Regional STI-konferens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional STI-konferens"

Transkript

1 Regional STI-konferens Visingsö, augusti

2 Schema över Regional STI-konferens på Visingsö Onsdagen den 25 augusti Lunch Inledning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse Var är vi idag och vart är vi på väg? Viveca Urvitz, enhetschef, Enheten för befolkningsinsatser, Socialstyrelsen Klamydiahandlingsplanen hur kan vi nå målen? Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet UngKAB studien: Nationell studie om ungdomars kunskaper, attityder och beteende gällande sexualitet Margareta Forsberg, forskare/utredare, Enheten för befolkningsinsatser, Socialstyrelsen Insatser i Västerbotten för att minska smittspridning av klamydia Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet Professionsdiskussioner (inklusive fika) Vad är orsaken till den skiftande klamydiautvecklingen de senaste åren i Sverige? Lene Lindberg, associate professor, Karolinska institutet Charlotte Deogan, doktorand, Karolinska institutet Remmarlag Middag och kåseri om Visingsö under kaffet Torsdagen den 26 augusti Möjliga informationskanaler för att nå ut med budskap om sexuell hälsa Tomas Nihlén, kommunikatör, Urban Lifestyle Idétorg mötesplats för kunskap, diskussion och erfarenhetsutbyte Här får du möta företrädare från nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer Lunch Hur arbetar Finland preventivt med sexuell hälsa? Hur lyckas man så bra? Dan Apter, överläkare, Kliniken för sexuell hälsa,väestöliitto Länsdiskussion (inklusive fika) Avslutning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse 2

3 Bakgrund Under den augusti 2010 hölls en regional STI-konferens på Wisingsö Hotell och Konferens. Konferensen hölls av ADLON-gruppen och stöddes med medel från Socialstyrelsen. Över 120 personer deltog i de sju föreläsningar och två diskussionsgrupper som ägde rum under de två dagarna. Delmomenten under onsdagen fokuserade på klamydiautvecklingen i Sverige. Föreläsarna talade bland annat om handlingsplaner, nationella studier och orsaker till den skiftande klamydiautvecklingen i länen. Torsdagen fokuserade på nya kommunikationskanaler och Finlands låga klamydiaspridning. I den här rapporten kommer kortare sammanfattningar från föreläsningarna. Wisingsö Hotell och Konferensanläggning Text, bild och layout Christofer Ahlberg Izabelle Andersson 3

4 Inledning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse ADLON:s ordförande, Rune Backlund, inledde konferensen med ett kortare välkomsttal. Konferensen hade till en början endast ett deltagarantal på 80 personer. På grund av det stora deltagarintresset från STI-länsgrupperna utökades antalet platser till över 120 stycken. Det stora intresset gladde, trots att det innebar vissa logistiska problem med att husera alla deltagare på ön. landstingen att ändra attityder och beteenden hos ungdomar och vuxna. Hur väl man än lyckats utföra ett förändringsarbete kommer man alltid behöva göra om det. Det kommer ständigt nya generationer och förändringar som kräver nya tankebanor och förhållningssätt. Syftet med konferensen blev därför att skapa tillfälle att ta del av de senaste rönen och även utbyta tankar och erfarenheter över länsgränserna. Talet avslutades med att Rune Backlund önskade deltagarna en intressant och givande konferens. I sitt tal tog Backlund upp problematiken för Rune Backlund hälsar välkomna 4

5 Var är vi idag och vart är vi på väg? Viveca Urvitz, enhetschef, Smittskyddsinstitutet Viveca Urvitz var första talaren på årets konferens och hade i uppgift att berätta var Smittskyddsinstitutet befinner sig på den nationella nivån. Hon tog även upp HIV-utvecklingen i Sverige samt vad man gör för att följa upp arbetet. Viveca Urvitz började med att berätta om historien bakom Smittskyddsinstitutets förebyggande arbete, vilket utgår från en proposition som togs fram Sverige arbetade tidigt mot HIVspridning och fick redan 1986 statsanslag för att kunna arbeta aktivt mot HIV. Detta innebar dock inte att man gjorde en strategisk långsiktig insats utan det var först när FN antog en konvention 2001 som en sådan kom igång, inte bara i Sverige utan i världen i stort. En övergripande kommunikationsstrategi och en handlinsplan för klamydiaprevention har därför arbetats fram för att hjälpa till i arbetet och ge tydligare mål. 5 HIV-utvecklingen i Sverige Trots det långa arbetet mot HIV ökar HIV-epidemin långsamt i Sverige och har även utvecklat sig då bromsmedicinerna gör det möjligt att leva med HIV mer som en kronisk sjukdom än vad som tidigare var möjligt. Sjukdomen är mindre smittbar med medicinen, men det finns trots det fortfarande spridning. Tidigare fanns spridningen till stor utsträckning i gruppen män som har sex med män. Nu finns den även i de heterosexuella grupperna och då mycket hos nyanlända till Sverige från länder med en stor smitta av HIV. För att undvika spridningen av HIV måste man börja jobba preventivt. Framförallt med andra STI-sjukdomar då ett flertal som blir smittade av HIV även har haft andra STI-sjukdomar tidigare. Det finns grupper som kräver större tyngd när man arbetar med det förebyggande arbetet och därför har en gruppindelning skapats. Dessa grupper är de som behöver mer förebyggande insatser än befolkningen i sin helhet, se faktaruta. Smittskyddsinstitutet har därför arbetat i nationella kommunikationskampanjer på arenor där grupperna befinner sig, som till exempel på knullträdet.se. Uppföljning De tre senaste åren har Smittskyddsinstitutet gjort uppföljningsbesök hos alla landsting och storstadskommuner i Sverige för att träffa de ansvariga och även få en inblick i hur arbetet fortskrider. Besöken ger också en möjlighet att diskutera genomförandet och problem som kan ha uppkommit under tidens gång. De försöker även uppmuntra det som görs i linje med vad som rekommenderas i forskning och liknande. Samma sorts uppföljning görs hos de ideella riksorganisationerna. Där genomför de även en mer kvantitativ uppföljning och försöker följa de utsatta grupperna från år till år. De har satt upp studier som följer de olika preventionsgrupperna och försöker göra om samma studie vart fjärde år. Tanken är att det ska gå att följa förändringar i attityder, kunskaper, trender och effekter av preventionsinsatser. Detta ska då kunna ses både som en uppföljning av vad de gjort, samt en plattform för diskussion av insatser. Dessa studier samt andra som är igång samtidigt lämnas vartannat år som rapport till FN. Årets rapport kan sägas vara den första riktiga genomarbetade uppföljningen till det förebyggande arbetet. I rapporten kan man se mer samlat hur alla preventionsgrupperna arbetar, vilka problem som finns och hur arbetet fortskrider. Preventionsgrupper Män som har sex med män (MSM) Personer med injektionsmissbruk (IVM) Personer med utländsk bakgrund Ungdomar och unga vuxna Utlandsresenärer Personer som är utsatta för prostitution Gravida kvinnor

6 Klamydiahandlingsplanen hur kan vi nå målen? Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet Vi förbättrar ständigt provtagning, smittspårning och diagnostik. De senaste två åren har antalet klamydiafall stadigt minskat. Även i år, år 2010, ser det ut som att antalet klamydiafall kommer minska. Det finns dock mycket förbättringar att arbeta med. En nationell handlingsplan för klamydiaprevention ska hjälpa oss att nå längre. Monica Ideström berättar vad vi behöver göra. en viktig del i HIV-preventionen då individer med STI lättare drabbas av HIV. Klamydia är också lättare att diskutera eftersom många vet att det förekommer i stor utsträckning. Lyckas man påverka ungdomars och unga vuxnas beteende, attityd och kunskap angående klamydia hjälper det även i kampen med HIVprevention och oönskade graviditeter. Handlingsplanen handlar därför inte så mycket om klamydia, utan snarare om arbetssättet. Syftet med handlingsplanen är dels att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till ungdomar och unga vuxna. Vidare är syftet att föreslå viktiga och nödvändiga åtgärder samt att stärka det förebyggande arbetet. Det är också viktigt att skapa en sammanhållande struktur och ram för förändring, förbättring och uppföljning av insatserna. Ideström påpekar att handlingsplanen inte är en checklista som ska bockas av, utan något som kommer pågå under en lång tid. Handlingsplanen sträcker sig fram Nationell handlingsplan för klamydiaprevention Oavsett vad som händer en människa senare i livet så har alla varit ungdomar och unga vuxna. Socialstyrelsens nationella handlingsplan för klamydiaprevention har därför lagt fokus på just den målgruppen. Klamydiaprevention är 6

7 till 2014 då vissa mål ska vara uppfyllda, se faktaruta. För att nå målen har man riktat in sig på att arbeta prioriterat på skolor, inom hälsooch sjukvården och på fritidsområden. Målen kommer i efterhand att mätas genom flera indikatorer för att se om handlingsplanen har varit effektiv. Förslag på förbättringsåtgärder Ideström betonar vikten av samverkan och pekar särskilt på att ungdomsmottagningarna måste samarbeta med skolhälsovården i bland annat samtal med 12-åriga tjejerna. Det behövs lokala riktlinjer för vad skolsköterskor ska ta upp med tjejerna. Hon föreslår även ytterligare förbättringsåtgärder. När det gäller skolor vill hon bland annat se förbättrad sex- och samlevnadsundervisning, förbättrad lärarutbildning och fortbildning för lärarna, tydligt formulerade styrdokument, förstärkt skolhälsovård och övrig elevhälsa. Inom hälso- och sjukvården vill hon se tydligare avtal och uppdragsbeskrivningar, förbättrad individuell rådgivning, förbättrade rutiner för vård och behandling, ökad tillgänglighet för testning, rådgivning och behandling, förbättrad smittspårning samt förbättrat arbete mot återsmitta. Monica pekar också på den evidensbaserade metoden MI (motiverande samtal), men menar att det gäller att personalen följer riktlinjerna så de inte faller ur metodiken, vilket inte sällan händer. Det krävs att de som arbetar med MI lämnar in bandinspelade intervjuer och får feedback för att utvecklas. med HBT-frågor och jämställdhet har halkat på efterkälken. Även om personalen på mottagningarna är kunniga i ämnet krävs tydliga dokument och arbetsmetoder för att föra kunskap vidare till nyanställda. Monica avslutar sitt föredrag med att lobba för den nordiska konferensen om förebyggande av oönskade graviditeter som äger rum i Stockholm november Publikationen Nationell handlingsplan för klamydiaprevention: med fokus på ungdomar och unga vuxna kan laddas ner/ beställas på Till år 2014 ska andelen som uppger att de alltid använder kondom med en ny eller tillfällig partner väsentligen ha ökat ska självinsikten och förståelsen för vilka konsekvenser oskyddat sex kan innebära väsentligen ha ökat ska andelen som vet när man bör testa sig för klamydia ha ökat, och ungdomar och unga vuxna med förhöjt riskbeteende ska testa sig minst var sjätte månad Monica Ideström menar att ungdomsmottagningarna har god metodik för vissa arbetsuppgifter, men saknar handlingsplaner för andra. Bland annat är smittspårning och preventivmedelsrådgivning något som mottagningarna har tydliga dokument kring, medan arbetet 7

8 UngKAB-studien: Nationell studie om ungdomars kunskaper, attityder och beteende gällande sexualitet Margareta Forsberg, FoU-ansvarig, Smittskyddsinstitutet För att få en mer övergripande syn över hur ungdomar ser på sexualitet har en enkätundersökning vid namn UngKAB-studien genomförts. Margareta Forsberg, FoU-ansvarig på Smittskyddsinstitutet, fick i uppgift att berätta mer. Dagens samhälle förändas drastiskt på alla områden och så även synen på sexualitet. Mycket forskning har genomförts i Sverige på området men resultat har blivit väldigt splittrat. Några saker forskarna har kommit fram till är att sex utan kärlek har blivit allt vanligare. Detta kan såklart vara positivt då det innebär att fler börjat bejaka sin sexualitet och göra fria val, men det innebär även att klamydiaspridningen har ökat alltmer. Så sent som 1990 gjordes den första undersökningen där samkönat sex finns med och under de följande 20 åren har det hänt otroligt mycket. Sverige har utvecklats från ett homogent till ett heterogent samhälle. Normerna om sex för unga människor förändras ständigt. För att få en större överblick över ungdomars kunskaper, attityder och beteende har en stor undersökning vid namn UngKAB genomförts. Tanken är att de resultat man får fram i studien sedan ska vara behjälpligt i att fylla ett kunskapsbehov, följa upp klamydiahandlingsplanen, pröva hypoteser och även bli en rapport som ska lämnas in till FN/UNGASS. Avsändaren av enkäten var Institutionen för socialt arbete på Göteborgs Universitet med bland andra Ronny Tikkanen i spetsen. UngKAB-studien UngKAB är den största enkäten av sitt slag som någonsin genomförts i Sverige. Målsättningen var att man skulle få in svar. Det lyckades inte helt men man fick in närmare , vilket fortfarande är det största antalet svar man fått in i en enkät inom det här området. Ett stort problem på senare år har varit att få människor att besvara enkäter och detsamma inträffade under arbetet med UngKAB. Åldersgrupperna man ville nå var 16, 20, 24 och 28 år gamla. Dels gjordes ett slumpurval, där man skickade hem ett kuvert med en länk som man sedan kunde göra enkäten på, och dels ett urval där man sökte upp målgruppen, i det här fallet på communities på Internet. Ett problem med att ha en enkät på Internet blir dock att det endast är de människor som är intresserade av ämnet som besvarar och därför blir representerade. Det var även så att färre personer som inte hade haft sex besvarade enkäten i communityurvalet, vilket enligt Forsberg kan förklaras med att det är mer intressant att besvara om man har haft sex. Underlaget ska hjälpa forskare Arbetet är inte riktigt klart än utan för tillfället rensas oseriösa enkätsvar ut från urvalet och en rapport som ska ligga till grund för ett seminarium i Göteborg 19 november 2010 håller på att skrivas. Efter årsskiftet ska även den slutgiltiga rapporten vara klar att lämnas in till FN/ UNGASS. Det positiva i att göra en så omfattande enkätundersökning är att flera forskare ska kunna använda samma underlag då den är så omfattande. Enkäten finns även på Internet för att ge möjlighet till användning för dem som vill, antingen rakt av eller bara enstaka frågor. Tanken är då att man kan använda hela urvalet för att jämföra resultat man får fram. I framtiden ska undersökningen upprepas och syftet är då att den ska kunna användas för att spåra trender. 8

9 Insatser i Västerbotten för att minska smittspridning av klamydia Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet År 2009 hade Västerbotten 255 klamydiafall per invånare. De låga siffrorna innebär att de har Sveriges lägsta klamydiaincidens. Bakom siffrorna döljer sig ett stort insatspaket och ett gediget kommunikationsarbete. Sedan november 2008 har Västerbottens klamydiaincidens minskat månad efter månad. Monica Ideström menar att det till stor del beror på Västerbottens arbete med insatspaket och kommunikationskampanjer, och hänvisar till en artikel ur Läkartidningen, se webbadress nedan. Västerbotten har lyckats minska smittspridningen på tre olika sätt. De har arbetat med att minska tiden man bär på smittan genom att vara det län som tar flest antal klamydiatest per positivt prov. Västerbotten tar 21 prov per positivt prov, vilket kan jämföras med rikets genomsnitt på dryga 14. De har även lyckats med att minska antalet som utsätts för smitta samt att minska smittsamheten. Detta har gjorts genom att arbeta med säkrare sex, högre kondomanvändning och färre antal sexpartners. Arbetet grundar sig i ett insatspaket som delvis har finansierats med statliga medel. Västerbotten har visionen Världens friskaste befolkning och världens bästa hälsa En vision där man verkligen sticker ut hakan, men också en vision som visar på motivation och framtidstro. I arbetet med visionen anställdes en projektanställd ungdomsinspiratör med uppgifter som att sprida kondomer, åka på fritidsgårdsturné och utbilda fritidsledare. Ungdomsinspiratören arbetade också med Internetsajten Studieperiod i Umeå På STD-mottagningen i Umeå hade man en studieperiod under Syftet med studien var att få fram ett strukturerat arbete mot riskbeteende. Under perioden försökte man genom frågeformulär sålla fram de med riskbeteende och sedan erbjuda dem MI (motiverande samtal). Det skapades tre typer av besök. Vanligt besök med sjuksköterska/venereolog, kondomsamtal med kurator och MI med läkare. Därefter gjorde man en uppföljning efter cirka sex månader. Hur man arbetade med att sålla fram riskbeteende kommer senare presenteras i vetenskapliga artiklar. Monica avslutar med att påpeka att det gedigna arbetet inte hade fungerat utan ett brett politikerstöd, en folkhälsa i fokus samt engagerade smittskyddsläkare och ett långsiktigt arbete. Du kan läsa hela artikeln ur Läkartidningen på: 9

10 Professionsdiskussioner med fika Vid professionsdiskussionerna delades deltagarna upp i förutbestämda grupper. I grupperna skulle två frågor diskuteras. 1. Hur kan vi arbeta regionalt och lokalt för att nå målen i nationella klamydiahandlingsplanen? 2. Hur kan vi använda resultaten från UngKAB i vårt arbete? Diskussionerna pågick i cirka 50 minuter. Ingen redovisning av vad grupperna kom fram till gjordes. Deltagarna delade upp sig för att diskutera den nationella klamydiahandlingsplanen och UngKAB. 10

11 Vad är orsaken till den skiftande klamydiautveckligen de senaste åren i Sverige? Lene Lindberg, associate professor, Karolinska institutet Charlotte Deogan, doktorand, Karolinska institutet Vid en studie bland sju län har Lene Lindberg och Charlotte Deogan försökt ta reda på vad som görs för att minska klamydiaspridningen. Det preliminära resultatet tyder på stora skillnader mellan länen. Föredraget delades upp i två delar där Lene Lindberg började med att tala om preventiva insatser. Hon anser att vi är duktiga på att förändra människors kunskap och attityder, men att svårigheten ligger i att förändra beteenden. Många vet att risken för STI är stor när man inte använder kondom, men ändå väljer man att inte använda den. Beteendeförändringar Lene tar upp tre strukturella faktorer som kan bidra till beteendeförändringar. För det första talar hon om GIS (Geographic Information System) som innebär att man geografiskt identifierar riskgrupper och fastställer deras demografiska egenskaper. Som exempelvis ålder, utbildning, inkomst etc. Därefter kan man enklare rikta sitt budskap mot en väldigt specifik målgrupp. Det här tillvägagångssättet har redan provats i Stockholms läns landsting. För det andra talar hon om vikten av tillgänglighet, att det ska vara lätt att testa sig, få rådgivning och behandling. Slutligen nämner hon också organisationers förändringsbenägenhet. Organisationer behöver bra ledarskap, bra arbetsklimat, goda kunskaper och resurser att arbeta med förebyggande insatser. För att förändra beteenden på det individuella planet krävs god hjälp från massmedia. Lene talar bland annat om hur viktigt det är att ungdomars förebilder talar om kondomanvändning. Hon poängterar också att det är viktigt med tillgänglighet på snabb information. Det är även viktigt med olika psykoedukativa metoder. Bland annat interaktiv pedagogik där man är delaktig i vad som sägs. Empowerment, där värde läggs i att själv få påverka, och MI (motiverande samtal) är andra aktiviteter som kan bidra till beteendeförändringar. Skillnader mellan länen Halvvägs in i föredraget tar Charlotte Deogan över och berättar att olika län arbetar med klamydiaprevention på olika sätt. Detta beror på många olika små faktorer. Bland annat traditioner, demografi och sociala nätverk. En stad som Uppsala har till exempel många studenter där ett stort antal inte befinner sig i fasta relationer. Andra städer präglas av inflyttning eller utflyttning som också bidrar till olika klamydiasituationer. Vissa städer har en högre sexuell aktivitet, som man bland annat ser genom aborttal, kondomförsäljning etc. När det gäller preventionsarbete arbetar vissa län mer med preventionsaktiviteter, vissa har mer resurser och vissa har ett bättre samarbete med RFSU, idrottsklubbar, religiösa föreningar etc. Deogan menar att det är viktigt med ett tydligt ledarskap, möjlighet att få vidareutbilda sig, att ha tydliga mål och få göra uppföljningar på sitt arbete. Att länen har otydliga ansvarsfördelningar, oklara ersättningssystem och ett otillräckligt ledarskap är faktorer som försvårar att målen nås. I studien som har gjorts ingår Jönköping, Blekinge, Västerbotten, Norrbotten, Jämtland, Uppsala och Västmanland län. Det slutgiltiga resultatet beräknas komma under den sena hösten

