Våldsattack mot Pakistans kristna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våldsattack mot Pakistans kristna"

Transkript

1 Foto: SCANPIX Nyheter 8 9 Dagen ger dig allt inför påvevalet Krönika 11 Pappa, vad betyder det att vara kär? Dogge Doggelito, kristen multikonstnär tisdag 12 mars 2013 Årgång 68 Nr 40 Pris 14 kr Du gjorde vägen fri framför mig och gav stadga åt mina steg. Psaltaren 18:37 Dagen.se Foto: FREDRIK SANDBERG, SCANPIX Vädjar om hjälp för mödrar Doktor Grace på Panzi i Kongo vill gärna se utbyte med svenska barnmorskor. 6 Våldsattack mot Pakistans kristna 170 hem brändes ned under helgen när en mobb gick till attack Över hundra hem eldhärjades när extremister attackerade ett kristet bostadsområde i Lahore i helgen. I lågorna försvann familjernas alla ägodelar och levande djur brändes till döds. Det är den senaste i en lång rad attacker riktade mot Pakistans religiösa minoriteter. Åter ligger vaga anklagelser om hädelse mot islam bakom våldet. 4 Vardag Foto: AnnaSara Börefelt Udda dop ordnades av Moraborna sista sidan Misstänkt mordbrand i Pingstkyrkan 5 Insikt 12 Pulitzerpris för Indienskildring Katherine Boo skrev prisbelönt bok om Indiens fattiga. Ledare 2 Att ha samvetsfrihet i vården är ett tecken på ett generöst samhälle. Hasse Boström, ledare Bibeln eller matchen? Familjen Sundberg vill inte välja. Här är Benjamin, 13 år, tillsammans med pappa Henrik. Foto: Gabriella Mellergårdh Sundbergs satsar på både Jesus och hockey POSTTIDNING A

2 2 DAGEN tisdag 12 mars 2013 opinion Redigering: Rickard Alvarsson Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund , Ledare Debattredaktör: Hasse Boström , Samvetsfrihet är generositet Tillåt den enskilde att vägra medverka i abortingrepp Det som är självklarhet i de allra flesta länder i Europa är problematiskt i Sverige: samvetsfrihet för vårdpersonal. Som vi berättar på nyhetsplats har Sverige anmälts till Europarådets kommitté för sociala rättigheter, för att vi inte följer en resolution som Europarådet antog Den resolutionen säger att ingen ska tvingas att medverka vid abort eller dödshjälp mot det egna samvetet. Det är FAFCE, en katolsk paraplyorganisation för europeiska familjeorganisationer, svenska Pro vita samt föreningen Kristna läkare och medicinstudenter som står bakom anmälan. I maj 2011 röstade en majoritet av Sveriges riksdag för att inte ta hänsyn till Europarådets resolution. Det som inte är ett stort problem inom sjukvården i 41 av rådets 47 medlemsländer är, enligt politikerna, ogenomförbart i Sverige och fem andra länder. En orsak till detta kan vara den låsning i abortfrågan som under många år kännetecknat vårt land. Denna låsning kan beskrivas som en rädsla för att över huvud taget föra en etisk diskussion i abortfrågan. Att öppna för en sådan betraktas som att man släpper lös mörka högerkrafter i form av abortmotstånd. Den inställningen är tragisk för ett sunt samtalsklimat. Nyligen läste vi om ett fall i Irland där en kvinna dog efter att ha nekats abort. Men där handlade det uppenbarligen inte om personalens samvetsfrihet, utan om allvarliga missbedömningar från personalens sida. Men här finns en konflikt mellan patienters rättigheter och personalens dito som man måste vara öppen med. Sverige har beslutat om rätt till abort, en rätt som i varierande utsträckning finns i de flesta europeiska länder. Kvinnor som söker abort ska självklart ha rätt till den. Staten (i egenskap av lagstiftare) måste uppfylla sina skyldigheter gentemot den enskilde. Det kan innebära praktiska problem för sjukvården, men det kan knappast vara ett stort problem om en enskild person inte vill medverka i ingreppet. Att ha samvetsfrihet är ett tecken på ett generöst samhälle. Det är ett samhälle som är tilllåter åsiktsskillnader, olika värderingar och skilda världsbilder. Inom det religiösa området garanterar vi alla frihet. Vi är måna om yttrande- och föreningsfrihet. Vi betraktar oss som ett samhälle med stor individuell frihet. I denna frihet ingår också att man i vissa frågor kan komma till andra slutsatser än majoriteten. Vi har haft en lång tradition av rätt att vägra vapen, återigen med samvetet som motiv, utan att det ansetts hota försvaret som helhet. Om vi inte är beredda att erbjuda denna samvetsfrihet för vårdpersonal finns egentligen ingen annan väg för det offentliga än att uppmana personer med samvetsbetänkligheter, kring till exempel abort, att välja andra yrken än barnmorska. Det vore en stor förlust både för vården och för samhället. Hasse Boström Obunden på kristen grund Läs mer på sid 7: Anmälan mot Sverige för bristande samvetsfrihet Gästkrönika Felicia Svaeren, krönkör och frilansjournalist Utmaningen: Ge unga hopp Det råder ett alarmerande och akut läge när det gäller ohälsan bland unga i Sverige. I en rapport som släpptes förra veckan riktade OECD skarp kritik mot Sverige på grund av brister i vården av unga med psykiska problem. Med denna rapport fylls statistiken om ohälsan på; en av fyra åringar lider av psykisk ohälsa. Ansökningar om aktivitetsersättning bland ungdomar på grund av psykisk ohälsa har nästan fyrdubblats sedan början av 2000-talet den i särklass största ökningen bland de OECD-länder som har dessa uppgifter säger rapporten bland annat. Detta kan läggas till ytterligare statistik från till exempel Socialstyrelsen som i höstas rapporterade att allt fler unga personer vårdas inom den psykiatriska öppenvården och andelen ungdomar i åldern år som upplever ängslan, oro eller ångest har ökat stadigt sedan mätningarna startade för ett trettiotal år sedan. Det Vågar ens kyrkan tro på sitt eget budskap om gemenskap, läkedom, glädje och förtröstan? går att skriva spaltmetrar om detta. Det behövs knappast mer belägg för hur det står till med hälsan bland unga svenskar. Listan över troliga orsaker till den psykiska ohälsan är lika lång som statistiken. Egentligen är det få forskare, analytiker eller utredare som vet med säkerhet vad ohälsan beror på. Det blir ett antal kvalificerade gissningar som en av de senaste trenderna som säger att unga har förändrade livsvillkor och därför mår dåligt. Under tiden som gissandet och rapporterandet pågår så blir läget allt mer kritiskt. Vi har en ung generation som vänder ut och in på sig själva i sina försök att fungera i samhället men med en allt mer utbredd tomhet som resultat. Det måste till en politik som prioriterar ungas jobb och utbildning samt avsätter ordentliga resurser för att motverka den psykiska ohälsan (Det parti som har det som en huvudfråga i nästa valrörelse får min röst). Men ungas ohälsa är inte en fråga som bara har politiska lösningar. Vi måste också få till ett samhälle där vi vågar tala om att yttre faktorer inte är den enda räddningen. Många skadade unga ger upp för att de inte har något att tro på, eller sätta sitt hopp till. Det kanske är dags att plädera för att våga bejaka det som inte är fler bidrag, ungdomsgårdar eller psykologer. Den gamla kristna folkrörelsens stora bidrag var gemenskap och engagemang. Dags att erkänna och pröva det igen? Samvetsfråga. Antingen ger vi vårdpersonal frihet att vägra i vissa ingrepp, eller så uppmanar vi de som har känsliga samveten att välja ett annat yrke. Det senare vore en stor förlust både för vården och för samhället. FOTO: SCANPIX I korthet Ett gott exempel Att Panzisjukhuset i Kongo är ett prov på bra svenskt bistånd har påtalats många gånger, även på denna sida. Intervjun i dag (sid 6) med läkaren Grace Rehema Muhima ger ytterligare skäl för det. Hon önskar ett utbyte med svenska barnmorskor, för att få del av deras kunskaper, och att situationen för Grace Rehema Muhima kvinnorna i området uppmärksammas ännu mer internationellt. Samtidigt har vi förundrats av berättelserna från Panzi, om viljan att starta ett nytt liv mitt i en till synes hopplös situation. Därför är det här i så många avseenden ett gott exempel. Hasse Boström Vågar ens kyrkan tro på sitt eget budskap om gemenskap, läkedom, glädje och förtröstan? Och kan hon vara en medaktör för ett nytt samhällssamtal där vi talar om att alla unga har ett inneboende värde som är okränkbart och som inte definieras av yttre faktorer? Där vi vågar uppmana till att pröva om det finns nya sammanhang som kan skänka inre frid och ro. Kan kyrkan vara först på bollen och adressera dessa allvarliga problem med en ung generation, där antidepressiva tabletter fått ersätta tron på vad som är meningen med livet. Här är vi alla utmanade.

3 DAGEN tisdag 12 mars 2013 Redigering: Beatrice Harknäs Smedman, Rickard Alvarsson Debatt 3 opinion SVERIGEVISIT. Kung Carl Gustaf och Turkiets president Abdullah Gül under en välkomstceremoni på Stockholms slotts inre borggård. Gül inledde i går ett tre dagar långt statsbesök i Sverige. Men det är många som ställer frågor kring mänskliga rättigheter i Turkiet liksom synen på judarna och staten Israel. Foto: HENRIK MONTGOMERY, SCANPIX Turkiet har lång väg kvar till EU Annelie Enochson, Riksdagsledamot (KD) för Kristdemokraterna i Göteborg Debatt Var står egentligen Turkiet när det gäller religionsfrihet och Israel? Det undrar Annelie Enochson (KD). Hon anser att landet har långt kvar för att uppfylla kriterierna för ett EU-medlemskap. På inbjudan av kung Carl XVI Gustaf är Turkiets president Abdullah Gul i veckan på statsbesök i Sverige. Det är det första statsbesöket som en turkisk statschef gör i Sverige. President Gul kommer bland annat att träffa företrädare för regering, riksdag och kungafamilj och hålla ett anförande i riksdagen om Turkiets nya roll i regionen och globalt. Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogans uttalande den 27 februari vid ett FN-ordnat seminarium i Wien, skulle jag säga är oroväckande och bekymmersamt utifrån landets roll i regionen. Premiärministern uttryckte att sionism är ett brott mot mänskligheten, likställt med antisemitism, fascism och islamofobi. Uttalandet om sionism är mycket nedvärderande och kränker judarna och staten Israel. Det är även anmärkningsvärt utifrån Turkiets strävan att bli EU-medlem. Uttalandet orsakade skarp kritik från FN, Israel och USA. Turkiet ansökte redan 1959 om medlemskap i EEC (EU), ansökan förnyades 1987 och 1999 fick Turkiet kandidatlandsstatus. Förhandlingar om EU-medlemskap inleddes 2005 och pågår kontinuerligt. För att ett bli EU-medlem krävs att Köpenhamnskriteriernas tre villkor uppfylls. Uttalandet om sionism är mycket nedvärderande och kränker judarna och staten Israel. Kraven innebär att landet politiskt måste vara en stabilt fungerande demokrati med ett rättssamhälle som respekterar de mänskliga rättigheterna och garanterar skydd av minoriteter. De två andra villkoren bygger på att landet har en fungerande marknadsekonomi och administration. Turkiet har långt till att uppfylla Köpenhamnskriterierna och utmaningarna är flera. Turkiet ligger i konflikt med Cypern och vill därmed inte erkänna ett annat EU-medlemsland. Och mycket bekymmersamt är Turkiets bristande respekt för religionsfrihet. Landet har undertecknat FNdeklarationen om mänskliga rättigheter från 1948 där religionsfrihet inkluderas under artikel 18. Religionsfrihet innefattar rätten att konvertera. Vid kontakter som jag har haft med turkiska regeringsföreträdare har jag framfört detta, men utifrån dagens situation verkar detta vara något som Turkiet i praktiken har svårt att acceptera. De mänskliga rättigheterna har en central plats i EU-samarbetet. Premiärminister Ergodans uttalande om sionismen visar på synen mot judar och mot världens enda judiska stat. Turkiet har en lång väg kvar för att uppfylla EU:s politiska kriterier om mänskliga rättigheter. President Gul träffar under Sverigebesöket bland annat statsministern, riksdagsföreträdare, talmannen, finans- och handelsministrarna och kungafamiljen. Gul inviger även ett turkiskt forskningsinstitut i Stockholm där utrikesministrarna Carl Bildt och Ahmet Davutoglu invigningstalar. Ergodans uttalande om sionism skapade kritik från omvärlden och nu hoppas jag att frågorna även kommer att lyftas av svenska företrädare under besöket. Var står egentligen Turkiet när det gäller religionsfrihet och Israel? Vilka ambitioner har Turkiet att närma sig EU när premiärministern uttalar sådant om sionismen? Kommer Turkiets inskränkta religionsfrihet och behandling av konvertiter våga lyftas under statsbesöket? Frågorna är många och jag hoppas att några får sitt svar under president Guls besök. Åsikt Läs fler åsikter från läsarna på sidan 15 Vill du debattera? Debattartiklar och insändare skickas till: Dagen debatt, Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. För icke beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten. Webbdebatt på Dagen.se/ webbdebatt Vi önskar att regeringen i sitt samtal med Turkiets president tar upp frågan om syrianernas och andra folkgruppers rättigheter. Hanna Altunkaynak, kommunpolitiker (S), Örebro Istället för att ha attraherat en ung och vidsynt generation, tycks den Episkopala kyrkan föra en tynande tillvaro. Jacob Rudolfsson, Svenska evangeliska alliansen, om teologen John Shelby Spongs försök att modernisera kyrkan.

4 4 DAGEN tisdag 12 mars 2013 nyheter Nyhetschef: Rickard Alvarsson och David Wingren , Extremister brände ner kristet bostadsområde 170 hem drabbades i Pakistan: Familjerna flydde under natten till lördagen i all hast 170 hem brändes ned under helgen när en mobb gick till attack mot ett kristet bostadsområde i Lahore. I lågorna brändes levande djur och i många fall förvandlades familjernas alla värdesaker till aska. Det är det senaste i en lång rad våldsdåd riktade mot Pakistans religiösa minoriteter. Familjerna flydde under natten till lördagen i all hast från sina hem och hann inte ta med sig någonting. Trots att myndigheterna lovat hjälp har de nu tillbringat flera nätter utan tak under öppen himmel. De är oerhört utsatta och rädda. Det berättar Xavier P William, kristen människorättsaktivist, som leder organisationen Life for all i Pakistan. Han befinner sig med ett team av medarbetare i Lahore för att förmedla mat, rent dricksvatten och stöd till de utblottade kristna familjerna som sedan lördag morgon saknar hem. Medan vi pratar promenerar han i det tomma och brandhärjade bostadsområdet Joseph Colony i Lahore. Helgens attack utlöstes efter att en argumentation uppstått mellan en muslimsk och en kristen man från området under fredagseftermiddagen. Anklagad för hädelse Argumentationen ledde till att den kristne mannen togs om hand av polisen, anklagad för brottet hädelse. Senare under natten varnades familjerna i det kristna bostadsområdet för att en attack från muslimska extremister var att vänta. De 300 familjer som bor i Joseph Colony valde att utrymma området. Vid niotiden på lördagsmorgonen attackerade en muslimsk mobb området och flera bostadshus sattes i brand. Ingen människa Xavier P William. omkom i attacken, men 170 av bostadsområdets familjer förlorade alla sina tillgångar, inklusive djur. Förkrossade familjer Xavier P William beskriver mötena med de utsatta familjerna som förkrossande. De kan inte återvända till sina hem som det är nu. Husen är helt utbrända. Att se alla dessa hem i aska är fruktansvärt. Många av familjerna hade samlat ihop värdesaker och hemgifter för sina döttrar, och nu är allt försvunnet i lågorna, säger Xavier P William. Under mobbens framfart ska enligt Life for all också fyra kyrkor ha angripits, biblar bränts och kors välts omkull. Xavier P William menar att händelsen är ett exempel på hur Pakistans stränga hädelselagar endast skyddar majoritetsgruppen muslimer och religiösa byggnader och böcker knutna till islam. Under året har flera icke-muslimer, bland dem barn, anklagats för brottet hädelse på vaga grunder. Hädelselagarna har kommit att användas som ett vapen mot de religiösa minoriteterna i Pakistan. Tyvärr utgör hädelselagen bara skydd för den religiösa majoritetsgruppen, säger han. Tusentals kristna demonstrerade Efter söndagsgudstjänsterna demonstrerade tusentals kristna i Karachi, Islamabad och Lahore i protest mot våldet. När jag gick ut ur kyrkan hörde jag hur besökarna samtalade, och frågade varandra: Är vi trygga i Pakistan? Borde vi lämna landet? De lever i konstant skräck nu. Stämningen i Punjabprovinsen där Lahore ligger är sådan att minsta gnista av konflikt kan skapa en katastrof som denna, säger Xavier P William. Det blodigaste året Han oroar sig för att våldsamheterna riktade som religiösa minoriteter ökar i antal i Pakistan var det blodigaste året för alla religiösa minoriteter i Pakistan, inte bara kristna. Shiamuslimska grupper var också utsatta och flera dåd har riktats mot folkgruppen hazarer. Vi är bara inne på månad tre av år 2013, men vi har redan sett alldeles för mycket våldsamheter. Staten har misslyckats med att skydda sina minoriteter. Sofie Hedman Fakta: Religiösa minoriteter i Pakistan en mobb gick till attack. En kristen pakistansk kvinna bär runt sin son i resterna av familjens hem. 170 hem brändes ned under helgen när en mobb gick till attack mot ett kristet bostadsområde i Lahore i Pakistan. Det är det senaste i en lång rad våldsdåd riktade mot Pakistans religiösa minoriteter. Foto: AP Photo, K.M. Chaudary Pakistan har cirka 177 miljoner invånare. Omkring 97 procent av befolkningen är muslimer, varav de flesta är sunnimuslimer. Till de största religiösa minoriteterna i Pakistan hör kristna, shiamuslimer, hinduer, bahaier, sikher och zoroastrier. Pakistan anses ha en av världens hårdaste lagstiftningar gällande hädelse, och religiösa minoriteter hävdar ofta att lagen används för att anklaga och förtrycka dem. Enligt organisationen Life for All finns det omkring två miljoner kristna i Lahore. Dagen

5 DAGEN tisdag 12 mars 2013 Redigering: Martin Einald 5 nyheter I korthet: Världen Wienerfilharmonikerna om sitt nazistförflutna Wienerfilharmonikerna medger nu att många av deras musiker var medlemmar i nazistpartiet och att flera av orkesterns judiska medlemmar försvann i dödslägren. Orkestern, som kritiserats för att ha mörkat sin historia och bromsat forskares insyn, publicerade i helgen detaljer om sitt uppträdande under nazitiden. Nästan hälften av orkesterns 123 medlemmar var medlemmar i nazistpartiet, två av dem till och med i Hitlers elitgarde SS. Sju judiska orkestermedlemmar mördades i dödslägren eller i samband med fängslande och deportation. Ytterligare nio musiker drevs i exil. De elva orkestermedlemmar som hade judiska hustrur eller som stämplats som halvjudar fick behålla jobbet men under ständigt hot om att det särskilda beslut som möjliggjorde detta kunde återkallas. TT nio av tio. När gränspolisen i Stockholm har letat efter personer som vistas illegalt i Sverige har tio av tio kontrollerade i t-banan visat sig ha rätt att vara i Sverige. Foto: Hasse Holmberg, SCANPIX Polisen i Stockholm slutar kontrollera identitet i t-banan Uppmärksamheten tar för mycket kraft Gränspolisen i Stockholm slutar att söka efter människor i tunnelbanan som vistas illegalt i Sverige. Peter Nilson, chef för gränspolisavdelningen, säger till SR:s Ekot att all uppmärksamhet tar för mycket kraft. Peter Nilson konstaterar samtidigt att jakten på människor som vistas illegalt i Sverige visserligen har varit laglig, men att det bara har varit en liten del av arbetet. Ökat tryck på polisen Polisen agerande har ändå väckt stort politiskt rabalder. Regeringen har å ena sidan ökat trycket på polisen för att fler människor som vistas illegalt i landet ska kunna ut- eller avvisas. Men debattörer och politiker på olika nivåer och av olika färg har å andra sidan ondgjort sig över att människor kontrolleras i t-banan bara utifrån deras utseende. Regeringen splittrad Även själva regeringen har verkat splittrad i frågan. Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) har sagt att det är helt oacceptabelt om människor stoppas bara för att de har utländsk utseende och att sådana kontroller strider mot det regelverk som finns. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har däremot duckat och sagt att det är inte mitt ansvar att säga vad som är rätt eller fel. Nio av tio I torsdags sa justitieminister Beatrice Ask (M) till SR:s Ekot att hon inte tänkte vidta några åtgärder, trots att kontrollerade personer hade vittnat om att de upplevt sig ha blivit stoppade enbart på grund av sitt utseende. Detta skulle i sådana fall vara ett brott mot polisens egna föreskrifter. Nio av tio kontrollerade i t-banan har visat sig ha rätt att vara i Sverige. Johannes Ottestig TT Åtalas för anlagd brand i egen kyrka En medlem i en pingstförsamling misstänkt för mordbrand i sin egen kyrka. Mannen deltog själv i släckningsarbetet och hyllades för sin insats. Det var på kvällen den 24 januari som brandlarmet gick i pingstkyrkan i Forshaga. Först på plats var den nu misstänkte mannen och ytterligare en person från församlingen. De två männen lyckades släcka branden, som startat i ett förråd, men några timmar senare gick larmet igen. Den gången brann det i ett annat förråd i kyrkan. Märkligt uppträdande Det som fått polisen att fatta misstankar mot mannen är bland annat att han uppträtt märkligt, enligt förhör med församlingsmedlemmar, uppger Värmlands Folkblad. Dessutom inträffade 2009 en liknande brand i samma kyrka då mannen också lyckades att avstyra en katastrof. Inte längre välkommen I en lägenhet i samma byggnad som kyrkan bodde en kvinna med barn. Åklagarna menar att bränderna utgjorde en fara för deras liv och rubricerar därför åtalet som mordbrand. Mannen är inte längre välkommen till kyrkan och sitter sedan en månad i häkte i Karlstad. Thomas Manfredh Grönlandsval om naturresurser Valet på det självstyrande Grönland morgon handlar om politik, men mindre om partipolitik än om energi- och framtidspolitik. Hur ska de enorma naturresurser som Grönland tros hysa under is och vatten utnyttjas och hur ska inkomsterna användas för en värdig men definitiv skilsmässa från moderlandet Danmark? Många vill se valet till parlamentet, landstinget, just som en folkomröstning för eller emot ökad självständighet. Men valet är ytterst ovisst. TT Capriles tar upp kampen i Venezuela Venezuelas oppositionsledare Henrique Capriles meddelar att han utmanar Hugo Chávez utsedde efterträdare i presidentvalet nästa månad och inleder därmed en bitter valstrid. Capriles ställs inför favoriten, interimspresidenten Nicolás Maduro. Valet avgör om Chávez hemmagjorda socialistiska och na- Capriles. tionalistiska revolution kommer att leva vidare i landet, som har en av världens största kända oljereserver. TT Säg din åsikt! På Dagens nya webbdebatt Studera i Kina Du får bo i Kina ett läsår, studera kinesiska, lära massor om Kina, utöva konst och kultur, uppleva nya smaker, volontärarbete, få vänner och resa i Asien, sjunga i kör och mycket mer... Läs mer på hyllieparkfolkhogskola.se eller ring för mer info Henrique

6 6 DAGEN tisdag 12 mars 2013 Redigering: Danne Sundell nyheter Läkare: Hjälp oss med mödravården i Kongo Grace Rehema Muhima på Panzisjukhuset hoppas på utbyte med svenska barnmorskor Nyblivna mammors hälsa behöver bli mer uppmärksammad. Det menar PMU och ECHO i en ny rapport om mödravård i det konflikthärjade östra Kongo-Kinshasa. Bland annat tar barnafödandet ofta för lång tid och förstör mammornas underliv. En 15-årig flicka, Theresa, är gravid och ska strax föda. Värkarbetet har redan varat i två dygn, men eftersom kulturen i Kongo säger att man helst ska föda hemma har hon inte uppsökt läkarvård. Nu bärs hon i alla fall mot sjukhuset, sittande på en stol. En färd som tar en hel dag. Följden av bristfällig vård och kunskap blev fem års lidande med ständigt urinläckage för Theresa. Situationen är inte ovanlig och nu vädjar personal på Panzisjukhuset om hjälp att kunna ta tag i problemen på allvar. Beror på okunskap Vi vill att världen ska börja visa ett större intresse för mödravården i landet, säger Grace Rehema Muhima, läkare på Panzisjukhuset som är i Sverige 450 Så många sängplatser har Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa. för att presentera rapporten om mödravård i Östra Kongo-Kinshasa. Till stor del handlar rapporten om det utbredda problemet med fistlar. En fistel är ett hål som kan bildas mellan rektum och vaginan och som får till följd att kvinnan varken kan kontrollera sin urin eller sin avföring. Hålet uppkommer när barnet har legat för länge och tryckt innan förlossningen, vilket är väldigt vanligt förekommande. Det kan också uppstå på grund av sexuellt våld. En stor orsak till detta är befolkningens okunskap, menar Grace Rehema Muhima. Många flickor blir bortgifta i väldigt ung ålder och blir då ofta gravida innan kroppen har hunnit utvecklas helt och fullt. Dessutom är kulturen sådan att man ska föda hemma så alldeles för få kommer till något sjukhus i tid. Och när de väl kommer dit har personalen för lite kunskap om deras besvär. Hoppas på hjälp från Sverige Grace Rehema Muhima skulle önska ett utbyte med svenska barnmorskor för att öka kunskapen. Hon hoppas också att medvetandet om den rådande situationen blir större internationellt så att stödet kan öka och verksamheten bli större. Hur är det att arbeta som läkare bland kvinnorna i Kongo-Kinshasa? Kvinnornas vilja att trots den svåra situationen starta ett nytt liv är det som ger mig mod och lust att gå upp på morgonen. Patienterna är som familjemedlemmar för oss som jobbar med detta. Nu gäller det bara att jobba vidare och hoppas på förståelse och stöd från omvärlden. Josefin Lilja Fakta: Panzisjukhuset Grundades 1999 i Bukavu i Syd-Kivu av den kongolesiske läkaren och människorättsaktivisten Denis Mukwege, som bland annat fått Palmepriset. Har fyra avdelningar: obstetrik och gynekologi, internmedicin, kirurgi,pediatrik. I fjol föddes barn vid sjukhuset. Mellan 2009 och 2012 har 983 fisteloperationer genomförts. Sjukhuset drivs av den kristna kongolesiska kristna organisationen CE- PAC, bland annat med stöd från EU-kommissionen och Pingstmissionens utvecklingssamarbete PMU. Källa: Panzisjukhusets årsrapport 2012 (TT) På fredag kan ett fredsavtal mellan den kongolesiska regeringen och gerillagruppen M23 undertecknas. I det tidigare fredsavtalet ingick inte rebellerna. Just nu diskuterar rebellerna om de får ut tillräckligt av det. För ett par veckor sedan undertecknade ledare för åtta afrikanska stater ett fredsavtal för östra Kongo-Kinshasa. Nu kan det vara dags igen, denna gång med milisgruppen M23 som part i målet. Men gruppen är splittrad och det handlar i så fall bara om halva M23 som skriver på. Dessutom är det mycket oklart om de går med på regeringens krav. Om avtalet blir av eller inte är otroligt svårt att sia om. Går rebellerna med på det finns fortfarande den andra halvan kvar och dessutom flera andra grupper som kan fortsätta konflikterna, säger Maria Eriksson Baaz, forskare på konflikter i östra Kongo vid Nordafrikanska institutet i Uppsala. Enligt avtalet ska gerillan överlämna sina vapen till FN-styrkor. De som inte är efterlysta för brott kommer att upptas i regeringsarmén. Som motprestation ska regeringen i Kinshasa påskynda möjligheterna för flyktingar i Rwanda att få återvända till hemlandet. Det rapporterar Reuters. Ond cirkel fortsätter Men det är tveksamt om rebellerna går med på detta. Maria Eriksson Baaz menar att det finns anledning att tänka igenom avtalet både en och två gånger innan någon skriver under. Risken är att M23 får sin vilja igenom för mycket. Det handlar bland annat om amnestier och höga positioner inom militären. Regeringen i sin tur försöker minska makten bland ledarna i militären, det är därför ledarna har brutit sig ut och bildat M23. Skriver man ett snabbt avtal är risken stor att den onda cirkeln fortsätter, säger hon. Nya konflikter blossade nyligen upp i området. I fredags uppgavs att strider mellan miliser och regeringsstyrkor ledde vädjar om hjälp. Patienterna är som familjemedlemmar för oss som jobbar med detta, säger läkaren Grace Rehema. Foto: scanpix Våldet i östra Kongo kan fortsätta trots fredsavtal Maria Eriksson Baaz. till blodbad och etnisk massaker med tusentals människor på flykt i staden Kitchanga i provinsen Nord-Kivu. Stor förödelse För belgiska tidningen Le Soir berättar överlevande per telefon om lik på gatorna och skadade som släpats ut ur sjukhusen och sedan dödats. Kitchanga är en enda stor förödelse. Vår personal i staden är i chock, säger rödakorskomittén (ICRC:s) landschef Franz Rauchenstein till AFP. Josefin Lilja

7 DAGEN tisdag 12 mars 2013 Redigering: Rickard Alvarsson 7 nyheter I korthet: Sverige KRITIK. Samvetsfriheten för vårdpersonalen i Sverige är för dålig, anser flera organisationer. Foto: SCANPIX Anmälan mot Sverige för bristande samvetsfrihet Riksdagens nej till samvetsfrihet får kraftig kritik Sverige bryter mot Europarådets resolution om samvetsfrihet. Det menar flera organisationer som nu har anmält Sverige till Europarådet. Sverige har annars ett väldigt gott rykte internationellt sett när det gäller demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter. Och just därför har Sveriges agerande i den här frågan varit väldigt förvånande, säger Maria Hildingsson, generalsekreterare vid den katolska paraplyorganisationen FAFCE, till Dagen. I oktober 2010 antog Europarådet en resolution om samvetsfrihet för vårdpersonal som innebär att vårdpersonal inte kan tvingas medverka till abort eller dödshjälp mot sin vilja. Men det har hela tiden funnits ett stort motstånd mot resolutionen i Sverige och i maj 2011 röstade riksdagen nej till samvetsfrihet för vårdpersonal. Klagomål Hans Linde, vänsterpartistisk riksdagsman, ville i samband med omröstningen veta på vilka andra områden i samhället som personalen skulle få rätt att vägra utföra vissa uppgifter. Beslutet i Europarådet kallade han att på ett skrämmande sätt försvaga kvinnors rätt. 6länder får kritik för att inte garantera samvetsfriheten. Läs mer på sid 2: Samvetsfrihet är generositet Eftersom Sverige inte följer Europa rådets resolution valde FAFCE, en katolsk paraplyorganisation för europeiska familjeorganisationer och svenska organisationen Pro vita samt föreningen KLM, Kristna läkare och medicinstudenter i torsdags att lämna in en anmälan mot Sverige till Europarådets kommitté för sociala rättigheter. Riksdagsmannen Mikael Oscarsson (KD), som är en av två svenska representanter i Europarådets kommitté för sociala rättigheter, har utan framgång motionerat om samvetsfrihet. Eftersom det inte har fungerat välkomnar jag att det nu har lämnats in ett klagomål mot Sverige. Med tanke på att Europarådet dessutom redan har röstat för en resolution om samvetsfrihet så tror jag att chanserna ser hyfsat goda ut i kommittén, säger han till Dagen. När frågan om samvetsfrihet togs upp i Europa rådet 2010 utmärkte sig sex av 47 medlemsländer, bland annat Sverige, genom att inte ha en lagstiftning som tillräckligt tydligt garanterar samvetsfriheten. Vi har jobbat med den här frågan ganska länge och tyvärr har Sverige inte antagit den uppmaning som Europarådets resolution innehåller, säger Maria Hildingsson. Avgörandet dröjer Europarådets kommitté för sociala rättigheter tar till skillnad från exempelvis Europadomstolen bara upp anmälningar som hänvisar till kollektiva situationer. Maria Hildingsson konstaterar att det skulle behövas ett enskilt fall av misstänkt brott mot samvetsfriheten för att Europadomstolen skulle behandla frågan. Hur kommer det sig att ni lämnar in anmälan just nu? Det finns en liten anknytning till att det är Internationella kvinnodagen. Handläggningstiderna vid Europarådets kommitté för sociala rättigheter är enligt Maria Hildingsson ganska långa vilket betyder att ett avgörande i fallet kommer att dröja. johannes Ottestig KD:s nyförvärv. Nu ska Adaktusson premiärtala i Jönköping. Foto: SCANPIX Adaktusson premiärtalar för KD på hemmaplan Lars Adaktussons premiär som politisk talare sker i födelsestaden Jönköping vid Kristdemokraternas distriktsstämma den 16 mars. Men han vill inte kalla det för starten på en kampanj för att bli KD:s toppnamn till EU-parlamentsvalet Det här handlar mer om att presentera mig själv och ta emot frågor än om starten på en valrörelse, säger Lars Adaktusson till TT. I samband med partiets distriktsstämmor runt om i landet under våren hålls ett provval till EU-valet. Valsedeln spikas först den 28 oktober. Mycket kan hända på vägen. Jag tar inte ut något i förskott, säger Lars Adaktusson. Adaktussons hjärtefrågor är bistånd, demokrati, handel och företagande. TT Unga fimpar inte rökningen Rökningen bland ungdomar minskar inte. Regeringens mål om att halvera antalet barn och unga som börjar röka mellan 2003 och 2014 kommer inte att nås, skriver Dagens Nyheter. Mellan 2004 och 2011 minskade antalet vuxna dagligrökare från 16 till 11 procent, visar Folkhälsoinstitutets statistik. TT

8 8 DAGEN tisdag 12 mars 2013 nyheter I dag börjar påvevalet 115 kardinaler avgör vem som ska leda världens största samfund I dag börjar konklaven. Katolska kyrkans kardinaler ska välja en ny påve ett val som blir avgörande för en världskyrka i förändring. I eftermiddag går 115 rödklädda män in i Sixtinska kapellet och stänger den tunga renässansdörren bakom sig. Efter en högljudd förberedelseperiod med spekulationer och överläggningar under det hårt bevakade, nästan veckolånga kardinalskollegiemötet tätnar nu åter mystiken kring ett av världens mest mytomspunna och hemliga val. En rigorös sekretess omgärdar allt som rör konklaven och det som hädanefter kommer att synas utåt är blott den rök som stiger upp ur skorstenen på Sixtinska kapellet efter omröstningarna. Svart rök för oavgjort. Vit rök för Habemus Papam*. Ingen självklar favorit Sedan Benedikt XVI i mitten av februari offentliggjorde sin avgång har det sammanställts listor på papabile, möjliga påvar. Men faktum är att det i det här valet, i motsats till det förra, saknas en självklar favorit och experterna spår att den aktuella konklaven kan dra ut på tiden. Under två tusen år har bara ett dussin förutsägelser slagit in. Konklaver brukar nästa alltid överraska, säger Ulla Gudmundson, Sveriges ambassadör i Vatikanen sedan Diskussionen har börjat De kardinaler som tar plats i Sixtinska kapellet är dock långt ifrån oförberedda. Redan den 4 mars samlades de i Rom för ett kardinalskollegiemöte med diskussioner och formella beslut som skulle förbereda dem för konklaven. Över 130 tal har hållits och ett stort antal kardinaler har passat på att offentliggöra sina önskemål beträffande den kommande påvens egenskaper samt de frågor som bör prioriteras av kyrkan framöver. I kardinalskollegie mötet deltog större delen av katolska kyrkans 209 kardinaler, alltså även de som är för gamla (över 80 år) för att vara elektorer och valbara. Sedan i onsdags har kardinalerna inte talat med pressen. Då beslutade kollegiet att ålägga sig Kardinaler under en samling inför konklaven. Foto: scanpix sjävt ett förbud mot att tala med massmedier, efter att vissa italienska kardinaler alltför frikostigt delat med sig av vad som sagts på mötena. Det är knappast någon djärv gissning att anta att kollegiet då tog sig an känsliga frågor som till exempel tillståndet i den romerska kurian. Kyrkan måste utrota korruptionen och övergreppen. Vi måste visa att kyrkan har ett transparent ansikte. Det står skrivet i Bibeln att sanningen ska göra oss fria, sa kardinal Oscar Rodriguez från Honduras, bara någon dag innan förbudet började gälla. Läckor om korruption Läckorna om omfattande korruption och falangstrider inom Vatikanen har gjort att en grupp kardinaler ska ha begärt en utförlig dragning av de problem som kurian brottas med. Dessa har på ett pinsamt och för den avgångne påven Benedikt XVI mycket smärtsamt sätt sipprat ut i medierna och gett upphov till den så kallade Vatileaksskandalen. Enligt obekräftade uppgifter i italienska medier ska en utredningskommission tillsatt av Benedikt XVI ha upptäckt ett nätverk av korrumperade tjänste män inom och utom Vatikanen som skulle ha skott sig på kyrkans bekostnad. Benedikt XVI har bestämt att kommissionens rapport endast ska få läsas av den nye påven, ett beslut som en del medlemmar av kardinals kollegiet är uppenbart missnöjda med. Anna Bieniaszewski Sandberg Fotnot: Habemus Papam är latin och betyder Vi har en påve. Foto: Andrew Medichini, scanpix 3) Petersbasilikans centrala balkong här visar sig påven för första gången När valet är klart går kardinalskollegiets dekan fram till den valde och frågar: Accepterar du rollen som Petri efterträdare? I samma stund den till frågade svarar Jag accepterar blir han påve och biskop av Rom. Kardinalkollegiets dekan går då ut på Peterskyrkans balkong och säger Habemus Papam samt den nye påvens namn. Påven visar sig och ger sin första Urbi et Orbi-välsignelse: en välsignelse till staden och världen. 3 2

9 DAGEN tisdag 12 mars 2013 Redigering: Jakob Ihfongård 9 nyheter 1 1) Domus Sanctae Marthae här bor de Foto: Gregorio Borgia, Scanpix Under konklaven bor kardinalerna i Domus Sanctae Marthae (Santa Martas hus), ett gästhus i Vatikanens utkant som i vanliga fall tar emot gäster till olika Vatikanevenemang. Huset är endast öppet för behöriga och vägen mellan huset och Sixtinska kapellet bevakas. Eftersom man från Rom kan se in i byggnaden genom de övre våningarnas fönster har dessa täckts över. Både kardinalerna och den personal som har samröre med konklaven har fått svära en ed där de lovat absolut och evig sekretess gällande allt som rör påvevalet. De har också svurit att avstå från att använda utrustning med vilken man kan göra ljud- eller bildupptagningar. Under konklaven får kardinalerna inte kommunicera med omvärlden. De får inte titta på tv, använda internet eller på annat sätt nyttja massmedier. De telefoner som finns i kardinalernas rum får inte användas för samtal med personer som inte ingår i konklaven. Den som bryter mot detta blir ex-kommunicerad. 2) Sixtinska kapellet här röstar de Foto: L Osservatore Romano Voteringarna äger rum i Sixtinska kapellet från 1400-talet. Kapellet är berömt för sina fresker av bland andra Michelangelo och Botticelli. Det är en del av det Apostoliska palatset som även rymmer den påvliga bostaden. Den första konklaven i Sixtinska kapellet ägde rum Kapellet har förberetts noga för konklaven. Golvet har täckts, nödvändiga möbler flyttats in och byggts upp, två kaminer har installerats (bilden). I den ena kaminen ska man bränna dokument och röstsedlar, den andra är till för den svarta och den vita röken. En skorsten har installerats på kappellets tak. Kappellet har sökts igenom på jakt efter dold avlyssningsutrustning. Man har också installerat elektronisk störningsutrustning runt Sixtinska kapellet och Sankta Martas hus. Under konklavens första dag röstar kardinalerna endast en gång. De påföljande dagarna sker fyra omröstningar per dag: två på förmiddagen och två på eftermiddagen. Mellan omröstningarna finns utrymme för bön och diskussion och det går bussar som kardinalerna kan ta mellan Sixtinska kapellet och Domus Sanctae Marthae. Efter omröstningarna bränns de använda röstsedlarna och ger upphov till den rök som kommer ur skorstenen. Svart rök betyder att omröstningen inte gett någon påve. Vit rök betyder att en påve har valts. Det krävs två tredjedelar av rösterna för att bli vald till påve. Dagen i morgon Är det dags för en påve från utanför Europa? Karta: Google earth

10 10 DAGEN tisdag 12 mars 2013 vardag Redaktör: Malin Aronsson , Relationer Foto: scanpix Ett vårtecken! Jag hörde något slags fågel som lät pip pip kvitter trudelutt och budskapet var tydligt: Jag vill bli pappa till dina ägg! Mark Levengood på Twitter Ibland måste hockeyn g Matcher och gudstjänst så gör familjen Sundberg i Huskvarna Huskvarna. Att synka tre aktiva idrottskillar med livet i kyrkan är ingen självklarhet. Men familjen Sundberg satsar hårt på alla fronter. Det blir lite trångt i hallen när hela familjen Sundberg ska iväg på olika aktiviteter. Benjamin, 13 år, spelar hockey i HV71 U14, har träning tre dagar i veckan och en eller två matcher varje helg. Jonathan, 11 år, och David, 9 år, spelar innebandy i Huskvarna IK med träning två dagar i veckan och match varje helg. Sen är det samlingarna i Kungsportskyrkan varje onsdagskväll och söndagsskolan i Kungalandet. Lägg därtill två föräldrar och en bil. Henrik och Malin skrattar. Man måste nästan sätta sig på söndagskvällarna och lägga upp veckan. Och det man får tänka på som förälder är att försöka vara med alla barnen lika mycket på de olika aktiviteterna, även om hockeyn kräver lite mer, säger Henrik. Matcherna ligger oftast på lördagar och därför händer det sällan att det krockar med gudstjänsten i kyrkan. Skulle det ändå hända går matchen före. Benjamins lag ligger etta i serien, vann distriktsmästerskapen En del har fått gåvan att sjunga, andra har gåvan att spela hockey. pappa Henrik Sundberg Är det okej att välja idrotten före kyrkan? Svara på Dagen.se i år och då handlar det om att ta ansvar och ställa upp för laget. Men då är det inte säkert att någon av oss följer med till matchen. Vi kanske går till kyrkan i stället, säger Henrik. För i den här familjen är man rörande överens om att kyrkan går man till på söndagarna. Det bara är så. Inte för att man måste utan för att man vill. Även killarna? Jo, de nickar där vi sitter runt köksbordet och fikar. Malin skrattar till lite och berättar hur de hade varit iväg hela familjen sent en lördagskväll för inte så länge sedan, och på söndagsmorgonen hade hon och Henrik bestämt att i dag ska vi nog vara hemma ändå och ta det lugnt. Men då protesterade Jonathan: Va, ska vi inte gå?! Henrik flikar in: Vi tycker att det är roligt, inte för att man ska gå till kyrkan för att man alltid gjort det. En del kanske går dit av dåligt samvete men för oss är det något vi ser fram emot. Det är så berikande, ett sätt att hämta kraft. Henrik och Malin tycker också att det är viktigt att se killarnas idrottsintresse som en gåva från Gud. En del har fått gåvan att sjunga, andra har gåvan att spela hockey. Och det är också något du kan använda för Gud och göra något av i kyrkan, säger Henrik. Att barn ibland tappar lusten för att gå till kyrkan tror de kan bero på att man inte har kompisar där. Vissa familjer går till kyrkan varannan söndag, andra var tredje, och det blir ingen kontinuitet i att träffas. Särskilt tydligt blir det för barnen som hamnar i brytpunkten mellan söndagsskola och tonår. Därför har vi föräldrar aktivt försökt att skapa tillfällen utanför kyrkan när de får umgås och lära känna varandra. När de väl är ett gäng går det av sig självt. Och då blir det också roligare att gå till kyrkan tillsammans på söndagen. Jag tror att det viktigaste för barnen i kyrkan är inte verksamheten utan gemenskapen, säger Henrik. Jo, åringarna i Kungsportskyrkan har träffats en hel del på sistone. Det har varit både bio, grillkvällar och filmkvällar. Vi ringer runt och samlar ihop gänget. Benjamin avbryter sin pappa: Äh, vi ringer ju varann. Träffa kompisar är kul. Ibland kan det va roligare att träffa dem i kyrkan än att gå på hockeyn. Gabriella Mellergårdh Tips: Så kan ni få ihop träning och kyrka Gör ett schema för barnet/familjen där ni tillsammans bestämmer vad som är viktigt och hur tiden ska fördelas mellan träning, skola och kyrka. Skapa förutsättningar för barnet att hitta kompisar i kyrkan. Ge möjligheter att träffas utanför kyrkan för att stärka gemenskapen och gäng-känslan. Söndagsgudstjänsten är inte allt. Komplettera med andra aktiviteter i kyrkan som passar veckoschemat kanske en hemgrupp för ungdomarna? hockey, innebandy och kyrka. Satsar man på idrott blir pappa Henrik. Från vänster Benjamin, 13 år, pappa Henrik, David Idrottspastor: Se barnens idrottsintresse som en Det handlar inte om att välja mellan kyrkan och idrottsföreningen. Se helheten, uppmanar idrottspastor Jacob Ardenfors. Lägg ett schema där allt det viktiga i livet ska rymmas, säger han. Jacob Ardenfors har jobbat inom den kristna organisationen Sport for Life i tio år. Och han är lite beklämd över att frågan fortfarande är aktuell: Hur Jacob Ardenfors. får man ihop idrottsaktiviteter med ett liv i kyrkan. Min pappa var en känd profil inom pingströrelsen när jag växte upp och jag spelade fotboll i IFK Göteborg och Västra Frölunda IF, men det var aldrig något snack. Hade jag match så hade jag, var det träning så var det träning. Det handlar om att se helheten, menar han. Att vara medveten om att söndagsgudstjänsten i kyrkan inte är allt. Det är i bibelstudiegrupper, cellgrupper och bönegrupper som jag utmanas och kommer vidare i min tro. Gudstjänsten på söndagen ger energi, men du kan också klara dig utan den om du får det andra, säger Jacob. Vad är ditt råd till föräldrar som vill uppmuntra barnen att växa 10 Så många år har Jacob Ardenfors arbetat inom organisationen Sport for Life. både som kristna och som aktiva i sin sport? Se deras idrottsintresse som en gåva från Gud, att de har en passion och ett driv att utvecklas. Bekräfta det. Och gör inte det kristna livet bara till en söndagsgrej, säger Jacob. Det handlar om att hjälpa barnen att komma vidare i livet på båda planhalvorna. Kanske kan

11 DAGEN tisdag 12 mars Redigering: Danne Sundell Okej att heta Nathaliespappa Gert Bondesson i Malmö har bytt efternamn till Nathaliespappa. Tanken fick han för några år sedan då hans vuxna dotter Nathalie tog efternamnet Gertsdotter. När Gert föreslog att han skulle kontra med ett liknande namn ställde sig dottern positiv. För Gert känns namnet av alla barn som föddes 2011 självklart eftersom det berättar något om honom. På Patent och registreringsverket väckte hade ett halvsyskon. Denna siffra hans ansökan munterhet men ingen hade dock minskar medan allt fler par i stället något att invända. (Språktidningen.se) 15procent skaffar fler barn med samma partner. Relationer å före kyrkan det lätt bara det som gäller. Men familjen Sundberg i Huskvarna prioriterar kyrkan lika högt. Det går att göra både och, säger, 9 år, mamma Maliin och Jonathan, 11 år. Foto: Gabriella Mellergårdh gåva från Gud man prata med pastorn och starta en ungdomsgrupp mitt i veckan om match och gudstjänst alltid krockar. Och så får man inte glömma bort skolan, säger Jacob Ardenfors. Även om du blir proffs så tar din karriär slut en dag och vad gör du då, när du är 35 år? Du måste ha något att falla tillbaka på. Som elitidrottare är det självklart att göra ett schema för hur du använder tiden till träning, tävling, vila, mat och sömn. Gör ett schema på samma sätt men Gör inte det kristna livet bara till en söndagsgrej. lägg in allt det ni tycker är viktigt, även skola och kyrka, menar Jacob. Då blir det ett liv att förvalta. Och om tonåringen där hemma inte håller med om att kyrkan är viktig? Att man inte trivs i kyrkan beror ofta på att man inte blir bekräftad, sedd och hörd. Där har församlingen en stor uppgift, säger Jacob. Gabriella Mellergårdh Gästkrönika Dogge Doggelito, kristen multikonstnär. Pappa, jag är kär i dig Här om dagen ville min mellandotter veta vad ordet kär betyder. Varför undrar du det, kontrade jag för att stämma av hur mycket hon redan visste. Då berättade hon att hennes bästa kompis är kär i en pojke som heter Lukas. Jag blev nyfiken och frågade: Vem är du kär i? Hon funderade länge och sen kom hon fram till att hon var kär i en av tjejerna på dagis. Hon tittade förväntansfullt på mig och väntade på min reaktion. I min hjärna formulerades en pinsam mening: Flickor blir inte kära i andra flickor. Men Jag ler och tänker på Jesus som säger att alla ska eftersträva att vara som barn. sen kom jag på mig själv att tänka: Jo det kan de visst bli. Jag bet mig i läppen och höll mina förvirrade tankar för mig själv, men då förklarade min dotter att hon och tjejkompisen delar samma dröm. De ska en dag bli rockstjärnor. Jag log mot min modiga dotter, som redan vid fem års ålder har skapat sin egen betydelse av ordet kär. Vem är jag att stoppa den utvecklingen genom att ge henne ett facit? Jag tittade stolt på henne och förklarade att hon får vara kär i vem hon vill. Sen avslutade hon samtalet med att säga: Pappa jag är kär i dig. Min äldsta dotter går i genom en helt annan fas. Hon vet exakt vad ordet kär betyder men hon tycker att killar är töntiga. Till och med självaste Ulrik Munther är töntig. De enda killarna som går hem just nu är de i One Direction. Det är okej tänker jag eftersom de bor så långt borta från min dotter. Det känns fint i mitt pappahjärta att hon inte har bråttom att bli vuxen. Hon trivs med att vara barn och det gör mig stolt. Men jag vet att snart, mycket snart kommer hem och säger Pappa jag är KÄR. Kärlek har många skepnader. Har man levt ett tag kan kärlek också förvandlas till avarter som bitterhet, rädsla och hat. Ibland skrämmer det mig att jag som förälder ska förklara och vägleda mina barn genom alla dessa känslostadier i livet. Ändå är jag självsäker och jag känner att jag kommer klara uppgiften. Varje steg mina barn tar försäkrar jag mig om en sak, att de vet om att de är älskade. Ibland har jag blivit kallat curlingpappa eftersom jag ger mina barn för mycket frihet eller för att jag själv är ett barn. Men jag ler och tänker på Jesus som säger att alla ska eftersträva att vara som barn. Deras kreativitet, kärlek och nyfikenhet på livet är en gudagåva. Min förhoppning som pappa är att mina barn ska vara starka av den kärlek de fått från mig och från Gud. Den kärleken ska ge dem styrka oavsett vad de behöver gå igenom i livet. På den grunden kan man fästa ett bra självförtroende och respekt för sig själv och sitt liv. Med den grunden kan mina barn senare i livet ta emot kärlek från andra. Äkta kärlek. Det är en förälders viktigaste uppgift att bygga upp den grunden.

12 12 DAGEN tisdag 12 mars 2013 insikt Redaktörer: Inger Alestig , Urban Thoms Böcker Foto: JONAS EKSTRÖMER Jag älskar det. Jag blir en bättre människa för varje år. Jag dömer inte lika hårt, gråskalan blir större och jag behöver färre prylar. Handbollsprofilen Ljubomir Vranjes, 39, svarar på Göteborgs-Postens fråga hur det känns att bli äldre FATTIGDOM I mumbai. Den amerikanska författaren Katherine Boo har belönats med Pulitzerpriset för sin skildring av de fattigas situation i Indien. Hon gör det i romanens form men bakom berättelsen finns grundlig research. Bilden är tagen i Mumbai Foto: Rafiq Maqbool, scanpix Levande skildring av indiskt slumsamhälle Indien är ett mångfacetterat land med olika religioner, matkulturer, natur, språk, sociala och ekonomiska skillnader. I boken Bakom det evigt vackra skildrar Katherine Boo en del av det stora landet ur ett lokalt och ett globalt mänskligt perspektiv. Det är slumsamhället Annawadis människor som lyfts fram. De bor under den indiska solens strålar bland soporna bakom lyxhotell vid Mumbais flygplats. Här är luften inte ren. Cementfabrikens sand och smågrus färgar lövens träd grå och att dö i någon lungsjukdom är vanligt. En värld de inte har möjlighet att träda in i, men de är beroende av är alla fina hotell de ser. Där producerar turisterna de sopor som flera av invånarna försörjer sig på. Här fungerar inte sophanteringen som vi är vana vid i Sverige och fattiga människor har i sysslan leta, köpa och sälja skräp hittat sitt sätt att försörja sig på. Katherine Boo Bakom det evigt vackra övers. Janne Carlsson (Marcus Förlag) Katherine Boo. I sopstanken vid kloaksjön lever cirka tre tusen personer i 335 plåtskjul och vi får följa några av dem. Abdul, som blir bokens huvudperson, är tonåringen som det går bra för. Han letar inte längre skräp utan sorterar och säljer till återvinningsföretagen. Han tjänar lite mer och kan göra gott för hushållet, vilket behövs då han är familjeförsörjare. Drömmar finns och Abdul dagdrömmer om att bo någon annanstans med en hustru. Personerna och de stora händelserna i boken är baserade på verklighet. Den amerikanska författaren och journalisten Katherine Boo har lagt ner mycket arbete på research under några år då hon valt att bo i byn, följa människorna under olika skeenden, gjort intervjuer, fotograferat och videofilmat. Hon har även gått igenom runt officiella handlingar från olika institutioner som hälsoministeriet, skolverket, polismyndigheten och lokala valkretsar. I amerikansk press såsom Washington Post och The New Yorker har hon tidigare skrivit om fattigdomens villkor i USA för individen och enskilda grupper och vad göra för att ta sig ur den. Denna hennes första bok har hon fått Pulizerpriset och National Book Award för. Hon sökte efter svaren på de mer svåra och djupgående frågorna om det indiska samhällets orättvisor. Och fann då att det saknades beskrivningar av den vanliga människans villkor i Indien. Hon ville läsa om vad korruptionen gör med individen, vems liv som gynnas och får komma till sin rätt genom den politik makthavare för och hur barn och kvinnor hanterar samhällens ekonomiska orättvisor. Olika händelser gjorde att hon till slut bestämde sig för att genomföra projektet med att skriva en bok som belyste dessa områden. Resultatet blev en skildring av det dagliga livet i ett indiskt slumsamhälle under slutet av 2010-talet. Personernas porträtt och den miljö de bor i är levande och detaljerat skildrat. Deras vardag med arbete och livstankar skrivs fram. Miljöbeskrivningen av Annawadi är berättande. Det var stilla. Den bleka solen glittrade på kloaksjöns yta, och papegojorna som häckade på andra sidan sjön överröstade fortfarande jetplanen. Katherine Boo lyfter fram det politiska läget, får in det i ett skönlitterärt format med en journalistisk språkkänsla. Boken är dramatisk, hoppfull och skrämmande. Framförallt väcker den tankar om hur vi människor bygger våra världar och hur våra liv formas i dem. Helena Svensson

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013

Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013 Tal, Niclas Lindgren, direktor för PMU Riksdagsseminarium om DR Kongo dec 2013 Jag mötte henne för ett par år sedan. Hon stod framför mig vid svarta tavlan, i ett klassrum nedanför Panzikullen i östra

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI Matt 6:30

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI Matt 6:30 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI 2014 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Välkommen till 100% konfirmand

Välkommen till 100% konfirmand Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Olika typer av diskriminering

Olika typer av diskriminering 32 Träff5. Olika typer av diskriminering Mål för den femte träffen är att: få en fördjupad förståelse för olika former av diskriminering och det skydd lagen ger? (Plats för eventuellt eget mål som gruppen

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

A" göra sin röst hörd

A göra sin röst hörd A" göra sin röst hörd Om oss Mikael Zackrisson Ziggy Crea9ve Colony Malin Crona 8 Sidor, Centrum för Lä"läst NUMMER 39 25 SEPTEMBER 2013 Lättlästa nyheter alla vardagar: www.8sidor.se Poliserna bröt mot

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer