Projekt Enningdalsälven

Transkript

1 Bilaga 2 Detaljerad projektbeskrivning Projekt Enningdalsälven Bakgrund/problemställning Enningdalsälvens avrinningsområde är beläget i gränstrakterna mellan Sverige och Norge. Sjöarna och vattendragen hyser mycket höga biologiska och rekreativa värden. Kynneälv, Södra Bullaresjön, Långevallsälven, Norra Bullaresjön och Enningdalsälvens huvudfåra ingår i områden som pekats ut som riksintressanta för såväl naturvård som friluftsliv. Dessutom ingår Kynneälv, Långevallsälven, Noraneälven de svenska delarna av Södra Boksjön, Enningdalsälven och Idefjorden i EU:s nätverk av skyddad natur Natura Fra norsk side er det et nasjonalt laksevassdrag. Vattendragen är på både norsk och svensk sida skyddad mot utbyggnad av vattenkraft på grund av de höga naturvärdena. Försurningen drabbade området hårt med bland annat fiskdöd som följd. Effekterna av detta finns ännu kvar genom att fiskarter försvunnit från ett antal sjöar och vattendrag. En undersökning som genomförts i norska delen av avrinningsområdet visar att 42 av ca 120 fiskbestånd försvann på grund av försurning. För att motverka effekterna av försurningen sker det en omfattande kalkningsverksamhet som startade redan under 1970 talet i avrinningsområdet. Tack vare kalkningsinsatserna har man kunnat behålla stora delar av de höga naturvärdena som finns inom avrinningsområdet. Förutsättningarna för återkolonisation av arter har förbättrats i många vatten. Samtidigt är halterna av giftigt aluminium fortfarande högt i många vattendrag i området. Det saknas idag en heltäckande bild av försurningssituationen inom avrinningsområdet, framförallt för vattendrag. På grund av ett minskat nerfall av försurande ämnen har frågan väckts om kalkningsinsatsernas storlek kan dras ner i motsvarande grad och om och i så fall när kalkningsverksamheten kan upphöra. För att kunna göra detta krävs det att man kan uppskatta vattnens historiska tillstånd, försurningsförlopp och återhämtningsförlopp samt bedöma behovet av framtida åtgärder mot försurning. Detta är en viktig fråga inom projektet där bl.a. en vattenvårdsplan skall tas fram. Sjöarna och vattendragen har en stor potential för friluftsliv och fisketurism. Fiskbestånden inom avrinningsområdet har dock under lång tid påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Exempel på detta är försurningsskador som orsakat fiskdöd, vattenkraftverk och kvarnar som utgör vandringshinder för fisk samt att vattendragen rensats på sten för att gynna flottning av timmer. Genom fiskevårdsåtgärder kan man återskapa en hel del av den ursprungliga fiskproduktionen och mångfalden av olika fiskarter som funnits i området. För att kunna planera och prioritera åtgärder så att bästa möjliga effekt nås såväl biologiskt som ekonomiskt så behöver man ta fram en gemensam fiskevårdsplan. Detta är en viktig del av projektet. Vi vill inom projektets ramar också genomföra några kända behov av fiskevårdsåtgärder. Enningdalsälven mynnar i Idefjorden och påverkar fjorden starkt genom utspädning av det salta vattnet. Ett sådant område kallas för ett estuarium. I ett estuarium kan djur och växter

2 anpassade till både söt- och saltvatten leva i olika utsträckning vilket ger upphov till en mycket speciell miljö. De mest kända fiskarterna som vandrar mellan sött och salt vatten är kanske lax, havsöring och ål. Men här vandrar även sik, olika karpfiskar, abborre, havsnejonöga och flodnejonöga mellan älv och fjord. EUs rammedirektiv (European Commision 2000, for vann krever at vurdering av økologisk tilstand (status) baserer seg på avvik fra forventet, typespesifikk naturtilstand. Overvåking av fysiske, kjemiske og biologiske forhold (kvalitetselementer) ligger til grunn for fastsettelse av økologisk tilstand. Selv om Norge og Sverige baserer sin nasjonale overvåking på de samme standardene for prøvetaking og bearbeiding har interkalibreringsarbeidet avdekket forkjeller som kan ha betydning for fastsettelse av økologisk tilstand. Dette er særlig tydelig når det gjelder bunndyr (litorale makroinvertebrater), både i rennende vann og i innsjøer. Projekt Enningdalsälven är ett samarbetsprojekt mellan svenska och norska myndigheter. Syftet med projektet är att öka kunskapen om, utveckla och sprida information om de höga vattenanknutna naturvärden som finns inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Genom att förse det nybildade vattenrådet i Enningdalsälven med ett bra underlagsmaterial skapar vi tillsammans en god förutsättning för en god framtida gemensam förvaltning och utveckling detta värdefulla område och dess fiskresurs i gränsbygden mellan Sverige och Norge. Projektets mål Vårt mål är att åstadkomma en permanent svensk/norsk samförvaltning av Enningdalsälven och dennas utloppsområde i Idefjorden ledd av en grupp intressenter från båda sidor. För att komma så långt behöver vi beskriva de större sjöarna och vattendragens tillstånd när det gäller biologi och vattenkvalitet och förutsättningar för fiskproduktion samt sätta upp mål för vattenkvalité och fiskproduktion. Vi måste också beskriva den problembild som finns med tex försurning, vandringshinder för fisk och annan påverkan som verkar negativt på en naturlig fiskproduktion. Med detta som grund görs en gemensam vattenvårdsplan och en fiskevårdsplan.vi vill också inom projektets ram genomföra åtgärder. En sådan åtgärd är kalkning som vi vill ska kunna planeras utan hänsyn till landsgränser. Speciellt gäller detta kalkning av vatten som påverkar vattenkvaliteten i det andra landet. När det gäller åtgärder som gynnar lax, havsöring och ål mm ska dessa också sättas in där de gör störst nytta utan hänsyn till administrativa gränser. Inom projektets ram vill vi bland annat försöka restaurera vissa flottningssträckor och försöka åtgärda en del kända vandringshinder för fisk. Vi behöver också se över gränshinder - faktorer som hindrar en samverkan. Ett exempel är de bedömningsgrunder för vattenkvalitet som finns i båda länder och som behöver testas på ett gemensamt dataunderlag för att kunna göra dem kompatibla. Information till allmänheten är också mycket viktigt för att säkerställa medverkan och engagemang. Projektet vill på olika sätt föra ut information om vatten- och fiskevårdsarbetet till en bred allmänhet, tex via webbsidor, informationsmöten brochyrer, planer och under projektets slutfas en konferans om vad vi gjort inom projektet. Projektet kommer också att lägga tonvikt på utbildning/kompetensöverföring i gruppen av deltagande personer/organisationer. Projektet arbetar för att uppnå de av Sveriges riksdag beslutade miljömål bara naturlig försurning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård. Projektet verkar även för att i enlighet med EG:s ramdiriktiv

3 för vatten uppnå en god vattenkvalitet och god ekologisk status i berörda vatten inom avrinningsområdet. Projektet planeras att starta 19 juni 2008 och avslutas 19 juni 2011 Målet med projekt Enningdalsälven är att skapa en svensk/norsk samförvaltning av vattnen inom Enningdalsälvens avrinningsområde och inre delarna av Idefjorden. Målet är även att ta fram viktiga beslutsunderlag för att möjliggöra denna samförvaltning. En vattenvårdsplan och en fiskevårdsplan samt gemensamma bedömningsgrunder är viktiga beslutsdokument. Vi vill även genomföra några vatten och fiskevårdsåtgärder som kommer att tjäna som goda exempel på åtgärder för att förbättra vattenkvalitet och fiskproduktion. Målet är även att informera allmänheten, myndigheter, föreningar och organisationer om de naturvärden som finns i dessa vatten och betydelsen av vatten och fiskevård. Herunder er det viktig å overføre kunnskap til andre grensekommuner med felles vannressurser, samt og tilrettelegge for at nedbørfeltet kan brukes til ferskvannsbiologiske eskursjoner/studier (grunnskole-universitet). Långsiktigt är målet är en god vattenkvalitet och rika fiskbestånd.

4 Projektets innehåll Vattenvårdsplan Försurningssituation och kalkningsbehov inom Enningdalsälven Inom delprojektet kommer försurningssituationen inom avrinningsområdet beskrivas med hjälp av nyligen framtagna svenska bedömningsgrunder. Prognoser av utvecklingen i framtiden med olika scenarier för utsläpp av försurande ämnen och olika skogsbruksåtgärder ingår. Bedömningarna kommer att göras på rent kemiska grunder. Syftet är att göra en gemensam, heltäckande beskrivning av försurningspåverkan i sjöar och vattendrag inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Syftet är också att göra en bedömning av nuvarande åtgärdsbehov samt hur väl nuvarande kalkning fungerar. Inom svenska delen av avrinningsområdet bedöms inte att något nytt underlag för sjöar behövs. Befintlig data i MAGIC-bibliotek används, samt kompletteras med data från den s.k. målsjöinventeringen Sammantaget kommer vi att få ett betydligt bättre underlag än tidigare, som möjliggör lokala bedömningar med hyfsad precision. På norska sidan finns ett liknande material. För rinnande vatten saknas delvis data för området, och det kommer att krävas ett antal provtagningar under högflöde med bl.a. analyser av oorganiskt aluminium för att belysa försurningssituationen i vattendrag och risken för biologisk påverkan. Denna undersökning bör framförallt genomföras i okalkade vatten under vinter-vår 2008/09. okalkade biflöden i närheten av kalkade områden med avrinningsområden >100 ha provtas. Provtagning planeras enligt följande; Resultaten för både sjöar och vattendrag sammanställs och redovisas i en rapport. Kalkade sjöar bedöms genom Ca/Mg kvoten från närliggande okalkade vatten för att därefter köras mot MAGICbibliotek. Okalkade vatten körs direkt mot MAGIC-bibliotek. Vattendragen bedöms dels utifrån MAGIC-bibliotek, men också utifrån uppmätta halter av oorganiskt aluminium. Åtgärdsbehovet skall klarläggas och kvantifieras. Jämförelser mellan försurningsbedömningen och nuvarande kalkningsåtgärder bör göras. Olika scenarier för framtiden beskrivs, för åren 2015 och Scenarierna skall behandla olika utsläppsscenarier samt olika typer av skogsbruk. Effekter av kalkingskutt Etter hvert som vannkvaliteten i de siste årene naturlig har bedret seg i både Norge og Sverige, har kalkingen blitt avsluttet i flere lokaliteter. I flere slike vann vil vi følge utviklingen mht vannkjemi, fisk og krepsdyr, for å evaluere effektene av å avslutte kalkingen. Vi vil også fokusere på koplingen mellom kjemiske og biologiske bedømningsgrunner. Flere vann er aktuelle for dette studiet. Et eksempel er Brønntjern der kalkingen opphørte fra og med Vannet ble undersøkt både i 1997 og Vi ønsker her å foreta analyse av fisk og krepsdyr både i 2009 og Regional studie: sluttføring samt sammenstilling av eksisterende data I perioden er 56 av de 60 innsjøer > 1,5 hekar i Enningdals-vassdraget blitt undersøkt med hensyn til kjemi, krepsdyr og fisk. Vi vil undersøke de resterende 4 innsjøene i Vi vil starte bearbeidelsen av dataene i 2009, og publisere resultatene i løpet av våren Sentrale problemstillinger vil være:

5 (i) Sammenhengen mellom vannkvalitet (ph, uorganisk Al og ANC) og fangstutbytte hos fisk på garn, med fokus på behovet for videre kalking og andre tiltak som kan være nødvendig. (ii) Bestandsstrukturen hos abbor i ulike innsjøer med varierende tetthet, fordelt på kalkede og ikke-kalkede lokaliteter. Abbor er dominerende fiskeart i vassdraget (iii) Sammenhengen mellom fiskestatus gitt ved intervju-undersøkelsen og fangstutbytte på basis av prøvefiske med garn. (iv) Tap av fiskebestander/arter pga forsuring og graden av gjenhenting etter kalking. (v) Modell for utbredelse av ulike fiskearter, sett i relasjon til lokalitetenes avstand fra sjøen, marin grense, høyde og havet og innsjøenes størrelse. (vi) Utvikle et verktøy der littorale og planktoniske krepdyr brukes som indikatorer på forvidt ønsket vannkvalitet er opnådd. Igenläggning av diken Diken försämrar vattenkvaliteten i våra vattendrag bland annat genom en ökad grumling vilket leder till igensättning av lekbottnar och försämrad produktion och mångfald av bottenfauna. Många diken som grävts i skogsmark har inte haft den betydelsen för skogsproduktionen som det var avsett. Inom projektet vill vi inventera skogsdiken och finna diken som inte medför en ökad skogsproduktion, åtgärda av dessa genom att lägga s.k. proppar som begränsar materialtransporten till vattendragen. Fiskevårdsplan Kartering av vattendrag Kartering av vattendrag är en viktig del för att planera och prioritera fiskevård i rinnande vatten. I Sverige används detta ofta och samtliga vattendrag i Sverige dit lax och havsöring kan nå är karterade. Motsvarande saknas på den norska sidan. Vi vill därför kartera lax och havsöringsvattendragen i den norska delen av avrinningsområdet samt komplettera med några värdefulla vatten där insjööring kan nå. Totalt handlar det om ca 30 km vattendrag som behöver inventeras. Därefter vill vi skriva en gemensam rapport där resultaten från alla karterade vattendrag inom avrinningsområdet redovisas. Estimere bestandsstørrelser og produksjon av vandrende fisker i vassdraget Enningdalsälven är speciell då den hyser många fiskarter som vandrar mellan salt och sött vatten. I Skandinavia er laks, sjøørret og ål de best kjente artene som vandrer mellom ferskvann og sjø, men i Enningdalselva er det også havniøye, elveniøye, abbor og karpefisker som vederbuk (id) og gullbust (stäm) som foretar slike vandringer. Med unntak av ålen, gyter artene i ferskvann, men kan vandre ut i saltvann (brakkvann) for å ete. Ålen gyter i Sargassohavet, og bruker vassdragene i Europa og Nord-Amerika som beiteområde fram til de blir kjønnsmodne og vandrer tilbake til havet. Det er det få andre steder langs vestkysten av Skandinavia der karpefisker vandrer ut i saltvann, og bestandene i Enningdalselva er spesielle i norsk og svensk sammenheng. Bestandene av ål og laks har gått dramatisk tilbake i Atlanterhavet i senere år, og i EU har nå ål oppnådd spesiell vernestatus. Tilbakegangen kan ha sammenheng med klimaendring, i hvert fall for laksens vedkommende. Man vet mindre om hvorfor ålen viser så sterk tilbakegang,

6 men muligens kan dette kan henge sammen med overbeskatning. Det er lite kunnskap om niøyene både på norsk og svensk side, og om anadrome bestander av abbor og karpefisker i Skagerrak, vet man nesten ingen ting. Vidare finns idag osäkerheter kring laxbeståndets storlek och hur stor andel av laxen som vandrar genom älven och in i Sverige. Man kan sette ut fisketellere ved utløpet og to steder høye oppover i Enningdalsvassdraget og bestemme hvordan de vandrende fiskene sprer seg og bruker vassdraget også høyere oppover. Man kan supplere dette med detaljstudier ved hjelp av radiomerking av fisk. Disse resultatene vil danne grunnlag or å estimere bestandsstørrelser og produksjon av vandrende fisker i vassdraget, og gi et unikt utgangspunkt for å lage forvaltningsplaner inkludert høstingsstrategier for artene. Det er få norske vassdrag der man har mulighet til å forvalte bestandene på grunnlag av bestandenes virkelige størrelse, og ingen vassdrag forvaltes ennå på bakgrunn av bestandsstørrelsene i ulike deler av et stort vassdrag. Ved at begge nasjoner deltar i studien, vil kunnskapsgrunnlaget og forvaltningen av vassdragets fiskebestander kunne bli ensartet for hele dette unike grensevassdraget. Intensivundersøkelse av Boksjøene og Kornsjøene Undersøkelse av grensesjøene Søndre Boksjø () og Nordre Kornsjø (). I tillegg vil Nordre Boksjø med utløpsbekk (norsk side av grensen) og Søndre Kornsjø og mellan Kornsjön (svensk side av grensen) bli undersøkt Studiet tar sikte på å kartlegge både fiskestatus med tanke på tiltak for å bedre bestandsforholdene for ulike fiskearter, optimalisere uttak og for å øke tilgang av attraktiv fisk for brukerne. Det skal foretas prøvefiske med garn, og i tillegg til fangstutbytte blir det rettet fokus mot alders- og mageanlyser av fisken. Det vil også bli tatt krepsdyrprøver for å kunne vurdere næringsgrunnlaget og biologisk status. Med tanke på å øke rekrutteringen hos ørret vil det bli benyttet elektrisk fiske for å kartlegge den naturlige rekrutteringen. Intervjuundersökning angående historiska fiskförekomster i sjöar Genomföra en enkätundersökning liknande den som genomförts på norska sidan i syfte att få ett bättre underlag för att få fram vilka fiskarter som finns och har funnits i sjöar och vattendrag. Enkätundersökningarna skall utgöra ett underlag för att peka ut vilka fiskbestånd som försvunnit på grund av försurning. Resultatet från undersökningen skall kopplas samman med den undersökning som genomförts i Norge. Dessutom koppla ihop resultaten med modellen for utbredelse av ulike fiskearter, sett i relasjon til lokalitetenes avstand fra sjøen, marin grense, høyde og havet og innsjøenes størrelse. Målet är att ta fram ett underlag för fiskevårdsplanen där återinplantering av fisk föreslås i olika vatten. Fiske- och vattenvårdsvårdsåtgärder Inom ramen för projektet vill vi genomföra en del fiskevårdsåtgärder som vi idag vet har en stor betydelse för att öka fiskbestånden inom området. Bland annat så vill vi genomföra biotopvård i Långevallsälven, bygga en fiskväg eller flera fiskvägar i Torpbäcken och byta en vägtrumma i Remnebäcken. Vi kommer även att arbeta för förbättrade vandringsmöjligheter och biotopvård i Enningdalsälven. Vi vil sette ut respektive abbor og ørret i to fisketomme vann der artene var tilstede før forsuring. Dette vil skje april/mai 2009 med oppfølgende studier i 2009 og Det vil bli tatt kvantitative krepsdyrprøver i juni og august/september. Bunndyrfaunaen vil også bli fulgt før

7 og etter introduksjon av fisk. Nors och röding har försvunnit från Långevattnet på grund av försurning. Inom projektet vill vi sätta ut både nors och röding. Uttesting av overvåkingsmetodikk og systemer for klassifisering av økologisk tilstand (Bedömningsgrunder) Makroinvertebrater er et viktig kvalitetselement som inngår både overvåking av eutrofiering/organisk belastning og forsuring, og er en av fire biologiske kvalitetselementer som er angitt som obligatoriske i hht. Vannrammedirektivet. Metodikken er imidlertid først og fremst utviklet og testet for rennende vann. Innsjøers litoralsone er ofte svært heterogen (substratet viser stor variasjon), og en overvåking av makroinvertebrater, krever ofte en stor prøvetakingsinnsats med bruk av ulike prøvetakere dersom de viktigste indikatorarter skal fanges opp. Mange land har derfor uttrykt en skepsis når det gjelder egnetheten til litorale makroinvertebrater for fastsettelse av økologisk tilstand i innsjøer. Når det gjelder eutrofiering/organisk belastning av innsjøer har ofte profundale bunndyr blitt ansett som en egnet indikatorgruppe, mens denne vurderes som lite egnet i forbindelse med forsuring. I Norge inkluderes pelagiske og litorale småkreps (Cladocera + Copepoda) i vurdering av innsjøers forsuringstilstand. Gruppen er godt egnet som indikator på både forsuring og eutofiering fordi 1) prøvetakingen krever små ressurser og deres forekomst er mindre påvirket av litoralsonens heterogenitet, 2) småkreps finnes i alle vannforekomster, 3) deres utbredelse og miljøkrav er godt kjent og arter som er sensitive for hhv. forsuring og eutrofiering er identifisert. Fra Enningdalselva vil det etter feltsesongen 2008 finnes data på småkreps fra 73 innsjøer (56 fra Norge, 17 fra Sverige). Fra disse sjøene finnes det også vannkjemiske data og, med få unntak, også data på fisk mens bunndyr ikke har vært undersøkt. Fra rennende vann finnes data på bunndyr og fisk fra en del vannforekomster Gjennomføring Beskrivelsene nedenfor tilsvarer punktene 1-3 ovenfor. 1. Testing av ulike prøvetakingsmetoder for litorale makroinvertebrater gjøres for et utvalg sjøer som representerer en gradient med hensyn på eutrofiering Utvalget inkluderer både påvirkede sjøer med og uten fisk og dessuten referansesjøer. I alle innsjøene tas det prøver vår og høst i ett år. På hvert tidspunkt tas det litorale prøver ved bruk av svensk metodikk, litorale prøver ved bruk av norsk metodikk (en stasjon, 1 replikat) og en prøve fra utløpselven. Prøvene analyseres i hht. standard taksa liste som de svenske bedömningsgrunderne baserer seg på (Johnson & Goedkoop 2007). 2. Sammenligning av klassifiseringssystemer for vurdering av forsuringstilstand basert på i) pelagiske og litorale småkreps og ii) litorale makroinvertebrater På hvert tidspunkt tas det to litorale prøver og en pelagisk prøve ved bruk av planktonhov. 3. Sammenligning av de to nasjonale klassifiseringssystemene baserer seg dels på det arbeidet som gjennomføres som del av pkt 1 og 2 over. I tillegg vil vi benytte eksisterende data på makroinvertebrater i rennende vann (og fisk i innsjøer. Prøver for analyse av planteplankton i

8 innsjøer (eutrofiering) tas fra de 8 innsjøene nevnt ovenfor; det tas månedlige prøver i vekstsesongen i ett år). Hydromorfologiske og vannkjemiske data vil også inngå i en samlet tilstandsvurdering av vannforekomstene basert på det svenske og det norske klassifiseringssystemet. Projektets målgrupp Projektets huvudsakliga målgrupp utgörs av beslutsfattare inom centrala, regionala och lokala myndigheter och organisationer. Underlagen som tas fram inom detta projekt utgör viktiga beslutsunderlag tex vattenvårdsplanen och fiskevårdsplanen. Indirekt är även allmänheten, fiskevattenägare och fisketurismföretag i stort en målgrupp eftersom projektet arbetar för att uppnå en bättre vattenkvalitet och rika fiskbestånd. Projektets gränsregionala mervärde Genom att etablera ett samarbete mellan de myndigheter som verkar inom Enningdalsälvens avrinningsområde ges möjligheten att i framtiden bedriva vattenvård och fiskevård som följer vattnets gränser. Genom att gemensamt ta fram planer för vattenvård och fiskevård skapas goda förutsättningar för en gemensam framtida förvaltning av vatten och fisk. Genom att planera och prioritera åtgärder utifrån mottot att åtgärder bör sättas in där de gör störst nytta skapas bättre förutsättningar för att höja kvaliten och arbeta mer kostnadseffektivt. Detta bör ge bättre förutsättningar för ett ökat och långsiktigt hållbart utnyttjande av de gemensamma fiskbestånden som finns i avrinningsområdet. Förhoppningen är att detta projekt skall ligga till grund för att kunna öka förutsättningarna för fiske- och naturturism. Nyskapande Vatten- och fiskevård har under lång tid bedrivits inom administrativa gränser. Syftet med detta projekt är att i stället utgå från vattnets gränser genom att se vattnet och fisken som en gemensam resurs. Ett visst samarbete mellan projektägarna har skett tidigare men inte i den omfattning som föreslås i detta projekt. Information och resultatspridning Information till såväl allmänhet, myndigheter och media om vatten- och fiskevårdsarbetet är en viktig del av detta projekt. Vi kommer därför att föra ut kunskap, erfarenheter och resultat via en mängd olika kanaler. Via hemsida, media, och informationsmöten. Den kunskap vi samlar på oss dokmenteras i rapportform och läggs ut på hemsidan. Rapporterna och muntlig information tillförs även aktuella kommuner och Fiskevårdsområdesföreningar/grunneiere. Vi vil vektlegge at vår erfaring fra Enningdalsvassdraget skal deles med andre kommuner langs riksgrensa som har felles nedbørfelt. Vi vil derfor invitere til et seminar i slutet av projektet der vi vil presentere resultater fra INTERREG-prosjektet. Vi vil fortelle hvilke erfaringer vi har gjort fra samarbeidetr og gi råd som kan være til nytte ved et felles forvaltningsansvar. Vi vil henvende oss til alle aktuelle kommuner lang den norsk-svenske grensa.

9 Vi vil bruke all den informasjonen som er samlet fra innsjøer og elver i Enningdalels vassdraget til utarbeiding av en veileder beregnet på undervisning for forskjellige nivåer innen ferskvannsbiologi (grunnskole-universitet). Ferskvannslokalitetene innen nedbørfeltet representerer en stor variasjon med hensyn på type. Vi vil sørge for at dette spennet blir ivaretatt i et opplegg der elever/studenter i løpet av 1-2 dager skal ta prøver i et begrenset antall lokaliteter som representer ytterlighetene av ferskvannsforekomster innen nedbørfeltet. Vi vil presentere opplegget i en informasjonsbrosjyre som tar høyde for at vi henvender oss til forskjellige nivåer. Det vil være naturlig å skille mellom grunnskole, ungdomsskole, gymnas og universitet. Det vil være natudlig å distribuere underbisningsmateriellet innenfor en radius med max 2 timers kjøretur til feltet. Koppling till andra projekt Gränslös fiskedestination är ett Interreg projekt som syftar till att utveckla fisketurism inom bl.a Dalsland och Östfold. Detta projekt syftar till att skapa goda förutsättningar för fiske genom förvaltning av fiskbestånd och vattenkvalitet. Tid och aktivitetsplan Aktivitet Start Slut Kalkning av sjöar och vattendrag Vattenvårdsplan Fiskevårdsplan Fiskevårdsåtgärder Gemensamma standarder för vattenkvalitet Slutseminarium Skapa gemensamt forum för gränsöverskridande förvaltning Övriga förväntade resultat Det långsiktiga målet för projektet är att skapa god vattenkvalitet och rika fiskbestånd inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Målet är även att båda länderna samarbetar för den gemensamma resursen vatten och fisk. Kalkningsverksamheten inom avrinningsområdet kommer att ha ett mycket bra underlag för att optimera kalkningsinsatserna inför framtiden. Genom att ta fram gemensamma standarder för bedömning för vattenkvalitet kommer vi att kunna utvärdera vattnens status på samma sätt oberoende av landsgränser. Införlivandet av vatten- och fiskevårdsplanerna kan mätas genom att beräkna hur stor andel av åtgärderna som föreslås i planerna som genomförts till ett visst datum. De långsiktiga effekterna av åtgärderna kommer att kunna bedömas med hjälp av bedömningsgrunderna som tas fram i projektet där god ekologisk status i alla större vatten är målsättningen. Utvärderingsmetod Projektet utverderas genom att aktiviteterna som finns medtagna i projektet skall vara utförda inom projektets tidsramar. I en förlängning kommer genomförandet av vattenvårdsplanen samt fiskevårdsplanen och konkreta åtgärder att utvärderas i enlighet med EU:s vattendirektiv.

10 Risker Det finns en viss risk att någon av de planerade fiskevårdsåtgärderna inte kan genomföras eftersom de kräver tillstånd från berörda markägare. Om situationen uppstår får vi arbeta för att genomföra åtgärder i andra delar av vattensystemet. Projektorganisation Projektet kommer att ha en styrgrupp bestående av: Hans Oscarsson Biträdande vattenvårdsdirektör Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Fredrik Nilsson ansvarig för kalkningsfrågor Länsstyrelsen, Odd Terje Sandlund (NINA, forskningsjef for akvatisk avdeling), Leif-Roger Karlsen Fylkesmannen i Östfold (fiskeforvalter), Ordföranden i Enningdalsälvens vattenråd. Vi kommer även att bjuda in en representant från Halden Kommun samt en representant från Tanums kommun. Allmänheten kommer att bjudas in för att delta i referensgruppen. Inbjudan att delta i referensgruppen kommer att göras via press och webbsidor.