12 Möjliga informationskanaler för att nå ut med budskap om sexuell hälsa Tomas Nihlén, kommunikatör, Urban Lifestyle Tidigare har det varit lättare att få ut samma information till många människor då de samlades framför samma informationskälla, som till exempel vid sin TV. Idag sitter vi istället framför skilda kommunikationskanaler på ett annat sätt vilket försvårar spridningen av information. Tomas Nihlén från Urban lifestyle hade därför blivit inbjuden till konferensen för att berätta om nya kommunikationskanaler vid marknadsföring. Information idag Internet används av de flesta ungdomar och unga vuxna som primärkälla för information, samtidigt som mycket av deras sociala liv utspelar sig på Internet via till exempel Facebook, chatter, Twitter och liknande. Vuxna däremot använder inte alls Internet på samma vis vilket betyder att unga och vuxna får helt olika referensramar. Reklam ses inte heller som något positivt utan de flesta unga tycker att det pågår för länge, är för ofta och är störande. Dagens unga konsumenter är inte lättlurade, de är pålästa och finns det något i ett budskap som verkar konstigt tvekar de inte att kolla upp det själva på Internet för att få en förklaring. Idag ska man istället för att förse människor med ett budskap försöka skapa en tvåvägskommunikation, det vill säga göra dem delaktiga i informationen och skapa ett engagemang för det man försöker sprida. Lyckas man med detta är det mycket möjligt att konsumenterna själva väljer att prata om produkten eller tjänsten och på så sätt sprider det vidare på ett positivt sätt. Därmed blir det också nödvändigt att hitta platserna där mottagaren vill ha reklam så att den inte visas vid fel tillfälle och därmed stör informationen man försöker framföra. Viktigaste plattformarna Det finns tre plattformar som är väldigt viktiga för ungdomar och unga vuxna: Facebook, vilket är ett socialt nätverk med en halv miljard 12 användare. Yngre användare är i majoritet då nästan alla mellan år i Sverige har en Facebooksida. Till exempel finns över 96 procent av alla tjejer i Sverige mellan år på Facebook. Mellan 2009 och 2010 ökade användarantalet med närmare femtio procent och det visar fortfarande på en stor tillväxt. En annan sida på Internet som har stor betydelse vid marknadsföring är Youtube.com som är en sida där man kan ladda upp filmklipp. Varje dag får sidan över två miljarder besök och varje minut laddas det upp med tjugofyra timmar av material. Den tredje plattformen som har stor betydelse för unga är mobilen. Många unga tycker att mobilen är ännu viktigare än datorn då man kan ha med den överallt och man kan praktiskt taget göra allt som man kan göra på en dator. Hur når man genom bruset? Tomas Nihlén berättade att Youtube.com är en stor plattform vid marknadsföring för unga. Ett sätt att använda sig av denna plattform är att göra en reklam eller informationskampanj som är rolig. Det gör att tittarna vill söka upp den på Youtube och titta på den igen och kanske även dela den med sina vänner. För att kunna få en sådan kampanj att fungera är det dock viktigt att veta vad målgruppen tycker är roligt vilket man kan få reda på genom att testa den på personer från målgruppen. Reklamfilm kan dock bli väldigt dyrt. Filmen behöver vara noggrant genomtänkt och fungera i ett långt perspektiv för att stanna kvar i målgruppens medvetande. Ett ytterligare sätt att skapa uppmärksamhet utan att arbeta med traditionell marknadsföring är att lösa ett problem som konsumenterna har. Ett schweiziskt företag kom till exempel på att tillverka en applikation till mobilen som hittar närmsta affär som säljer kondomer. Då säger man inte till människor att använda kondom utan uppmuntrar istället dem att själva ta beslutet. Detta skapar goda relationer med kunderna eller mottagarna vilket man har nytta av i framtiden. Det är dock inte alltid lätt att hitta rätt problem att lösa, så en god idé kan vara att bjuda in målgruppen och höra vad de saknar.

13 Länsdiskussion med fika Vid länsdiskussionerna delades deltagarna upp efter län och fick två uppgifter. 1. Reflektera över de olika delarna i konferensen Skriv lappar för det ni fastnat för Diskutera i gruppen Vad vill ni ta med hem? 2. Reflektera över Socialstyrelsens förslag på prioriterade områden 2011 och framåt. För år föreslås följande prioriterade områden: Insatser riktade till migranter och andra riskutsatta grupper med utländsk bakgrund. Insatser för att motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med HIV samt för att förbättra det psykosociala stydet till HIV-positiva och deras närstående. För år 2012 föreslås följande prioriterade områden: Insatser riktade till injektionsmissbrukare Insatser riktade till personer som är utsatta för prosititution - både säljare och köpare av sexuella tjänster. Insatser riktade till utlandsresenärer, särskilt till dem som reser till länder med hög förekomst av HIV och övriga STI. 13

14 Hur arbetar Finland preventivt med sexuell hälsa? Hur lyckas man så bra? Dan Apter, överläkare, Kliniken för sexuell hälsa, Väestöliitto Finland har sedan 70-talet ständigt haft en låg klamydiaincidens i jämförelse med Sverige. Vad deras goda siffror beror på är dock svårt att avgöra då Finland och Sverige är väldigt lika till både statsskick och kultur. Den finska överläkaren Dan Apter försöker bringa ljus över skillnaderna. Finlands klamydiaincidens har varit skiftande de senaste åren hade man väldigt goda siffror, för att fem år senare ha försämrat sig kraftigt. Idag, år 2010, är Finland tillbaka på samma fina resultat som I förhållande till Sverige har Finland dock alltid haft en låg klamydiaincidens. Vad det beror på har Apter svårt att förklara, men han har flera olika teorier. Till en början tittar han på Finlands historia. Efter andra världskriget var Finland ett fattigt land där könssjukdomar var vanliga. Nästan inga preventivmedel existerade och kvinnor dog på grund av illegala aborter. Det här fortsatte ända in på 70-talet då abort till slut blev legaliserat. I många länder ville man undvika utomäktenskapligt samlag på grund av den religiösa aspekten, men i Finland var man mer orolig för hälsofaran. Därför satsade man på sexualundervisning i skolan, lättillgängliga preventivmedel och hälsorådgivning. Satsningarna ledde till att STI-sjukdomarna minskade. Under 90-talet drabbades Finland av en ekonomisk kris, vilket ledde till att det blev frivilligt för skolorna att bedriva sexualundervisning. Resultatet lät inte vänta på sig, utan både aborterna och de sexualrelaterade problemen ökade markant. Några år senare återinförde man därför obligatorisk sexualundervisning, och nu är klamydiaincidensen åter låg. Ingen kampanjaktivitet När det gäller skillnader mellan Sverige och Finland ser Apter flera faktorer som kan påverka klamydiaincidensen. I Sverige har man en liberalare attityd till aborter, vilket kan förklara det höga abortantalet samt de höga klamydiasiffrorna. Apter menar också att svenska medier påverkar användandet av p-piller. Löpsedlar med kvinnor som sägs ha avlidit eller skadats på grund av p-piller får unga kvinnor att känna ängslan över att använda pillrena. Apter har svårt att komma fram till varför Finland har lägre klamydiaincidens. I Finland är man nämligen tvungen att betala för kondomer och det har heller inte varit någon större nationell kampanjaktivitet för sexuell hälsa. Det är faktorer som borde leda landet åt andra hållet, men istället har man lyckats bättre än de övriga nordiska länderna. Sammanfattningsvis har Finland satsat mycket på att informera och verka för en hög kondomanvändning. De har väl utbildad hälsovårdspersonal och har en bra fungerande cellprovstagning. Sedan 2004 fungerar också sexualundervisningen i skolorna tillfredsställande. Finländarna är även mer konservativa när det gäller familjära traditioner än svenskarna, vilket leder till färre sexpartners. 14

15 Bilder från Idétorget och från konferensen i allmänhet 15

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige

Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Vi lever alla med hiv. www.hivportalen.se/wad Vi lever alla med hiv. www.hivportalen.se/wad

Läs mer

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) PM 2005 RVII (Dnr 325-4023/2004) Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Kristina

Läs mer

Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms stad - remiss från kommunstyrelsen

Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms stad - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2011-01-07 Handläggare: Monica Fredriksson Telefon: 08-508 09 032 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms

Läs mer

De insatser som får stöd från statsbidraget ska medverka till att ovanstående mål nås.

De insatser som får stöd från statsbidraget ska medverka till att ovanstående mål nås. ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2010 Socialstyrelsen ansvarar för att fördela statsbidrag

Läs mer

Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm

Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-03-27 Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 Till Socialtjänstnämnden Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm Svar på skrivelse

Läs mer

ADLONGRUPPEN 2012. Pernilla Lindblom Kommunikatör. Adlongruppen 2012 Pernilla Lindblom

ADLONGRUPPEN 2012. Pernilla Lindblom Kommunikatör. Adlongruppen 2012 Pernilla Lindblom ADLONGRUPPEN 2012 Pernilla Lindblom Kommunikatör Adlongruppen 2012 Pernilla Lindblom Bakgrund Vad är Våga fråga? hhvåga fråga är en kampanj för att få fler att känna att det är okej att våga fråga om kondom.

Läs mer

Handlingsplan inom folkhälsoområdet

Handlingsplan inom folkhälsoområdet Handlingsplan inom folkhälsoområdet SEXUELL HÄLSA 2012-2014 Målet med denna handlingsplan Det övergripande målet med handlingsplanen är att uppnå ett effektivt och verkningsfullt preventivt arbete som

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

Vad beror skillnader i kondomanvändning och antal aborter på?

Vad beror skillnader i kondomanvändning och antal aborter på? Vad beror skillnader i kondomanvändning och antal aborter på? Experter från hela Norden samlas för att jämföra hälsosystem och policyprogram för sexuell och reproduktiv hälsa med fokus på förebyggande

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten

Läs mer

Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen

Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen Uppföljning av kondomkunskapsutbildningen Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och

Läs mer

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Therese Rostedt Folkhälsoplanerare Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län December 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Region Skåne. Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Region Skåne. Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 2013-12-06 Region Skåne Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 2013-2015 Handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 2013-2015 Bakgrund och syfte

Läs mer

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Anna-ChuChu Schindele, Utredare Kenneth Kaartinen, Utredare Enheten för Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

Nationell handlingsplan för klamydiaprevention

Nationell handlingsplan för klamydiaprevention Nationell handlingsplan för klamydiaprevention Med fokus på ungdomar och unga vuxna 2009 2014 Artikelnr 2009-126-180 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen ansvarar enligt

Läs mer

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB)

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Här är 2011 års specialrapport om ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern (UB). Undersökningen är en självselekterad onlinestudie gjord 2010 med 5449

Läs mer

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa 171 82 Solna RFSU:s yttrande om Nationell handlingsplan mot hiv och andra STI bland homo- och bisexuella män och andra män som har sex

Läs mer

VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTINGS HANDLINGSPLAN FÖR STI/HIV-PREVENTION OCH FÖR PREVENTION AV OÖNSKADE GRAVIDITETER FÖR PERIODEN 2013 2017 I VÄSTERBOTTEN.

VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTINGS HANDLINGSPLAN FÖR STI/HIV-PREVENTION OCH FÖR PREVENTION AV OÖNSKADE GRAVIDITETER FÖR PERIODEN 2013 2017 I VÄSTERBOTTEN. VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTINGS HANDLINGSPLAN FÖR STI/HIV-PREVENTION OCH FÖR PREVENTION AV OÖNSKADE GRAVIDITETER FÖR PERIODEN 2013 2017 I VÄSTERBOTTEN. INLEDNING Västerbottens läns landsting upprättade ett

Läs mer

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012

Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern 2012 Utvärdering av säkrare sexarbetet i Åredalen Ansvarig: Karin Wåhlén-Götzmann 2(27) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-07-10

Läs mer

Nyheter från Hivprevention i Västra Götaland

Nyheter från Hivprevention i Västra Götaland Nyheter från Hivprevention i Västra Götaland 2009-11-18 World Aids day, WAD World Aids Day 1/12 närmar sig med stormsteg och vi på Hivprevention uppmärksammar dagen på lite olika sätt. Tillsammans med

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland

Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland 2009-02-25 (uppföljning gjord 141104) Övergripande mål för genomförandeplanen är att minska antal fall av STI i Värmland

Läs mer

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN RESERAPPORT. Bakgrund. Konferensen i sammandrag. Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN RESERAPPORT. Bakgrund. Konferensen i sammandrag. Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 RESERAPPORT Bakgrund Stadens hiv/aids-samordnare deltog i Världsaidskonferensen i Mexico City som genomfördes

Läs mer

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund Enheten för hivprevention och sexuell hälsa torsten.berglund@smi.se MSM prioriterad målgrupp i Nationella

Läs mer

Uppföljning av Morskan med killmottagning

Uppföljning av Morskan med killmottagning Uppföljning av Morskan med killmottagning Mottagningen för unga vuxna i Sälenfjällen Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige.

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0

Söka pengar SÖKA PENGAR. Version 1.0 SÖKA PENGAR 4 4.1 1.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 4.1 Folkhälsopolitik sid 4 4.2 Var söker vi pengar? sid 6 4.3 Mall: Riktlinjer och direktiv för ansökan sid 8 4.4 Vad är lätt att få pengar för

Läs mer

UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen

UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen 2011 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti NORR Handläggare: Ida Johansson. 2(44) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner är förslag från RFSU Stockholms styrelse. Alla medlemmar kan inför och under årsmötet lämna egna förslag. Det kan vara något helt nytt eller

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer!

Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en riktigt trevlig sommar när semestern väl kommer! Kunskapscentrum för sexuell hälsa SRHR Nytt Aktuellt juni 2013 Sommaren är här snart! Utanför mitt kontorsfönster skiner solen från en klarblå himmel och det känns som om sommaren äntligen har kommit till

Läs mer

UngKAB09. Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa upp klamydiahandlingsplanen 11-06- 02. Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar)

UngKAB09. Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa upp klamydiahandlingsplanen 11-06- 02. Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar) UngKAB09 Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar) Laddas ned via: www.ungkab.se Beställs via: www.socwork.gu.se/forskning/ publika@oner/ Följ UngKAB på: Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa

Läs mer

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010

Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 Kådiskollen 2010 RFSU Januari 2010 YouGov Sweden AB Tina Fernandes 0709-957014 tina.fernandes@yougovsweden.se 1 RFSU SE2009-634 Kådiskollen januari 2010 Kådiskollen 2010 KAPITEL 1 Relationer, sexvanor

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 6 JUNI 2011 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Förskolan Dagsländan fick Ungdomens naturstipendium

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Catch-up

Läs mer

UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga

UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga UngKAB09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga regional rapport för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne

Verksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne Verksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne Noaks Ark Skåne En del av Riksförbundet Noaks Ark 2 Innehåll 1. Styrelsen berättar s. 3 2. Om Noaks Ark Skåne s. 4 2.1 Vår vision s. 4 2.2 Vår långsiktiga strategi

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Tjejjouren Idun Sigtuna

Tjejjouren Idun Sigtuna Tjejjouren Idun Sigtuna Välkommen till Tjejjouren Idun Sigtunas kvartalsbrev Vinter 2014 Då höstmörkret började falla och kylan tränga in bestämde vi oss för att göra ett ansiktslyft. Vi kom i kontakt

Läs mer

ATT FÖREBYGGA HIV OCH ANDRA SEXUELLT ÖVERFÖRBARA INFEKTIONER I VÄSTRA GÖTALAND

ATT FÖREBYGGA HIV OCH ANDRA SEXUELLT ÖVERFÖRBARA INFEKTIONER I VÄSTRA GÖTALAND ATT FÖREBYGGA HIV OCH ANDRA SEXUELLT ÖVERFÖRBARA INFEKTIONER I VÄSTRA GÖTALAND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. OM DEN GEMENSAMMA STRATEGIN 2 2. MÅLBESKRIVNING 3 3. RISKUTSATTA GRUPPER - ANALYS OCH INSATSER 4

Läs mer

Datum Aktörer inom sexuell och reproduktiv hälsa(srhr) i Skåne. Aktörer Målgrupp Huvudsaklig verksamhet inom område sexuell hälsa

Datum Aktörer inom sexuell och reproduktiv hälsa(srhr) i Skåne. Aktörer Målgrupp Huvudsaklig verksamhet inom område sexuell hälsa Koncernkontoret Johanna Schmidt Avdelning för Hälso-och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragstyrning Hälso- och sjukvårdsstrateg Johanna.Schmidt@skane.se Leif Persson Avdelning för Regional utveckling

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige

Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Verksamhetsberättelse 2011 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket

Läs mer

Yttrande över SOU: 2004:13 Samhällets insatser mot hiv/sti att möta förändring

Yttrande över SOU: 2004:13 Samhällets insatser mot hiv/sti att möta förändring Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-10-13 LS 0406-1329 1 (7) Handläggare: Magnus Liljegren Yttrande över SOU: 2004:13 Samhällets insatser mot hiv/sti att möta förändring

Läs mer

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Projektbeskrivning - Säkrare Sex ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har

Läs mer

Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter.

Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter. Utvecklingsområde 1: Utveckla det förebyggande långsiktiga arbetet så att insatser möter de hiv/sti-preventiva behov som finns bland migranter. Ungefär var femte person som bor i Skåne är utlandsfödd.

Läs mer

MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCLE

MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCL MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCLE MAGIC CIRCL Annika Brännström copywriter, skribent och strateg MAGIC CIRCL Patrik Lindkvist art director, formgivare och strateg Kunder Magic Circle Uppdrag Magic

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se

2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se Maja Österlund maja.osterlund@sll.se Vikten av god sexuell hälsa En god grund för att komma igång Tips och metoder för att prata sexualitet, relationer och normer God sexuell och reproduktiv hälsa är en

Läs mer

Uppföljning år 2010 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna

Uppföljning år 2010 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Uppföljning år 2010 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Therese Rostedt Folkhälsoplanerare Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Maj 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits samverkan mellan olika aktörer kring World Aids Day (WAD) i Göteborg. Aktörerna har

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning?

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Välkomna till dagens diskussion om Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Projekt Sexuell hälsa 2011 2013 Marie Sand & Sanna Malmros Hålltider 13.15 Inledning Jelica Ugricic 13.20 Projekt Sexuell

Läs mer

Ungdomars kunskaper om hiv

Ungdomars kunskaper om hiv Ungdomars kunskaper om hiv Kartläggningsprojekt på utvalda gymnasieskolor i Skåne 2010 Rapport från Noaks Ark Skåne 2 Sammanfattning Under 2010 bedrev Noaks Ark Skåne ett informationsprojekt i samarbete

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer.

Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer. Historik Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer. SMSP: betonades att alls icke skedde av nyfikenhet

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 LF 59/2009 Inger Paris 2009-06-16 02.00 1 (11) Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland 2009-2014 1 Inledning Detta program utgör det övergripande styrdokumentet i landstinget inom folkhälsoområdet

Läs mer

Sexuell hälsa i Stockholms län. Ronny Heikki Tikkanen, Kristina Gemzell Danielsson, Gunilla Neves Ekman och Elin Jacobsson

Sexuell hälsa i Stockholms län. Ronny Heikki Tikkanen, Kristina Gemzell Danielsson, Gunilla Neves Ekman och Elin Jacobsson Sexuell hälsa i Stockholms län Ronny Heikki Tikkanen, Kristina Gemzell Danielsson, Gunilla Neves Ekman och Elin Jacobsson Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan

Läs mer

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling

Läs mer

Hepatit C Statistik

Hepatit C Statistik Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).

Läs mer

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom. Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom malin@rfslungdom.se Att vara ung hbtq-person och besöka ungdomsmottagningen - En rapport om hbtq-kompetent bemötande och tillgänglighet kring

Läs mer

Övergripande program för. sexuell hälsa

Övergripande program för. sexuell hälsa Övergripande program för sexuell hälsa 1 2009 2014 Förord Sexuell hälsa ett område för hälsofrämjande utveckling I Landstingsplan 2008-2010 angavs att det senast under 2009 skulle finnas ett program mot

Läs mer

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Projektplan för WAD-nätverket 2015 Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.

Läs mer

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara: Klamydia ökar Tänkbara orsaker kan vara: Förlängd ungdomstid Fler antal partners Mer tillåtande attityd till tillfälliga sexuella förbindelser KK och vänskap sexpartner på kontrakt och sex för vänskaps

Läs mer

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN FÖR UTREDNING OCH PROJEKT SID 1 (5) 2008-08-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Läs mer

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt

Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland. Bilaga. Epidemiolgosik översikt Att förebygga hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i Västra Götaland Bilaga Epidemiolgosik översikt BILAGA EPIDEMIOLOGISK ÖVERSIKT Hiv-fall i Västra Götaland 2-27 Statistiken grundar sig på

Läs mer

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Min mens har hoppat över tre månader, jag har inte haft sex så jag är ju inte med barn. Men varför kommer den inte? Om man mår dåligt och inte vill prata

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet.

Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet. Frågor om sex Sex handlar inte bara om teknik, preventivmedel och smittskydd utan också om relationer, kärlek, lust, ömhet och samhörighet. Här kan du få personlig och sekretessbelagd rådgivning och hjälp.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Denna manual har tagits fram som ett komplement till ansökningshandlingarna om bidrag för insatser mot hiv/sti. För att er ansökan ska kunna behandlas

Läs mer

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Tips på kunskapsunderlag för stöd i planeringen av insatser Allmänt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Förordning

Läs mer

Hur kan vi identifiera de mest riskutsatta ungdomarna?

Hur kan vi identifiera de mest riskutsatta ungdomarna? Hur kan vi identifiera de mest riskutsatta ungdomarna? Karin Stenqvist, medicinsk rådgivare,docent Sofia Hammarström, utvecklingsledare, MPH, doktorand LIU Elin Ståhl Johansson, samordnare Adlongruppen

Läs mer

Gillis Hammar Förvaltningschef Fredrik Jurdell Avdelningschef

Gillis Hammar Förvaltningschef Fredrik Jurdell Avdelningschef SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-03-25 Handläggare: Jens Barlas Telefon: 08-508 25 026 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden Förslag

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer