kommunpolitiska Miljöpartiet i Stockholms stads program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kommunpolitiska Miljöpartiet i Stockholms stads program"

Transkript

1 kommunpolitiska Miljöpartiet i Stockholms stads program 1

2 Foto: folio / Lena Katarina Johansson 2

3 VÄLKOMMEN TILL MILJÖPARTIET DE GRÖNA I STOCKHOLMS STAD Miljöpartiet de gröna är ett konstruktivt och framtidsinriktat parti med politiska idéer för en modern, mänsklig och miljö vänlig stad. Vi formulerar en politik för framtidens Stockholm. I det här programmet presenterar vi våra visioner för Stockholms stad och vad Miljöpartiet de gröna vill genomföra under mandatperioden Miljöpartiet har alltid kämpat för alla människors lika rättigheter och jämställdhet. Vi vill se en stad där alla människor har lika möjligheter att skapa sig ett gott liv. Vi sätter individen i fokus som en ansvarstagande, aktiv och skapande varelse. Bostad, arbete och goda möjligheter till utbildning är grundstenar för en stad där människor ges många livschanser. Miljöpartiet vill skapa ett miljövänligt Stockholm och ge människor förutsättningar för att leva miljövänligt. Vi vill se en klimatsmart stad med satsningar på förnybar energi, miljöteknik, hållbara bostäder och goda lösningar för cyklister, gående och kollektivtrafikanter. Så skapar vi en modern, mänsklig och miljövänlig stad. 3

4 INNEHÅLL 1. Livsmöjligheternas stad 5 2. Den miljövänliga staden Den växande staden Den barnvänliga staden Den moderna staden Den hälsosamma staden Den klimatsmarta staden Den mänskliga staden Den kreativa staden 48 Foto: Johnér RM 4

5 1. LIVSMÖJLIGHETERNAS STAD Alla människors lika värde och rätt till delaktighet och inflytande är en av utgångspunkterna i Miljöpartiets politik. I Stockholm ska alla kunna leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Demokrati och levande kultur, lika rättigheter och jämställdhet ger utrymme för livskvalitet och nya livschanser. demokratiska problem som måste bekämpas. Stockholm ska vara en stad där alla känner sig välkomna och respekterade. De olika kulturer, erfarenheter och kunskaper som ryms i Stockholm är en stor resurs. Mångfalden av individer är det som utvecklar och berikar vår stad. 1.1 Lika möjligheter för alla Stockholm ska vara en stad fri från diskriminering. Staden ska föra en aktiv politik som främjar lika rättigheter och jämställdhet samt arbeta för att alla invånares kompetens ska tas tillvara och värdesättas. Diskriminering, segregation, rasism och hatbrott är Människors livsmöjligheter ska vara lika goda oavsett stadsdel. Bostadsområden med olika upplåtelseformer, tillgång till grönområden och parker, levande centrum och mötesplatser är viktiga för att Stockholms invånare ska kunna mötas. Alla, oavsett bakgrund, ska ha samma möjligheter att få en anställning och en bostad 5

6 Strävan efter en jämställd stad ska genomsyra all stadens verksamhet, i allt från snöröjning till lönesättning. i Stockholm. Ungdomsarbetslösheten är ett stort samhällsproblem som måste bekämpas. Främlingsfientlighet och diskriminering utgör hinder i strävan mot att skapa en stad där alla människors lika rättigheter tillgodoses. Stockholms stad ska bekämpa hatbrott och motverka vardagsrasism och diskriminering i stadens verksamheter. Nöjeslivet i Stockholm måste välkomna alla. Krogar som diskriminerar ska förlora sitt serveringstillstånd. Att människor kan få upp rättelse när deras rättigheter kränks är viktigt för demokratin och det ökar också medvetenheten om diskriminering. Genom att stötta Stockholms antidiskrimineringsbyråer kan staden ta ett steg mot ett bättre rättsskydd för individen. Människor ska erkännas för vilka de är och inte begränsas av andras fördomar och normer. All kärlek är bra kärlek. Ingen ska diskrimineras på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Hbtq-kompetensen behöver höjas i Stockholms stad för att säkerställa att invånarna får ett bra bemötande när de har kontakt med stadens verksamheter. Det är nödvändigt att skapa fler trygga mötesplatser i staden för hbtqpersoner i alla åldrar. 1.2 Öka jämställdheten Strävan efter en jämställd stad ska genomsyra all stadens verksamhet, i allt från snöröjning till lönesättning. Föreställningar om kvinnor 6

7 och män ska inte begränsa Stockholms invånare i deras vardag. Begränsande könsnormer och fördomar ska motverkas. Detta arbete måste starta i förskola och skola. Osakliga löneskillnader mellan könen måste undanröjas och Stockholms stad ska aktivt arbeta för att avskaffa strukturella löne skillnader mellan kvinnor och män. Det krävs att de kvinnodominerade yrkeskategorierna värderas högre och att detta syns i lönenivån. En riktad lönesatsning ska göras på de yrkesgrupper inom stadens verksamhet som har lägst löner. Staden ska också verka för att bryta upp den könssegregerade arbetsmarknaden. Kvinnor och män som drabbas av våld i nära relationer ska ha rätt till stöd och skyddat boende. Stockholms stad ska se till att det finns tillräckligt med säkra boenden. Stödet till kvinnojourer ska öka. Det ska finnas mansmottagningar som ger män som misshandlar stöd och behandling. Staden ska synliggöra och mot arbeta människohandel och prostitution. Kvinnor reser generellt mer miljövänligt än män eftersom kvinnor tenderar att gå eller åka kollektivt medan män oftare åker bil till och från jobbet. I de infrastruktursatsningar som har gjorts hittills är det tydligt att det är mäns behov som har fått styra. En ökad satsning på kollektivtrafiken bidrar till en jämställd stad. 1.3 Hållbar upphandling Stockholms stad köper in varor och tjänster för flera miljarder kronor varje år och är därmed en stor konsument. Staden ska ta ansvar för att köpa in varor som är producerade på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Staden ska i sina upphandlingar utnyttja alla möjligheter att förbättra för miljö, klimat, mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor och social rättvisa. Staden ska också bidra till att utveckla sätt att ställa hållbarhetskrav. Upphandlingarna ska användas strategiskt för att bidra till en bättre miljö och en inkluderande arbetsmarknad fri från diskriminering. För att bidra till och öka kunskapen om rättvis handel ska Stockholm arbeta för att bli en Fairtrade City. Små leverantörer som till exempel sociala företag och mindre livsmedelsproducenter ska ges ökade möjligheter att delta i upphandlingar. Kontrakten kan, där det är lämpligt, delas upp i mindre delar och klusterbildningar ska uppmuntras. 7

8 Foto: Maskot/Folio 8

9 Det ideella föreningslivet har stor betydelse för demokratins utveckling. För att gynna leverantörer som erbjuder hållbara produkter och tjänster ska uppföljningen av hållbarhetskraven systematiseras. Uppföljning av hållbarhetskrav och andra parametrar ska utvecklas så att staden kan säkerställa att rätt produkt eller tjänst köps in. Ett effektivt uppföljningsarbete kommer att minska kostnaderna och öka stadens anseende som professionella upphandlare. 1.4 Lokal demokrati Medborgares, politikers och företagares lokala engagemang stärker stadsdelarnas kvaliteter. För att skapa en aktiv lokal dialog ska Stockholm införa direktval till stadsdelsnämnderna. Stadsdelarna ska få tillbaka det politiska ansvaret för närmiljön och beslut ska fattas i en öppen process. Medborgardialog och lokala rådslag ska an vändas oftare och utgöra ett av underlagen när de förtroendevalda fattar beslut i stora avgörande frågor som berör invånarna. Stockholm ska ge barn och unga mer inflytande. Barns och ungas åsikter och perspektiv ska bli en maktfaktor och staden ska ansöka om att bli försökskommun för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunvalet. Även äldre ska ha inflytande i samhället och över sina egna liv. Stadens information till och dialog med sina invånare ska vara tydlig och lättillgänglig för alla. Medborgarkontor ska finnas i varje stadsdel och erbjuda god service till Stockholms stads invånare. Alla stadens medborgare, oavsett i vilken stadsdel de bor, ska ha nära till konsumentrådgivning. Det ska vara enkelt att ge förslag, beröm eller kritik och att få respons, oavsett om det sker i möten, per telefon eller via sociala medier. Sociala medier och internet ska vara ett verktyg för att öka medborgarnas insyn i och inflytande över stadens politik och verksamheter. Det ideella föreningslivet har stor betydelse för demokratins utveckling. Stödet till föreningslivet ska öka samtidigt som det måste vara förutsägbart för att möjliggöra långsiktighet. Endast föreningar som verkar för människors lika värde ska beviljas stöd. 9

10 Foto: Ola Ericson/www.stockholmsfoto.se. 10

11 2. DEN MILJÖVÄNLIGA STADEN Stockholm ska arbeta aktivt för att ha rent vatten, ren luft, skyddade strandområden och god tillgång till grönområden även i framtiden. Miljömålen för staden ska vara mycket ambitiösa och baseras på de nationella och regionala miljömålen. Staden ska ha som mål att kontinuerligt minska sitt ekologiska fotavtryck och ha hög beredskap för klimatförändringar. Stockholm ska vara en stad fri från fossila bränslen. Resandet inom Stockholm ska vara effektivt och klimatsmart. Gång-, cykeloch kollektivtrafik ska vara de självklara förstahandsvalen när Stockholms invånare reser. När fler reser kollektivt blir det mindre trängsel på våra vägar och gator. Mindre biltrafik minskar utsläppen av koldioxid och luftföroreningar samtidigt som det blir mer plats för gående, cyklister och kollektivtrafik. Allt fler kommer att välja att bo i Stockholm framöver. Det kan innebära att trafiken ökar och med den de problem det för med sig i form av ännu mer trängsel och sämre luft. Staden ska underlätta för el- och biogasbilar och uppmuntra invånarna att gå med i bilpooler för att ändra fokus från ägande av bil till tillgänglighet till bil. Detta minskar även behovet av parkeringsplatser. Genom ett väl utvecklat transportsystem kan resandet effektiviseras och klimatpåverkan minskas. 2.1 Ren luft, rent vatten och giftfri miljö Stockholms luftkvalitet måste förbättras. Höga halter av luftföroreningar och partiklar leder till hjärt- och kärlsjukdomar, astma och allergier i Stockholm. Barn drabbas särskilt hårt. EUdomstolen har dömt Sverige för fördragsbrott då partikelhalterna i delar av staden överskridit EU:s miljökvalitetsnormer. Sverige riskerar höga böter om man inte kommer tillrätta med de höga partikelhalterna i bland annat Stockholm. Det krävs kraftfulla åtgärder i trafiken för att förbättra luftkvaliteten. Stockholms 11

12 Staden ska ha beredskap för klimatförändringar. miljözon, innerstadsområdet där tunga fordon med de smutsigaste utsläppen inte får köra, ska även gälla de mest miljöbelastande personbilarna. Samtidigt ska användningen av dubbdäck begränsas genom dubbdäcksförbud på fler gator och en dubbdäcksavgift. Miljögifter är ett allvarligt hot mot såväl människor som natur. Försiktighetsprincipen måste gälla vid bedömning av vilka kemikalier som ska godkännas. Detta eftersom det kan ta tid innan kemikaliernas negativa effekter blir tydliga. Barn är särskilt känsliga för miljögifter och därför måste de produkter som barn använder och de miljöer som barn vistas i värnas särskilt. Barn har rätt till en giftfri miljö. Skadliga kemikalier ska fasas ut. Stockholms stad ska alltid kräva information om ifall de produkter som staden köper innehåller kemikalier som finns på EU:s så kallade kandidatlista, en lista över ämnen som kan ha allvarliga effekter på människors hälsa eller för miljön. I möjligaste mån ska staden undvika att köpa in produkter som innehåller de ämnen som finns med på listan. Alla ska garanteras rent och friskt dricksvatten nu och i framtiden. Arbetet med att skydda Stockholms vatten måste utvecklas så att den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag förbättras. För att sjöar, vattendrag och hav ska tillfriskna krävs omfattande åtgärder för att minska utsläpp från transporter, avlopp och industrier. Utsläpp av miljöstörande ämnen som kväve, fosfor, läkemedelsrester, hormonstörande ämnen och tungmetaller ska minska. Avloppsnät och rening ska förbättras och miljöfarliga produkter bytas ut. Mälarens vatten är vårt dricksvatten och måste skyddas lång- 12

13 siktigt. Stadsplaneringen påverkar vattenkvaliteten i Mälaren. Det vatten som hamnar på gator och torg måste renas innan det når Saltsjön och Mälaren. Detta bör i större utsträckning ske i lokalt anlagda våtmarker och synliga vattendrag. Även stadens grönytor har en naturlig roll som luft- och vattenrenare. Klimatförändringarna leder till häftiga regn och högt stående vatten, vilket innebär att vattenkvaliteten kan försämras. Staden ska ha beredskap för klimatförändringar. Det handlar exempelvis om att bygga i områden utan risk för framtida översvämning samt att behålla strandnära grönytor. De strandnära grönytorna är områden som kan utgöra buffertar vid höga vattenflöden. 2.2 Bevara den biologiska mångfalden Ekosystemen, det vill säga alla levande varelser och miljön inom ett område, i stadens natur ger mervärden som ska värderas i stadsplaneringen. Ekosystemen finns runt omkring oss och är en del av de processer som ger liv. Ekosystemens funktioner ger människan en mängd gratistjänster, så kallade ekosystemtjänster. Men vi människor är också en del av ekosystemen och hur vi förvaltar ekosystemen påverkar dem. Att förstå kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande och värna naturens ekosystemtjänster är av avgörande betydelse för att skapa ett hållbart samhälle. Grönytornas betydelse i stadsplaneringen ska utgå ifrån ett ekosystemperspektiv. Det kan handla om att planera grönstrukturen för att skapa spridningsvägar för fåglar och pollinerande insekter. Det kan också handla om att anlägga träd och gröna växter på stadens tak så att effekterna av ett förändrat klimat mildras. I stadens skötsel av grönområden ska den biologiska mångfalden stödjas och utvecklas. Till exempel genom att så långt som möjligt spara gamla och döda träd, skydda och nyplantera sälg och låta våtmarker fortsätta att vara våtmarker. Detta är särskilt viktigt i stadens naturreservat. De mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård ska få varaktigt skydd. Sex nya naturreservat ska inrättas: Årstaskogen (inklusive Årsta holmar), Älvsjöskogen, Lillsjön, Kyrkhamn-Lövsta, Norra och Södra Djurgården samt Majroskogen-Fagersjö-Rågsved- Högdalstopparna. När det gäller Lillsjön bör ett kultur- och naturreservat bildas med omgivande koloniområden. Vi vill inrätta ett 13

14 sammanhängande naturreservat i söderort, kallat Ekopark Syd, som ska innefatta sjön Magelungen och omgivande naturområden i Stockholm och Huddinge. Spridningsvägar för växter och djur ska värnas och nya spridningsvägar ska etableras i samspel med ny bebyggelse. Tillsammans med närliggande kommuner ska staden stärka länets större sammanhängande naturområden, de så kallade gröna kilarna. Det ska finnas goda möjligheter till stadsodling i Stockholm i parker, på kvartersgårdar och på kolonilotter. I takt med att Stockholm växer vill allt fler ha egna odlingar. Urban odling skapar samhörighet i bostadsområden, fler mötesplatser och möjlighet för barn att odla. Spontana samtal om odling, maträtter och smaker för människor samman. Stadsodling har också betydelse för den biologiska mångfalden och kan bidra till säkrare livsmedel. Kolonilotter är populära och viktiga för folkhälsan och närmiljön. De ska ges ett starkare skydd och möjlighet till utveckling i stadsplaneringen. 2.3 Ett promenadvänligt Stockholm Att fler människor rör sig på stadens gator och torg bidrar till en levande stad med fler mänskliga möten. Stockholm måste planeras för gångtrafik och för promenader. Fler gator ska göras om till gångstråk och trottoarer ska breddas för att ge möjlighet till fler uteserveringar och andra mötesplatser. En sammanhängande gågata mellan Medborgarplatsen och Norrtull ska knyta ihop innerstaden. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ska förbättras genom att hastigheten för bilar sänks samtidigt som fler övergångsställen anläggs och bilfria zoner skapas. Genom att staden anpassas för gående blir den också bättre för personer med funktionsnedsättning. Snöröjning och städning på stadens trottoarer och gångvägar ska förbättras. 2.4 Satsa på cyklisterna Stockholm ska bli en bra och säker cykelstad. För att det ska bli verklighet krävs det en rad åtgärder och tillräckligt med resurser. Fler och bredare cykelbanor i ett sammanhängande nät behövs. Regionala snabbcykelleder bör byggas för pendelresor till och från innerstaden. Att ställa bilen och i stället cykla är ett bra val för både hälsan och miljön. De redan planerade cykelsatsningarna ska genomföras och säkerheten för cyklister och gångtrafikanter ska förbättras 14

15 Foto: Johnér RF och vara god. Cykelfartsgator, där bilar tillåts på cyklisternas villkor, ska införas på lämpliga gator. Snöröjningen, underhållet och städningen av cykelbanorna måste förbättras. Bristande underhåll orsakar många singelolyckor för cyklister. Alla cykelbanor behöver inte vara för pendlingstrafik utan det ska även finnas stråk för den som vill njuta av allt det gröna som Stockholm erbjuder under en cykeltur. Därför ska det även finnas gröna cykelstråk som inte löper längs våra hårt trafikerade bilvägar. När antalet cyklister ökar, ökar också behovet av bättre och säkrare cykelparkeringar, särskilt nära kollektivtrafik. Vid större knutpunkter ska det finnas cykelgarage. Cykelparkeringar ska alltid planeras in vid nya bostäder och lånecyklar ska finnas på fler ställen än i dag. 2.5 Utveckla kollektivtrafiken Att resa kollektivt är ett klimatsmart och säkert resande. Bostadsområden och arbetsplatser ska vara lätta att nå med kollektivtrafik. Fler linjer, nya vagnar och ny 15

16 teknik gör det attraktivt och enkelt att resa kollektivt. Det ska gå snabbt och vara smidigt att resa med buss och tåg, både in mot city och på tvären mellan bostadsområden, knutpunkter och arbetsplatser. De nya tvärförbindelserna ska vara snabba och bekväma så att många väljer att resa kollektivt i stället för med bil. Staden ska vara pådrivande för att Stockholms läns landsting ska satsa på mer kollektivtrafik. Samtidigt ska staden möjliggöra bättre framkomlighet för bussar och spårvagnar. God framkomlighet är helt avgörande för att kollektivtrafiken ska vara snabb och pålitlig. Fler reserverade bussfiler, bättre trafikövervakning och trafikstyrning är viktiga åtgärder som dessutom är snabba och billiga. De populära blå busslinjerna ska byggas ut till ett sammanhängande nät som i framtiden kan trafi keras av spårvagnar. Nya spår som knyter samman tunnelbanan och pendeltågen på fler ställen ger bekväma övergångar för kollektivresande på många fler platser. Det behövs järnväg med hög kapacitet för arbetspendling från Mälardalen och för att pendeltågen ska kunna få tätare turer. I söder ska Spårväg syd byggas mellan Flemings berg, Skärholmen, Älvsjö och vidare mot Skarpnäck för att knyta ihop pendeltåg och tunnelbanor i södra Stockholm. I väntan på att spårvägen byggs ska det gå snabbussar längs denna sträcka. Tunnelbanan till Nacka ska dras från Kungsträdgården och över Södermalm. Vi vill att det byggs en ny tunnelbanelinje orange linje som minskar restiden för dem som vill åka mellan södra och norra Stockholm. Orangea linjen ska sträcka sig mellan Älvsjö och Universitetet och ha en förgrening västerut till Solvalla för att även trafikera stadsdelen Bromma parkstad, som vi vill ska byggas på Bromma flygplats. Kollektivtrafik på vatten är en del av ett komplett och modernt transportsystem. Båtar som drivs med klimatsmart bränsle ska komplettera buss- och spårtrafik och ge nya möjligheter till att resa på Stockholms inre vatten. Staden ska verka för att det startar fler nya båtlinjer som förbinder centrala Stockholm med nya och befintliga bostadsområden i närförort och kranskommuner. 2.6 Minska bilismen Stockholms län får allt fler invånare och det ställer ökade krav på hållbart resande. I dag är invånarna i Stockholm och de omgivande kommunerna de som kör flest mil per år jämfört med resten av 16

17 Foto: Werner Nystrand/Briljans Sverige. Bilismen måste minska för att klimatmålen ska kunna nås och för att ge plats för mer yt effektiva och energisnåla transportsätt. Biltrafiken ger höga utsläpp av koldioxid, luftföroreningar och skapar trängsel. Lösningen på trängsel och trafikproblem är inte fler motorvägar utan en kraftigt utbyggd kollektivtrafik. Nya motorvägar leder till ökad biltrafik, ökad belastning på miljön och ökade klimatutsläpp och dessutom minskar de inte trängseln. Motorvägarna leder till en gles, utbredd bebyggelse och många nya bilpendlare. Trängselavgifterna är en av Miljöpartiets viktigaste framgångar. De är effektiva för att minska trängsel och köer. Trängselavgifterna har lett till att nytto- och kollektivtrafik har lättare att komma fram i tid. Vi vill att trängselavgifterna ska göras om till en regional avgift som Stockholms invånare själva kan förfoga över. Det är dags att utveckla systemet genom att se över avgiftsnivåerna samt genom att ta ut avgifter på Essingeleden och andra vägar med mycket trängsel. Trängselavgifterna ska hållas på en nivå som säkrar god framkomlighet på gator och vägar i Stockholm. 17

18 Foto: Lasse Nilsson Parkeringar tar upp mycket stora ytor i Stockholm. Staden behöver effektivisera markutnyttjandet så att marken kan användas till bostäder, bättre gatumiljö och framkomlighet för bussar, nyttotrafik och fordon för funktionsnedsatta. Den som vill ha en bilparkering ska själv stå för hela kostnaden så att bilfria hushåll inte tvingas subventionera hushåll med bil. Staden ska införa mer enhetliga regler för boendeparkering mellan ytter- och innerstaden, men det ska även fortsättningsvis finnas skillnader i avgifternas storlek beroende på läget. Genom att höja parkeringsavgifterna vid arbetsplatser kan staden styra så att fler väljer att åka kollektivt till jobbet. Staden ska skapa fler säkra cykelparkeringar och skapa förutsättningar för parkeringsplatser för bilpoolsbilar. Varor ska i högre grad komma till regionen med båt och järnväg. Genom bättre planering och fler omlastningscentraler kan antalet varutransporter minska. Stockholms stad ska ställa tuffa miljökrav på transporterna av de varor som handlas in av staden. 18

19 3. DEN VÄXANDE STADEN I takt med att Stockholm växer behövs fler bostäder. Staden ska skapa bästa möjliga förutsättningar för en kraftig ökning av bostadsbyggandet. Samtidigt måste stadens goda livsmiljö grönytor, närhet till vatten och fina kulturmiljöer finnas kvar. Staden ska byggas yteffektivt, klimatsmart, kollektivtrafiknära och med fler bostäder, inte minst för unga och studenter. Staden ska bestå av både bostäder och kontor, hyresrätter och bostads rätter. Vi vill att det ska byggas hyresrätter i de områden som i dag har en majoritet bostadsrätter och tvärtom. Då blir Stockholm en blandad stad. Erfarenheten från upprustningen av Mälarbanan visar att det finns en stor potential i ett boende baserat på pendling. Staden ska medverka till att utveckla bättre järnvägsförbindelser till orter i Sörmland och Uppland som ett sätt att minska trycket på bostadsmarknaden i Stockholm. 19 Stockholm måste ha en övergripande, långsiktig och hållbar plan för allt bostadsbyggande. Staden ska byggas utifrån en övergripande plan för varje område som Stockholms invånare ska ha goda möjligheter att påverka. Närheten till kollektivtrafik ska garanteras och kulturhistoriska värden och värdefulla grönytor ska bevaras. Som värdefulla grönytor ska även små kvarlämnade naturplättar betraktas. De har särskild betydelse för barnens närmiljö och för förekomsten av ett varierat naturliv i staden. Staden ska byggas så att den erbjuder sina invånare en trivsam, trygg, hälsosam och vacker miljö. 3.1 Bygg för en ny generation stockholmare Bostadssituationen i Stockholm är akut och kräver både snabba åtgärder och långsiktiga lösningar. Det är framför allt unga, nyanlända,

20 Foto: Ola Ericson/www.stockholmsfoto.se. 20

21 studenter och andra med knappa ekonomiska resurser som har svårt att hitta bostad i Stockholm. Det behövs fler små hyresrätter. Att bygga små, yteffektiva lägenheter leder till lägre boendekostnad. I nyproduktionen ska åtminstone var femte lägenhet vara anpassad för unga och studenter. Den akuta situationen kräver även tillfälliga lösningar, exempelvis temporära bostäder på framtida byggområden. Bostadsförmedlingen ska förmedla trygga andrahandskontrakt och verka för att stärka ungas och studenters rätt till en bostad i Stockholm. Stockholms begränsade yta måste användas på ett effektivt och hållbart sätt. Mark som i dag används till parkeringsplatser kan i stället användas för bostäder. 3.2 Blandade boendeformer Det är viktigt att staden planerar för en stad som erbjuder Stockholms invånare ett varierat utbud av bostäder som passar olika livsstilar, livsskeden och ekonomiska förutsättningar. Alla har rätt till en bra bostad. Staden ska ha blandade boendeformer men inte en aggressiv ombildningspolitik. Stockholm behöver fler hyresrätter, inte färre. Allmännyttan är viktig för Stockholm. De allmännyttiga bostadsbolagen har ett särskilt ansvar att verka för att Stockholms bostadsmarknad ska vara jämlik och fri från diskriminering. Allmännyttans andel av bostadsbeståndet ska öka. Bostadsbolagen ska ta ett socialt ansvar genom att till exempel garantera skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn. Det är viktigt att känna inflytande över sitt boende. Lokala boendestyrelser, kollektivhus och byggemenskaper ska uppmuntras. Andelen kooperativa hyresrätter ska öka. 3.3 Attraktiva miljonprogramsområden Stockholms förortsområden från och 1970-talen behöver rustas upp. Områdena måste också göras mer varierade med fler arbetsplatser, affärer och annan service. De som bor här ska ges inflytande över de förändringar som görs och involveras tidigt i förändringsarbetet. Områdena ska utvecklas med ett tydligt fokus på energieffektivisering, miljöteknik och de boendes önskemål och behov. Små och stora grönområden ska bevaras och utvecklas. Lokala centrum och torg med scener, kaféer och restauranger utgör viktiga mötesplatser som bidrar till stadsdelarnas unika kvaliteter. 21

22 Skolan, fritidsaktiviteterna och den sociala omsorgen i ytterstadsområdena ska prioriteras. Lokal småföretagsverksamhet ska främjas med bra och kostnadseffektiva lokaler. Det ska finnas attraktiva lokaler för företag som vill etablera sig i ytterstaden, där det behövs fler arbetsplatser. Arbetslösa i området ska ges möjlighet till jobb genom anställning i upprustningsprojekten. 3.4 Miljövänlig stadsplanering Alla i Stockholm ska erbjudas en hållbar boendemiljö. Yteffektiva 22

23 flerbostadshus ska byggas på redan exploaterad mark. Tätortsnära natur ska inte försvinna. Om grönytor bebyggs ska de ersättas så att ekologiska värden och möjlighet till rekreation inte försämras. Staden ska uppvakta regeringen om att avveckla flygverksamheten på Bromma flygplats för att i stället använda marken till bostäder. Vi vill skapa Bromma parkstad som ett nytt miljöprofilområde i Stockholm med höga krav på material och energieffektivitet och moderna lösningar för avfallshantering. De som bor i Bromma parkstad ska inte behöva vara beroende av bilen. Stockholm måste komma bort från en stadsplanering som utgår ifrån ett bilberoende. Lika viktigt som att uppföra nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen är det att i ett tidigt skede planera in kollektiv trafik i nya bostadsområden. Antalet parkeringsplatser ska vara lågt vid nybyggnation. Det ska vara enkelt att cykla och gå till och från sin bostad och lätt att leva utan bil i Stockholm. Stadens biltrafikleder ska, där det är möjligt, grävas ner och däckas över. Allt för att frigöra ytor, minska buller och avlägsna barriärer. Staden kan och ska ställa höga miljö- och energikrav när byggnader uppförs. Energiförbrukningen ska vara minimal och byggmaterialet miljöanpassat. I bostadshusens bottenvåningar kan det ges plats för kontor, restauranger, caféer och serviceinrättningar. Grönska på lämpliga tak och fasader ska uppmuntras och husen kan förses med terrasser som de boende kan använda för till exempel stadsodling eller biodling. Stadens takytor ska även kunna användas för produktion av förnybar energi som solvärme och solel. Ambitionen är att alla nya byggnader ska uppfylla minst passivhusstandard med minimal energi för uppvärmning. I miljöprofilområden ska alla byggnader ha minimal energiförbrukning och byggas i klimatsmarta material. Staden ska erbjuda rådgivning till byggföretag och noggrant följa att kraven uppfylls. Energi för uppvärmning ska i första hand vara fossilfri fjärrvärme. Även i befintligt fastighetsbestånd ska miljösmarta och energibesparande lösningar uppmuntras. 3.5 Konsumentmakt och seriösa hyresvärdar Hyresgästernas makt över och kunskap om sitt eget boende måste stärkas och konsumenterna måste ges kunskap och stöd för att kunna ställa krav på hyresvärdar. Oseriösa, icke ansvarstagande hyresvärdar ska hindras från att kunna köpa stadens fastigheter. Krav på seriositet ska ställas på hyresvärden. 23

24 Foton: Christina Blendea 24

25 4. DEN BARNVÄNLIGA STADEN Barn och unga ska känna att deras framtid är trygg och hoppfull, de ska ha god självkänsla och kunna påverka sin vardag. Varje barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. För barn och unga ska Stockholm vara en stad som präglas av framtidstro utan miljöproblem, bostadsbrist och nedskärningar. 4.1 Barns och ungas medbestämmande Barnets bästa ska sättas i främsta rummet och FN:s barnkonvention ska genomsyra allt arbete i staden. En lokal barnombudsman, som ska se till att barns rättigheter tillgodoses och att Barnkonventionen följs, ska inrättas. I alla beslut och på alla nivåer ska barnets bästa beaktas. I enlighet med Barnkonventionen ska barn och unga i Stockholm kunna vara med och bestämma på riktigt i frågor som rör deras vardag och stadens framtida utveckling. Stockholm ska ansöka om att få införa rösträtt från 16 års ålder i kommunvalet. Forum för barns och ungas inflytande ska inrättas, till exempel lokala ungdomsråd eller ett ungdomsfullmäktige. Ett väl fungerande elevinflytande på varje skola ska ytterligare stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande. En meningsfull fritid som stärker barns och ungas självkänsla och delaktighet i samhället motverkar utanförskap och ohälsa. I Stockholm ska barn och unga ha goda förutsättningar för en aktiv fritid. Alla barn och ungdomar ska kunna ägna sig åt fritidsaktiviteter oberoende av hur familjens ekonomi ser ut. Eget skapande och deltagande i kultur och idrott ska främjas. Stockholm behöver fler fritidsgårdar, idrottslokaler, replokaler, kaféer, kulturaktiviteter och andra träffpunkter formade utifrån ungdomars egna önske- 25

26 mål och behov. Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar för hbtq-ungdomar att träffas på egna villkor. Kollo är en möjlighet för barn och unga att träffa vänner, bygga upp sin självkänsla och få uppleva naturen. Stockholms stad ska göra kollo attraktivt för fler och bredare grupper av unga stockholmare. Familjens ekonomi ska inte utgöra ett hinder för barn att åka på kollo. 4.2 En förskola för utveckling Både kommunala och fristående förskolor ska hålla högsta kvalitet, med små barngrupper och kompetent personal. Förskolorna ska servera ekologisk mat lagad på plats. För att skydda barn från skadliga kemikalier ska samtliga förskolor miljödiplomeras och vara fria från gifter. En ekologiskt hållbar uppväxtmiljö uppmuntrar barnens framtida intresse för miljö och utveckling. Källsortering och annat konkret miljöarbete ska finnas med som ett naturligt och lekfullt inslag. Utemiljön och platserna där barnen leker ska uppmuntra till aktivitet och naturkontakt. Alla förskolor ska ha tillgång till genuspedagoger för att kunna ha ett medvetet arbete med både pojkars och flickors utveckling. Förskolan ska ha ett interkulturellt förhållningssätt som tar tillvara barns olika bakgrund och erfarenheter. Modersmålsstödet ska utvecklas så att även små barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både svenska och sitt modersmål. Förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla sådant som initiativförmåga, kreativitet, tillit till egen förmåga, empati, samarbete och ansvarskänsla. Öppna förskolor och parklekar behövs i en stad som Stockholm. De bidrar till att stärka nätverk och föra människor samman. Aktiviteter med inriktning på lek och lär i naturen ska uppmuntras. 4.3 En skola för alla Skolan ska vara en plats för nyfikenhet och kunskap där barn och unga växer som människor. Varje Stockholmsbarn har rätt att mötas av kompetent skolpersonal som med tillräcklig tid och tillräckliga resurser ger den bästa skolgången. I dag är det alldeles för stora skillnader mellan olika skolor i staden. Arbetet med att skapa likvärdiga skolor måste prioriteras och skolans resurser måste styras dit de behövs som mest. Skolgården är den plats där barn och unga ska kunna leka, samtala, 26

27 Foto: Erik G Svensson / TT Nyhetsbyrån strosa runt och helt enkelt ha rast. Barn behöver frisk luft, tillgång till både solsken och skugga samt en inspirerande miljö för att rasterna ska bli uppfriskande. Skolgårdarna i Stockholm har blivit allt kargare. Det är inte ovanligt att skolor har gårdar som ser ut som asfalterade parkeringsytor. Brist på träd gör att barnen inte får skugga när solen skiner som starkast. En fyrkantig asfaltsgård lockar inte ut barnen. Stadens skolgårdar behöver ses över och rustas upp. Stockholms skolor behöver mer resurser för att ge lärare bättre arbetsvillkor och fler elever en bättre chans att nå så långt de bara kan. Alla elever ska lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och ges det stöd de behöver. Lärarna ska ges utrymme att skapa god kvalitet i undervisningen och arbetsvillkoren och arbetsmiljön i skolorna ska förbättras. Alla barn och ungdomar har rätt att nå skolans kunskapsmål. Alla barn ska kunna läsa, räkna och skriva när de går ut grundskolan. Men de behöver också ha en god grund att stå på inom exempelvis naturvetenskap och teknik för att kunna förstå och hantera vår tids, och framtidens, utmaningar på miljöområdet. Stockholms skolor ska arbeta aktivt för att ge eleverna bästa möjliga undervisning, exempelvis genom att dra nytta av de senaste rönen inom pedagogisk forskning. 27

28 Fritidshemmet är en viktig del av skolan som skapar mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Barngrupperna på fritidshemmen måste bli mindre. Vi vill också se fler behöriga fritidspedagoger som får ta del av kompetens- och yrkesutveckling på samma sätt som andra lärare i skolan. Fyra av tio elever i Stockholms skolor har ett annat modersmål än svenska. Staden måste därför bättre utveckla sitt arbete med modersmålsstöd och flerspråkighet i skolan. Det ger fler elever en bättre chans att följa med i undervisningen, på vägen mot kunskapsmålen. Både kommunala och fristående skolor med olika inriktningar behövs. Staden måste säkerställa en bra kvalitet i stadens skolor och se till att skolans demokratiuppdrag följs. Elever, föräldrar och personal ska ha inflytande över sin skola och elevers organisering ska stödjas. Lärare, elever och föräldrar ska ha en bra dialog om elevens kunskapsutveckling. Barns rättigheter behöver stärkas. Barn måste få bättre kunskap om sina rättigheter och skolorna måste arbeta för att leva upp till nolltoleransen mot kränkningar och diskriminering. Alla vuxna i skolan har ett ansvar för att ingripa mot mobbning. Tillgången till särskilt stöd måste öka och barn med särskilda behov ska prioriteras både under och efter skoltid. Varje elev ska ha tillgång till kurator, psykolog, sjuksköterska och studie- och yrkesvägledare när de behöver det. 4.4 Bygg staden för barnen Barnets bästa ska vara en utgångspunkt för alla planer och allt byggande i Stockholm. Barns behov, vilja, åsikter och upplevelser ska värderas lika högt som vuxnas. Deras perspektiv är värdefulla för att skapa ett mer barnvänligt samhälle. Barns inflytande är en rättighet enligt Barnkonventionen. I samband med att staden utvecklas och nya områden byggs ska barns behov av närhet till grönytor, lek och idrott respekteras. Barnfamiljer och ungdomar ska enkelt kunna röra sig fritt och tryggt till fots eller på cykel i hela staden. Skogsområden i närheten av förskolor och skolor är ovärderliga platser för lek, äventyr, pedagogisk verksamhet och naturstudier. Staden ska öka barns säkerhet i trafiken genom bättre gångvägar, fler övergångsställen och bättre belysning på skolvägarna. En bilfri zon ska finnas vid alla låg- och mellanstadieskolor. 28

29 Foto: Jamie Silva 5. DEN MODERNA STADEN Klimatomställning ger jobb. Förnybar energi, energieffektivisering och andra gröna lösningar är en snabbt växande sektor. En energiomställning i Stockholm skapar nya jobb och utvecklar nya företag och ny teknik. Stockholm ska investera i fossilfri fjärrvärme, solenergi, vindkraft och biogas. I ett grönt Stockholm har alla en väg in till, och en plats på, arbetsmarknaden. Trots att Stockholm har en lägre arbetslöshet än genomsnittet i Sverige råder stora skillnader mellan olika stadsdelar och mellan olika grupper. För att nå de utsatta grupperna och områdena krävs välriktade insatser. Stockholms stad ska skapa förutsättningar för människor att få rätt jobb arbeten där individen, och därmed samhället, tillgodogör sig sin fulla potential. Det måste erbjudas goda möjligheter till utbildning. Arbetsmarknaden ska vara mänsklig och den som arbetar ska kunna ha en balans mellan arbetsliv och det övriga livet. Dagens system där många människor blir sjuka 29

30 av för hög arbetsbelastning medan andra människor mår dåligt av arbetslöshet är ett stort resursslöseri. Arbetsmarknaden i Stockholm ska vara inkluderande och det ska finnas möjligheter till omställning under arbetslivet. Möjlighet till att ta ett friår är en åtgärd som skulle leda till högre kvalitet i arbetslivet. 5.1 En arbetsmarknad för unga Att ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden är ett stort samhällsproblem. Stockholm ska satsa kraftfullt på att fler unga ska kunna försörja sig genom att arbeta. Satsningen ska innehålla uppsökande verksamhet, individuella utvecklingsplaner, utbildning, särskilt stöd till ungas entreprenörskap, samarbete med ideella organisationer och närings liv, fler praktikplatser samt visstidsanställningar inom stadens verksamheter. Det är alldeles för många unga i åldersgruppen år som varken arbetar eller studerar. Därför behövs stora satsningar på uppsökande verksamhet och insatser som är väl anpassade för den målgruppen. Ungdomar som av olika skäl hoppar av gymnasieskolan har betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden, vilket ställer höga krav på samhället. För att ge alla möjlighet att fullfölja gymnasiet med godkända betyg behövs fler motiverande insatser och individuellt stöd. Unga som väljer att inte fullfölja gymnasiet eller som av olika anledningar inte kan studera på gymnasiet ska erbjudas kvalificerad studie- och yrkesvägledning och flexibla möjligheter att gå vidare. Genom en kombination av arbete, praktik och studier håller vi fler dörrar öppna. Insatserna måste ordnas utifrån individens ambitioner, behov och förutsättningar. Det ska finnas alternativa studievägar, exempelvis möjlighet att läsa på folkhögskola. För många individer erbjuder folkhögskolor en alternativ studiemiljö med större fokus på elevernas egna behov och förutsättningar. 5.2 En inkluderande arbetsmarknad Vi vill att arbetsmarknaden i Stockholm ska vara inkluderande och fri från diskriminering. Arbetslöshetsstatistiken visar tydligt att många människor missgynnas i arbetslivet på grund av faktorer som kön eller etnicitet. Personer födda utanför Europa, i synnerhet kvinnor, tillhör de som har allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. De har också svårast att få ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer. 30

31 Foto: Maskot/Folio Språket är avgörande för människors väg in i samhälle och arbete. Svenska för invandrare (sfi) är därmed en av de viktigaste arbetsmarknadsåtgärderna. Stockholms stad ska ha en sfi-undervisning av god kvalitet där den enskilda personens förutsättningar och behov sätts i centrum. Det innebär att alla ska ha möjlighet att till exempel vara föräldralediga och samtidigt erbjudas en möjlighet att delta i sfi-undervisning. Vuxenutbildning är en möjlighet till nya livschanser. Det ska aldrig vara för sent att utbilda sig. Vuxen utbildningen ska vara öppen för alla och hålla hög kvalitet. Människor som står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas individuellt stöd såsom vägledning, kompetensutveckling, utbildning och lärande på arbetsplatser. Stödet ska utformas utifrån den arbets sökandes behov genom att de olika stöden samordnas i så kallade en dörr in -verksamheter. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärnor i verksamheten. 5.3 Socialt företagande Samtidigt som många som blir arbetslösa i Stockholm hittar ett nytt jobb relativt snabbt har antalet långtidsarbetslösa ökat de 31

32 Foto: Bodil Johansson/Folio 32

33 senaste åren. Vi vill att Stockholm ska göra extra satsningar för att vända denna trend och minska den strukturella arbetslösheten. Arbetsintegrerande sociala företag är företag som skapar arbete, sysselsättning, varor, tjänster och nytta av och för människor som samhället i övrigt ofta dömt ut. Förutom långtidsarbetslösa kan det handla om långtidssjuka eller personer som har en funktionsnedsättning som påverkar deras arbetsförmåga. De arbetsintegrerande sociala företagen måste tilllåtas växa så att fler människor får chansen att få vara en del av ett sammanhang och bidra till samhället. Staden kan bidra genom att ställa sociala krav i upphandlingar, se över finansieringsmöjligheter för de sociala företagen och erbjuda dem kunskap och stöd. 5.4 Staden som arbetsgivare Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare och ska vara en god förebild. Målet ska vara att erbjuda en god arbetsmiljö och arbetsplatser fria från diskriminering. Att arbeta med jämställdhetsoch mångfaldsplaner är ett sätt att åstadkomma detta. Stockholm ska arbeta för att få fler att vilja söka sig till chefspositioner. Stadens chefer ska spegla befolkningen i Stockholm och därför vara kvinnor och män med olika ursprung och erfarenheter. Anställda i stadens verksamheter ska kunna påverka sitt arbete. Ett stort inflytande på arbetsplatsen skapar en välmående arbetsplats. Staden ska aktivt arbeta med lönekartläggning och arbeta för att få bort osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Den arbetsbelastning som många anställda upplever är ett problem. Ofta är det kvinnor som har de tyngsta jobben och som riskerar att slita ut sig. Många tvingas därför att jobba deltid med sänkt inkomst som resultat. Möjligheten att arbeta heltid eller deltid ska erbjudas dem som önskar. Arbetstidsförkortning kan bidra till att förebygga ohälsa, förlänga arbetslivet och öka kvaliteten i verksamheterna. Det ska vara möjligt att försörja sig på sin lön. I stället för tjänstebilar vill vi att staden ska erbjuda tjänste cyklar. Staden ska uppmuntra sina anställda till att cykla, till exempel genom att subventionera inköp av cykel för dem som använder cykeln i tjänsten eller väljer att cykla till och från jobbet. 33

34 Foto: Lasse Nilsson 34

35 6. DEN HÄLSOSAMMA STADEN Stockholm har en fantastisk natur som vi alla som bor här måste vara rädda om. Det är en förmån att få bo och leva i en stad med mycket grönska och vatten. Naturen ger livskvalitet och är bra för människors hälsa. Stadens kajer med sina vackra vyer ska upplåtas för gående och cyklister. Kajerna ska präglas av marina inslag med båtliv men även småbutiker, restauranger och caféer ska finnas här. De kulturarv som finns kvar ska lyftas fram. Stadens natur ska tas tillvara och utvecklas, både för dagens och morgondagens invånare. Alla ska ha nära till parker eller grönområden och tillgång till stadens stränder. Tysta områden i naturreservat och andra naturområden ska bevaras som en viktig del av stadens folkhälsoarbete Rekreation och friluftsliv Naturen är en plats för rekreation och skönhetsupplevelser. Staden ska driva en friluftspolitik som leder till att fler människor får möjlighet att komma ut i naturen. Rik biologisk mångfald i staden ger fågelsång i våra parker, surrande bin i koloniträdgårdarna och möjlighet att plocka blåbär i skogsgläntan. Stockholm ska vara ledande i arbetet med att uppmärksamma och ta hand om stadsnära skogsområden. Kungliga Nationalstadsparken sträcker sig från Skeppsholmen i väster, till Fjäderholmarna i öster och vidare upp till Sörentorp i norr. Den omfattar de kungliga parkerna Djurgården, Haga och Ulriksdal. Den är världens första nationalstadspark och har ett stort värde för det nationella kulturarvet, stadens ekologi och rekreation. Kungliga

36 nationalstadsparkens unika naturoch kulturvärden ska skyddas och parken ska skyddas mot exploatering. Staden ska satsa på hållbar ekoturism. Parkerna ska skötas och utvecklas så att de är attraktiva för stadens invånare. Väl skötta parker och promenadstråk är viktiga inslag i Stockholms stadsmiljö. Staden ska ta fram naturvårdsplaner för att samordna och säkra skötseln av stadens grönytor. Gatuträd är viktiga för grönskan och den biologiska mångfalden i staden. De träd som är dåliga ska ersättas och nya träd ska planteras i hela staden. Sälgen är livsviktig som första föda på våren för humlor och bin. Därför ska sälgen, så långt det är möjligt, skyddas överallt där den förekommer och ny sälg ska planteras. Stockholms stadsnära jordbruk ska värnas och det ska finnas möjlig heter för organisationer som 4H-gårdarna att finnas kvar och utvecklas. För barn som bor i staden är de ofta den enda möjligheten att få direkt kunskap om djur och nyttoväxter och få en insikt om varifrån vår mat kommer. Vi vill också att staden ska öppna fler naturskolor för alla skolbarn. 6.2 Idrott och folkhälsa Goda möjligheter till motion och friluftsliv förbättrar förutsättningarna för en god folkhälsa. Stockholms stad ska ha ett sammanhållet och aktivt arbete för att förbättra folkhälsan. Folkhälsoperspektivet ska genomsyra inte bara idrottspolitiken utan också andra områden som till exempel trafik och miljö. Villkoren för idrottande ser fortfarande mycket olika ut för kvinnor och män. Stockholms stad ska till ämpa lika villkor för flickor och pojkar och kvinnor och män när det gäller investeringar, träningstider och fördelning av stadens resurser. Förutsättningar för motion och friluftsliv ska finnas i alla delar av Stockholm. Bristen på idrottshallar är ett stort problem och fler idrottshallar måste därför byggas i staden. När detaljplaner för nya stadsdelar tas fram måste det redan från början finnas en plan för var idrottshallar, idrottsplaner och spontanidrottsplatser ska ligga. Staden ska uppmuntra alla stockholmare att röra på sig och motionera i vardagen. Alla ska ges möjlighet att ägna sig åt idrott och motion, oberoende av familjens ekonomi eller i vilken stadsdel en person bor. Föreningslivet och dess tusentals ideella ledare gör en ovärderlig insats för barn och unga i Stockholm. 36

37 Det ska finnas goda förutsättningar för såväl etablerade idrotter med många utövare som för idrotter med färre utövare, spontanidrott, motion och lek. En bredd av idrottsmöjligheter är viktigt för att alla ska kunna hitta en motionsform som passar. Det är ett allvarligt problem att simkunnigheten är mycket låg i vissa delar av staden. Stockholms stad måste ta ansvar för att öka simkunnigheten hos invånarna i hela Stockholm. Vi prioriterar breddidrotten framför eliten. Barns möjligheter att få delta i föreningslivet ska främjas. Att prioritera breddidrotten är en satsning på folkhälsa i tider där fler och fler barn rör sig allt mindre. Staden ska erbjuda idrottsledare fortbildning med fokus på lika rättigheter, normkritik och likabehandling. Vi vill att stadens bidrag ska gå till de föreningar som verkar för människors lika värde och jämlikhet. Bidrag ska inte gå till att uppmuntra tidiga elitsatsningar. 6.3 Ekologisk och god mat Den mat som staden serverar barn, unga och äldre ska vara näringsriktig, ekologisk och god. Råvaror av hög kvalitet ska ge bättre mat. Maten ska lagas från grunden och tillagas nära verksamheten. Matproduktionen påverkar klimat och miljö. Staden ska ha en hög ambition när det gäller inköp av ekologisk mat. Under mandatperioden ska minst hälften av all mat som köps in vara ekologisk. Hotade fiskarter ska inte serveras i stadens verksamheter. Stadens verksamheter ska arbeta för minskad konsumtion av kött och informera om matens påverkan på klimatet. Klimatpåverkan ska också minska genom att stadens verksamheter ska arbeta för att minska den mängd mat som slängs. Staden ska där så är möjligt ställa samma krav på andra utförare inom kommunen. Staden ska starta samordning av transporter vid inköp av livsmedel via en distributionscentral. Detta för att minska transporterna och förenkla inköp från mindre lokala producenter. Livsmedel och miljövänligare transporter ska upphandlas var för sig. Varje dag, i butiken och vid matbordet, gör vi val som påverkar vår hälsa och miljön i stort. Staden ska informera konsumenter om vilka produkter som är bäst för miljön, hälsan och den privata ekonomin. Det ska vara lätt att leva ett miljövänligt och sunt liv i Stockholm. 37

38 Foto: Maskot/Folio 38

39 7. DEN KLIMATSMARTA STADEN Klimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar. En stor del av stockholmarnas klimatutsläpp kommer från konsumtion. Vårt sätt att leva leder till utsläpp i alla världsdelar. Det gäller exempelvis långväga flygresor och konsumtion av livsmedel och andra varor som är producerade i andra länder. Det finns goda möjligheter för Stockholm och alla som bor här att ta ett stort ansvar för klimatet. Det kräver att staden fattar många framtidsinriktade beslut och ett medvetet agerande av Stockholms invånare varje dag. Biltrafiken måste minska, koleldningen i Värtaverket måste fasas ut och fastigheter måste energieffektiviseras. Stadens alla fordon och SL:s bussar ska köras på förnybara bränslen. 7.1 Ät mer klimatsmart Vi måste äta mindre kött för att minska klimatutsläppen från produktionen av livsmedel. Det gäller särskilt nötkött som orsakar stora klimatutsläpp. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till för att producera mat åt alla. Genom att välja att äta en större andel vegetariskt och ekologiskt kan vår matkonsumtion bli mer hållbar och barnen kan få klimatvänliga matvanor med sig från tidig ålder. Maten som serveras i stadens verksamheter ska vara god och näringsriktig och mer klimatsmart än idag. 39

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Du gör skillnad! Miljöpartiet behöver Dig

Du gör skillnad! Miljöpartiet behöver Dig Du gör skillnad! Miljöpartiet behöver Dig U För medlemskap eller kontakt med miljöpartiet lokalt. www.mp.se www.mp.se/harryda Kontakt: Birgitta Olsson Mail: judith.olsson@telia.com Återbruk När du läst

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun

MILJÖ. Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun MILJÖ Ett urval av hur vi jobbar i Ängelhoms kommun Version 1.0 Tryckår 2014 Foto: Ida Stavenow Caroline Sjunner Kajsa Wellbro Emelie Svensson Skyview Vi har en plan I Ängelholms kommun finns en varierad

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

VAL TILL ÅLANDS LAGTING OKTOBER 2015

VAL TILL ÅLANDS LAGTING OKTOBER 2015 VAL TILL ÅLANDS LAGTING OKTOBER 2015 Framtid och förändring. Solidaritet, samarbete och rättvisa. Det är vår vision. Att jobba politiskt är att ha ett mål för hur det goda samhället ska formas. På socialdemokraternas

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Till dig som bor i nacka

Till dig som bor i nacka Till dig som bor i nacka Oss kan du rösta på i kommunvalet 14 september. Fr v: Ingmar Sahlgren, Johan Krogh, Christine Lorne, Björn Strehlenert, Hans Peters, Mia Wallgren, Claes Tarras Ericsson, Håkan

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet 2015-06-11 1 Sollentuna kommuns ekonomiska situation Sollentuna kommun har en välskött ekonomi vilket gör att det med rätt prioriteringar går

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Fyra år av rödgrönt samarbete

Fyra år av rödgrönt samarbete Fyra år av rödgrönt samarbete En rapport om rödgrön politik i Malmö 2007-2010 Arbete och tillväxt Ett av våra viktigaste mål under mandatperioden har varit att öka antalet arbetstillfällen i Malmö och

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer