Projekt Enningdalsälven

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Enningdalsälven"

Transkript

1 Bilaga 2 Detaljerad projektbeskrivning Projekt Enningdalsälven Bakgrund/problemställning Enningdalsälvens avrinningsområde är beläget i gränstrakterna mellan Sverige och Norge. Sjöarna och vattendragen hyser mycket höga biologiska och rekreativa värden. Kynneälv, Södra Bullaresjön, Långevallsälven, Norra Bullaresjön och Enningdalsälvens huvudfåra ingår i områden som pekats ut som riksintressanta för såväl naturvård som friluftsliv. Dessutom ingår Kynneälv, Långevallsälven, Noraneälven de svenska delarna av Södra Boksjön, Enningdalsälven och Idefjorden i EU:s nätverk av skyddad natur Natura Fra norsk side er det et nasjonalt laksevassdrag. Vattendragen är på både norsk och svensk sida skyddad mot utbyggnad av vattenkraft på grund av de höga naturvärdena. Försurningen drabbade området hårt med bland annat fiskdöd som följd. Effekterna av detta finns ännu kvar genom att fiskarter försvunnit från ett antal sjöar och vattendrag. En undersökning som genomförts i norska delen av avrinningsområdet visar att 42 av ca 120 fiskbestånd försvann på grund av försurning. För att motverka effekterna av försurningen sker det en omfattande kalkningsverksamhet som startade redan under 1970 talet i avrinningsområdet. Tack vare kalkningsinsatserna har man kunnat behålla stora delar av de höga naturvärdena som finns inom avrinningsområdet. Förutsättningarna för återkolonisation av arter har förbättrats i många vatten. Samtidigt är halterna av giftigt aluminium fortfarande högt i många vattendrag i området. Det saknas idag en heltäckande bild av försurningssituationen inom avrinningsområdet, framförallt för vattendrag. På grund av ett minskat nerfall av försurande ämnen har frågan väckts om kalkningsinsatsernas storlek kan dras ner i motsvarande grad och om och i så fall när kalkningsverksamheten kan upphöra. För att kunna göra detta krävs det att man kan uppskatta vattnens historiska tillstånd, försurningsförlopp och återhämtningsförlopp samt bedöma behovet av framtida åtgärder mot försurning. Detta är en viktig fråga inom projektet där bl.a. en vattenvårdsplan skall tas fram. Sjöarna och vattendragen har en stor potential för friluftsliv och fisketurism. Fiskbestånden inom avrinningsområdet har dock under lång tid påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Exempel på detta är försurningsskador som orsakat fiskdöd, vattenkraftverk och kvarnar som utgör vandringshinder för fisk samt att vattendragen rensats på sten för att gynna flottning av timmer. Genom fiskevårdsåtgärder kan man återskapa en hel del av den ursprungliga fiskproduktionen och mångfalden av olika fiskarter som funnits i området. För att kunna planera och prioritera åtgärder så att bästa möjliga effekt nås såväl biologiskt som ekonomiskt så behöver man ta fram en gemensam fiskevårdsplan. Detta är en viktig del av projektet. Vi vill inom projektets ramar också genomföra några kända behov av fiskevårdsåtgärder. Enningdalsälven mynnar i Idefjorden och påverkar fjorden starkt genom utspädning av det salta vattnet. Ett sådant område kallas för ett estuarium. I ett estuarium kan djur och växter

2 anpassade till både söt- och saltvatten leva i olika utsträckning vilket ger upphov till en mycket speciell miljö. De mest kända fiskarterna som vandrar mellan sött och salt vatten är kanske lax, havsöring och ål. Men här vandrar även sik, olika karpfiskar, abborre, havsnejonöga och flodnejonöga mellan älv och fjord. EUs rammedirektiv (European Commision 2000, for vann krever at vurdering av økologisk tilstand (status) baserer seg på avvik fra forventet, typespesifikk naturtilstand. Overvåking av fysiske, kjemiske og biologiske forhold (kvalitetselementer) ligger til grunn for fastsettelse av økologisk tilstand. Selv om Norge og Sverige baserer sin nasjonale overvåking på de samme standardene for prøvetaking og bearbeiding har interkalibreringsarbeidet avdekket forkjeller som kan ha betydning for fastsettelse av økologisk tilstand. Dette er særlig tydelig når det gjelder bunndyr (litorale makroinvertebrater), både i rennende vann og i innsjøer. Projekt Enningdalsälven är ett samarbetsprojekt mellan svenska och norska myndigheter. Syftet med projektet är att öka kunskapen om, utveckla och sprida information om de höga vattenanknutna naturvärden som finns inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Genom att förse det nybildade vattenrådet i Enningdalsälven med ett bra underlagsmaterial skapar vi tillsammans en god förutsättning för en god framtida gemensam förvaltning och utveckling detta värdefulla område och dess fiskresurs i gränsbygden mellan Sverige och Norge. Projektets mål Vårt mål är att åstadkomma en permanent svensk/norsk samförvaltning av Enningdalsälven och dennas utloppsområde i Idefjorden ledd av en grupp intressenter från båda sidor. För att komma så långt behöver vi beskriva de större sjöarna och vattendragens tillstånd när det gäller biologi och vattenkvalitet och förutsättningar för fiskproduktion samt sätta upp mål för vattenkvalité och fiskproduktion. Vi måste också beskriva den problembild som finns med tex försurning, vandringshinder för fisk och annan påverkan som verkar negativt på en naturlig fiskproduktion. Med detta som grund görs en gemensam vattenvårdsplan och en fiskevårdsplan.vi vill också inom projektets ram genomföra åtgärder. En sådan åtgärd är kalkning som vi vill ska kunna planeras utan hänsyn till landsgränser. Speciellt gäller detta kalkning av vatten som påverkar vattenkvaliteten i det andra landet. När det gäller åtgärder som gynnar lax, havsöring och ål mm ska dessa också sättas in där de gör störst nytta utan hänsyn till administrativa gränser. Inom projektets ram vill vi bland annat försöka restaurera vissa flottningssträckor och försöka åtgärda en del kända vandringshinder för fisk. Vi behöver också se över gränshinder - faktorer som hindrar en samverkan. Ett exempel är de bedömningsgrunder för vattenkvalitet som finns i båda länder och som behöver testas på ett gemensamt dataunderlag för att kunna göra dem kompatibla. Information till allmänheten är också mycket viktigt för att säkerställa medverkan och engagemang. Projektet vill på olika sätt föra ut information om vatten- och fiskevårdsarbetet till en bred allmänhet, tex via webbsidor, informationsmöten brochyrer, planer och under projektets slutfas en konferans om vad vi gjort inom projektet. Projektet kommer också att lägga tonvikt på utbildning/kompetensöverföring i gruppen av deltagande personer/organisationer. Projektet arbetar för att uppnå de av Sveriges riksdag beslutade miljömål bara naturlig försurning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård. Projektet verkar även för att i enlighet med EG:s ramdiriktiv

3 för vatten uppnå en god vattenkvalitet och god ekologisk status i berörda vatten inom avrinningsområdet. Projektet planeras att starta 19 juni 2008 och avslutas 19 juni 2011 Målet med projekt Enningdalsälven är att skapa en svensk/norsk samförvaltning av vattnen inom Enningdalsälvens avrinningsområde och inre delarna av Idefjorden. Målet är även att ta fram viktiga beslutsunderlag för att möjliggöra denna samförvaltning. En vattenvårdsplan och en fiskevårdsplan samt gemensamma bedömningsgrunder är viktiga beslutsdokument. Vi vill även genomföra några vatten och fiskevårdsåtgärder som kommer att tjäna som goda exempel på åtgärder för att förbättra vattenkvalitet och fiskproduktion. Målet är även att informera allmänheten, myndigheter, föreningar och organisationer om de naturvärden som finns i dessa vatten och betydelsen av vatten och fiskevård. Herunder er det viktig å overføre kunnskap til andre grensekommuner med felles vannressurser, samt og tilrettelegge for at nedbørfeltet kan brukes til ferskvannsbiologiske eskursjoner/studier (grunnskole-universitet). Långsiktigt är målet är en god vattenkvalitet och rika fiskbestånd.

4 Projektets innehåll Vattenvårdsplan Försurningssituation och kalkningsbehov inom Enningdalsälven Inom delprojektet kommer försurningssituationen inom avrinningsområdet beskrivas med hjälp av nyligen framtagna svenska bedömningsgrunder. Prognoser av utvecklingen i framtiden med olika scenarier för utsläpp av försurande ämnen och olika skogsbruksåtgärder ingår. Bedömningarna kommer att göras på rent kemiska grunder. Syftet är att göra en gemensam, heltäckande beskrivning av försurningspåverkan i sjöar och vattendrag inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Syftet är också att göra en bedömning av nuvarande åtgärdsbehov samt hur väl nuvarande kalkning fungerar. Inom svenska delen av avrinningsområdet bedöms inte att något nytt underlag för sjöar behövs. Befintlig data i MAGIC-bibliotek används, samt kompletteras med data från den s.k. målsjöinventeringen Sammantaget kommer vi att få ett betydligt bättre underlag än tidigare, som möjliggör lokala bedömningar med hyfsad precision. På norska sidan finns ett liknande material. För rinnande vatten saknas delvis data för området, och det kommer att krävas ett antal provtagningar under högflöde med bl.a. analyser av oorganiskt aluminium för att belysa försurningssituationen i vattendrag och risken för biologisk påverkan. Denna undersökning bör framförallt genomföras i okalkade vatten under vinter-vår 2008/09. okalkade biflöden i närheten av kalkade områden med avrinningsområden >100 ha provtas. Provtagning planeras enligt följande; Resultaten för både sjöar och vattendrag sammanställs och redovisas i en rapport. Kalkade sjöar bedöms genom Ca/Mg kvoten från närliggande okalkade vatten för att därefter köras mot MAGICbibliotek. Okalkade vatten körs direkt mot MAGIC-bibliotek. Vattendragen bedöms dels utifrån MAGIC-bibliotek, men också utifrån uppmätta halter av oorganiskt aluminium. Åtgärdsbehovet skall klarläggas och kvantifieras. Jämförelser mellan försurningsbedömningen och nuvarande kalkningsåtgärder bör göras. Olika scenarier för framtiden beskrivs, för åren 2015 och Scenarierna skall behandla olika utsläppsscenarier samt olika typer av skogsbruk. Effekter av kalkingskutt Etter hvert som vannkvaliteten i de siste årene naturlig har bedret seg i både Norge og Sverige, har kalkingen blitt avsluttet i flere lokaliteter. I flere slike vann vil vi følge utviklingen mht vannkjemi, fisk og krepsdyr, for å evaluere effektene av å avslutte kalkingen. Vi vil også fokusere på koplingen mellom kjemiske og biologiske bedømningsgrunner. Flere vann er aktuelle for dette studiet. Et eksempel er Brønntjern der kalkingen opphørte fra og med Vannet ble undersøkt både i 1997 og Vi ønsker her å foreta analyse av fisk og krepsdyr både i 2009 og Regional studie: sluttføring samt sammenstilling av eksisterende data I perioden er 56 av de 60 innsjøer > 1,5 hekar i Enningdals-vassdraget blitt undersøkt med hensyn til kjemi, krepsdyr og fisk. Vi vil undersøke de resterende 4 innsjøene i Vi vil starte bearbeidelsen av dataene i 2009, og publisere resultatene i løpet av våren Sentrale problemstillinger vil være:

5 (i) Sammenhengen mellom vannkvalitet (ph, uorganisk Al og ANC) og fangstutbytte hos fisk på garn, med fokus på behovet for videre kalking og andre tiltak som kan være nødvendig. (ii) Bestandsstrukturen hos abbor i ulike innsjøer med varierende tetthet, fordelt på kalkede og ikke-kalkede lokaliteter. Abbor er dominerende fiskeart i vassdraget (iii) Sammenhengen mellom fiskestatus gitt ved intervju-undersøkelsen og fangstutbytte på basis av prøvefiske med garn. (iv) Tap av fiskebestander/arter pga forsuring og graden av gjenhenting etter kalking. (v) Modell for utbredelse av ulike fiskearter, sett i relasjon til lokalitetenes avstand fra sjøen, marin grense, høyde og havet og innsjøenes størrelse. (vi) Utvikle et verktøy der littorale og planktoniske krepdyr brukes som indikatorer på forvidt ønsket vannkvalitet er opnådd. Igenläggning av diken Diken försämrar vattenkvaliteten i våra vattendrag bland annat genom en ökad grumling vilket leder till igensättning av lekbottnar och försämrad produktion och mångfald av bottenfauna. Många diken som grävts i skogsmark har inte haft den betydelsen för skogsproduktionen som det var avsett. Inom projektet vill vi inventera skogsdiken och finna diken som inte medför en ökad skogsproduktion, åtgärda av dessa genom att lägga s.k. proppar som begränsar materialtransporten till vattendragen. Fiskevårdsplan Kartering av vattendrag Kartering av vattendrag är en viktig del för att planera och prioritera fiskevård i rinnande vatten. I Sverige används detta ofta och samtliga vattendrag i Sverige dit lax och havsöring kan nå är karterade. Motsvarande saknas på den norska sidan. Vi vill därför kartera lax och havsöringsvattendragen i den norska delen av avrinningsområdet samt komplettera med några värdefulla vatten där insjööring kan nå. Totalt handlar det om ca 30 km vattendrag som behöver inventeras. Därefter vill vi skriva en gemensam rapport där resultaten från alla karterade vattendrag inom avrinningsområdet redovisas. Estimere bestandsstørrelser og produksjon av vandrende fisker i vassdraget Enningdalsälven är speciell då den hyser många fiskarter som vandrar mellan salt och sött vatten. I Skandinavia er laks, sjøørret og ål de best kjente artene som vandrer mellom ferskvann og sjø, men i Enningdalselva er det også havniøye, elveniøye, abbor og karpefisker som vederbuk (id) og gullbust (stäm) som foretar slike vandringer. Med unntak av ålen, gyter artene i ferskvann, men kan vandre ut i saltvann (brakkvann) for å ete. Ålen gyter i Sargassohavet, og bruker vassdragene i Europa og Nord-Amerika som beiteområde fram til de blir kjønnsmodne og vandrer tilbake til havet. Det er det få andre steder langs vestkysten av Skandinavia der karpefisker vandrer ut i saltvann, og bestandene i Enningdalselva er spesielle i norsk og svensk sammenheng. Bestandene av ål og laks har gått dramatisk tilbake i Atlanterhavet i senere år, og i EU har nå ål oppnådd spesiell vernestatus. Tilbakegangen kan ha sammenheng med klimaendring, i hvert fall for laksens vedkommende. Man vet mindre om hvorfor ålen viser så sterk tilbakegang,

6 men muligens kan dette kan henge sammen med overbeskatning. Det er lite kunnskap om niøyene både på norsk og svensk side, og om anadrome bestander av abbor og karpefisker i Skagerrak, vet man nesten ingen ting. Vidare finns idag osäkerheter kring laxbeståndets storlek och hur stor andel av laxen som vandrar genom älven och in i Sverige. Man kan sette ut fisketellere ved utløpet og to steder høye oppover i Enningdalsvassdraget og bestemme hvordan de vandrende fiskene sprer seg og bruker vassdraget også høyere oppover. Man kan supplere dette med detaljstudier ved hjelp av radiomerking av fisk. Disse resultatene vil danne grunnlag or å estimere bestandsstørrelser og produksjon av vandrende fisker i vassdraget, og gi et unikt utgangspunkt for å lage forvaltningsplaner inkludert høstingsstrategier for artene. Det er få norske vassdrag der man har mulighet til å forvalte bestandene på grunnlag av bestandenes virkelige størrelse, og ingen vassdrag forvaltes ennå på bakgrunn av bestandsstørrelsene i ulike deler av et stort vassdrag. Ved at begge nasjoner deltar i studien, vil kunnskapsgrunnlaget og forvaltningen av vassdragets fiskebestander kunne bli ensartet for hele dette unike grensevassdraget. Intensivundersøkelse av Boksjøene og Kornsjøene Undersøkelse av grensesjøene Søndre Boksjø () og Nordre Kornsjø (). I tillegg vil Nordre Boksjø med utløpsbekk (norsk side av grensen) og Søndre Kornsjø og mellan Kornsjön (svensk side av grensen) bli undersøkt Studiet tar sikte på å kartlegge både fiskestatus med tanke på tiltak for å bedre bestandsforholdene for ulike fiskearter, optimalisere uttak og for å øke tilgang av attraktiv fisk for brukerne. Det skal foretas prøvefiske med garn, og i tillegg til fangstutbytte blir det rettet fokus mot alders- og mageanlyser av fisken. Det vil også bli tatt krepsdyrprøver for å kunne vurdere næringsgrunnlaget og biologisk status. Med tanke på å øke rekrutteringen hos ørret vil det bli benyttet elektrisk fiske for å kartlegge den naturlige rekrutteringen. Intervjuundersökning angående historiska fiskförekomster i sjöar Genomföra en enkätundersökning liknande den som genomförts på norska sidan i syfte att få ett bättre underlag för att få fram vilka fiskarter som finns och har funnits i sjöar och vattendrag. Enkätundersökningarna skall utgöra ett underlag för att peka ut vilka fiskbestånd som försvunnit på grund av försurning. Resultatet från undersökningen skall kopplas samman med den undersökning som genomförts i Norge. Dessutom koppla ihop resultaten med modellen for utbredelse av ulike fiskearter, sett i relasjon til lokalitetenes avstand fra sjøen, marin grense, høyde og havet og innsjøenes størrelse. Målet är att ta fram ett underlag för fiskevårdsplanen där återinplantering av fisk föreslås i olika vatten. Fiske- och vattenvårdsvårdsåtgärder Inom ramen för projektet vill vi genomföra en del fiskevårdsåtgärder som vi idag vet har en stor betydelse för att öka fiskbestånden inom området. Bland annat så vill vi genomföra biotopvård i Långevallsälven, bygga en fiskväg eller flera fiskvägar i Torpbäcken och byta en vägtrumma i Remnebäcken. Vi kommer även att arbeta för förbättrade vandringsmöjligheter och biotopvård i Enningdalsälven. Vi vil sette ut respektive abbor og ørret i to fisketomme vann der artene var tilstede før forsuring. Dette vil skje april/mai 2009 med oppfølgende studier i 2009 og Det vil bli tatt kvantitative krepsdyrprøver i juni og august/september. Bunndyrfaunaen vil også bli fulgt før

7 og etter introduksjon av fisk. Nors och röding har försvunnit från Långevattnet på grund av försurning. Inom projektet vill vi sätta ut både nors och röding. Uttesting av overvåkingsmetodikk og systemer for klassifisering av økologisk tilstand (Bedömningsgrunder) Makroinvertebrater er et viktig kvalitetselement som inngår både overvåking av eutrofiering/organisk belastning og forsuring, og er en av fire biologiske kvalitetselementer som er angitt som obligatoriske i hht. Vannrammedirektivet. Metodikken er imidlertid først og fremst utviklet og testet for rennende vann. Innsjøers litoralsone er ofte svært heterogen (substratet viser stor variasjon), og en overvåking av makroinvertebrater, krever ofte en stor prøvetakingsinnsats med bruk av ulike prøvetakere dersom de viktigste indikatorarter skal fanges opp. Mange land har derfor uttrykt en skepsis når det gjelder egnetheten til litorale makroinvertebrater for fastsettelse av økologisk tilstand i innsjøer. Når det gjelder eutrofiering/organisk belastning av innsjøer har ofte profundale bunndyr blitt ansett som en egnet indikatorgruppe, mens denne vurderes som lite egnet i forbindelse med forsuring. I Norge inkluderes pelagiske og litorale småkreps (Cladocera + Copepoda) i vurdering av innsjøers forsuringstilstand. Gruppen er godt egnet som indikator på både forsuring og eutofiering fordi 1) prøvetakingen krever små ressurser og deres forekomst er mindre påvirket av litoralsonens heterogenitet, 2) småkreps finnes i alle vannforekomster, 3) deres utbredelse og miljøkrav er godt kjent og arter som er sensitive for hhv. forsuring og eutrofiering er identifisert. Fra Enningdalselva vil det etter feltsesongen 2008 finnes data på småkreps fra 73 innsjøer (56 fra Norge, 17 fra Sverige). Fra disse sjøene finnes det også vannkjemiske data og, med få unntak, også data på fisk mens bunndyr ikke har vært undersøkt. Fra rennende vann finnes data på bunndyr og fisk fra en del vannforekomster Gjennomføring Beskrivelsene nedenfor tilsvarer punktene 1-3 ovenfor. 1. Testing av ulike prøvetakingsmetoder for litorale makroinvertebrater gjøres for et utvalg sjøer som representerer en gradient med hensyn på eutrofiering Utvalget inkluderer både påvirkede sjøer med og uten fisk og dessuten referansesjøer. I alle innsjøene tas det prøver vår og høst i ett år. På hvert tidspunkt tas det litorale prøver ved bruk av svensk metodikk, litorale prøver ved bruk av norsk metodikk (en stasjon, 1 replikat) og en prøve fra utløpselven. Prøvene analyseres i hht. standard taksa liste som de svenske bedömningsgrunderne baserer seg på (Johnson & Goedkoop 2007). 2. Sammenligning av klassifiseringssystemer for vurdering av forsuringstilstand basert på i) pelagiske og litorale småkreps og ii) litorale makroinvertebrater På hvert tidspunkt tas det to litorale prøver og en pelagisk prøve ved bruk av planktonhov. 3. Sammenligning av de to nasjonale klassifiseringssystemene baserer seg dels på det arbeidet som gjennomføres som del av pkt 1 og 2 over. I tillegg vil vi benytte eksisterende data på makroinvertebrater i rennende vann (og fisk i innsjøer. Prøver for analyse av planteplankton i

8 innsjøer (eutrofiering) tas fra de 8 innsjøene nevnt ovenfor; det tas månedlige prøver i vekstsesongen i ett år). Hydromorfologiske og vannkjemiske data vil også inngå i en samlet tilstandsvurdering av vannforekomstene basert på det svenske og det norske klassifiseringssystemet. Projektets målgrupp Projektets huvudsakliga målgrupp utgörs av beslutsfattare inom centrala, regionala och lokala myndigheter och organisationer. Underlagen som tas fram inom detta projekt utgör viktiga beslutsunderlag tex vattenvårdsplanen och fiskevårdsplanen. Indirekt är även allmänheten, fiskevattenägare och fisketurismföretag i stort en målgrupp eftersom projektet arbetar för att uppnå en bättre vattenkvalitet och rika fiskbestånd. Projektets gränsregionala mervärde Genom att etablera ett samarbete mellan de myndigheter som verkar inom Enningdalsälvens avrinningsområde ges möjligheten att i framtiden bedriva vattenvård och fiskevård som följer vattnets gränser. Genom att gemensamt ta fram planer för vattenvård och fiskevård skapas goda förutsättningar för en gemensam framtida förvaltning av vatten och fisk. Genom att planera och prioritera åtgärder utifrån mottot att åtgärder bör sättas in där de gör störst nytta skapas bättre förutsättningar för att höja kvaliten och arbeta mer kostnadseffektivt. Detta bör ge bättre förutsättningar för ett ökat och långsiktigt hållbart utnyttjande av de gemensamma fiskbestånden som finns i avrinningsområdet. Förhoppningen är att detta projekt skall ligga till grund för att kunna öka förutsättningarna för fiske- och naturturism. Nyskapande Vatten- och fiskevård har under lång tid bedrivits inom administrativa gränser. Syftet med detta projekt är att i stället utgå från vattnets gränser genom att se vattnet och fisken som en gemensam resurs. Ett visst samarbete mellan projektägarna har skett tidigare men inte i den omfattning som föreslås i detta projekt. Information och resultatspridning Information till såväl allmänhet, myndigheter och media om vatten- och fiskevårdsarbetet är en viktig del av detta projekt. Vi kommer därför att föra ut kunskap, erfarenheter och resultat via en mängd olika kanaler. Via hemsida, media, och informationsmöten. Den kunskap vi samlar på oss dokmenteras i rapportform och läggs ut på hemsidan. Rapporterna och muntlig information tillförs även aktuella kommuner och Fiskevårdsområdesföreningar/grunneiere. Vi vil vektlegge at vår erfaring fra Enningdalsvassdraget skal deles med andre kommuner langs riksgrensa som har felles nedbørfelt. Vi vil derfor invitere til et seminar i slutet av projektet der vi vil presentere resultater fra INTERREG-prosjektet. Vi vil fortelle hvilke erfaringer vi har gjort fra samarbeidetr og gi råd som kan være til nytte ved et felles forvaltningsansvar. Vi vil henvende oss til alle aktuelle kommuner lang den norsk-svenske grensa.

9 Vi vil bruke all den informasjonen som er samlet fra innsjøer og elver i Enningdalels vassdraget til utarbeiding av en veileder beregnet på undervisning for forskjellige nivåer innen ferskvannsbiologi (grunnskole-universitet). Ferskvannslokalitetene innen nedbørfeltet representerer en stor variasjon med hensyn på type. Vi vil sørge for at dette spennet blir ivaretatt i et opplegg der elever/studenter i løpet av 1-2 dager skal ta prøver i et begrenset antall lokaliteter som representer ytterlighetene av ferskvannsforekomster innen nedbørfeltet. Vi vil presentere opplegget i en informasjonsbrosjyre som tar høyde for at vi henvender oss til forskjellige nivåer. Det vil være naturlig å skille mellom grunnskole, ungdomsskole, gymnas og universitet. Det vil være natudlig å distribuere underbisningsmateriellet innenfor en radius med max 2 timers kjøretur til feltet. Koppling till andra projekt Gränslös fiskedestination är ett Interreg projekt som syftar till att utveckla fisketurism inom bl.a Dalsland och Östfold. Detta projekt syftar till att skapa goda förutsättningar för fiske genom förvaltning av fiskbestånd och vattenkvalitet. Tid och aktivitetsplan Aktivitet Start Slut Kalkning av sjöar och vattendrag Vattenvårdsplan Fiskevårdsplan Fiskevårdsåtgärder Gemensamma standarder för vattenkvalitet Slutseminarium Skapa gemensamt forum för gränsöverskridande förvaltning Övriga förväntade resultat Det långsiktiga målet för projektet är att skapa god vattenkvalitet och rika fiskbestånd inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Målet är även att båda länderna samarbetar för den gemensamma resursen vatten och fisk. Kalkningsverksamheten inom avrinningsområdet kommer att ha ett mycket bra underlag för att optimera kalkningsinsatserna inför framtiden. Genom att ta fram gemensamma standarder för bedömning för vattenkvalitet kommer vi att kunna utvärdera vattnens status på samma sätt oberoende av landsgränser. Införlivandet av vatten- och fiskevårdsplanerna kan mätas genom att beräkna hur stor andel av åtgärderna som föreslås i planerna som genomförts till ett visst datum. De långsiktiga effekterna av åtgärderna kommer att kunna bedömas med hjälp av bedömningsgrunderna som tas fram i projektet där god ekologisk status i alla större vatten är målsättningen. Utvärderingsmetod Projektet utverderas genom att aktiviteterna som finns medtagna i projektet skall vara utförda inom projektets tidsramar. I en förlängning kommer genomförandet av vattenvårdsplanen samt fiskevårdsplanen och konkreta åtgärder att utvärderas i enlighet med EU:s vattendirektiv.

10 Risker Det finns en viss risk att någon av de planerade fiskevårdsåtgärderna inte kan genomföras eftersom de kräver tillstånd från berörda markägare. Om situationen uppstår får vi arbeta för att genomföra åtgärder i andra delar av vattensystemet. Projektorganisation Projektet kommer att ha en styrgrupp bestående av: Hans Oscarsson Biträdande vattenvårdsdirektör Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Fredrik Nilsson ansvarig för kalkningsfrågor Länsstyrelsen, Odd Terje Sandlund (NINA, forskningsjef for akvatisk avdeling), Leif-Roger Karlsen Fylkesmannen i Östfold (fiskeforvalter), Ordföranden i Enningdalsälvens vattenråd. Vi kommer även att bjuda in en representant från Halden Kommun samt en representant från Tanums kommun. Allmänheten kommer att bjudas in för att delta i referensgruppen. Inbjudan att delta i referensgruppen kommer att göras via press och webbsidor.

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-26-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden JiLU, Jämtlands läns landsting Att: Erik Andersson Rösta 830 43 Ås Projekt:

Läs mer

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Fördelningsmall för bygdemedel

Fördelningsmall för bygdemedel Fördelningsmall för bygdemedel Bakgrund Tidigare, då det kommunala fiskevårdsbidraget fanns, lämnade föreningarna in statistik över antal fiskedygn per år, redovisning av de åtgärder som utförts samt uppgifter

Läs mer

2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? 2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100

Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100 Universal-dimmerströmbrytare NEXA CMR-100 En unik universal-dimmermottagare för fjärrstyrning av husets dimringsbara ledlampor (230 V), energisparlampor (CFL/ESL), glödlampor, halogenlampor, induktiva

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

DIARIENUMMER 304-5821-13 DELOMRÅDE NGB

DIARIENUMMER 304-5821-13 DELOMRÅDE NGB BESLUT PROJEKT 2013-09-03 DIARIENUMMER 304-5821-13 DELOMRÅDE NGB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen i Västernorrland Att: Håkan Söderberg Pumpbacksgatan 19 871 12 Härnösand

Läs mer

DIARIENUMMER G30441-46-08

DIARIENUMMER G30441-46-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER G30441-46-08 DELOMRÅDE Gränslöst Samarbete Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Göteborgs Universitet, Institutionen för Marin Ekologi Att: Carl André

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Samiska traditioners roll i svensk rätt Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Grundad 1999 Ett 40-tal medlemskommuner i skogslänen Föreningens syfte Föreningens syfte är att skapa opinion för att vattenkraftskommunerna får del i det värde

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Vad är en innovativ miljö för mig? Tänkbart förslag till generellt svar: Ett liv där jag ofta

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Annika Af Trolle (Folkbildningsrådet), Lill Perby (Folkbildningsförbundet) og Hilde

Läs mer

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Kultsjöåns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Gaskalite/Voullelite FVO bildades den 4 juni 2002 och ombildades till Kultsjöåns FVO den 23/9-2004 i och med att fastigheterna Kultsjöluspen

Läs mer

DIARIENUMMER G30441-97-08

DIARIENUMMER G30441-97-08 BESLUT SMÅPROJEKT 2008-05-22 DIARIENUMMER G30441-97-08 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen Västra Götalands län Att: Arne Kroon 462 82 VÄNERSBORG Projekt:

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Producerat av: Mattias Hermansson & Knut Espen Johansen, KGH Consulting Uppdragsgivare:

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2011

Verksamhetsberättelse för 2011 Sid 1(6) Verksamhetsberättelse för 2011 Organisation Medlemmar Under 2011 har 18 medlemmar varit med i Lygnerns vattenråd. Forsnacken/Triventus AB har ersatt den tidigare medlemmen VEGAB och Firma Consort

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g Nordens Välfärdscenter Rapport I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g 1 Forord Den nordiske velferdsmodellen er bygget på noen felles verdier. Et sentralt mål er å skape muligheter, slik at

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri...

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri... Sida 1 Fråga 1 Syftet med denna enkät är att kartlägga hur fisketurismen ser ut i dag. Den tar bara några minuter att svara på och kommer att ge oss mycket kunskap för att utveckla fisketurismen i området.

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

DIARIENUMMER N30441-64-12. Projekt: Förprojekt Leverantörsutvecklingsprogram vindkraft Sverige/Norge

DIARIENUMMER N30441-64-12. Projekt: Förprojekt Leverantörsutvecklingsprogram vindkraft Sverige/Norge BESLUT DATUM 2012-09-14 DIARIENUMMER N30441-64-12 DELOMRÅDE NGB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Energidalen i Sollefteå AB Att: Tord Fjällström Nipan 163 881 52 Sollefteå Projekt:

Läs mer

Projekt för svenskt-norskt samarbete

Projekt för svenskt-norskt samarbete Projekt som får stöd från Interreg Sv-No Datum 2009-05-19 Annica Westerlund 070-289 00 16 EUROPEISKA UNIONEN Projekt för svenskt-norskt samarbete De 7 projekt som listas nedan har fått stöd ur den (EU-stöd)

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY NYKARLEBY ÄLV Nykarleby älv har historiskt sett varit ett viktigt vattendrag i fiskerihänseende. Detta vittnade redan bl.a. Topelius om i

Läs mer

Gränsvatten. Norge och Sverige. Strategi för internationellt samarbete

Gränsvatten. Norge och Sverige. Strategi för internationellt samarbete Gränsvatten Norge och Sverige Strategi för internationellt samarbete Bakgrund Det finns sju vattendistrikt/vannregioner med vattenförekomster som korsar riksgränsen mellan Norge och Sverige (Figur 1).

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2011 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Söråkers LEGO Team Vi kommer fra Söråker Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 7 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Gods på baneseminar 15 april 2013

Gods på baneseminar 15 april 2013 Tom Granquist, Senior Rådgiver, Akershus fylkeskommune/ Gøteborg Oslo Samarbeidet (GO), 05.04.2013 Gods på baneseminar 15 april 2013 Er det håp for syd-korridoren på bane? På kortsikt? På lengre sikt?

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Uppstartsläger, Halden SK. Lignano Sabbiadoro, Italia, 3-10 august

Uppstartsläger, Halden SK. Lignano Sabbiadoro, Italia, 3-10 august Uppstartsläger, Halden SK { Lignano Sabbiadoro, Italia, 3-10 august Här kommer en liten presentation om vårt mål som uppstartsläger i Lignano, Italia. Det finns väldigt mycket att göra inom detta området,

Läs mer

Årsmöte 2013. Välkommen!

Årsmöte 2013. Välkommen! Årsmöte 2013 Välkommen! Förslag om att samförvaltning av fisket ska ligga under förbundet har växt fram i arbetet med fisk och fiskevårdsplanen Vänerdagen i Grästorp, Camilla Finsberg berättade om inventeringen

Läs mer

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun

TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun 1(5) Samhällsbyggnad Angelika Lunnari, 0573-140 80 Angelika.lunnari@arjang.se SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för TÖCKSMARKS BÖN 1:239 M.FL, Årjängs kommun Syftet med planen är att delar av gällande detaljplaner

Läs mer

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN OCH OM MEDFINANSIERING FRÅN NATIONELLA OFFENTLIGA MYNDIGHETER Datum Ansökning Projektets namn

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget KomTek Glada Hudik Vi kommer fra Hudiksvall Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer KomTek Hudiksvall

Läs mer

Minnesanteckningar gemensamt styr- och arbetsgruppsmöte Gränshinder för näringslivet

Minnesanteckningar gemensamt styr- och arbetsgruppsmöte Gränshinder för näringslivet Minnesanteckningar gemensamt styr- och arbetsgruppsmöte Gränshinder för näringslivet Datum: 2 december 2011 Tid: 8.30 13. 00 Plats: Bohusgården i Uddevalla Deltagare: Yvonne Samuelsson, Gränskommittén

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg* Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg* av Jens Fölster och Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys SLU Rapport 2005:3 Box 7050 750 07 Uppsala Försurningsbedömning i kalkade vatten

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008 BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands

Läs mer

dialogen en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång

dialogen en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång dialogen #1 2002 en god början till en bättre fortsättning Grannsämjan på spåret Samarbete som affärsidé Verktøy for de late Åarjelsaemien Dajve på gång EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT 19. august 2014 FORORD Rapporten er en mulighetsstudie av busstilbudet langs E18 mellom Karlstad og Østfold,

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT

MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT MULIGHETSSTUDIE VURDERING AV BUSSTILBUD LANGS E18 MELLOM VÄRMLAND OG INDRE ØSTFOLD RAPPORT 19. august 2014 FORORD Rapporten er en mulighetsstudie av busstilbudet langs E18 mellom Karlstad og Østfold, som

Läs mer

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer