns kommun

Läs mer

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14 Uteserveringar i Borlänge - råd och riktlinjer 2 Innehåll Förord 3 Varför riktlinjer? 4 Riktlinjer 5 Sammanfattning 5 Uteserveringens tak 6 Uteserveringens golv 7 Uteserveringens möbler 8 Uteserveringens

Läs mer

Delen Sundbyberg Ulvsundaleden

Delen Sundbyberg Ulvsundaleden Delen Sundbyberg Ulvsundaleden Kallhäll Jakobsberg Allén Barkarby Kista Annedal Järnvägsgatan Spånga Ulriksdal Sundbyberg C Solna Sundbybergbe Tomteboda Bällstavägen Landsvägen Beskrivningen omfattar sträckan

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse

Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse Västra Valhallavägen Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse Grontmij Maj 2014 stockholm.se/vastravalhallavagen Datum 2014 05 09 VÄSTRA VALHALLAVÄGEN. Programutredning för ny bebyggelse PM.

Läs mer

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PLACERING Dagens resandenav bör ligga i den mest frekventerande punkten där de mest frekventerade stråken skär varandra. Skälet för detta är förutom resenärens bekvämlighet och

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Välkomna på min rundtur runt Prakticum Helsingfors.

Välkomna på min rundtur runt Prakticum Helsingfors. Välkomna på min rundtur runt Prakticum Helsingfors. Jag är medveten om att bilderna stundom är av usel kvalité men hoppas att ni skall minnas hur, var och vad när ni ser dem. Precis som förra gången, när

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B Detaljplane 498 Borgå, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid Detaljplaneändring för stadsdelen 22, Kokon skidcentrum, Kokon föredetta reningsverk, åstrandens

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum

Läs mer

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. 2002 -

Läs mer

Uteserveringar i Borås Stad

Uteserveringar i Borås Stad Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM KYRKTORGET PARTILLE DEL 2 BYGGNADER 2012-02-06

GESTALTNINGSPROGRAM KYRKTORGET PARTILLE DEL 2 BYGGNADER 2012-02-06 GESTALTNINGSPROGRAM KYRKTORGET PARTILLE DEL 2 BYGGNADER 2012-02-06 2 INNEHÅLL INLEDNING 3 KÖPCENTRET 4 BOSTADSKVARTERET 9 PARKERINGSHUSET 13 3 INLEDNING Detta gestaltningsprogram tillhör detaljplanen för

Läs mer

Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena

Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena Stockholm Waterfront Congress Centre är Sveriges nyaste och mest mångsidiga arena för större möten och evenemang. Med den djärva arkitekturen

Läs mer

Alexanderplatz i Berlin >>>

Alexanderplatz i Berlin >>> Alexanderplatz i Berlin >>> Alexanderplatz i Berlin projekt Nyformgivning torgutrymme Alexanderplatz plats Berlin (Tyskland) formgivare Frank Arnold Remco Rolvik Sylvia Mayr Carmela Bogman Ronald Bron

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 INNEHÅLL 1 NR I ORIENTERINGSPLAN INNEHÅLL sid 2 1 ÖVERSIKT 3 9 2 ILLUSTRERAD PLAN 4 3 4 3 HANINGE LIFE - DET CENTRALA TORGET 5-6 6 4 BUSSTERMINALEN 7 5 7 10 5 6 7 TORGSTRÅKET

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 12 december 2012 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

Nu bygger vi Nya Slottsholmen Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och

Läs mer

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12

KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 KARLSKOGA KOMMUN 2010-04- 12 Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Resultat av röstning

Resultat av röstning Resultat av röstning 77 = 73 % 80 70 60 Antal personer 50 40 30 20 17 = 16 % 12 = 11 % 10 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Övriga Kommentarer alternativ 1 Måste vara runt parti som omsluter paviljongen Hur

Läs mer

IDÉSKISS Söder Mälarstrand

IDÉSKISS Söder Mälarstrand IDÉSKISS Söder Mälarstrand Handelsstråk för att sammanbinda nybyggnadsområdet och Mûnchenbryggeriet Handelstorg vid befintlig naturstenstrappa och utvidgning av kajkant Bevarande av naturstenskant Bostäder

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter 1 (9) Utfärdad: xx.xx.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 6 4 mom., 15 3 mom., 16 och 23 1 mom.

Läs mer

opera stadsgårdskajen

opera stadsgårdskajen opera stadsgårdskajen transparens i mötet mellan besökaren och Operan Det här projektet syftar till att skapa en. Här luckras den traditionella operans järnridå upp och inbjuder till inblick. Byggnaden

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR

2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare

Läs mer

FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER

FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER OMRÅDETS BEFINTLIGA ARKITEKTUR Malmfältets folkhögskola invigdes1960, arkitekturen är väl förankrad på platsen.

Läs mer

prisma Aktivitetshall i Araby-Dalbo, Växjö - Förslag

prisma Aktivitetshall i Araby-Dalbo, Växjö - Förslag prisma Ett aktivitetscenter; en plats för fysisk aktivitet på alla nivåer för alla åldrar utan krav på prestation och öppen för alla. I vårt förslag har vi försökt ta fasta på just denna öppenhet och skapat

Läs mer

Bättre och snabbare - till en lägre kostnad

Bättre och snabbare - till en lägre kostnad SLUSSEN plan B Bättre och snabbare - till en lägre kostnad En beskrivning om möjligheter och konsekvenser av en förnyelse av Slussens konstruktion, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag men helt

Läs mer

18 19 Med din lägenhet följer en privat plats på taket. Kanske använder du den som kolonistuga och skördar från din egen odling.

18 19 Med din lägenhet följer en privat plats på taket. Kanske använder du den som kolonistuga och skördar från din egen odling. 18 19 Med din lägenhet följer en privat plats på taket. Kanske använder du den som kolonistuga och skördar från din egen odling. Fånga dagen eller kvällen. Duka till middag på den gemensamma takterrassen.

Läs mer

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Bebyggelse A A Bebyggelsen i området utgör som redan nämnts en förlängning av den befintliga kvartersstrukturen. Kvarteren har dock

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Offentlig miljö i Arvika

Offentlig miljö i Arvika Offentlig miljö i Arvika Riktlinjer November 2013 Varför riktlinjer? Syftet med riktlinjer för den offentliga miljön i Arvika är att skapa en säker framkomlighet och samtidigt bevara en trivsam miljö kring

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Företag/Vårdgivare Mottagningsadress Verksamhetschef Datum för ifyllnad Vårdvalsområde Denna redovisning av lokalens fysiska tillgänglighet ska bifogas ansökan

Läs mer

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. 1 Attraktiv stad för alla En god och väl utformad stadsmiljö är viktig för upplevelsen

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Ledstråk för personer med synskada

Ledstråk för personer med synskada Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler Rapport över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Cirkus Cirkörs lokaler på Värdshusvägen 7 i Alby för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för

Läs mer

Stockholm 2011-06-19. Till Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

Stockholm 2011-06-19. Till Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Stockholm 2011-06-19 Till Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Yttrande från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka,

Läs mer

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer