Medlemsinformation nr 75. Mars 2011

Transkript

1 bladet Medlemsinformation nr 75 Innehåll: Mars 2011 Hej alla glada SSL-medlemmar! Redaktörens sida Information från ordförande, Agneta Grunditz Information från HOPE - K. Brunnander, A. Grunditz o E. Karelid Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, Socialstyrelsen Rapport från Regiondagen i Eskilstuna, Ann Eriksson Minnesanteckningar från Nätverksmöte, Ann-Cathrine Månsson Frågor från Barkarby, Björn Olsson. My work as a Sibling supporter, Petra Svensson Ågrenska, och Att se sina framsteg, Cristina Eklund Studiebesök från Japan, Carina Eriksson Ny info; SSL och Sjukhuslärarnas historia, Anders Lindström Viktig info; Inbjudan Östra regionen, Agneta Lindh Wennefjord Lösning till Pepparkakskluringen, Helena Frank. Info! Anmälan adressändringar, nya medlemmar, hemsidan m.m. Medlemsansökan - blankett, Anders Lindström OBS! Nästa Stoppdatum är den 1juni Besök vår hemsida:

2 Redaktörens sida! Nu är de här båda två; våren OCH det nya numret av SSL-bladet! Äntligen! Vintern har varit lång, men nu har vårdagjämningen redan passerat förbi, likaså Marie bebådelsedag då säkert fler än jag fick mumsa på frasiga våfflor med sylt och grädde, och i helgen har vi återigen ställt fram våra klockor en timme för sommartid. Vårfåglarna kvittrar för mig när jag promenerar längs med Fyrisån och genom Stadsparken till Sjukhusskolan om morgnarna. Det är härligt! Bäst att passa på att njuta av den fina tid som går oss till mötes, för tiden går så fort, så fort... Vi går en händelserik vår och försommar till mötes! Det är mycket som händer ute på våra skolor nu med implementeringen av nya Skollagen, SFS 2010:800, och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Flera studiedagar ska ägnas åt de nya styrdokumenten, och vi har också fått ett nytt fint skolord där säkert fler än jag vrickar tungan när de försöker sig på att säga detta ord; entreprenöriellt lärande. Det kommer säkerligen att bli en utmaning att försöka omsätta entreprenörskapsbegreppet ner till skolans praktik. Forskaren och doktoranden Carina Holmgren, som är aktuell med rapporten Den företagsamma skolan, anser att entreprenörskap är oerhört viktigt för tillväxten och välkomnar regeringens strategi för entreprenörskap i skolan. Det har skrivits in i Lissabonfördraget såväl som i EU:s styrdokument. En tolkning av entreprenörskap som växer sig allt starkare är att eleverna ska känna sig delaktiga och att de ska ges chanser att utveckla sitt eget lärande samt få komma med egna initiativ. En annan tolkning handlar om samverkan mellan skola och arbetsliv, utveckling av praoverksamhet, uppfinningar och stimulering av teknik och naturkunskapsintressen. Läs mer på; I det här fullmatade numret av SSL-bladet får vi bland annat läsa om Carina Eriksson, sjukhuslärare i Göteborg, som har haft ett utbyte med Japan och nyligen tagit emot sjukhuslärare som har följt hennes arbete på Drottning Silvias barnsjukhus under några dagar. Läs om våra båda länders olika uppfattningar om synen på elevernas lärande och om datorer i undervisningen samt om lärarnas uppdrag! Läs också reportaget från Regionmötet i Eskilstuna och om arbetet med att få hemmasittarna att återvända till skolan genom projektet Återvändarna. Elisabeth Karelid, sjukhuslärare i Linköping, delar med sig av sina reflektioner från HOPE-kongressen i München. Cristina Eklund, specialpedagog på Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala presenterar sin nya bok; Att se sina framsteg - efter förvärvad hjärnskada. Anders Lindström efterlyser bidrag och material för dokumentation av sjukhuslärarnas historia. Detta var ett litet axplock av innehållet! Mer finns att läsa när du vänder på bladet för du skriver väl ut SSL-bladet!??! Omnia mirari etiam tritissima Förundra dig över allt, även det mest alldagliga Carl von Linné, Jag önskar Dig en trevlig lässtund med vårterminens första nummer av SSL-bladet och hoppas att få träffa dig i Malmö i maj! Agneta Lindh Wennefjord, redaktör, SSL-bladet

3 Information från ordförande Mars 2011 nummer 75 Det sveper en vind med förändring genom hela vårt land när nya Skollagen nu ska implementeras inom alla skolformer. På Skolverket hemsida finner du mer information. Specifikt för sjukhusskolans verksamhet är att undervisning på sjukhus, behandlingshem och liknande ska ges elever från grundskolan t o m sista året på gymnasiet. Nytt i läroplanerna är att vi ska undervisa mer med hjälp av digitala läromedel. Inspiration kan du få på Skoldatatekets webbsida Elevdata har flera utmärkta digitala läromedel som uppvecklas och uppdateras kontinuerligt och du kan även delta i deras workshops. CD-ord är ett läs- och skrivprogram som kan anpassas personligt efter elevens behov. Matematikhuset, som är för årskurs 1-9, har flera bra uppgifter som också kan användas med lässtöd. Läs mer på Ny forskning visar att syskon till svårt sjuka barn kan ha behov av stöd. Vilket stöd det ska vara och hur det ska utformas är individuellt och måste anpassas. För mer information se Läs också syskonstödjare Petra Svenssons artikel i detta nummer. Läs även min artikel om syskonundervisning som har fått ett uppsving i Europa. Båda artiklarna är skrivna på engelska eftersom att de även publiceras i Newsletter, Hospital Organisation of Pedagogues in Europe:s medlemstidning. Jag kan intyga att fortbildning ger både ökad kunskap och glädje! Jag har varit delaktig i en forskningscirkel i matematikdidaktik arrangerad av Malmö högskola och FoU; Malmö utbildning över tre terminer. Vi, 6 lärare, har träffats en gång per månad och fått handledning av professor Tine Wedege på Malmö högskola. Den 12 mars presenterade vi vårt forskningskoncept på Matematikbiennetten i Malmö Klicka på Dokumentation och välj Pass 3, 309 Vår forskning har också resulterat i forskningsrapporten "Vardagsmatematik från förskolan över grundskolan till gymnasiet. Om matematisk vardagskompetens, föreställningar om vad matematik är och om hur man lär sig matematik kan du ladda ner. Är du intresserad och hellre vill köpa boken kan du skriva ett mail till fouutb@malmo.se och beställ Vardagsmatematik från förskolan över grundskolan till gymnasiet ISBN: Boken kostar ca 100 kr + porto. Jag kan varmt rekommendera dig att delta i en forskningscirkel om du har möjlighet till det. Nu ser jag med stor glädje fram emot Rikssymposiumet för Sveriges sjukhuslärare den maj i Malmö, och jag hoppas få träffa dig där! Hitintills har 102 personer anmält sig. Agneta Grunditz Sjukhuslärare/ Ordf. SSL Skånes universitetssjukhus agneta.grunditz@pub.malmo.se

4 Hej! Äntligen, äntligen har plusgraderna anlänt till Östergötland och kanske till andra ställen också. Jag tänker ta ett långt sommarlov med början 1 april, så fram till höstterminens början är Karin Karlsson, Kalmar, vår landsrepresentant. Karin når du på karin-elisabet.karlsson@edu.kalmar.se, eller på telefon: OBS! Medlemsavgiften till HOPE behöver betalas in helst innan sista april. Linköping God sommar önskar Klas Brunnander Från Brasilien kommer följande brev: Informativo-Newslett er pdf. Och från Finland följande erbjudande: Comenius project: Seeking for partners Comenius Project Open the box: Seeking for partners Alava Hospital School from Finland is seeking for two to four partner schools to start a joint Comenius project in the future. In order to get some more information of our school, you will find PowerPoint presentation from following webpage We are open to discuss and define the main topic of the project among the partners. We wish to connect the Comenius project for our school development activities and thus we are interested for example the following themes.

5 1. Hospital school as resource centre Education policy as well as health care is changing rapidly at the moment which might influence to the roles and responsibilities of the hospital schools and the mainstream schools. Due to increasing inclusive education, pupils study more often in mainstream schools instead of hospital or special schools. Therefore the role of the hospital schools might change bit towards the resource centre in the future. Possible subthemes could be for example: Consultative work Improvement of multidisciplinary collaboration Working methods and tools to support mainstream schools 2. Prevention of exclusion / drop-out According the latest researches, special needs students drop-our rate from primary and secondary education is higher than other students. Young adults without adequate education might have difficulties to enter to labour market which can lead to the marginalisation. Also hospitalized pupils might have severe difficulties with their studies which can increase their risk to drop out. Possible subthemes could be for example: Role of the Hospital School in prevention of marginalisation We wish to have your replies and proposals till the end of April If at least three partner schools will be interested Alava school is wiling to organise preparatory meeting in Finland Please, do not hesitate to ask further questions or clarifications. Alava School Mika Kuitunen Keihäskatu KuopioFinland Tel Mob mika.kuitunen@kuopio.fi

6 Inbjudan från våra kollegor på andra sidan jordklotet! Inaugural Australasian H.E.L.P. Conference September 2011, Coogee Beach, Sydney, Australia Our Australasian colleagues are pleased to announce that registration is now open for the Inaugural Australasian H.E.L.P. Conference: Health, Educators, Learners and Practitioners to be held the 5-6 September 2011, Coogee Beach, Sydney Australia. The 2011 H.E.L.P. Conference is proudly sponsored by Ronald McDonald House Charities in collaboration with Hospital Schools in Australasia and the University of Technology Sydney. The conference will provide the opportunity to highlight the importance of integrated service provision, research, innovative practice and cutting edge professional development strategies for children with chronic health conditions. Get in early to register for the special Early Bird rate! Anmälan och information: Landrepresentant: Klas Brunnander, Linköping Tel: Ekonomi medhjälpare: Elisabeth Karelid, Linköping. Tel: Vice landrepresentant: Karin Karlsson, Kalmar. Vik. landrepresentant fr.o.m. 1 april. Tel: HOPE, Europa: Ordförande fr.o.m. november 2010: Michele Capurso och Mojca Topic. Medlemsavgift till HOPE 2011: 180:-, betalas in på Bankgiro , Swedbank (OBS! Samma Bankgironummer som medlemsavgiften till SSL).

7 Preface of teaching siblings, HOPE Newsletter, To have a sibling implies joy. But the happiness can be transform if a brother or a sister gets a severe disease. The whole family s daily situation changes when a son or daughter is gets treatment at the hospital. Parents try to give both the sick child and the sibling attention but it s a chaotic time, and difficult for everyone to find their daily routines. Sibling, who grows up together, have both emotional and social cohesion, which makes the time hard for both of them. Research has demonstrated, that siblings of severe sick children may have significant emotional and behaviour changes 1. Consequently, the siblings may need remedial assistant from outsiders in order to manage their lives and focus on the daily routines. Research shows that siblings of hospitalized children, who receive educational interventions had lower anxiety levels compared to siblings who didn t receive any 1. If the siblings are of school age, it s important for them to continue their tuition and lifelong learning within their home schools or at the hospital school, where their brother or sister receive medication. The result of the research shows that the ambient treatment with support siblings tuition and their spare time may have significant impact on children s health care and ignorance interferes their learning ability 2. The UN Convention on the Rights of the Child date from 1989 is ensuring all children to get education. The school system of every country has the responsibility to ensure that the siblings of severe sick children receive tuition. You can read more about such projects in Italy and Spain which have developed to support the siblings daily leisure activities and tuition. Furthermore Children s Cancer Association in Sweden has engaged a sibling support at the three largest children hospitals to reduce the siblings stressful situation. Additional doors are opening to sibling s right to get tuition in both Lithuania and Hungary so go on and read the text below. Agneta Grunditz, Board member of HOPE 1 Dev, J. (2007) Pediatr 28: Passer, M. Smidt, R., Holt, N., Bremer, A.,Sutherland,E. and Vliek, M. (2009) Psychology The science of Mind and Behaviour,McGraw-Hill Companies (UK)

8 Reflektioner från en föreläsning/workshop under HOPE s kongress i München. 1. Det som gav mig mest i München var erfarenhetsutbyte kollegor emellan. Workshoparna var mer eller mindre matnyttiga, men betydligt mer verksamhetsnära än de stora föreläsningarna. 2. Referat från workshop om Videokonferens i sjukhusskolan i Schwabing På sjukhusskolan i Schwabing behandlas elever för ätstörningar. Behandlingstiden är 3-4 månader. Eleverna är mellan 9 och 20 år gamla. Skolan är en viktig del i deras behandling. I sjukhusskolan studerar eleverna tyska, andra språk och matematik. Andra ämnen såsom fysik och kemi, lär man sig via videokonferenser. Sjukhusskolan i Schwabing och två mellan- och högstadieskolor (partnerskolor) i München har utrustats med teknik för videokonferens. Detta har finansierats med hjälp av pengar från staden München och genom gåvor och fondmedel. Via videokonferens kan eleverna tillgodogöra sig vissa delar av ämnena fysik och kemi då sjukhusskolan saknar både lärare och lokaler för dessa ämnen. Dialoger mellan sjukhusskolan och partnerskolorna har spelat en stor roll. Samtal har förts elever emellan, men också lärare emellan. Även detta har skett via videokonferens. Man har fokuserat på frågor som rör deltagandet; vad är positivt och negativt, är det meningsfullt, lär vi oss något osv. Man har då haft stor hjälp av en professionell kameraman som gjort detta i projektform på sjukhusskolan. Detta fick flera elever aktiva, både bakom och framför kameran. En viktig lärdom har blivit att båda parter måste vara aktiva i en videokonferens för att det ska bli ett meningsfullt utbyte. Flera sjuka elever har steg för steg vant sig vid att våga detta. Det har varit en bra förberedelse för dem inför återgången till ordinarie skola; både socialt och kunskapsmässigt. Kommentar: Jag hade gärna tagit del av hur det praktiskt går till vid en fysikeller kemilektion! Elisabeth Karelid, Sjukhuslärare i Linköping

9 Socialstyrelsen har inrättat ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att utveckla psykisk ohälsa Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, (UPP-centrum). Centrumets målgrupp är barn och unga som börjar visa tecken på psykisk ohälsa och/eller oroande social utveckling samt barn och unga i uppenbara riskmiljöer. Det är därför de professionella som i sitt dagliga arbete möter barn och ungdomar som står i fokus för centrumets arbete. Ju tidigare barn, som riskerar att utveckla psykisk ohälsa, upptäcks och ju tidigare barn och föräldrar kan erbjudas förebyggande insatser desto bättre förutsättningar finns det att förhindra en för individen, familjen och för samhället ogynnsam utveckling. Kunskapsstöd och styrning Det finns ett stort behov av ett samlat kunskapsstöd och styrning inom både hälso- och sjukvård, socialtjänst och förskola/skola för att kunna hjälpa barn och unga som har psykiska och psykosociala problem. För att uppnå en helhetssyn samverkar UPP-centrum med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), universitet och högskolor, Skolverket, Barnombudsmannen (BO) samt andra berörda myndigheter och organisationer. Uppdrag och syfte Utvecklingscentrumet ska sammanställa kunskap om vilka metoder som är effektiva när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidigt stöd samt behandlande insatser. Kunskapen ska spridas och användas i arbetet med barn och ungdomar. Det är också viktigt att lyfta fram modeller för en god samverkan mellan olika verksamheter. För att nya metoder ska kunna användas på ett effektivt sätt och en verklig förändring bli möjlig kommer regionala aktörer och de yrkesgrupper som arbetar nära barn och unga involveras i arbetet. UPP-centrums arbetar med: nationell inventering av metoder i kommuner och landsting kunskapssammanfattningar forskning och utvärdering av metoder kunskapskonferenser uppdragsutbildningar

10 Regionmöte på Mälarsjukhuset i Eskilstuna! Antalet elever som inte vill gå till skolan är stort och det ställer till bekymmer för både familj och skola. Ibland handlar det om att eleven är sjuk men lika ofta finns det andra förklaringar. Det tog vi sjukhuslärare i Eskilstuna som ett lämpligt tema att samlas kring då vi kallade till regionmöte i slutet av februari. I Eskilstuna finns sedan några år tillbaka en verksamhet som heter Återvändarna. Initiativtagaren heter Wanda Ljungquist och hon berättade om det arbete som bedrivs för att få eleverna tillbaka till skolan. Två lärare är anställda av Eskilstuna kommun för att både arbeta förebyggande, men också aktivt som lärare. Ibland kan vägen tillbaka till skolan kännas lång och bekymmersam. Återvändarnas målsättning är att få eleven tillbaka till en fungerande skolgång. De söker upp elever som stannat hemma från skolan under en längre tid. De ger råd och stöd till personalen ute på skolorna genom att söka alternativa lösningar för respektive elevs skolsituation. Wanda är utbildad ICDP-vägledare och därför informerade hon också om ICDP (International Child Development Program) ett förhållningssätt som vill förmedla hur människor samspelar med varandra på ett bra sätt. Vi hade en givande dag med sjukhuslärare från Örebro, Västerås, Linköping och Nyköping. Som vanligt hade vi livliga diskussioner under eftermiddagen. Vi jämförde bland annat hur vi förde den statistik vi fått oss ålagda att göra. Det visade sig att tolkningarna var högst varierande. Sedan kom även den evigt återkommande frågan upp; Vad är vårt uppdrag idag och hur ska vi förhålla oss till det, med tanke på att vården ser så annorlunda ut? Vi uppmanar andra regioner att ta tid till att träffas. Det är alltid givande med sjukhuslärarmöten! Väl mött i Malmö! Ann Eriksson, Maj-Britt Eriksson och Agneta Hjelm Ström, Sjukhuslärare i Eskilstuna.

11 Minnesanteckningar från Nätverksmöte för Sjukhuslärare vid Sveriges Barnonkologcentra 31 januari och 1 februari Närvarande: Agneta Carlsten Lund, Carina Eriksson och Eva Amundsson Göteborg, Karina Svernlöv Linköping, Ann-Cathrine Månsson och Ulla Forssell Stockholm, Agneta Lindh Wennefjord och Helena Frank Uppsala och Karin Svensson Umeå. Nätverksmötet ägde rum på en konferensanläggning i Barkarby utanför Stockholm. Måndagen den 31 januari: Programmet startade med en kort rapport från våra respektive Sjukhusskolor. Vi hälsar Helena Frank, Uppsala och Eva Amundsson, Göteborg välkomna in i vårt nätverk! Därefter fördes en diskussion kring vår läsning av boken Orkar han så orkar jag av Helene Kindstedt. Alla var överens om att det var en mycket stark och gripande bok. Vi tyckte att vi kan rekommendera boken till personal, som arbetar med barn med cancer. Den ger insikter vi kan behöva för att bättre kunna möta våra elever och deras familjer. Vi var tveksamma till att rekommendera boken till familjer med nyinsjuknade barn. Efter lunchen hade vi, tillsammans med våra konsultsjuksköterskor från Sveriges barnonkologcentra, en gemensam föreläsning: Skolans nya styrdokument konsekvenser och möjligheter för våra barn". Björn Olsson, biträdande rektor för sjukhusundervisningen i Uppsala föreläste. Från 1 juli 2011 träder Nya Skollagen 2011 och en ny läroplan för grundskolan Lgr 11 i kraft. Dessutom får vi en ny gymnasiereform och ett nytt betygssystem. Några av de viktiga förändringar, som kan påverka våra barn är: o o o o o o Tydligare krav på elevhälsa Anmälningsplikt* till rektor för elev som riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Rektor ska se till att elevens behov, av särskilt stöd, skyndsamt utreds. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges ett sådant stöd. Utredningen kan överklagas Ett åtgärdsprogram ska som tidigare skrivas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Det nya är att åtgärdsprogrammet kan överklagas. Beslut rörande skolskjuts kan överklagas Högre behörighetskrav till gymnasiet. Till de högskoleförberedande programmen krävs godkända betyg i, förutom svenska, engelska och matematik, 9 andra ämnen. Till de yrkesförberedande programmen krävs godkända betyg i, förutom svenska, engelska och matematik, 5 andra ämnen.

12 o o Fri kvot för gymnasieintag finns kvar, men enligt Björn Olssons tolkning är skrivningarna hårdare än idag för rätten till fri kvot. Närvarokravet för att få betyg har skärpts. *Personal i skolan ska anmäla till rektor, men information om problematik kan komma från ex Sjukhusskolan. (Kommentar från punkt 2). Föreläsningen var mycket uppskattad och gav många nya insikter. Tisdagen den 1 februari: Måndagseftermiddagens föreläsning bearbetades. Vi inventerade våra respektive kommuners och arbetsplatsers planering för hur de nya styrdokumenten ska implementeras. En punkt rörande 6-åringarnas undervisning diskuterades: I Nya Skollagen står att för barn, som vårdas på sjukhus ska huvudmannen för sjukhuset svara för att barnet får tillfälle att delta i utbildning som så långt som är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola, förskoleklass och fritidshem. De flesta av oss erbjuder elever i förskoleklass (6-åringar) att delta i Sjukhusskolans undervisning. Enligt Nya Skollagen tolkar vi det som att det är Lekterapins uppdrag att göra detta. Är ledningen för våra lekterapiavdelningar medvetna om denna skrivelse? Hur ska vi göra i fortsättningen? Vetskap om att skolornas åtgärdsprogram gagnar våra enskilda elever är en angelägen fråga. Hur kan vi vid behov hjälpa och stötta? Vi ska återigen samla ihop våra förslag på åtgärdsblanketter för att kunna ge tips. Nästa programpunkt var vår nya informationsfolder Att tänka på när en elev drabbas av allvarlig sjukdom som påverkar skolsituationen. Foldern utarbetade vi på vårt förra Nätverksmöte i Linköping och den har varit ute på granskning och skulle nu antas. Konsultsjuksköterskorna granskade foldern under pågående konferens för att upptäcka eventuella medicinska felaktigheter. Vi granskade foldern ytterligare en gång mycket noggrant och beaktade de förslag på förändringar, som kommit in från konsultsjuksköterskorna. Därefter tog vi beslut på att foldern var färdigbearbetad. Karina ska nu försöka ordna så att foldern blir utskriftsvänlig från våra datorer för att sedan kunna tryckas. Nästa Nätverksmöte beslutades äga rum i Umeå den 13 och 14 oktober. Vi är intresserade av att delta i Hope-konferensen i Amsterdam i maj Vi har planer på att där presentera vårt nätverk. Arbete med att förbereda oss inför denna presentation och för att kunna ansöka om pengar via fonder ska göras före vår Umeåkonferens. Vi ska anordna en telefonkonferens i mars. Karin ordnar det praktiska inför denna. Agneta LW tar reda på olika fonder vi kan söka pengar från. Vår konferens i Umeå ska delvis ägnas åt att göra ansökan om deltagande till Hopekonferensen färdig. En granskning av våra syften med vårt nätverk visade att vi arbetar i enlighet med dessa. Plötsligt var tiden för detta möte slut och vi rusade iväg för att ta oss till våra respektive hemorter runt om i Sverige. Solna den 13 februari 2011 För denna förkortade version av våra minnesanteckningar svarar Ann-Cathrine Månsson, Sjukhuslärare på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

13 Frågor från Barkarby, Till sjukhuslärare och konsultsjuksköterskor! Hej alla och tack för en trevlig eftermiddag i Barkarby! Jag fick med mig några frågor som jag hoppas får sina svar här (i alla fall min tolkning). Fri kvot vid intagning till gymnasiet Finns att läsa i nya gymnasieförordningen 7 kap. 3 7 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning 3 Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller 2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 skollagen (2010:800) söker till en utbildning. Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas. Min tolkning efter att ha samtalat med personal på en antagningsenhet är: - fri kvot finns kvar - skrivningarna är hårdare än idag för rätt till fri kvot - varje kommun/skola (huvudman) beslutar om antalet platser. Kan alltså bli olika tolkningar vid olika skolor/kommuner Närvarokrav i skolan Finns att läsa i nya skollagen 10 kap Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Min tolkning: Närvarokravet har skärpts. Om frånvaron är för stor ska inte betyg sättas. Någon tid för frånvaro som inte leder till betyg anges inte.

14 Pysparagrafen = möjligheten att vid betygssättning bortse från enstaka delar Finns att läsa i nya skollagen 10 kap Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Min tolkning: Paragrafen kvarstår från den lagstiftning som finns idag. Vem har anmälningsskyldighet för elevens rätt till särskilt stöd? Finns att läsa i nya skollagen 3 kap 8 Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Finns även att läsa i Skolverkets skriftserie Mera om: Rätt till kunskap och stöd. Se länk nedan. Min tolkning: Personal i skolan ska anmäla, men informationen kan komma från olika håll. Den nya skollagen heter: SFS 2010:800 Skollagen Uppsala den Björn Olsson Bitr. Rektor

15 My work as a Sibling supporter The sibling plays an important role for the sick child s recovery and stand for security, friendship and support. However, the siblings of our patients have their own complex set of needs and require much more support that it is recognized. The Sibling Project started in 1999 at the Department of Pediatric Oncology and Bone Marrow Transplantation in Lund to provide appropriate help and support to the entire family, and in particular, the siblings affected by life threatening disease of one of the family member. The project is financed by Children s Cancer Association in The South Region. The sibling caregiver emphasizes the child s need of individual support. Another part of the work is to offer the sibling participation in a meeting group or in a network consisting of other siblings. Also the siblings who s lost there sick siblings, is important to have a contact with, as long as the sibling has its needs. What we usually do in groups is varies, sometimes we go bowling, to see a movie, goes swimming, or camping. The sibling supporter also offers information in the siblings school class or daycare. It is of importance to remember the siblings usual life. The purpose is to make the siblings participate in the care of the sick child and hereby increase the comprehension. The sibling supporter is the sibling s advocate/attorney. She always gives her full attention to what s best for the sibling and place the sibling in focus. An important part is to inform the siblings about the sick child s diagnosis and treatment. The caregiver always asks the sibling how much they know about their sick sibling s disease and treatment. Material is used during the talk to explain. It is important for the healthy sibling to have available resources for help. Offering the siblings a sibling supporter on the ward is crucial for well being of the entire family. The sibling relationship is a unique bond shared between two individuals. It s a union that did not begin voluntarily, but is supposed to last a lifetime. Lund, 21th December 2010 Petra Svensson

16 Ågrenska Ågrenska, som ligger på Amundön ca 1 mil från Göteborg, är ett nationellt kompetenscentrum och bedriver verksamhet utifrån helhetsperspektiv för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar, sällsynta diagnoser, deras familjer och professionella som möter barn och familjer. Ågrenska arrangerar kurser och seminarier, skräddarsyr utbildningar och konferenser. Den 10 maj 2011, anordnas kursen: Hur blir det sen då? Om barn/ungdomar som har haft hjärntumör och som blivit medicinskt friskförklarade Målgrupp: Alla som arbetar eller möter barn/ungdomar som har haft hjärntumör. Syftet är att ge en medicinsk kunskap och information som belyser konsekvenserna av sjukdom i vardagen och hur man kan hitta verktyg för att klara skola och vardagsliv. Program finns på hemsidan; Se även; Pris: 950kr inklusive fika och lunch Ågrenska på Lilla Almundön utanför Hovås, Litteraturtips: i Göteborgs skärgård.

17 Att se sina framsteg - efter förvärvad hjärnskada är ett skattningsmaterial som utvecklats i mitt arbete som specialpedagog på Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala. I detta arbete har jag sett att många av barnen och ungdomarna med förvärvad hjärnskada haft svårt att se framstegen i sin rehabilitering. Det har resulterat i att jag arbetat fram och använt ett skattningsmaterial för att utvärdera förmågor och funktioner som kan ha påverkats av skadan. Syftet är att synliggöra framsteg, om inga framsteg skett kan materialet hjälpa till att öppna upp diskussionen kring tänkbara orsaker och behov. Kanske att detta material kan komma till användning för några utav er?! Att se sina framsteg - efter förvärvad hjärnskada finns att köpa hos Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. Pris 85 kr plus porto. Cristina Eklund Specialpedagog, Folke Bernadotte regionhabilitering i Uppsala.

18 Studiebesök från Japan! Den 19 21januari 2011 mottog sjukhusskolan på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, ett studiebesök av Megumi Kondo-Arita, psykolog och en av projektledarna i ett forskningsprojekt från Kokoro Research Centre Kyoto University, Japan. Megumis forskning går ut på att kartlägga pedagogiken kring svårt sjuka barn. Hennes forskningsteam kommer att redovisa sitt arbete för den japanska regeringen, föreslå förbättringar för vården av sjuka barn där, och arbeta för en förbättrad lagstiftning kring skola och vård för barn på sjukhus i Japan. Megumi har också initierat ett projekt för att starta upp vilohem för familjer med svårt sjuka barn i Japan. Forskningsarbetet går bl.a. ut på att undersöka och lära av andra länders organisation kring utbildning/pedagogik för barn på sjukhus och vården för döende barn. Från Sverige reste Megumi sedan vidare till Tyskland för studiebesök på sjukhus där. Andra i det japanska teamet har gjort studiebesök i USA och Australien. Besöket föranleddes av ett tidigare samarbete: År 2006 besökte en delegation från Japan sjukhusskolan i Göteborg för första gången. I augusti 2007 reste sjukhuslärare Carina Eriksson på inbjudan av Wakayama University, till Tokyo på en internationell konferens med rubriken: The end of life care for children with cancer or other disease. Megumo Kondo, psykolog och forskare från Kyoto i Japan. Här med sjukhuslärare Carina Eriksson. Carina föreläste där om sjukhusskolan i Sverige och samarbetet med vårdpersonal kring barn med cancer. Den 29 september 2008 mottog sjukhusskolan på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, en delegation ur forskningsteamet från Japan. Delegationen bestod av: Takeda Tetsouri, PhD Wakayama University, Faculty of Education, Megumi Arita, Psykolog och forskningsassistent från Kyoto Research Centre Kayoko Tanaka, Sjukhuslärare från Osaka

19 Japanerna är mycket positiva till vårt sätt att organisera sjukhusskola och nu har vi haft glädjen att motta ännu ett studiebesök. Megumi Nkondos huvudfrågor var: Hur ser pedagogiken för barn på sjukhus ut i Sverige? Vilka mål vill vi uppnå? Vilka riktlinjer arbetar vi efter? Efter vilka kriterier anställs sjukhuslärare? Finns det någon särskild utbildning för sjukhuslärare? Hur stöder det svenska välfärdssystemet utbildning för sjuka barn? Under två dagar, 20 jan-21 jan. genomfördes programmet som organiserats av sjukhuslärare: Carina Eriksson och Eva Amundsson. Programmet innehöll följande: Möte med sjukhuslärarna på Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus. Megumi Kondo hade frågeställningar med sig och kunde här i ett utbyte få svar på en del av dessa, samtidigt som vi som sjukhuslärare i Sverige fick möjlighet att lära mera om det japanska undervisningssystemet för sjuka barn. Eftersom skollagen för den svenska sjukhusskolan så långt det är möjligt ska motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i..(skollagen 2011), beslutade vi att ta med Megumi till en vanlig grundskola med den senaste moderna pedagogiken och IT teknik i undervisningen. Vi besökte Kålltorpsskolan och togs emot av Gunilla Sundklev, en av de IT ansvariga i Härlanda och lärare i bl.a. en Förberedelse klass. Här fick vi delta på en lektion och se hur klassen arbetade interaktivt med datorer och smartboard i klassrummet. Vi hade också ett intressant möte med Gunilla och det blev ett utbyte/jämförelse kring tekniken i undervisningen i våra länder. Sedan besökte vi en 6.e klass, 26 elever som arbetade med En till en metoden, alla med en egen laptop på sin plats i klassrummet. När vi mötte klassen hade de en uppgift att gör en resa och undersöka ett land/plats på jorden. Vi kunde följa hur de med hjälp av datorerna befann sig på olika ställen från Kina till Gotland. Alla arbetade intensivt och koncentrerat. Det var mycket spännande att se. Studiebesök på Källtorpsskolan, årskurs 6. Alla elever har en egen Laptop i skolan.

20 Första dagen avslutades på Universeum som är ett fantastiskt pedagogiskt utflyktsmål för mängder av skolbarn i Sverige och ett exempel på vad Göteborg har att bjuda på. Här fick vi inspirerande kunskap kring bl.a. Sverige från norr till söder, miljöfrågor, hav, regnskog och hjärnans funktion/uppfattningsförmåga. Andra dagen åkte vi till kommunens Center för skolutveckling och träffade där Gunilla Carlsson som arbetar med hälsofrämjande skolutveckling och är väl insatt i den nya skollagen. Gunilla berättade om skolans målsättning och riktlinjer. Demokratitanken och individuell utveckling för varje elev. På eftermiddagen åkte vi tillbaka till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och träffade där Birgitta Kroon och Annika Landkvist, kuratorer på barnonkologin. De svarade på frågor och berättade om det svenska välfärdssystemet, lagar om vård, ekonomiskt stöd, bilstöd m.m. som finns för att underlätta för sjuka barn och deras familjer. Ett besök på Världskulturmuseet hann vi också med, innan två spännande dagar i Megumi Kondos sällskap avslutades. Hon var mycket nöjd och tyckte att hon fått svar på de frågeställningar som hon haft med sig. Under studiebesöket framträdde många skillnader mellan Sverige och Japan. Här är exempel på några områden: Skolan, lärare: Japan har trots världsledande inom teknik/ data och i stort sett lika hög levnadsstandard som Sverige, inte satsat på It-teknik i skolan. Megumi menar att man i Japan anser att för mycket datoranvändande kan vara skadligt för elevernas närminne och fantasi. I Sverige satsas stort på datoranvändande i skolan. Med rätt pedagogik ses It-teknik som positivt, en viktig tillgång och utvecklande i läroprocessen. Megumi var förvånad över hur mycket tid lärare i Sverige ska ägna åt varje elevs individuella utveckling. IUP finns inte i Japan. Där läggs största energin på eleverna som grupp, ofta i stora klasser på ca 40 elever. Lärare i japan placeras ut på skolor av regeringen. De kan inte själva välja vilken skola de ska arbeta på. Efter 2-5 år omplaceras alla lärare. De kan då hamna på skolor långt hemifrån. Lärarna väljer inte själva vilken skola de ska arbeta på (undantag privatskolor) vilket gör det svårt för många lärare och deras familjer. Anledningen till att man gör på detta vis är att man strävar efter att undgå att läraren lär känna sina elever. Man menar att det kan göra att man favoriserar vissa och börjar behandla elever olika och det kan skapa orättvisor. Dessa japanska mål går helt stick i stäv med hur vi tänker i den svenska skolan. Här är ju just vår strävan att behandla elever olika utifrån individuella behov och en förutsättning för detta är att skapa en god relation till sin elev.

21 I Japan utplaceras även Sjukhuslärare av regeringen och får då arbeta ca 2 år på en s.k. Special school från vilken de antingen åker ut till sjukhusen i området och undervisar, eller till vilken man låter eleverna från sjukhuset komma. Eleverna skrivs ut från sina vanliga hemskolor när de blir sjuka och mister därmed sina gamla lärare och klasskamrater. Det är inte säkert att de kan komma tillbaka till samma skola igen, när de blir friska. I Japan måste man betala sin sjukhusvistelse själv. Har man inte råd kan man ansöka om bidrag hos kommunen men det är osäkert om stödet blir godkänt. Patienterna i Japan stannar mycket längre tid på sjukhus än i Sverige och föräldrarna får inte sova över. Barn med cancer bor t.ex. på sjukhuset i genomsnitt i 2 år. De flesta kvinnor i Japan är hemmafruar. Det blir därför oftast mamman som kommer till barnet under dagen. Man får ingen ersättning för vård av sjukt barn om man mister lön. Det finns bara en Lekterapi i hela landet och mycket få psykologer för barn på sjukhus. Hemundervisning eller hemsjukvård finns inte. I Sverige är det lag på att det ska finnas sjukhuskola för alla skolbarn på sjukhus. Det är en självklarhet att lärare väljer sin arbetsplats. Sjukhuslärare strävar efter att så långt det är möjligt ge eleven en normal undervisning. Det innebär ett tätt samarbete med elevens hemskola och klasskamraterna uppmuntras att hålla kontakt. Eleven är alltid välkommen tillbaka till sin skola, även under sjukdomstiden när det går. Barn med cancer kan t.ex. stanna på sjukhuset för behandling 3-5 dagar och åker sedan hem mellan behandlingarna (ca tre veckor). Behandlingen kan pågå ca 2-3 år. Hemsjukvård ges vid behov och Hemundervisning är en laglig rättighet. Båda föräldrarna har rätt till ersättning när de har ett svårt sjukt barn och kan stanna hos barnet på sjukhuset, även på natten. Syskon har också rätt till stöd. Lekterapi finns på de allra flesta sjukhus och är en lagstadgad verksamhet. Psykologer och kuratorer finns för alla svårt sjuka barn och deras familjer. Carina Eriksson, Sjukhuslärare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg スクール, 学 び 舎 [まなびや], 学 校 [がっこう], 学 窓 [がくそう] Det japanska ordet för skola!

22 Ny information! SSL:s och sjukhuslärarnas historia! Skicka in; dokument, bilder, protokoll, skolminnen, pedagogiska prylar, personliga anteckningar, bokslut m.m. som gäller sjukhuslärarnas historia i Sverige. Även sjukhuslärarnas nordiska och europeiska kontakter är välkomna. Kontakta gärna äldre, pensionerade medlemmar och f.d. kollegor och hör efter vad de kan bidra med! Adress: Kronobergsarkivet Att: SSL/Sjukhuslärare Västra Esplanaden 9 A Växjö Tel Arkivchef: Lennart Johansson SSL-styrelsen/ genom Anders Lindström

23 OBS! Viktigt! Om du har fått ny e-postadress meddela oss detta, så våra digitala utskick kommer fram fortsättningsvis. Info om detta - se näst sista bladet! Meddela oss även om du har fått nytt telefonnummer till ditt arbete och/eller ny adress. Informera nya kollegor om Sveriges Sjukhuslärarförening, SSL, och att söka medlemskap hos oss. Ju fler medlemmar vi är, desto starkare blir vår förening! Just nu är vi 120 betalande medlemmar i SSL. E-post: agneta.grunditz@pub.malmo.se Informera även nya kollegor om HOPE, den internationella sjukhuslärarföreningen. Mer info kan fås från Karin Karlsson, HOPE s vice landsrepresentant i Sverige. HOPE har nu 22 betalande medlemmar i Sverige. E-post: karin-elisabet.karlsson@edu.kalmar.se Studiedag Träff för för Östra Östra Regionen Regionen den den april april! 2011! Studiedagen Regiondagen för alla Sjukhuslärare för alla Sjukhuslärare och rektorer och i den rektorer Östra i Östra, (Gotland, Stockholm och Uppsala län) kommer Regionen, (Gotland, Stockholm och Uppsala län) kommer att äga rum att äga rum på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala. på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Se utskickat program via Se inbjudan och program som skickats ut via mail mail den! den 28 januari. O.s.a. senast den 7 april 2011! Mvh, Agneta Lindh Wennefjord, Sjukhusskolan, Akad. barnsjukhuset. Med vänliga hälsningar, Tel: E-post: agneta.lindh.wennefjord@lul.se Agneta Lindh Wennefjord, Sjukhusskolan, Akad. barnsjukhuset. E-post: agneta.lindh.wennefjord@lul.se Tel:

24 Kan du flytta en pepparkaka så att det blir två rader med tre pepparkakor i varje rad? Det juliga svaret är att lägga pepparkaka nummer ett ovanpå kaka nummer tre! Björn Olsson, bitr. rektor för sjukhusundervisningen i Uppsala funderar över lösningen till pepparkakskluringen.

25 Ändringar till hemsidan, adressändringar och anmälan nya medlemmar görs till: Ändringar till hemsidan: Niklas Johansson, BUP, Kristianstad. Tel: E-post: Adressändringar: Agneta Lindh Wennefjord, SOMA, Uppsala. Tel: E-post: eller; Agneta Grunditz, SOMA, Malmö. Tel: E-post: Anmälan nya medlemmar: Agneta Grunditz, SOMA, Malmö. Tel: E-post: eller; Anders Lindström, Sjukhusskolan CLV, Växjö. Tel: E-post: Nya medlemmar: Gå in på vår hemsida och skriv ut anmälningsblanketten, samt skicka in den till Anders Lindström. Adressen finns på blanketten! Stödmedlemmar och sponsorer: Vi skulle uppskatta mycket om vi kan få fler stödmedlemmar till vår förening! Likaså om vi har möjlighet att få sponsorer som då kommer att belönas med sitt namn och/eller sitt företags logga på vår hemsida.

26 Medlemsansökan Härmed ansöker jag om medlemskap i Sveriges Sjukhuslärarförening, SSL. Medlemsavgiften är 250 kr per år. Pensionärer 125 kr per år. Datum:... Namn:... Adress:... Postadress:... Tel bostad:... Arbetsplats:... Arbetsplatsadress:... Tel arbete:... Mobil:... E-post:... Skicka din ansökan till: Anders Lindström, Slättövägen 8, Växjö Bankgiro Sveriges Sjukhuslärarförening Kassör Anders Lindström Sjukhusskolan, Växjö