Marint skräp och lokal artpåverkan

Transkript

1 Marint skräp och lokal artpåverkan Emilia Andersson Uppsats för avläggande av kandidatexamen i naturvetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet

2 Sammanfattning OSPAR (konvention för skydd av den marina miljön i den nordöstra delen av Atlanten) har utvecklat en metod för att mäta halten marint skräp på stränder med hjälp av så kallade referensstränder. Den här metoden används idag i flera dela av Europa. Två mätningar har gjorts till den här rapporten enligt OSPAR metoden, de visar på att en majoritet av skräpet som återfinns på stränderna består av plast. Jämförelse med rapporter från alla referensstränder inom OSPAR projektet och referensstränderna i Bohuslän visar på ganska liknande resultat när det gäller plasten som dominerar. Genomsnitten för mängden skräp totalt är högst för Bohuslän, följt av Europa och minst hittades lokalt, alltså vid mina mätningar. Värdena skiljde sig mycket åt i mängden som återfanns på respektive ställe. Vilka föremål som var vanligast skiljer även mellan de olika resultaten. Rapporten från Bohuslän visar även på en del förändringar mellan väder och årstider. Under år där det har varit hård vind har mer skräp hittats än när det varit stilla. Vintern har även en högre skräpmängd än på sommaren och vilka föremål som återfinns skiljer också. En påverkan på djurlivet beräknas de flesta typerna av skräp ha och de som är de vanligaste är intag eller att djur trasslas in eller skadas på dem. Fåglar och fiskar påverkas olika av de här då de har olika sätt att leva. Fåglar fastnar ofta i linor, nät och runda föremål medan fiskarna fastnar i föremål de simmar in i och även nät. När det gäller intag kan fåglarna få i sig större föremål än vad fiskarna kan få. Fåglar har hittats med magar av kapsyler och liknande, fiskar får istället i sig mer små plastpartiklar.

3 Summary OSPAR (convention for the Protection of the Marine Environment of the North East Atlantic) has developed a method for measuring the amount of marine litter on beaches using so called reference beaches. This method is currently used in several parts of Europe. Two measurements have been made to this report under the OSPAR method, they show that a majority of the litter found on the beaches consist of plastic. Comparison with reports from all reference beaches and reference beaches in Bohuslän shows quite similar results in terms of the plastic as the dominate litter. The averages amount of litter in total is highest in Bohuslän, followed by Europe and least were found locally. The objects that are most commonly differ some in the different results. The report from Bohuslän shows some changes between the weather and seasons. During the years when there have been strong winds have found more debris than when it was still. Winter also has a higher amount of debris than in the summer and which objects are different too. The impact on wildlife is seen for most types of debris and those that are the most common is intake and to become entangled or damaged. Birds and fish are affected differently by these because of their different ways to live. Birds are often caught in the ropes, nets and round objects while the fish caught on items they swim into and net. As for intake, birds may ingest larger objects than what the fish can take in. In the stomachs of birds it s possible to find caps and objects like that, fish may instead ingest of more small plastic particles.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Summary Inledning... 1 Problemet... 1 Effekter... 3 OSPAR... 4 Syfte och frågeställning... 5 Metod... 6 Stränderna... 6 Mätmetod... 6 Resultatredovisning, mätningen... 7 Litteraturstudie... 7 Jämförelse mellan rapporter... 8 Riskanalys... 8 Resultat... 9 Resultat mätning stränder... 9 Resultat material... 9 Jämförelse mellan de båda stränderna Påverkade djur Referensstränder i Bohuslän, Jämförelse Från rapporten Jämförelse med data från OSPARs pilotprojekt i Europa Påverkan på djurlivet (fisk och fågel) Fångade, intrasslade eller skadade Intag Förstörda habitat Riskanalys djurpåverkan Diskussion Slutsatser Källor Bilaga 1 Karta över intressemål på mätningarna Bilaga 2 OSPAR mallen för norra stranden Bilaga 3 OSPAR mallen för södra stranden

5 Inledning Marine litter (marine debris) is any persistent, manufactured or processed solid material discarded, disposed of, abandoned or lost in the marine and coastal environment. Marine litter consists of items that have been made or used by people and deliberately discarded into the sea or rivers or on beaches; brought indirectly to the sea with rivers, sewage, storm water or winds; accidentally lost, including material lost at sea in bad weather (fishing gear, cargo); or deliberately left by people on beaches and shores. (UNEP Regional Seas Programme (2005): Marine Litter An analytical overview) Det här är klassningen av marint skräp enligt UNEP, som är FNs miljöprogram och det organ under FN som har hand om miljöarbetet. Självklart kan man hitta andra sätt att klassa marint skräp efter och olika förklaringar används även parallellt. Den här är trots detta en bra och snabb förklaring på ämnet som ska behandlas här, vilket är just marint skräp och dess påverkan. Marint skräp räknas, likt i definitionen här ovan, oftast som allt skräp som tillförts till hav eller strand. Det gäller alltså ett stort antal olika föremål och material som hamnar i den här kategorin. Det vi människor har skapat och som hamnar i havet eller vid kusten är det som kallas för marint skräp, med för det mesta en begränsning till fasta föremål. Marint skräp är inget som är nytt, men vetskapen kring det är nyare. Människan trodde länge att man kunde göra sig av med föremål genom att dumpa dem ute i vattnet då det gjorde att föremålen försvann. Som de flesta har kunskap om idag försvinner inte föremål som dumpas i havet, de finns likt på land kvar även fast de inte längre syns. Allt som dumpas i havet finns kvar om ingen tar hand om det, antingen genom att lagras på botten, ligga flytande eller spolas upp på land igen. Problemet Skräp dumpas fortfarande i havet i allt för stora mängder både avsiktligt och oavsiktligt. Det kan även tillföras till havet från Bild 1: En gammal båt liggande på övre delen av en strand med massa föremål kvar i som lätt kan blåsa iväg och hamna i havet eller på stranden. Även tyngre föremål finns kvar som rostat och på så sätt kan skapa föroreningar. 1

6 vattendrag, land eller liknande källor. På många ställen på jorden finns starka strömmar och rörelse i havet vilket gör att föremål inte stannar vid sitt ursprung, utan de kan färdas långa sträckor. Det kan därför vara svårt för ett land att sätta in åtgärder för att hindra nedskräpning som ska minska mängden avfall i havet då det inte alltid är de själva som skapar det. Det här gör frågan till ett globalt problem i allra högsta grad då samarbete krävs för att undvika att nedskräpningen av haven fortsätter. Nationella försök i Sverige har inte lett till att en minskad mängd skräp som når stränderna. Det är framförallt kampanjer som riktas mot allmänheten att tänka sig för innan de slänger föremål vid vatten och stränder, vilket man hoppades skulle minska skräpmängderna. Att mängderna ändå inte minskat beror främst på att skräpet som flyter upp på svenska kuster har färdats långa sträckor innan det når kusten och källan är alltså oftast inte svensk. Runt den svenska kusten är det även mycket hårda vindar vilket för in skräpet mot kusten. Att skräpet färdas långt gör även att man hittar det i områden där det inte vistas människor. Områden som därför är nästan helt orörda av människan kan innehålla stora mängder skräp då det har färdats långa sträckor för att slutligen hamna där, spåren syns långt ifrån civilisation. (Svärd, 2013a) Det finns idag inga exakta eller bra siffror på hur mycket skräp det finns i haven globalt. Det finns heller inga siffror på hur mycket som beräknas tillföras varje år. Olika beräkningar har gjorts som uppskattar olika mängder av tillfört skräp. En beräkning har gjort som uppskattar att 6,4 miljoner ton tillförs per år, en annan uträkning säger att 8 miljoner objekt tillförs per dag. Den lokala variationen när det gäller mängden skräp är också stor. I Sverige samlades under 90 talet årligen upp cirka kvadratmeter med skräp. Man kunde även under den här tiden se en ökning på cirka 10 % per år i den mängden skräp som man hittade. En negativ trend har även mätts på de flesta andra ställen vilket gör det här till ett växande problem. Det tillförs hela tiden mer skräp och samtidigt finns det som ligger på havsbotten kvar, vilket gör att andelen skräp ökar med tiden. Även om tillförsel av skräp skulle upphöra hade vi haft ett problem med allt som redan ligger på bottnarna. (UNEP, 2005) Det finns flera olika typer av källor inom marint skräp och de brukar delas upp mellan havs eller landsbaserade källor. De största landsbaserade källorna är besökare på ständer som skräpar ner, dumpning som sker olagligt, allmän nerskräpning i tätbebyggda områden och nedskräpning längst vägar. Andra större källor på land kan vara olika typer av utsläpp från verksamhet som pågår, bristfällig hantering när det gäller avfall och avlopp. Havsbaserade källor är till största delen sjöfart av olika slag, här räknas både yrkesfiske, transport och militärtrafik in. Påverkar gör även annan aktivitet som fritidsfiske, fritidsbåtar, utsläpp från akvakulturer och havsbaserad industri. Den största mängden av skräp tillförs från aktiviteter i eller precis vid havet, det är alltså de marina källorna som dominerar i tillförandet av föremål. (Svärd, 2013a) Olika väderhändelse som orkaner och stora översvämningar drar med sig mycket landbaserat skräp till havet. Väderhändelser som stormar kan också göra att många föremål förs upp från havet och lägger sig på ständer. Vädret är något människan inte kan styra och inte heller förutse, det krävs därför starka kompensatoriska skydd mot sådana väderhändelser som annars kan bidra till ökade skräpmängder och därmed skapa negativa konsekvenser för havet. (UNEP, 2005) Det marina skräpet grundar sig i en dålig hantering av avfall vilket liknar det problem som på många ställen finns även på land. Det krävs att återgärder sätts in vid källan för att kunna minska mängderna. De återgärder som görs för att plocka upp och sanera efter att nedskräpning sker hjälper lokalt men det bidrar inte till en hållbar lösning av problemet då problemet är mycket större. Återgärder behöver sättas in för att minska mängderna för att kunna hantera de redan stora mängderna som finns idag. (UNEP, 2005) Plasten är ett av de material som idag kan ses som farligast och har störst påverkan vid tillförsel. Plastproduktionen ökar för varje år och det leder till att en större mängd plast finns tillgänglig för människan och där med riskerar att hamna i naturen. Det är inte bara plastproduktionen som ökar för varje år utan även en generell ökning i produktionen av material i övrigt har skett under lång tid. 2

7 Det här sker eftersom fler människor får råd att köpa produkter de tidigare inte haft råd att köpa och konsumtionen ökar då. (UNEP, 2005) Städning av ständer sker av olika anledningar och bestäms för det mesta av myndigheter då det medför en stor kostnad. Vanligast är att man städar stränder i områden där turister spenderar mycket tid. Man lägger även ner pengar på att städa stränder i områden där många människor är på grund av rekreation. Städning i områden där djurliv kan skadas är ovanligare om man tittar procentuellt än vad städning för människans fördel är. (Bateson et al., 2010) Effekter Det finns många aspekter i varför marint skräp är dåligt, det bär en kostnad som på vissa ställen kan bli riktigt stor i både påverkan och för städning. Skräpet påverkar även djurliv, natur och turism i många områden. Det här är något man kan ses ur en negativ ekonomisk synvinkel då försämrad natur och djurliv leder till minskade intäkter. Det kan även ses från ett hållbarhetsperspektiv där påverkan på djurliv och miljö kan vara förödande. (Svärd, 2013a) Ur perspektivet turism bidrar marint skräp till att naturen inte längre anses som lika orörd och fridfull som renare miljöer. Det är svårt att locka människor till stränder där det flyter upp skräp, och för att städa dessa krävs det höga kostnader. Enligt svensk lag är det förorenaren som ska betala, alltså den som lämnar avfallet. Eftersom det i nästan alla fall är helt omöjligt att avgöra vem det är som skräpar ner lämnas städningen i Sverige till kommunerna. Kostnaderna är i många fall för stora för kommunerna vilket gör det svårt för dem att hålla rent. En minskad turism bidrar i sin tur också till minskade intäkter för kommunen vilket också påverkar negativt. (Svärd, 2013a) Fiskenäringen påverkas av det marina skräpet både ekonomiskt och ur ett tidsperspektiv. Det är både fiskerinäringen och det privata fritidsfisket som påverkas av när stränder och hav blir nedskräpade. När det gäller fritidsfisket kan det räknas in i turistnäringen då det lockar till sig folk som har fisket mer som ett fritidsintresse. Fiskenäringen är istället de yrkesfiskare som fiskar för att kunna försörja sig och för att kunna fånga den fisken som man köper i affären. Med föremål som kan skada linor och nät blir det svårare att fiska och även dyrare. (Svärd, 2013a) I länder där människan lever på fiske kan påverkan och skada på fiskeredskap och liknande vara förödande för befolkningen. Många av människorna i de här länderna är fattiga och har inte råd att lägga ner större mängder pengar på nya redskap om deras gamla skadas. När även fiskar påverkas av skräpet genom att de skadas och dör minskar även den fångsten som behövs för att befolkningen ska överleva. Viket kan leda till att folk svälter när de inte längre klarar av att samla sin mat. Vid höga skräpmängder behövs det även läggas ner mycket tid för att rensa näten från de föremål som fångats upp. (Bouwman et al., 2011) Det finns även hälsoaspekter när det gäller påverkan på människor på grund av skräpet. Vi människor äter fisk vilket gör att det som fiskarna äter får människan i sin tur också i sig. Många gifter eller andra ämnen som är skadliga kan vara svårnedbrytbar för fiskarna och lagras i olika delar av deras kroppar. Det här gör att när människan äter fisken så påverkas vi också av de föremålen som fiskarna fått i sig. Det kan du med vissa ämnen skapas en bioackumulering. (Naturvårdsverket, 2001) När det gäller skräpets påverkan pratas det nu allt mer om nanoplastpartiklarna. Hälsofaran av de här små partiklarna är ännu inte helt utredd men de tros kunna bidra till skada hos både djur och människor. Då plast inte kan brytas ner kan de här lagras inne i fiskarna under lång tid vilket gör att de kan samla på sig stora mängder av dessa under sin livstid. Om kroppen aldrig brutit ner dem förs de över till nästa organism som äter fisken, vilket kan vara en människa eller något annat djur. De här plastpartiklarna är kanske främst inget som förs till havet som de är utan de uppstår med tiden. De bildas av plastföremål som slits med åren och då bildar ständigt mindre bitar. Då de här bitarna inte kan brytas ner blir de istället med tiden mindre. (Galloway et al., 2013) Vissa områden är känsligare än vad andra områden är för påverkan utifrån. Många habitat i havet påverkas starkt av nedskräpningen och leder till att den biologiska mångfalden i de områdena kan 3

8 minska. När nät och liknande föremål dras längst botten kan den få med sig växter och djur som finns där. Föremål kan även vara så stora att de täcker delar av botten så att en minskad ljusmängd når ner dit. Det här påverkar och förstör de habitat där djuren annars skulle levt. Invasiva arter kan även färdas med hjälp av föremål långa sträckor. De här kan ha en negativ påverkan på den miljön de hamnar i. När föremål här färdas långa sträckor i havet kan de alltså bidra till att även andra arter gör det. Nya arter kan på det här sättet nå nya platser. (Naturvårdsverket, 2001) Det är lätt att se det som ett estetiskt problem när det ligger skräp längst kusterna eller när det flyter på ytan då människan ser det. Det är den här typen av skräp som man ser som störst påverkan just för att den är synlig för allmänheten och det är även här man läger de största resurserna på städning. Det som dock syns beräknas vara endast 30 % av allt skräp som finns i haven. Det är alltså hela 70 % som inte syns utan som lägger sig på botten. Det här skräpet är både mycket svårare och mycket mer kostsamt att ta hand om än vad det skräpet som finns på land är. (UNEP, 2005) Djurlivet kan påverkas på flera sätt av skräpet, det är för det mesta en negativ inverkan på djuren som skräpet medför. Det är många djur som dör eller skadas allvarligt varje år pågrund av det skräpet som återfinns i havet. Vanligast är att djur använder sig av olika föremål för att söka skydd i eller bygga bo i och fastnar. De kan också missta vissa föremål för att vara mat och äter upp dem. Vissa blir även nyfikna och kommer för nära så att de skadar sig eller dör på föremålen om de är vassa eller på andra sätt farliga. (Butterworth et al., 2012) OSPAR OSPAR är ett internationellt samarbete mellan länder i den västra delen av Europa. De här länderna ska tillsammans jobba för att förbättra och skydda miljön i nordöstra Atlanten. Samarbetet startade 1972 under Oslo konventionen, som då gällde för dumpning. Under Paris konventionen 1974 inkluderades även landbaserade och industriella källor. År 1992 ändrades de båda konventionerna till en och samma och fick namnet OSPAR. En uppdatering skedde 1998 för att inkludera icke mänskliga aktiviteter som kunde förstärka den negativa effekten. (OSPAR Commission, 2014) Länderna som är med i samarbetet är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irrland, Island, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Schweiz och Tyskland. Tillsammans ska de med konventionens hjälp sätta mål och jobba för en bättre miljö ute i havet. Program och mätningar kan med den här metoden sammankopplas och bidra till ett bättre och mer pålitligt resultat. Då havet många gånger saknar internationella gränser kan OSPAR jobba med bredare material än vad varje land kan för sig. (OSPAR Commission, 2014) 4

9 Syfte och frågeställning Syftet med den här rapporten är att få en djupare inblick i hur mätmetoden som används inom OSPAR fungerar. Hur man läser av det materialet som finns beskrivet och hur metoden används i praktiken. Till metoden finns även sedan tidigare mätningar gjorda både på referensstränder i Bohuslän och på stränder på flera ställen i Europa. De redovisade rapporterna från de här mätningarna ska sedan kunna användas för en jämförelse mellan deras resultat och det resultatet som fås i min mätning. Hur fåglar och fiskar påverkas av det marina skräpet ska även studeras. Det är vad som är den största påverkan på de här djuren som ska studeras. Vad påverkan kan leda till hos djuren ska även beskriva. En riskanalys ska även göras hos djuren där risken av olika föremål som hittats ska klassas efter deras risk för påverkan och hur alvarlig den här påverkan kan anses vara. Hur sker en mätningar enligt metoden som används inom OSPAR? Hur skiljer sig min mätning mot referenssträndernas i Bohusläns resultat? Hur skiljer sig min mätning mot OSPAR områdets resultat? Vilken påverkan har det marina skräpet på fåglar och fiskar? Hur farligt är de olika föremålen som hittats i min mätning för fåglar och fiskar i området? Bild 2: Delar av en lastpall liggande på stranden. Pallen har här gått sönder och man kan enbart se ena hörnet av den. 5

10 Metod Stränderna Mätningen är gjord på två olika stränder som ligger väldigt nära varandra och enbart skiljs av genom en klippa mellan dem på en sträcka av cirka tvåhundra meter. De båda stränderna ligger tre kilometer från närmast by, Jörlanda. I området där de ligger finns många åretruntboende och även en del sommarstugor, för säsongsboende. Inga bilar har tillträde till själva stränderna utan man kan enbart komma dit till fots, med cykel eller moped. Det är ganska grunt vid området vilket gör att enbart småbåtar kan ta sig in. Det finns två småbåtshamnar liggande i närheten som de boende i området använder sig av. Det är även till stor del enbart de boende i området som använder stränderna och främst på sommaren för att sola, bada eller ta sig till sin båt. Någon form av städning på stränderna utförs inte i någon större organiserad form utan det är enbart privatpersoner som ibland kan plocka mindre mängder skräp. Det finns en farled för fartyg två kilometer från stränderna där det går en del större fraktfartyg och liknande. Mätningen för norra stranden gjordes den 7 april Förhållanden för dagen var att det var regnigt men det hade inte varit hårda vindar det senaste innan mätningen som kunde påverka resultatet för mycket. Bebyggelsen runt stranden begränsas till en villa bakom och en sjöbod i närheten. Stranden är 64 meter lång och består av sand och stenar. Bredden är mellan 7 18 meter beroende på vattenstånd och bakom växer det gräs och vass Den södra stranden mättes dagen efter, den 8 april Förhållandena den här dagen var inte lika regniga men det var dimmigt under första delen av mätningen, för att sedan klarna upp och bli soligt. Det var heller ingen nämnvärd vind som kunde störa räkningen. Det ligger två villor bakom stranden, annars ingen bebyggelse. Längden på stranden är 68 meter och den består av sand och stenar. Bredden är beroende på vattenstånd 8 till 19 meter och det växer buskar och gräs bakom strandgränsen. Mätmetod Den metoden som använts för att göra mätningarna inför den här rapporten har skett enligt samma modell som inom OSPAR. De mätningarna som finns redovisade på kontrollstränderna är också mätta i enlighet med OSPAR. Mätningarna utförs på stränder på 100 meter och även en kilometer, de mätningarna som gjordes här har enbart utförts på 100 meter. Under mätningarna räknar man skräpet som man hittar på stranden och som samtidigt samlas upp. Detta förs sedan in i ett protokoll efter vilket material föremålet är gjort av och även efter vilken typ av föremål det är. Denna metod kan på det här sättet användas för att mäta förhållande mellan stränder och även skillnader mellan en strand år för år. Mätningarna sker för hand och utan några specifika hjälpmedel. Då stränderna där mätningarna specifik utförts för den här rapporten har varit något kortare än 100 meter har omräkning skett. Det här beror på att man ska kunna jämföra resultatet med andra stränder som har mätts med en längd av 100 meter. Det har alltså skett en omräkning och viss avrundning på antalen för att kunna få mätningen mätbar mot andra liknande mätningar. Till mätningarna av stränder med den här metoden finns en sedan innan färdig mall där man fyller i vad man hittar på stränderna. Det är den här mallen som har använts för att redovisa vad som har hittats på stränderna. Det finns även andra saker som fylls i mallen, det är förhållanden och omgivning som kan påverka resultatet och därför är bra att veta om för de som läser mätningarna. Till de två mätningarna som är gjorda här finns kopior av den ifyllda mappen med som bilagor. Det finns en specifik guide som beskriver hur metoden ska användas, hur stränderna som man mäter ska se ut och vad det är man ska mäta. I det här dokumentet finns även en fotoguide som visar på exempel av objekt och under vilken kategori de ska placeras. Det här dokumentet innehåller även dem mallen som används vid mätningen. Namnet på guiden är Guideline for Monitoring Marine Litter on the Beaches in the OSPAR Maritime Area. 6

11 Inom OSPARs mätmetod används följande kategorier av skräp: Plast Gummi Kläder Papper, papp och kartong Trä (bearbetat) Metall Glas Keramik och porslin Sanitärt skräp Medicinskräp Avföring Resultatredovisning, mätningen Resultatet som har fåtts ut från de mätningarna som har gjorts på stranden har först in i en tabell i Excel för att lättare kunna visa på vad det är man har hittat. Man kan även se hur många objekt man hittat av varje material. Från den här tabellen har även det gjorts ett cirkeldiagram över mängderna som man har hittat, diagram 1 3. Det finns även en text med lite förklaringar kring de olika resultaten som ska ge en lite djupare insyn i hur det ser ut. Den här texten bygger i sin tur helt på de mätningarna som gjorts och är alltså tagna från de värdena som redovisas i tabell och diagram. När det gäller övriga faktorer som rör stränderna som har undersökts här har de redovisats i en sammanfattning. Alla faktorer som man använder i mallen finns inte med i resultatdelen, det här beror på att alla inte är av intresse i den här beskrivningen, utan det ses som tillräckligt med en enklare beskrivning utan stranden. För mer detaljer kan man se de tre bilagorna som medföljer med resultatet för mätningarna. Litteraturstudie Den litteraturstudien som är gjord bygger mest på rapporter som finns sedan tidigare från olika organisationer, myndigheter eller projekt. De rapporterna som finns är både från lokalt perspektiv med projektet i Bohuslän, med ett perspektiv från OSPAR och EU, och även från ett visare internationellt perspektiv. De olika publikationerna som har använts har alla publicerats under 2000 talet. För att söka litteratur har enbart internet används. Eftersom det finns mer nytt än gammalt material i ämnet marint skräp finns nästan allt lagrat på internet som kan vara av intresse. För sökning har Google, Google Scholar och Web of science använts. Sökningar har främst gjort på engelska då det finns mycket mer att hämta därifrån. Vanligaste sökorden var marine litter, marine litter + animal, marine debris, OSPAR och UNEP. Kemikalier och gift beskrivs inte i den här rapporten och resultat från dem redovisas inte här. Fokus ligger på den påverkan som skräpet som finns utgör på djuren och inte gifteffekter av kemikalier eller liknande. Litteraturen består som sagt av mest rapporter från olika typer av organisationer eller myndigheter på olika nivåer. Det är inte så många artiklar ur vetenskapliga tidskrifter och liknande då det varit svårt att hitta relevanta sådana. De artiklarna som finns att söka på inom det området har till största delen bara berört rent allmänt om marint skräp eller också beskrivit mycket giftverkan på djur. De dokument som valts ut har varit de som gett en bra och förståelig bild av alla problemen som bakomligger det marina skräpet. 7

12 Det är litteraturstudien som ligger till grunden för de uppgifter som finns i inledningen som handlar generellt om marint skräp. Den ligger också till grund i den del av resultatet som behandlar hur djur påverkas av skräpet. Det här är alltså information som är hämtat från tidigare rapporter och inga undersökningar har gjorts specifik för den här rapporten. Jämförelse mellan rapporter Det har använts två olika rapporter för OSPAR metodens redovisningar. Det är en som är gjord på nationell nivå med referensstränder från Bohuslän och en som är gjord på EU nivå där referensstränderna är från hela Europa. Till de här rapporterna tillkommer också den mätning som gjorts specifikt för det här arbetet, min mätning. Det finns alltså totalt tre olika resultat som har tagits fram. Jämförelsen är mellan mätningen gjord för det här arbetet och mätningen för Bohusläns referensstränder. Den andra jämförelsen är mellan mätningarna för det här arbetet och mätningarna som har gjorts på Europa nivå. Alltså jämförs inte Europas referensstränder specifikt mot Bohusläns referensstränder. Det här beror på att jag utgår från mätningarna som har gjort för det här arbetet och dess resultat. I jämförelsen är så mycket som möjligt med av de faktorer som går att mäta och som finns redovisade i de olika rapporterna. Det blir jämförelse mellan olika mängder och material från rapporterna. Rapporterna är i sig redovisade på lite olika sätt vilket gör att vissa har med delar som inte den andra har. Man får på grund av det här jämföra det man kan och så gott man kan. Eftersom alla rapporter bygger på OSPAR metoden är dock de flesta faktorerna lätta att jämföra då man har mätt samma sak. Det här gör även att det är en bra metod att använda för jämförelser. Det som är viktigt att tänka på när det gäller jämförelserna är att de bygger på olika mycket material. Det är enbart två närliggande stränder som ligger till grund för de mätningarna som jag gjorde för rapporten. Till de rapporter som har gjorts tidigare ligger både ett stort antal ständer och en mängd mätningar bakom. Jämförelserna här emellan ger alltså en fingervisning av hur det kan se ut. En jämförelse har även gjorts mellan de båda stränderna som redovisas i arbetet, för att visa på skillnader som kan finnas mellan två närliggande stränder. Riskanalys Riskanalysen är byggd på en lokal inverkan och alltså kring de djuren det finns mest av i området. Här har valts att bara ta med fåglar och fiskar i allmänhet. Då det varit svårt att utgå från de artlistor som finns för området och sedan sammankoppla det med att det ska vara olika påverkan mellan de olika arterna. De artlistor som finns att hitta på internet har alltså inte gett tillräckligt bra beskrivning för att kunna användas djupare. Olika arter kan självklart påverkas olika men det finns ännu inte mycket studier att hitta på det här. Riskanalysen bygger här på en skala mellan + 5 och 5. För att det ska vara en positiv siffra krävs det att det är väldigt mycket positivt som överväger det negativa för de föremålen som bedöms. Föremålen bedöms var för sig och materialet i helhet räknas sedan ihop och består av en bedömning som bygger på summan av de enskilda föremålen var för sig. Bedömningen utgår ifrån föremålens påverkan allmänt på djuren enligt litteraturuppgiften. Det finns inte heller något medräknat med hur vanligt förekommande föremålen är. Skala bygger på det som har funnits att läsa allmänt om påverkan på djur och hur de olika föremålen påverkar djuren. De vanligaste skadliga effekterna av skräp är att djuren äter föremålen eller fastnar i dem. Detta har jag här använt som grund i riskbedömningen efter sannolikheten att djuren ska göra det här och där efter hur stor påverkan det har om djuren sedan gör det. 8

13 Resultat Resultat mätning stränder Resultat material Det man kan se i tabell 1 är resultaten från de två mätningarna som gjordes specifikt för rapporten. Det visas här att den största delen av insamlat skräp utgörs av plast, på andra plats kommer glas och på tredje plats kommer trä, som är tätt följt av metall. Glappet ner från plast till glas syns tydligt i tabellen med en skillnad mellan 323 plastföremål eller plastbitar ner till endast 27 glasföremål eller glasbitar. På mina referensstränder fann jag totalt 36 av de 121 föremålen som OPSAR metoden delar in sina föremål efter. När det gäller plasten så kan det ses i tabell 1 att det är övervägande bitar som hittats och sällan hela föremål. Plast är ett material som i allmänhet bryts ner mycket långsamt, men det kan sönderdelas till mindre bitar. Det här gör att när plasten är ute i havet och slits på genom rörelse eller ligger och slår mot stranden, går de ursprungliga föremålen sönder och istället delas till mindre oigenkännliga delar. De här delarna kan sedan bli mindre tills de är så små och mikroskopiska att de inte längre är synliga med ögat. De minsta plastbitarna som finns på stranden går alltså inte att mäta då de är mikroskopiska och kräver mer utrustningen än vad denna mätmetod går ut på. De plastföremål som hittades i näst störst mängd var rep, linor eller snören. De här används ofta inom sjöfarten, vilket gör att de är vanlig föremål att hitta både i vattnet och på stränder. Det fanns även andra föremål som hittades som har med sjöfart eller båtlivet att göra som exempel nät, både hela eller hoptrasslade med en andra föremål, bojar, flöten och hinkar. Det här är material som har tillförts havet under en lång tid då linor går sönder, bojar blåser bort eller liknande händelse inträffar vilket gör att de lämnar sin ordinarie plats. I det hoptrasslade nätet satt även lite annat skräp och en hel del tång och sjögräs. Resterande delen av skräpet tillhörande kategorin plast, var till stor del material som hade med livsmedel att göra. Det var plastpåsar, godispapper och liknande, behållare för mat och dryck, bestick, muggar, tallrikar och liknande föremål i plast. De här är engångsmaterial som inte är gjorda för att användas mer än en gång, vilket gör att de heller inte är föremål som människor är försiktiga med utan de kan lätt tappas utan att man bryr sig, då de i sig självt inte har något värde. Glas som var det näst vanligaste föremålet stod för 7 % av den totala skräpmängden. Det gör att skillnaden mellan plast och glas är väldigt stor. I likhet med plast kunde man inom den här kategorin även hitta mest delar av glas och inte hela glasbitar. Det var enbart två stycken glasflaskor som hittades totalt, vilket visar på att en stor majoritet av föremålen som hittades enbart var bitar. Glas är ett material som lätt går sönder vid stötar eller liknande, vilket gör att det oftast hittas som glasskärvor. Från början är dessa glasskärvor vassa, men slipas med tiden mjuka av sanden som filar ner dem till rundade kanter. Träföremål utgjorde cirka 3 % av föremålen på mätstränderna, vilket metallföremålen även utgjorde samman mängd av. Gällande materialet trä var det plankor som hittades som var under en halvmeter långa. På ena stranden återfanns även två stycken lastpallar, ingen av dessa två var fullt hela, utan var lite slitna och trasiga. Trä flyter lätt på vattnet vilket kan göra att plankor och liknande kan färdas långa sträckor vid blåsigt väder. Av metallen var det vanligaste föremålet dryckesburkar i metall, alltså vanliga 33 centiliters burkar. Det var både läskburkar och ölburkar som hittades. Även linor av metall hittades det några stycken av, totalt tre. Två av dessa var kortare delar på under 50 centimeter, medan en av trådarna var över en meter lång. Inom den här kategorin var det mest livsmedelstillbehör som hittades. Metallen var likt träföremål 3 % av den totala skräpmängden som hittades. 9

14 Tabell 1: Resultatet över mätningarna gjorda för det här arbetet. De första resultaten är vad som hittades på stranden i den längden stranden var. De andra resultaten är mängden skräp omräknat till en sträcka på 100 meter då det är den sträckan som används för referensstränderna. Material Norra stranden Södra stranden Totalt Norra 100 m Södra 100 m Genomsnitt 100 m Plast och polyester Små plastpåsar Plastkärna från rullar med plastpåsar Flaskor och behållare för dryck Flaskor och behållare för mat Kapsyler och lock Omslagspapper, påsar och pinnar för godis Plastkoppar och plastglas Engångsbestick, plastbrickor och sugrör Rep, diameter över 1 cm Snöre och linor, diameter under 1 cm Nät och delar av nät under 50 cm Högar med hoptrasslade nät och rep Flöten och bojar Hinkar Styva plastband/spännband Plastförpackning från industri och handel Tvättsvampar av syntesmaterial Bitar av plast och frigolit, under 0 2,5 cm Bitar av plast och frigolit, över 2,5 50 cm Övrig plast Gummi Ballonger, ink ventiler, band och trådar Övrig gummi Textilier Andra tygföremål Papper Cigarettfimpar Trä Lastpallar Andra träbitar mindre än 50 cm Metall Kapsyler Burkar för dryck Metallfolie och aluminiumfolie Vajer, ståltråd och taggtråd Andra metallbitar mindre än 50 cm Glas Flaskor Övriga glasföremål Keramik och porslin Byggmaterial Övriga keramik och porslinsföremål Övrigt TOTALT

15 Jämförelse mellan de båda stränderna Tabell 1 visar att mängden skräp skiljer kraftigt mellan de båda stränderna trots att avståndet mellan dessa inte är långt alls. Från 269 objekt som totalt hittades på den norra stranden till 123 objekt som hittades på den södra stranden. Strändernas förhållande är väldigt lika varandra, vilket kan ses i diagram 2 och 3, och de är lika lättillgängliga båda två för folk att besöka vilket gör att det inte på det sättet ska skilja något nämnvärt mellan dem i utsatthet. Resultatet utgår enbart från en mätning på varje strand vilket gör att det är en osäkerhet statistiskt som gör att värdena kan skilja en del. Vid jämförelse mellan andelen plastföremål på de båda stränderna är mängden plast på den norra stranden 86 % mot 74 % på den södra. Det skiljer sig här en del på andelen plast och det visar att södra stranden har en större blandning av olika sorters skräp än vad norra stranden har. Glas fanns det hela 11 % på södra stranden mot norra strandens 5 %. Keramik var på södra stranden 4 % mot norra strandens 1 %. Norra stranden hade dock mer metall än vad södra stranden hade med 4 % respektive 1 %. På södra stranden fanns även två typer av material som inte alls hittades på norra stranden, det ena var gummi och det andra var övrigt, vilket i det här fallet var en portionssnus. Påverkade djur Under mätningen hittades inget djur som man kunde anses ha skadats av något av materialet som hittades. Det fanns heller inga strandade eller döda djur på någon av stränderna eller i närheten av dessa. Musselskal hittades, men det var till synes bara musselskal och inga levande musslor. Diagram 1: Förhållande mellan materialen av den totala mängden med skräp som hittades i mina egna mätningar. Alltså sammanslaget för de båda stränderna. 1% 2% 1% 1% 1% 5% 1% 1% 3% 3% 4% 1% 11% 2% 0% 7% 82% Totalt Södra stranden 74% Plast och polyester Gummi Textilier Papper Trä Metall Glas Keramik och porslin Övrigt Diagram 2: Förhållandet mellan materialen i mätningen på den norra stranden i min egen mätning. 2% 1% 1% 0% 4% 5%1%0% Norra stranden Plast och polyester 86% Gummi Textilier Papper Trä Metall Glas Keramik och porslin Övrigt Diagram 3: Förhållandet mellan materialen i mätningen på den södra stranden i min egen mätning. Plast och polyester Gummi Textilier Papper Trä Metall Glas Keramik och porslin Övrigt 11

16 Referensstränder i Bohuslän, Värdena här är hämtade från tabell ett och från rapporten Analys av data från OSPAR:s referensstränder åren av Bo Svärd, i fortsättningen kallad referensrapportern. Jämförelse Vid jämförelse mellan de båda mätningarna är viktigt att ha i åtanke att mätningarna som gjorts för den här rapporten enbart är gjord på två stränder och en gång på varje strand. Mätningarna som ligger bakom data som finns i rapporten från referensstränderna är gjord på sex olika stränder mellan åren 2001 och Det här ger referensstränderna en mycket säkrare bild, eftersom slumpen inte påverkar lika mycket vid regelbundna provtagningar och mätningar. Jämförelse på den totala mängden skräp visar på att det i genomsnitt finns 843 föremål på referensstränderna på en hundrameterssträcka, mot ett antal av 326 i genomsnitt på ständerna som var i min mätning. Det är alltså en skillnad på cirka 150 % i mängden skräp som har hittats och en stor mängd mer på referensstränderna. Plasten i de båda rapporterna är den delen som dominerar. I mätningen för denna rapport ligger andelen plast på totalt 82 % och i rapporten från referensstränderna ligger andelen plast på 85 % (717 plastföremål av totalt 843 föremål). De båda värdena ligger nära varandra procentmässigt, och på mycket hög nivå. Näst vanligaste föremål i referenssträndernas rapport var sanitärt material vilket inte hittades något föremål alls från när jag mätte under det här arbetet. I referensrapportern var i genomsnitt 49 av 843 föremål som hittades tillhörande kategorin, sanitärmaterial. Andra material som hittats enligt referensrapporten men som jag inte fann i mina undersökningar var papper, medicinskt, hundavföring och paraffin/vaxklumpar. Av de här materialen är det bara papper som finns i referensrapporten i ett nämnvärt antal med i genomsnitt 19 objekt av de 843 som hittades. Från rapporten Referensrapporten kan ge information om mer saker än vad de två undersökningarna som finns med här kan. Det här är beroende på att mätningarna gjorts under en längre tid så fler fenomen kan studeras. Att andelen skräp skiljer sig en del mellan de olika säsongerna redovisas i rapporten. Även vilken typ av skräp det är som hittas skiljer sig mellan de olika säsongerna. Under vinterhalvåret är skräpmängden större än vad den är under sommarhalvåret, genomsnitt av föremål funna är sommar 749 och vinter 937, det är alltså en skillnad på mellan % Anledningen till ökade mängder under vinter beror enligt rapportförfattaren Bo Svärd till stor del på att skräpet som hittas här inte är lokalt utan har färdats långa sträckor. Vindarna har en ökad styrka under vinterhalvåret och det gör då att mer skräp slungas upp på stränderna under den här perioden. Material som hittades mer under vintern än sommaren var plast, metall och medicinavfall. De enda som man kan se som ökade under sommaren var hundavföring och klumpar av paraffin/vax. De föremålen som fanns mest av efter sommaren var cigarettfimpar, chips och godispåsar, engångsgrillar och elektronik. Föremål som det var jämt fördelat mellan de olika perioderna var mat och matbehållare, 4 6 packringar, aluminiumburkar, metallfolie och cigarettändare. De föremålen som var vanligast efter vintern var plastleksaker, fiskelinor, pappersmuggar, tidningar och metallkapsyler. Om man sedan jämföra de olika stränderna och mängderna skräp kan man se att de har varierat kraftigt från år till år. Det finns år då man hittat en väldigt stor mängd på en strand och samma år hittat en lite mängd på en av de andra stränderna. När man analyserar om det är en minskning eller ökning av skräphalten kan man även se att det resultatet varierar mellan de olika stränderna. Det syns en signifikant minskning i andelen textilier, trä och metallskräp under åren. En ökning syns när det gäller gummi och sanitärt avfall, den här ökningen är dock inte helt signifikant men synlig. 12

17 Vindarna speglar mängden skräp som man hittar, man kan efter stormar som exempelvis Gudrun, på flera av stränderna se en stor ökning i mängden skräp. Hur stor ökningen är beror på hur stranden ligger i förhållande till den vindriktningen som vinden blåst under stormen. Det är vissa föremål som ökar kraftigt i sin mängd efter kraftig vind, främst är det plast, gummi, metall, sanitärt avfall och paraffinklumpar. Kraftiga vindar ökar i genomsnitt skräphalten som hittas med 37 %. Undersökningarna i referensrapporten gör det möjligt att undersöka på sambandet mellan isvintrar och mängden skräp som man hittar. Det går här att se ett samband mellan en minskad mängd skräp på isvintrar än på vintrar då det inte varit isbelagt. Sambandet har dock en viss osäkerhet då det inte är lika blåsigt under isvintrar som under isfria viket kan vara en av anledningarna till att mängden skräp skiljer en del mellan om det är isbelagt eller ej. Jämförelse med data från OSPARs pilotprojekt i Europa Värdena är hämtade från tabell ett och från rapporten OSPAR Pilot Project on Monitoring, Marine Beach Litter och utgiven av arbetsgruppen för det här projektet, vilket är OSPAR Commission, kallas för OSPAR rapporten. OSPAR rapporten är byggd på det insamlade materialet som finns för referensstränder i flera delar av Europa. Det är ett stort antal stränder som har undersökts och de flesta har undersökts under en period på flera år, max sex, men i vissa länder har även mätningarna skett under en kortare tid. Vid jämförelse med mina mätningar är det väldigt många fler mätningar som gjorts till projektet vilket är viktigt att ha med i åtanke. Ländernas som lämnat i material är Belgien, Danmark (inklusive Färöarna), Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige och Storbritannien. Medelvärdet för antalet föremål som hittades ligger i Europa rapporten på 542 föremål per 100 meters sträcka, att jämföra med de 326 föremål per 100 meter, som jag fått fram i min rapport. Det gör att det ungefär är den dubbla mängden som har hittats på Europa nivån mot på den lokala nivåns mätningar. De mätningarna som har gjorts i Europa visar dock på en stor skillnad mellan olika stränder och mängden skräp som hittats under olika perioder. Maxvärdet var en fransk strand med ett medelvärd på över objekt. Likt mätningarna som gjorts för det här arbetet är det i rapporten mest plast. I OSPARs rapport är den 75 % plast mot en procent på 82 i min undersökning. Här skiljer sig värdet en del både för mina mätningar men även för den svenska mätningen från referensstränderna. En variation mellan olika stränder i olika länder skapade skilda värden på mellan 63 till 81 % lokalt. Plasten är dock helt dominerande i alla mätningar. De objekt som hittades i störst mängd på Europa stränderna är små plastbitar vilket är Bild 3: Här är bild av minst två oliktfärgade hoptrasslade linor. Som man kan se är det en enda stor hög då linorna sitter så tätt ihop och gör det jätte svårt att trassla upp och särskilja på de olika linorna. Högar likt den här kan även fånga upp annat material som också fastnar. 13

18 samma resultat som fåtts av mätningen som gjorts här. Även de näst vanligaste föremålen som hittats var de bitar av nät, rep och linor vilket stämmer överens med mätningarna som gjorts lokalt här. Den näst vanligaste kategorin i Europa var sanitärt avfall, det här var en kategori där inga objekt hittades alls i mina mätningar. Det är en stor skillnad mellan det som hittades i Europa 7,4 % ner till 0 % som kategorin utgör i min rappor. Påverkan på djurlivet (fisk och fågel) Att många djur attraheras till skräp är inte något ovanligt då många gör det på grund av naturliga instinkter. Flera föremål kan likna det som djuren kan tänkas äta vilket gör att de lockas i närheten av dem för att se vad som finns där. (Naturvårdsverket, 2001) Fångade, intrasslade eller skadade Fiskenät används i stor utsträckning globalt för att fånga den fisk människan använder som föda, vilket gör att det är brett använda ute till havs. Nät som lossnar eller som slängs av fiskarna, blir så kallade spöknät som även nu kan fortsätta att fånga fisk. Det är ofta inga som tar upp näten utan de blir liggande kvar på botten och den fisken som fastnat i nätet förbli ibland fall kvar där. Då inte fisken kan komma ut från näten eller har tillgång till mat här inne leder de till att fiskarna hålls fångna tills de dör där. En del fiskar kan lyckas ta sig ut med stora skador då näten kan skapa stora sår i deras fjäll. På det här sättet skadas och dör alltså stora mängder fisk varje år. (Naturvårdsverket, 2001) Fåglar kan lockas till nät då det för dem finns mycket fisk samlat på ett och samma ställe vilket är deras föda. När de går ner till näten kan de hända att de fastnar i dem. I fall där det är stora nät kan de fastna så mycket att de inte lyckas ta sig loss. I andra fall kan de lyckas slita sig loss med skador som kvarstår. Det är inte heller alltid de sliter sig loss utan i vissa situationer kan näten fastna och stanna och vara kvar på kroppen. Fåglar och fiskar påverkas inte bara av nät som kvarstår från fisket utan de kan även fastna i krokar och liknande som använts. (Naturvårdsverket, 2001) Det är inte bara fisknät som djuren kan fastna i utan även andra typer av föremål som de är intresserade av eller råka stöta på. Fiskar kan vilja använda vissa typer av föremål som skydd där de kan simma in i för att gömma sig. Är dessa föremål vassa eller för små för djuren kan de fastna där inne och inte lyckas ta sig ut. Lyckas de ta sig ut kan många få skador då det blir sår på fjäll, eller liknande. Fåglar kan även använda objekt härifrån för att bygga sina bo med. När de då använder föremål som är mindre lämpade för bobygget kan det göra att deras ungar fastnar i dessa och även skadas av dem. (Naturvårdsverket, 2001) En varierande storlek på djuren gör att det är en stor variation i vilka skador som uppstår hos de olika djuren och även vilka föremål som påverkar vilka. Föremål som är skadliga för en viss typ av djur behöver inte garanterat påverka en annan djurart. Det här gör att riskerna är väldigt olika och ska även bedömas på det sättet. (Butterworth et al., 2012) Djur som fastnar i föremål som blir kvar runt deras kropp kan komma att påverkas av dem under hela sin livstid om det är kvar så länge. Med olika material runt sin kropp kan de göra att djuren rör sig långsammare, får svårare att jaga, har svårare att ta sig fram i vissa miljöer och liknande. Hos vissa djur kan även kroppsformen förändras om de är fast i andra föremål, då tillväxten inte kan ske normalt. Djuren kan även efter hand fastna i andra föremål på grund av det skräp de sitter fast i och därför få svårare att överleva. (Butterworth et al., 2012) Fåglar Mer än en miljon fåglar beräknar man dör varje år för att de fastnat i skräpföremål eller intagit plast. (Laist, 1997) Någon speciell statistik för specifika arter är dock svår att få, det kommer dock ständigt in information när sådant här händer. Vilka arter det är som är mest drabbade är svåra att säga då 14

19 det inte finns så mycket material redovisat inom det här ämnet. Det finns enbart de arter som är mest dokumenterad men man är osäker om detta stämmer överens med verkligheten. I en studie av Votier et al. (2011) beskrivs sambandet mellan fåglar och hur de bygger sina nät beroende på vilket material som finns tillgängligt. I områden där det finns stor tillgång till nät, linor och liknande kan man se en ökad del av boen som består av den här typen av material. I undersökningen var majoriteten av plasten syntetiska rep. I genomsnitt under den tiden de gjorde sin undersökning fastnade även 63 fåglar per år i repen. Det finns olika studier på hur stor del det är av djuren som fastnar i rep eller liknande, och de ger olika svar. Vissa studier visar dock att upp till 50 % av de döda fåglar som studeras på något sätt fastnar i rep eller krokar. De vanligaste föremålen att fastna i är nät eller andra fiskeredskap men även sexpacksringar och andra runda föremål lyfts fram som vanliga för fåglar att fastna i. (Butterworth et al., 2012) Intag Intag av skärpföremål sker ofta på grund av att djuren förväxlar föremålen med föda som de normalt själva äter. För fågel kan det här röra sig om plastpellets som de tror är fiskägg, små krabbor eller plankton vilket ingår i deras diet normalt. (Naturvårdsverket et al., 2001) För djuren kan intag av olika typer av skräp vara rent dödande på flera sätt. De föremålen de får i sig kan lägga sig på fel ställen i matspjälkningskanalen och blockera så att den normala cirkulationen och flödet förstörs. De flesta av de föremål som tas in kan inte brytas ner av matspjälkningsappareten som normal föda gör. När föremålen inte kan brytas ner så tar de plats i magen och gör att den blir full, djuren kan känna sig mätta även om magen bara är full av skräp. Det här kan leda till att djuren dör av svält eller undernäring. (Naturvårdsverket et al., 2001) Bild 4: I en hög ligger en del av föremålen som samlats in under mätningarna till det här arbetet. Som man kan se är det en samling av flera olika material och föremål. När djuren tar in föremål som är vassa kan de här göra att djuret skadar sig på insidan. Vid skador på insidan av kroppen kan de normala funktionerna sättas ur spel och djuren kan även drabbas av sjukdomar om det är så att såren som uppstår blir infekterade eller att det blöder så mycket så andra organ också tar skada. (Naturvårdsverket et al., 2001) Intag påverkas mycket av storleken på djuren som tar in föremålen. Ett litet djur påverkas mycket lättare än 15