KVALITETSREDOVISNING 2012-Feb 2013 RESURSENHETEN. Sidan 1 av 22

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2012-Feb 2013 RESURSENHETEN. Sidan 1 av 22"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2012-Feb 2013 RESURSENHETEN Sidan 1 av 22

2 Uppdrag Resursenheten har i uppdrag att erbjuda ungdomar/unga vuxna med psykiatrisk, socialpsykiatrisk, psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik ett boende med skräddarsydda lösningar av kvalificerade resurser och stödjande insatser. Syftet är att skapa förutsättningar där den unge tillsammans med sitt nätverk kan frigöra sina egna resurser och färdigheter inför ett självständigt liv. Enheten består av ett resursboende med sex platser i kollektivform där ungdomar/unga vuxna år bor. Det finns även elva resurslägenheter, ett eget boende med jourtelefon dygnet runt, där de boende är från 16 år och uppåt. Enheten har en gemensam chef och tillsammans arton boendeplatser. Resursenheten har under åren kunnat erbjuda olika externuppdrag för ungdomar/unga vuxna och deras nätverk, antingen i väntan på plats i enheten, som utslussning eller helt fristående utan boendeplats. Förändringar under året I Februari omvandlas verksamheten Resurs Direkts lägenhet till resurslägenhet för två boende. Anledningen var att lägenheten mest användes av behandlingshem och dagverksamheter inom Magelungen, då förfrågan ifrån olika uppdragsgivare var för svåra att akutplacera som tanken var med Resurs Direkts boendeform I Juni fick verksamheten tillgång till en ny lägenhet i Högdalen via Stockholms Stads Bostadsförmedling, enheten försök/träningslägenheter p.g.a. att VD Daniel Riddez och chef B-M Elgholm hade varit på ett möte de själva bett om för att få möjlighet att presentera sig och sin verksamhet för handläggare Marju Mäkitalo inom enheten. Efterfrågan På Resursboendet avtar förfrågningar under oktober månad kring den målgrupp som verksamheten riktat sig till. Uppdragsgivarna är istället i stort behov av platser för boende med missbruk, kriminalitet, våldsproblematik, suicidal och svår självskadeproblematik. Detta gör att Resursboendet har flera tomma platser innan årsskiftet och inga förfrågningar. När det gäller Resurslägenheterna avtar förfrågningarna under hösten och två redan planerade inflytt får avbokas, då Stockholms kommun ej tar med Magelungens Resurslägenheter i sin upphandling. Stockholm har under åren haft många boendeplaceringar i vår verksamhet. Chef B-M.E fick under hösten flera förfrågningar ifrån uppdragsgivare ifrån Stockholm som ville placera boenden i vår verksamhet p.g.a. att de hade god erfarenhet av Resursenheten men det blev nej ifrån deras chefer då upphandlingen var som den var. Personalresurser Personalgruppen består av fem stycken samordnare som jobbar heltid, 160 h/mån. En vägledare som jobbar 59 h/mån. En visstidsanställd på 62 h/mån. En chef på 160 h/mån. Tillsammans jobbar vi på ett fyraveckors dygnet runt schema. Sidan 2 av 22

3 Två coacher anställda på coachuppdrag 20 h/ mån. Fem stycken vikarier jobbar på timmar inom enheten då behov uppstår. En handledare, en husansvarig, en massör, två terapeuter som alla är anställda på uppdragsbasis. Utbildning Personalen består av en socionom, en psykolog, en leg psykoterapeut, två socialpedagoger, en beteendevetare med inriktning på tvärvetenskapliga relationer och invandrarfrågor. Dessa är heltidsanställda. En lärare/specialpedagog jobbar 59 h/mån. En datakonsult som också är MTFC-familj inom Magelungens enhet Evidens jobbar 62 h/mån. Flertalet av personalen har vidareutbildning inom kognitiv beteendeterapi steg 1, systemisk familjeterapi, miljöterapiutbildning/färdighetsträning, handledarutbildning, reteeming coach, Marte Meo pedagog DBT, systemisk, lösningsfokuserad, coachande, ledarskapsutbildningar neuroutbildning, seminarieledarutbildning utifrån Jesper Juuls idéer, schematerapi modul A+B, arbetsmarknad och personaladministration, MI utbildning, BBIC utbildning, Act och Mindfulness utbildning, forskning m.m. Coacher/vikarier är utbildade förskolelärare, socionomer, socionomstuderande (sista terminen), glaskonstnär, massageterapeut, behandlingshemsterapeut. Husansvarig är utbildad fastighetsskötare Handledaren är utbildad med steg 2 kompetens, inriktning KBT. Förändringar under året Verksamheten tar emot en praktikant ifrån behandlingsprogrammet 120 poängs utbildning på Örebro Universitet. Chefen från verksamheten är handledare åt denne. Samordnarna byter ut sin handledare i slutet av året till en systemiskt skolad familjeterapeut, handledarutbildad (via Bill Petit och Hardy Olsson) och seminarieledarutbildare av Jesper Juuls idéer inom Family-Lab. Kompetensutveckling Resursenhetens fem samordnare har extern handledning med Mia Östling varannan vecka i en och en halv timme. Handledaren är utbildad med steg 2 kompetens med inriktning KBT. I december börjar de med sin nya handledare Kerstin Svart Eriksson, de har samma timantal men nu vid ett tillfälle i månaden. Yasuragi/Hasseludden, avkoppling med bad olika behandlingar+ utövande av yogaövningar, klangmeditation, m.m. Sex personal en heldag. Schematerapi modul B, arrangör Svenska Institutet för kognitiv terapi. En personal 2 heldagar. Relationskompetens i pedagogernas värld med föreläsaren Helle Jensen Tre personal 3 heldagar med boende i Göteborg. Unga Vuxna-dagarna, arrangör, Kricka behandling o utveckling. Två personal 2 heldagar. Bergen-modellen fem personal, en heldag. Seminarieledarutbildning/handledning enligt Jesper Juuls ideer samt direkthandledning av Jesper Juul själv. Arrangör Family-Lab. Två personal 4 heldagar. Stockholmsgruppen: Family- Lab tre timmar/månaden två personal. Psykiatrimässan för barn och unga. En personal en heldag. Sidan 3 av 22

4 Ledningssystem/kvalitet föreläsare Anja Kivimäki. Två personal 2 heldagar. Data för skräckslagna, arrangör ABF. En personal 5 tillfällen en och halv timme per tillfälle. MI-utbildning, arrangör Magelungen utbildning. Två (vikarier) 3 heldagar. Forskningsdagar, arrangör Magelungen. En personal två heldagar. BBIC- vidarutbildning, En personal en heldag i Norrköping. Hjälpande relationer, arrangör psykiatrin Södra Stockholm två personal en heldag. Neuropsykiatriska funktionsmöjligheter, arrangör Inom (innovativ omsorg) fyra personal (två vikarier) och fem boende ungdomar/unga vuxna en heldag. Seminarium med Sören Hertz ungdomspsykiater och systemisk terapeut, arrangör FFST (föreningen för familje-och systemorienterad terapi Stockholm) fyra personal en heldag. Micromassage, arrangör Axelssons en personal två heldagar. Arbetsrättsliga frågor, arrangör KFO en personal en heldag. Chefsutbildning, arrangör Organisationspsykologerna, utbildningsansvarig Louise Edberg, en personal 6 heldagar. Handledarutbildning, arrangör Örebro universitet en personal en heldag i Örebro. Andlighet i arbetslivet föreläsare Barbro Curman/Gestalthuset en personal 3 timmar. Mr Tourette och jag-vägen tillbaks inifrån och ut, föreläsare: Pelle Sandstrak en personal 3 timmar. Evidens och tolkning, arrangör Stockholms familjeterapiförening. Föreläsare: Bengt Kristensson-Uggla två personal halvdagseminarium. Det blir alltid som man tänkt sig, arrangör Wimab föreläsare: Olof Röhlander en personal 3 timmar. Vad är skillnaden som gör skillnaden? Föreläsare: Kjell Enhager fyra personal 3 timmar. Ätstörningar, föreläsare: Elisabet Lannefelt och Maja Molin en personal 2 timmar. Kvinnor/flickor med ADHD, föreläsare: Hanna Jakobsson en personal en heldag. Resursenheten har tillsammans med alla anställda inom Magelungen Utveckling AB haft en konferens dag med OPEN SPACE-metoden under en heldag. Inom den egna verksamheten har vi haft ett flertal planeringsdagar, med focus på material kring Ledningssystem Kvalitet (SOSFS 2011:9) hur det skall skrivas och kommuniceras för just vår verksamhet. Vi har också haft focus på att vi fått färre förfrågningar under hösten och dsk olika målgrupper, boendeformer m.m. för att ge verksamheten en möjlighet att fortsätta även med ändrat innehåll/målgrupp/personal. Löpande konferensdagar 3 tillfällen i månaden (5.5tim) med återkommande struktur kring mindfulness pass, solkort, skrytkvart, systemiska ärendedragningar (två stycken) med tidur och reflektörer. Det finns möjlighet att byta ut en ärendedragning vid behov av metoddiskussion, akut kring de boende/jouren och administrativt innehåll vid behov. Personalen har under året haft separata medarbetarsamtal samt lönesamtal med chef inom enheten. Chefen har haft tre chefsdagar tillsammans med andra chefer/rektorer/vd/vice VD inom Magelungen. Chefen har också haft möjligheten att närvara vid AU-möten, (Arbetsutskott med fokus på synergi, affär och ekonomi), där VD, vice VD och andra chefer/rektorer inom företaget närvarat. Sidan 4 av 22

5 Lokaler Resursboendet är beläget i en villa i Trollbäcken, Tyresö. Huset är uppdelat i tre funktionella lägenheter; en enrums-, en tvårums-, och en trerumslägenhet. Alla ungdomar har ett eget rum med lås och egen telefon. I de större lägenheterna delas kök, vardagsrum och badrum. I huset finns också en gemensam tvättstuga samt ett kontor/allrum. En del av garaget är nu omgjort till mötesrum/sovrum för personal. Vidare omges huset av en stor trädgård med altan. Resurslägenheterna består av tio träningslägenheter som hyrs av Stockholmshem, Familjebostäder, Svenska Bostäder, samt Einar Mattsson. Nio av lägenheterna är ettor med kök/pentry och bad eller dusch. En av lägenheterna är en tre rummare med kök och badrum. Förändringar under året: I juli månad omvandlas ett boenderum på resursboende till mötes, samtalsrum och kök/matrum till personalen. Detta innebär att det blir färre platser på Resursboendet. Arkitekt Carin Vestin får uppdraget av Magelungen att förändra huset (med att höja taket ) så att två boenderum till skapas. I Mars månad låter vi två boende flytta in i tre rum/kök på Gotlandsgatan. De båda boende har egna sovrum med lås, men delar på vardagsrum med data/tv/telefon, kök,och toalett med badrum, gemensam tvättstuga finns i huset. I juli månad får vi en ny resurslägenhet i Högdalen från Bostadsförmedlingen som vi ansökt om för specifik boende som är 18 år fyllda och mantalsskriven i Stockholm, vilket nu gäller för att ev, kunna få tillgång till en lägenhet via Stockholms Stads Bostadsförmedling försök/träningslägenheter. Nytt är också att vi endast kan få ha två boende i lägenheten efter varandra sedan skall lägenheten lämnas tillbaka och vi ansöka igen med specifik boende namn 18 år skriven i Stockholm o.s.v. Detta innebär stora kostnader och svårigheter för Resursenheten, flytta in och ut möbler som vi ej kan förvara någonstans mellan flyttarna, reparationer, m.m. av lägenheterna som vi måste utföra själva. Den boende som skall flytta in är inte alltid 18 år fyllda och även om vi ansöker om lägenhet,(förarbetet är gjort med presentation, BBIC/genomförandeplan, Bostadsförmedlingen har fått namn personnr m.m. på den boende så är det inte säkert att vi blir tilldelad en ny lägenhet fast vi lämnat en lägenhet ifrån oss som det var uppgjort. Svenska Bostäder, Familje Bostäder och Stockholms hem har egen inventering på försöks och träningslägenheter och vill ta tillbaka alla kontrakt som är skrivna före år 2010 (Magelungen har kontrakt sedan år 1997 då vi startade vår verksamhet) Chefen för Resursenheten har detta år skickat dokumentationer, på personer, statestik, material om oss varit på möten, pratat i telefon med otaliga förvaltare, handläggare, uthyrare för att kunna få behålla vår verksamhet som den är men ej lyckats med detta så fortsättning följer i denna fråga hur skall vi göra framåt? Forskning Magelungen har under många år bedrivit forskning och utvärdering för att kvalitetssäkra verksamheten. Idag är forskningen en integrerad del i verksamheten. Genom att dels utvärdera de enskilda insatserna och dels utvärdera generella effekter av Magelungens behandlingsprogram kan vi få en samlad bild av det utbud vi erbjuder. Utvärderingen av vårt arbetssätt ger möjligheten att förbättra våra metoder vilka gagnar dem som är föremål för Sidan 5 av 22

6 insatserna. Under våren -07 fick Resursboendet sin första forskningsdelrapport vilken visade positivt resultat. Delrapporten finns att läsa på Magelungens hemsida. Resursenheten fortsätter att genomföra den interna utvärderingen gentemot uppdragsgivarna och sedan nov-12 även utvärdering ifrån de boende själva, + externuppdrag. Denna utvärdering är en kvalitetssäkring för enheten och innebär en kritisk granskning av vår verksamhet och en möjlighet för oss att få återkoppling på om vi gör det vi säger att vi ska göra. Verksamheten följer upp de interna utvärderingarna ifrån uppdragsgivarna och de boende efter uflytt eller när alla uppdrag är avslutade ihop gemensamt på konferenstid då hela persongruppen närvarar. Materialet har sedan sammanställts så att det tydligt syns vad enheten är bra på och vad vi behöver förbättra, och även vad som kan saknas i verksamheten. Vid dessa tillfällen utvärderas även personalens arbete med den boende och dess nätverk utifrån specifika frågor som förberetts av respektive ansvarig samordnare. Forskningsansvarig inom enheten sköter allt som har med forskning att göra; blankettutlämning/insamling, intervjuer m.m. för alla inskrivna och även påbörjar ett uppföljningsarbete kring tidigare utflyttade. Tillsyn På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen gjort tillsynsbesök på verksamheter som har HVB tillstånd för boende under 18 år. Resursboendet hade ett föranmält tillsynsbesök och ett oanmält tillsynsbesök , se tillsynsrapport på Magelungens hemsida. Resursboendet hade också tillsynsbesök av Södertörns Miljö och Hälsoskyddsförbund. Verksamheten fick två anmärkningar, dessa är kommunicerade i en inspektionsrapport; dnr Anmärkningarna ska följas upp inom ramen för verksamhetens egen kontroll och kommer att kontrolleras vid nästkommande tillsynsbesök. För närvarande bedömer Södertörns Miljö och Hälsoskyddsförbund att det inte föreligger någon påtaglig risk för olägenheter inom verksamheten. Ansvarig miljöinspektör Anna Baggström. Marknadsföring Personalen har skrivit ny text om sina olika verksamheter, både som kortfattade broschyrer och mer utförliga texter att ge uppdragsgivare och eventuellt boende med nätverk på presentationsmöten och studiebesök, samt text till Magelungens hemsida. Samordnarna har e-postat det nya materialet till uppdragsgivare de samarbetat med en längre tid tillbaks, (även nya kontakter har fått e-post) Vid alla förfrågningar/konsultationer som chefen får via telefon och e-post, (det är många) från uppdragsgivare, lärare, kuratorer, sjukhuspersonal, föräldrar/släktingar, grannar eller övrigt nätverk, även från ungdomar/de unga vuxna själva, passar denne på att berätta om Magelungens alla verksamheter. Detta leder ofta till att olika verksamheter får förfrågningar på uppdrag. Chefen upplever att hon alltid är en reklampelare för Magelungen Utveckling AB. Hon har alltid med sig sitt visitkort för att kunna dela ut och pratar ofta om hur Magelungen driver sitt företag i alternativ privatiseringsform. Hon upplever att Magelungen är ett känt begrepp på utbildningar, föreläsningar och andra möten då folk är genuint intresserade och nyfikna om verksamheterna samt ägarskapet. Chefen vet såklart att hennes medarbetare också alltid är reklampelare. Enheten har via personligt skrivna brev skickat dessa till olika privata Bo-värdar för att inspirera dessa till att vilja träffa oss inom verksamheten för att gemensamt disk ett samarbete då enheten vill få tillgång till flera lägenheter gärna i samma hus/fastigheter och att Sidan 6 av 22

7 fastighetsägarna kan få möjlighet att göra god samhällsnytta Dessa brev skulle följas upp med personliga samtal, detta är ej gjort då det hände fler oväntade händelser inom Resursenheten. Verksamheterna Magelungens Resursenhet Erbjuder olika boendeformer och insatser: Resursboende Ett kollektivboende i en villa i Trollbäcken/Tyresö med personalstöd dygnet runt. Resurslägenheter Ett eget boende med ett designat upplägg och en jourtelefon dygnet runt. Lägenheterna finns i olika stadsdelar i söderförort. Dessutom kan vi erbjuda enstaka eller flera samtida insatser som: Familjeterapi/familjestöd/familjepedagogiska insatser. Individualterapi/Fobiträning, Coach/mentorinsats. Jourtelefon dygnet runt. Skolgång i Magelungens grund- och gymnasieskola. Insatserna inom de olika uppdragen anpassas utifrån den enskildes, nätverkets och uppdragsgivarens behov. Medarbetare och metodik Medarbetarna på resursenheten är högskoleutbildade och har vidareutbildningar inom kognitiv beteendeterapi steg 1, systemisk familjeterapi, funktionell familjeterapi, färdighetsträning, reeteaming, coachutbildning, Marte Meo metodik, seminarieledarutbildning utifrån Jesper Juuls idéer, handledarutbildning, specialpedagogisk lärarkompetens och utbildning till leg. psykoterapeut. För oss är varje människa unik oavsett diagnos. Vi är nyfikna på individen och dess nätverk. Vår utgångspunkt är ett lösningsfokuserat arbetssätt, med betoning på utveckling och självkänsla, där grundsynen är inspirerad av salutogent och systemiskt tänkande samt kognitiv beteendeterapi. Detta innebär konkret att personalen fokuserar på det som fungerar och lägger mindre vikt på det som inte fungerar. Det viktiga är inte att söka efter roten till det onda utan i stället efter roten till det goda. Vidare tror vi att det inte finns någon absolut sanning. Det som upplevs som sanning och fungerar för en person behöver inte kännas som sant eller fungera för en annan person. Tankens kraft är viktig och att entusiasmera, motivera, uppmärksamma, förstärka ansträngningar och framsteg samt viljan till förändring, är centrala uppgifter för personalen på resursenheten. Vi är ett företag som arbetar med forskning och utvärdering av våra insatser och vi har kontinuerligt handledning och fortbildning för vår personal Sidan 7 av 22

8 Resursboendet Resursboendet är en stor villa som är uppdelad i tre lägenheter med sammanlagt fem rum. Boendets struktur innebär ett självständigt boende i eget rum med egen nyckel och telefon. Kök, badrum samt vardagsrum med tv, video och dvd delas med andra boende. Varje boende ansvarar för sin egen hushållsekonomi. Ett allrum delas med personalen och där finns bl.a. en dator avsedd för de boende. Boendeformen skapar spontana tillfällen till möten, diskussioner och färdighetsträning av både praktisk och social mellanmänsklig karaktär. För att ge några exempel kan t.ex. vissa boende få hjälp med att bryta isoleringstendenser och öva upp sociala färdigheter. Andra boende kan behöva mer stöd i ett erövra de praktiska färdigheter som krävs, för att på sikt kunna leva ett självständigt liv, i en egen lägenhet. Boendeformen lägger vikt vid att erövra de färdigheter som behövs för att kunna leva Ett Själständigt Liv- ESL. Förutsättning: En generell förutsättning för att kunna bo i Resursboendet, är att man uppnått en viss grad av självständighet, klarar av/accepterar att vara någon form av planerad verksamhet under dagtid. Det kan vara exempelvis studier, praktik, arbete eller alternativt att man är på väg att påbörja något sådant. Den boende måste acceptera det boendekontrakt som finns och som gäller för boendeformen. Resursboendet erbjuder: Personal dygnet runt: Personal finns tillgänglig i villan dygnet runt men har sovande jour mellan kl En övergripande idé i arbetet på Resursboendet är att personalen arbetar för att åstadkomma en vi-känsla i huset. Personalen arbetar därför ofta ensam och speciellt på kvällar och helger. Vi tror att detta skapar en större känsla av samhörighet och gemenskap mellan de boende och personalen. Möten för målformulering, genomförande och utvärdering: Före varje insats skrivs målformuleringar för ungdom, familj och uppdragsgivare tillsammans med samordnaren och annan personal från enheten. Dessa leder till genomförandeplaner som är vikiga arbetsredskap på Resursenheten. Genom målformuleringar/genomförandeplaner (BBIC) skapas samarbetsallianser som ger trygghet och tydlighet i föreslagna stödåtgärder. Genom fokusering på frågor om framtid och förändring skapas en grund för hopp och positiv framtidstro. Målformuleringarna/genomförandeplanerna godkänns slutligen av alla parter och blir grunden för allt samarbete och stöd kring de uppdrag som skapats tillsammans. Dessa utvärderas regelbundet.. Provmånad: Första månaden är en provmånad som utvärderas. Den unge vuxne har genom detta en möjlighet att få prova på vad det innebär att bo på Resursboendet. Om den unge vuxne därefter tackar ja utvärderas och revideras målformuleringarna/genomförandeplanen BBIC ungefär var tredje månad. Sidan 8 av 22

9 Hjälp med väckning och frukost varje vardag: Varje veckodag har de boende möjlighet att få en enkel frukost som Resursboendet bjuder på, serverad i allrummet mellan kl och kl Det finns även möjlighet att få hjälp med fysisk väckning OM väckarklockor, mobiltelefoner m.m. inte redan hjälpt den boende att komma upp som planerat. Samordnare: Den unge vuxne och nätverket tilldelas en samordnare, redan innan inflyt. Detta för att så tidigt som möjligt skapa trygghet, förutsägbarhet för alla inblandade och för att så tidigt som möjligt etablera en ömsesidig samarbetsanda. Samordnaren sköter all samordning kring den unga vuxna och familj/nätverk. Samordnarens roll kan liknas vid att vara "spindeln i nätet", vilket innebär att vara insatt i vad som händer i den boendes liv. I samordnaren får den boende en möjlighet till kontakt med en ny positiv vuxenförebild, att använda sig av som bollplank i tillvaron. Samordnaren utformar målformuleringar och genomförandeplaner (BBIC) tillsammans med den boende, nätverket och uppdragsgivaren. I det fortsatta arbetet kring dessa mål är det samordnarens ansvar att stötta, inspirera den boende till att frigöra sina resurser för att arbeta mot de överenskomna målformuleringarna. Utöver att vara en positiv förebild, fungera som stöd i mentala processer, handlar det mycket om att hjälpa till och stödja den boende i olika praktiska saker som: ekonomi, kontakter med myndigheter, läkare, skolor, praktikplatser, bostadsförmedlingar samt alla övriga praktiska saker som krävs för att klara av ett självständigt liv (ESL) och ett boende. Resurssamtal Samordnaren och den boende träffas varje vecka vid minst ett tillfälle, för att prata om hur veckan varit, planera samt förbereda inför den kommande veckan. Dessa samtal kallas på Resursenheten för resurssamtal och sker i något av Resursboendets mötesrum. Stöd i att hitta eller fortsätta med någon fritidssysselsättning samt att vårda sin hälsa: Vi tror att en viktig del för att den unga vuxna ska klara av sina mål mot positiv utvecklig, är att uppmuntra i en diskussion kring hälsa, kropp och välbefinnande. Det kan inspirera till att prova på olika aktiviteter som vi hoppas kan leda till en egen fortsatt träning/intresse. När någon fysisk aktivitet utövas ökar kroppens må-bra-hormoner. Givetvis uppmuntras även andra fritidssysselsättningar som musik, skapande m.m. Om den boende fastnar för någon aktivitet/sportgren uppmuntras detta och kostnaden för aktiviteten kan då Resursenheten stå för. Den boende kan även få stöd i att personal kan följa med att utöva aktiviteten om behov finns av detta. Arbetet med Familj och nära och kära : En viktig del är familje- och nätverksarbetet som kan vara allt från spontana möten över en kopp kaffe, telefonsamtal eller mer formella samarbetsmöten och utvärderingar. Familj/nätverksarbetet är självklart, för oss som jobbar i Resursenheten, eftersom det är familjen och nätverket som finns med den boende i livet framöver. Personalen finns bara med under en begränsad tid i den boendes liv. Samordnaren och den boende (beroende av ålder) gör upp tillsammans om hur arbetet/kontakten skall se ut med den boendes nätverk redan vid inflyt. Husmöte: Sidan 9 av 22

10 Husmöte hålls en gång i månaden och alltid tillsammans med chefen inom resursenheten. Syftet är att ge de boende en möjlighet till att öva sig i sann demokrati, utveckla denna inom Resursboendets verksamhet och eventuellt vidare ut i världen. Tillfälle ges för den boende till att öva sig i demokratiska processer, som ex. att föra sin talan eller propagera för sina intressen och önskemål. Det blir också ett forum där den boende övar sig i att hantera olika beslut som man inte alltid gillar men ändå måste finna sig i. Gemensamma aktiviteter: Resursboendet anordnar en gång i månaden en kulaktivitet" för alla boende tillsammans med någon i personal. Planering görs vid husmötena. Denna aktivitet syftar bland annat till att stärka vi-känslan i huset. Gemensam middag: Husmiddag, lagas av en personal, en gång i veckan, på de boendes önskningar att få t.ex. smaka nya maträtter, äta någon svårlagad/dyr mat man längtat efter, bara få sätta sig vid dukat bord en gång i veckan utan att behöva laga maten själv (som annars gäller) hjälpa till med matlagningen och få inspiration av personal, ha det kul ihop för att man är flera m.m. Efterföljande fika med dessert intas också i husets gemensamma allrum. Dessa husmiddagar kan ge upphov till spännande och givande diskussioner, där ämnen som kommer upp kan vidareutvecklas och fördjupas utifrån den boendes val. Personalen som arbetar bemödar sig om att fånga de tillfällen till givande samtal som uppstår, utifrån var de boende befinner sig i tanke och mognad, som grupp eller som enskild person. Massage: Vi tror att många av våra boende och människor i allmänhet, mår bra av beröring och massage och erbjuder därför de boende massage på boendet, av inhyrd massör/massös vid ett tillfälle per månad. Söndagsfika för nära och kära: Söndagsfika anordnas för nära och kära till den boende i allrummet på Resursboendet. Ingen föranmälan behövs. Personalen finns där och möter upp dem som kommer. Fester & Traditioner: Som tradition har Resursboendet en julfest, en påskfest, en sommarfest och en kräftskiva för alla boende och all personal i huset. Då har alla boende möjlighet att bjuda in sina nära och kära. Speciella sommaraktiviteter: Under sommaren har de boende vanligtvis inte någon lika strukturerad verksamhet som den som skola och praktik vanligtvis erbjuder. Resursenheten erbjuder då de boende att varje vecka delta i en träningsdag/ kväll, en gemensam middag/brunch och en dagsutflykt på olika dagar. Genom detta skapas för att en struktur, ett sammanhang och en lustfylld samvaro. Under sommarveckorna har personalen större frihet till att göra saker utöver det vanliga schemat. Möjligheter finns till att åka och bada, fika eller någon annan typ av utflykt då det när lämpligt. Sidan 10 av 22

11 Tillgång finns till Magelungens grund- och gymnasieskola Boendekontrakt: När den unge vuxne flyttar in på Resursboendet, skriver den unge vuxne på ett boendekontrakt, som förpliktigar till att följa vissa åtaganden och regler. Om dessa regler inte efterföljs, kan det leda till att den boende inte kan bo kvar. ESL är en checklista/manual kring olika färdigheter som används i arbetet med den boende och fyller olika syften under tiden i boendet. Vid inflyttning fungerar listan som en kartläggning av färdigheter och behov hos den nyinflyttade. Under tiden i boendet fungerar listan som ett återkommande inslag i resurssamtalet med sin samordnare, och i det praktiska arbetet med olika färdigheter, som den boende behöver för att vara redo för att flytta vidare. Listan omfattar följande områden: Sköta sin hygien Tvätta sina kläder Städa sitt rum/ diska Gå till daglig sysselsättning, även om det känns jobbigt Ringa myndigheter/ andra samtal Söka och ta hjälp om nödvändigt Sova ensam Handla och tillaga mat Ha ett budgettänkande Att säga nej till kamrater som inte är bra för mig/min positiva utveckling Mål med Resursboendet Att de boende på sikt ska kunna klara av ett självständigt boende. Att de boende skall ha en fungerande vardag med meningsfull sysselsättning och givande fritid Att de boende skall kunna göra medvetna val och förstå konsekvenserna av sina val och handlingar. Att de boende tar eget ansvar för utformandet av sitt framtida vuxna liv Sidan 11 av 22

12 Att de boende skall erbjudas ekonomiska möjligheter samt personals medverkan i att komma till och igång med fritidsaktivitet eller fysiskaktivitet. Att de boende ska inhämta nödvändiga kunskaper om hur daglig struktur, sömn, motion och kost påverkar det egna måendet och prestationsförmågan. Att stärka den boendes självkänsla/självförtroende Insatser Insatserna föregås av ett möte med den unga vuxne, nätverket och uppdragsgivaren som leder till en genomförandeplan som utgår från BBIC:s kriterier. Vår arbetsmodell kan grovt beskrivas i 5 utvecklingsfaser. Beroende på den placerades individuella behov kan tiden för de olika faserna naturligtvis variera. Fas 1. Förberedelse och Inskrivningsfas: Syfte: Att presentera, informera och förbereda alla inblandade Fas 2. Orienterings fas jag vill: Syfte: Inflyttning, ordnandet av praktiska detaljer och att utformandet av mål, Att samordnare, den unga vuxna och nätverket lär känna varandra, Att personal sätter sig in i den unga vuxna och nätverkets behov, Att den unga vuxna provar på vad det innebär att bo på hos oss, vilket avslutas med en provmånadsutvärdering/möte, där den unga vuxna tackar ja eller nej till att bo hos oss. Fas 3. Beteendeförändringsfas jag ska: Syfte: Att bryta ner målen till delmål och arbeta med och mot dem. Fas 4. Befästande fas - jag kan: Syfte: Att få förändringen att hålla över tid. Fas 5. Avslutningsfas jag kan själv/gör själv: Syfte: Att stötta den boende i att förändringen håller. Att få en feedback på den utveckling som gjorts, koppla ihop detta med drömmar och framtidshopp samt att förbereda för ett avslut. Sidan 12 av 22

13 Boendekontrakt för Magelungens Resursboende Resursboendet är en form av träningsboende. En förutsättning för detta boende är att den boende har någon form av planerad verksamhet under dagtid. Att bo på Resursboendet innebär för dig vissa åtaganden: Planering: Du åtar dig att följa den planering som du gjort upp tillsammans med din samordnare. Du deltar regelbundet i veckomöten och övriga möten som du kallats till. Regler: Du följer de regler som gäller för andra hyresgäster ex. att ej vara för högljudd eller störande och att de regler som gäller för gemensamma utrymmen följs. Relationer/uppträdande: Du har ansvar för att hot eller våld mot dig själv eller någon annan aldrig får förekomma. På Resursboendet värnar vi om ett respektfullt och värdigt förhållningssätt, såväl emot dig själv, som till andra boende, gäster och personal. Det betyder att grova ord, tillmälen, mobbing, och nätmobbing är helt oacceptabelt på Resursboendet. Ansvar: Du tar ansvar och hjälp vid behov för att sköta om ditt rum och din lägenhet när det gäller veckostädning, tvätt och matlagning. Din färdighetsträning bygger på detta. Du har fullt ansvar för eventuell nattgäst hos dig under helg eller lov och planerar detta i förväg tillsammans med personalen. Man får ha en nattgäst en natt per vecka. Du ansvarar för att dina gäster på Resursboendet lämnar boendet kl på vardagkvällar och fredag-lördag kl Du får ha gäster vid 2-3 tillfällen under veckan och i övrigt gäller vad som är specifikt för dig samt för dina överenskomna innetider. Du får ej ha en kärleksrelation med någon av de andra boende på Resursboendet. Information: Du informerar alltid personalen om när du tänker åka bort eller planerar sova borta eller om du har planer på att göra detta längre fram i tiden. Du informerar och frågar alltid de andra boendeungdomarna om dina planer på att ha gäster på boendet och skaffar i förväg klart besked om att det är ok både från dem du delar lägenheten med och personalen. Droger - och rökning: Rökning är bara tillåten ute på tomten och droger är förbjudna på Resursboendet även om du eller dina gäster har åldern inne för alkohol. Du måste acceptera att ta ett drogtest om du av personalen på Resursboendet blir ombedd att göra detta. Data -DVD- videoanvändning: Vad som gäller kan du se i ett särskilt kontrakt som du får skriva under. Ersättningar: Resursboendet ansvarar inte för borttappade föremål eller ersätter stölder. Vid oskickligt beteende eller medveten skadegörelse är du ersättningsskyldig. Tillträde till andras lägenheter/ rum än där du själv bor: Du får bara gå in i de övrigas lägenheter/ rum om/ när du är inbjuden och/eller har fått lov att göra det. Sidan 13 av 22

14 Tillträde för personalen till din lägenhet/ ditt rum: Personalen har extra nycklar och rätt att gå in när de bedömer att det finns en särskild anledning att göra detta. Utflyttning: När du flyttar ut är du skyldig att lämna den fullt utrustade lägenheten/ ditt rum i samma skick som allt var när du flyttade in. Du ansvarar för att du följer den här överenskommelsen. Om du inte tar ditt ansvar kan de leda till att du inte kan bo kvar på Resursboendet framöver. Jag accepterar att följa denna överenskommelse: Tyresö den Magelungens Resursboende Centralvägen 34, Tyresö. Fax: , org.nr Resurslägenheterna Resurslägenheterna erbjuder lägenhetsboenden i Farsta, Farsta strand, Gubbängen Högdalen och på Södermalm. När den unge vuxne flyttar in i lägenheten tilldelas den en samordnare och vid behov en coach. Förutsättningar för att kunna bo i lägenheten: En förutsättning för boendet i Resurslägenhet är att den unge vuxne uppnått en viss grad av självständighet och kan sova själv. Vidare krävs att den boende har en planerad verksamhet under dagtid som t.ex. studier, praktik/arbete eller alternativt är på väg att påbörja något sådant. Den boende måste acceptera det boendekontrakt som gäller för boendeformen och ha någon form av försörjning antingen via Resursenhetens försörjningsstöd, socialbidrag, studiebidrag eller lön. Tanken är att den unge vuxne skall flytta till eget boende efter vistelsen i Resurslägenhet. Boendeformen lägger vikt vid att erövra de färdigheter som behövs för att kunna leva Ett Själständigt Liv- ESL. Det är därför viktigt att redan från starten en kartläggning görs av vad ungdomen behöver träna på samt var den unge vuxne skall bo efter tiden i Resurslägenheten. Resurslägenheterna erbjuder: Eget boende i möblerad lägenhet: På Resursenheten bor den unge vuxne i eget hushåll i form av en resurslägenhet som är inhyst i ett vanligt bostadsområde i söderförort. Lägenheten är en etta med kök eller kokvrå och bad eller dusch. Lägenheten är fullt möblerad och basutrustade med husgeråd, tv/dvd och telefon. Boendeformen ställer särskilda men naturliga krav på att följa hyresvärdens regler och föreskrifter samt att kunna möta och relatera till sina grannar. En av Sidan 14 av 22

15 resurslägenheterna är på tre rum och kök med bad, denna lägenhet delar man med annan boende men har eget sovrum med lås på. Möten för målformulering, genomförande och utvärdering: Före varje insats skrivs målformuleringar med ungdom, familj och uppdragsgivare tillsammans med samordnaren och annan personal från enheten. Dessa leder till genomförandeplaner som är vikiga arbetsredskap på Resursenheten. Genom målformuleringar/genomförandeplaner (BBIC) skapas samarbetsallianser som ger trygghet och tydlighet i föreslagna stödåtgärder. Genom fokusering på frågor om framtid och förändring skapas en grund för hopp och en positiv framtidstro. Målformuleringarna/genomförandeplanerna godkänns slutligen av alla parter och blir grunden för allt samarbete och stöd kring de uppdrag som skapats ihop. Dessa utvärderas regelbundet. Provmånad: Första månaden är en provmånad som utvärderas. Den unge vuxne ges på detta sätt en möjlighet till att få prova på, vad det innebär att bo i resurslägenhet. Om den unge vuxne därefter tackar ja, utvärderas och revideras målformuleringarna ungefär var tredje månad. Samordnare: Den unge vuxne och nätverket tilldelas en samordnare redan innan inflyttningen i lägenheten. Detta för att så tidigt som möjligt skapa en trygghet, en förutsägbarhet för alla inblandade och för att så tidigt som möjligt etablera en ömsesidig samarbetsanda. Samordnaren sköter all samordning kring den unga vuxna, familjen/nätverket och samordnarens roll kan liknas vid att vara "spindeln i nätet", vilket innebär att vara insatt i allt vad som händer i den boendes liv. I samordnaren får den boende en möjlighet till kontakt med en ny positiv vuxenförebild, att använda sig av som bollplank i tillvaron. Samordnaren utformar målformuleringar och genomförandeplaner (BBIC) tillsammans med den boende, nätverket och uppdragsgivaren. I det fortsatta arbetet kring dessa mål är det samordnarens ansvar att stötta och att inspirera den boende till att frigöra sina resurser, för att jobba mot de överenskomna målformuleringarna. Utöver att vara en positiv förebild och att fungera som ett stöd i mentala processer handlar det mycket om att hjälpa till, att stödja den boende i olika praktiska saker som ekonomi, kontakter med myndigheter, läkare, skolor, praktikplatser och bostadsförmedlingar samt alla övriga praktiska saker som krävs för att klara av ett självständigt liv (ESL) och boende. Lägenhetsträffar: Respektive samordnare åker till "sina" boendeungdomar vid minst ett tillfälle per vecka. De mål och delmål som gjorts upp i möten mellan uppdragsgivare, den boende och nätverket samt den boendes praktiska behov föra att klara av ett självständigt boende styr vad samordnaren och den boende gör tillsammans vid dessa lägenhetsträffar. Det kan vara att laga mat ihop, städa, tvätta eller annat praktiskt. Här finns också tid att gå igenom hur veckan varit och vad som händer framöver. Resurssamtal: Samordnaren och den boende träffas varje vecka vid minst ett tillfälle för att prata om hur veckan varit, planera samt förbereda inför den kommande veckan. Dessa samtal kallas på Resursenheten för resurssamtal och kan t.ex. ske på kontoret, den boendes skola, eller med en fika på stan. Sidan 15 av 22

16 Stöd i att hitta eller fortsätta med fritidssysselsättning & vårda sin hälsa: Vi anser att psykisk och fysisk hälsa går hand i hand och lägger därför extra fokus på hälsoplanering där även tandvård och allmän sjukvårdsuppföljning ingår. Vidare tror vi att en viktig del för att de unga vuxna ska klara av sina mål mot en positiv utvecklig är att uppmuntra en diskussion kring hälsa, kropp och välbefinnande. Detta kan inspirera till att prova på olika aktiviteter som vi hoppas kan leda till en egen fortsatt träning/intresse. När man gör någon fysisk aktivitet ökar kroppens må-bra-hormoner. Givetvis uppmuntras även andra fritidsysselsättningar som musik, skapande m.m. Om den boende fastnar för någon aktivitet kan Resursenheten stå för kostnaden. Om den boende behöver stöd i att personal följer med för att aktiviteten skall bli av/komma igång finns även den möjligheten att få. Arbete med Familj och nära och kära : En viktig del är familje- och nätverksarbetet som kan vara allt från spontana möten över en kopp kaffe, telefonsamtal eller mer formella samarbetsmöten och utvärderingar. Familj/nätverksarbetet är självklart för oss som jobbar i Resursenheten eftersom det är familjen och nätverket som finns med de boende i livet framöver. Personalen finns ju bara med under en begränsad tid i deras liv. Samordnaren och den boende (beroende av åldern) samskapar kring hur kontakten skall se ut med den boendes nätverk redan vid inflytt. Gemensamma aktiviteter/traditioner: Vid något tillfälle per termin erbjuds de boende i lägenheterna att vara med på någon gemensam aktivitet som ex. kan vara en föreläsning, en föreställning eller någon friskvårdsaktivitet som exempelvis träning eller massage. Som tradition har Resursenhetens lägenhetsboende en julfest för alla boende och personal. Då har alla boende möjlighet att bjuda in nära och kära till festen. Speciella sommaraktiviteter: Under sommaren har de boende vanligtvis inte någon lika strukturerad verksamhet som skola och praktik vanligtvis erbjuder. Resursenheten erbjuder då de boende att varje vecka delta i en träningsdag/kväll,+ en gemensam husmiddag med personal. På fredagarna åker en personal ut med en brunchkorg till de boende i resurslägenheterna (eller till deras sommarjobb) för att mötas och samtala om helgen m.m. Jourtelefon: På kvällar, nätter och helger finns det en jourtelefon. Här kan den boende/nätverket få råd och vägledning av personal i en aktuell situation som uppstått. Personalen på jouren åker aldrig ut! Tillgång till Magelungens grund- och gymnasieskola Boendekontrakt: När den unge vuxne flyttar in i Resurslägenheten skrivs ett boendekontrakt på som förpliktigar till att följa vissa åtaganden och regler. Om dessa regler inte efterföljs kan det leda till att den boende inte kan bo kvar. Coach: Om det finns särskilda behov kan en coach sättas in i uppdraget runt den boende. Vid insats Sidan 16 av 22

17 av en coach träffar den unge vuxne coachen en gång per vecka eller mer, och kan ha telefonkontakt däremellan. Coacherna rekryteras och matchas mot den boende med hänsyn till kompetens, erfarenheter, intressen, ålder och kön. Coacherna jobbar nära den unge vuxne utifrån målformuleringarna och genomförandeplanerna. Ett coachuppdrag skrivs gemensamt och utvärderas/revideras var sjätte vecka tillsammans med den boende, coachen, och samordnaren som också arbetsleder coacherna. ESL är en checklista/manual kring olika färdigheter som används i arbetet med den boende och fyller olika syften under tiden i boendet. Vid inflyttningen fungerar listan som en kartläggning av färdigheter och behov hos den nyinflyttade. Under tiden i boendet fungerar listan som ett återkommande inslag i styrsamtalet och i det praktiska arbetet med olika färdigheter som behövs för att vara redo för att flytta vidare. Listan infattar följande områden: Sköta sin hygien Tvätta sina kläder Städa sitt rum/ diska Gå till daglig sysselsättning, även om det känns jobbigt Ringa myndigheter/ andra samtal Söka och ta hjälp om nödvändigt Sova ensam Handla och tillaga mat Ha ett budgettänkande Att säga nej till kamrater som inte är bra för mig/min positiva utveckling Mål på Resurslägenheterna Att de boende på sikt klarar av ett helt självständigt boende utan stöd insatser från personal. Om stöd behövs för de boendes framtid skall möjligheten till att undersöka/utreda var ifrån de boende kan få dessa insatser efter utflyt från Resursenheten. Att de boende skall ha en fungerande vardag med meningsfull sysselsättning och givande fritid. Att de boende skall kunna göra medvetna val och förstå konsekvenserna av sina val och handlingar. Att de boende själva ska ta ansvar för utformandet av sitt framtida vuxna liv. Sidan 17 av 22

18 Att de boende skall erbjudas ekonomiska möjligheter samt personals medverkan i att komma till och igång med fritidsaktivitet eller fysiskaktivitet samt kunskap om hur daglig struktur, sömn, motion och kost påverkar mående och prestationsförmåga. Att stärka den boendes självkänsla/självförtroende. Insatser: Insatserna föregås av ett möte med den unga vuxne, nätverket och uppdragsgivaren som leder till en genomförandeplan vilken utgår från BBIC:s kriterier. Vår arbetsmodell kan grovt beskrivas i 5 utvecklingsfaser. Beroende på den placerades individuella behov, kan tiden för de olika faserna naturligtvis variera. Fas 1. Förberedelse och Inskrivnings fas: Syfte: Att presentera, informera och förbereda alla inblandade. Fas 2. Orienterings fas jag vill: Syfte: Inflyttning, ordnande av praktiska detaljer och utformande av mål. Att samordnare, den unga vuxna och nätverket lära känna varandra, Att personalen sätter sig in i den unga vuxnas och nätverkets behov, Att den unga vuxna får prova på vad det innebär att bo på hos oss, vilket avslutas med en provmånadsutvärdering/möte där den unga vuxna tackar ja eller nej till att bo hos oss. Fas 3. Beteendeförändrings fas jag ska: Syfte: Att bryta ner målen till delmål och arbeta med och mot dem. Fas 4. Befästande fas - jag kan: Syfte: Att få förändringen att hålla över tid. Fas 5. Avslutnings fas jag kan själv/gör själv: Syfte: Att stötta den boende i att förändringen håller. Att få en feedback på den utveckling som gjorts och att koppla ihop detta med drömmar och framtidshopp samt att förbereda för ett avslut. Sidan 18 av 22

19 BOENDEKONTRAKT MAGELUNGENS RESURSLÄGENHETER Magelungens Resurslägenheter är en form av träningsboende och förutsättningen för detta boende är att den unge vuxne har någon form av planerad verksamhet under dagtid eller är på gång att påbörja detta. Att bo i Resurslägenhet innebär att du måste följa vissa åtaganden. Att du följer den planering som görs upp med Resursenhetens personal. Du deltar i regelbundna veckomöten, i lägenheten och med din samordnare samt övriga möten som vi kallar till eller kommit överens om. Att du informerar personal om du åker bort eller sover borta. Att en vän eller släkting sover över tillfälligt är tillåtet om detta är uppgjort med personal. Dock ej under din provmånad. Att du accepterar att alkohol och andra droger är förbjudna i lägenheten Även om du eller dina gäster har åldern inne för alkohol får detta inte förekomma i lägenheten. Vid uppmaning från Resursenhetens personal måste du lämna urinprov vid misstanke om droger. Att du inte får hota eller använda våld mot dig själv eller någon annan. Att personalen på Resursenheten har extranycklar till din lägenhet samt har rätt att gå in i den när de bedömer att det finns en anledning. Att du kommer att vårda och sköta lägenheten väl. Om det skulle inträffa en skada på möbler eller i lägenheten, t ex vattenläckage, så är du skyldig att ringa till hyresvärden och Resursenheten snarast så att skadan inte förvärras. I annat fall kan du bli ersättningsskyldig. Att du följer alla de föreskrifter som gäller för boende i fastigheten gällande hänsyn till grannar, sophantering, tvättstuga mm. Du ansvarar för att alla som vistas i din lägenhet också följer dessa regler. Att när du flyttar ut så lämnar du lägenheten i samma skick som den var när du flyttade in. Att du är medveten om vad det innebär att ha en time out från boendet och att det innebär att lägenheten låses tills man i samråd med uppdragsgivaren, dig, ditt nätverk och din samordnare har hittat en lösning på hur det blir bäst för dig i fortsättningen med ditt boende. Datum: Namn: Namnförtydligande: Genomläst tillsammans med: Sidan 19 av 22

20 Samarbete Resursenheten är beroende av samarbete med olika verksamheter internt och externt. Ett gott samarbete med uppdragsgivare är en viktig del i arbetet. Hur kontakten ser ut varierar mellan olika ärenden och över tid. Vanligast är att ärendets art, intensitet och karaktär styr formen för samarbetet. Andra viktiga samarbetspartner är Magelungens skolor, dagverksamheter och behandlingshem, olika jour och familjehem och psykoterapeuter. Även folkhögskolor, privata och kommunala grund- och gymnasieskolor, arbetsförmedlingar, psykiatrin, vårdcentraler, Maria Ungdom och träffar med våra konkurrenter m.fl. Varje samordnare intervjuar den boende, dennes nätverk och uppdragsgivare vid inflyt hur de vill hålla kontakten under placeringstiden. För uppdragsgivare kan det t.ex. vara: -PM som skrivs regelbundet och skickas t.ex. var sjätte vecka. -Sammanfattande telefonsamtal var fjortonde dag. -Kontakt bara vid kris. -Endast möten då samuppdraget och BBIC utvärderas var tredje månad. -E- postkontakt från båda håll. För nätverk och den boende ser det väldigt olika ut. Det viktiga är att samordnaren får till det på deras sätt. Familjeterapi/Individualterapi Terapier på Resursenheten förutsätter att ungdomen/den unge vuxne har en egen motivation till detta även om terapi många gånger föreslås och/eller rekommenderas i verksamheterna. Resursenheten har idag samarbete med flera externa individualterapeuter som kontrakteras på uppdragsbasis eller som är gratis via Stadsmissionens verksamhet. Detta görs utifrån behov och önskemål hos den unge vuxne samt uppdragsgivare. Enheten har sedan höstterminen -06 anställt en samordnare som är psykolog, med kognitiv beteendeterapiutbildning, steg 1. Denne kan ha terapier med boende som han inte är samordnare åt. I vissa fall samarbetar verksamheterna med terapeuter från andra enheter inom Magelungen. Detta sker oftast i samband med att en ungdom/ung vuxen flyttar mellan olika enheter och tar med sig en pågående terapikontakt. Idag har två i personalgruppen systemisk familjeterapiutbildning, tre utav personalen har KBT utbildning, steg 1. Detta gör att enheten kan erbjuda olika insatser med fokus på individ, familj och nätverk som t.ex. nätverksstöd, familjestöd, parsamtal, individualsamtal, fobiträning m.m. Psykiatrisk konsultläkare Det blir mer vanligt att samordnaren tillsammans med den boende och ibland dennes nätverk redan vid inflyt etablerar en psykiatrisk öppenvårdskontakt via den boendes hemkommun så att denna kontakt finns tillgänglig vid behov under boendetiden på Resursenheten men också för att den boende skall kunna ha en upparbetad kontakt under boendetiden samt vid utflyt. Sidan 20 av 22

21 Skola Alla ungdomar/unga vuxna med behov erbjuds undervisning i Magelungens skolor. Både grundskolor och gymnasieskolor finns att tillgå. Lärarna är behöriga med rätt att sätta betyg. Regelbunden kontakt och uppföljning sker mellan skola, verksamheterna, de boende och deras nätverk. Eleverna har också tillgång till syokonsulent, hälsoteam med behandlare, skolläkare och skolsköterska. Ett flertal boende har varit elever inom Magelungens skolor, några har gått på andra gymnasieskolor då man velat ha specifik utbildning såsom barn o fritidsprogrammet, m.fl. Några boende har gått på olika folkhögskolor. Annat under året 2012-februari 2013 Mycket av tiden för personalen inom enheten av planeringsdagar, konferans tid, m.m. har handlat om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SOFS 2011:9 som trädde i kraft Hur vi skulle skriva/omformulera/använda oss av materialet i vårt arbete Resursenhetens Kvalitetssäkrings Pärm, så att det blir ett levande dokument för oss, och inte en ny pärm till som ingen använder sig av. Vi har också lärt och kommunicerat runt Lex Sarah och skapat rutiner runt ev, användande av denna lag föreskrift. Vi har skapat egna dokument om hur Resursenheten handskas med nätmobbning inom vår enhet då detta uppstod på vår verksamhet Resursboendet mellan flera boende. Några ur personalgruppen har tillsammans med VD Daniel Riddez varit och tittat på ev, ny boendevilla för att kunna ha både Resursboendets verksamhet där och Akut verksamheten ResursDirekt. Vi har också tittat på en annan villa för att starta upp ett Resursboende för åldrarna 18 år och uppåt med personalstöd vissa timmar under dag+kväll och jour telefon. Vi har även tänkt och planerat för verksamhet som en dagverksamhet inom gruppen LSS både i den ovannämda villan i texten, och i Resursboendets villa. Detta har inneburit att vi träffat soc,sekr inom dessa verksamheterna för att höra, och lära oss mer om denna marknadens ev, behov + träffat privata vårdaktörer som sedan många år jobbat med denna målgrupp och säljer tjänster till kommunerna. Ingen av dessa verksamheter startas utan i december 2012 träffar chefen för Resursenheten B-M.E behandlingschef Tomas Lindgren vice vd Mia Hubinett, och Vd Daniel Riddez och dsk den låga beläggningen på Resursboendet, då chefen B-M-E sagt nej till flera förfrågningar under hösten för att problematiken varit för komplicerad då personalen har ensamjobb i huset de flesta av dygnets alla timmar (personalen får ej heller lämna huset fast ingen boende är där, eller om alla boende är med personalen t.ex. på ett träningspass så måste det enligt Socialstyrelsen alltid vara en personal i huset ändå) Detta har inneburit att det varit svårjobbat att följa med de boende vid behov till olika verksamheter, akut till sjukhus m.m. Chefen för verksamheten vill att två personal alltid arbetar tillsammans på rullande 4 veckors schema, dygnets alla timmar så att verksamheten kan erbjuda det de boende behöver och också utifrån säkerhetsfaktorer både för de boende + personal. Därav har ritningen som arkitekten gjort skickats in till Tyresö kommun, så att Resursboendet även kan utöka sina boende platser till sju boende med egna rum. Efter ett flertal budgetmöten på huvudkontoret kring ekonomin för Resursboendet (ej kring Resurslägenheterna som har en bra budget och uppfyller målen runt ekonomin som är satt av Magelungen utveckling AB) beslutar ledningsgruppen att Resursboendet skall avvecklas som verksamhet och chef B.M.E får intagningsstopp på förfrågningar, detta kommuniceras tillsammans med all personal på mötet på Resursboendet. Resten av tiden Sidan 21 av 22

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

STÖD- & RESURSENHETEN

STÖD- & RESURSENHETEN KVALITETSREDOVISNING 2008 STÖD- & RESURSENHETEN Sidan 1 av 18 Uppdrag Stöd- och Resursenheten har i uppdrag att erbjuda ungdomar/unga vuxna 16-25 år på stödboendet och 18 år och uppåt på resursenheten

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08 Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan Upprättad av Jonas Nestor enhetschef 1.Allmänt 1 2.Verksamhetens innehåll 1 3.Inskrivningsförfarande 1 4.Beläggning 2

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar Sociala resursförvaltningen Malmö Ensamkommande barn Sociala resursförvaltningen Sevdjan Ömer Utslussansvarig Put Boende och Integration Sevdjan.omer@malmo.se

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2009 RESURSENHETEN. Sidan 1 av 28

KVALITETSREDOVISNING 2009 RESURSENHETEN. Sidan 1 av 28 KVALITETSREDOVISNING 2009 RESURSENHETEN Sidan 1 av 28 Uppdrag Resursenheten har i uppdrag att erbjuda ungdomar/unga vuxna med psykiatrisk, socialpsykiatrisk, psykosocial och/eller neuropsykiatrisk problematik

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen T1_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Ingrid Bäcklund Pihlblad ingrid.backlund-pihlblad@socialstyrelsen.se 2012-03-12 Dnr 9.1-6190/2012 1(6) Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Huvudman Skogsro AB

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra)

Kvalitetsredovisning 2009. Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Kvalitetsredovisning 2009 Magelungen Örebro, Nobel,Södra och (Norra) Allmänt: Under 2009 har Magelungen Örebro och dess dagverksamheter fortsatt att bygga organisationen. De verksamheter som Magelungen

Läs mer

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen.

VÄLKOMMEN. Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. VÄLKOMMEN Syftet med detta häfte är att informera dig om hur det är att bo på Oasen. Så här fungerar det för ett barn att bo på Oasen Socialtjänsten har bestämt att du ska bo på Oasen under en viss tid.

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27 Personliga vårdlösningar Stödboende Gammelstad Hantverksvägen 27 JN Care AB erbjuder boende i stödboende i Luleå (Gammelstad). I det nyrenoverade huset finns det fem lägenheter, två trerumslägenheter och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitetsutveckling

Ledningssystem för kvalitetsutveckling Ledningssystem för kvalitetsutveckling Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Information till boende. för psykiatrisk vård med kvalitet

Information till boende. för psykiatrisk vård med kvalitet Information till boende för psykiatrisk vård med kvalitet Verksamheten utgår från klienterna och vi arbetar efter en helhetssyn på vård och rehabilitering Välkommen till Mjörnviksholm Vi hälsar dig välkommen

Läs mer

rev 2015-05-20 Policy för elevboende Lå 2015-2016

rev 2015-05-20 Policy för elevboende Lå 2015-2016 rev 2015-05-20 Policy för elevboende Lå 2015-2016 Till elever boende på Östan, Torstas elevboende Övergripande information Som elev på Jämtlands Gymnasium Torsta erbjuds du som elev att bo på elevboende.

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet, Stockholms kommun

Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet, Stockholms kommun 1 (11) Socialavdelningen Gunilla Cederström 08/785 40 61 Magelungen behandlingscenter AB Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM Tillsyn av Magelungens behandlingscenter, Älvsjögruppen Tillståndspliktig öppenvårdsverksamhet,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv

Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 2(8) Innehållsförteckning sid Målgrupp 3 Målsättning 3 Fasbeskrivning 4 Fas 1 4

Läs mer

Välkommen till Familjehuset!

Välkommen till Familjehuset! Välkommen till Familjehuset! Vad är Familjehuset? Familjehuset är ett akut- utrednings- och behandlingshem för barn och föräldrar. Andledningen till att en familj kommer till Familjehuset varierar. Det

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Kvalitetsrapport. Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen

Kvalitetsrapport. Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen Kvalitetsrapport Dagverksamheterna i Älvsjö Solbergagruppen Götalandsgruppen Sommar 2012 - sommar 2013 Uppdrag Huvuduppdrag Vårt uppdrag bygger på att genom dagliga strukturer, ett nära samarbete med uppdragsgivare

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Elineberg Uppdaterad 2010-03-17 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna åldras i trygghet med värdighet.

Läs mer

Välkommen till Krabbängsgården i Moholm

Välkommen till Krabbängsgården i Moholm Välkommen till Krabbängsgården i Moholm Krabbängsgården är ett särskilt boende med 32 lägenheter. Vår målsättning är att alla som bor här skall få stöd och hjälp utifrån sina egna möjligheter och behov

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen

Kvalitetsrapport 2012. Svedmyragruppen Kvalitetsrapport 2012 Svedmyragruppen 1. Huvuduppdrag 2. Förutsättningar... 3 2.1 Beläggning... 3 2.2 Efterfrågan... 3 2.3 Personalresurser (antal, utbildning, timanställda)... 4 2.4 Lokaler... 5 3. Verksamhetens

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld

BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-06-16 Dnr 8.4.2-8944/2014-3 1(5) Avdelning nord Gudrun Kågström Lindberg Gudrun.Kagstrom-Lindberggivo.se Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Ärendet Tillsyn av

Läs mer

Välkommen till Hantverkarn

Välkommen till Hantverkarn Välkommen till Hantverkarn Rev juni 2014 Hantverkarn är ett särskilt boende som består av 28 lägenheter. På Hantverkarn arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn, trygg och förtroendefull hemmamiljö

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Välkommen till Spelmannen

Välkommen till Spelmannen Välkommen till Spelmannen Rev sep -15 Spelmannen är ett särskilt boende som består av 43 lägenheter där 14 av dessa är särskilt anpassade för personer med demenssjukdom. Vi erbjuder även parboende för

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Välkommen till Persgården särskilt boende

Välkommen till Persgården särskilt boende Välkommen till Persgården särskilt boende Rev sep -15 Persgården är ett särskilt boende med 32 lägenheter. På Persgården arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn, trygg och förtroendefull hemmiljö.

Läs mer

Vad är goda levnadsvillkor för dig?

Vad är goda levnadsvillkor för dig? Vad är goda levnadsvillkor för dig? I LSS så står det att man genom insatserna ska få goda levnadsvillkor. Frågan är vad goda levnadsvillkor betyder? Den frågan har Riks-Klippans styrelse och Klippan i

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL)

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Bolag, stiftelser och andra privata aktörer som vill

Läs mer

Välkommen till Hesselgrenska

Välkommen till Hesselgrenska Välkommen till Hesselgrenska Hofors kommun 2009Rev juni 2014 Hesselgrenska är ett särskilt boende med inriktning mot demenssjuka. På Hesselgrenska arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn och trygg

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Välkommen till Hesselgrenska

Välkommen till Hesselgrenska Välkommen till Hesselgrenska Rev sep 15 Hesselgrenska är ett särskilt boende med inriktning mot demenssjuka. På Hesselgrenska arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn och trygg atmosfär i en hemlik

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

En modell för avslutandet av familjehemsvården En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING

UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING UT-I-LIVET EN TRYGG VÄG MOT EGET BOENDE FÖR DIG MED HÖGFUNGERANDE AUTISM/ASPERGERS ELLER NÄRLIGGANDE FUNKTIONSNEDSÄTTNING NÄR DU BÖRJAR FUNDERA PÅ ATT FLYTTA HEMIFRÅN. NÄR DET BEHÖVS EN TRYGG ÖVERGÅNG

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

AVENYMODELLEN. En presentation. 09-11-02 Södra Avenyn

AVENYMODELLEN. En presentation. 09-11-02 Södra Avenyn AVENYMODELLEN En presentation 1 VERKSAMHETSIDÉ Vi står för nytänkande inom psykiatri Det innebär: hög tillgänglighet, respekt för klienten, snabb behandling och snabb rehabilitering. Därför myntade vi

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer