Jönköping Ulricehamn. Borås

Transkript

1 8 Genom tre städer 8 Jönköping Ulricehamn Borås

2 8 Genom tre städer Götalandsbanan passerar genom tre städer inom förstudieområdet: Jönköping, Ulricehamn och Borås. Hur passagerna ska se ut och byggas och var i städerna de ska finnas är mycket viktigt för hur städerna utvecklas i framtiden. I detta kapitel sammanfattas stadspassageutredningarna. Stadspassageutredningarna finns som tre separata underlagsrapporter. I Jönköping har kommunen sedan flera år haft två alternativa förslag på platser för stationen. Ett är vid den station som nu finns vid Vättern. Det andra förslaget är en plats söder om Munksjön. I utredningen har också ett tredje alternativ prövats i Tenhultsdalen söder om Huskvarna. I Ulricehamn har kommunen i sina tidigare utredningar föreslagit en stationsplats vid Prången. Denna plats utreds vidare i denna utredning. I Borås utreds fem förslag på dragningar av Götalandsbanan med olika stationslägen. Borås stad har tidigare utrett ett alternativ som utvärderas tillsammans med de nya alternativen. U 160

3 Jönköping Stadspassagearbetet i Jönköping har inriktats på tre olika stationslägen med tillhörande sträckningar. Två är centralt belägna: Vättern, norr om den befintliga stationen och Munksjön, söder om Munksjön mellan södra infarten och Herkulesvägen. Som exempel på externt läge har vi kommit fram till ett läge i Tenhultsdalen, så nära stadsområdet som möjligt och med anknytning till Jönköpingsbanan. 8 Genom tre städer Bild 75. Jönköping. Källa: Jönköpings kommun. 161

4 8 Genom tre städer Bakgrund I Jönköping har frågan om stationsläge för Götalandsbanan varit aktuell sedan början av 1990-talet. Efter att ha studerat 7 olika lägen (bild 76) ur olika aspekter inriktades det fortsatta arbetet på de två för staden mest tillgängliga lägena, det befintliga vid Vättern och ett söder om Munksjön. Sträckningar för Europabanan mellan Jönköping och Helsingborg studerades också vid denna tid tillsammans med berörda kommuner. I arbetet med kommunens Stadsbyggnadsvisionen 2.0 har stationsläget för Götalandsbanan/Europabanan ingått som en särskild utredningsdel. Kommunfullmäktige fattade hösten 2008 ett inriktningsbeslut om ett centralt stationsläge inom Kärnan, där två lägen pekades ut: det befintliga i stadskärnan eller ett läge söder om Munksjön/Rocksjön i kombination med den befintliga stationen (bild 77). Bild 76. Alternativ på linjedragningar för Jönköping. Källa: Jönköpings kommun Bild 77. Kärnan i Jönköping med två alternativa stationslägen (ur stadsbyggnadsvision 2.0). Källa: Jönköpings kommun 162

5 Stadspassagen Med utgångspunkt från de tekniska standardkrav och den ändamålsbeskrivning som angetts av Banverket har de tidigare utredda bansträckningarna och stationslägena prövats igen. Det har lett till att exempelvis bansträckningar via befintlig bana genom Huskvarna uteslutits på grund av att den är för kurvig. Sträckningar och stationslägen på långt avstånd från Jönköping-Huskvarna har främst utgått på grund av för dålig tillgänglighet till stadsområdet. Sträckningsstudien för stadspassagen har utgått från en punkt på riksväg 40 väster om Dumme Mosse till en punkt strax öster om Tenhultsdalen. Parallellt med förstudien har arbetet med stadsbyggnadsvisionen fortsatt, där en ny höghastighetsstation är en mycket viktig pusselbit. Tre stationsalternativ Arbetet har lett fram till tre stationsalternativ, som studerats närmare. (bild 78) Två av alternativen är centralt belägna inom Kärnan och sammanfaller med kommunfullmäktiges inriktningsbeslut Det tredje alternativet ligger externt där Götalandsbanan korsar Jönköpingsbanan i TenhultsdalenFör alternativen Munksjön och Tenhultsdalen förutsätts att den befintliga stationen vid Vättern finns kvar eftersom stadskärnan är en mycket viktig start- och målpunkt för järnvägsresenärerna. Stationen har i samtliga alternativ utformats med 400 meter långa perronger och fyra perronglägen för höghastighetstågen och de interregionala tågen, vilket ger en framtidssäkring även för Europabanans trafik. Samtliga stationsalternativ med tillhörande sträckningar kräver omfattande tunnlar och broar beroende på topografin i Jönköpingsområdet. Stationsläge Vättern Detta stationsläge ger den längsta sträckan för stadspassagen genom Jönköping och den lägsta standarden för höghastighetstågen på grund av snäva kurvor. Europabanan blir svår att ansluta. Läget ger hög tillgänglighet för alla resenärer på grund av närhet till befintligt resecentrum och stadskärnan med många arbets- och studieplatser samt boende. Stationsläget ger den största ekonomiska tillväxten för staden och regionen. Anläggningen med station och spår kräver stora utfyllnader i vattnet. Detta innebär ett mycket påtagligt ingrepp i vattenområdet och i den nuvarande stadsmiljön. Banan kan också ge påverkan på andra värdefulla naturområden utmed sträckningen. Eftersom höghastighetsbanan inte får ha korsande tågtrafik måste den nuvarande godsoch rangerbangården flyttas till nytt läge. Stationsläge Munksjön Stationsläget söder om Munksjön ligger cirka 3 kilometer från den befintliga stationen. Alternativet har god standard för höghastighetstågen och det är lätt att ansluta Europabanan. Platsen har något lägre tillgänglighet jämfört med Vätternläget men ligger i ett omvandlingsområde inom Kärnan där det finns en stor potential för framtida stadsutveckling med arbetsplatser, bostäder och service. Den ekonomiska tillväxten är något lägre än för Vätternalternativet. Stationsläget har sämre funktion för resenärer på Jönköpingsbanan jämfört med övriga alternativ. För att få en bra trafikeringslösning behöver Vaggerydsbanan byggas ut till dubbelspår mellan den nya stationen och Jönköpingsbanan. Alternativet har ingen påverkan på riksintressen för kulturmiljövården men kan ge påverkan på värdefull natur längs sträckningen. Den befintliga gods/rangerbangården påverkas och behöver flyttas till en annan plats. 8 Genom tre städer 163

6 8 Genom tre städer Stationsläge Tenhultsdalen Stationsläget i Tenhultsdalen ligger i ett landsbygdsområde, cirka en mil från det befintliga stationsläget/resecentrum. Alternativet ger god standard för höghastighetstågen och det går lätt att ansluta Europabanan. Tillgängligheten till bostäder, arbetsplatser och studieplatser i centrala tätorten är däremot dålig och den ekonomiska tillväxten är lägst för det här alternativet. Någon sorts skytteltrafik är nödvändig mellan detta läge och befintlig järnvägsstation för att resenärerna smidigt ska kunna använda både höghastighetsbanan och lokal och regional kollektivtrafik. Denna skytteltrafik kan kräva att Jönköpingsbanan byggs ut till dubbelspår till Jönköping C. Vaggerydsbanan behöver också läggas om via Tenhult för att klara tillgängligheten för den regionala tågtrafiken söderifrån. Stadsutvecklingspotentialen i anslutning till stationsläget är låg. Alternativet berör inga riksintressen för kulturmiljövården men kan ge påverkan på värdefull natur längs sträckningen. Bild 78. Studerade stationslägen med bansträckningar. Källa: Jönköpings kommun 164

7 Stationsläge Vättern Munksjön Tenhultsdalen -Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser i området Jönköping, Huskvarna,Tabergsdalen, Bankeryd, Barnarp Hög tillgänglighet Något lägre tillgänglighet som ökar när stadsbyggnadsvisionen genomförs Låg tillgänglighet -Stadsutveckling -Teknisk standard -Knutpunkt/bytespunkt stadskärnan men har begränsade möjligheter till utbyggnad utan stora utfyllnader i Vättern Begränsad standard ger lägre hastighet Fungerande bytespunkt för nå regioncentrum för resande på Götalandsbanan. - Anslutning av Europabanan Svårt att ansluta Europabanan -Etapputbyggnad av Götalandsbanan -Götalandsbanan -Övriga banor, godsbangård Utbyggnadsetapp Borås- Jönköping kan anslutas till Jönköpingsbanan 28,8-29,8 km banlängd 8,4-9,6 km tunnel 1,6km bro verksamheter på gods- och rangerbangården till nytt läge Dubbelspår mellan Rocksjön och Jönköping C på Jönköpingsbanan Mycket goda möjligheter att utveckla området kring den nya stationen Ingår i det stora stadsomvandlingsområde som angetts i Stadsbyggnadsvision 2.0 God standard Sämre funktion för resenärer på Jönköpingsbanan.. Enkelt att nå regioncentrum för resande på Götalandsbanan. God funktion för resande på Vaggerydsbanan. Närhet till E4 och Rv 40. Lätt att ansluta Europabanan väster om Jönköping med den södra sträckningen Utbyggnadsetapp Borås- Jönköping kan anslutas till Jönköpingsbanan med triangelspår vid A ,8km banlängd 9,1-10 km tunnel 1,5 km bro de verksamheter på gods- och rangerbangården till nytt läge samt utbyggnad till dubbelspår mellan nya stationen och Jönköping C Begränsade möjligheter till stadsutveckling beroende på det externa läget God standard Bra funktion för resenärer på Jönköpingsbanan från Höglandet. Dålig funktion för resenärer på Vaggerydsbanan (om inte banan läggs om via Tenhult) samt lokala resenärer från Jönköpingsområdet. Svårt att nå regioncentrun för resande på Götalandsbanan. Lätt att ansluta Europabanan Ingen etapputbyggnad är möjlig 27,2 km banlängd 2,2km tunnel 2,5 km bro Vaggerydsbanan läggs om över Torsvik via Tenhult fram till Jönköpingsbanan. Jönköpingsbanan byggs ut till dubbelspår mellan den nya stationen i Tenhultsdalen och in till Jönköping C. Kräver vägutbyggnad av Öxnehagaleden och ny 8 Genom tre städer Bild 79. Boende, arbetsplatser och skolplatser inom 500 och 1000 meter från stationslägena. Bilden visar att den nuvarande stationen är mycket viktig för att nå den stora mängd arbetsplatser och studieplatser som ligger i stationens närhet. Bilden visar också en framskrivning för stationsläget söder om Munksjön om Stadsbyggnadsvisionen 2.0 förverkligas. För att kunna uppnå dessa siffror beträffande antalet sysselsatta förutsätts att Götalandsbanans station lokaliseras dit. Innehållet i verksamheterna blir helt andra utan station. Källa: Jönköpings kommun. Bild 80. Tabellen visar en jämförelse mellan de olika alternativen som utreds i Jönköping. TILLVÄXTEFFEKTER Alternativet ger den största Alternativet ger en lägre tillväxt än alternativ Vättern men blir jämbördigt med Vätteralternativet vid genomförandet av Stadsbyggnadsvision 2.0 NATURMILJÖ KULTURMILJÖ Bra Mindre bra Dålig Vättern Norr berör Natura 2000-områdena Skams hål och Dumme mosse vid passagen parallellt med Rv 40. Även Natura området Bondberget kan beröras. Vättern Syd passerar söder om Dumme mosse. Bondberget kan beröras. Båda Vätteralternativen berör Vättern genom den utfyllnad som krävs för minst fyra spår och stationsanläggning. Alternativet berör på ett påtagligt sätt stadsmiljön och kulturmiljön av riksintresse i centrala Jönköping Munksjön Norr berör Dumme mosse vid passagen parallellt med Rv40. Även Bondberget kan beröras. Munksjön Syd passerar söder om Dumme mosse men kan beröra Bondberget. Alternativet berör inga riskintressen för kulturmiljövården Alternativet ger den lägsta grund av det externa läget Sträckningen passerar söder om Dumme mosse och Bondberget Alternativet berör inga riskintressen för kulturmiljövården 165

8 8 Genom tre städer Utredningar För närvarande pågår i kommunen inom stadsbyggnadsvisionen ett omfattande arbete med ett ramprogram för området kring södra Munksjön, där en station för Götalandsbanan och i framtiden även Europabanan är en viktig förutsättning och ger stora möjligheter för stadens utveckling. En särskild stationsutredning har studerat lämplig gatustruktur och möjlig stadsutveckling kring ett tänkt stationsläge för två spåralternativ spår i markläge och upphöjda spår. Båda de centrala stationsalternativen påverkar den befintliga gods- och rangerbangården. Därför har en inledande utredning gjorts för att undersöka möjligheten att flytta ut godshanteringen till Torsviksområdet söder om Jönköping. I ett sent skede har frågan om depå och uppställningsspår kommit upp. Omfattning av depå och uppställningsspår är beroende på framtida trafikeringsupplägg. Någon utredning har ännu inte skett. Bild 81. Utdrag ur skiss till ramprogram för Södra Munksjön inom ramen för stadsbyggnadsvision 2.0. Källa: Jönköpings kommun. 166

9 U Ulricehamn Sedan mitten av 1980-talet har Götalandsbanan diskuterats som höghastighetsbana. En rad utredningar och sträckningsstudier har genomförts, och dessa gav olika möjligheter till stationslägen i Ulricehamn. Regeringen beslutade att riksväg 40, mellan Göteborg och Jönköping, skulle byggas ut till motorvägsstandard och denna kom att konkurrera om var den skulle byggas med tidigare studerade sträckningar av Götalandsbanan. 8 Genom tre städer Banverket tillsammans med Boverket uppmärksammade att flera kommuner, i likhet med Ulricehamn, planerade för stationslägen utanför staden. Ulricehamns kommun bjöds in att medverka i en studie kallad Centralstation eller hållplats utanför staden, där fyra alternativa stationslägen prövades utifrån ett antal kriterier. Resultatet blev att kommunstyrelsen beslutade att förorda en kommande lokalisering av en station för Götalandsbanan vid Prången, det vill säga vid Åsundens nordspets och så nära centrum som ansågs möjligt. I maj 2008 antogs en fördjupning av översiktsplanen för Ulricehamns stad och i denna redovisas en station för Götalandsbanan vid Prången. 167

10 8 Genom tre städer Området mellan den tänkta stationen och centrum har i planen redovisats som ett stadsutvecklingsområde där dagens äldre industriområde gradvis omvandlas till ett område med främst bostäder men även handel och kontor. Denna omvandling har redan inletts genom byggande av bostadsområdet Åsunda sjöstad. Bild 82. Fördjupning av Ulricehamns översiktsplan. Källa: Växtplats Ulricehamns stad fördjupning av översiktsplanen, maj

11 BRUNNVÄGEN SOLHEMSGATAN KARLSNÄSVÄGEN FRIDKULLA G. KARLSNÄSVÄGEN KARLSNÄSVÄGEN VISTAFORSVÄGEN ÅGATAN BORÅSVÄGEN ASPELUNDS- KULLA- KÖHLER- PLATSEN FREDRIKS- BERGS- PLATSEN JVGG. PRÄSTGÅRDSGATAN HEMGÅRDSSTIGEN KROKUSVÄGEN 8 9 VÄGEN SKOGSRYDSVÄGEN TÅMARKSGATAN Lugnås Vist by Övreskog Väg m Ny motorväg 40 Karlsnäs Ätran Lakvatten damm Delstudie stadspassage Ulricehamn Jönköpingsvägen Den framtidsbild som kommunens översiktsplan redovisar har bearbetats ytterligare och redovisas i underlagsrapporten Genom Ulricehamns stad en vision om stadsutveckling kring nytt resecentrum. Brunn Rapporten visar på en möjlig utformning av ett resecentrum i Ulricehamn. Götalandsbanan bedöms få en sträckning parallellt med nuvarande riksväg 40. Antagligen krävs tunnlar på båda sidor om stadspassagen. Resecentrum placeras i skärningspunkten mellan gatustråket från centrum, gamla väg 40 och gatustråken från väster och norr. Avståndet mellan stadscentrum och resecentrum blir cirka 1 kilometer. Kråkebo Bild 83. I förslaget har järnvägen placerats på en bro med en höjd på cirka 6 meter ovan mark. Förbi stationen går det fyra spår, där de yttersta spåren är till för tåg som stannar och mittspåren är för genomgående tåg. Källa: Ulricehamns kommun Snipe VÄXTHUSGATAN KUMMELVÄGEN ÄLVKVARNSVÄGEN BANVÄGEN BRUNNSNÄS ALLÉ ÄLVKVARNSV DOMMARRINGSGATAN STENRÖSGATAN BRUNNVÄGEN SÄVENÄSSTRAND GÄLAVÄGEN FORNBYVÄGEN Brunnsnäs Villastaden FORNÄNGSGATAN REFLEVÄGEN SÄVENÄSVÄGEN SNIPELIDEN RÖKARELIDEN SVEDJEVÄGEN REFLEVÄGEN VISTABERGSVÄGEN BRUNNVÄGEN Åsunden Åsunden Fiskebacken MARBÄCKSVÄGEN REFLEVÄGEN SLÄTTÄNGSVÄGEN SOLHEMSGATAN Marbäcksvägen BRUNNVÄGEN BACKLIDEN MARBÄCKSVÄGEN Söder FAHLMANSGATAN MARBÄCKSVÄGEN FOTÅSGATAN KÄLLST SANDÄNGSVÄGEN FISKAREGATAN GLIMMER- LÖVA- 500 m FAHLMANSGATAN STRANDGATAN RUDEGATAN FRIDHEMSGATAN Paradiset Fridhem FRIDHEMSBACKEN LÖVAKÄLLAN KÄLLAN EKHULTSGATAN KÄLLÄNGSV. Nya resecentrum LÖVÄNGSVÄGEN FABRIKSGATAN FAHLMANSGATAN STORGATAN JÄGAREGATAN EKMANSGATAN ASPELUNDSGATAN PINJEGATAN VISTVÄGEN BORÅSVÄGEN Riksväg 40 Riksväg 40 Strandgatan FRIDKULLA- GATAN PRÅNGENVÄGEN FRID- RINGBLOMS- STRANDGATAN FISKAREGATAN JÄGAREGATAN EKHULTSGATAN DREVEN KULLGRENSGATAN PARADISVÄGEN GATAN ÅGATAN FREDRIKSBERGSVÄGEN Lekstan Väg nr 157 Ätran Centrum ALLÉGATAN GATAN STRANDGATAN BADHUSGATAN MALMGRENSGATAN GAMLA BORÅSVÄGEN FÄRGAREGRÄNDEN STORGATAN KYRKOGÅRDSGATAN JÄGAREGATAN FREDSGATAN MAJGÅRDSGATAN Boråsvägen BANGÅRDSGATAN JÄRNGATAN GARVAREGRÄNDEN MALMGRENSGATAN AKLEJAVÄGEN Bronäs SÖDRA KYRKOGATAN VÄSTRA KYRKOG BRONÄSGATAN BANGÅRDSGATAN STUREGATAN TORGET JÄGAREGATAN MAJGÅRDSGATAN BORÅSVÄGEN BOGESUNDSGATAN KYRKOGÅRDSGATAN PARKGATAN Hemryd PIONVÄGEN STORGATAN RÅDMANSGRÄNDEN BROHUSGRÄND GRÖNAHÖGSVÄGEN GRÖNAHÖGSVÄGEN PARKGATAN GATAN IRISVÄGEN ASTERVÄGEN AKLEJAVÄGEN TEGELBRUKSGATAN BORÅSVÄGEN NORRA KULLAGATAN SÖDRA KULLAGATAN STENLUNDSG. NYGATAN BOGESUNDSGATAN VÄKTAREGRÄND VILLAGATAN HEMRYDSGATAN Ätran Lillsjön Fredriksberg STRÄCKÅSVÄGEN DALGATAN Centrum BRONÄSGATAN JÄRNVÄGSGATAN RIDDAREGATAN HÖJDGATAN GRÖNAHÖGSVÄGEN STJÄRNHUSRUNDELN TRE ROSORS VÄG GULLRISVÄGEN GULLRISVÄGEN TALL ḆACKS- VÄGEN LINDÄNGSVÄGEN TRAPPGATAN NYGATAN STENBOCKSGATAN SANATORIEVÄGEN UTSIKTSGATAN SOLROSVÄGEN LUPINVÄGEN LÄRKGATAN RÅDHUSG ÖSTRA TRÄDGÅRDSGATAN STENBOCKSG RINGGATAN ALÄNGSGATAN LILLSJÖVÄGEN HÖJDGATAN UTSIKTSSTIGEN WALLENQVISTGATAN STORMHATTSVÄGEN Riksväg 46 LINDÄNGSVÄGEN RIDDAREGATAN JÖNKÖPINGSVÄGEN TINGHUSGATAN N:A SKOLGATAN KÄLLGATAN STOCKROSVÄGEN KRASSEVÄGEN HÖJDGATAN VILLAGATAN Nyboholm Lindängen STENBOCKSGATAN TINGSHOLMSSTIGEN GÖTAVÄGEN VÅRLÖKSVÄGEN PENSÉVÄGEN HASSELVÄGEN LILJEVÄGEN BLOMSTERVÄGEN SALVIAVÄGEN Riksväg 46 LÖVÅSGATAN Tingsholm REKTORSVÄGEN MARKUSLYCKEDREVEN SKARPÅSDREVEN SANATORIEVÄGEN FURUVÄGEN LINDÄNGSVÄGEN TINGSHOLMSGATAN HAGAVÄGEN ÖRTVÄGEN ÖRTVÄGEN LILLÅSST HYACINTVÄGEN MALVAVÄGEN CARL EKLUNDSV KARLSLUNDSGATAN ADJUNKTVÄGEN LÄRAREGATAN GRÖNAHÖGSVÄGEN BJÖRNAVÄGEN TULPANVÄGEN ANEMONVÄGEN NYBOHOLMSVÄGEN LINDÄNGSLIDEN GULLBERGSGATAN STENBOCKSGATAN STENÅSGATAN ÄNGGATAN ADJUNKTVÄGEN ÖRTVÄGEN BACKÅSVÄGEN FURUVÄGEN Borgmästarhagen Skarpås Karlslätt Markuslyckan Furet Fållorna HYACINTVÄGEN LUKTÄRTVÄGEN BORGMÄSTAREGATAN REKTORSVÄGEN KANDIDATVÄGEN Tre Rosors väg STENBOCKSGATAN KARLSLUNDSGATAN RIDDAREBACKEN LOBELIAVÄGEN SKARPÅSDREVEN SKARPÅSDREVEN GRÖNAHÖGSVÄGEN RESEDAVÄGEN STIGEN BORGMÄSTAREGATAN TRE ROSORS VÄG STUDENTVÄGEN ALEDALSGATAN HÖGABERGSGATAN TRE ROSORS VÄG APELGATAN FÅLLORNAVÄGEN NEJLIKEVÄGEN PETUNIAVÄGEN Riksväg 40 DJÄKNEVÄGEN BÄCKEBOVÄGEN SANATORIEVÄGEN ÅSGÅRDSVÄGEN TALLGATAN JÖNKÖPINGSVÄGEN TRE ROSORS VÄG NILLAS VÄG NILLAS VÄG KARLSLÄTTSVÄGEN BÄCKEBOVÄGEN KASTANJEGATAN LÖVKOJEVÄGEN TINGSLYCKEDREVEN DJÄKNEVÄGEN STENSÄTERSGATAN GULLBERGSGATAN HÄNGBJÖRKSGATAN HÖGHULTSVÄGEN TRE ROSORS VÄG TRE ROSORS VÄG LINDVÄGEN Allmän väg 739 Gunnarshill Ryttershov HallebergHerralyckan SMEDLYCKEVÄGEN POPPELGATAN OXELGATAN HÖGVÄGSLYCKAN ASPVÄGEN GULSIPPEGATAN IDEGRANSGATAN ALSKOGSGATAN STENMURSGATAN JÖNKÖPINGSVÄGEN STENLIDEN FRÄNDEVÄGEN MARKUSVÄGEN LINDVÄGEN ASPVÄGEN ALMVÄGEN HÄGGELUNDSVÄGEN RYTTAREVÄGEN ARREHAGSVÄGEN HALLEVÄGEN MARKUSVÄGEN VITBOKSGATAN STENMURSGATAN ALSKOGSGATAN SANATORIEVÄGEN RÖDBOKSGATAN KÄLLÅSVÄGEN ALMVÄGEN HÄGGELUNDSVÄGEN HERRALYCKEDREVEN MARKUSVÄGEN HÖGÅSVÄGEN BOKVÄGEN KÄLLÅSVÄGEN LASSAVÄGEN VÄKTARE CARLS VÄG SKANSÖRV HÖGLIDEN LYCKAN HESTERVÄGEN SKANSÖRVÄGEN LYCKAN HEMRYDS- FURU- JÄRNVÄGS- LEKTORS- ÄNGA- HOVMANS- TÅMARKSGATAN HESTERVÄGEN GUNNARSHAGSGATAN Jönköpingsvägen GATAN Mulleberget SANATORIEVÄGEN JÖNKÖPINGSVÄGEN HILLAREDSVÄGEN Götalandsbanan Lassalyckan Hester MASKINVÄGEN MASKINVÄGEN 8 Genom tre städer 169 FRIDHEMSGA HÖJDS GRAN- RANBACKEG.

12 Bild 84. Källa: Ulricehamns kommun 8 Genom tre städer Bild 85. Under järnvägsbron, i anslutning till resecentrum, placeras 8-10 busshållplatser och byte mellan buss och tåg sker på så sätt under tak. Under bron ryms även cykelparkeringar och pendlarparkeringar. Källa: Ulricehamns kommun stannande tåg passerande tåg stannande tåg PERRONG PERRONG ENTRÉ rulltrappa hiss bussar i två riktningar med sågtandsuppställning VÄNTHALL hiss rulltrappa ENTRÉ 170 NORRSIDA korttidsparkering STADSSIDA angöring

13 8 Genom tre städer Bild 86. Stadens centrum förlängs och kopplar ihop dagens affärsstråk med det nya stråket längs Boråsvägen och vidare mot resecentrum. Närmast resecentrum skapas en ny stadsdel med blandat innehåll: mot järnvägen ryms exempelvis kontor och butiker. I kvarterens inre och i den södra delen med magnifik utsikt över Åsunden byggs bostäder. Källa: Ulricehamns kommun. 171

14 8 Genom tre städer Borås Banverket har utvärderat olika sträcknings- och stationsalternativ för stadspassagen av Borås, som en del i pågående förstudie för Götalandsbanan, avsnittet Linköping Borås. Arbetet skall resultera i möjliga lösningar som uppfyller Götalandsbanans ändamålsbeskrivning. Bild 87. Staden och järnvägen - en studie av Götalandsbanan genom Borås, december Källa: Borås kommun 172

15 Bakgrund I Banverkets förstudie för etappen Bollebyggd- Borås från år 2005, presenterades ett antal principalternativ för stadspassage genom Borås. Banverket har sedan beslutat att fortsätta utreda de alternativ som följer utmed riksväg 40, det vill säga att de sträckningar som går norr om Viaredssjön utreds inte vidare. De alternativ som därmed fortfarande är med i processen är blå sträckning genom centrala Borås med station lokaliserad bredvid dagens läge samt lila-rött alternativ (beskrivs som lila alternativ) med en kraftig sväng genom staden. Det senare kan kombineras med en snabbare förbigång för passerande tåg. 8 Genom tre städer Borås Stad har år 2008 på egen hand genomfört en fördjupad utredning av alternativ blå korridor, station i markplan (mörkblå alternativ har samma sträckning som ljusblå), som presenteras i Staden och Järnvägen- En studie av Götalandsbanan genom Borås, december år Vi har utvärderat Borås Stads utredning och preciserade förslag och konstaterar att: utredningen är omfattande och ambitiös förslaget innehåller vissa brister för tågtrafiken både på Götalandsbanan och de övriga bansystemet Bild 88. Flera tänkbara linjer genom Borås. Källa: Borås 173

16 8 Genom tre städer genomgående höghastighetståg klarar inte restidsmålet 2 tim och 15 minuter mellan Stockholm och Göteborg (med rekommenderade värden för spårgeometri) för den studerade delsträckan mellan Ulricehamn och Bollebygd andra tidigare beslutade utredningsalternativ inte är belysta enligt Lag om byggande av Järnväg vi har idémässigt utvecklat ett antal utredningsalternativ som vidareutvecklar Banverkets och Borås Stads utredningar samt studerat alternativa dragningar: Alternativ Ljusblå: Enligt Borås stads utredning samt förstudie Bollebygd- Borås Alternativ Lila: Enligt förstudie Bollebygd-Borås (med passagespår för passerande tåg) Alternativ Röd och Grön: Tunnelalternativ under centrala Borås Alternativ Gul: Passage söder om Borås centrum med stationsläge vid Göta För att kunna jämföra alternativen med varandra har en lista på utvärderingskriterier utvecklats. Samtliga alternativ har således utvärderats utifrån tekniska, tillgänglighetsmässiga och trafiktekniska konsekvenser samt stadsutveckling, genomförbarhet och kostnader. Rapporten skall ge förutsättningar för att jämföra alternativen samt inför vidare utredning utesluta de alternativ som är markant sämre. Vår utvärdering visar att tunnelalternativen, det vill säga alternativ Röd och Grön är förenade med stora anläggningskostnader vars fördelar sannolikt inte kan motiveras ur samhällsekonomiskt synpunkt. Vidare konstaterar vi att det vidareutvecklade alternativ Ljusblå har precis tillgodosett uppsatt restidsmål för passerande höghastighetståg utmed Götalandsbanan. För alternativ med ett separat passagespår ochutvecklat centralt stationsläge (alternativ Lila) finner vi att restidsmålen för tåg med uppehåll inte infrias. Vi konstaterar också att ett stationsläge Göta (alternativ Gul) innebär en betydlig sämre tillgänglighet till stadskärnan vilket kommer att negativt påverka färdmedelsvalet för Götalandsbanan. Resultatet av utvärderingen samt konsekvenser av respektive alternativ redovisas i utvärderingstabellen nedan. För att överskådligt få en bild av hur alternativet påverkar har de tilldelats en färg: Grön: Genomförbart, Mycket bra Gul: Genomförbart med risker, Ok Röd: Svårt att genomföra, Mindre bra Bild 89. Förslag på stationslägen i Borås. Källa: Borås 174

17 8 Genom tre städer 175

18 Lokal tillgänglighet för: Mörkblå alternativ Ljusblå alternativ Lila alternativ Grönt alternativ Rött alternativ Gult alternativ 8 Genom tre städer Gående till och från och passerande i Borås k Bilangöring Cykel Parkerande bilister Lokala anslutningar - Utformningsmöjlighet och ytor för: Gående Cykeldepå Bussterminal för lokal-, regional- Bilangöring Bilparkering Hyrbilscentral (hör ihop med parkering) - Borås Götalandsbanan (österut) Kust-till-kust-banan Viskadalsbanan Götalandsbanan (österut) Götalandsbanan (österut) - Älvsborgsbanan Spårkorsningar Lämplig för integrerade system? Möjlighet för genomgående godståg (tekniskt) Restid -till-kust-banan Viskadalsbanan - Älvsborgsbanan Passerande höghastighetståg Höghastighetståg med kort uppehåll Interregionala tåg på Götalandsbanan Resttid på Kust-till-kust-banan Genomfart. Uppehåll Tågvändning Gestalnings- och utformningsmöjlighet och ytor för tillhörande resecentrum Ikon i staden Funktionalitet för resenären Vy av staden Exploateringsmöjlighet i staden Exploateringsytor Expansion av staden Anläggningkostnader 176 Genomförbart, mycket bra! Genomförbart med risker, ok! Svårt att genomföra, mindre bra! Bild 90. Tabellen visar en jämförelse mellan de olika alternativen. Det mörkblå alternativet avser Borås stads alternativ och följer i princip samma linjesträckning som alternativ ljusblå men med förändrad stationsutformning.

19 Vad händer om vi bygger banan? Höghastighetsbanan planeras gå genom de tre städerna Jönköping, Ulricehamn och Borås. Oavsett var banan hamnar kommer den att påverka städerna på olika sätt, både positivt och negativt. För de tre stadspassagerna har separata utredningar gjorts. Banverket har ställt en del krav på hur banan måste se ut för att nå restidsmålet om 2 timmar mellan Stockholm och Göteborg. Respektive stad har sedan, utifrån sitt perspektiv, beskrivit vad en höghastighetsbana kan innebära och även redovisat alternativa placeringar av banan och resecentrum. Antalet alternativ varierar liksom för- och nackdelarna av dem. Sammanfattningsvis kan man säga att städerna anser att det är mycket positivt med en höghastighetsbana genom staden och med ett centralt beläget resecentrum. Det är också mycket viktigt hur banan utformas och placeras genom städerna för att minska eventuell negativ påverkan. 8 Genom tre städer I nästkommande skede kommer mera detaljerade studier göras om var banan ska gå genom de tre städerna. 177

20 8 Genom tre städer 178

21 9 Samråd 9 Samråd

22 9 Samråd Samrådet är en del av planeringen under förstudien. Samrådet är viktigt för att hämta in kunskap från omvärlden och det har gett oss mycket värdefull information och underlag för vårt arbete. Ändå sedan hösten 2008 har vi arbetat i mycket nära och kontinuerlig samverkan med våra externa samarbetspartners, såväl tjänstemän som politiker. Under våren 2009 har vi också träffat allmänheten för att uppmuntra till intresse, skapa en dialog och ta del av synpunkter kring planeringen av Götalandsbanan. En presentation med detaljerad information om samråden, statistik och frågor som ställdes, finns som bilaga till denna förstudie. 180

23 Samråd med allmänheten Det är viktigt för oss att träffa allmänheten i ett tidigt skede. På samrådsmötena kan vi ge information och öka kunskapen, och människor kan delge oss sin kunskap och sina synpunkter. Detta är mycket viktigt när vi ska fortsätta planera Götalandsbanan. Vi vill att samråden ska uppmuntra människor att bli intresserade och säga vad de tycker om Götalandsbanan. Alla ska ges möjlighet att vara med och påverka. Så här gick samråden till för att kunna svara så bra som möjligt på de frågor som kom. I lokalen fanns informationsmaterial, som man kunde ta med, och kartor kring vilka vi kunde diskutera olika frågor. För att underlätta för deltagarna att skicka in sina synpunkter fanns vykort. De har några färdiga frågor att besvara och man kunde också skriva ner sina synpunkter på kortet. Kortet kunde lämnas i en låda på mötet eller skickas till oss på Banverket med posten. Det gick också att skriva vad man tyckte på Banverkets hemsida. Vem kom på samrådsmötena? Samråd för allmänheten Götalandsbanan delen Linköping Jönköping Borås Dina synpunkter är värdefulla! Götalandsbanan är namnet på den höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg som även kommer att ha stationer i Linköping, Jönköping och Borås. Just nu arbetar vi på Banverket med att ta fram en förstudie som ska ge en så tydlig bild som möjligt av förutsättningarna för banan. En viktig del i denna förstudie är samråden som ger oss en möjlighet att ta del av dina synpunkter. på samråden har vi öppet hus mellan och du kan komma när det passar dig bäst. Klockan blir det informationsmöte. Välkommen vid något av dessa tillfällen: 9 Samråd Mellan den 20 april och den 7 maj år 2009 besökte Banverket de åtta kommuner som vi tror kommer att beröras mest av den planerade sträckningen av Götalandsbanan mellan Linköping och Borås. Samrådsmötena startade med öppet hus mellan klockan 15 och 18. Klockan 18 var det ett informationsmöte och mötet avslutades med frågor och diskussion. Det fanns alltså möjlighet att delta både på dagtid och på kvällstid för att det skulle passa så många som möjligt. Totalt ordnade vi tio samråd. Ett möte i respektive kommun utom i Borås och Jönköping där det var två möten eftersom de har större befolkning än övriga kommuner. Det kom mellan 13 och 103 besökare per tillfälle, minst i Boxholm och flest i Jönköping. I genomsnitt kom knappt 50 personer vid varje mötestillfälle. De flesta besökarna var medelålders eller äldre. Det kom flest män på samrådsmötena, mellan procent av besökarna var män. Turnépl an DaTum Kommun plats TiD 20/4 Linköping Spegelsalen, Konsert & Kongress /4 Mjölby Hörsalen, Kommunhuset /4 Boxholm Parketten skolmatsal /4 Ulricehamn Bryggan Café, Sjöbodarna /4 Borås Vävarsalen, Kulturhuset /4 Borås Vävarsalen, Kulturhuset /5 Tranås Fullmäktigesalen, Stadshuset /5 Aneby Biblioteket, sal i bottenvåningen /5 Jönköping Sparbanksaulan, IHH /5 Jönköping Munksjöaulan, IHH Samråden annonserades ut i olika tidningar och på Banverkets egen hemsida. På samråden fanns det personal med olika kompetens Mer information om samråden finns på 181

24 9 Samråd 182 Synpunkter och frågor Det kom upp många synpunkter och frågor från allmänheten vilka återfinns i samrådsredogörelsen. Samråd med myndigheter Vi har kontinuerligt genomfört samråd med myndigheter och organisationer enligt det samverkansavtal som finns upprättat mellan Banverket och de tre regionerna; Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Jönköping län och Västra Götalandsregionen. Ett antal mötesserier i olika arbetsgruppper etablerades under hösten år 2008 och möten har efter det hållits kontinuerligt. I grupperna har aktuella frågor löpande diskuterats och arbetet i förstudiens olika delar redovisats. Det har blivit många möten om bland annat arbetssätt och vad som är viktigt i förstudien och alla har bidragit med värdefulla kunskaper. Samtliga möten finns dokumenterat i minnesanteckningar. Arbetssättet med kontinuerligt samråd och samverkan ger oss en mycket god grund inför det fortsatta arbetet. De här grupperna har arbetat: Samordningsgrupp - Politiker från regionförbunden enligt samverkansavtalet samt Europakorridoren. Projektledningsgrupp - Tjänstemän för kommuner, regionförbund, myndigheter och länsstyrelser enligt samverkansavtalet. Uppdrag Förstudie - Banverkets interna projektledning Arbetsgrupp Stadspassage Jönköping - Jönköpings kommun, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings länstrafik Arbetsgrupp Stadspassage Borås - Borås stad och Västra Götalandsregionen Arbetsgrupp Stadspassage Ulricehamn - Ulricehamns kommun Arbetsgrupp Länsstyrelser och kommunekologer Länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings och Västra Götalands län Arbetsgrupp Linje Tranås-Aneby - Tranås och Anebys kommuner Arbetsgrupp Linje Mjölby-Boxholm - Mjölbys och Boxholms kommuner Arbetsgrupp Linje Linköping - Linköpings kommun Referensgrupp - Lantbrukarnas riksförbund, Naturskyddsföreningen, Handelskamrarna, Jägarförbundet, Sveriges ornitologiska förening, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, med flera. Dessutom har vi haft ett expertgruppsmöte med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Vägverket och Sveriges lantbruksuniversitet för att diskutera arbetssättet i landskapsavsnittet. I en separat samrådsredogörelse finns mer information om hur annonseringen gått till, vilka lokaler som använts, statistik över besökare samt ytterligare aktiviteter som genomförts i samband med samråden. Det finns även mera information kring de samråd dom hållits med myndigheter och organisationer.

25 10 Vad händer sedan? Förstudien skickas under hösten 2009 på remiss till samverkansavtalets parter (de berörda regionförbunden), kommuner, myndigheter och en del organisationer och föreningar. Under remisstiden presenteras också förstudien för allmänheten. Rapporten kommer att finnas tillgänglig både på platser där allmänheten lätt kan ta del av den fysiskt samt också digitalt på Banverkets hemsida. Även allmänheten har möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelserna i de berörda länen får också förstudien. På grund av storleken medför projektet automatiskt att det klassas som betydande miljöpåverkan och länsstyrelserna behöver därför inte fatta beslut om detta. Banverket tar ställning När remisstiden är slut analyserar och bearbetar Banverket de inkomna synpunkterna. Med det som grund beslutar vi om och hur arbetet ska drivas vidare i nästa skede, järnvägsutredning. Redan nu vet vi att ett antal frågor och områden behöver studeras närmare och mer i detalj: Trafikering på banan och kopplingspunkter Natur- och kulturmiljö Stationsutformning och kommunala plan- och trafikeringsfrågor Kostnader Gestaltningsprogram för banan Bullerskyddsåtgärder 10 Vad händer sedan? Förslagshandlingen med underlagsrapporter och remissyttranden utgör stöd för avgränsning/korridorer, vilka kommer att redovisas i beslutshandlingen

26 11 Information och litteratur 11 Information och litteratur 184 Till förstudien hör följande underlagsrapporter: 1:5 Genom Götalands hjärta - underlagsrapport Landskap, juli :5 Underlagsrapport trafikanalys, juli :5 Underlagsrapport stadspassage Borås :5 Underlagsrapport stadspassage Ulricehamn - en vision om stadsutveckling kring nytt resecentrum, juni :5 Underlagsrapport stadspassage Jönköping - utredning om alternativa stationslägen och sträckningar och deras effekter, juli 2009 Referensmaterial: Staden och järnvägen - en studie av Götalandsbanan genom Borås, december 2008 ksnr: 2007/ks Götalandsbanan genom Tranås kommun - Tranås järnvägsknutpunkt, Tranås kommun, Övriga källor: Götalandsbanan - delen Borås-Jönköping-Linköping - Idéstudie kring ett av Sveriges viktigaste samhällsbyggnadsprojekt. Ett samarbete mellan Jönköpings, Ulricehamns, Tranås och Anebys kommun, Borås Stad, Göteborgsregionens Kommunalförbund, Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Jönköping, Sjuhärads Kommunalförbund samt Europakorridoren, september 2007 Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsen Jönköpings län Länsstyrelsen Östergötlands län Borås kommun Ulricehamns kommun Jönköpings kommun Aneby kommun Tranås kommun Boxholms kommun Mjölby kommun Linköpings kommun Vägverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Svenska Kraftnät Eon SCB SJ Jordbruksverket Skogsstyrelsen Svensk handel Proposition 2008/09:35 Framtidens resor och transporter - infrastruktur för hållbar tillväxt Regeringens proposition 2008/09:35 Götalandsbanan Prognoser och samhällsekonomiska kalkyler med SampersSamkalk. Rapport WSP samt Prognoser och samhällsekonomiska kalkyler med SamVips för Götalandsbanan underlagsmaterial till Banverket KTH Det kallas kärlek - en socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. Carin Holmberg 1999 Vägverket, Handbok Förstudie, publ 2002:46 Vägverket, Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen, publ 2002:72 Vägverket, Fyrstegsprincipen i förstudier, publ 2006:122 Rapport, Långväga persontransporter - trender och brister Av Anna Johansson, Lars Sandberg och Maria Nilsson, WSP Analys & Strategi

27 SIKA, Fyrstegsprincipen Infrastrukturplaneringens nya Potemkinkuliss? SIKA rapport 2005:11 Sveriges kommuner och landsting, Fyrstegsprincipen för planering - För hållbara åtgärder i transportsystemet Banverket, Förstudie Järnväg för 320 km/h, Teknisk systemstandard, , Dnr F /BA00 Pendling för alla? Tora Friberg, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet Järnvägar genom och i anslutning till tätorter - metoder och arbetssätt för planering, Boverket - rapport 1997:2 Höghastighetsbanor i Sverige - Götalandsbanan och Europabanan. KTH Järnvägsgrupp Bo-Lennart Nelldal Gamla järnvägslinjer: nu/kartor/00sv_overs.html Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren. KTH Järnvägsgruppen, Bo Lennart Nelldal, Oliv Lindfeldt, Gerhard Troche. Proposition 2008/09:35 Framtidens resor och transporter - infrastruktur för hållbar tillväxt 11 Information och litteratur Kollektivtrafik och turism, Banverket, Vägverket, Sjöfartsstyrelsen, Luftfartsverket, Datum: Beteckning: SA10A 2008:1854 LS , F08-853/SA10, Ert datum: , Er beteckning: N2008/243/IRBusslinjekartan: SWEBUS linjekartor: Sok-och-Kop/Linjekarta/ 185

28 12 Bilagor 12 Bilagor Ändamålsbeskrivning daterad Gemensamma riktlinjer för Götalandsbanan daterad Samrådsredogörelse daterad

29 Koncept Koncept Götalandsbanans ändamål Regeringen och Banverket utreder förutsättningarna för höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Planerna har kommit längst på en ny sådan järnväg mellan Stockholm och Göteborg, Götalandsbanan. Regeringen betonar att höghastighetsbanor ska vara samhällsekonomiskt effektiva och hållbara transportlösningar samt främja transportpolitiska mål genom förbättrad kapacitet, framkomlighet och tillgänglighet. Götalandsbanans ändamål (syfte) är att genom snabba, energieffektiva transporter knyta samman Sveriges två största städer och mellanliggande befolkningstäta regioner för att stärka näringslivets konkurrenskraft samt ge fler människor tillgång till arbete, utbildning och kultur samt att som en helt ny bana frigöra kapacitet på befintliga banor Preciserad beskrivning av strategin Som konkurrenskraftig höghastighetsbana ökar Götalandsbanan andelen järnvägstrafik. Som smidigt och bekvämt transportmedel ger Götalandsbanan ökad närhet med flera möjligheter till arbete, boende, utbildning, kultur och friluftsliv. Götalandsbanan minskar risker för trafikolyckor och kan även i övrigt bidra till trygghet. Detta samlat bidrar till jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Det förstärker även Göteborg och Stockholm som motorer för Sveriges näringsliv totalt och i förhållande till internationell konkurrens, liksom de viktiga mellanmarknaderna Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping. Järnvägen är ett mycket resurseffektivt transportmedel i förhållande till markintrång och energiförbrukning. Energikällan är förnyelsebar och transporternas utsläpp av hälsoskadliga luftutsläpp är försumbar. Det bidrar till god hushållning och främjar miljökvalitetsmål. Götalandsbanan ska anpassas till kringliggande landskaps kvaliteter och därigenom även ge goda resenärsupplevelser till nytta för människor och näringsliv. 12 Bilagor Götalandsbanans strategi för att nå ändamålen är att föra Sveriges två största städer Stockholm och Göteborg närmare varandra, binda ihop stråket av befolkningstäta regioner på sträckan med konkurrenskraftiga restider, förbättra de internationella kopplingarna, ge snabb, pålitlig, trygg, bekväm och stimulerande resa, beakta landskap som en resurs för människor och ekonomisk utveckling. Götalandsbanan behöver därför en gen sträckning och strategiska bytespunkter med god tillgänglighet, kopplingar till strategiska flygplatser, en hög kapacitet med hög teknisk standard för hög och jämn hastighet, en utbyggnad och användning som medger att funktionen av höghastighetsbana kan behållas med en hög säkerhet. en hög ambition i gestaltning och utformning, Stockholm G öteborg närmas Götalandsbanan ger effektivare resor mellan städerna. De kommer därmed närmare varandra i tid och deras funktion som motorer i Sveriges utveckling förstärks. Befolkningstäta regioner förstoras Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping är större strategiska regionala centra och bytespunkter. Genom effektiva resor inom mellanmarknaderna och genom att länka dem med varandra och med Stockholm och Göteborg, kan såväl nationella motorer som regionförstoring och lokala arbetsmarknader stödjas. Därför ska bytes-o ch kopplingspunkter utformas så att konflikter och kapacitetsåtgång på Götalandsbanan minimeras samt lokaliseras så att god tillgänglighet till städerna uppnås. Internationell tillgänglighet vidgas Götalandsbanan ska förbättra internationell tillgänglighet. Därför ska järnvägskopplingar och byten mellan transportslag förbättras samt frigjord kapacitet nyttiggöras även för internationellt perspektiv. God koppling skall göras till Landvetter och Skavsta flygplatser. Järnvägstrafiken förbättras Konkurrenskraft i förhållande till flyg och bil beror i hög grad på priset, vilket Götalandsbanan inte styr över. Konkurrensfördelar förutsätter därför särskilt god effektivitet och kvalitet i övrigt, för att Götalandsbanan ska leda till beaktansvärd ökning av andelen järnvägstransporter. Exempel på kvalitet är lugn arbetssituation på tåget med möjlighet till internet samt stimulerande vyer. Landskapen synliggörs Landskapen mellan Stockholm och Göteborg har intressant variation och höga värden även i internationellt perspektiv. Landskap påverkar människors välbefinnande och kvalitéerna är även en resurs för ekonomisk utveckling. Götalandsbanan behöver därför samverka med de olika landskapskaraktärerna och ha hög ambition i gestaltning. 187

30 Koncept Preciserad beskrivning av behoven 12 Bilagor Götalandsbanans behov -f unktioner och kapacitet u tgår från det som prioriteras i strategin för att nå ändamålen. Detta behöver utvecklas och preciseras i den fortsatta planeringen. Götalandsbanans delprojekt ska därför ange projektmål med olika ambitionsnivåer för t.ex. restid, resemarknad, bytespunkter och bankapacitet, som stöd för att finna olika alternativ som främjar ändamålen. Effekterna utvärderas i förhållande till ändamålen. Banverket råder inte över alla styrmedel, t ex prissättning, men planeringen av Götalandsbanan kan peka på åtgärder som behövs i samhället för att nå ändamålen. Placera linjen strategiskt Götalandsbanan ska lokaliseras med gen bana mellan Göteborg och Stockholm och mellan regionala centra. Det handlar både om linjens läge och om förutsättningar för att utforma en bana med hög teknisk kvalitet. Flygplatserna Landvetter och Skavsta skall kunna nås liksom Södra stambanan och den kommande Europabanan med förbindelse med Danmark och Tyskland. Vägledande för projektmålen är att regioncentrum förstärks, lokala arbetsmarknader utökas och får ökade möjligheter till regionala kontakter, järnvägstrafik blir konkurrenskraftigt alternativ till vägtrafik inom mellanmarknader samt att målpunkter med utbildning, kultur- och naturupplevelser får utökat upptagningsområde. Konkurrenskraftig teknisk kvalitet Konkurrenskraft och effektiva resor förutsätter hög hastighet. Delprojekten skall utvärdera restidsmål för effektivisering regionalt utan att det minskar effektiviteten mellan ändpunktsmarknaderna Stockholm och Göteborg. Delprojekten bör även utvärdera möjligheterna med restidsmål mellan Stockholm och Göteborg dels omkring 2 timmar och 15 minuter med två stopp, dels ner mot 2 timmar utan stopp. Götalandsbanan ska fungera för både snabba höghastighetståg och snabba regionaltåg, med god accelerationsförmåga och hög topphastighet samt kunna användas även för godstransporter som passar in i sådana trafikmönster. Spåren ska dimensioneras för höga och jämna hastigheter. Höghastighetståg ska prioriteras framför regional trafik när banan är fullt utbyggd. Under etappvis utbyggnad av banan måste regional trafik kunna medges, dock utan framtida låsningar för höghastighetstågens behov. Götalandsbanan som en helt ny bana frigör kapacitet på befintliga banor. Detta möjliggör mer godstrafik och regionaltrafik på Södra och Västra stambanorna samt ökad turtäthet för lokal och regional trafik. Den frigjorda kapaciteten innebär att järnvägstransporter till och från Göteborgs hamn och många andra terminaler kan förbättras. Kvaliteter i resandet i övrigt Götalandsbanan ska bidra till punktlighet och ringa förseningar och ge bekväm resa. Den ska medge trafik med moderna tåg, som både ger möjlighet till arbete och avkoppling. Att resa med järnväg är säkert men för resans samlade trygghet behöver även plattformar och stationer utformas för bekväma byten för alla, kvinnor och män, äldre och yngre, barn samt funktionshindrade. Detta styrs i mindre grad av Götalandsbanans utformning, men planeringen av banan behöver uppmärksamma behoven för kommunal planering, för fastighetsägare och trafikoperatörer, så att möjligheterna rätt tas till vara. 188 Götalandsbanan ska lokaliseras med tanke på att samverka med och tydliggöra landskapens karaktär. Det handlar både om vetenskapliga värden i landskapen och om människors uppfattning om sina landskap. Landskapet som resurs syftar därför på såväl kultur- och naturvärden som ekologiska, sociala och ekonomiska funktioner. Götalandsbanan ska ge en stimulerande resa, bl.a. genom att följa landskapen så att variationen kan upplevas.

31 12 Bilagor 189

32 12 Bilagor 190

33 Förstudie Götalandsbanan, delen Linköping-Borås Samrådsredogörelse Sammanfattning Samrådet är en del av planeringen under förstudien. Samrådet är viktigt för att hämta in kunskap från omvärlden och det har gett oss mycket värdefull information och underlag för vårt arbete. Ändå sedan hösten 2008 har vi arbetat i mycket nära och kontinuerlig samverkan med våra externa samarbetspartners, såväl tjänstemän som politiker. Under våren 2009 har vi också träffat allmänheten för att uppmuntra till intresse, skapa en dialog och ta del av synpunkter kring planeringen av Götalandsbanan. Samrådets genomförande Samrådets genomförande har styrts av det Samverkansavtal som finns upprättat mellan Banverket och de tre regionerna; Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Jönköping län och Västra Götalandsregionen. Samrådsparter Samråd avseende förstudien för Götalandsbanans sträcka Linköping-Jönköping-Borås har genomförts med följande parter: Regionförbundet Östsam Regionförbundet Jönköpings Län Västra Götalandsregionen Linköping Kommun Mjölby Kommun Boxholm Kommun Tranås Kommun Aneby Kommun Jönköping Kommun Ulricehamns Kommun Borås Stad Nässjö Kommun Länsstyrelsen Östergötland Lässtyrelsen Jönköpings Län Länsstyrelsen Västra Götaland Skogsstyrelse Region Öst Skogsstyrelsen Region Väst AB Östgötatrafiken Jönköping Länstrafik AB Västtrafik AB Lantbrukarnas Riksförbund Riksantikvariatämbetet Jägarförbundet Sveriges ornitologiska förening Boverket Näringslivets Transportråd Naturskyddsföreningen Handelskammaren i Jönköpings Län Östsvenska Handelskammaren Västsvenska Industri- och Handelskammaren Naturvårdsverket Vägverket Sveriges lantbruksuniversitet Allmänheten Samråd med allmänheten Det är viktigt för Banverket att träffa allmänheten i ett tidigt skede. På samrådsmötena kan Banverket ge information och öka kunskapen, och människor kan delge oss sin kunskap och sina synpunkter. Detta är mycket viktigt när vi ska fortsätta planera Götalandsbanan. Banverket vill att samråden ska uppmuntra människor att bli intresserade och säga vad de tycker om Götalandsbanan. Alla ska ges möjlighet att vara med och påverka. Så här gick samråden med allmänheten till Mellan den 20 april och den 7 maj år 2009 besökte Banverket de åtta kommuner som vi tror kommer att beröras av den planerade sträckningen av Götalandsbanan mellan Linköping och Borås. Samrådsmötena startade med öppet hus mellan klockan 15 och 18. Klockan 18 var det ett informationsmöte och mötet avslutades med frågor och diskussion. Det fanns alltså möjlighet att delta både på dagtid och på kvällstid för att det skulle passa så många som möjligt. Tid och plats för samråden: Datum: Kommun: Lokal: Tid, Öppet hus: Tid, Föredrag och frågestund: 20-apr LinköpingS gspegelsalen, Konsert & Kongress apr rmjölbyh yhörsalen, Kommunhuset apr rboxholm Parketten skolmatsal apr rulricehamnb nbryggan Café, Sjöbodarna apr rborås Vävarsalen, Kulturhuset1 t apr rborås Vävarsalen, Kulturhuset majT jtranåsf sfullmäktigesalen, Stadshuset1 t majT ja neby Biblioteket, sal i bottenvåningen1 n majT jjönköping Munksjöaulan, IHH1 H majT jjönköping Munksjöaulan, IHH1 H Inbjudan till samråd Ovanstående möten utannonserades enligt följande annonsplan: Borås tidning och Jönköping Nu och Jönköpings-Posten och Smålands-Tidn., Tranås Tidn. och Vetlanda Posten och Ulricehamns Tidning och Östgöta Correspondenten , och Utöver ovanstående annonsering publicerades mötesinbjudandena på Banverkets hemsida och även på vissa kommuners hemsidor. 12 Bilagor 191