Projekt Enningdalsälven

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Enningdalsälven"

Transkript

1 Bilaga 2 Detaljerad projektbeskrivning Projekt Enningdalsälven Bakgrund/problemställning Enningdalsälvens avrinningsområde är beläget i gränstrakterna mellan Sverige och Norge. Sjöarna och vattendragen hyser mycket höga biologiska och rekreativa värden. Kynneälv, Södra Bullaresjön, Långevallsälven, Norra Bullaresjön och Enningdalsälvens huvudfåra ingår i områden som pekats ut som riksintressanta för såväl naturvård som friluftsliv. Dessutom ingår Kynneälv, Långevallsälven, Noraneälven de svenska delarna av Södra Boksjön, Enningdalsälven och Idefjorden i EU:s nätverk av skyddad natur Natura Fra norsk side er det et nasjonalt laksevassdrag. Vattendragen är på både norsk och svensk sida skyddad mot utbyggnad av vattenkraft på grund av de höga naturvärdena. Försurningen drabbade området hårt med bland annat fiskdöd som följd. Effekterna av detta finns ännu kvar genom att fiskarter försvunnit från ett antal sjöar och vattendrag. En undersökning som genomförts i norska delen av avrinningsområdet visar att 42 av ca 120 fiskbestånd försvann på grund av försurning. För att motverka effekterna av försurningen sker det en omfattande kalkningsverksamhet som startade redan under 1970 talet i avrinningsområdet. Tack vare kalkningsinsatserna har man kunnat behålla stora delar av de höga naturvärdena som finns inom avrinningsområdet. Förutsättningarna för återkolonisation av arter har förbättrats i många vatten. Samtidigt är halterna av giftigt aluminium fortfarande högt i många vattendrag i området. Det saknas idag en heltäckande bild av försurningssituationen inom avrinningsområdet, framförallt för vattendrag. På grund av ett minskat nerfall av försurande ämnen har frågan väckts om kalkningsinsatsernas storlek kan dras ner i motsvarande grad och om och i så fall när kalkningsverksamheten kan upphöra. För att kunna göra detta krävs det att man kan uppskatta vattnens historiska tillstånd, försurningsförlopp och återhämtningsförlopp samt bedöma behovet av framtida åtgärder mot försurning. Detta är en viktig fråga inom projektet där bl.a. en vattenvårdsplan skall tas fram. Sjöarna och vattendragen har en stor potential för friluftsliv och fisketurism. Fiskbestånden inom avrinningsområdet har dock under lång tid påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Exempel på detta är försurningsskador som orsakat fiskdöd, vattenkraftverk och kvarnar som utgör vandringshinder för fisk samt att vattendragen rensats på sten för att gynna flottning av timmer. Genom fiskevårdsåtgärder kan man återskapa en hel del av den ursprungliga fiskproduktionen och mångfalden av olika fiskarter som funnits i området. För att kunna planera och prioritera åtgärder så att bästa möjliga effekt nås såväl biologiskt som ekonomiskt så behöver man ta fram en gemensam fiskevårdsplan. Detta är en viktig del av projektet. Vi vill inom projektets ramar också genomföra några kända behov av fiskevårdsåtgärder. Enningdalsälven mynnar i Idefjorden och påverkar fjorden starkt genom utspädning av det salta vattnet. Ett sådant område kallas för ett estuarium. I ett estuarium kan djur och växter

2 anpassade till både söt- och saltvatten leva i olika utsträckning vilket ger upphov till en mycket speciell miljö. De mest kända fiskarterna som vandrar mellan sött och salt vatten är kanske lax, havsöring och ål. Men här vandrar även sik, olika karpfiskar, abborre, havsnejonöga och flodnejonöga mellan älv och fjord. EUs rammedirektiv (European Commision 2000, for vann krever at vurdering av økologisk tilstand (status) baserer seg på avvik fra forventet, typespesifikk naturtilstand. Overvåking av fysiske, kjemiske og biologiske forhold (kvalitetselementer) ligger til grunn for fastsettelse av økologisk tilstand. Selv om Norge og Sverige baserer sin nasjonale overvåking på de samme standardene for prøvetaking og bearbeiding har interkalibreringsarbeidet avdekket forkjeller som kan ha betydning for fastsettelse av økologisk tilstand. Dette er særlig tydelig når det gjelder bunndyr (litorale makroinvertebrater), både i rennende vann og i innsjøer. Projekt Enningdalsälven är ett samarbetsprojekt mellan svenska och norska myndigheter. Syftet med projektet är att öka kunskapen om, utveckla och sprida information om de höga vattenanknutna naturvärden som finns inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Genom att förse det nybildade vattenrådet i Enningdalsälven med ett bra underlagsmaterial skapar vi tillsammans en god förutsättning för en god framtida gemensam förvaltning och utveckling detta värdefulla område och dess fiskresurs i gränsbygden mellan Sverige och Norge. Projektets mål Vårt mål är att åstadkomma en permanent svensk/norsk samförvaltning av Enningdalsälven och dennas utloppsområde i Idefjorden ledd av en grupp intressenter från båda sidor. För att komma så långt behöver vi beskriva de större sjöarna och vattendragens tillstånd när det gäller biologi och vattenkvalitet och förutsättningar för fiskproduktion samt sätta upp mål för vattenkvalité och fiskproduktion. Vi måste också beskriva den problembild som finns med tex försurning, vandringshinder för fisk och annan påverkan som verkar negativt på en naturlig fiskproduktion. Med detta som grund görs en gemensam vattenvårdsplan och en fiskevårdsplan.vi vill också inom projektets ram genomföra åtgärder. En sådan åtgärd är kalkning som vi vill ska kunna planeras utan hänsyn till landsgränser. Speciellt gäller detta kalkning av vatten som påverkar vattenkvaliteten i det andra landet. När det gäller åtgärder som gynnar lax, havsöring och ål mm ska dessa också sättas in där de gör störst nytta utan hänsyn till administrativa gränser. Inom projektets ram vill vi bland annat försöka restaurera vissa flottningssträckor och försöka åtgärda en del kända vandringshinder för fisk. Vi behöver också se över gränshinder - faktorer som hindrar en samverkan. Ett exempel är de bedömningsgrunder för vattenkvalitet som finns i båda länder och som behöver testas på ett gemensamt dataunderlag för att kunna göra dem kompatibla. Information till allmänheten är också mycket viktigt för att säkerställa medverkan och engagemang. Projektet vill på olika sätt föra ut information om vatten- och fiskevårdsarbetet till en bred allmänhet, tex via webbsidor, informationsmöten brochyrer, planer och under projektets slutfas en konferans om vad vi gjort inom projektet. Projektet kommer också att lägga tonvikt på utbildning/kompetensöverföring i gruppen av deltagande personer/organisationer. Projektet arbetar för att uppnå de av Sveriges riksdag beslutade miljömål bara naturlig försurning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård. Projektet verkar även för att i enlighet med EG:s ramdiriktiv

3 för vatten uppnå en god vattenkvalitet och god ekologisk status i berörda vatten inom avrinningsområdet. Projektet planeras att starta 19 juni 2008 och avslutas 19 juni 2011 Målet med projekt Enningdalsälven är att skapa en svensk/norsk samförvaltning av vattnen inom Enningdalsälvens avrinningsområde och inre delarna av Idefjorden. Målet är även att ta fram viktiga beslutsunderlag för att möjliggöra denna samförvaltning. En vattenvårdsplan och en fiskevårdsplan samt gemensamma bedömningsgrunder är viktiga beslutsdokument. Vi vill även genomföra några vatten och fiskevårdsåtgärder som kommer att tjäna som goda exempel på åtgärder för att förbättra vattenkvalitet och fiskproduktion. Målet är även att informera allmänheten, myndigheter, föreningar och organisationer om de naturvärden som finns i dessa vatten och betydelsen av vatten och fiskevård. Herunder er det viktig å overføre kunnskap til andre grensekommuner med felles vannressurser, samt og tilrettelegge for at nedbørfeltet kan brukes til ferskvannsbiologiske eskursjoner/studier (grunnskole-universitet). Långsiktigt är målet är en god vattenkvalitet och rika fiskbestånd.

4 Projektets innehåll Vattenvårdsplan Försurningssituation och kalkningsbehov inom Enningdalsälven Inom delprojektet kommer försurningssituationen inom avrinningsområdet beskrivas med hjälp av nyligen framtagna svenska bedömningsgrunder. Prognoser av utvecklingen i framtiden med olika scenarier för utsläpp av försurande ämnen och olika skogsbruksåtgärder ingår. Bedömningarna kommer att göras på rent kemiska grunder. Syftet är att göra en gemensam, heltäckande beskrivning av försurningspåverkan i sjöar och vattendrag inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Syftet är också att göra en bedömning av nuvarande åtgärdsbehov samt hur väl nuvarande kalkning fungerar. Inom svenska delen av avrinningsområdet bedöms inte att något nytt underlag för sjöar behövs. Befintlig data i MAGIC-bibliotek används, samt kompletteras med data från den s.k. målsjöinventeringen Sammantaget kommer vi att få ett betydligt bättre underlag än tidigare, som möjliggör lokala bedömningar med hyfsad precision. På norska sidan finns ett liknande material. För rinnande vatten saknas delvis data för området, och det kommer att krävas ett antal provtagningar under högflöde med bl.a. analyser av oorganiskt aluminium för att belysa försurningssituationen i vattendrag och risken för biologisk påverkan. Denna undersökning bör framförallt genomföras i okalkade vatten under vinter-vår 2008/09. okalkade biflöden i närheten av kalkade områden med avrinningsområden >100 ha provtas. Provtagning planeras enligt följande; Resultaten för både sjöar och vattendrag sammanställs och redovisas i en rapport. Kalkade sjöar bedöms genom Ca/Mg kvoten från närliggande okalkade vatten för att därefter köras mot MAGICbibliotek. Okalkade vatten körs direkt mot MAGIC-bibliotek. Vattendragen bedöms dels utifrån MAGIC-bibliotek, men också utifrån uppmätta halter av oorganiskt aluminium. Åtgärdsbehovet skall klarläggas och kvantifieras. Jämförelser mellan försurningsbedömningen och nuvarande kalkningsåtgärder bör göras. Olika scenarier för framtiden beskrivs, för åren 2015 och Scenarierna skall behandla olika utsläppsscenarier samt olika typer av skogsbruk. Effekter av kalkingskutt Etter hvert som vannkvaliteten i de siste årene naturlig har bedret seg i både Norge og Sverige, har kalkingen blitt avsluttet i flere lokaliteter. I flere slike vann vil vi følge utviklingen mht vannkjemi, fisk og krepsdyr, for å evaluere effektene av å avslutte kalkingen. Vi vil også fokusere på koplingen mellom kjemiske og biologiske bedømningsgrunner. Flere vann er aktuelle for dette studiet. Et eksempel er Brønntjern der kalkingen opphørte fra og med Vannet ble undersøkt både i 1997 og Vi ønsker her å foreta analyse av fisk og krepsdyr både i 2009 og Regional studie: sluttføring samt sammenstilling av eksisterende data I perioden er 56 av de 60 innsjøer > 1,5 hekar i Enningdals-vassdraget blitt undersøkt med hensyn til kjemi, krepsdyr og fisk. Vi vil undersøke de resterende 4 innsjøene i Vi vil starte bearbeidelsen av dataene i 2009, og publisere resultatene i løpet av våren Sentrale problemstillinger vil være:

5 (i) Sammenhengen mellom vannkvalitet (ph, uorganisk Al og ANC) og fangstutbytte hos fisk på garn, med fokus på behovet for videre kalking og andre tiltak som kan være nødvendig. (ii) Bestandsstrukturen hos abbor i ulike innsjøer med varierende tetthet, fordelt på kalkede og ikke-kalkede lokaliteter. Abbor er dominerende fiskeart i vassdraget (iii) Sammenhengen mellom fiskestatus gitt ved intervju-undersøkelsen og fangstutbytte på basis av prøvefiske med garn. (iv) Tap av fiskebestander/arter pga forsuring og graden av gjenhenting etter kalking. (v) Modell for utbredelse av ulike fiskearter, sett i relasjon til lokalitetenes avstand fra sjøen, marin grense, høyde og havet og innsjøenes størrelse. (vi) Utvikle et verktøy der littorale og planktoniske krepdyr brukes som indikatorer på forvidt ønsket vannkvalitet er opnådd. Igenläggning av diken Diken försämrar vattenkvaliteten i våra vattendrag bland annat genom en ökad grumling vilket leder till igensättning av lekbottnar och försämrad produktion och mångfald av bottenfauna. Många diken som grävts i skogsmark har inte haft den betydelsen för skogsproduktionen som det var avsett. Inom projektet vill vi inventera skogsdiken och finna diken som inte medför en ökad skogsproduktion, åtgärda av dessa genom att lägga s.k. proppar som begränsar materialtransporten till vattendragen. Fiskevårdsplan Kartering av vattendrag Kartering av vattendrag är en viktig del för att planera och prioritera fiskevård i rinnande vatten. I Sverige används detta ofta och samtliga vattendrag i Sverige dit lax och havsöring kan nå är karterade. Motsvarande saknas på den norska sidan. Vi vill därför kartera lax och havsöringsvattendragen i den norska delen av avrinningsområdet samt komplettera med några värdefulla vatten där insjööring kan nå. Totalt handlar det om ca 30 km vattendrag som behöver inventeras. Därefter vill vi skriva en gemensam rapport där resultaten från alla karterade vattendrag inom avrinningsområdet redovisas. Estimere bestandsstørrelser og produksjon av vandrende fisker i vassdraget Enningdalsälven är speciell då den hyser många fiskarter som vandrar mellan salt och sött vatten. I Skandinavia er laks, sjøørret og ål de best kjente artene som vandrer mellom ferskvann og sjø, men i Enningdalselva er det også havniøye, elveniøye, abbor og karpefisker som vederbuk (id) og gullbust (stäm) som foretar slike vandringer. Med unntak av ålen, gyter artene i ferskvann, men kan vandre ut i saltvann (brakkvann) for å ete. Ålen gyter i Sargassohavet, og bruker vassdragene i Europa og Nord-Amerika som beiteområde fram til de blir kjønnsmodne og vandrer tilbake til havet. Det er det få andre steder langs vestkysten av Skandinavia der karpefisker vandrer ut i saltvann, og bestandene i Enningdalselva er spesielle i norsk og svensk sammenheng. Bestandene av ål og laks har gått dramatisk tilbake i Atlanterhavet i senere år, og i EU har nå ål oppnådd spesiell vernestatus. Tilbakegangen kan ha sammenheng med klimaendring, i hvert fall for laksens vedkommende. Man vet mindre om hvorfor ålen viser så sterk tilbakegang,

6 men muligens kan dette kan henge sammen med overbeskatning. Det er lite kunnskap om niøyene både på norsk og svensk side, og om anadrome bestander av abbor og karpefisker i Skagerrak, vet man nesten ingen ting. Vidare finns idag osäkerheter kring laxbeståndets storlek och hur stor andel av laxen som vandrar genom älven och in i Sverige. Man kan sette ut fisketellere ved utløpet og to steder høye oppover i Enningdalsvassdraget og bestemme hvordan de vandrende fiskene sprer seg og bruker vassdraget også høyere oppover. Man kan supplere dette med detaljstudier ved hjelp av radiomerking av fisk. Disse resultatene vil danne grunnlag or å estimere bestandsstørrelser og produksjon av vandrende fisker i vassdraget, og gi et unikt utgangspunkt for å lage forvaltningsplaner inkludert høstingsstrategier for artene. Det er få norske vassdrag der man har mulighet til å forvalte bestandene på grunnlag av bestandenes virkelige størrelse, og ingen vassdrag forvaltes ennå på bakgrunn av bestandsstørrelsene i ulike deler av et stort vassdrag. Ved at begge nasjoner deltar i studien, vil kunnskapsgrunnlaget og forvaltningen av vassdragets fiskebestander kunne bli ensartet for hele dette unike grensevassdraget. Intensivundersøkelse av Boksjøene og Kornsjøene Undersøkelse av grensesjøene Søndre Boksjø () og Nordre Kornsjø (). I tillegg vil Nordre Boksjø med utløpsbekk (norsk side av grensen) og Søndre Kornsjø og mellan Kornsjön (svensk side av grensen) bli undersøkt Studiet tar sikte på å kartlegge både fiskestatus med tanke på tiltak for å bedre bestandsforholdene for ulike fiskearter, optimalisere uttak og for å øke tilgang av attraktiv fisk for brukerne. Det skal foretas prøvefiske med garn, og i tillegg til fangstutbytte blir det rettet fokus mot alders- og mageanlyser av fisken. Det vil også bli tatt krepsdyrprøver for å kunne vurdere næringsgrunnlaget og biologisk status. Med tanke på å øke rekrutteringen hos ørret vil det bli benyttet elektrisk fiske for å kartlegge den naturlige rekrutteringen. Intervjuundersökning angående historiska fiskförekomster i sjöar Genomföra en enkätundersökning liknande den som genomförts på norska sidan i syfte att få ett bättre underlag för att få fram vilka fiskarter som finns och har funnits i sjöar och vattendrag. Enkätundersökningarna skall utgöra ett underlag för att peka ut vilka fiskbestånd som försvunnit på grund av försurning. Resultatet från undersökningen skall kopplas samman med den undersökning som genomförts i Norge. Dessutom koppla ihop resultaten med modellen for utbredelse av ulike fiskearter, sett i relasjon til lokalitetenes avstand fra sjøen, marin grense, høyde og havet og innsjøenes størrelse. Målet är att ta fram ett underlag för fiskevårdsplanen där återinplantering av fisk föreslås i olika vatten. Fiske- och vattenvårdsvårdsåtgärder Inom ramen för projektet vill vi genomföra en del fiskevårdsåtgärder som vi idag vet har en stor betydelse för att öka fiskbestånden inom området. Bland annat så vill vi genomföra biotopvård i Långevallsälven, bygga en fiskväg eller flera fiskvägar i Torpbäcken och byta en vägtrumma i Remnebäcken. Vi kommer även att arbeta för förbättrade vandringsmöjligheter och biotopvård i Enningdalsälven. Vi vil sette ut respektive abbor og ørret i to fisketomme vann der artene var tilstede før forsuring. Dette vil skje april/mai 2009 med oppfølgende studier i 2009 og Det vil bli tatt kvantitative krepsdyrprøver i juni og august/september. Bunndyrfaunaen vil også bli fulgt før

7 og etter introduksjon av fisk. Nors och röding har försvunnit från Långevattnet på grund av försurning. Inom projektet vill vi sätta ut både nors och röding. Uttesting av overvåkingsmetodikk og systemer for klassifisering av økologisk tilstand (Bedömningsgrunder) Makroinvertebrater er et viktig kvalitetselement som inngår både overvåking av eutrofiering/organisk belastning og forsuring, og er en av fire biologiske kvalitetselementer som er angitt som obligatoriske i hht. Vannrammedirektivet. Metodikken er imidlertid først og fremst utviklet og testet for rennende vann. Innsjøers litoralsone er ofte svært heterogen (substratet viser stor variasjon), og en overvåking av makroinvertebrater, krever ofte en stor prøvetakingsinnsats med bruk av ulike prøvetakere dersom de viktigste indikatorarter skal fanges opp. Mange land har derfor uttrykt en skepsis når det gjelder egnetheten til litorale makroinvertebrater for fastsettelse av økologisk tilstand i innsjøer. Når det gjelder eutrofiering/organisk belastning av innsjøer har ofte profundale bunndyr blitt ansett som en egnet indikatorgruppe, mens denne vurderes som lite egnet i forbindelse med forsuring. I Norge inkluderes pelagiske og litorale småkreps (Cladocera + Copepoda) i vurdering av innsjøers forsuringstilstand. Gruppen er godt egnet som indikator på både forsuring og eutofiering fordi 1) prøvetakingen krever små ressurser og deres forekomst er mindre påvirket av litoralsonens heterogenitet, 2) småkreps finnes i alle vannforekomster, 3) deres utbredelse og miljøkrav er godt kjent og arter som er sensitive for hhv. forsuring og eutrofiering er identifisert. Fra Enningdalselva vil det etter feltsesongen 2008 finnes data på småkreps fra 73 innsjøer (56 fra Norge, 17 fra Sverige). Fra disse sjøene finnes det også vannkjemiske data og, med få unntak, også data på fisk mens bunndyr ikke har vært undersøkt. Fra rennende vann finnes data på bunndyr og fisk fra en del vannforekomster Gjennomføring Beskrivelsene nedenfor tilsvarer punktene 1-3 ovenfor. 1. Testing av ulike prøvetakingsmetoder for litorale makroinvertebrater gjøres for et utvalg sjøer som representerer en gradient med hensyn på eutrofiering Utvalget inkluderer både påvirkede sjøer med og uten fisk og dessuten referansesjøer. I alle innsjøene tas det prøver vår og høst i ett år. På hvert tidspunkt tas det litorale prøver ved bruk av svensk metodikk, litorale prøver ved bruk av norsk metodikk (en stasjon, 1 replikat) og en prøve fra utløpselven. Prøvene analyseres i hht. standard taksa liste som de svenske bedömningsgrunderne baserer seg på (Johnson & Goedkoop 2007). 2. Sammenligning av klassifiseringssystemer for vurdering av forsuringstilstand basert på i) pelagiske og litorale småkreps og ii) litorale makroinvertebrater På hvert tidspunkt tas det to litorale prøver og en pelagisk prøve ved bruk av planktonhov. 3. Sammenligning av de to nasjonale klassifiseringssystemene baserer seg dels på det arbeidet som gjennomføres som del av pkt 1 og 2 over. I tillegg vil vi benytte eksisterende data på makroinvertebrater i rennende vann (og fisk i innsjøer. Prøver for analyse av planteplankton i

8 innsjøer (eutrofiering) tas fra de 8 innsjøene nevnt ovenfor; det tas månedlige prøver i vekstsesongen i ett år). Hydromorfologiske og vannkjemiske data vil også inngå i en samlet tilstandsvurdering av vannforekomstene basert på det svenske og det norske klassifiseringssystemet. Projektets målgrupp Projektets huvudsakliga målgrupp utgörs av beslutsfattare inom centrala, regionala och lokala myndigheter och organisationer. Underlagen som tas fram inom detta projekt utgör viktiga beslutsunderlag tex vattenvårdsplanen och fiskevårdsplanen. Indirekt är även allmänheten, fiskevattenägare och fisketurismföretag i stort en målgrupp eftersom projektet arbetar för att uppnå en bättre vattenkvalitet och rika fiskbestånd. Projektets gränsregionala mervärde Genom att etablera ett samarbete mellan de myndigheter som verkar inom Enningdalsälvens avrinningsområde ges möjligheten att i framtiden bedriva vattenvård och fiskevård som följer vattnets gränser. Genom att gemensamt ta fram planer för vattenvård och fiskevård skapas goda förutsättningar för en gemensam framtida förvaltning av vatten och fisk. Genom att planera och prioritera åtgärder utifrån mottot att åtgärder bör sättas in där de gör störst nytta skapas bättre förutsättningar för att höja kvaliten och arbeta mer kostnadseffektivt. Detta bör ge bättre förutsättningar för ett ökat och långsiktigt hållbart utnyttjande av de gemensamma fiskbestånden som finns i avrinningsområdet. Förhoppningen är att detta projekt skall ligga till grund för att kunna öka förutsättningarna för fiske- och naturturism. Nyskapande Vatten- och fiskevård har under lång tid bedrivits inom administrativa gränser. Syftet med detta projekt är att i stället utgå från vattnets gränser genom att se vattnet och fisken som en gemensam resurs. Ett visst samarbete mellan projektägarna har skett tidigare men inte i den omfattning som föreslås i detta projekt. Information och resultatspridning Information till såväl allmänhet, myndigheter och media om vatten- och fiskevårdsarbetet är en viktig del av detta projekt. Vi kommer därför att föra ut kunskap, erfarenheter och resultat via en mängd olika kanaler. Via hemsida, media, och informationsmöten. Den kunskap vi samlar på oss dokmenteras i rapportform och läggs ut på hemsidan. Rapporterna och muntlig information tillförs även aktuella kommuner och Fiskevårdsområdesföreningar/grunneiere. Vi vil vektlegge at vår erfaring fra Enningdalsvassdraget skal deles med andre kommuner langs riksgrensa som har felles nedbørfelt. Vi vil derfor invitere til et seminar i slutet av projektet der vi vil presentere resultater fra INTERREG-prosjektet. Vi vil fortelle hvilke erfaringer vi har gjort fra samarbeidetr og gi råd som kan være til nytte ved et felles forvaltningsansvar. Vi vil henvende oss til alle aktuelle kommuner lang den norsk-svenske grensa.

9 Vi vil bruke all den informasjonen som er samlet fra innsjøer og elver i Enningdalels vassdraget til utarbeiding av en veileder beregnet på undervisning for forskjellige nivåer innen ferskvannsbiologi (grunnskole-universitet). Ferskvannslokalitetene innen nedbørfeltet representerer en stor variasjon med hensyn på type. Vi vil sørge for at dette spennet blir ivaretatt i et opplegg der elever/studenter i løpet av 1-2 dager skal ta prøver i et begrenset antall lokaliteter som representer ytterlighetene av ferskvannsforekomster innen nedbørfeltet. Vi vil presentere opplegget i en informasjonsbrosjyre som tar høyde for at vi henvender oss til forskjellige nivåer. Det vil være naturlig å skille mellom grunnskole, ungdomsskole, gymnas og universitet. Det vil være natudlig å distribuere underbisningsmateriellet innenfor en radius med max 2 timers kjøretur til feltet. Koppling till andra projekt Gränslös fiskedestination är ett Interreg projekt som syftar till att utveckla fisketurism inom bl.a Dalsland och Östfold. Detta projekt syftar till att skapa goda förutsättningar för fiske genom förvaltning av fiskbestånd och vattenkvalitet. Tid och aktivitetsplan Aktivitet Start Slut Kalkning av sjöar och vattendrag Vattenvårdsplan Fiskevårdsplan Fiskevårdsåtgärder Gemensamma standarder för vattenkvalitet Slutseminarium Skapa gemensamt forum för gränsöverskridande förvaltning Övriga förväntade resultat Det långsiktiga målet för projektet är att skapa god vattenkvalitet och rika fiskbestånd inom Enningdalsälvens avrinningsområde. Målet är även att båda länderna samarbetar för den gemensamma resursen vatten och fisk. Kalkningsverksamheten inom avrinningsområdet kommer att ha ett mycket bra underlag för att optimera kalkningsinsatserna inför framtiden. Genom att ta fram gemensamma standarder för bedömning för vattenkvalitet kommer vi att kunna utvärdera vattnens status på samma sätt oberoende av landsgränser. Införlivandet av vatten- och fiskevårdsplanerna kan mätas genom att beräkna hur stor andel av åtgärderna som föreslås i planerna som genomförts till ett visst datum. De långsiktiga effekterna av åtgärderna kommer att kunna bedömas med hjälp av bedömningsgrunderna som tas fram i projektet där god ekologisk status i alla större vatten är målsättningen. Utvärderingsmetod Projektet utverderas genom att aktiviteterna som finns medtagna i projektet skall vara utförda inom projektets tidsramar. I en förlängning kommer genomförandet av vattenvårdsplanen samt fiskevårdsplanen och konkreta åtgärder att utvärderas i enlighet med EU:s vattendirektiv.

10 Risker Det finns en viss risk att någon av de planerade fiskevårdsåtgärderna inte kan genomföras eftersom de kräver tillstånd från berörda markägare. Om situationen uppstår får vi arbeta för att genomföra åtgärder i andra delar av vattensystemet. Projektorganisation Projektet kommer att ha en styrgrupp bestående av: Hans Oscarsson Biträdande vattenvårdsdirektör Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Fredrik Nilsson ansvarig för kalkningsfrågor Länsstyrelsen, Odd Terje Sandlund (NINA, forskningsjef for akvatisk avdeling), Leif-Roger Karlsen Fylkesmannen i Östfold (fiskeforvalter), Ordföranden i Enningdalsälvens vattenråd. Vi kommer även att bjuda in en representant från Halden Kommun samt en representant från Tanums kommun. Allmänheten kommer att bjudas in för att delta i referensgruppen. Inbjudan att delta i referensgruppen kommer att göras via press och webbsidor.

Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge

Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge Enningdalsälven 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge Ragnar Lagergren: Länsstyrelsen Västra Götalands län Ann Kristin Schartau: NINA Status i Enningdalsälven I Sverige: 14

Läs mer

DIARIENUMMER 304-8430-13 DELOMRÅDE GS

DIARIENUMMER 304-8430-13 DELOMRÅDE GS BESLUT PROJEKT 2013-12-31 DIARIENUMMER 304-8430-13 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen i Västra Götalands län Att: Andreas Bäckstrand 462 82 VÄNERSBORG

Läs mer

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2007: 17 Nr 17 Avtal om ändring av avtalet med Norge den 1 juli 2005 (SÖ 2005:24) om avgiftssystem för färd med

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Slutrapport Projekt Enningdalsälven

Slutrapport Projekt Enningdalsälven Figur 1. Det vackra Älgafallet utgör gräns mellan Sverige och Norge. 1. Sammanfattning Projekt Enningdalsälven var ett gränsöverskridande vatten- och fiskevårdsprojekt som startade 2008-06-19 och avslutades

Läs mer

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden 1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,

Läs mer

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.

Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Eller så sågs utsättningar av främmande arter/stammar som en viktig fiskevård. Idag vet de med intresse för fiskevård att

Läs mer

Norsk modell på interkommunalt samarbete gällande havsplanering. SeaGIS slutseminarium Vasa 26.8.2014 Malin Ek ek.malin@gmail.com

Norsk modell på interkommunalt samarbete gällande havsplanering. SeaGIS slutseminarium Vasa 26.8.2014 Malin Ek ek.malin@gmail.com Norsk modell på interkommunalt samarbete gällande havsplanering SeaGIS slutseminarium Vasa 26.8.2014 Malin Ek ek.malin@gmail.com Innehåll Generellt om havsplanering i Norge Projektet Kystplan Midt- og

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Hav möter Land klimat vatten samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead partner) 1 september 2010 31 augusti 2013 Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak

Läs mer

Lite tankar om marina inventeringar och bedömning av naturvärden

Lite tankar om marina inventeringar och bedömning av naturvärden Lite tankar om marina inventeringar och bedömning av naturvärden Klassificera Bedöma Värdera Problem (1): Sverige saknar (ännu) ensat system för naturvärdesbedömning Vanliga klassificeringssystem naturtyper/arter

Läs mer

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005. 41464_sö_23 05-12-28 10.11 Sida 1 Nr 23 Avtal med Norge om ändring av och tillägg till avtalet den 7 augusti 2002 (SÖ 2005:22) om den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2010: 1 Nr 1 Avtal med Norge om förvaltingen av lax och öring i Svinesund, Idefjorden och Enningdalsälven Stockholm

Läs mer

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 19 juli 2006 Nr 54 55 INNEHÅLL Nr Sidan 54 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat

Läs mer

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017 Ers Majestät, Statsrådet, Konferensdeltagare Hjärtligt välkomna till Umeå, till Västerbotten och till denna konferens. En konferens där vi helhjärtat ska ägna

Läs mer

Hvorfor delta i Interreg-prosjektene GREEN 2020 og SITE

Hvorfor delta i Interreg-prosjektene GREEN 2020 og SITE Hvorfor delta i Interreg-prosjektene GREEN 2020 og SITE - Ambisiøse planer - Felles utfordringer på tvers av grensa - Lettere i fellesskap å drive spørsmål på regionalt og nasjonalt nivå - Trysil en interessant

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Program för Europeiskt territoriellt samarbete

Program för Europeiskt territoriellt samarbete 27-213 Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Projekt

Läs mer

Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter. Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011

Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter. Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011 Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011 Bakgrunn for ÅGP-arbeidet Regjeringens prop. Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier fra 2000/2001

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

SÖ 2005: 24 Nr 24 Avtal med Norge om avgiftssystem för färd med motorfordon på den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005

SÖ 2005: 24 Nr 24 Avtal med Norge om avgiftssystem för färd med motorfordon på den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Nr 24 Avtal med Norge om avgiftssystem för färd med motorfordon på den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde

Läs mer

DIARIENUMMER G

DIARIENUMMER G BESLUT SMÅPROJEKT 2012-03-21 DIARIENUMMER G30441-11-12 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Strömstad kommun Strömstad Gymnasium Att: Johan Flodin Tångenv 2 452 80 STRÖMSTAD

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Program för Europeiskt territoriellt samarbete

Program för Europeiskt territoriellt samarbete 27-213 Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Projekt

Läs mer

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde Bakgrund - geografi Torneälvens avrinningsområde Area: Ca 40 000 km 2 Ca 2/3 av ytan ligger i Sverige, ca 1/3 i Finland och endast en liten del i Norge. De största älvarna, tillika nationsgräns mellan

Läs mer

DIARIENUMMER S30441-48-10 DELOMRÅDE IS

DIARIENUMMER S30441-48-10 DELOMRÅDE IS BESLUT PROJEKT 2010-12-14 DIARIENUMMER S30441-48-10 DELOMRÅDE IS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Att: Mikael Hedenskog Våxnäsgatan 5 651 86 Karlstad Projekt:

Läs mer

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning 20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-26-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden JiLU, Jämtlands läns landsting Att: Erik Andersson Rösta 830 43 Ås Projekt:

Läs mer

MiA. Mångfaldskompetens i företagen ger ökad konkurrensförmåga. Mangfoldskompetanse i bedriftene gir økt konkurranseevne

MiA. Mångfaldskompetens i företagen ger ökad konkurrensförmåga. Mangfoldskompetanse i bedriftene gir økt konkurranseevne MiA Mångfaldskompetens i företagen ger ökad konkurrensförmåga. Mangfoldskompetanse i bedriftene gir økt konkurranseevne Dette er Interreg EU-programmet Interreg Sverige-Norge inngår i målet Territorielt

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland,

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla?

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Cecilia Ferm Thorgersen Professor i musikpedagogik Luleå Tekniska Universitet (Lektor i estetiska lärprocesser Uppsala Universitet) FN Artikel

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

DIARIENUMMER N30441-72-11

DIARIENUMMER N30441-72-11 BESLUT SMÅPROJEKT 2011-11-09 DIARIENUMMER N30441-72-11 DELOMRÅDE NGB Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Mittuniversitetet Att: Conny Björkman 871 88 Härnösand Projekt: Styring, integrasjon

Läs mer

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket

Läs mer

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 MONTERINGSDELER MONTERINGSDELAR Del nr. Beskrivelse Antall Antall til 4,3m. til 3,6m. A Stolpe, øvre del 6

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020

Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 Västsvensk EU-konferens, Vänersborg 21 augusti 2015 Janne Eidissen Jørn Haabeth Annika Nordenstam 1 Interreg V Sverige-Norge-programmet 2014-2020 Om programmet

Läs mer

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? 2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska

Läs mer

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

HANDLEDNING OM VATTENRÅD Länsstyrelsen Västernorrland, Beredningssekretariatet för vattenförvaltning HANDLEDNING OM VATTENRÅD Foto: Oskar Norrgrann Länsstyrelsen Västernorrland, Beredningssekretariatet för vattenförvaltning HANDLEDNING

Läs mer

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått

Läs mer

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning 20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen

Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen Fiskevårds- och utvecklingsplanens struktur FISKEVÅRD FISKETURISM FISKVÅRD FÖRVALTNING MARKNADEN Vattenkvalitet Planering NÄRINGEN PRODUKTEN Biotopvård

Läs mer

Storby stabilitet og endring i botetthet og flytting

Storby stabilitet og endring i botetthet og flytting En presentasjon fra NOVA Storby stabilitet og endring i botetthet og flytting Lena Magnusson Turner & Hans Christian Sandlie Storby stabilitet og endring i botetthet og flytting PAGE 1 Problemstillinger

Läs mer

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen.

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen. Länsstyrelsens roll Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen.se 070-531 51 62 Länsstyrelsens roll Statens förlängda arm Tillsynsinstans

Läs mer

Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion

Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och kan delta lite mer i idrottsaktiviteter. Där idrottens behov av ledare är

Läs mer

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Näringsstrukturer i KUSK-området

Näringsstrukturer i KUSK-området Projekt KUSK Temagrupp Näringsliv Näringsstrukturer i KUSK-området Handledare: Henning, Martin (martin.henning@keg.lu.se) Temagrupp: Daisley, Annika (annika.daisley@fyrbodal.se) Kömmits, Urmas (urmas.kommits@vgregion.se)

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling?

Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling? Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling? Morten Clemetsen Aurland Naturverkstad AS/ NMBU Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB Uppsala 20.oktober 2015 Norges miljø- og biovitenskapelige

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Bredgårdsskolan Vi kommer fra Strömsund Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 6 jenter og 6 gutter. Vi representerer Strömsunds

Läs mer

Ansökan om utbetalning av EU-medel ska göras enligt följande plan (se även 5 i ovan nämnda samt bilagda föreskrifter):

Ansökan om utbetalning av EU-medel ska göras enligt följande plan (se även 5 i ovan nämnda samt bilagda föreskrifter): BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER S30441-58-08 DELOMRÅDE Inre Skandinavien Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Karlstads Universitet Att: P-O Norell Universitetsgatan 2 651 88 Karlstad

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-19-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-19-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-19-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Härjedalens kommun Att: Staffan Eriksson Medborgarhuset 842 80 Sveg Projekt:

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer