SÖDRA ÄNGBY. Norra Gnosjö Beredskapsåren. Förbjuden film. Klossar på lera. ByggKONst Och äktenskap V I L L A F Ö R E N I N G

Transkript

1 SÖDRA ÄNGBY V I L L A F Ö R E N I N G VINTERN 2009 FUNKsjONALIsm I NOrge Norra Gnosjö Beredskapsåren Förbjuden film Klossar på lera ByggKONst Och äktenskap 1

2 SÖDRA ÄNGBY V I L L A F Ö R E N I N G ORDFÖRANDE & ANSVARIG UTGIVARE Linus Jubner Aroseniusvägen 13 info@sodra-angby.com KASSÖR Mattias Björk LEDAMÖTER Henrik Larsen, Maria Uggla, Anna Sandahl, Lena Gudéhn, Sofija Torebo-Strindlund REDAKTÖR Christina Birkehammar christina.birkehammar@telia.com REDAKTION Fredrik Rydesjö, Sören Johansson SKRIBENTER I DETTA NUMMER Christina Birkehammar, Sören Johansson, Peter Lundevall, Fredric Rydesjö, Knut Weibull, Britt Wisth, Hans Wolf LAYOUT Lena Singman lena_singman@comhem.se REPRO OCH TRYCK Åtta.45 Tryckeri AB MEDLEMSAVGIFT Till villaföreningen år 2009 är 200: och betalas till pg HEMSIDA OCH MAIL info@sodra-angby.com TACK ALLA KREATIVA OCH ENGAGERADE ARTIKELFÖRFATTARE! Zornvägen Knut Weibull Sören Johansson Christina Birkehammar Gustaf Lundbergs väg Fredric Rydesjö Per Hörbergs väg Peter Lundevall Roslinvägen Hans Wolf och till Britt Wisth i Djursholm! Tack till Fotograferna: Mats Ramkvist Hans Wolf Björn Birkehammar Fredrik Rydesjö Sören Johansson Christina Birkehammar Kommentarer eller frågor på tidningens innehåll mottas gärna! christina.birkehammar@telia.com 2

3 Mörkt ute, men juleljust inne! Belysningshuset slog tyvärr igen, så nu blir det mörkt i träden vid Islandstorget. Men det var ändå mörkare här förr! Man mörklade! Och gjorde rum i berget utan fönster alls! Varför? Historia Ja, inte bara varför man mörklade, utan också sista avsnittet om historien kring detaljplanens uppkomst. Tack Britt Wisth, stadsbyggnadskontoret, för en lysande resa i tre delar. Peter Lundevall, boende i Södra Ängby, berättar om Ängbyplans historia. Och vill ni verkligen gå till botten med historien om vårt område så kan ni läsa dess skapelseberättelse också! Förtätningar Som vanligt handlar det mycket om nya byggen och planer här. Det förtätningsplaneras ju! Men det handlar också om gatunamnen. Nu avslutas serien om 30-talets osynliggjorda kvinnokonstnärer som i dagens läge skulle ha fått ståta med sina namn här på våra gator. Funkis En tidning i ett funkisområde måste sprida en smula funkiskunskap. Så sökarljuset faller på Norge! Tack också Fredrik Rydesjö för bilden på ert fina funkiskaffebord till omslaget. Så ska det se ut, SÄ tidningen ovanpå! Rånare Information från grannsamverkan har utgått, men villor har haft fler inbrott i år i Bromma, tio bara nu i oktober. Se mer på Men hur fantastiska grannar är fick jag själv se när grannen David räddade vårt hus från en tjuv. En kompis till sonen hittade den vid annat tillfälle polisanmälda mobiltelefonen långt in i en buske vid bilen. Platt men i alla fall. Tack Johannes! Sen var jag med om ett rånförsök i Tempoaffären vid Islandstorget. Gömde mig bakom babymaten och hörde en arg rånare vråla till den stackars kassörskan. Jag fick lämna vittnesmål för första gången! Gott Slut! Nyhetsbrevet och webbsidan kanske blir den huvudsakliga kanalen för de boende från 2010, det beslutar styrelseni januari. Tack Lena Singman, min trevliga och proffsiga layoutare som gjort mina fyra tidningsnummer så roliga att göra! Och tack alla 27 trevliga artikelförfattare för era roliga och intressanta artiklar! Vi i redaktionen, Fredrik, Sören och jag tackar, så mycket för alla snälla kommentarer vi fått! God Jul önskar er redaktör Christina Birkehammar Zornvägen 30. christina.birkehammar@telia.com foto: samtliga på denna sida, christina birkehammar 3

4 2009 Söndagen den 1 februari, njöt vi tillsammans med trehundra grannar av vintern när den var som allra vackrast. Det var strålande sol, någon minusgrad i luften, snön låg vit på marken och det knarrade under fötterna det var som gjort för att gå ut på en skidtur. Men, vad gjorde vi då? Väntade tills det blev mörkt, och lyste upp hela Judarn med vår Eldfest!!! Stämningen gick att jämföra med när jag var barn och kunde sitta och titta på julgranen den 24 december och längta efter paketen. Det är en bild som har etsat sig kvar på näthinnan och kommer att göra det för all framtid. I år har vi även hunnit med ett Årsmöte i Villaföreningen, samt ett traditions enligt Valborgsmässofirande nere vid Ängbybadet, tillsammans med Ängby Motettkör och fackeltåg av årskurs 3 från Ängby Skola. Ängbyloppet fick en större kostym och heter numera Ängbydagen med både Ängbylopp och Lådbilstävling. Ängbyloppet utökade sitt deltargarantal med över femtio procent när alla små barn som ville springa, också fick möjlighet att göra det. Lådbilstävlingen överträffade alla förväntningar. Deltagarna visade både glädje och sorg under tävlingarna, vilket också visar att de har kommit för att stanna. Hur många kan tänka sig att ställa upp i tävlingen nästa år? Vi har ju över nio månader på oss att bygga en ny Il TEMPO GIGANTE-bil från Flåklypa Grand Prix. När jag nu summerar året, känner jag mig både glad och förhoppningsfull inför nästa år det kan bara bli än bättre! Många idéer och initiativ har nått oss genom både personliga möten och via e-post, vilket vi i styrelsen så klart är glada för och hoppas att det så ska fortsätta. Prenumerera gärna på våra nyhetsbrev! Registrera dig på nyhetsbrev/ genom att fylla i din gatuoch e-postadress*. *Har du ingen e-postadress, fixar vi så att en pappers version av nyhetsbreven hamnar i din brevlåda. Kontakta någon av oss i styrelsen. Känner du att du inte riktigt får nog av villaföreningen, så finns vi numera även som grupp på Facebook med plats för dialog, diskussion och spontana tankar och idéutbyten! Nästa år blir vad vi i Södra Ängby gör det till, så ta tillfället i akt och påverka. Kom till årsmötet i februari, 2010 bjuder vi på ärtsoppa med tillhörande punsch! God Jul och Gott Nytt År, önskar Linus Jubner genom styrelsen i Södra Ängby Villaförening. Linus Jubner (Aroseniusvägen 13), Henrik Larsen (Zornvägen 13), Anna Sandahl (Roslinvägen 38), Maria Uggla (Palettgränd 4), Mattias Björk (Roslinvägen 12), Lena Gudéhn (Ehrenstrahlsvägen 14) och Sofija Torebo Strindlund (Roslinvägen 37). 4

5 Islandstorgets framtid Hans Wolf Det ligger nära till hands att bedöma planerna på bebyggelse av området Per Ekströms väg-zornvägen-blackebergsvägen som ett riskprojekt för entreprenören AB Abacus p.g.a. alla faktorer som talar emot det. I förra numret refererade jag markanvisningen som talade för projektet. Genom en avstängning av Zornvägen skulle trafiken komma att strömma in i Södra Ängby över Carl Larssons väg och läggas till den trafik som uppkommer genom det redan påbörjade fritidshemmet. Dessutom finns inom det planerade området ett fornminne i form av ett fyrtiotal skålgropar. Skyddsvärdet av detta borde rimligen göra planerna svåra att godkänna. Platsen är nyligen rensad från buskar och sly genom en insats av Stockholms fornminnesgrupp. Det är troligt att området har varit en boplats men detta är ännu inte undersökt. En ändring av detaljplanen (projektet påverkar delvis vår Södra Ängby plan) är nödvändig för att genomförandet. Ändringens omfattning är lite oklar men det är länsstyrelsens bedömning att det behövs. Riksintresset Södra Ängby får antas bestå inte bara i själva huskropparna utan i det öppna landskap där de ligger. Det skulle nu komma att blockeras av fyravåningskomplex något tiotal meter från närmaste tomtgräns. Ändå förklarar länsstyrelsen att en bebyggelse bör kunna prövas, men att planarbetet inom området måste bygga på en fördjupad antikvarisk analys. Kära Södra Ängbybor! Ni känner säkert till vårt faluröda trähus vid Ängbyhöjden 51. Huset kallar vi för Solhöjden och har funnits sedan En av Kvinnliga Kontoristföreningens stiftelser äger idag huset och det används främst av föreningen och föreningens medlemmar för möten och fester. Vi vet att många Södra Ängbybor har trevliga minnen från festligheter i huset. Vi har nu sett vid ett flertal tillfällen när vi kommit till huset att våra utemöbler flyttats omkring och att tomma ölburkar och flaskor ligger på gårdsplanen ner mot Mälarsidan. I somras då en gammal medlem, 94 år, övernattade i huset hade några ungdomar suttit på altanen sent en kväll. Efteråt hittade vi en av våra nyrenoverade sommarstolar ute på Zornvägen och fimpar hittades på altanen. Den gamla damen som bodde i huset vågade inte ge sig tillkänna och var som ni säkert förstår upprörd över att personerna gjort intrång på Solhöjden. Vi som äger huset är oroliga över vad som kan hända, huset är ett gammalt trähus och rökning är inte tillåtet någonstans på Solhöjden. Vi vill med denna information be er som bor i området att stödja oss i vår strävan att få vistas på Solhöjden i lugn och ro. Vi vet att många Ängbybor tittar till huset när de passerar förbi och det är vi tacksamma för. Vi har också informerat Västerortspolisen om det inträffade och bett dem att åka förbi huset lite då och då. Med vänliga hälsningar Styrelsen för Kvinnliga Kontoristföreningen och Stiftelsen Syster Mary 5

6 foto: christina birkehammar Kanske Skrattmåsen bygger bo i Judarskogen? Christina Birkehammar Exploateringsnämnden markanvisade i april 2009 en del av Judarns naturreservat till Skrattmåsen Konceptbygg AB. Det rör sig om kvarteret mellan förskolan Färjan, vid Ängbyplan och tennisbanorna öster om Färjestadsvägen, ytan på andra sidan vägen i bilden. Alla politiska partier i Stadsdelsnämnden biföll förslaget. En markanvisning innebär två års exklusiv rätt till exploatering av platsen, att komma med ett slutgiltigt förslag på hur det ska se ut samt att ta fram detaljritningar på området. Intressenterna vill bygga ca bostadsrätter med garage och lokaler mm i fyravåningshus. Skrattmåsen Konceptbygg AB formulerade Frågor och svar om Färjestadstorget Judarn Entré. Där framförs att målet är att skapa en urban boendemiljö för alla åldrar med spännande arkitektur där natur, friskvård och hälsa står i centrum. Man bygger för framtiden, visionärt och ekologiskt. Av beskrivningen framgår att bostadsprojektet är större än affärslängan i 1933 års stadsplan. Det tänkta projektet är nu orienterat vinkelrätt mot Färjestadsvägen med avsikt att tillåta utsikt in mot Judarn. Ett torg bildas av de vinklade affärshusen. En salamanderdamm planeras också. 6

7 Södra Ängby Villaförening kommer under Skrattmåsens projekt att ständigt synliggöra progressen via det elektroniska nyhetsbrevet. På så sätt möjliggör föreningen för fler att engagera sig. Styrelsen råd är att de intresserade, positiva eller negativa till planerna, organiserar en grupp som arbetar med frågan och uppvaktar politiker och tjänstemän i Stadshuset m.m. Villaföreningen kommer gärna att stödja detta bl a genom att via nyhetsbreven informera om möten för att på så sätt nå många personer. Nedan hittar ni mailadresser till dina politiker i Stadsdelsnämnden: Jan Tigerström, Moderat och ordförande jan.tigerstrom@moderat.se Karin Hanqvist, Socialdemokrat vice ordförande Karin.hanqvist@pol.stockholm.se Per Hagwall, Moderaterna per.hagwall@telia.com Ulrika Mattsson, Moderaterna glia88@telia.com Theddo Rother-Schirren, Moderaterna theddo@rother-schirren.se Isabel Smedberg Palmqvist, Folkpartiet isabel@smedbergpalmqvist.se Johan Heinonen, Socialdemokraterna heinonen.johan@telia.com Lilemor Samuelsson, Vänsterpartiet lillemor.samuelsson@bromma.stockholm.se Eie Herlitz, Miljöpartiet eie.byggstad@bredband.net En rad aktioner mot projektet har vidtagits från boende i området och från hembygds- och naturskyddsföreningen. Stadsbyggnadsborgarrådet Alvedal vill stoppa planerna för att området är ett värdefullt naturområde. Ett formellt beslut måste tas. Den borgerliga majoriteten politiker i stadsbyggnadsnämnden kommer sannolikt att stödja att planerna avslås. Skrattmåsen överväger då att överklaga för att bl.a. dra om naturreservatets gränser. Stadsbyggnadskontorets exploateringsansvarige handläggare berättade den 19 november att väntetiden är minst ett halvår innan beslut att ändra detaljplanen tas av stadsbyggnadsnämnden. Formellt sett så finns alltså inget slutligt beslut ännu, men uttalade politiska intentioner. Hembygdsföreningen avvisar Judarnbygge Hans Wolf Bromma hembygdsförening anser i en skrivelse till Stadsbyggnadskontoret att planerna på en bebyggelse vid den västra entrén till Judarnskogen intill Södra Ängby redan nu bör stoppas. Den är olämplig med hänsyn till Judarnskogen som naturreservat och skulle ödelägga den värdiga entrén till reservatet. Och det torde för var och en vara självklart att de nya husen aldrig i volym och utformning kan anpassas till miljön i Södra Ängby, skriver Bengt Windelhezd, som är planansvarig i föreningsstyrelsen och fil dr i kulturgeografi. Beträffande Zornvägsprojektet avvaktas den förebådade antikvariska utredningen. 7

8 Förtätat (eller en tät-a-tät med skaparen) Sören Johansson I dessa tider av förtätning, måste jag bara få berätta om vad som hände mig en kväll i förra veckan. Framåt midnatt då jag gick hem från T-banan såg jag en diffus siluett som liksom svävade över korsningen med Carl Larssons väg. Jag hörde ett svagt, nästan febrigt mumlande. När jag kom nära såg jag att det var inget mindre än.. the ghost of Edvin Engström. Först trodde jag att det var det nya dagisbygget som hade väckt Edvin ur sin eviga vila, och fått honom att hemsöka sin gamla skapelse. Jag kunde inte ha haft mer fel. När jag bara var någon meter ifrån honom, vände han sig och såg rakt på mig med tomma ögon, och pekade med en tunn arm ner längs Zornvägen. Penthouses jag borde ha ritat penthouses på de fula jäkla lådorna... suckade han tungt och rasslade med ett par gamla ritningar. Sedan löstes han upp i en liten molnpuff som blåste uppför Carl Larssons väg. Så det är ok för Edvin. Säkert! Allt som krävs är en smärre justering av detaljplanen. (not: the ghost = spöket) 8 fotomontage: sören johansson

9 Zornvägens förskola och trafik Knut Weibull I förra numret redogjordes för stadsdelsnämndens planer att bygga en förskola i hörnet Carl Larssons väg/zornvägen. Bygglovet hade överklagats till länsstyrelsen, som då inte hade avgjort ärendet. Sedan dess har bygget startat. Det har knappast någon som passerat kunnat undgå att märka. Länsstyrelsen beslutade i maj att avslå överklagandet. Enligt länsstyrelsen stämde bygglovet med detaljplanen och då finns det ingen grund för att ändra bygglovet. En boende i området fick dock inte sitt överklagande prövat. Skälet var att han bodde för långt ifrån den planerade förskolan för att kunna anses vara så berörd att han hade rätt att överklaga. Han har dock överklagat detta beslut och det ärendet är ännu inte avgjort. Oavsett juridiken pågår bygget för fullt och sannolikt kommer byggnaden att se ut som stadsdelnämnden vill. Nu återstår att se vad stadsdelsnämnden kan förmås att göra för att lösa de trafikproblemen som kan uppstå kring en förskola med 100 barn. foto: sören johansson 9

10 Ängbyplans stadsplaneringshistoria Peter Lundevall Nyligen blev jag tillfrågad om jag visste något om bakgrunden till varför det uppfördes ett spädbarnshem nuvarande förskolan Färjan intill Ängbyplans tunnelbanestation. Ungefär samtidigt framkom det att de som vill bygga nya bostäder, verksamheter m.m längst med Färjestadsvägen hänvisat till den ursprungliga stadsplanen från Det fanns anledning att titta närmare på hur de planerande instanserna hade sett på området kring Ängbyplan och Färjestadsvägen. Inledningsvis kan konstateras att Södra Ängbys drygt 500 villor och bevarandet av Judarnskogens grönska sågs som ett sammanhängande projekt och att båda områdena därför ingick i den gemensamma stadsplan som fastställdes På ömse sidor om Färjestadsvägen redovisade stadsplanen parallellt liggande affärslängor i två våningar. Angående motiven till utbyggnaden av Södra Ängby finns mycket litet att hämta i stadsfullmäktiges utlåtande över stadsplanen. Fullmäktigebeslutet föregicks av en närmast ändlös debatt som nästan uteslutande behandlade hur utsiktsvägen på Ängbyhöjden skulle dras för att ta hänsyn till kontoristföreningens befintliga hus och att ge allmänheten bästa möjliga utsikt. Uppenbart fanns det till en början inte behov av båda affärslängorna. Endast den nuvarande västra paviljongen kom att uppföras. Ortsbefolkningen hade emellertid i början av 1940-talet vid upprepade tillfällen vänt sig till staden för att fler lokaler skulle tillkomma i Ängby. Stadsplanenämnden upprättade 1943 ett förslag till ny stadsplan för kvarteret Klacken vid Ängby station, som innebar att den tidigare planerade östra butikslängan längs Färjestadsvägen skulle ersättas av en envåningslänga för handel- och hantverksändamål. Affärslängan skulle istället placeras utmed Ängbybanans nuvarande tunnelbanesträckning, för att förbättra grundförhållandena och för att undvika att byggnaden skulle skymma den bakomliggande ängen. En affärsidkare i kv. Applåden, dvs i nuvarande affärslängan, hade kraftfulla invändningar mot de nya föreslagna lokalerna tvärs över gatan! Huvudskälet 10

11 var att det redan fanns ett tillräckligt antal lokaler i närområdet. I Norra Ängby norr om Ängby station fanns t ex biograf, restaurang, fotografiateljé och bokhandel. Skrivelsen var även pessimistisk angående butikerna i kv. Applåden. Under senare år hade bl a en tapisseriaffär, en modeaffär, en ur- och optikbutik måst lägga ned i brist på omsättning. Det var säkert blott en tidsfråga hur länge det stora antalet sybehörs- och färgaffärer i Ängbyområdet skulle bestå. Nya affärer skulle innebära en katastrof, enär alla tänkbara grenar redan äro representerade. Det främsta skälet för de nya butikslokalerna i kv. Klacken var att där inrymma ett apotek. Lokalinnehavaren hade emellertid vänt sig till medicinalstyrelsen, som svarat att de för närvarande inte hade några tankar på något apotek, då det redan fanns ett läkemedelsförråd vid Ängby torg. I inlagan hänvisades också till att stadens styrande kretsar, två-tre år efter att affärslängan i kv. Applåden hade uppförts, sagt att kv. Klacken skulle nyttjas för friluftsändamål, tennisbanor etc. Även Stockholms Speceri- och Livsmedelshandlareförening var starkt kritiska och förvånade över att fastighetskontoret ville föreslå en onaturlig ansvällning av butiksbeståndet. Fastighetsnämnden stödde 1944 ansökan från villaföreningen i Ängby om behovet av ett apotek och att läget vid Ängby spårvagnshållplats var synnerligen lämpligt. Längden i förhållande till den tidigare tänkta butikslängan längs Färjestadsvägen skulle också minska från 63 meter till 37 meter. Hushöjden skulle också sänkas från två till en våning. Stadsarkitekten avstyrkte 1944 den föreslagna Av mer allmänt intresse kan konstateras att affärsinnehavaren i sin skrivelse (troligen 1944) framför att det i Södra Ängby fanns 505 villatomter, varav 10 uppskattades vara obebyggda. Folkmängden den 1 januari 1943 uppgick till personer vilket gav 4.6 personer i medeltal per villa. Vidare framgår att den sociala strukturen i Södra Ängby är rätt markerat olikartad jämfört med Norra Ängby. butikslängan i kv. Klacken, då den skulle bli störande i landskapet. Stadsarkitekten frågar om inte den bästa lösningen vore att all bebyggelse i kv. Klacken finge utgå ur stadsplanen, varigenom naturreservatet lämnades helt fredat i berörda del. Byggnadsnämnden delade stadsarkitektens mening. Stadsplanenämnden tillstyrkte däremot planförslaget och konstaterade att Stora Ängby Trädgårdsstadsförening och Ängby villaägareförening vitsordat fler affärslokaler däribland en banklokal. Motiv fanns således att utveckla läget vid Färjestadsvägen intill stationen till ett butiksområde av en högre ordning. Föredragande borgarråd, den legendariska Yngve Larsson, pläderade för att den nya affärslängan skulle läggas längs Ängbybanans banvall. Byggnaden skulle täcka behovet främst för bank, post och eventuellt apotek. Borgarrådet framförde att en byggnad längs Färjestadsvägen skulle skymma den befintliga dalgången in mot Judarnskogen. Den föreslagna mindre affärslängan hade vridits och gjorts mindre för att så lite som möjligt störa utsikten mot Judarnreservatet. Därmed hade man tagit rimlig hänsyn till traktens naturvärden. Stadsfullmäktige godkände 1945 ändringen av stadsplanen, men det visade sig snart förhastat! En tomt för ett apotek hade tillkommit vid Islandstorget. Socialborgarrådet anhöll om att stadsbyggnadsnämnden istället skulle ta fram en ny stadsplan för ett kommunalt spädbarnshem i kv. Klacken. Byggnadsnämnden höll fast vid sin tidigare ståndpunkt att området helst borde ingå i Judarns naturreservat. Endast under förutsättning att det inte fanns något annat lämpligt läge i trakten kunde byggnadsnämnden acceptera ett spädbarnshem i kv. Klacken. År 1946 antog stadsfullmäktige den nya stadsplanen, men efter en anmälan från barnavårdsnämnden ändrades den, så att tomten utvidgades något vilket tillstyrktes 1947 och det gäller fortfarande. Det var därmed den fjärde detaljplanen på 14 år. Exploatering vid Färjestadsvägen är åter aktuellt. Initiativtagarna menar att de tagit fasta på att den ursprungliga stadsplanen för Södra Ängby från 30-talet för torgbebyggelse på just den här platsen. Läsarna får själva dra slutsatsen om detta är en rimlig hänvisning med anledning av det nya förslagets utformning och storlek samt vad som övrigt framkommit av artikeln. Naturområdet utgör ett kommunalt naturreservat. Enligt miljöbalken krävs synnerliga skäl för att upphäva en del av ett naturreservat. 11

12 Att leva med modernismen - himmel eller helvete? Britt Wisth foto: mats ramkvist Södra Ängby beskrivs ofta som ett attraktivt och vackert bostadsområde. Och det är sant arkitekturen och planformen skapar tillsammans med grönskan en av Stockholms trivsammaste bostadsmiljöer. Trädgårdsstad? Jag brukar beteckna Södra Ängby som en trädgårdsstadsmiljö. Egentligen har Stockholm inte något område som motsvarar de engelska eller tyska trädgårdsstäderna. Förebilderna är stramare formade, ofta av en enda arkitekt, som gjort både plan och all bebyggelse och det finns mera inslag av radhus, platsbildningar och offentliga byggnader. I Stockholm kommer Gamla Enskede närmast förebilderna, men man brukar kalla villaförstäderna i Västerort, alltifrån Äppelviken till Hässelby Villastad, för trädgårdsstadsområden. För Södra Ängbys del måste man också tillägga att det är en ytterst modern trädgårdsstad, nämligen en funktionalistisk sådan med stort inslag av naturtomter där berg i dagen och befintliga stora träd till en del begränsar husägarnas trädgårdskonster. (För mera kunskap om grönskan, läs Thorbjörn Andersson i vårnumret 2008) Bara för funkisälskare? Ja! Får man säga så? Om man ser sig omkring i området kan man konstatera att det åtminstone finns 501 familjer som älskar (eller möjligen uthärdar) funktionalismen! Visst vore det tråkigt om någon som helst vill ha ett falurött herrgårdshus skulle sitta och vara olycklig i Södra Ängby. Det blir ju så mycket lättare, och roligare, att leva med sitt hus om man tycker om arkitekturen och har accepterat själva konceptet. Viktigt är att den som planerar att flytta till Södra Ängby är medveten om de restriktioner som finns. Man bör känna till områdets historia, lära sig något om funktionalismens arkitektur och i förväg tänka igenom att familjens behov ryms inom de ramar som stadsplanen ger, eftersom Hur ser då vardagen ut bland alla vita fasader och soliga altaner? Jag skall i denna sista av mina tre artiklar försöka skapa reda i en del begrepp och paragrafer som kringgärdar bebyggelsen i Södra Ängby och ge några förhoppningsvis användbara råd om hur man skall hantera funkisen i vardagslag. 12

13 tillbyggnadsmöjligheterna är små. Här vill jag påstå att det vilar ett tungt ansvar på mäklarna. Det är viktigt att husköparna får information, både om föreskrifterna i detaljplanen men framför allt om områdets kvaliteter och speciella karaktärsdrag. Om alla flyttar in med rätt förhoppningar och medvetenhet kommer området lättare att behålla sin starka utstrålning. Vad betyder skyddet i detaljplanen? Avsikten med de föreskrifter som finns i planen är att området som helhet skall bevara sin karaktär och för de enskilda husen att deras tidstypiska detaljer skall behållas. Principen för placering av en tillbyggnad är att husets ursprungliga volym skall kunna urskiljas, så att slutresultatet inte blir en koloss. (Se ruta: Byggnaders placering, utformning och utförande) Tydligast är kanske begränsningen av tillbyggnadsmöjligheterna. (Se ruta: Utnyttjandegrad) Positivt för de boende är att de minsta husen får byggas till. Detta kan som jag nämnt tidigare medföra att vissa hustyper helt försvinner på sikt. Att tomternas karaktär också skall behållas är kanske en överraskning för många? Liksom att större träd inte får fällas utan marklov. (Se ruta: Kvartersmarkens ordnande, se även instruktioner i denna tidning nr 1, 2006) Det som ibland ifrågasätts är fasadkulören. Planen anger vit/vitaktig. För mig betyder det alldeles tydligt vitt eller brutet vitt, INTE gulaktigt, och definitivt inte terrakotta! Det finns några hus som blivit alldeles för gula, och när fel kulör väl finns på ett ställe är det lätt att det sprider sig till grannhusen. Planen nämner inte särskilt fasadputsens yta, men det sägs att ändringar skall göras lika det ursprungliga. Ursprungligen hade de putsade fasaderna en slät puts, utan knottrighet. De flesta husen har haft en mellanperiod med grovkorning stänkputs från 60- eller 70-talet. Många nyrenoverade fasader är idag skimrande vitaktiga och släta. (Se artikel av Britt Wisth i ett äldre nr av denna tidning och se även Thorbjörn Andersson om ytans betydelse, nr 2/2005). Interiörerna Planen säger inte något specifikt om interiörerna. Varje fastighet är klassad i Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering där blått och grönt markerar de mest välbevarade byggnaderna. Många av husen har genom åren ändrats på olika sätt och invändigt gäller PBL, Plan- och bygglagen, 3:12, som anger att byggnader som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla inte får förvanskas. Som jag tolkar det innebär det att ursprunglig planlösning och inredning som ännu finns kvar i huvudsak skall bevaras. Några råd som kan underlätta vardagen Vardagen för en husägare är ofta full av saker som behöver åtgärdas. Att tänka en gång extra kan ge nya perspektiv på vad som är nödvändigt. Gör man jobbet själv kan man behöva leta för att hitta försäljningsställen för rätt typ av målarfärg, (man kan ringa runt, behöver inte åka) och t.ex. kulturkalkfärg kan i regel bara köpas under kontorstid. Det kan löna sig att leta efter hantverkare som har vana vid äldre hus. En web-sida som är användbar (förutom er egen) är en förening av entreprenörer av olika slag som har erfarenhet av kulturhistoriska värden. Eller tag hjälp och råd av en byggnadsantikvarie, Skaffa kunskap om huset! Beställ kopior av det egna husets nybyggnadsritningar i Byggnadsnämndens arkiv i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Kolla in gamla fotos i de båda stora böckerna om Södra Ängby eller gå till Stadsmuseets Faktarum och se om ni kan hitta just ert hus på något gammalt svart/vitt foto. Er lokala Villaförening har tillgång till en bunt pärmar med dokumentationsmaterial över i stort sett alla originaldetaljer som har funnits: skalenliga ritningar och foto av olika typer av altanräcken, ytterdörrar, ytterdörrsfönster, dörrtrycken, dörrfoderprofiler, interiörpaneler, radiatorgaller, garageportar, fönstertyper, fönsterhaspar, taklister, inbyggda vattenrännor o.s.v. Detta är en guldgruva! Kunskap finns också att hämta bland grannarna! Det finns en hel del husägare som har renoverat sina hus på ett kunnigt och omtänksamt sätt. Exempel finns på Ängbyhöjden 44, 13

14 forts från föregående sida Gustaf Lundbergs väg 5 och Martinvägen 22, för att bara nämna några. Jag skulle vilja uppmana de ansvariga arkitekterna att skriva i denna tidning och berätta om sina renoveringar och om vilka material och kulörer de använt. Respektera originaldelar, t.ex. de smäckra skärmtaken vid entréerna, eller alla varianter av altanräcken. Är man inte noga vid beställningen av ett arbete kan det hända att snickaren eller plåtslagaren gör ett betydligt klumpigare utförande, enligt dagens standard. Jag har en särskild kärlek till entrédörrarna med sin lilla fönsterruta. De har många olika slag av enkel dekor. De är inte energisnåla och säkert inte inbrottssäkra, men de är väldigt tidstypiska. Behåll originalen, reparera och förstärk dem så gott det går även om de har masonityta. Dörren betyder mycket för upplevelsen av hela husets karaktär. Många förbättringar kan göras, som inte syns alls. Man kan isolera vindsbjälklaget och göra om drevningen runt fönstren, alltså mellan fönster och väggstomme, bakom listerna. Man kan byta den inre glasrutan i fönstren till energiglas. Varför just den inre? Jo, därför att det betyder en hel del i exteriören att de stora fönsterrutorna är av det relativt ojämna glas som hörde till tiden. Modernt glas i fasaden i sådana dimensioner ger en platt och livlös spegling som påverkar upplevelsen av huset. Altangolv behöver förr eller senare gjutas om och då döljer man förstås moderna tätskikt i konstruktionen. Egentligen behövs det inte så många råd! Södra Ängby är en helt unik stadsdel med välskött funkismiljö. Den har genomlevt 70 år av liv och slitage och en period med dålig kvalitet i byggbranschen, men klarat sig nästan helt (jag blundar för mexiteglet) och ger idag ett intryck av att här finns mycket kunniga och engagerade villaägare. 14

15 Rena rama mörkret, sa Lydia Fredrik Rydesjö Vi har blivit med renoveringsobjekt. Inget vrak men ett, i stort sett sedan 1937, orört hem. Då menar jag orört som att varje inventarie har stått på den plats den fick i begynnelsen. Det som slår mig och de flesta som vandrar omkring i denna miljö, där inredningsidealet stannat kvar i det på många sätt mörka 30-talet, är hur dunkelt allt framstår. Och då gäller det helheten: De alltigenom bruna snickerierna, extraväggar mellan vardagsrum och matsal där den smala öppningen draperats i mörkgrön sammet. Fönstren försedda med både persienner och kornischer. De senare bärande gardinarrangemang, med en senapsgul färgskala som hämtad från helvetet. Därtill ett möblemang, främst i mörkflammig björk och mer sammet i dova toner. Rätt så långt ifrån vår tids bild av den tidiga och ljusa funkiseran! Det är tvärtom som om ljuset skulle stängas ute. Kanske för att skydda oljemålningarna mot solens strålar? Men cigarrökens inverkan på tavlorna tänkte de visst inte på, i alla fall inte här. Pappa, du vet, barnfamiljer gillar ljusa färger. Barnfamiljers väggar är vita? Diskussionen avrundas med ett lakoniskt konstaterande att gammelmormor också har mycket tavlor, som liksom skymmer väggarna. Där kom det igen. Tavlorna som måste skyddas från solen. Med hjälp av persienner och gula gardiner så föll ett mörker även här. Mitt i mina funderingar i ämnet hör jag hur min 6-åriga dotter utbrister (möjligen påverkad av den museala miljön): Pappa, varför verkar det som att somliga gamlingar gillar mörka färger? Hur menar du? Jo, hemma hos gammelmormor är det mest bruna färger ju. Men inte hemma hos oss (flyttlasset hade när konversationen ägde rum ännu inte gått) eller hos mormor. Varför är det så tror du, frågade jag. Tja, man kan ju gå hem till en gamling och fråga: Hej du gamling, vilken är din favoritfärg? Då kommer de inte svara gult eller rosa, mest svart och mörkgrönt! Nu går hon inte att stoppa. 15

16 16 Din hantverkare STOCKHOLMSHANTVERKAREN utför de flesta arbeten inom byggkonst med tillhörande rådgivning, projektledning, arkitekttjänster och logistikhantering. Vi är specialiserade på komplexa renoveringar med helhetsåtagande, där vi bl.a. omvandlar källar- och garage- utrymmen och anpassar till nya funktioner såsom badrum, bastu, tvättstuga, gästrum m.m. Följande hantverkare finns tillgängliga: målare, rörmokare, kakelsättare, snickare, elektriker, murare, plåtslagare. * Vi utför jobbet fackmannamässigt med kvalité * Vi håller budget och överenskommet pris * Vi kommer i tid och gör jobbet enl. tidplan * Vi är kunniga, erfarna, trevliga och lyssnar * Vi kan ta helhetsåtagande som ger trygghet * Vi innehar F-skattsedel och många referenser REFERENSER: FILM: BEHÖRIGHET: Elbehörighet, våtrumsbehörighet Före KVALITÉN ÄR ALLTI HÖGRE ÄN PRISET

17 i Södra Ängby Före Efter Före Efter Efter D T stockholmshantverkaren@yahoo.com Mobil: Exempel på projekt finns att se på 17

18 Beredskapsåren i Södra Ängby Hans Wolf På hemväg från de svenska historiedagarna i Vasa i slutet av september kom jag i samspråk med en finländsk kvinna vid ett kaffebord på färjeterminalen i Åbo. Hon ville gärna praktisera sin utmärkta svenska. Den hade hon lärt sig som krigsbarn i Filipstad dit hon kom vid sex års ålder 1942, precis lagom för att börja i svensk skola. Född i Borgå hade hon varit med om ett års fortsättningskrig. Under ett bombanfall mot stadens många trähus hade hon inte hunnit in i skyddsrummet, utan skadats svårt av bombsplitter i höger arm. Hon hörde en läkare på sjukhuset säga: Det är ingen idé att vi amputerar armen för hon kommer ändå att dö. Men hon överlevde, armen läkte och hon kunde sändas till Sverige. Tre år efter krigets slut återvände hon till Finland. Vi talar samma språk, våra länder var i 600 år ett rike, men våra första levnadsår har utspelats i skilda världar. Kriget som kunde ha drabbat även Sverige blev aldrig verklighet. Men mycket av tillvaron i Södra Ängby påverkades 18 fotomontage: björn birkehammar

19 ändå i krigets skugga. Det färdigbyggda områdets historia började rent av ungefär samtidigt med krigsutbrottet. Den 30 november 1939 bombades Helsingfors. Några Södra Ängbyhus stod ännu tomma och osålda. De fick säljas med kraftiga rabatter, för hus blev plötsligt en osäker bostadsform. Redan den 2 september 1939, när västmakterna äntligen började sätta stopp för Hitlers framfart, kom brevbäraren med de bruna kuverten till Södra Ängbys manliga befolkning: inkallelseorder. Många var ofta i fält någonstans i Sverige, inte sällan i Norrland, medan andra kunde hamna nära hemorten, som på ett luftvärnsförband i Råsunda. Några hörde aldrig av försvarsmakten. Lumparkompisar från luftvärnsförband i Råsunda kopplar av på Roslinvägen Kvinnorna kallades till samarit- och förbandsövningar hos varandra inom civilförsvaret. En samtida dagbok berättar om kläddagar och soaréer med landsomfattande insamlingar för de inkallade som behövde hjälp. Det rådde ofta sträng kyla: dagboken noterar -24 grader den 19 januari Inte sällan kläddes den allvarliga bakgrunden i en mask av lättsamhet, för att hålla stämningen uppe. Den 5 maj 1941 noterar dagboken: Skyddsrum. Sammanträde med dans på Ängby Centrum. Det tog alltså tid att få fram ett nödtorftigt skydd mot attacker från luften. Närheten till Bromma flygfält gjorde området extra utsatt. 300 kronor kostade det en familj att bli delaktig i de samfälligheter som bildades för skyddsrummen här i Södra Ängby. En fullständig offentlig finansiering genom statlig eller kommunal budget var alltså ingen självklarhet, resurserna var knappa. Mörkläggningsövningar där de många stora fönstren måste täckas med masonitskivor eller annat påminde om luftfaran. Varje första måndag i månaden, klockan tre, genljöd områdets sirener men det var bara test. Idag minner igenbommade dörrar i Södra Ängby om bergrummen, t.ex. vid hundstigen nedanför Roslinvägen och på Färjestadsvägen samt vid trappan Martinvägen. Flera inredde egna skyddsrum i källaren men det var till stor del privata angelägenheter. Något av dem har kunnat få nutida användning, som det vid Färjestadsvägen som har använts som lagerlokal av SL. De bomber som sedan fälldes i Stockholm var ryska och föll av misstag inte över Åbo som tänkt. Ett flygplan flög in mot Stockholm på en rutt som även brittiska kurirplan utnyttjade. England var ju vid denna tid allierad med Sovjet. Vid Södersjukhuset fälldes fyra bomber. En version är att det var en felnavigering, men bomber fälldes även i skärgården och i Strängnäs! Författaren Anders Isaksson har kallat Bromma socialdemokraternas Djursholm. Det gällde inte minst Södra Ängby under pionjär- och krigsåren, både för vanliga tjänstemän och för höga befattningshavare från samlingsregeringens (h, bf, fp, s) största parti Socialdemokraterna. Men under krigsåren visade samtliga tre val en stor borgerlig majoritet i stadsdelen. Framför allt var spännvidden stor i området, från Karl Kilbom på socialdemokratins vänsterflygel till nazisten Erik Walles, som efter kriget fick reducera sina uppgifter till att bekämpa jazzmusiken från det segrande USA. Några enstaka här tillhörde Lindholmsnazisterna (SSS). Ett tjugotal Södra Ängbybor var medlemmar i Riksförbundet Sverige-Tyskland eller i den fascistorienterade partibildningen Svensk Opposition. Men de flesta torde ha instämt med den amerikanske marinattachéns sjuårige son, som den 1 maj 1945 jublande sprang omkring på Roslinvägen och ropade: ÄNTLIGEN ÄR HITLER DÖD! 19

20 Och så skapade Engström Södra Ängby en julsaga Christina Birkehammar I begynnelsen skapade Engström Södra Ängby. Och marken var öde skog, och mörker var över skogen, och Funkisens Ande svävade i luften. Och Engström sade:»varde ljus»; och det blev modernt. Och Engström såg att det moderna var gott; och Engström skilde det moderna från det gamla. Och Engström kallade ljuset funkis, och mörkret kallade han förlegat. Och det vart afton, och det vart morgon, den första tiden. Och Engström sade:»varde runt huset en hinna som skiljer rum från rum.» Och Engström gjorde hinnan, och skilde rum innanför hinnan från rummet utanför hinnan; och det skedde så. Och Engström kallade hinnorna för väggar. Och Engström sade:»varde i huset en särskild ingång som skilje pigorna från Herrefolket.» Och Engström ansåg att det var gott. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra tiden. Och Engström sade:»samle sig de träd som är under himmelen till en särskild plats, så att berget bliver synligt.» Och det skedde så. Och Engström kallade träden parkmark, och berget kallade han tomt. Och Engström såg att det var gott. Och Engström sade:»frambringe marken grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden.» Sannolikt nickade han till här. Och Engström sov och det var gott. Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje tiden. Den fjärde tiden var det någon hinsides inhyrd som byggde nätstationerna. Och Engström vaknade och sade:»frambringe marken ett vimmel av levande varelser; som uppskattar funkis.» Och Engström skapade de stora efterföljarna och hela det stim av små, som Södra Ängby vimlar av. Och Engström såg att det var gott. Och Engström välsignade dem och sade:»varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen samhällena och stadsbyggnadsnämnderna.» Och det vart afton, och det vart morgon, den femte tiden. Och Engström sade:»frambringe levande varelser efter deras arter; löss, hundar och hamstrar och vilda häggspinnmalar efter deras arter.» Och det skedde så; Och Engström såg att det var gott. Och Engström sade:»låt oss göra Södra Ängby till vårt hem, till att göra oss upptaxerade; och må de andra sukta över det moderna.» Och Engström skapade området till sin målbild. Och Engström såg på allt som han hade gjort, och se, detaljplanen var mycket god. Och det vart afton, och det vart morgon, och vi började RENO- VERA. foto: björn birkehammar 20

21 Ängby Gille fick se förbjuden film Hans Wolf Som slutet sällskap kunde Ängby Gille under beredskapsåren visa den censurerade och förbjudna engelska filmen Pimpernel Smith, där Leslie Howard spelade huvudrollen. Smith var en till det yttre disträ engelsk arkeologiprofessor som smugglade ut flyktingar ur Nazityskland, alltså en andra världskrigets Röda Nejlika. Förbudet innebar att den ansågs alltför oneutral för att kunna visas på allmänna biografer. Men i slutna sällskap var det helt lagligt och inget man behövde smussla med. Det gjordes ju också en hel del ganska oförarglig underhållningsfilm i Tyskland under krigsåren. Allmänt klagade man på tyska legationen att den amerikanska och engelska filmen dominerade stort här och att antityska filmer som Casablanca och Utrikeskorrespondenten spelades i Sverige. Ett intressant exempel är den tyska filmen Vem dömer? (1942) som visades klippt i Sverige! Den handlar om ett gift par, mannen läkare, hustrun pianist. Vid en middag hemma hos dem skall hustrun spela piano för sällskapet men plötsligt sviker henne fingrarna. Det visar sig att hon lider av en obotlig neurologisk sjukdom. Hon får en dödlig giftinjektion av sin make, som åtalas för mord. Efter en lång rättegångsscen då en rad vittnen framhåller det humanistiska i hans handlande och att människor inte ska behandlas sämre än hundar, blir han frikänd. Censuren gjorde ett klipp: en kollega till läkaren kritiserar honom först men dyker sedan upp i rättegången och har ändrat uppfattning. Varför han ändrade sig får man inte veta i den version som visades i Sverige! Vi kan berätta att det var för att den åtalade läkarens kollega lyckas rädda livet på en pojke som hjärnskadats svårt i en trafikolycka, men pojken tvingas till en framtid på anstalt. (*) Filmen var direkt avsedd att förbereda tysk publik på det nazistiska s.k. Eutanasiprogrammet som innebar att sjuka och utvecklingsstörda avlivades vilket började bli känt i Tyskland och som naturligtvis skapade oro. När jag gick igenom de svenska recensionerna för en tid sedan visade det sig att mycket få genomskådade detta syfte då! Den enda jag läst som gjorde det var teatermannen och filmrecensenten Herbert Grevenius i Stockholms-Tidningen. Allra mest positiv till filmen var märkligt nog Social-Demokraten. Så svårt kan det vara att se när man står mitt uppe i stridsvimlet. En nazifilm? Det får man väl ändå säga. Fast alla fick se den! (*) Källa: en innehållsredogörelse i Courtad/Cadars: Le cinema nazi (som jag har i min bokhylla i en tysk översättning). foto: fredrik rydesjö Ängby Gille var en sammanslutning öppen för alla Södra Ängbybor och verksamheten, egentligen i grunden opolitisk, påminde en del om den festligare och vuxeninriktade delen av nuvarande Ängby Villaförenings aktiviteter, det kunde nog vara rätt högtidligt ibland med inhyrda hästslädar till festerna i Ängby Centrum vid Ängbyplan. 21

22 Klossar på lerfötter Christina Birkehammar 1977, i Tuve, skred den till verket och 9 människor omkom Ett 50 tal skadades, och230 personer blev hemlösa. 67 hus totalförstördes. Men det är ingen risk här hos oss! En geoteknisk undersökning är det enda säkra sättet att konstatera om det behövs utföras pålning eller inte. Att sticka ner armeringsjärn och dylikt är inte pålitligt på något som helst vis, då oftast torrskorpan är mellan 1-2m tjock. Det är materialet under torrskorpan man vill veta mer om vid byggnation. En geoteknisk undersökning bör man alltså alltid göra så länge man vet att byggnaden inte kommer att stå på det fasta berget. Ingen av oss boende har ännu behövt påla eller undersöka lerförhållandena i detalj, vi litar ännu (huset har stått i 70 år) bor på de stora längsgående och tvärgående balkar som våra hus säkrades med för att sjunka likformigt. Fast visst finns det sprickor i väggar som kan inge viss farhåga! Ett sätt att få bättre information kanske är att samla uppgifter som fås vid borrning för bergvärme. Jag vet i alla fall att det är 4-5 meter ned till fast berg utanför vår vägg på Zornvägen 30! Vi på de bördiga markerna, dvs. en liten del av Ernst Josefssons väg, Ehrenstrahlsvägen, Karl Nordströms väg och hela Zornvägen har ett gemensamt problem tillika tillgång: Leran! Detta sediment av lera (gult på kartan) och silt från havsoch sjöbottnarna före och efter inlandsisen har vi satt våra bopålar i. Det vill säga i den postglaciala gråblå Sjöleran utan sedimentvarv. Mindre mäktig lera är vad vår lera kallas. Torrsprickor kan uppstå under sköna somrar. Till skillnad från gjutleran, pipleran, saltleran, valkleran har den inget speciellt användningsområde. Men den stinker inte som svartleran. Den skrider inte heller, som kvickleran. 22

23 Jovialisk sockerkaka för stressade sören johansson Till vår sjöleras fördelar hör att fruktträd och rosor trivs så bra! Vi gödslar aldrig, det behövs inte. Under de hårda krigsåren odlade man mycket ätbarheter i trädgårdarna. Det gjorde också skolbarnen då, just där den nya förskolan byggs. Lermask har jag aldrig velat prova, kanske funkar det? En snygg grå ton som matchar de grå hårstråna? Nästan alla andra har egna företag i området, så om jag blir uppsagd från Ericsson, ska jag ta det i beaktande foto: sören johansson 2 ägg 2 dl socker en skvätt mjölk mjöl med lite bakpulver smörklick skorpsmulor och ett kök Rör hop allt och grädda! Fotnot: Min kompis i hemkunskapen glömde mjölet, men det blev gott i alla fall. Knaprigt liksom. Om man dessutom glömmer sockret så blir det en sorts äggröra. Gott med bacon till. Och glömmer man bort allt, så är det heller ingen fara då köper man bara kakan på Tempo, som ju allt som oftast har öppet. Och om man är allergisk mot fotnötter kan man hoppa över dem. De brukar mest röra till saker. 23

24 Funksjonalistiske impulser fra Norge. Christina Birkehammar Norden dominerades länge av 20-talets nyklassicism, vilket försenade funktionalismen. Norge var det allra första nordiska landet att introducera funktionalismen. Det gjordes med Lars Bakkers restaurang Skansen i Oslo redan 1925! Två år senare vann Bakker över konkurrenterna genom att rita den nya Ekebergrestauranten. Den var då en av Europas främsta funkisbyggnader. Ryktena säger att Oslo-folk stod i långa köer på 1930-talet för att ta sin första utepils på åsen över Bjørvika. I Sverige dröjde det 24

25 evelyn berg förkroppsligar 30-talets inredningsströmningar på norges folkemuseum. tio år efter Bakkers funkishus innan den nya stilen slog igenom på riktigt. Ove Bang var en av deras främsta funkisarkitekter och professorn i arkitektur Arne Korsmo var viktig for utvecklingen, genom att han tog hem funkisimpulser till Norge. Funktionalismen slog igenom med full tyngd i Norge på trettiotalet och blev helt dominerande till en reaktion satte in omkring Den enkla, funktionalistiska stilen stack i ögonen på nazisterna, som hade en stor förkärlek till de romantiska och äldre konststilarna. Nazisterna ansåg att funktionalismen var ett hån mot traditionen, vilket var felaktigt. Funktionalismen strävade mot att vara estetiskt tilltalande och vacker, samtidigt som den lade stor vikt på att vara praktisk. Till följd av Sveriges neutrala ställningstagande i kriget kunde funktionalismen här utvecklas utan motstånd. Hemmen byggdes om för att passa den moderna människan. Köken fick ett nytt utseende med praktiska skåp och ergonomiska arbetsmiljöer, även köksredskapen hade förbättrats för att göra livet bekvämligare och enklare. Mot slutet av nittiotalet stängdes Ekebergrestauranten och förföll tills Christian Ringnes och Eiendomsspar köpte den. I dag är bygget fredat (K-märkt), och upputsningen av den baserades på tanken att ta tillvara det klassiska, men modernisera för en ny tid. Det nya huset omfattar flera restauranter, en bar/lounge, konferenscenter, sällskaps- och bröllopslokaler med en praktfull veranda på andra våningen. Så nu har ni fått en ny restaurang att besöka i föregångslandet Norge! Hur gick det till egentligen, de som brukar ha så svårt med den där glödlampan? 25

26 Modernismens analogi mellan byggkonst och äktenskap Christina Birkehammar Acceptera, boken av arkitekterna Asplund, m fl, som 1931 argumenterade för modernisering och funkis inleddes med några förkortade teser som visar de moderna arkitekternas argumentering för att få stöd för moderna byggnadsideal. Boken inleds med en analogi mellan byggkonsten och äktenskapet! Tes enligt tidigt 1800-tal Äktenskapet lyder enligt tidig tals forskning evolutionens lagar och har utvecklats från äktenskap mellan alla med alla till äktenskap några med några, vidare till en man med flera kvinnor, sedan till en kvinna med flera män och slutligen äktenskap mellan en man och en kvinna. Tes enligt 1891 Men modern äktenskapsforskning från 1891, lärde tvärtom ut att äktenskapet mellan en man och en kvinna är ett arv från några aplika förfäder, en instinkt och något givet. Den gamla evolutionsteorin blev alltför frånstötande för de borgerliga på 1890-talet, den öppnade mot en destruktion av det borgerliga äktenskapet! Tes enligt 1920 forskning 1920 blandas så ekonomi in i äktenskapsteorierna. Briffault kommer ut med verket Mödrarna och där slås fast att polygami ju faktiskt funnits och dessutom finns i alla primitiva samfund och att engifte tvingats fram bara för att lösa ekonomiska svårigheter. Modernisternas analys Asplund & Co hävdade att det inte är de senaste rönen om äktenskapet som faktiskt styr samhällets norm för det; utan det är den sociala anpassningsbarheten ger en teori verklig makt. Det är intressena som styr teorins makt! Precis så ska man se på vad som är skönhet i byggnadskonsten, menar Asplund! Låt intressena i det utvecklade samhället styra! De borgerliga tror att byggkonst bara kan blomstra beskyddad av betalande klasser, men de nya intressena kräver att man löser tidens problem. Från de lägre samhällslagren kommer bagarbakat bröd, konserver, konfektionssydda kläder samt att reda sig utan tjänare. Hemmadöttrar och mostrar finns nu i kontor, butiker och i verkstäder. Och manschettyrkena deklasseras ju! KF och HSB betalade nybyggnationerna i Sverige på den tiden och deras plånböcker öppnades först efter att de fått se de Europeiska föredömena i Stockholmsutställningen. Norge var allt snabbare med det nya, moderna 26

27 Stockholmsutställningen och Chambert Christina Birkehammar Vi har väl alla hört talas om Stockholmsutställningen På Moderna museet kan ni just nu se litet av den! 1930 var Sverige fattigt, 2/3 var ännu jordbrukare och bara 4/5 av industriarbetarna hade jobb. Man bodde trångt till höga hyror. Stat och kommun byggde inte bostäder, det gjorde HSB och KF. Det moderna var inte alltid populärt. Grävskoporna kallades brödtjuvar! Deras effektivitet stal ju jobb! Det blir nog bara fler brödtjyvar; bankomater, robotsjuksköterskor Svenska Slöjdföreningen anordnade Stockholmsutställningen på Djurgården efter europeiska förebilder, där den tyska i Frankfurt 1927 var den förnämsta. Chefsarkitekten var Gunnar Asplund, som lyckades så väl få en vidsträckt helhet att just denna i Stockholm överträffade de tidigare europeiska utställningarnas! 4 miljoner besökare besåg de nya funkiskontor, funkisbutiker, flerfamiljshus och villor i funkisstil som uppvisades längs med Djurgårdskanalen. Därtill tillverkades lyktor, armaturer, bruksföremål, glas och möbler i funkisstil och man uppförde en teaterpjäs om funkisen! Denna utställning blev trots att allt revs efter bara 3 månader funkisens genombrott i Sverige. På utställningsplatsen byggdes sedan bland annat Sjöhistoriska museet och det skulle inte vara i funkisstil! Den intresserade kan ta en sväng förbi Moderna Museet, som just nu visar ett rum om Erik Chambert, , vars konst och möbler visades på Stockholmsutställningen. 27