Regional STI-konferens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional STI-konferens"

Transkript

1 Regional STI-konferens Visingsö, augusti

2 Schema över Regional STI-konferens på Visingsö Onsdagen den 25 augusti Lunch Inledning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse Var är vi idag och vart är vi på väg? Viveca Urvitz, enhetschef, Enheten för befolkningsinsatser, Socialstyrelsen Klamydiahandlingsplanen hur kan vi nå målen? Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet UngKAB studien: Nationell studie om ungdomars kunskaper, attityder och beteende gällande sexualitet Margareta Forsberg, forskare/utredare, Enheten för befolkningsinsatser, Socialstyrelsen Insatser i Västerbotten för att minska smittspridning av klamydia Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet Professionsdiskussioner (inklusive fika) Vad är orsaken till den skiftande klamydiautvecklingen de senaste åren i Sverige? Lene Lindberg, associate professor, Karolinska institutet Charlotte Deogan, doktorand, Karolinska institutet Remmarlag Middag och kåseri om Visingsö under kaffet Torsdagen den 26 augusti Möjliga informationskanaler för att nå ut med budskap om sexuell hälsa Tomas Nihlén, kommunikatör, Urban Lifestyle Idétorg mötesplats för kunskap, diskussion och erfarenhetsutbyte Här får du möta företrädare från nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer Lunch Hur arbetar Finland preventivt med sexuell hälsa? Hur lyckas man så bra? Dan Apter, överläkare, Kliniken för sexuell hälsa,väestöliitto Länsdiskussion (inklusive fika) Avslutning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse 2

3 Bakgrund Under den augusti 2010 hölls en regional STI-konferens på Wisingsö Hotell och Konferens. Konferensen hölls av ADLON-gruppen och stöddes med medel från Socialstyrelsen. Över 120 personer deltog i de sju föreläsningar och två diskussionsgrupper som ägde rum under de två dagarna. Delmomenten under onsdagen fokuserade på klamydiautvecklingen i Sverige. Föreläsarna talade bland annat om handlingsplaner, nationella studier och orsaker till den skiftande klamydiautvecklingen i länen. Torsdagen fokuserade på nya kommunikationskanaler och Finlands låga klamydiaspridning. I den här rapporten kommer kortare sammanfattningar från föreläsningarna. Wisingsö Hotell och Konferensanläggning Text, bild och layout Christofer Ahlberg Izabelle Andersson 3

4 Inledning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse ADLON:s ordförande, Rune Backlund, inledde konferensen med ett kortare välkomsttal. Konferensen hade till en början endast ett deltagarantal på 80 personer. På grund av det stora deltagarintresset från STI-länsgrupperna utökades antalet platser till över 120 stycken. Det stora intresset gladde, trots att det innebar vissa logistiska problem med att husera alla deltagare på ön. landstingen att ändra attityder och beteenden hos ungdomar och vuxna. Hur väl man än lyckats utföra ett förändringsarbete kommer man alltid behöva göra om det. Det kommer ständigt nya generationer och förändringar som kräver nya tankebanor och förhållningssätt. Syftet med konferensen blev därför att skapa tillfälle att ta del av de senaste rönen och även utbyta tankar och erfarenheter över länsgränserna. Talet avslutades med att Rune Backlund önskade deltagarna en intressant och givande konferens. I sitt tal tog Backlund upp problematiken för Rune Backlund hälsar välkomna 4

5 Var är vi idag och vart är vi på väg? Viveca Urvitz, enhetschef, Smittskyddsinstitutet Viveca Urvitz var första talaren på årets konferens och hade i uppgift att berätta var Smittskyddsinstitutet befinner sig på den nationella nivån. Hon tog även upp HIV-utvecklingen i Sverige samt vad man gör för att följa upp arbetet. Viveca Urvitz började med att berätta om historien bakom Smittskyddsinstitutets förebyggande arbete, vilket utgår från en proposition som togs fram Sverige arbetade tidigt mot HIVspridning och fick redan 1986 statsanslag för att kunna arbeta aktivt mot HIV. Detta innebar dock inte att man gjorde en strategisk långsiktig insats utan det var först när FN antog en konvention 2001 som en sådan kom igång, inte bara i Sverige utan i världen i stort. En övergripande kommunikationsstrategi och en handlinsplan för klamydiaprevention har därför arbetats fram för att hjälpa till i arbetet och ge tydligare mål. 5 HIV-utvecklingen i Sverige Trots det långa arbetet mot HIV ökar HIV-epidemin långsamt i Sverige och har även utvecklat sig då bromsmedicinerna gör det möjligt att leva med HIV mer som en kronisk sjukdom än vad som tidigare var möjligt. Sjukdomen är mindre smittbar med medicinen, men det finns trots det fortfarande spridning. Tidigare fanns spridningen till stor utsträckning i gruppen män som har sex med män. Nu finns den även i de heterosexuella grupperna och då mycket hos nyanlända till Sverige från länder med en stor smitta av HIV. För att undvika spridningen av HIV måste man börja jobba preventivt. Framförallt med andra STI-sjukdomar då ett flertal som blir smittade av HIV även har haft andra STI-sjukdomar tidigare. Det finns grupper som kräver större tyngd när man arbetar med det förebyggande arbetet och därför har en gruppindelning skapats. Dessa grupper är de som behöver mer förebyggande insatser än befolkningen i sin helhet, se faktaruta. Smittskyddsinstitutet har därför arbetat i nationella kommunikationskampanjer på arenor där grupperna befinner sig, som till exempel på knullträdet.se. Uppföljning De tre senaste åren har Smittskyddsinstitutet gjort uppföljningsbesök hos alla landsting och storstadskommuner i Sverige för att träffa de ansvariga och även få en inblick i hur arbetet fortskrider. Besöken ger också en möjlighet att diskutera genomförandet och problem som kan ha uppkommit under tidens gång. De försöker även uppmuntra det som görs i linje med vad som rekommenderas i forskning och liknande. Samma sorts uppföljning görs hos de ideella riksorganisationerna. Där genomför de även en mer kvantitativ uppföljning och försöker följa de utsatta grupperna från år till år. De har satt upp studier som följer de olika preventionsgrupperna och försöker göra om samma studie vart fjärde år. Tanken är att det ska gå att följa förändringar i attityder, kunskaper, trender och effekter av preventionsinsatser. Detta ska då kunna ses både som en uppföljning av vad de gjort, samt en plattform för diskussion av insatser. Dessa studier samt andra som är igång samtidigt lämnas vartannat år som rapport till FN. Årets rapport kan sägas vara den första riktiga genomarbetade uppföljningen till det förebyggande arbetet. I rapporten kan man se mer samlat hur alla preventionsgrupperna arbetar, vilka problem som finns och hur arbetet fortskrider. Preventionsgrupper Män som har sex med män (MSM) Personer med injektionsmissbruk (IVM) Personer med utländsk bakgrund Ungdomar och unga vuxna Utlandsresenärer Personer som är utsatta för prostitution Gravida kvinnor

6 Klamydiahandlingsplanen hur kan vi nå målen? Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet Vi förbättrar ständigt provtagning, smittspårning och diagnostik. De senaste två åren har antalet klamydiafall stadigt minskat. Även i år, år 2010, ser det ut som att antalet klamydiafall kommer minska. Det finns dock mycket förbättringar att arbeta med. En nationell handlingsplan för klamydiaprevention ska hjälpa oss att nå längre. Monica Ideström berättar vad vi behöver göra. en viktig del i HIV-preventionen då individer med STI lättare drabbas av HIV. Klamydia är också lättare att diskutera eftersom många vet att det förekommer i stor utsträckning. Lyckas man påverka ungdomars och unga vuxnas beteende, attityd och kunskap angående klamydia hjälper det även i kampen med HIVprevention och oönskade graviditeter. Handlingsplanen handlar därför inte så mycket om klamydia, utan snarare om arbetssättet. Syftet med handlingsplanen är dels att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till ungdomar och unga vuxna. Vidare är syftet att föreslå viktiga och nödvändiga åtgärder samt att stärka det förebyggande arbetet. Det är också viktigt att skapa en sammanhållande struktur och ram för förändring, förbättring och uppföljning av insatserna. Ideström påpekar att handlingsplanen inte är en checklista som ska bockas av, utan något som kommer pågå under en lång tid. Handlingsplanen sträcker sig fram Nationell handlingsplan för klamydiaprevention Oavsett vad som händer en människa senare i livet så har alla varit ungdomar och unga vuxna. Socialstyrelsens nationella handlingsplan för klamydiaprevention har därför lagt fokus på just den målgruppen. Klamydiaprevention är 6

7 till 2014 då vissa mål ska vara uppfyllda, se faktaruta. För att nå målen har man riktat in sig på att arbeta prioriterat på skolor, inom hälsooch sjukvården och på fritidsområden. Målen kommer i efterhand att mätas genom flera indikatorer för att se om handlingsplanen har varit effektiv. Förslag på förbättringsåtgärder Ideström betonar vikten av samverkan och pekar särskilt på att ungdomsmottagningarna måste samarbeta med skolhälsovården i bland annat samtal med 12-åriga tjejerna. Det behövs lokala riktlinjer för vad skolsköterskor ska ta upp med tjejerna. Hon föreslår även ytterligare förbättringsåtgärder. När det gäller skolor vill hon bland annat se förbättrad sex- och samlevnadsundervisning, förbättrad lärarutbildning och fortbildning för lärarna, tydligt formulerade styrdokument, förstärkt skolhälsovård och övrig elevhälsa. Inom hälso- och sjukvården vill hon se tydligare avtal och uppdragsbeskrivningar, förbättrad individuell rådgivning, förbättrade rutiner för vård och behandling, ökad tillgänglighet för testning, rådgivning och behandling, förbättrad smittspårning samt förbättrat arbete mot återsmitta. Monica pekar också på den evidensbaserade metoden MI (motiverande samtal), men menar att det gäller att personalen följer riktlinjerna så de inte faller ur metodiken, vilket inte sällan händer. Det krävs att de som arbetar med MI lämnar in bandinspelade intervjuer och får feedback för att utvecklas. med HBT-frågor och jämställdhet har halkat på efterkälken. Även om personalen på mottagningarna är kunniga i ämnet krävs tydliga dokument och arbetsmetoder för att föra kunskap vidare till nyanställda. Monica avslutar sitt föredrag med att lobba för den nordiska konferensen om förebyggande av oönskade graviditeter som äger rum i Stockholm november Publikationen Nationell handlingsplan för klamydiaprevention: med fokus på ungdomar och unga vuxna kan laddas ner/ beställas på Till år 2014 ska andelen som uppger att de alltid använder kondom med en ny eller tillfällig partner väsentligen ha ökat ska självinsikten och förståelsen för vilka konsekvenser oskyddat sex kan innebära väsentligen ha ökat ska andelen som vet när man bör testa sig för klamydia ha ökat, och ungdomar och unga vuxna med förhöjt riskbeteende ska testa sig minst var sjätte månad Monica Ideström menar att ungdomsmottagningarna har god metodik för vissa arbetsuppgifter, men saknar handlingsplaner för andra. Bland annat är smittspårning och preventivmedelsrådgivning något som mottagningarna har tydliga dokument kring, medan arbetet 7

8 UngKAB-studien: Nationell studie om ungdomars kunskaper, attityder och beteende gällande sexualitet Margareta Forsberg, FoU-ansvarig, Smittskyddsinstitutet För att få en mer övergripande syn över hur ungdomar ser på sexualitet har en enkätundersökning vid namn UngKAB-studien genomförts. Margareta Forsberg, FoU-ansvarig på Smittskyddsinstitutet, fick i uppgift att berätta mer. Dagens samhälle förändas drastiskt på alla områden och så även synen på sexualitet. Mycket forskning har genomförts i Sverige på området men resultat har blivit väldigt splittrat. Några saker forskarna har kommit fram till är att sex utan kärlek har blivit allt vanligare. Detta kan såklart vara positivt då det innebär att fler börjat bejaka sin sexualitet och göra fria val, men det innebär även att klamydiaspridningen har ökat alltmer. Så sent som 1990 gjordes den första undersökningen där samkönat sex finns med och under de följande 20 åren har det hänt otroligt mycket. Sverige har utvecklats från ett homogent till ett heterogent samhälle. Normerna om sex för unga människor förändras ständigt. För att få en större överblick över ungdomars kunskaper, attityder och beteende har en stor undersökning vid namn UngKAB genomförts. Tanken är att de resultat man får fram i studien sedan ska vara behjälpligt i att fylla ett kunskapsbehov, följa upp klamydiahandlingsplanen, pröva hypoteser och även bli en rapport som ska lämnas in till FN/UNGASS. Avsändaren av enkäten var Institutionen för socialt arbete på Göteborgs Universitet med bland andra Ronny Tikkanen i spetsen. UngKAB-studien UngKAB är den största enkäten av sitt slag som någonsin genomförts i Sverige. Målsättningen var att man skulle få in svar. Det lyckades inte helt men man fick in närmare , vilket fortfarande är det största antalet svar man fått in i en enkät inom det här området. Ett stort problem på senare år har varit att få människor att besvara enkäter och detsamma inträffade under arbetet med UngKAB. Åldersgrupperna man ville nå var 16, 20, 24 och 28 år gamla. Dels gjordes ett slumpurval, där man skickade hem ett kuvert med en länk som man sedan kunde göra enkäten på, och dels ett urval där man sökte upp målgruppen, i det här fallet på communities på Internet. Ett problem med att ha en enkät på Internet blir dock att det endast är de människor som är intresserade av ämnet som besvarar och därför blir representerade. Det var även så att färre personer som inte hade haft sex besvarade enkäten i communityurvalet, vilket enligt Forsberg kan förklaras med att det är mer intressant att besvara om man har haft sex. Underlaget ska hjälpa forskare Arbetet är inte riktigt klart än utan för tillfället rensas oseriösa enkätsvar ut från urvalet och en rapport som ska ligga till grund för ett seminarium i Göteborg 19 november 2010 håller på att skrivas. Efter årsskiftet ska även den slutgiltiga rapporten vara klar att lämnas in till FN/ UNGASS. Det positiva i att göra en så omfattande enkätundersökning är att flera forskare ska kunna använda samma underlag då den är så omfattande. Enkäten finns även på Internet för att ge möjlighet till användning för dem som vill, antingen rakt av eller bara enstaka frågor. Tanken är då att man kan använda hela urvalet för att jämföra resultat man får fram. I framtiden ska undersökningen upprepas och syftet är då att den ska kunna användas för att spåra trender. 8

9 Insatser i Västerbotten för att minska smittspridning av klamydia Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet År 2009 hade Västerbotten 255 klamydiafall per invånare. De låga siffrorna innebär att de har Sveriges lägsta klamydiaincidens. Bakom siffrorna döljer sig ett stort insatspaket och ett gediget kommunikationsarbete. Sedan november 2008 har Västerbottens klamydiaincidens minskat månad efter månad. Monica Ideström menar att det till stor del beror på Västerbottens arbete med insatspaket och kommunikationskampanjer, och hänvisar till en artikel ur Läkartidningen, se webbadress nedan. Västerbotten har lyckats minska smittspridningen på tre olika sätt. De har arbetat med att minska tiden man bär på smittan genom att vara det län som tar flest antal klamydiatest per positivt prov. Västerbotten tar 21 prov per positivt prov, vilket kan jämföras med rikets genomsnitt på dryga 14. De har även lyckats med att minska antalet som utsätts för smitta samt att minska smittsamheten. Detta har gjorts genom att arbeta med säkrare sex, högre kondomanvändning och färre antal sexpartners. Arbetet grundar sig i ett insatspaket som delvis har finansierats med statliga medel. Västerbotten har visionen Världens friskaste befolkning och världens bästa hälsa En vision där man verkligen sticker ut hakan, men också en vision som visar på motivation och framtidstro. I arbetet med visionen anställdes en projektanställd ungdomsinspiratör med uppgifter som att sprida kondomer, åka på fritidsgårdsturné och utbilda fritidsledare. Ungdomsinspiratören arbetade också med Internetsajten Studieperiod i Umeå På STD-mottagningen i Umeå hade man en studieperiod under Syftet med studien var att få fram ett strukturerat arbete mot riskbeteende. Under perioden försökte man genom frågeformulär sålla fram de med riskbeteende och sedan erbjuda dem MI (motiverande samtal). Det skapades tre typer av besök. Vanligt besök med sjuksköterska/venereolog, kondomsamtal med kurator och MI med läkare. Därefter gjorde man en uppföljning efter cirka sex månader. Hur man arbetade med att sålla fram riskbeteende kommer senare presenteras i vetenskapliga artiklar. Monica avslutar med att påpeka att det gedigna arbetet inte hade fungerat utan ett brett politikerstöd, en folkhälsa i fokus samt engagerade smittskyddsläkare och ett långsiktigt arbete. Du kan läsa hela artikeln ur Läkartidningen på: 9

10 Professionsdiskussioner med fika Vid professionsdiskussionerna delades deltagarna upp i förutbestämda grupper. I grupperna skulle två frågor diskuteras. 1. Hur kan vi arbeta regionalt och lokalt för att nå målen i nationella klamydiahandlingsplanen? 2. Hur kan vi använda resultaten från UngKAB i vårt arbete? Diskussionerna pågick i cirka 50 minuter. Ingen redovisning av vad grupperna kom fram till gjordes. Deltagarna delade upp sig för att diskutera den nationella klamydiahandlingsplanen och UngKAB. 10

11 Vad är orsaken till den skiftande klamydiautveckligen de senaste åren i Sverige? Lene Lindberg, associate professor, Karolinska institutet Charlotte Deogan, doktorand, Karolinska institutet Vid en studie bland sju län har Lene Lindberg och Charlotte Deogan försökt ta reda på vad som görs för att minska klamydiaspridningen. Det preliminära resultatet tyder på stora skillnader mellan länen. Föredraget delades upp i två delar där Lene Lindberg började med att tala om preventiva insatser. Hon anser att vi är duktiga på att förändra människors kunskap och attityder, men att svårigheten ligger i att förändra beteenden. Många vet att risken för STI är stor när man inte använder kondom, men ändå väljer man att inte använda den. Beteendeförändringar Lene tar upp tre strukturella faktorer som kan bidra till beteendeförändringar. För det första talar hon om GIS (Geographic Information System) som innebär att man geografiskt identifierar riskgrupper och fastställer deras demografiska egenskaper. Som exempelvis ålder, utbildning, inkomst etc. Därefter kan man enklare rikta sitt budskap mot en väldigt specifik målgrupp. Det här tillvägagångssättet har redan provats i Stockholms läns landsting. För det andra talar hon om vikten av tillgänglighet, att det ska vara lätt att testa sig, få rådgivning och behandling. Slutligen nämner hon också organisationers förändringsbenägenhet. Organisationer behöver bra ledarskap, bra arbetsklimat, goda kunskaper och resurser att arbeta med förebyggande insatser. För att förändra beteenden på det individuella planet krävs god hjälp från massmedia. Lene talar bland annat om hur viktigt det är att ungdomars förebilder talar om kondomanvändning. Hon poängterar också att det är viktigt med tillgänglighet på snabb information. Det är även viktigt med olika psykoedukativa metoder. Bland annat interaktiv pedagogik där man är delaktig i vad som sägs. Empowerment, där värde läggs i att själv få påverka, och MI (motiverande samtal) är andra aktiviteter som kan bidra till beteendeförändringar. Skillnader mellan länen Halvvägs in i föredraget tar Charlotte Deogan över och berättar att olika län arbetar med klamydiaprevention på olika sätt. Detta beror på många olika små faktorer. Bland annat traditioner, demografi och sociala nätverk. En stad som Uppsala har till exempel många studenter där ett stort antal inte befinner sig i fasta relationer. Andra städer präglas av inflyttning eller utflyttning som också bidrar till olika klamydiasituationer. Vissa städer har en högre sexuell aktivitet, som man bland annat ser genom aborttal, kondomförsäljning etc. När det gäller preventionsarbete arbetar vissa län mer med preventionsaktiviteter, vissa har mer resurser och vissa har ett bättre samarbete med RFSU, idrottsklubbar, religiösa föreningar etc. Deogan menar att det är viktigt med ett tydligt ledarskap, möjlighet att få vidareutbilda sig, att ha tydliga mål och få göra uppföljningar på sitt arbete. Att länen har otydliga ansvarsfördelningar, oklara ersättningssystem och ett otillräckligt ledarskap är faktorer som försvårar att målen nås. I studien som har gjorts ingår Jönköping, Blekinge, Västerbotten, Norrbotten, Jämtland, Uppsala och Västmanland län. Det slutgiltiga resultatet beräknas komma under den sena hösten

12 Möjliga informationskanaler för att nå ut med budskap om sexuell hälsa Tomas Nihlén, kommunikatör, Urban Lifestyle Tidigare har det varit lättare att få ut samma information till många människor då de samlades framför samma informationskälla, som till exempel vid sin TV. Idag sitter vi istället framför skilda kommunikationskanaler på ett annat sätt vilket försvårar spridningen av information. Tomas Nihlén från Urban lifestyle hade därför blivit inbjuden till konferensen för att berätta om nya kommunikationskanaler vid marknadsföring. Information idag Internet används av de flesta ungdomar och unga vuxna som primärkälla för information, samtidigt som mycket av deras sociala liv utspelar sig på Internet via till exempel Facebook, chatter, Twitter och liknande. Vuxna däremot använder inte alls Internet på samma vis vilket betyder att unga och vuxna får helt olika referensramar. Reklam ses inte heller som något positivt utan de flesta unga tycker att det pågår för länge, är för ofta och är störande. Dagens unga konsumenter är inte lättlurade, de är pålästa och finns det något i ett budskap som verkar konstigt tvekar de inte att kolla upp det själva på Internet för att få en förklaring. Idag ska man istället för att förse människor med ett budskap försöka skapa en tvåvägskommunikation, det vill säga göra dem delaktiga i informationen och skapa ett engagemang för det man försöker sprida. Lyckas man med detta är det mycket möjligt att konsumenterna själva väljer att prata om produkten eller tjänsten och på så sätt sprider det vidare på ett positivt sätt. Därmed blir det också nödvändigt att hitta platserna där mottagaren vill ha reklam så att den inte visas vid fel tillfälle och därmed stör informationen man försöker framföra. Viktigaste plattformarna Det finns tre plattformar som är väldigt viktiga för ungdomar och unga vuxna: Facebook, vilket är ett socialt nätverk med en halv miljard 12 användare. Yngre användare är i majoritet då nästan alla mellan år i Sverige har en Facebooksida. Till exempel finns över 96 procent av alla tjejer i Sverige mellan år på Facebook. Mellan 2009 och 2010 ökade användarantalet med närmare femtio procent och det visar fortfarande på en stor tillväxt. En annan sida på Internet som har stor betydelse vid marknadsföring är Youtube.com som är en sida där man kan ladda upp filmklipp. Varje dag får sidan över två miljarder besök och varje minut laddas det upp med tjugofyra timmar av material. Den tredje plattformen som har stor betydelse för unga är mobilen. Många unga tycker att mobilen är ännu viktigare än datorn då man kan ha med den överallt och man kan praktiskt taget göra allt som man kan göra på en dator. Hur når man genom bruset? Tomas Nihlén berättade att Youtube.com är en stor plattform vid marknadsföring för unga. Ett sätt att använda sig av denna plattform är att göra en reklam eller informationskampanj som är rolig. Det gör att tittarna vill söka upp den på Youtube och titta på den igen och kanske även dela den med sina vänner. För att kunna få en sådan kampanj att fungera är det dock viktigt att veta vad målgruppen tycker är roligt vilket man kan få reda på genom att testa den på personer från målgruppen. Reklamfilm kan dock bli väldigt dyrt. Filmen behöver vara noggrant genomtänkt och fungera i ett långt perspektiv för att stanna kvar i målgruppens medvetande. Ett ytterligare sätt att skapa uppmärksamhet utan att arbeta med traditionell marknadsföring är att lösa ett problem som konsumenterna har. Ett schweiziskt företag kom till exempel på att tillverka en applikation till mobilen som hittar närmsta affär som säljer kondomer. Då säger man inte till människor att använda kondom utan uppmuntrar istället dem att själva ta beslutet. Detta skapar goda relationer med kunderna eller mottagarna vilket man har nytta av i framtiden. Det är dock inte alltid lätt att hitta rätt problem att lösa, så en god idé kan vara att bjuda in målgruppen och höra vad de saknar.

13 Länsdiskussion med fika Vid länsdiskussionerna delades deltagarna upp efter län och fick två uppgifter. 1. Reflektera över de olika delarna i konferensen Skriv lappar för det ni fastnat för Diskutera i gruppen Vad vill ni ta med hem? 2. Reflektera över Socialstyrelsens förslag på prioriterade områden 2011 och framåt. För år föreslås följande prioriterade områden: Insatser riktade till migranter och andra riskutsatta grupper med utländsk bakgrund. Insatser för att motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med HIV samt för att förbättra det psykosociala stydet till HIV-positiva och deras närstående. För år 2012 föreslås följande prioriterade områden: Insatser riktade till injektionsmissbrukare Insatser riktade till personer som är utsatta för prosititution - både säljare och köpare av sexuella tjänster. Insatser riktade till utlandsresenärer, särskilt till dem som reser till länder med hög förekomst av HIV och övriga STI. 13

14 Hur arbetar Finland preventivt med sexuell hälsa? Hur lyckas man så bra? Dan Apter, överläkare, Kliniken för sexuell hälsa, Väestöliitto Finland har sedan 70-talet ständigt haft en låg klamydiaincidens i jämförelse med Sverige. Vad deras goda siffror beror på är dock svårt att avgöra då Finland och Sverige är väldigt lika till både statsskick och kultur. Den finska överläkaren Dan Apter försöker bringa ljus över skillnaderna. Finlands klamydiaincidens har varit skiftande de senaste åren hade man väldigt goda siffror, för att fem år senare ha försämrat sig kraftigt. Idag, år 2010, är Finland tillbaka på samma fina resultat som I förhållande till Sverige har Finland dock alltid haft en låg klamydiaincidens. Vad det beror på har Apter svårt att förklara, men han har flera olika teorier. Till en början tittar han på Finlands historia. Efter andra världskriget var Finland ett fattigt land där könssjukdomar var vanliga. Nästan inga preventivmedel existerade och kvinnor dog på grund av illegala aborter. Det här fortsatte ända in på 70-talet då abort till slut blev legaliserat. I många länder ville man undvika utomäktenskapligt samlag på grund av den religiösa aspekten, men i Finland var man mer orolig för hälsofaran. Därför satsade man på sexualundervisning i skolan, lättillgängliga preventivmedel och hälsorådgivning. Satsningarna ledde till att STI-sjukdomarna minskade. Under 90-talet drabbades Finland av en ekonomisk kris, vilket ledde till att det blev frivilligt för skolorna att bedriva sexualundervisning. Resultatet lät inte vänta på sig, utan både aborterna och de sexualrelaterade problemen ökade markant. Några år senare återinförde man därför obligatorisk sexualundervisning, och nu är klamydiaincidensen åter låg. Ingen kampanjaktivitet När det gäller skillnader mellan Sverige och Finland ser Apter flera faktorer som kan påverka klamydiaincidensen. I Sverige har man en liberalare attityd till aborter, vilket kan förklara det höga abortantalet samt de höga klamydiasiffrorna. Apter menar också att svenska medier påverkar användandet av p-piller. Löpsedlar med kvinnor som sägs ha avlidit eller skadats på grund av p-piller får unga kvinnor att känna ängslan över att använda pillrena. Apter har svårt att komma fram till varför Finland har lägre klamydiaincidens. I Finland är man nämligen tvungen att betala för kondomer och det har heller inte varit någon större nationell kampanjaktivitet för sexuell hälsa. Det är faktorer som borde leda landet åt andra hållet, men istället har man lyckats bättre än de övriga nordiska länderna. Sammanfattningsvis har Finland satsat mycket på att informera och verka för en hög kondomanvändning. De har väl utbildad hälsovårdspersonal och har en bra fungerande cellprovstagning. Sedan 2004 fungerar också sexualundervisningen i skolorna tillfredsställande. Finländarna är även mer konservativa när det gäller familjära traditioner än svenskarna, vilket leder till färre sexpartners. 14

15 Bilder från Idétorget och från konferensen i allmänhet 15

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten

Läs mer

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Utvärdering av säkrare sexarbetet i Åredalen Ansvarig: Karin Wåhlén-Götzmann 2(27) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-07-10

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Catch-up

Läs mer

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer!

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer! Kunskapscentrum för sexuell hälsa SRHR Nytt Aktuellt juni 2013 Sommaren är här snart! Utanför mitt kontorsfönster skiner solen från en klarblå himmel och det känns som om sommaren äntligen har kommit till

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Ungdomars kunskaper om hiv

Ungdomars kunskaper om hiv Ungdomars kunskaper om hiv Kartläggningsprojekt på utvalda gymnasieskolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete

Läs mer

UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga

UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga regional rapport för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans

Läs mer

Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0

Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0 SÖKA PENGAR 4 4.1 1.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 4.1 Folkhälsopolitik sid 4 4.2 Var söker vi pengar? sid 6 4.3 Mall: Riktlinjer och direktiv för ansökan sid 8 4.4 Vad är lätt att få pengar för

Läs mer

Rapport från uppföljningsbesök i Landstinget Kronoberg 4-5 november 2009

Rapport från uppföljningsbesök i Landstinget Kronoberg 4-5 november 2009 2010-04-26 Dnr 33-5405/2009 1(15) Robert Jonzon Avdelningen för kunskap Befolkningsinsatser Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Landstingsdirektören Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9 351 88 Växjö Rapport

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Nationell kommunikationsstrategi. för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar

Nationell kommunikationsstrategi. för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet ISSN-nummer

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet.

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet. Frågor om sex Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet. Här kan du få personlig och sekretessbelagd rådgivning och hjälp.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne

Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne. Rapport från Noaks Ark Skåne Kartläggning av hivkunskaper hos ungdomar på utvalda skolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete med skolsköterskor

Läs mer

Tjejjouren Idun Sigtuna

Tjejjouren Idun Sigtuna Tjejjouren Idun Sigtuna Välkommen till Tjejjouren Idun Sigtunas kvartalsbrev Vinter 2014 Då höstmörkret började falla och kylan tränga in bestämde vi oss för att göra ett ansiktslyft. Vi kom i kontakt

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Projektplan för WAD-nätverket 2015 Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Reslust - lärarhandledning 2. Innehåll 2 Introduktion 3 Backpacker 3 Festresan 3 Språkresan (kommer senare i höst!) 3

Reslust - lärarhandledning 2. Innehåll 2 Introduktion 3 Backpacker 3 Festresan 3 Språkresan (kommer senare i höst!) 3 Lärarhandledning Webbspelet Reslust handlar om sexuella äventyr utomlands och innehåller tre berättelser från ungdomar på resa. Spelet används för att lära ut och prata om säkrare sex och ömsesidighet,

Läs mer

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara: Klamydia ökar Tänkbara orsaker kan vara: Förlängd ungdomstid Fler antal partners Mer tillåtande attityd till tillfälliga sexuella förbindelser KK och vänskap sexpartner på kontrakt och sex för vänskaps

Läs mer

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning?

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Välkomna till dagens diskussion om Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Projekt Sexuell hälsa 2011 2013 Marie Sand & Sanna Malmros Hålltider 13.15 Inledning Jelica Ugricic 13.20 Projekt Sexuell

Läs mer

Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29

Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29 Verksamhetsberättelse Adlon 2013 2014-04-29 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse för ADLON år 2013... 1 Övergripande inriktning år 2011 2013... 1 Övergripande inriktning år 2012 2014... 1 Organisation...

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

När alla barn är välkomna. Nordisk konferens om prevention av oönskade graviditeter och om sexuell och reproduktiv hälsa.

När alla barn är välkomna. Nordisk konferens om prevention av oönskade graviditeter och om sexuell och reproduktiv hälsa. När alla barn är välkomna Nordisk konferens om prevention av oönskade graviditeter och om sexuell och reproduktiv hälsa. Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder,

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015

Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 Mål- och inriktningsdokument för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa 2011-2015 2 Detta dokument innehåller mål och inriktning för Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa

Läs mer

Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter

Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter Folkhälsoenheten 2011-11-21 Sexuell och reproduktiv hälsa Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter Inledning Landstinget Kronoberg antog

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstaben Anders Andrén, David Kvicklund 2013-02-07 LK/130154

Hälso- och sjukvårdsstaben Anders Andrén, David Kvicklund 2013-02-07 LK/130154 Protokoll 1 (5) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Hälso- och sjukvårdsstaben Anders Andrén, David Kvicklund 2013-02-07 LK/130154 Plats Beslutande Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Denna rapport är en sammanfattning av konferensen, i övrigt hänvisar vi till de bifogade filerna.

Denna rapport är en sammanfattning av konferensen, i övrigt hänvisar vi till de bifogade filerna. Regional STI konferens Nyköping, 25 26 september 2012 BAKGRUND Den 25 26 september 2012 hölls en regional STI konferens på Sunlight House Hotel & Spa i Nyköping. Konferensen arrangerades av ADLON gruppen

Läs mer

Hur vända den negativa vaccinationstrenden?

Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Hur vända den negativa vaccinationstrenden? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare SLL Sidan 1 Procent Problem Sjunkande vaccinationstäckning/antal hos 65+ Andel pensionärer vaccinerade mot influensa 80 70 60

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Vi behöver veta mer om unga och sex. Hjälp oss genom att svara på UngKAB09-enkäten

Vi behöver veta mer om unga och sex. Hjälp oss genom att svara på UngKAB09-enkäten frågeformulär Förord UngKAB, Unga Kunskap, Attityder, Beteende, är en undersökning om sexualitet hos ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 29 år. Undersökningen initierades av Socialstyrelsen och genomförs

Läs mer

Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar finansierade via statsbidrag

Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar finansierade via statsbidrag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2014-09-17 1 (3) HSN 1209-1082 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Ivonne Camaroni 2014-10-16, p 21 Uppföljning av 2013 års insatser mot hiv/aids och andra

Läs mer

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14. Folkhälsomyndigheten

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14. Folkhälsomyndigheten UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2013/14 specialanalys för Folkhälsomyndigheten 2014-03-06 INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. SEXUALITET 8 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 29 5. PREVENTIVMEDEL

Läs mer

Ungdomars tankar om kondom och kondomanvändning En enkätstudie

Ungdomars tankar om kondom och kondomanvändning En enkätstudie EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:84 Ungdomars tankar om kondom och kondomanvändning En enkätstudie Paula Delphin Almanakis Daria Sibgatullina Förord

Läs mer

Att förebygga hiv och STI. Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna

Att förebygga hiv och STI. Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna Att förebygga hiv och STI Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna Att förebygga hiv och STI Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg

Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg Skriftserien 2011:1 UngKAB09 Ronny Heikki Tikkanen Jonna Abelsson Margareta Forsberg

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr SLUTRAPPORT Projekt Hivskola År 2011-2013 Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti

Läs mer

Risken finns men det beror väl lite på - en studie om gymnasieungdomars värderingar kring kondomanvändande

Risken finns men det beror väl lite på - en studie om gymnasieungdomars värderingar kring kondomanvändande Risken finns men det beror väl lite på - en studie om gymnasieungdomars värderingar kring kondomanvändande Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Ann-Sofie Arén & Elisabeth Neef Handledare: Ronny Tikkanen

Läs mer

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Protokoll från styrelsemöte 26 april 2014 Lokal; Hemma hos Maria i Dalby-Viggeby Jerusalem utanför Uppsala Närvarande; Pia Appelgren, Helena Berggren,

Läs mer

frågor och svar om klamydia.

frågor och svar om klamydia. 29 frågor och svar om klamydia. En informationsskrift från Socialstyrelsen och RFSU. Bakgrund Klamydiainfektion bland ungdomar och unga vuxna har ökat under de senaste åren. De flesta unga människor har

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

RU2171 Resultat utvärdering med kommentarer STI-konferens 25-26 sep 2012.

RU2171 Resultat utvärdering med kommentarer STI-konferens 25-26 sep 2012. RU2171 Resultat utvärdering med kommentarer STI-konferens 25-26 sep 2012. Stor bredd och bra föreläsare lite svårt att komma ihåg vilka seminarier man valt då ansökan var så långt före konferensen fick

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

STRUKTUR UPPFÖLJI NG PROCESS. Metodstöd för uppföljning i det förebyggande arbetet mot hiv och STI

STRUKTUR UPPFÖLJI NG PROCESS. Metodstöd för uppföljning i det förebyggande arbetet mot hiv och STI STRUKTUR UPPFÖLJI NG PROCESS Fabz Metodstöd för uppföljning i det förebyggande arbetet mot hiv och STI framtagen hösten 2008 Metodstöd i det förebyggande arbetet Idag genomförs många projekt inom det förebyggande

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention

Kunskapsunderlag för samtal om sexuell hälsa och hit-/sti-prevention och hit-/sti-prevention Detta är ett kunskapsunderlag med tillhörande samtalspunkter som innehåller fakta, råd och frågor om sexuell hälsa och hiv/sti. Dokumenten är framtagna i ett projekt inom Kunskapsnätverket

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Årsrapport 2012. Folkhälsoenheten Mars 2013 Emma Kittel. Sammanställning av 2012 års siffror utifrån handlingsprogram för

Årsrapport 2012. Folkhälsoenheten Mars 2013 Emma Kittel. Sammanställning av 2012 års siffror utifrån handlingsprogram för Folkhälsoenheten Mars 2013 Emma Kittel Årsrapport 2012 Sammanställning av 2012 års siffror utifrån handlingsprogram för Sexuell och reproduktiv hälsa Landstinget Kronobergs arbete Innehållsförteckning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening?

Vill ni också bli en Utmärkt förening? Vill ni också bli en Utmärkt förening? Presentation av kvalitetscertifieringen Utmärkt förening i Värmdö och Tyresö kommun. 1 2 Utmärkt förening är en kvalitetsutmärkelse och en satsning på att utveckla

Läs mer

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Johan Nilsson, redaktör UMO.se Johan.y.nilsson@sll.se Juni 2007 Ungdomsmottagningen skall innehålla

Läs mer