BROSAMVERKAN VÄST En unik samverkan mellan beställare, konsulter, entreprenörer och högskola

Transkript

1 1(5) BROSAMVERKAN I VÄSTSVERIGE. Protokoll från möte Närvarande: Anders Huvstig Vägverket, Region Väst Ingvar Andersson - " - Peter Harryson - " - Jan Sandberg - " - Dan Eklöf Vägverket, HK Robert Ronnebrant - " - Jan Tuvert Trafikkontoret Klas Thorén - " - Anders Johansson Skanska Sverige Ingvar Olofsson Skanska Teknik / Chalmers Jan Olofsson Skanska Teknik Richard Thorpö NCC anl. Simon Lundgren NCC Teknik Roland Svensson Skanska John Erik Fredriksson PEAB Claes-Göran Jonefjäll VV-Produktion Joakim Holtbäck ScanAkos Ljot Strömseng Reinertsen Gunnar Jernström SCC Gunnar Jansson ELU Thomas Darholm FB Bo Gustafsson GBGs Byggledning Per Stagler Betongindustri Boo Olofsson Färdig Betong Stefan Hurtig Skanska Asfalt och Betong 1. Kommande objekt och information Beträffande kommande projekt och information, fanns inget nytt sedan förra mötet. 2. Brosamverkans Västs organisation Brosamverkan Västs framtida organisation, samt förslaget till stadgar, diskuterades. Det beslutades att Brosamverkan Väst skulle bedriva sin verksamhet som en ideell förening. Förslaget till stadgar förändrades på några punkter, se bilaga. Vidare beslöts följande: Vid nästa möte, måndagen den 29 september 2003, kommer det formella beslutet om ideell förening att tas.

2 2(5) Som interimsstyrelse fram till nästa möte valdes som ordförande, Anders Huvstig, som sekreterare, Joakim Holtbäck, som kassör, Ingvar Olofsson och John Erik Fredriksson. Till valberedning valdes Richard Thorpö, Rolf Arvidsson och Bo Gustafsson. Vid nästa möte skall styrelse och revisorer väljas i enlighet med stadgarna. Som inträdesavgift föreslås kronor per företag. Ett företag skall vara en juridisk person. Alla medlemmar får sin logotyp, med koppling till den egna hemsidan, på Brosamverkans hemsida. Medlemsavgiften föreslås tillsvidare till 0 kronor per år. Ekonomin för Brobyggardagen föreslås skötas av Skanska Teknik, efter en skriftlig överenskommelse, mot ett arvode på 4 % av omsättningen. Synpunkter på förslaget till stadgar tas emot av interimsstyrelsen, helst så snart som möjligt, men senast den 29 augusti Bättre produktkvalitet Erfarenhetsåterföring Vägverket och de stora entreprenörerna har startat ett gemensamt program för att höja produktkvalitén på de vägar, broar och tunnlar, som handlas upp av Vägverket, se bifogat protokoll. Man har ett önskemål om att Brosamverkan Väst deltar i arbetet med delprojekt 10, Erfarenhetsåterföring, se bifogade minnesanteckningar. Arbetet med detta kommer att bestå av fyra delar: Insamling och sammanställning av fel och brister vid byggnation av broar, samt insamling och sammanställning av fel och brister i konstruktionshandlingarna för bro. Sammanställning och analys av samtliga fel och brister, samt förslag till förändringar. Att utföra dokumenterade slutmöten på minst fyra broprojekt (två nya broar och två reparationsprojekt). Ansvariga för detta är Per Thunstedt och Hans Idéhn på Vägverket. Att arrangera ett seminarium för entreprenörer och konsulter, där resultatet av de tre ovanstående delarna redovisas. För att diskutera fel och brister i konstruktionshandlingarna utsågs en grupp, bestående av Dan Eklöf, Ljot Strömseng, Thomas Darholm, P-O Johansson, Jan Olofsson, Jan Sandberg, Gunnar Jernström och Hans Idéhn. Ett möte är planerat till torsdagen den 19 juni, kl på SCC, Vädursgatan 6. Beträffande vanliga fel och brister i brobyggnation, så finns det en utmärkt sammanställning som Jan Sandberg har gjort. Denna sammanställning bör utgöra grunden för en analys av fel och brister. Alla har en möjlighet studerar denna sammanställning, som kunde beställas vid mötet (den som vill ha ett exemplar kan vända sig till Jan Sandberg eller Anders Huvstig). Förslag till kompletteringar skickas in till undertecknad så snart som möjligt. Även förslag till goda lösningar emottages tacksamt. Deltagare i denna grupp är Christer Lundström, Betongindutri, Jan Tuvert och Joakim Holtbäck, samt minst en brobyggare från vardera Skanska, NCC, PEAB, VV Produktion och Banverket och minst en byggledare. Respektive företag sänder in minst ett namn på deltagare senast den 30 maj Förutom dessa deltar gruppen i de bifogade minnesanteckningarna, där någon från PEAB ersätter Thomas Larsson och Simon Lundgren ersätter Leif Jendeby. Alla som önskar är dessutom välkomna att delta i denna arbetsgrupp.

3 3(5) Deltagarna i båda dessa grupper deltar i ett seminarium torsdagen den 28 augusti 2003 för att sammanställa och analysera felen och bristerna, samt dessutom för att ta fram ett antal förslag till åtgärder. Några av deltagarna kommer också att utses för att arrangera seminariet för entreprenörer och konsulter, torsdagen den 6 november, samt för att redigera sammanställningen av de resultat, som kommer att tas fram av arbetsgrupperna, se bifogade minnesanteckningar. 4. Förslag till workshops under 2003 Följande workshops planeras för hösten och vintern : Erfarenhetsåterföring, enligt punkt 3, Konstruktionsmodeller, enligt punkt 6 a., Estetik och teknik i samverkan, enligt punkt 7 c. och Workshop för Östeuropa, se föregående protokoll. 5. Utvecklingsprojekt Högpresterande betong och dess användning diskuterades, se tidigare protokoll. Högpresterande betong ger förutom högre hållfasthet en bättre beständighet och slankare (vackrare) konstruktioner, vilket borde kunna värderas av beställarna på ett bättre sätt. Vägverket försöker finna ett försöksobjekt, där det även finns konstruktionsmässiga fördelar med att använda högpresterande betong. 6. Arbetsgrupper a. Granskning av broar som konstrueras med stöd av FEM-modeller Den rapport som tagits fram av arbetsgruppen redovisades vid ett möte den 2 april 2003, se bifogat dokument. Rapporten kommer att läggas in på hemsidan inom de närmaste dagarna. Marcus Davidson, som skrivit rapporten, tar fram en kort rekommendation för hur in- och utdata bör redovisas samt ett lämpligt sätt att utvärdera FE-resultaten. En workshop, för att diskutera beräkningsverktyg för konstruktionsberäkningar, kommer att arrangeras under vintern b. Hur kan förslag från workshops och arbetsgrupper komma till användning Frågeställningen om hur förslag till förändringar, som föreslås av arbetsgrupper och under workshops, skall förverkligas, diskuterades. Två förslag var att: Förslagen, som tas fram, bör vara så konkreta att de är lätta att införa i verksamheten. Om förslagen innebär för stora förändringar, kan de dessutom delas upp i mindre steg. Förslagen bör kunna behandlas för beslut eller rekommendation vid de möten, som Vägverket och entreprenörernas avdelningschefer har ca. tre gånger per år, Samverkan mellan Vägverket och entreprenörerna för utveckling av teknik och kvalitet.

4 4(5) 7. Utbildning a. Utbildning av yrkesarbetare. Utvärderingen av föregående kurs visar på ett mycket gott resultat. En utbildning av yrkesarbetare planeras till december Programmet för denna kurs tas fram av en arbetsgrupp, som består av Bo Gustafsson, Anders Johansson och Per Stagler. Skanska ansvarar för arrangemanget detta år. b. Utbildning av yngre konstruktörer. Ett studiebesök på Skanskas del av Götatunneln genomfördes under mars Nästa studiebesök planeras på en annan etapp av Götatunneln under juni i år. Gunnar Jernström berättade om ett intressant sätt att få erfarenhetsåterföring, där arbetsledningen och kalkylatorn för ett avslutat projekt suttit en dag och diskuterat projektet med ett antal konstruktörer på SCC. c. Utbildning i broprojektering. Peter Harryson presenterade ett utkast till ekonomi för denna kurs, som i princip accepterades. De broar som kommer att ingå i kursen bör vara klara före semestern, och kursen skall kunna starta under hösten d. Brobyggardag. Nästa brobyggardag blir måndagen den 26 januari En grov skiss till program presenterades muntligt. Programmet kommer att innehålla teman som estetik, funktion och risk, samt intressanta projekt. Idéer till programpunkter tas tacksamt emot av Anders Huvstig, Simon Lundgren och Jan Olofsson. 8. Övriga frågor Ett sätt att värdera ett bra arbete och slutprodukt, är att entreprenören, framför allt platschef och arbetsledning, får en helhetsbedömning i någon form av betyg vid slutbesiktningen. En bro kan bli godkänd, men kanske också väl godkänd och ännu bättre utmärkt. Ett önskemål är att beställarna ger längre tider för konstruktion och byggande av broar. Konstruktörerna får ej längre ange fallande längder på armeringsritningarna. Rent praktiskt kan detta orsaka problem vid armeringsarbetet. Ett förslag till hur man praktiskt bör arbeta med denna frågeställning tas fram till nästa möte av Thomas Darholm och Joakim Holtbäck.

5 5(5) 9. Nästa möte Måndagen den 29 september 2003 kl Plats: Meddelas senare. Anders Huvstig Distr. Digitalt: Kallas till nästa möte: Kopia: