kommunpolitiska Miljöpartiet i Stockholms stads program

Transkript

1 kommunpolitiska Miljöpartiet i Stockholms stads program 1

2 Foto: folio / Lena Katarina Johansson 2

3 VÄLKOMMEN TILL MILJÖPARTIET DE GRÖNA I STOCKHOLMS STAD Miljöpartiet de gröna är ett konstruktivt och framtidsinriktat parti med politiska idéer för en modern, mänsklig och miljö vänlig stad. Vi formulerar en politik för framtidens Stockholm. I det här programmet presenterar vi våra visioner för Stockholms stad och vad Miljöpartiet de gröna vill genomföra under mandatperioden Miljöpartiet har alltid kämpat för alla människors lika rättigheter och jämställdhet. Vi vill se en stad där alla människor har lika möjligheter att skapa sig ett gott liv. Vi sätter individen i fokus som en ansvarstagande, aktiv och skapande varelse. Bostad, arbete och goda möjligheter till utbildning är grundstenar för en stad där människor ges många livschanser. Miljöpartiet vill skapa ett miljövänligt Stockholm och ge människor förutsättningar för att leva miljövänligt. Vi vill se en klimatsmart stad med satsningar på förnybar energi, miljöteknik, hållbara bostäder och goda lösningar för cyklister, gående och kollektivtrafikanter. Så skapar vi en modern, mänsklig och miljövänlig stad. 3

4 INNEHÅLL 1. Livsmöjligheternas stad 5 2. Den miljövänliga staden Den växande staden Den barnvänliga staden Den moderna staden Den hälsosamma staden Den klimatsmarta staden Den mänskliga staden Den kreativa staden 48 Foto: Johnér RM 4

5 1. LIVSMÖJLIGHETERNAS STAD Alla människors lika värde och rätt till delaktighet och inflytande är en av utgångspunkterna i Miljöpartiets politik. I Stockholm ska alla kunna leva och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Demokrati och levande kultur, lika rättigheter och jämställdhet ger utrymme för livskvalitet och nya livschanser. demokratiska problem som måste bekämpas. Stockholm ska vara en stad där alla känner sig välkomna och respekterade. De olika kulturer, erfarenheter och kunskaper som ryms i Stockholm är en stor resurs. Mångfalden av individer är det som utvecklar och berikar vår stad. 1.1 Lika möjligheter för alla Stockholm ska vara en stad fri från diskriminering. Staden ska föra en aktiv politik som främjar lika rättigheter och jämställdhet samt arbeta för att alla invånares kompetens ska tas tillvara och värdesättas. Diskriminering, segregation, rasism och hatbrott är Människors livsmöjligheter ska vara lika goda oavsett stadsdel. Bostadsområden med olika upplåtelseformer, tillgång till grönområden och parker, levande centrum och mötesplatser är viktiga för att Stockholms invånare ska kunna mötas. Alla, oavsett bakgrund, ska ha samma möjligheter att få en anställning och en bostad 5

6 Strävan efter en jämställd stad ska genomsyra all stadens verksamhet, i allt från snöröjning till lönesättning. i Stockholm. Ungdomsarbetslösheten är ett stort samhällsproblem som måste bekämpas. Främlingsfientlighet och diskriminering utgör hinder i strävan mot att skapa en stad där alla människors lika rättigheter tillgodoses. Stockholms stad ska bekämpa hatbrott och motverka vardagsrasism och diskriminering i stadens verksamheter. Nöjeslivet i Stockholm måste välkomna alla. Krogar som diskriminerar ska förlora sitt serveringstillstånd. Att människor kan få upp rättelse när deras rättigheter kränks är viktigt för demokratin och det ökar också medvetenheten om diskriminering. Genom att stötta Stockholms antidiskrimineringsbyråer kan staden ta ett steg mot ett bättre rättsskydd för individen. Människor ska erkännas för vilka de är och inte begränsas av andras fördomar och normer. All kärlek är bra kärlek. Ingen ska diskrimineras på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Hbtq-kompetensen behöver höjas i Stockholms stad för att säkerställa att invånarna får ett bra bemötande när de har kontakt med stadens verksamheter. Det är nödvändigt att skapa fler trygga mötesplatser i staden för hbtqpersoner i alla åldrar. 1.2 Öka jämställdheten Strävan efter en jämställd stad ska genomsyra all stadens verksamhet, i allt från snöröjning till lönesättning. Föreställningar om kvinnor 6

7 och män ska inte begränsa Stockholms invånare i deras vardag. Begränsande könsnormer och fördomar ska motverkas. Detta arbete måste starta i förskola och skola. Osakliga löneskillnader mellan könen måste undanröjas och Stockholms stad ska aktivt arbeta för att avskaffa strukturella löne skillnader mellan kvinnor och män. Det krävs att de kvinnodominerade yrkeskategorierna värderas högre och att detta syns i lönenivån. En riktad lönesatsning ska göras på de yrkesgrupper inom stadens verksamhet som har lägst löner. Staden ska också verka för att bryta upp den könssegregerade arbetsmarknaden. Kvinnor och män som drabbas av våld i nära relationer ska ha rätt till stöd och skyddat boende. Stockholms stad ska se till att det finns tillräckligt med säkra boenden. Stödet till kvinnojourer ska öka. Det ska finnas mansmottagningar som ger män som misshandlar stöd och behandling. Staden ska synliggöra och mot arbeta människohandel och prostitution. Kvinnor reser generellt mer miljövänligt än män eftersom kvinnor tenderar att gå eller åka kollektivt medan män oftare åker bil till och från jobbet. I de infrastruktursatsningar som har gjorts hittills är det tydligt att det är mäns behov som har fått styra. En ökad satsning på kollektivtrafiken bidrar till en jämställd stad. 1.3 Hållbar upphandling Stockholms stad köper in varor och tjänster för flera miljarder kronor varje år och är därmed en stor konsument. Staden ska ta ansvar för att köpa in varor som är producerade på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Staden ska i sina upphandlingar utnyttja alla möjligheter att förbättra för miljö, klimat, mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor och social rättvisa. Staden ska också bidra till att utveckla sätt att ställa hållbarhetskrav. Upphandlingarna ska användas strategiskt för att bidra till en bättre miljö och en inkluderande arbetsmarknad fri från diskriminering. För att bidra till och öka kunskapen om rättvis handel ska Stockholm arbeta för att bli en Fairtrade City. Små leverantörer som till exempel sociala företag och mindre livsmedelsproducenter ska ges ökade möjligheter att delta i upphandlingar. Kontrakten kan, där det är lämpligt, delas upp i mindre delar och klusterbildningar ska uppmuntras. 7

8 Foto: Maskot/Folio 8

9 Det ideella föreningslivet har stor betydelse för demokratins utveckling. För att gynna leverantörer som erbjuder hållbara produkter och tjänster ska uppföljningen av hållbarhetskraven systematiseras. Uppföljning av hållbarhetskrav och andra parametrar ska utvecklas så att staden kan säkerställa att rätt produkt eller tjänst köps in. Ett effektivt uppföljningsarbete kommer att minska kostnaderna och öka stadens anseende som professionella upphandlare. 1.4 Lokal demokrati Medborgares, politikers och företagares lokala engagemang stärker stadsdelarnas kvaliteter. För att skapa en aktiv lokal dialog ska Stockholm införa direktval till stadsdelsnämnderna. Stadsdelarna ska få tillbaka det politiska ansvaret för närmiljön och beslut ska fattas i en öppen process. Medborgardialog och lokala rådslag ska an vändas oftare och utgöra ett av underlagen när de förtroendevalda fattar beslut i stora avgörande frågor som berör invånarna. Stockholm ska ge barn och unga mer inflytande. Barns och ungas åsikter och perspektiv ska bli en maktfaktor och staden ska ansöka om att bli försökskommun för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunvalet. Även äldre ska ha inflytande i samhället och över sina egna liv. Stadens information till och dialog med sina invånare ska vara tydlig och lättillgänglig för alla. Medborgarkontor ska finnas i varje stadsdel och erbjuda god service till Stockholms stads invånare. Alla stadens medborgare, oavsett i vilken stadsdel de bor, ska ha nära till konsumentrådgivning. Det ska vara enkelt att ge förslag, beröm eller kritik och att få respons, oavsett om det sker i möten, per telefon eller via sociala medier. Sociala medier och internet ska vara ett verktyg för att öka medborgarnas insyn i och inflytande över stadens politik och verksamheter. Det ideella föreningslivet har stor betydelse för demokratins utveckling. Stödet till föreningslivet ska öka samtidigt som det måste vara förutsägbart för att möjliggöra långsiktighet. Endast föreningar som verkar för människors lika värde ska beviljas stöd. 9

10 Foto: Ola Ericson/ 10

11 2. DEN MILJÖVÄNLIGA STADEN Stockholm ska arbeta aktivt för att ha rent vatten, ren luft, skyddade strandområden och god tillgång till grönområden även i framtiden. Miljömålen för staden ska vara mycket ambitiösa och baseras på de nationella och regionala miljömålen. Staden ska ha som mål att kontinuerligt minska sitt ekologiska fotavtryck och ha hög beredskap för klimatförändringar. Stockholm ska vara en stad fri från fossila bränslen. Resandet inom Stockholm ska vara effektivt och klimatsmart. Gång-, cykeloch kollektivtrafik ska vara de självklara förstahandsvalen när Stockholms invånare reser. När fler reser kollektivt blir det mindre trängsel på våra vägar och gator. Mindre biltrafik minskar utsläppen av koldioxid och luftföroreningar samtidigt som det blir mer plats för gående, cyklister och kollektivtrafik. Allt fler kommer att välja att bo i Stockholm framöver. Det kan innebära att trafiken ökar och med den de problem det för med sig i form av ännu mer trängsel och sämre luft. Staden ska underlätta för el- och biogasbilar och uppmuntra invånarna att gå med i bilpooler för att ändra fokus från ägande av bil till tillgänglighet till bil. Detta minskar även behovet av parkeringsplatser. Genom ett väl utvecklat transportsystem kan resandet effektiviseras och klimatpåverkan minskas. 2.1 Ren luft, rent vatten och giftfri miljö Stockholms luftkvalitet måste förbättras. Höga halter av luftföroreningar och partiklar leder till hjärt- och kärlsjukdomar, astma och allergier i Stockholm. Barn drabbas särskilt hårt. EUdomstolen har dömt Sverige för fördragsbrott då partikelhalterna i delar av staden överskridit EU:s miljökvalitetsnormer. Sverige riskerar höga böter om man inte kommer tillrätta med de höga partikelhalterna i bland annat Stockholm. Det krävs kraftfulla åtgärder i trafiken för att förbättra luftkvaliteten. Stockholms 11

12 Staden ska ha beredskap för klimatförändringar. miljözon, innerstadsområdet där tunga fordon med de smutsigaste utsläppen inte får köra, ska även gälla de mest miljöbelastande personbilarna. Samtidigt ska användningen av dubbdäck begränsas genom dubbdäcksförbud på fler gator och en dubbdäcksavgift. Miljögifter är ett allvarligt hot mot såväl människor som natur. Försiktighetsprincipen måste gälla vid bedömning av vilka kemikalier som ska godkännas. Detta eftersom det kan ta tid innan kemikaliernas negativa effekter blir tydliga. Barn är särskilt känsliga för miljögifter och därför måste de produkter som barn använder och de miljöer som barn vistas i värnas särskilt. Barn har rätt till en giftfri miljö. Skadliga kemikalier ska fasas ut. Stockholms stad ska alltid kräva information om ifall de produkter som staden köper innehåller kemikalier som finns på EU:s så kallade kandidatlista, en lista över ämnen som kan ha allvarliga effekter på människors hälsa eller för miljön. I möjligaste mån ska staden undvika att köpa in produkter som innehåller de ämnen som finns med på listan. Alla ska garanteras rent och friskt dricksvatten nu och i framtiden. Arbetet med att skydda Stockholms vatten måste utvecklas så att den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag förbättras. För att sjöar, vattendrag och hav ska tillfriskna krävs omfattande åtgärder för att minska utsläpp från transporter, avlopp och industrier. Utsläpp av miljöstörande ämnen som kväve, fosfor, läkemedelsrester, hormonstörande ämnen och tungmetaller ska minska. Avloppsnät och rening ska förbättras och miljöfarliga produkter bytas ut. Mälarens vatten är vårt dricksvatten och måste skyddas lång- 12

13 siktigt. Stadsplaneringen påverkar vattenkvaliteten i Mälaren. Det vatten som hamnar på gator och torg måste renas innan det når Saltsjön och Mälaren. Detta bör i större utsträckning ske i lokalt anlagda våtmarker och synliga vattendrag. Även stadens grönytor har en naturlig roll som luft- och vattenrenare. Klimatförändringarna leder till häftiga regn och högt stående vatten, vilket innebär att vattenkvaliteten kan försämras. Staden ska ha beredskap för klimatförändringar. Det handlar exempelvis om att bygga i områden utan risk för framtida översvämning samt att behålla strandnära grönytor. De strandnära grönytorna är områden som kan utgöra buffertar vid höga vattenflöden. 2.2 Bevara den biologiska mångfalden Ekosystemen, det vill säga alla levande varelser och miljön inom ett område, i stadens natur ger mervärden som ska värderas i stadsplaneringen. Ekosystemen finns runt omkring oss och är en del av de processer som ger liv. Ekosystemens funktioner ger människan en mängd gratistjänster, så kallade ekosystemtjänster. Men vi människor är också en del av ekosystemen och hur vi förvaltar ekosystemen påverkar dem. Att förstå kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande och värna naturens ekosystemtjänster är av avgörande betydelse för att skapa ett hållbart samhälle. Grönytornas betydelse i stadsplaneringen ska utgå ifrån ett ekosystemperspektiv. Det kan handla om att planera grönstrukturen för att skapa spridningsvägar för fåglar och pollinerande insekter. Det kan också handla om att anlägga träd och gröna växter på stadens tak så att effekterna av ett förändrat klimat mildras. I stadens skötsel av grönområden ska den biologiska mångfalden stödjas och utvecklas. Till exempel genom att så långt som möjligt spara gamla och döda träd, skydda och nyplantera sälg och låta våtmarker fortsätta att vara våtmarker. Detta är särskilt viktigt i stadens naturreservat. De mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård ska få varaktigt skydd. Sex nya naturreservat ska inrättas: Årstaskogen (inklusive Årsta holmar), Älvsjöskogen, Lillsjön, Kyrkhamn-Lövsta, Norra och Södra Djurgården samt Majroskogen-Fagersjö-Rågsved- Högdalstopparna. När det gäller Lillsjön bör ett kultur- och naturreservat bildas med omgivande koloniområden. Vi vill inrätta ett 13

14 sammanhängande naturreservat i söderort, kallat Ekopark Syd, som ska innefatta sjön Magelungen och omgivande naturområden i Stockholm och Huddinge. Spridningsvägar för växter och djur ska värnas och nya spridningsvägar ska etableras i samspel med ny bebyggelse. Tillsammans med närliggande kommuner ska staden stärka länets större sammanhängande naturområden, de så kallade gröna kilarna. Det ska finnas goda möjligheter till stadsodling i Stockholm i parker, på kvartersgårdar och på kolonilotter. I takt med att Stockholm växer vill allt fler ha egna odlingar. Urban odling skapar samhörighet i bostadsområden, fler mötesplatser och möjlighet för barn att odla. Spontana samtal om odling, maträtter och smaker för människor samman. Stadsodling har också betydelse för den biologiska mångfalden och kan bidra till säkrare livsmedel. Kolonilotter är populära och viktiga för folkhälsan och närmiljön. De ska ges ett starkare skydd och möjlighet till utveckling i stadsplaneringen. 2.3 Ett promenadvänligt Stockholm Att fler människor rör sig på stadens gator och torg bidrar till en levande stad med fler mänskliga möten. Stockholm måste planeras för gångtrafik och för promenader. Fler gator ska göras om till gångstråk och trottoarer ska breddas för att ge möjlighet till fler uteserveringar och andra mötesplatser. En sammanhängande gågata mellan Medborgarplatsen och Norrtull ska knyta ihop innerstaden. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ska förbättras genom att hastigheten för bilar sänks samtidigt som fler övergångsställen anläggs och bilfria zoner skapas. Genom att staden anpassas för gående blir den också bättre för personer med funktionsnedsättning. Snöröjning och städning på stadens trottoarer och gångvägar ska förbättras. 2.4 Satsa på cyklisterna Stockholm ska bli en bra och säker cykelstad. För att det ska bli verklighet krävs det en rad åtgärder och tillräckligt med resurser. Fler och bredare cykelbanor i ett sammanhängande nät behövs. Regionala snabbcykelleder bör byggas för pendelresor till och från innerstaden. Att ställa bilen och i stället cykla är ett bra val för både hälsan och miljön. De redan planerade cykelsatsningarna ska genomföras och säkerheten för cyklister och gångtrafikanter ska förbättras 14

15 Foto: Johnér RF och vara god. Cykelfartsgator, där bilar tillåts på cyklisternas villkor, ska införas på lämpliga gator. Snöröjningen, underhållet och städningen av cykelbanorna måste förbättras. Bristande underhåll orsakar många singelolyckor för cyklister. Alla cykelbanor behöver inte vara för pendlingstrafik utan det ska även finnas stråk för den som vill njuta av allt det gröna som Stockholm erbjuder under en cykeltur. Därför ska det även finnas gröna cykelstråk som inte löper längs våra hårt trafikerade bilvägar. När antalet cyklister ökar, ökar också behovet av bättre och säkrare cykelparkeringar, särskilt nära kollektivtrafik. Vid större knutpunkter ska det finnas cykelgarage. Cykelparkeringar ska alltid planeras in vid nya bostäder och lånecyklar ska finnas på fler ställen än i dag. 2.5 Utveckla kollektivtrafiken Att resa kollektivt är ett klimatsmart och säkert resande. Bostadsområden och arbetsplatser ska vara lätta att nå med kollektivtrafik. Fler linjer, nya vagnar och ny 15

16 teknik gör det attraktivt och enkelt att resa kollektivt. Det ska gå snabbt och vara smidigt att resa med buss och tåg, både in mot city och på tvären mellan bostadsområden, knutpunkter och arbetsplatser. De nya tvärförbindelserna ska vara snabba och bekväma så att många väljer att resa kollektivt i stället för med bil. Staden ska vara pådrivande för att Stockholms läns landsting ska satsa på mer kollektivtrafik. Samtidigt ska staden möjliggöra bättre framkomlighet för bussar och spårvagnar. God framkomlighet är helt avgörande för att kollektivtrafiken ska vara snabb och pålitlig. Fler reserverade bussfiler, bättre trafikövervakning och trafikstyrning är viktiga åtgärder som dessutom är snabba och billiga. De populära blå busslinjerna ska byggas ut till ett sammanhängande nät som i framtiden kan trafi keras av spårvagnar. Nya spår som knyter samman tunnelbanan och pendeltågen på fler ställen ger bekväma övergångar för kollektivresande på många fler platser. Det behövs järnväg med hög kapacitet för arbetspendling från Mälardalen och för att pendeltågen ska kunna få tätare turer. I söder ska Spårväg syd byggas mellan Flemings berg, Skärholmen, Älvsjö och vidare mot Skarpnäck för att knyta ihop pendeltåg och tunnelbanor i södra Stockholm. I väntan på att spårvägen byggs ska det gå snabbussar längs denna sträcka. Tunnelbanan till Nacka ska dras från Kungsträdgården och över Södermalm. Vi vill att det byggs en ny tunnelbanelinje orange linje som minskar restiden för dem som vill åka mellan södra och norra Stockholm. Orangea linjen ska sträcka sig mellan Älvsjö och Universitetet och ha en förgrening västerut till Solvalla för att även trafikera stadsdelen Bromma parkstad, som vi vill ska byggas på Bromma flygplats. Kollektivtrafik på vatten är en del av ett komplett och modernt transportsystem. Båtar som drivs med klimatsmart bränsle ska komplettera buss- och spårtrafik och ge nya möjligheter till att resa på Stockholms inre vatten. Staden ska verka för att det startar fler nya båtlinjer som förbinder centrala Stockholm med nya och befintliga bostadsområden i närförort och kranskommuner. 2.6 Minska bilismen Stockholms län får allt fler invånare och det ställer ökade krav på hållbart resande. I dag är invånarna i Stockholm och de omgivande kommunerna de som kör flest mil per år jämfört med resten av 16

17 Foto: Werner Nystrand/Briljans Sverige. Bilismen måste minska för att klimatmålen ska kunna nås och för att ge plats för mer yt effektiva och energisnåla transportsätt. Biltrafiken ger höga utsläpp av koldioxid, luftföroreningar och skapar trängsel. Lösningen på trängsel och trafikproblem är inte fler motorvägar utan en kraftigt utbyggd kollektivtrafik. Nya motorvägar leder till ökad biltrafik, ökad belastning på miljön och ökade klimatutsläpp och dessutom minskar de inte trängseln. Motorvägarna leder till en gles, utbredd bebyggelse och många nya bilpendlare. Trängselavgifterna är en av Miljöpartiets viktigaste framgångar. De är effektiva för att minska trängsel och köer. Trängselavgifterna har lett till att nytto- och kollektivtrafik har lättare att komma fram i tid. Vi vill att trängselavgifterna ska göras om till en regional avgift som Stockholms invånare själva kan förfoga över. Det är dags att utveckla systemet genom att se över avgiftsnivåerna samt genom att ta ut avgifter på Essingeleden och andra vägar med mycket trängsel. Trängselavgifterna ska hållas på en nivå som säkrar god framkomlighet på gator och vägar i Stockholm. 17

18 Foto: Lasse Nilsson Parkeringar tar upp mycket stora ytor i Stockholm. Staden behöver effektivisera markutnyttjandet så att marken kan användas till bostäder, bättre gatumiljö och framkomlighet för bussar, nyttotrafik och fordon för funktionsnedsatta. Den som vill ha en bilparkering ska själv stå för hela kostnaden så att bilfria hushåll inte tvingas subventionera hushåll med bil. Staden ska införa mer enhetliga regler för boendeparkering mellan ytter- och innerstaden, men det ska även fortsättningsvis finnas skillnader i avgifternas storlek beroende på läget. Genom att höja parkeringsavgifterna vid arbetsplatser kan staden styra så att fler väljer att åka kollektivt till jobbet. Staden ska skapa fler säkra cykelparkeringar och skapa förutsättningar för parkeringsplatser för bilpoolsbilar. Varor ska i högre grad komma till regionen med båt och järnväg. Genom bättre planering och fler omlastningscentraler kan antalet varutransporter minska. Stockholms stad ska ställa tuffa miljökrav på transporterna av de varor som handlas in av staden. 18

19 3. DEN VÄXANDE STADEN I takt med att Stockholm växer behövs fler bostäder. Staden ska skapa bästa möjliga förutsättningar för en kraftig ökning av bostadsbyggandet. Samtidigt måste stadens goda livsmiljö grönytor, närhet till vatten och fina kulturmiljöer finnas kvar. Staden ska byggas yteffektivt, klimatsmart, kollektivtrafiknära och med fler bostäder, inte minst för unga och studenter. Staden ska bestå av både bostäder och kontor, hyresrätter och bostads rätter. Vi vill att det ska byggas hyresrätter i de områden som i dag har en majoritet bostadsrätter och tvärtom. Då blir Stockholm en blandad stad. Erfarenheten från upprustningen av Mälarbanan visar att det finns en stor potential i ett boende baserat på pendling. Staden ska medverka till att utveckla bättre järnvägsförbindelser till orter i Sörmland och Uppland som ett sätt att minska trycket på bostadsmarknaden i Stockholm. 19 Stockholm måste ha en övergripande, långsiktig och hållbar plan för allt bostadsbyggande. Staden ska byggas utifrån en övergripande plan för varje område som Stockholms invånare ska ha goda möjligheter att påverka. Närheten till kollektivtrafik ska garanteras och kulturhistoriska värden och värdefulla grönytor ska bevaras. Som värdefulla grönytor ska även små kvarlämnade naturplättar betraktas. De har särskild betydelse för barnens närmiljö och för förekomsten av ett varierat naturliv i staden. Staden ska byggas så att den erbjuder sina invånare en trivsam, trygg, hälsosam och vacker miljö. 3.1 Bygg för en ny generation stockholmare Bostadssituationen i Stockholm är akut och kräver både snabba åtgärder och långsiktiga lösningar. Det är framför allt unga, nyanlända,

20 Foto: Ola Ericson/ 20

21 studenter och andra med knappa ekonomiska resurser som har svårt att hitta bostad i Stockholm. Det behövs fler små hyresrätter. Att bygga små, yteffektiva lägenheter leder till lägre boendekostnad. I nyproduktionen ska åtminstone var femte lägenhet vara anpassad för unga och studenter. Den akuta situationen kräver även tillfälliga lösningar, exempelvis temporära bostäder på framtida byggområden. Bostadsförmedlingen ska förmedla trygga andrahandskontrakt och verka för att stärka ungas och studenters rätt till en bostad i Stockholm. Stockholms begränsade yta måste användas på ett effektivt och hållbart sätt. Mark som i dag används till parkeringsplatser kan i stället användas för bostäder. 3.2 Blandade boendeformer Det är viktigt att staden planerar för en stad som erbjuder Stockholms invånare ett varierat utbud av bostäder som passar olika livsstilar, livsskeden och ekonomiska förutsättningar. Alla har rätt till en bra bostad. Staden ska ha blandade boendeformer men inte en aggressiv ombildningspolitik. Stockholm behöver fler hyresrätter, inte färre. Allmännyttan är viktig för Stockholm. De allmännyttiga bostadsbolagen har ett särskilt ansvar att verka för att Stockholms bostadsmarknad ska vara jämlik och fri från diskriminering. Allmännyttans andel av bostadsbeståndet ska öka. Bostadsbolagen ska ta ett socialt ansvar genom att till exempel garantera skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn. Det är viktigt att känna inflytande över sitt boende. Lokala boendestyrelser, kollektivhus och byggemenskaper ska uppmuntras. Andelen kooperativa hyresrätter ska öka. 3.3 Attraktiva miljonprogramsområden Stockholms förortsområden från och 1970-talen behöver rustas upp. Områdena måste också göras mer varierade med fler arbetsplatser, affärer och annan service. De som bor här ska ges inflytande över de förändringar som görs och involveras tidigt i förändringsarbetet. Områdena ska utvecklas med ett tydligt fokus på energieffektivisering, miljöteknik och de boendes önskemål och behov. Små och stora grönområden ska bevaras och utvecklas. Lokala centrum och torg med scener, kaféer och restauranger utgör viktiga mötesplatser som bidrar till stadsdelarnas unika kvaliteter. 21

22 Skolan, fritidsaktiviteterna och den sociala omsorgen i ytterstadsområdena ska prioriteras. Lokal småföretagsverksamhet ska främjas med bra och kostnadseffektiva lokaler. Det ska finnas attraktiva lokaler för företag som vill etablera sig i ytterstaden, där det behövs fler arbetsplatser. Arbetslösa i området ska ges möjlighet till jobb genom anställning i upprustningsprojekten. 3.4 Miljövänlig stadsplanering Alla i Stockholm ska erbjudas en hållbar boendemiljö. Yteffektiva 22

23 flerbostadshus ska byggas på redan exploaterad mark. Tätortsnära natur ska inte försvinna. Om grönytor bebyggs ska de ersättas så att ekologiska värden och möjlighet till rekreation inte försämras. Staden ska uppvakta regeringen om att avveckla flygverksamheten på Bromma flygplats för att i stället använda marken till bostäder. Vi vill skapa Bromma parkstad som ett nytt miljöprofilområde i Stockholm med höga krav på material och energieffektivitet och moderna lösningar för avfallshantering. De som bor i Bromma parkstad ska inte behöva vara beroende av bilen. Stockholm måste komma bort från en stadsplanering som utgår ifrån ett bilberoende. Lika viktigt som att uppföra nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen är det att i ett tidigt skede planera in kollektiv trafik i nya bostadsområden. Antalet parkeringsplatser ska vara lågt vid nybyggnation. Det ska vara enkelt att cykla och gå till och från sin bostad och lätt att leva utan bil i Stockholm. Stadens biltrafikleder ska, där det är möjligt, grävas ner och däckas över. Allt för att frigöra ytor, minska buller och avlägsna barriärer. Staden kan och ska ställa höga miljö- och energikrav när byggnader uppförs. Energiförbrukningen ska vara minimal och byggmaterialet miljöanpassat. I bostadshusens bottenvåningar kan det ges plats för kontor, restauranger, caféer och serviceinrättningar. Grönska på lämpliga tak och fasader ska uppmuntras och husen kan förses med terrasser som de boende kan använda för till exempel stadsodling eller biodling. Stadens takytor ska även kunna användas för produktion av förnybar energi som solvärme och solel. Ambitionen är att alla nya byggnader ska uppfylla minst passivhusstandard med minimal energi för uppvärmning. I miljöprofilområden ska alla byggnader ha minimal energiförbrukning och byggas i klimatsmarta material. Staden ska erbjuda rådgivning till byggföretag och noggrant följa att kraven uppfylls. Energi för uppvärmning ska i första hand vara fossilfri fjärrvärme. Även i befintligt fastighetsbestånd ska miljösmarta och energibesparande lösningar uppmuntras. 3.5 Konsumentmakt och seriösa hyresvärdar Hyresgästernas makt över och kunskap om sitt eget boende måste stärkas och konsumenterna måste ges kunskap och stöd för att kunna ställa krav på hyresvärdar. Oseriösa, icke ansvarstagande hyresvärdar ska hindras från att kunna köpa stadens fastigheter. Krav på seriositet ska ställas på hyresvärden. 23

24 Foton: Christina Blendea 24

25 4. DEN BARNVÄNLIGA STADEN Barn och unga ska känna att deras framtid är trygg och hoppfull, de ska ha god självkänsla och kunna påverka sin vardag. Varje barn ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. För barn och unga ska Stockholm vara en stad som präglas av framtidstro utan miljöproblem, bostadsbrist och nedskärningar. 4.1 Barns och ungas medbestämmande Barnets bästa ska sättas i främsta rummet och FN:s barnkonvention ska genomsyra allt arbete i staden. En lokal barnombudsman, som ska se till att barns rättigheter tillgodoses och att Barnkonventionen följs, ska inrättas. I alla beslut och på alla nivåer ska barnets bästa beaktas. I enlighet med Barnkonventionen ska barn och unga i Stockholm kunna vara med och bestämma på riktigt i frågor som rör deras vardag och stadens framtida utveckling. Stockholm ska ansöka om att få införa rösträtt från 16 års ålder i kommunvalet. Forum för barns och ungas inflytande ska inrättas, till exempel lokala ungdomsråd eller ett ungdomsfullmäktige. Ett väl fungerande elevinflytande på varje skola ska ytterligare stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande. En meningsfull fritid som stärker barns och ungas självkänsla och delaktighet i samhället motverkar utanförskap och ohälsa. I Stockholm ska barn och unga ha goda förutsättningar för en aktiv fritid. Alla barn och ungdomar ska kunna ägna sig åt fritidsaktiviteter oberoende av hur familjens ekonomi ser ut. Eget skapande och deltagande i kultur och idrott ska främjas. Stockholm behöver fler fritidsgårdar, idrottslokaler, replokaler, kaféer, kulturaktiviteter och andra träffpunkter formade utifrån ungdomars egna önske- 25

26 mål och behov. Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar för hbtq-ungdomar att träffas på egna villkor. Kollo är en möjlighet för barn och unga att träffa vänner, bygga upp sin självkänsla och få uppleva naturen. Stockholms stad ska göra kollo attraktivt för fler och bredare grupper av unga stockholmare. Familjens ekonomi ska inte utgöra ett hinder för barn att åka på kollo. 4.2 En förskola för utveckling Både kommunala och fristående förskolor ska hålla högsta kvalitet, med små barngrupper och kompetent personal. Förskolorna ska servera ekologisk mat lagad på plats. För att skydda barn från skadliga kemikalier ska samtliga förskolor miljödiplomeras och vara fria från gifter. En ekologiskt hållbar uppväxtmiljö uppmuntrar barnens framtida intresse för miljö och utveckling. Källsortering och annat konkret miljöarbete ska finnas med som ett naturligt och lekfullt inslag. Utemiljön och platserna där barnen leker ska uppmuntra till aktivitet och naturkontakt. Alla förskolor ska ha tillgång till genuspedagoger för att kunna ha ett medvetet arbete med både pojkars och flickors utveckling. Förskolan ska ha ett interkulturellt förhållningssätt som tar tillvara barns olika bakgrund och erfarenheter. Modersmålsstödet ska utvecklas så att även små barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både svenska och sitt modersmål. Förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla sådant som initiativförmåga, kreativitet, tillit till egen förmåga, empati, samarbete och ansvarskänsla. Öppna förskolor och parklekar behövs i en stad som Stockholm. De bidrar till att stärka nätverk och föra människor samman. Aktiviteter med inriktning på lek och lär i naturen ska uppmuntras. 4.3 En skola för alla Skolan ska vara en plats för nyfikenhet och kunskap där barn och unga växer som människor. Varje Stockholmsbarn har rätt att mötas av kompetent skolpersonal som med tillräcklig tid och tillräckliga resurser ger den bästa skolgången. I dag är det alldeles för stora skillnader mellan olika skolor i staden. Arbetet med att skapa likvärdiga skolor måste prioriteras och skolans resurser måste styras dit de behövs som mest. Skolgården är den plats där barn och unga ska kunna leka, samtala, 26

27 Foto: Erik G Svensson / TT Nyhetsbyrån strosa runt och helt enkelt ha rast. Barn behöver frisk luft, tillgång till både solsken och skugga samt en inspirerande miljö för att rasterna ska bli uppfriskande. Skolgårdarna i Stockholm har blivit allt kargare. Det är inte ovanligt att skolor har gårdar som ser ut som asfalterade parkeringsytor. Brist på träd gör att barnen inte får skugga när solen skiner som starkast. En fyrkantig asfaltsgård lockar inte ut barnen. Stadens skolgårdar behöver ses över och rustas upp. Stockholms skolor behöver mer resurser för att ge lärare bättre arbetsvillkor och fler elever en bättre chans att nå så långt de bara kan. Alla elever ska lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och ges det stöd de behöver. Lärarna ska ges utrymme att skapa god kvalitet i undervisningen och arbetsvillkoren och arbetsmiljön i skolorna ska förbättras. Alla barn och ungdomar har rätt att nå skolans kunskapsmål. Alla barn ska kunna läsa, räkna och skriva när de går ut grundskolan. Men de behöver också ha en god grund att stå på inom exempelvis naturvetenskap och teknik för att kunna förstå och hantera vår tids, och framtidens, utmaningar på miljöområdet. Stockholms skolor ska arbeta aktivt för att ge eleverna bästa möjliga undervisning, exempelvis genom att dra nytta av de senaste rönen inom pedagogisk forskning. 27

28 Fritidshemmet är en viktig del av skolan som skapar mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Barngrupperna på fritidshemmen måste bli mindre. Vi vill också se fler behöriga fritidspedagoger som får ta del av kompetens- och yrkesutveckling på samma sätt som andra lärare i skolan. Fyra av tio elever i Stockholms skolor har ett annat modersmål än svenska. Staden måste därför bättre utveckla sitt arbete med modersmålsstöd och flerspråkighet i skolan. Det ger fler elever en bättre chans att följa med i undervisningen, på vägen mot kunskapsmålen. Både kommunala och fristående skolor med olika inriktningar behövs. Staden måste säkerställa en bra kvalitet i stadens skolor och se till att skolans demokratiuppdrag följs. Elever, föräldrar och personal ska ha inflytande över sin skola och elevers organisering ska stödjas. Lärare, elever och föräldrar ska ha en bra dialog om elevens kunskapsutveckling. Barns rättigheter behöver stärkas. Barn måste få bättre kunskap om sina rättigheter och skolorna måste arbeta för att leva upp till nolltoleransen mot kränkningar och diskriminering. Alla vuxna i skolan har ett ansvar för att ingripa mot mobbning. Tillgången till särskilt stöd måste öka och barn med särskilda behov ska prioriteras både under och efter skoltid. Varje elev ska ha tillgång till kurator, psykolog, sjuksköterska och studie- och yrkesvägledare när de behöver det. 4.4 Bygg staden för barnen Barnets bästa ska vara en utgångspunkt för alla planer och allt byggande i Stockholm. Barns behov, vilja, åsikter och upplevelser ska värderas lika högt som vuxnas. Deras perspektiv är värdefulla för att skapa ett mer barnvänligt samhälle. Barns inflytande är en rättighet enligt Barnkonventionen. I samband med att staden utvecklas och nya områden byggs ska barns behov av närhet till grönytor, lek och idrott respekteras. Barnfamiljer och ungdomar ska enkelt kunna röra sig fritt och tryggt till fots eller på cykel i hela staden. Skogsområden i närheten av förskolor och skolor är ovärderliga platser för lek, äventyr, pedagogisk verksamhet och naturstudier. Staden ska öka barns säkerhet i trafiken genom bättre gångvägar, fler övergångsställen och bättre belysning på skolvägarna. En bilfri zon ska finnas vid alla låg- och mellanstadieskolor. 28

29 Foto: Jamie Silva 5. DEN MODERNA STADEN Klimatomställning ger jobb. Förnybar energi, energieffektivisering och andra gröna lösningar är en snabbt växande sektor. En energiomställning i Stockholm skapar nya jobb och utvecklar nya företag och ny teknik. Stockholm ska investera i fossilfri fjärrvärme, solenergi, vindkraft och biogas. I ett grönt Stockholm har alla en väg in till, och en plats på, arbetsmarknaden. Trots att Stockholm har en lägre arbetslöshet än genomsnittet i Sverige råder stora skillnader mellan olika stadsdelar och mellan olika grupper. För att nå de utsatta grupperna och områdena krävs välriktade insatser. Stockholms stad ska skapa förutsättningar för människor att få rätt jobb arbeten där individen, och därmed samhället, tillgodogör sig sin fulla potential. Det måste erbjudas goda möjligheter till utbildning. Arbetsmarknaden ska vara mänsklig och den som arbetar ska kunna ha en balans mellan arbetsliv och det övriga livet. Dagens system där många människor blir sjuka 29

30 av för hög arbetsbelastning medan andra människor mår dåligt av arbetslöshet är ett stort resursslöseri. Arbetsmarknaden i Stockholm ska vara inkluderande och det ska finnas möjligheter till omställning under arbetslivet. Möjlighet till att ta ett friår är en åtgärd som skulle leda till högre kvalitet i arbetslivet. 5.1 En arbetsmarknad för unga Att ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden är ett stort samhällsproblem. Stockholm ska satsa kraftfullt på att fler unga ska kunna försörja sig genom att arbeta. Satsningen ska innehålla uppsökande verksamhet, individuella utvecklingsplaner, utbildning, särskilt stöd till ungas entreprenörskap, samarbete med ideella organisationer och närings liv, fler praktikplatser samt visstidsanställningar inom stadens verksamheter. Det är alldeles för många unga i åldersgruppen år som varken arbetar eller studerar. Därför behövs stora satsningar på uppsökande verksamhet och insatser som är väl anpassade för den målgruppen. Ungdomar som av olika skäl hoppar av gymnasieskolan har betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden, vilket ställer höga krav på samhället. För att ge alla möjlighet att fullfölja gymnasiet med godkända betyg behövs fler motiverande insatser och individuellt stöd. Unga som väljer att inte fullfölja gymnasiet eller som av olika anledningar inte kan studera på gymnasiet ska erbjudas kvalificerad studie- och yrkesvägledning och flexibla möjligheter att gå vidare. Genom en kombination av arbete, praktik och studier håller vi fler dörrar öppna. Insatserna måste ordnas utifrån individens ambitioner, behov och förutsättningar. Det ska finnas alternativa studievägar, exempelvis möjlighet att läsa på folkhögskola. För många individer erbjuder folkhögskolor en alternativ studiemiljö med större fokus på elevernas egna behov och förutsättningar. 5.2 En inkluderande arbetsmarknad Vi vill att arbetsmarknaden i Stockholm ska vara inkluderande och fri från diskriminering. Arbetslöshetsstatistiken visar tydligt att många människor missgynnas i arbetslivet på grund av faktorer som kön eller etnicitet. Personer födda utanför Europa, i synnerhet kvinnor, tillhör de som har allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. De har också svårast att få ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer. 30

31 Foto: Maskot/Folio Språket är avgörande för människors väg in i samhälle och arbete. Svenska för invandrare (sfi) är därmed en av de viktigaste arbetsmarknadsåtgärderna. Stockholms stad ska ha en sfi-undervisning av god kvalitet där den enskilda personens förutsättningar och behov sätts i centrum. Det innebär att alla ska ha möjlighet att till exempel vara föräldralediga och samtidigt erbjudas en möjlighet att delta i sfi-undervisning. Vuxenutbildning är en möjlighet till nya livschanser. Det ska aldrig vara för sent att utbilda sig. Vuxen utbildningen ska vara öppen för alla och hålla hög kvalitet. Människor som står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas individuellt stöd såsom vägledning, kompetensutveckling, utbildning och lärande på arbetsplatser. Stödet ska utformas utifrån den arbets sökandes behov genom att de olika stöden samordnas i så kallade en dörr in -verksamheter. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärnor i verksamheten. 5.3 Socialt företagande Samtidigt som många som blir arbetslösa i Stockholm hittar ett nytt jobb relativt snabbt har antalet långtidsarbetslösa ökat de 31

32 Foto: Bodil Johansson/Folio 32

33 senaste åren. Vi vill att Stockholm ska göra extra satsningar för att vända denna trend och minska den strukturella arbetslösheten. Arbetsintegrerande sociala företag är företag som skapar arbete, sysselsättning, varor, tjänster och nytta av och för människor som samhället i övrigt ofta dömt ut. Förutom långtidsarbetslösa kan det handla om långtidssjuka eller personer som har en funktionsnedsättning som påverkar deras arbetsförmåga. De arbetsintegrerande sociala företagen måste tilllåtas växa så att fler människor får chansen att få vara en del av ett sammanhang och bidra till samhället. Staden kan bidra genom att ställa sociala krav i upphandlingar, se över finansieringsmöjligheter för de sociala företagen och erbjuda dem kunskap och stöd. 5.4 Staden som arbetsgivare Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare och ska vara en god förebild. Målet ska vara att erbjuda en god arbetsmiljö och arbetsplatser fria från diskriminering. Att arbeta med jämställdhetsoch mångfaldsplaner är ett sätt att åstadkomma detta. Stockholm ska arbeta för att få fler att vilja söka sig till chefspositioner. Stadens chefer ska spegla befolkningen i Stockholm och därför vara kvinnor och män med olika ursprung och erfarenheter. Anställda i stadens verksamheter ska kunna påverka sitt arbete. Ett stort inflytande på arbetsplatsen skapar en välmående arbetsplats. Staden ska aktivt arbeta med lönekartläggning och arbeta för att få bort osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Den arbetsbelastning som många anställda upplever är ett problem. Ofta är det kvinnor som har de tyngsta jobben och som riskerar att slita ut sig. Många tvingas därför att jobba deltid med sänkt inkomst som resultat. Möjligheten att arbeta heltid eller deltid ska erbjudas dem som önskar. Arbetstidsförkortning kan bidra till att förebygga ohälsa, förlänga arbetslivet och öka kvaliteten i verksamheterna. Det ska vara möjligt att försörja sig på sin lön. I stället för tjänstebilar vill vi att staden ska erbjuda tjänste cyklar. Staden ska uppmuntra sina anställda till att cykla, till exempel genom att subventionera inköp av cykel för dem som använder cykeln i tjänsten eller väljer att cykla till och från jobbet. 33

34 Foto: Lasse Nilsson 34

35 6. DEN HÄLSOSAMMA STADEN Stockholm har en fantastisk natur som vi alla som bor här måste vara rädda om. Det är en förmån att få bo och leva i en stad med mycket grönska och vatten. Naturen ger livskvalitet och är bra för människors hälsa. Stadens kajer med sina vackra vyer ska upplåtas för gående och cyklister. Kajerna ska präglas av marina inslag med båtliv men även småbutiker, restauranger och caféer ska finnas här. De kulturarv som finns kvar ska lyftas fram. Stadens natur ska tas tillvara och utvecklas, både för dagens och morgondagens invånare. Alla ska ha nära till parker eller grönområden och tillgång till stadens stränder. Tysta områden i naturreservat och andra naturområden ska bevaras som en viktig del av stadens folkhälsoarbete Rekreation och friluftsliv Naturen är en plats för rekreation och skönhetsupplevelser. Staden ska driva en friluftspolitik som leder till att fler människor får möjlighet att komma ut i naturen. Rik biologisk mångfald i staden ger fågelsång i våra parker, surrande bin i koloniträdgårdarna och möjlighet att plocka blåbär i skogsgläntan. Stockholm ska vara ledande i arbetet med att uppmärksamma och ta hand om stadsnära skogsområden. Kungliga Nationalstadsparken sträcker sig från Skeppsholmen i väster, till Fjäderholmarna i öster och vidare upp till Sörentorp i norr. Den omfattar de kungliga parkerna Djurgården, Haga och Ulriksdal. Den är världens första nationalstadspark och har ett stort värde för det nationella kulturarvet, stadens ekologi och rekreation. Kungliga

36 nationalstadsparkens unika naturoch kulturvärden ska skyddas och parken ska skyddas mot exploatering. Staden ska satsa på hållbar ekoturism. Parkerna ska skötas och utvecklas så att de är attraktiva för stadens invånare. Väl skötta parker och promenadstråk är viktiga inslag i Stockholms stadsmiljö. Staden ska ta fram naturvårdsplaner för att samordna och säkra skötseln av stadens grönytor. Gatuträd är viktiga för grönskan och den biologiska mångfalden i staden. De träd som är dåliga ska ersättas och nya träd ska planteras i hela staden. Sälgen är livsviktig som första föda på våren för humlor och bin. Därför ska sälgen, så långt det är möjligt, skyddas överallt där den förekommer och ny sälg ska planteras. Stockholms stadsnära jordbruk ska värnas och det ska finnas möjlig heter för organisationer som 4H-gårdarna att finnas kvar och utvecklas. För barn som bor i staden är de ofta den enda möjligheten att få direkt kunskap om djur och nyttoväxter och få en insikt om varifrån vår mat kommer. Vi vill också att staden ska öppna fler naturskolor för alla skolbarn. 6.2 Idrott och folkhälsa Goda möjligheter till motion och friluftsliv förbättrar förutsättningarna för en god folkhälsa. Stockholms stad ska ha ett sammanhållet och aktivt arbete för att förbättra folkhälsan. Folkhälsoperspektivet ska genomsyra inte bara idrottspolitiken utan också andra områden som till exempel trafik och miljö. Villkoren för idrottande ser fortfarande mycket olika ut för kvinnor och män. Stockholms stad ska till ämpa lika villkor för flickor och pojkar och kvinnor och män när det gäller investeringar, träningstider och fördelning av stadens resurser. Förutsättningar för motion och friluftsliv ska finnas i alla delar av Stockholm. Bristen på idrottshallar är ett stort problem och fler idrottshallar måste därför byggas i staden. När detaljplaner för nya stadsdelar tas fram måste det redan från början finnas en plan för var idrottshallar, idrottsplaner och spontanidrottsplatser ska ligga. Staden ska uppmuntra alla stockholmare att röra på sig och motionera i vardagen. Alla ska ges möjlighet att ägna sig åt idrott och motion, oberoende av familjens ekonomi eller i vilken stadsdel en person bor. Föreningslivet och dess tusentals ideella ledare gör en ovärderlig insats för barn och unga i Stockholm. 36

37 Det ska finnas goda förutsättningar för såväl etablerade idrotter med många utövare som för idrotter med färre utövare, spontanidrott, motion och lek. En bredd av idrottsmöjligheter är viktigt för att alla ska kunna hitta en motionsform som passar. Det är ett allvarligt problem att simkunnigheten är mycket låg i vissa delar av staden. Stockholms stad måste ta ansvar för att öka simkunnigheten hos invånarna i hela Stockholm. Vi prioriterar breddidrotten framför eliten. Barns möjligheter att få delta i föreningslivet ska främjas. Att prioritera breddidrotten är en satsning på folkhälsa i tider där fler och fler barn rör sig allt mindre. Staden ska erbjuda idrottsledare fortbildning med fokus på lika rättigheter, normkritik och likabehandling. Vi vill att stadens bidrag ska gå till de föreningar som verkar för människors lika värde och jämlikhet. Bidrag ska inte gå till att uppmuntra tidiga elitsatsningar. 6.3 Ekologisk och god mat Den mat som staden serverar barn, unga och äldre ska vara näringsriktig, ekologisk och god. Råvaror av hög kvalitet ska ge bättre mat. Maten ska lagas från grunden och tillagas nära verksamheten. Matproduktionen påverkar klimat och miljö. Staden ska ha en hög ambition när det gäller inköp av ekologisk mat. Under mandatperioden ska minst hälften av all mat som köps in vara ekologisk. Hotade fiskarter ska inte serveras i stadens verksamheter. Stadens verksamheter ska arbeta för minskad konsumtion av kött och informera om matens påverkan på klimatet. Klimatpåverkan ska också minska genom att stadens verksamheter ska arbeta för att minska den mängd mat som slängs. Staden ska där så är möjligt ställa samma krav på andra utförare inom kommunen. Staden ska starta samordning av transporter vid inköp av livsmedel via en distributionscentral. Detta för att minska transporterna och förenkla inköp från mindre lokala producenter. Livsmedel och miljövänligare transporter ska upphandlas var för sig. Varje dag, i butiken och vid matbordet, gör vi val som påverkar vår hälsa och miljön i stort. Staden ska informera konsumenter om vilka produkter som är bäst för miljön, hälsan och den privata ekonomin. Det ska vara lätt att leva ett miljövänligt och sunt liv i Stockholm. 37

38 Foto: Maskot/Folio 38

39 7. DEN KLIMATSMARTA STADEN Klimatförändringarna är en av mänsklighetens största utmaningar. En stor del av stockholmarnas klimatutsläpp kommer från konsumtion. Vårt sätt att leva leder till utsläpp i alla världsdelar. Det gäller exempelvis långväga flygresor och konsumtion av livsmedel och andra varor som är producerade i andra länder. Det finns goda möjligheter för Stockholm och alla som bor här att ta ett stort ansvar för klimatet. Det kräver att staden fattar många framtidsinriktade beslut och ett medvetet agerande av Stockholms invånare varje dag. Biltrafiken måste minska, koleldningen i Värtaverket måste fasas ut och fastigheter måste energieffektiviseras. Stadens alla fordon och SL:s bussar ska köras på förnybara bränslen. 7.1 Ät mer klimatsmart Vi måste äta mindre kött för att minska klimatutsläppen från produktionen av livsmedel. Det gäller särskilt nötkött som orsakar stora klimatutsläpp. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till för att producera mat åt alla. Genom att välja att äta en större andel vegetariskt och ekologiskt kan vår matkonsumtion bli mer hållbar och barnen kan få klimatvänliga matvanor med sig från tidig ålder. Maten som serveras i stadens verksamheter ska vara god och näringsriktig och mer klimatsmart än idag. 39