Grön omställning och konkurrenskraft SKL,

Transkript

1 Grön omställning och konkurrenskraft SKL,

2 Analysgruppen Ordförande Maria Wetterstrand, skribent och debattör, tidigare språkrör Miljöpartiet Jonas Karlsson, kanslichef, Kommunalrådskansliet, Örebro kommun Ledamöter Christina Lindbäck, Hållbarhetschef, NCC Elisabeth Abrahamsson, Vice VD, Le Mat Sverige Ola Alterå, VD Sustainable, Innovation Ilija Batljan, f.d. Vice VD, Rikshem Karin Bradley, Lektor, Kungliga Teknika Högskolan (KTH) Åke Iverfeldt, VD, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) Johan Kuylenstierna, VD, Stockholm Environment Institute (SEI) Staffan Laestadius, Professor emeritus, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Huvudsekreterare Nannan Lundin, Kansliet för strategi- och framtidsfrågor, Statsrådsberedningen

3 Uppdrag Analysgruppens uppdrag är att ta fram diskussionsunderlag om och policyförslag för nödvändiga förändringar för att nå ambitionerna för en grön omställning och samtidigt beakta vilka möjligheter detta kan innebära för Sveriges framtida konkurrenskraft. Rapporten ska tas fram fristående utan hänsyn till regeringens politik och utan hänsyn till majoriteter i riksdagen i syfte att bidra till att utveckla regeringens politik.

4 Angreppssätt Identifiera de viktigaste faktorerna/drivkrafterna som kan påskynda en grön omställning och förstärker Sveriges konkurrenskraft. Fokusera de viktigaste faktorerna för en grön omställning som politiken aktivt bör påverka. Ambitionen är inte att ta fram en komplett miljöpolitik.

5 Varför ska Sverige gå före? Sverige är ett litet land. 0,8% av världens BNP och 0,1% av koldioxidutsläppen. Nästan oavsett hur vi räknar är vår andel av världens utsläpp försumbar. Analysgruppens uppfattning är att en hög profil kan stärka Sveriges konkurrenskraft i en värld som ropar efter omställning. Dels kan Sverige påverka mest genom att vara en förebild och visa att en omställning är möjlig. Dels har vi ett moralist ansvar att alla tar sitt ansvar. Först då kan internationella avtal så som Paris lyckas.

6 Politikens ansvar För många så upplevs klimatfrågan som gigantisk och svårhanterbar på ett individuellt plan. Människor förväntar sig att politiken tar ansvar. 50% av befolkningen anser att politikerna har det största ansvaret för att lösa miljö- och klimatproblem. 80% av befolkningen anser att Sverige ska vara ett gott exempel för andra länder i miljö- och klimatarbetet.

7 Erfarenheter Hittills har de nationella utsläppsminskningarna gått lättare och snabbare att genomföra än vad vi trodde. Farhågorna om negativ inverkan på svensk ekonomi, jobb och välfärd har knappast besannats. Målet om utsläppsminskningar med 4% till 2010 överträffades med råge hade vi minskat utsläppen 10%. EUs mål om 20% minskning till 2020 nåddes redan Vårt mål om 40% minskning till 2020 ser ut att nås.

8 Varför har det gått lättare? Näringslivets förändringsbenägenhet och innovationsförmåga förefaller ha underskattats. Kraften i det lokala och regionala arbetet har förbisetts eller missbedömts. Viktiga politiska beslut har fattas nationellt. Exempelvis grön skatteväxling och skatt på koldioxid.

9 Kommer det bli svårare framöver? Den omställningstakt som behövs framöver kommer att överskrida det vi lyckats med tidigare. Kan vi ha plockat alla lågt hängande frukter gjort alla enkla och billiga insatser? Har tekniken utvecklats så att det finns möjlighet att göra förändringar som inte var möjliga för 10 år sedan? Kommer världens ökande energi- och resursförbrukning omintetgöra de vinster vi gör på andra områden?

10 Är Business as usual möjligt? De direkta effekterna av klimatförändringarna börjar komma allt närmare. De mest sannolika globala riskerna är direkt sammanlänkade med klimatförändringarna enligt World Economic Forum. Klimatförändringarnas risker för det finansiella systemet uppmärksammas allt mer. Med nuvarande förbrukningstakt av resurser kan vi förbruk motsvarande två planeter i mitten på det här århundradet.

11 Vad menar vi med konkurrenskraft? Analysgruppen har tittat på Sveriges samlade konkurrensförmåga. Det betyder alltså inte att inte enskilda företag eller tekniker slås ut för mer förnybara lösningar. Men konkurrensförmågan menar vi att det vi säljer internationellt ska kunna betala för det välfärdsanspråk som finns i Sverige. Eftersom världen inte är statisk är konkurrenskraft förmågan att producera innovativa lösningar, tekniker och företag i en takt som kompenserar för allt det det gamla som slås ut.

12 Från trade-off till drivkraft Mycket tyder på att skärpta miljökrav nationellt och internationellt inte har påverkat produktiviteten negativt. Företagens svar på miljökrav är ofta innovationer. Produktiviteten i tekniskt avancerade företag verkar snarare öka. Riskerna minskar om för näringslivet minskar om omställningen görs ordnade former istället för drastiska förändringar som tvingas fram. Företag som upprätthåller konkurrenskraften på fel områden riskerar att slås ut när världen ställer om. Beslut som tas i bred politisk enighet minimerar risker.

13 Vad krävs för en snabb omställning? Det behövs kraftfulla styrmedel som främjar omställning. De styrmedel som behövs finns redan i utredningar/förslag. Det behövs föregångare som visar att det är möjligt. Sverige har unikt goda förutsättningar.

14 Fem delrapporter och ett medskick Delrapport 1 En koldioxidneutral tung industri. Delrapport 2 Politik för hållbar konsumtion. Delrapport 3 Omvandlingen av mobilitet och transportsystemet. Delrapport 4 Hållbarhetsdrivna investeringar för grön omställning. Delrapport 5 Kommuner och regioner går före. Medskick Hur behöver utbildningssystemet anpassas.

15 Hållbarhetsdrivna investeringar för grön omställning och konkurrenskraft Hur finanssektor kan bidra till en hållbar omställning?

16 Vad är problemet? Vi behöver gå mot ett mer ansvarsfullt och långsiktigt ägande. Vi behöver investera på ett sätt som bidrar till en ekologisk och social omställning utan att göra avkall på avkastningen. Vi behöver tydliggöra livscykelperspektivet och inte bara se till investeringskostnaden. Vi har aldrig haft så stora finansiella tillgångar som nu och trots stora investeringsbehov är det egentligen inte pengar som saknas. Vi behöver frigöra stora kapitalflöden som fortfarande går till icke hållbara investeringar.

17 Vad händer idag? Många institutionella investerare, privata och offentliga aktörer på lokal och regional nivå har redan börjat agera. Montreal Carbon pledge Investerare som frivilligt har förbundit sig att rapportera koldioxidavtrycket av deras investeringsportföljer. Flera institutioner och aktörer har divesterat sina pensionsfonder från fossilbränslebaserade företag. Varningar för stranded assets på grund av klimatrelaterade förluster. Gröna obligationer har vuxit kraftigt på senare år.

18 Divest / Decarbonize / Invest Divest: Örebro, Uppsala, m fl Decarbonize: Fjärde AP-fonden Invest: Green investment bank: UK Gröna obligationer: SEB, Göteborg, Örebro, m fl

19 Förslag och rekommendationer Ta fram en konkret investerings- och finansieringsstrategi för ett Koldioxidneutralt Sverige Lägga fram ett nytt regelverk för offentlig upphandling som tar hänsyn till klimatpåverkan. Trycka på för och stödja framtagandet av verktyg för att öppet redovisa koldioxidavtryck. Introducera krav på att publicera information on koldioxidavtryck. Stödja framväxandet av en en marknad för gröna obligationer. Skapa ett kompetenscenter för OPS.

20 Kommuner både lånar och placerar kapital Finanspolicy: - De finansiella tillgångar vi äger via fonder har stor klimatpåverkan. - Kommunens kapitalplaceringar ska leda i samma riktning som målen för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. - Placering ska inte ske inom fossil energi utöver etiska krav. Gröna obligationer: - Ett sätt att låna till miljöinriktade investeringar. - Breddar investeringsbasen och skapar förutsättningar för en allt större efterfrågan av gröna investeringar. - Öronmärka vad pengarna används till och redovisa.

21 Kommuner och regioner går före Hur kan vi nyttja kraften i det lokala engagemanget för att flytta fram Sveriges positioner?

22 Städer och regioner leder utvecklingen Både i Sverige och internationellt blir det tydligt att man sätter högre mål lokalt och regionalt än nationellt och internationellt. 211 miljoner av EUs 500 miljoner invånare bor i städer och/eller regioner som genom Borgmästaravtalet vill gå längre än EU. Inom Lima-Paris Action Agenda har 127 borgmästare och guvernörer från 27 länder åtagit sig minskningar på 80-90% till Många svenska kommuner har satt upp högre mål än nationellt, men ännu viktigare man är på väg att nå dem. Det ofta visat sig att det de klimatmål som sats nationellt och varit föremål för tuffa diskussioner varit lättare att nå än befarat. Bedömare menar att just kraften i det lokala/regional arbetet underskattats.

23 Samspelet Sverige består av 21 regioner och 290 kommuner. Ambitioner och förutsättningar är olika. Stora kommuner har ofta mer resurser men det finns både små och stora kommuner som jobbar offensiv. Mycket av framgången med svensk offentlig sektor handlar om Självstyrande kommuner som driver utvecklingen framåt. Trots det har utvecklingen snarare gått i motsatt riktning. Frågan har oftare varit: Varför gör man olika än Varför gör inte fler mer? Lokala/Regional politiker uppfattar krympande handlingsutrymme. Vi behöver från en regleringskultur till en förtroendekultur. Viljan att bidra till att nå nationella mål är stor.

24 Svårt att få en samlad bild SCB tar fram statistik som visserligen finns uppdelad regionalt men som främst är anpassad för nationella behov. SKL tar fram öppna jämförelser - men inom ganska begränsade områden idag. Sveriges ekokommuner tar fram gröna nyckeltal som ger en djupare bild men som inte omfattar alla kommuner En gemensam modell för att redovisa och följa miljö- och klimatarbetet lokalt och regionalt borde jobbas fram tillsammans med kommuner och regioner. Här borde SKL kunna göra mer.

25 1 Koldioxidutsläpp, ton/invånare 2 Antal resor med kollektivtrafik, per invånare och år 3 Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken % 4 Andel jordbruksmark med miljöstöd för ekologisk odling, % 5 Andel miljöcertifierat skogsbruk, % 6 Andel skyddad mark och vattenområden, % 7 Total mängd hushållsavfall inkl. producentansvar, ton/inv. 8 Tungmetaller i avloppsslam, bly, kadmium, kvicksilver, mg/kg TS 9 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler, % 10 A. Transportenergi för tjänsteresor med bil, kwh/årsarbetare B. Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med bil, ton/årsarbetare 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen, % 12 Andel miljöcertifierade skolor/förskolor, %

26 Vad händer idag mat & energi Synen på klimatarbete har förändrats från åtagande till utvecklingsområde. Det som är klokt ur miljöperspektiv är ofta bra ekonomi. Andelen ekologisk mat ökar snabbt. Frågor och köttkonsumtion och närodlat har också blivit mer aktuellt. Stor påverkan på marknad. Energieffektiviseringsarbetet accelererar av ekonomiska skäl. Potentialen för lönsamma investeringar är betydande. Fokus på energiförbrukningen i byggskedet är fortfarande för låg. Stor skillnad i hur man jobbar med energiproduktionen. Trots dagens elpriser kan investeringar i vind var en kostnadseffektiv åtgärd för att minska klimatpåverkan.

27 Arbetet med ekologiska livsmedel Eskilstuna Nyköping

28 Potential för minskad energiförbrukning Potentialen för att med ekonomisk lönsamhet minska energiförbrukningen i fastigheter ägda av kommuner landsting och regioner.

29 Örebrobostäder % minskad elanvändning 2% minskad värmeanvändning % minskad elanvändning 12% minskad värmeanvändning % minskad elanvändning (43%) 25% minskad värmeanvändning

30 Årlig minskad energikostnad mkr Ökade fastighetsvärden 700 mkr

31 Vad händer idag trafik? Det område som kommunalt och regionalt är svårast att komma åt och där man är extremt beroende av nationella beslut. Kostnaderna för att förändra dagens system är stora. Stora ökning av resandet i regionala och spårbundna trafiksystem. Det har funnits en stor vilja i att bygga ut kollektivtrafiken senare år men kapacitetsbekymmer och investeringar i infrastruktur saknas. Busstrafik har haft svårt att attrahera mycket ny resenärer men det finns potential i BRT och Expressbusstrafik som inte utnyttjats. Andelen förnybara bränslen i kollektivtrafiken ökar kraftigt. Potential i ökat resande med cykel/elcykel är stor.

32 Gram koldioxid per personkilometer , , , , År Buss Spårvagn Tåg Snitt för hela trafiken

33 Förslag och rekommendationer Nytt samspel mellan stat, kommuner och regioner behöver etableras. En modell som enkelt erbjuder kommuner och regioner att inom ramen för försökslagstiftning erbjuda nya tjänster och lösningar. Arbetsgivare bör ges möjlighet att stimulera miljövänligt resande genom t ex tjänstecykel och busskort med bruttolöneavdrag. Kommuner bör få, där de själva är väghållare, besluta om och disponera medel från trängselavgifter finansiera omställning. Inrätta kunskapscentrum kring specifika omställningsfrågor. Erbjuda stöd för att sprida goda exempel till andra.

34 För mer info.. Uppdrag: Framtid